TRAFIKANALYS Utredningar till planprogram Kungsbäck 2016-11-11
TRAFIKANALYS Utredningar till planprogram Kungsbäck KUND Gävle Kommun KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Frida Aspnäs Frida.aspnas@wspgroup.se 010 722 83 09 UPPDRAGSNAMN Utredningar till planprogram Kungsbäck UPPDRAGSNUMMER 10233129 FÖRFATTARE Frida Aspnäs, Emmi Ebbesson DATUM 2016-11-11 2 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck
SAMMANFATTNING I området Kungsbäck planeras det för nya bostäder, verksamheter, skola och en gemensam enhet för räddningstjänst och polis kallad Trygghetens hus. Exploateringen i området kommer leda till att trafiken till och från området kommar att öka. I denna utredning har en trafikanalys genomförts med syfte att identifiera om dagens vägnät klarar av den ökade mängden trafik. Simuleringen visar att trafiksituationen kommer bli mer ansträngd i utredningsalternativet med längre fördröjningar och mer köer. Vägnätet klarar dock fortfarande av de ökade mängderna trafik. Den mest kritiska punkten är cirkulationsplatsen vid Västra vägen/regementsvägen. Det är redan idag vissa svårigheter för trafiken från Regementsvägen att ta sig ut under maxtimmen då den genomgående trafikströmmen längs med Västra vägen är stor. Simuleringen visar att det i utredningsalternativet vid vissa tillfällen under maxtimmen blir betydligt längre köer på Regementsvägen jämfört med idag. Köerna på Regementsvägen kan leda till att det blir vissa svårigheter för utryckningsfordon från Trygghetens hus att ta sig fram längd med denna väg. En känslighetsanalys har också genomförts där dagens trafikvolymer först har räknats upp med Trafikverkets trafikalstringsverktyg och därefter har den trafikalstring som exploateringen ger upphov till lagts till. Detta kan ses som ett worst case scenario. Simuleringen visar att med dessa trafikvolymer blir trafiksituationen i området ansträngd och åtgärder skulle behöva göras för att säkerhetsställa en god framkomlighet i vägnätet. Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 3
INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING 5 1.1 BAKGRUND 5 1.2 SYFTE 5 1.3 METOD 5 1.4 TRAFIKMODELLER 5 2 BASMODELL 8 2.1 VÄGNÄT 8 2.2 INDATA 8 2.3 KALIBRERING OCH VALIDERING 9 2.3.1 Observationer på plats 10 2.3.2 Jämförelse mot modell 11 3 TRAFIKPROGNOS 13 3.1 TRAFIKALSTRING 13 3.2 TRAFIKSITUATIONEN 15 3.2.1 Nollalternativ 15 3.2.2 Utredningsalternativ 15 3.2.3 Känslighetsanalys worst case scenario 16 3.2.4 Resultat alla scenarion 16 4 MIKROSIMULERING 18 4.1 UTREDNINSGALTERNATIV 18 4.2 KÄNSLIGHETSANALYS 20 5 UTRYCKNINGSFORDONENS FRAMKOMLIGHET 21 6 SLUTSATS 23 4 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck
1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND För området Kungsbäck i Gävle finns det planer på att exploatera med fler bostäder, mer verksamhet och en samlad enhet för polis och räddningstjänst kallad Trygghetens hus. Området Kungsbäck angränsar till E4 i väster och Västra vägen i norr. I anslutning till Kungsbäck finns Boulognerskogen och Gävle högskola. Figuren nedan visar det område som har ingått i trafikanalysen. Figur 1. Området som har ingått i trafikanalysen 1.2 SYFTE Trafikanalysen syftar till att besvara frågan: Klarar befintligt vägnät i det aktuella området av den ökade mängden trafik som exploateringen ger upphov till. 1.3 METOD För att besvara frågan om det befintliga vägnätet klarar av en ökad mängd trafik har en simulering över området genomförs. Först har en modell byggts upp i en mesoskopisk modell för att se hur trafiken sprider ut sig i nätet och var det uppstår problem. Där det har identifierats problem har sedan en mikrosimulering gjorts med syfte att studera trafiksituationen i detalj. Indata till modellen kommer från kommunens trafikmätningar på dygnsnivå, dessa flöden har räknats om till eftermiddagens maxtimme, vilket är den tidpunkt som simuleringen är gjord för. 1.4 TRAFIKMODELLER Det finns olika typer av trafikmodeller och dessa delas vanligen upp i tre nivåer, miko- meso- och makromodeller, där den geografiska avgränsningen och modellens användningsområden är avgörande för val av modell (se Figur 2). Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 5
