Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 13 24.02.2014 Daghemsnätverket SUS 13 År 2010 färdigställdes en bredskalig utredning över dagvårdsnätverket i Grankulla. Avsikten med utredningen var att kartlägga situationen i de verksamma daghemmen, att få en bild av i vilket skick byggnaderna var samt vilka åsikter och önskemål barnen, föräldrarna och personalen hade beträffande daghemmen. Tanken med utredningen var också att lägga upp alternativa strategier för framtiden. På basis av utredningen beslöt stadsstyrelsen att avstå från de små daghemmen och i stället bygga nya och stora daghem. Denna utredning, som är gjord hösten 2013, är en uppdatering över situationen. Den har uppgjorts på begäran av stadsfullmäktige. Avsikten med utredningen är att sammanställa de faktorer som har att göra med förändringarna bl.a. beträffande daghemsbyggnaderna, samt att höra åsikter från såväl barn, föräldrar som personal. En uppdatering av daghemsnätverket är aktuell med tanke på att Sansåkers daghem blir färdigt och tas i bruk i början av 2015. Då kan man planera och genomföra renoveringar i de daghemsbyggnader som stannar i bruk, och föräldrarna kan i god tid planera var de önskar att deras barn får dagvård i framtiden. Då Sansåkers daghem står färdigt i början av år 2015 kan barnen och personalen från det daghem som ska renoveras flytta temporärt till Sansåkers daghem. I mars 2013 kom det in ett kommuninvånarinitiativ med rubriken Lähipäivähoidon sekä luonnonläheisen ja laadukkaan päivähoidon puolesta: Heikelintien ja Satuvuoren päiväkotien toimintaa on jatkettava. Tavoitteet lapsiperheystävälliselle päivähoidolle on laadittava, undertecknat av Adeline Maijala samt 34 andra personer. Framtida utmaningar för småbarnsfostran i Grankulla Befolkningsutvecklingen Befolkningstillväxten beräknas vara ca 3 barn i dagvårdsålder/år under perioden 2013-2023 vilket under tidsperioden leder till ett behov av 30 dagvårdsplatser Ekonomi Grankulla förlorar enligt de senaste utkasten om statsandersreformen ca 1,44 miljoner euro i stadsandelar. Detta gäller hela staden. Daghemsbyggnadernas verksamhet och funktionsduglighet Heikelvägens daghems övre våning är inte ändamålsenlig för gruppfamiljedagvård. Utrymmena är trånga och opraktiska. Trappuppgången är inte trygg för små barn. Trappan börjar i daghemmets
tambur så det är inte möjligt att hyra ut till utomstående eftersom man måste komma in via daghemmet. Övre våningens viloutrymme motsvarar inte brandsäkerhetskraven. Behövlig nödutgång saknas och det är osäkert om en sådan går att förverkliga. Heikelvägens byggnad är kulturhistoriskt värdefull och kan inte rivas. Många föräldrar önskar dagvård i den gamla villan och förespråkar därför att Heikelvägens daghem bevaras. Efter renovering kunde två grupper fortsättningsvis finnas i nedre våningen. I övre våningen kunde man placera någon annan verksamhet inom staden. I Heikelvägens daghemsutrymmen skulle det även passa med privat daghemsverksamhet. Puistokujas daghemsbyggnad har en lätt byggnadsstruktur med kort användningstid och det är sannolikt inte lönsamt att investera i byggnaden. Med små reparationsarbeten kan byggnaden ändå fungera tillfälligt för olika dagvårdsmodeller som t.ex. kan vara fortsättning och utvidgning av den öppna familjeverksamheten, klubbverksamhet samt deltidsvård. Det kunde också vara en tanke att riva byggnaden och bygga upp en bättre byggnad. Utrymmena kunde också användas för annan verksamhet. Sagobergets daghem kompletterar geografiskt och språkligt utbudet av dagvård. Ifall Sagobergets daghems verksamhet, liksom Metsämajas, upphör innan Björkgårds daghem förverkligas blir Språkbadsdaghemmet, med