Figur 2. Den geografiska avgränsningen för olika trafikmodeller Med makrosimulering kan ett större trafiknät som omfattar en stad, kommun eller hela landet analyseras. Trafikprognoserna omfattar både bil- och kollektivtrafik och kan användas för att beräkna trafikvolymer på vägar och resenärsflöden i kollektivtrafiken. Mesosimulering är en mellannivå mellan makro- och mikrosimulering som kan användas för att simulera trafiken i ett medelstort område. Med hjälp av modellen kan ruttvalseffekter, trängsel, köer och potentiella trafikkonflikter identifieras. Modellen kan också användas för att utvärdera effekter av olika utformningar. Med mikrosimulering kan trafiken i ett mindre område detaljstuderas. Analysen sker på individnivå vilket gör att varje fordon, cykel och fotgängare kan visualiseras i modellen. Detta gör det möjligt att identifiera köer och kapacitetsproblem och utvärdera möjliga lösningar till dessa problem. I mikrosimulering är detaljnivån hög och analysen sker på individnivå vilket medför att varje fordon, cykel och fotgängare kan simuleras. Varje individ i modellen har ett individuellt beteende, vissa åker/går snabbare medan andra tar sig fram långsammare. Den höga detaljeringsgraden och de individuella beteendena gör att modellen kan representera verkligheten på ett realistiskt sätt och kan därmed användas för flera typer av analyser. Med mikrosimulering kan en trafiklösning testas i modellen innan den implementeras i verkligheten. Modellen kan användas för att analysera en utformning, mäta hur mycket mer trafik en korsning klarar av, analysera fotgängarnas framkomlighet, mäta restidsfördröjning, analysera effekten av olika åtgärder, hitta bra trafiklösningar och mycket mer. En meso- och mikrosimulering görs oftast för den mest belastade timmen på ett dygn. Detta för att se att hur det simulerade området klarar av den höga trafikbelastning som råder under denna timme. Hur trafiksituationen ser ut under en maxtimme kan dock skilja sig åt mellan olika dagar i en vecka och mellan olika veckor. Som indata till modellen används därför en timme som kan anses vara representativ för det område som analyseras. För att ta hänsyn till att trafiksituationen varierar mellan olika dagar och att mikrosimuleringsmodellen är stokastisk körs flera så kallade slumpfrön. Med olika slumpfrön får de stokastiska funktionerna i programmet olika startvärden vilket gör att trafiken anländer i modellen med en stokastisk 6 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck
variation. Som standard används 10 olika slumpfrön, det vill säga 10 olika dagar simuleras och resultaten sammanställs utifrån dessa tio dagar. Olika typer av resultat kan tas ut från en simuleringsmodell, till exempel kölängder, restider, fördröjning och restidsförluster. Hur väl resultaten representerar verkligheten beror till stor del på hur väl indata till modellen representerar verkligheten. Om det finns stora osäkerheter i indata så kommer det även finnas osäkerheter i resultaten. De resultat som modellen genererar ska därför ses som en indikation på hur trafiksituationen kan komma att se ut och ska inte ses som en exakt sanning. Simulering kan användas för att analysera en trafiklösning sett utifrån trafikflödena och utformning i form av körfält, hastigheter etc. Modellen kan dock inte användas för att avgöra vilka svängradier som behövs, om den tänka lösningen ryms inom en detaljplan och så vidare. För detta krävs vidare arbete med trafikutredningen och avstämningar mot VGU 1. 1 Trafikverkets publikation Krav för Vägars och gators utformning. Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 7
2 BASMODELL 2.1 VÄGNÄT Mesomodellen är uppbyggd i Dynameq version 3. Modellen är avgränsad till att innehålla Västra vägen, Kungsbäcksvägen, Regementsvägen samt anslutande vägar. Figuren nedan visar det vägnät som har ingått i basmodellen. Vägarna inom exploateringsområdet (väster om Regementsvägen) har inte detaljkodats då det inte behövs för att kunna besvara frågan hur vägnätet klarar av de ökade mängderna trafik. Figur 3. Vägnätet som ingår i basmodellen. Hastigheter för vägnätet har hämtats från Trafikverkets NVDB. Hastighetsgränsen 50 km/h råder på de flesta vägar, förutom Kungsbäcksvägen mellan Parkvägen och Västra Gränsgatan där det är 30 km/h. 2.2 INDATA Gävle kommun har trafikmätningar från 2014 för ett flertal av vägarna i området. Figuren nedan visar de uppmätta flöden som finns. Trafikräkningarna visar ÅDT-flöden 2. I simuleringen har eftermiddagens maxtimme analyserats. De uppmätta ÅDT-flödena har därför räknats om till timflöden för eftermiddagen. I beräkningarna har det antagits att eftermiddagens maxtimme motsvarar 11 % av dygnsflödena vilket är baserat på Trafikverkets mätningar på timnivå i anslutning till Kungsbäck. 8 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck 2 Årsdygnstrafik genomsnittliga trafikflödet per dygn mätt som fordon per dygn.
Figur 4. Uppmätta ÅDT-flöden. Data från Gävle kommuns trafikmätningar. En manuell trafikmätning har även gjorts i cirkulationsplatsen vid Regementsvägen/Västra vägen under eftermiddagens maxtimme. Detta för att validera att de framräknade flödena är rätt samt för att få rätt svängandelar i cirkulationsplatsen. Längs med Västra vägen finns ett antal trafiksignaler, dessa trafiksignaler har kodats in enligt signalplaner från kommunen. Det har antagits att fråntiderna utnyttjas till max under eftermiddagens maxtimme. 2.3 KALIBRERING OCH VALIDERING Modellen har kalibrerats mot trafikräkningar för att säkerhetsställa att modellen genererar rätt flöden på de olika vägarna i området. Vissa justeringar har gjorts i modellen för att få en tillräckligt bra överenstämmelse mot verkligheten. Figuren nedan illustrerar hur väl nulägesmodellen stämmer överens mot trafikräkningarna. Varje punkt i diagrammet representerar en räknepunkt. Y-axeln visar modellerade trafikflöden och x-axeln visar uppmätta trafikflöden. Om det hade varit en perfekt överenstämmelse mellan trafikräkningar och modellflöden skulle alla punkter ligga längs den räta linjen. Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 9
Modellflöden 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Trafikräkningar Figur 5. En jämförelse av modellerade flöden mot uppmätta flöden för vardagseftermiddagen. 2.3.1 Observationer på plats Observationer på plats visade på att det idag är vissa svårigheter för trafiken från Regementsvägen (trafik söderifrån) att ta sig in i cirkulationsplatsen vid Västra vägen/regementsvägen. De stora flödena i cirkulationsplatsen går idag i öst-västlig riktning. Cirka 90 % av trafiken österifrån och västerifrån är genomgående trafik på Västra vägen. Då majoriteten av trafiken i cirkulationsplatsen är genomgående trafik leder detta till svårigheter för de mindre trafikströmmarna att ta sig ut. Om det hela tiden kommer trafik västerifrån på Västra vägen så krävs det att det kommer ett fordon i cirkulationsplatsen som ska söderut på Regementsvägen som bryter trafikströmmen västerifrån för att det ska uppstå en lucka där trafiken från Regementsvägen kan ta sig ut. Då de genomgående trafikströmmarna är stora så uppstår det sällan sådana luckor vilket gör att det blir svårt för trafiken att ta sig ut. Då trafikflödet från Regementsvägen idag är litet uppstår inga längre köer, men vid vissa tillfällen observerades 5-7 bilar i kö som mest. Vid cirkulationsplatsen uppstår det ibland även köer både österifrån och västerifrån. Köerna avvecklas dock relativt snabbt då den öst-västliga trafiken har god framkomlighet i cirkulationsplatsen. Längs med Västra vägen finns ett flertal trafiksignaler. Köer uppstår vid signalerna under eftermiddagens maxtimme. Köerna avvecklas under signalens gröntid. På Kungsbäcksvägen observerades inga problem för biltrafiken. Trafikflödet är relativt lågt längs med denna gata och de vägar som leder ut till Kungsbäcksvägen har också små flöden. Längs med gatan, på gång- och cykelbanan, är det många som går och cyklar. Många av dessa kommer från Gävle högskola och måste därmed korsa Kungsbäcksvägen för att ta sig till gång- och cykelbanan. Det är framförallt vid högskolan som de gående korsar Kungsbäcksvägen. 10 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck
2.3.2 Jämförelse mot modell För att validera att de modellerade flödena ger upphov till en realistisk trafiksituation har en jämförelse gjorts mellan modellen och data från Google traffic och från observationer på plats. Figurerna nedan visar trafiksituationen i området enligt Google under en typisk vardagseftermiddag. Skalan som Google använder sig av är följande: Grönt: ingen fördröjning Orange: lite mer trafik, viss fördröjning Rött: fördröjningar för biltrafiken. Ju rödare det är desto mer fördröjning. Figur 6. Trafiksituationen idag enligt Google Traffic. Från modellen kan bilder tas ut som visar var det är nedsatt hastighet i modellen. Figuren nedan visar de länkar med nedsatt hastighet. Grönt innebär att det inte är några fördröjningar medan rött innebär att det råder vissa fördröjningar. I modellen jämförs den skyltade hastigheten mot den modellerade hastigheten för att avgöra om det uppstår fördröjning eller inte. Längs med Västra vägen finns ett flertal trafiksignaler som gör att den faktiska hastigheten är lägre än den skyltade hastigheten vilket därmed ger upphov till fördröjning i modellen. Modellen och trafiksituationen enligt Google visar båda på att det är nedsatt hastighet längs med Västra vägen under eftermiddagens maxtimme. Enligt Google så råder det även viss nedsatt hastighet längs med Kungsbäcksvägen under eftermiddagens maxtimme. Detta är inget som modellen visar. Observationerna på plats visade inte heller på några större problem längs med Kungsbäcksvägen. Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 11
12 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck Figur 7. Väglänkar med nedsatt hastighet (modellerade flöden).
3 TRAFIKPROGNOS Två olika scenarion har analyserats, ett nollalternativ där området Kungsbäck endast har exploaterats med de 10 000 BTA kontor som finns med i gällande planer och ett utredningsalternativ med den tänkta exploatering som det i dagsläget planeras för inom Kungsbäck. Dessutom har det gjorts en känslighetsanalys på utredningsalternativet med full utbyggnad där dagens trafikvolymer har räknats upp med Trafikverkets trafiktillväxtstal. 3.1 TRAFIKALSTRING Då området exploateras kommer trafiken till och från området att öka. Den trafikalstring som området kan tänkas generera har beräknats fram med hjälp av alstringstal. I beräkningarna har det antagits att trafiken endast kommer öka med den framräknade trafikalstringen, och att det inte kommer ske någon generell trafikökning på de kommunala vägarna i de två grundscenarierna. En känslighetsanalys har även gjorts där det även sker en generell trafikökning på vägarna. Vid trafikalstringsberäkningarna har området delats in i ett antal prognoszoner (se figuren nedan). För respektive prognoszon har den mängd biltrafik som området kommer generera beräknats fram baserat på uppgifter om antal bostäder och kvadratmeter verksamheter som kommer finnas inom respektive prognoszon. Figur 8. Området har delats in i ett antal prognoszoner. Tabellen nedan visar de uppgifter som har använts som underlag i trafikalstringsberäkningarna. I beräkningarna har det antagits att varje lägenhet alstrar 3 resor per dag, varje kvadratmeter kontor alstrar 0,05 resor Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 13
per dag samt att 1 000 BTA handel kräver cirka 30 parkeringsplatser. För skolan har det antagits att en tredjedel 3 av eleverna åker bil till skolan. Tabell 1. Antal bostäder, kontor, skola och handel som planeras inom området. Prognoszon Antal bostäder Kontor (BTA) Skola (elever) Handel (BTA) 1-5 000 - - 2 80 1 200 - - 3 148 - - - 4 150 54 000 - - 5 580 2 000 - - 6 204 - - - 7 200-500 1 000 8 670 12 100 - - 9 Trygghetens hus Figurerna nedan visar vilka trafikflöden det kan beräknas bli på de olika vägarna i området i de två scenarierna. Sifforna visar ÅDT-flöden. Figur 9. ÅDT-flöden i nollalternativet då endast 10 000 BTA kontor tillkommer i området. 14 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck 3 År 2012 genomförde Gävle kommun en resvaneundersökning för ett antal skolor i kommunen. Undersökningen visade att 34 % av eleverna åkte bil till skolan men att endast 11 % skulle åka bil om de får önska vilket färdmedel de skulle välja.