språkbad på svenska för 5 6 -åringar det enda finskspråkiga daghemmet i det västra distriktet. Å andra sidan finns det två daghem i Sagobergets omedelbara närhet, vilket är tätt med tanke på daghemsnätverket. Om Sagoberget fortsätter sin verksamhet behövs det en ordentlig sanering och utvidgning eventuellt i samband med att Sansåkers daghem blivit färdigt. Metsämaja fungerar just nu i tillfälliga utrymmen i Berga. Enligt beslut från stadsstyrelsen används lokalen endast tillfälligt av småbarnsfostran, högst så länge som det tar för daghemsstrukturen att förnyas enligt uppgjorda planer. Utrymmenas klassrumsmässiga bottenplan betjänar inte dagvårdsverksamheten på bästa möjliga vis och utrymmena skulle behövas för andra ändamål. Bristen på gymnastiksal och utrymme för smågruppsverksamhet begränsar verksamheten i alla de ovan nämnda daghemmen. Regeringens strukturpolitiska program Det är omöjligt att förutse effekterna av programmet Uppdelningen av hemvårdsstödet mellan föräldrarna torde påverka dagvårdsbehovet för barn under tre år och kan leda till behov av max 30 dagvårdsplatser till. Begränsningen av den subjektiva dagvårdsrätten till deltidsvård för de barn som har sina föräldrar eller en förälder hemma torde leda till ökad efterfrågan på deltids dagvårdsplatser Sammandrag
Vid utvecklandet av daghemsnätverket är det skäl att förbereda sig på ett ökat behov på 30-60 dagvårdsplatser under de kommande tio åren. Om språkfördelningen håller sig som den är nu (ca 60% finskspråkiga och 40 % svenskspråkiga) betyder det 36 dagvårdsplatser för finskspråkiga och 24 platser för svenskspråkiga. Det finskspråkiga dagvårdsbehovet kräver nya utrymmeslösningar. Om begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård förverkligas enligt regeringens planer är det skäl att utreda om skilda grupper för barn som behöver deltidsvård bör grundas. Kriterier för daghemsnätverket Fastighetsstrategin som är uppgjord 2010 -Stadsstyrelsen beslöt att principen är att avstå från de daghemsfastigheter som är i dåligt skick och att dagvård och småbarnsfostran koncentreras till nya, stora, ändamålsenliga enheter. Daghemmens språk -26.5.2010 fattade stadsstyrelsen ett beslut ( 136) enligt vilket de kommunala daghemmen bildas enligt språk antingen på finska eller svenska. I början av 2012 förverkligades detta då de svenskspråkiga grupperna från Kasabergets paviljong, Sansåkers daghem och Lilla Akademin flyttade in i det nybyggda Kasabergets daghem. Trygghetsfaktorer -Möjlighet att låsa, brandsäkerhet, antal nödutgångar, luftkvaliteten Fastigheternas funktionsduglighet och pedagogiska faktorer -Mångsidiga utrymmen ger möjlighet till mångsidig verksamhet -Gymnastik- och ateljéutrymmen, utrymme för vattenlek samt rum för smågruppsverksamhet möjliggör att man kan dela in barnen i mindre grupper under den pedagogiska verksamheten. -I de nybyggda daghemmen installeras kontakter som möjliggör datatrafik vilket underlättar arbetet för personalen då det går att följa med dagvårdstiderna elektroniskt. Effektivering av personalresurserna, kostnadseffektivitet -Det är effektivare att handha personalresurserna i stora enheter än i små. Det behövs mindre personal vid matservicen samt färre daghemsbiträden. Principen har varit att det i varje daghem finns en resursbarnskötare. Om daghemmen minskar med 2 kan två resursbarnskötare flytta till barngruppsarbetet. Föräldrarnas önskemål -För föräldrarna var det särskilt viktigt att syskon skulle placeras i samma daghem, att det finns möjligheter för skogsutflykter och att egenvårdarmodellen skulle förverkligas. -Bekanta vikarier, mjuklandning, förskola i samband med daghemmet där barnet varit tidigare, samt dagvårdsgaranti var också viktiga frågor för föräldrarna -Föräldrarna skattar högt närheten till naturen samt det att det är lätt att komma till daghemmet med bil och att daghemmet är på gångavstånd från hemmet,