Figur 10. ÅDT-flöden i området i utredningsalternativet där området exploateras enligt sifforna i tabell 1. 3.2 TRAFIKSITUATIONEN 3.2.1 Nollalternativ I nollalternativet förändras trafiksituationen i området marginellt då det är relativt lite trafik som tillkommer till följd av de 10 000 BTA kontor. Dagens vägnät klarar av den ökade mängden trafik. 3.2.2 Utredningsalternativ Med en ökad mängd trafik till följd av det utbyggda området så kommer trafiksituationen i området att försämras. Längs med Västra vägen kommer längre köer att uppstå och det kommer även bli köer på Regementsvägen då trafik söderifrån stundtals har svårt att ta sig in i cirkulationsplatsen. Även inifrån de nya områdena kommer det bli nedsatt hastighet under maxtimmen (se figuren nedan). Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 15
Figur 11. Länkar med nedsatt hastighet. 3.2.3 Känslighetsanalys worst case scenario En känslighetsanalys har utförts där dagens trafikmängder först har räknats upp enligt Trafikverkets uppräkningstal 4 för Gävleborgs län och därefter har trafikalstringen för det nya området lagts till. I detta scenario blir därmed trafikflödena högre än i utredningsalternativet. Trafikverkets trafikuppräkningstal bygger på att det kommer ske en ökning i antal människor och verksamheter i hela länet. En uppräkning av dagens flöden innebär därför att hänsyn redan har tagits till att någon typ av exploatering kommer ske inom kommunen. Detta ska därmed ses som ett worst case scenario i och med att uppräkningstalen redan har tagit hänsyn till en generell trafikalstring i länet där då exploateringen i Kungsbäck kan anses vara med. 3.2.4 Resultat alla scenarion Medelfördröjningen per fordon i vägnätet kommer att öka i utredningsalternativet jämfört med dagens trafikvolymer och jämfört med nollalternativet. Fördröjningen kommer öka med cirka 20 % jämfört med både dagens trafik och jämfört med nollalternativet (se tabellen nedan). I känslighetsanalysen ökar fördröjningen med ytterligare cirka 20 %. 16 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck 4 Trafikverkets trafikuppräkningstal för perioden 2014-2040 är 1,2 för personbil och 1,35 för lastbilar (på vägar som inte är Europavägar).
Minuter Medelfördröjning per fordon (min) 6 5 4 3 2 1 0 Figur 12. Medelfördröjningen i vägnätet kommer att öka till följd av den ökade mängden trafik. Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 17
Modellerade restider i sekunder 4 MIKROSIMULERING Trafikprognosen visar på att det blir en försämrad framkomlighet längs med Västra vägen och Regementsvägen med den ökade mängden trafik som det blir i utredningsalternativet och i känslighetsanalysen. En mikrosimuleringsmodell har därför byggts upp över detta område med syfte att detaljstudera den trafiksituation som uppstår i de två scenarierna. 4.1 UTREDNINSGALTERNATIV Simuleringen visar på en ökad restid för trafik på Västra vägen samt på Regementsvägen vilket kan ses i tabellen nedan. Figuren nedan visar 85- percentilen för fyra olika reserelationer. Med 85-percentilen avses att 85 procent av fordonen under den tidsperiod som analyseras har en restid lika med eller kortare än angiven restid. Figuren nedan visar restiderna längs med Västra vägen, från strax väster om cirkulationsplatsen till strax söder om korsningen Västra vägen/kungsbäcksvägen samt restiderna på Regementsvägen, från cirkulationsplatsen till strax efter korsningen Regementsvägen/Nobelvägen. 400 350 Restider Västra vägen och Regementsvägen Dagens trafik Utredningsalternativ 300 250 200 150 100 50 0 Regementsvägen södergående Regementsvägen norrgående Västra vägen västgående Västra vägen östgående Figur 13. Restider på Regementsvägen och Västra vägen. Figuren nedan visar en ögonblicksbild från simuleringen av utredningsalternativet. Simuleringen visar att det blir längre köer söderifrån på Regementsvägen i utredningsalternativet jämfört med idag. Det blir även stundtals köer på Västra vägen från båda hållen. Köerna på Västra vägen avvecklas dock relativt snabbt då den genomgående trafikströmmen har god framkomlighet i cirkulationsplatsen. 18 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck
Figur 14. En ögonblicksbild från simuleringen som visar hur kösituationen vid cirkulationsplatsen kan se ut i utredningsalternativet. Observationer på plats visade att det idag är vissa svårigheter för trafiken söderifrån på Regementsvägen att ta sig ut då den genomgående trafikströmmen är stor. I utredningsalternativet blir det något lättare för denna trafikström att ta sig ut trots att det är mer trafik i området. Anledningen till detta är att det är fler fordon som åker söderut i cirkulationsplatsen i utredningsalternativet då fler har sin målpunkt inom området. Detta gör att trafikströmmen västerifrån oftare bryts av och ger då luckor där trafiken söderifrån på Regementsvägen kan ta sig ut. Trafiksituationen på Västra vägen blir något mer ansträngd med den ökade mängden trafik som exploateringen ger upphov till. Framförallt i den västgående riktningen på Västra vägen så ökar köerna i alla korsningar. Längst köer kan ses i korsningen Västra vägen/lasarettsgatan. I utredningsalternativet hinner inte köerna avvecklas under den gröntid som den genomgående trafikströmmen har. För att förbättra framkomligheten kan en justering av signaltiderna behöva göras. Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 19
Modellerade restider i sekunder 4.2 KÄNSLIGHETSANALYS Simuleringen visar på ytterligare en ökning i restider för trafik på Västra vägen samt på Regementsvägen i känslighetsanalysen vilket kan ses i tabellen nedan. Figuren nedan visar 85-percentilen för fyra olika reserelationer. 600 Restider Västra vägen och Regementsvägen Dagens trafik Utredningsalternativ Känslighetsanalys 500 400 300 200 100 0 Regementsvägen södergående Regementsvägen norrgående Västra vägen västgående Västra vägen östgående Figur 15. Restider på Regementsvägen och Västra vägen. Då dagens trafikflöden räknas upp blir framkomligheten framförallt försämrad i den västgående riktningen på Västra vägen samt i den norrgående riktningen på Regementsvägen. I den norrgående riktningen på Regementsvägen sträcker sig köerna vid vissa tillfällen förbi den första korsningen på Regementsvägen vilket gör att denna trafikström har svårt att ta sig ut. Framkomligheten för utryckningsfordon från Trygghetens hus kommer därmed få en försämrad framkomlighet med dessa trafikvolymer. För att klara av dessa trafikvolymer skulle någon åtgärd behöva göras längs med Regementsvägen för att öka framkomligheten. Längs med Västra vägen uppstår längre köer i känslighetsanalysen i både den östra och västra riktningen. I den östgående riktningen blir det långa köer i vänstersvängsfälten i korsningarna längs med Västra vägen. Den vänstersvängande trafiken ryms inte i deras körfält vilket gör att köerna växer sig ut i de gemensamma körfälten. Detta gör att framkomligheten för den genomgående trafikströmmen blir försämrad. Simuleringen visar att med dessa trafikvolymer blir trafiksituationen i området ansträngd och åtgärder skulle behöva göras för att säkerhetsställa en god framkomlighet i vägnätet. Längs med Västra vägen skulle framkomligheten eventuellt kunna ökas genom en omställning av signalerna. Detta ska ses som ett worst case scenario i och med att uppräkningstalen redan har tagit hänsyn till en generell trafikalstring i länet där då exploateringen i Kungsbäck kan anses vara med. 20 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck
5 UTRYCKNINGSFORDONENS FRAMKOMLIGHET Trygghetens hus planeras att anlägga på den västra sidan av E4 (se figur nedan). Det kommer finnas flera möjliga vägar ut från Trygghetens hus. Vilken väg som kommer användas beror på var i kommunen utryckningsfordonet ska till. I figuren nedan redovisas tre möjliga vägar ut från Trygghetens hus, varav vägen via Regementsvägen idag är den genaste vägen ut på en större väg och med bäst standard. Det finns också idéer på att möjliggöra fler utryckningsvägar från Trygghetens hus så att det finns uppemot fem möjliga vägar ut, varav en är söderut via Stenhamravägen som går parallellt med E4 5. Utryckningsvägarna österut via Regementsvägen och Kungsbäcksvägen kommer att gå förbi bostadsområden, högskoleområde och planerad skola där många människor rör sig vilket kan komma att påverka framkomligheten och trafiksäkerheten. Utryckningsvägen västerut via Hagaström går förbi enstaka hus. Figur 16. Möjliga utryckningsvägar från Trygghetens hus. Gävle kommun 6 har som viktigaste krav för utryckningstrafiken att insatstiden är kort. För att körtiderna ska kunna vara