-En del av föräldrarna önskar små hemlika daghem. Barnens åsikt -Möjligast bra förutsättningar för lek är viktigast i småbarnsfostran vilket bör beaktas då man planerar nya byggnader -Utevistelsen är bästa stunden på dagen, så det är viktigt att satsa på gården -Behovet av differentiering beträffande utrymmen och verksamhet är betydande. Barnen vill ha och behöver utrymme för olika typ av lekar och aktiviteter. -Utrymmena dikterar verksamheten om det inte finns en gymnastiksal i daghemmet eller datorutrymme så kan man inte förverkliga gymnastik eller IT-verksamhet. Önskemål av personalen -Det var också viktigt för personalen att daghemmet är beläget nära naturen, nära idrottsplatser samt nära allmänna kommunikationsmedel. -En del av personalen önskar att daghemmen är små -Viktiga faktorer är tryggheten på daghemmen, luftkvaliteten, mångsidigheten på gården, inspirerande saker. -Önskemål om uppdelningsmöjligheter i innemiljön för olika verksamheter(vattenlek, ateljé, sandlek), bra ljudisolering samt goda ergonomiskt riktiga lösningar för bord, stolar etc. -Viktigt med separat groventré, tvättutrymme för regnkläder och egna hängare för barnen. (Lista på jämförelse av daghemmen med hjälp av olika kriterier finns som bilaga.) Förslag på ett framtida daghemsnätverk På basis av granskningen ovan kan man besluta sig för olika lösningar beroende på var man vill lägga tyngdpunkten. Den maximala kapaciteten för Sansåkers daghem är 108 barn. Två grupper (24 barn) är för barn under 3 år. Inom småbarnsfostran blir man tvungen att avstå från Metsämajas daghem eftersom lokalen är endast i tillfällig användning och behövs för andra ändamål. Förutom Metsämajas är det möjligt att avstå från ytterligare två daghemsenheter på basis av barnantal. I nedanstående förslag till beslut granskas vilken av de nuvarande daghemsfastigheterna som skulle vara mest ändamålsenlig att behålla som daghem. Utvärdering av barnpåverkan gemensamt för alla lösningsalternativ: Levnadsmiljön förändras för de barn som är i dagvård i de daghem som nu måste stängas. Förutsättningarna för en bra verksamhet förbättras då barnen har en dagvårdsplats på ett ställe som är planerat för dagvård med utrymme för smågruppsverksamhet och gymnastiksal. För en del barn blir avståndet till daghemmet längre, för andra kortare. Lösningen garanterar en balanserad utveckling och välmående för de barn som flyttas eftersom förutsättningarna för god småbarnsfostran förbättras samt förutsättningarna till nära och kontinuerliga människorelationer. När egenvårdaren är frånvarande är det möjligt att ordna vikarie internt inom
huset. Lösningen ger bättre möjligheter att tillgodose de önskemål beträffande innegymnastik och smågruppsverksamhet som framkommit. Lösningen motsvarar också bättre än tidigare kraven på en säker och trygg uppväxtmiljö för barnen. Lösningen påverkar inte barnens möjlighet att få förståelse och ömhet samt övervakning och vård enligt ålder. Lösningen påverkar inte heller barnets fysiska integritet eller väg till självständighet och ansvarsfullt växande. Tre alternativa lösningsmodeller 1.Verksamheten i daghemmen Metsämaja, Puistokuja och Sagoberget flyttar till nya Sansåkers daghem. Verksamheten i Heikelvägens daghem består tills det nya Björkgårds daghem blir färdigt. Kapacitetsförändringar: Kapaciteten för den finskspråkiga dagvården ökar med 5 heldagsplatser för barn under 3 år och ca 20 platser för barn över 3 år. Fastigheter: Metsämajas tillfälliga fastighet Berga återgår till annan användning och Sagobergets samt Puistokujas fastigheter erbjuds till privat dagvård t.ex. för engelskspråkig dagvårdsverksamhet. Utrymmena kan även användas för annan verksamhet av staden. Då Björkgårds daghem blir färdigt avstår man från Heikelvägens daghemsfastighet. Personal: Då kapaciteten ökar krävs att nya vakanser grundas eller förändringar i de vakanser man avstått från. Detta måste göras om barnmängden ökar enligt de prognoser som ställts. Det behövs omorganisering av de arbetsavtal som medarbetarna i gruppfamiljedaghemmet i Sagoberget har. Sådana arrangemang kunde t.ex. vara att en grupp från Sansåkers daghem eller från Lilla Akademin omvandlas till gruppfamiljedagvårdsgrupp. Lösningen möjliggör att man kan avstå från två matserviceskötares vakanser samt en daghemsbiträdesvakans. Två barnskötare som nu har varit resursbarnskötare kan bli fostringsansvariga i barngruppen. För den öppna familjeverksamheten måste hittas ersättande utrymmen, t.ex. i samband med skolbarnens eftermiddagsvård. Nya utrymmen för den öppna familjeverksamhetens personal samt för den finskspråkiga konsulterande specialbarnträdgårdsläraren måste hittas. Strävan är att minskningen av personal sker genom naturligt bortfall. Samarbetsförhandlingar har hållits 4.2.2014. Kostnader: Av de interna hyrorna inbesparas 137 200 på årsbasis. Man undviker även de planerade investeringsutgifterna på 105 000 (se 4.3). Av personalens löneutgifter blir det en inbesparing på 67 179,294 /år Fördelar: Heikelvägens villamässiga daghemsmiljö, som har varit viktig för en del av föräldrarna, kvarstår. Så gott som alla daghem (förutom Grankotten) är belägna under 300 meter från skogsområden. Alla daghemsgrupper gör regelbundna skogsutflykter. Nackdelar: Om Heikelvägens daghem skall bevaras som daghem krävs det investeringar, t.ex. en skyddad nödutgång från övre våningens viloutrymme. Det är svårt att nå Heikelvägens daghem med allmänna kommunikationsmedel, men å andra sidan kompletterar daghemmet geografiskt utbudet av daghemsalternativ. 2.Verksamheten i Heikelvägens, Metsämajas och Puistokujas daghem flyttar till nybyggda Sansåkers daghem. Verksamheten i Sagoberget består tills nya Björkgårds daghem är färdigt.
Kapacitetsförändringar: Kapaciteten för den finskspråkiga dagvården ökar med 6 barn under 3 år i heldagsvård och ca 22 barn över 3 år i heldagsvård. Fastigheter: Metsämajas tillfälliga fastighet i Berga övergår till annan verksamhet i staden och Heikelvägens samt Puistokujas utrymmen erbjuds för privat dagvårdsutövare t.ex. för engelskspråkig dagvård. Utrymmena kan även användas som tillfälliga utrymmen för annan verksamhet i staden eller så kan de rivas. Staden avstår från Sagobergets fastighet då Björkgårds daghem är färdigt. Personal: Då kapaciteten ökar behövs flera vakanser. Flera vakanser grundas om prognosen beträffande barnmängd växer enligt förväntan. Det krävs omorganisering av arbetsavtalen för personalen på Heikelvägens daghem samt gruppfamiljedaghemmet. En möjlighet är att en av grupperna i Sansåkers daghem eller Lilla Akademin blir en grupp för gruppfamiljedagvård. Lösningen möjliggör att man kan avstå från två matserviceskötares vakanser. Två barnskötare som nu varit resursbarnskötare kan bli fostringsansvarig i barngruppen. För den öppna familjeverksamheten måste man finna ersättande utrymmen, t.ex. i samband med skolbarnens eftermiddagsvård. För personalen i den öppna familjeverksamheten måste man hitta nya arbetsutrymmen samt för den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren. Strävan är att minskningen av personal sker genom naturligt bortfall. Samarbetsförhandlingar har förts 4.2.2014 Kostnader: Av de interna hyrorna inbesparas 137 200 på årsbasis. Man undviker även investeringsutgifterna på 210 600 (se 4.3). Av personalens löneutgifter blir det en inbesparing på 67 179,294 /år. Fördelar: I den västra delen av Grankulla består förutom den svenskspråkiga dagvården och språkbadet även vanlig finskspråkig dagvård. Alla Grankulla daghem kan nås med allmänna kommunikationsmedel. I Heikelvägens daghem slipper man bygga en nödutgång och alla Grankulla daghem uppfyller kraven för hinderslöshet. Geografiskt uppfyller Sansåkers daghem det behovet som föds då man avstår från Metsämaja, Heikelvägens daghem och Puistokujas daghem. De geografiska faktorerna underlättar även Sagobergets förflyttning till Björkgård när det daghemmet blir färdigt. Så gott som alla daghem( utom Grankotten) befinner sig mindre än 300 meter från skogsområden. Alla dagvårdsgrupper går på skogsutflykter. Nackdelar: Med tanke på Sagobergets ålder krävs det sanering där. En av utgångarna är en säkerhetsrisk, men de stora fönstren kan fungera som nödutgång. 3.Verksamheten i Heikelvägens, Metsämajas och Sagobergets daghem flyttar till nybyggda Sansåkers daghem. Puistokujas daghem består tills nya Björkgårds daghem är färdigt. Kapacitetsförändringar: Kapaciteten för den finskspråkiga dagvården ökar med ca 2 barn under 3 år i heldagsvård samt ca 12 barn över 3 år i heldagsvård. Fastigheter: Metsämajas tillfälliga fastighet i Berga återgår till annan användning och Heikelvägens samt Sagobergets fastigheter erbjuds privata dagvårdsutövare t.ex. för engelskspråkig dagvård. Fastigheterna kan även användas för annan verksamhet inom staden eller så kan Sagobergets fastighet rivas. Staden avstår från Puistokujas daghem då nya Björkgårds daghem är färdigt.
Bildningsdirektören: Personal: Då kapaciteten ökas krävs även förändringar i vakanserna vilket måste göras om barnmängden ökar enligt prognosen. Det krävs omorganiseringar i arbetsavtalen såväl bland arbetstagarna i Sagobergets gruppfamiljedaghem som i Heikelvägens gruppfamiljedaghem. Två matserviceskötares vakanser kan man avstå ifrån samt en daghemsbiträdes vakans. För att kunna fortsätta arbetsavtalen för gruppfamiljedagvårdsgruppens arbetare krävs det omorganisering t.ex. så att en grupp från Sansåkers daghem eller från Lilla Akademin blir en grupp för gruppfamiljedagvård. Två barnskötare som nu varit resursbarnskötare kan bli fostringsansvariga i barngruppen. Strävan är att minskningen av personal sker genom naturligt bortfall. Samarbetsförhandlingar har hållits 4.2.2014. Kostnader: Av de interna hyrorna inbesparas årligen 129 800. Man undviker även investeringsutgifter på 225 600 (se 4.3). Av personalens löneutgifter inbesparas 67 179,294 /år. Fördelar: Alla daghem i Grankulla stad går att nå med allmänna kommunikationsmedel. Man slipper bygga en nödutgång från Heikelvägens övre våning. Alla daghem uppfyller kraven på hinderslöshet. Så gott som alla daghem (förutom Puistokuja och Grankotten) befinner sig mindre än 300 meter från skogen. Alla daghemsgrupper gör regelbundet skogsutflykter. Nackdelar: Kapaciteten ökar inte tillräckligt med tanke på behovet. Daghemsnätverket glesnar så väl i det norra som i det västra området. Puistokujas daghem är inte avsedd för långvarit bruk. Ett diskussionstillfälle ordnas om daghemsnätverket för kommuninvånare 5.3.2013. Den finska nämnden för undervisning och småbarnsfostran besöker fyra finska daghem och föreslår därefter förändringar i det finska daghemsnätverket för stadsstyrelsen. Beredning: chef för småbarnsfostran Hiitola, tfn 5056 820 Nämnden antecknar ärendet för kännedom. Beslut : Enligt föredragning