korta behöver utryckningsvägarna vara gena och framkomliga. Hastighetsbegränsningar i vägnätet har ingen större påverkan på utryckningsfordonens framkomlighet men däremot har fartbegränsande åtgärder såsom bulor, trafikdelare etc. en negativ påverkan på deras framkomlighet. År 2011 tog Trafikverket fram ett dokument som beskriver utryckningstrafikens framkomlighet i tätort 7. I dokumentet framgår att köer är ett hinder och att utryckningstrafiken behöver en fri väg förbi köer. Simuleringarna för Kungsbäck har visat att köer kan uppstå längs med Regementsvägen vilket kan komma att försvåra utryckningstrafikens framkomlighet. Under vinterhalvåret kan framkomligheten för utryckningstrafiken bli ännu mer begränsad på grund av snövallar längs med vägen som gör det svårare för biltrafiken att flytta på sig. 5 Information från Nestor Wallberg, Gästrike Räddningstjänst 6 Rätt fart i Gävle, hastighetsplan, 2011 7 Utryckningstrafikens framkomlighet i tätort, Trafikverket, 2011. Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 21
I Trafikverkets dokument beskrivs cirkulationsplatser som en korsningstyp som är att föredra framför andra korsningstyper då säkerheten är högre i cirkulationsplatser. Bilister är inte alltid uppmärksamma på ljud och ljus från utryckningsfordon, vilket gör att det är säkrare när fordonen kommer från ett håll vilket är fallet i en cirkulationsplats. I en cirkulationsplats flyter trafiken också ofta utan stopp vilket gör att framkomligheten för utryckningstrafiken är bättre jämfört med andra korsningstyper. För att säkerhetsställa god framkomlighet för utryckningstrafiken kan dock utformningen av cirkulationsplatsen behöva ses över. Eventuellt kan det komma att behöva någon typ av reglering som till exempel utryckningsstoppljus på Västra vägen. Behov av åtgärder för att säkerhetsställa framkomligheten för utryckningstrafiken bör utredas vidare i ett senare skede. Samtal har förts med Gästrike Räddningstjänst för att få deras synpunkter på den tänkta lokaliseringen av Trygghetens hus. De ser positivt på lokaliseringen då de kommer snabbt ut på E4 och E16 från den tänkta platsen. Då räddningstjänsten flyttar ut från stadskärnan blir det även en minskad belastning i trafiksystemet i den centrala stadskärnan och en minskad miljöpåverkan då den tunga trafiken minskar i centrala delen av staden. I och med att det finns många möjliga vägar ut från den tänkta placeringen så kommer deras framkomlighet inte att påverkas till så stor del då trafiken på Regementsvägen ökar till följd av exploateringen. I ett framtida scenario kan det också vara möjligt att tro att teknikutvecklingen har kommit så långt att de har information om trafiksituationen på de olika vägarna och kan välja utryckningsväg utefter den rådande trafiksituationen. 22 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck
6 SLUTSATS Vägnätet i området ser ut att klara av den ökade mängden trafik som vägnätet genererar. Trafiksituationen kommer bli mer ansträngd med längre fördröjningar och mer köer men fördröjningarna är på en acceptabel nivå. Cirkulationsplatsen vid Västra vägen/regementsvägen är en kritisk punkt. Analysen visar att köerna in till cirkulationsplatsen kommer att öka jämfört med idag. Köerna längs med Regementsvägen kommer bli längre än idag vilket kan komma att försvåra framkomligheten för utryckningsfordon från Trygghetens hus. Utryckningstrafiken kommer dock ha flera vägar att välja på ut ifrån området. Vilket gör att de kan välja en annan väg om trafiksituationen på Regementsvägen är ansträngd. I känslighetsanalysen har dagens trafikvolymer räknats upp med Trafikverkets uppräkningstal innan trafikalstringen från exploateringen i Kungsbäck har lagts till. Detta innebär att trafikvolymerna är högre än i utredningsalternativet. Detta ska ses som ett worst case scenario i och med att uppräkningstalen redan har tagit hänsyn till en generell trafikalstring i länet där då exploateringen i Kungsbäck kan anses vara med. Trafikanalys Utredningar till planprogram Kungsbäck 23
VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 34 000 medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring 3 500 medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: +46 10 7225000 http://www.wspgroup.se 24 10233129 Utredningar till planprogram Kungsbäck