Master of Science Gestalt Psychotherapy

Master of Science Gestalt Psychotherapy Fältets påverkan och narcissistiskt beteende Hur reflekterar verksamma gestaltterapeuter? Fråga inte vad världen behöver Utan vad som får ditt hjärta att sjunga, för vad världen behöver är människor med hjärtan som sjunger okänd Av UllaCarin Andersson T 41 Dissertation 1 februari 2011 Handledare: Dr. Sari Scheinberg Tackord Abstract 1

1 Inledning 4 1.1 Uppsatsens disposition 6 1:2 Undersökningens syfte 6 2 Forskningsfråga 8 3 Metod 10 3:1 Litteraturstudien 10 3:2 Urvalskriterier litteraturstudien 10 3:3 Reflektioner kring validitet och reliabilitet litteraturstudien 11 3:4 Avgränsningar och begränsningar litteraturstudien 11 3:5 Etiska och politiska överväganden litteraturstudien 12 3:6 Metod för analys av litteraturstudien 12 3:7 Den Empiriska studien 13 3:8 Urvalskriterier den empiriska studien 13 3:9 Validitet och reliabilitet den empiriska studien 14 3:10 Avgränsningar och begränsningar den empiriska studien 14 3:11 Etiska och politiska överväganden den empiriska studien 15 3:12 Metod för analys av den empiriska studien 16 4 Litteraturstudien 17 4:1 Begreppet narcissism 18 4:2 Myten om Narkissos 19 4:3 Andra perspektiv på narcissism 20 4:4 Det existentialistiska perspektivet 21 4:5 Ett utvecklingspsykologiskt perspektiv 21 4:6 Ett socialpsykologiskt perspektiv 23 4:7 Ett kulturanalytiskt perspektiv 24 4:8 Ett gestaltteoretiskt perspektiv 25 4:8:1 Fenomenologin 26 4:8:2 Dialogisk existentialism -Jag- Du relationen 26 4:8:3 Holism - Fältteorin 27 4:9 Vår tids diagnoser 29 4:10 Begreppet diagnos 29 4:11 Terapirummet 32 4:12 Kultur 34 4:13 Kultur och narcissism 34 4:14 Brist på intimitet 36 4:15 Bakgrund - samhällskultur - Fält 37 4:16 Budskap och samhällskultur 38 5 Analys och resultat av den empiriska studien 40 5:1 Analysstrategi 41 5:2 Analysfaser 41 6 Resultat - De intervjuades berättelser 45 2

6:1 Typologiska kännetecken- narcissism och terapirummet 46 6:2 Typologiska kännetecken- narcissism och samhällskultur 47 6:3 Typologiska kännetecken- samtidsdiagnoser 48 6:4 Generella kännetecken 50 7 Diskussion 55 7:1 Generaliserbarhet 56 7:2 Framtida forskning 56 8 Slutsatser 56 8:1 Reflektioner - vad har jag lärt mig? 57 8:2 Bidrag till teori och praktik 57 9 Referenser litteratur 59 10 Bilagor 65 1 INLEDNING 3

Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och de psykosociala fenomen som påverkar människors identitet, kultur och de sammanhang vi lever i. Med utgångspunkt från detta intresse och engagemang, utbildade jag mig på tidigt 70-tal till socionom och socialarbetare. Senare kom jag att vidareutbilda mig inom psykodynamisk och systemisk terapi och arbetade bl.a en period som familjerådgivare i co terapi tillsammans med en manlig gestaltterapeut. Det gestaltterapeutiska förhållningssättet stämde med mitt sätt att arbeta och möta människor. 2006 började jag den fyraåriga mastersutbildningen till gestaltpsykoterapeut vid Gestalt Akademin i Skandinavien. Under gestaltutbildningen saknade jag diskussioner, reflektioner och kopplingar till de sociologiska och samhällskulturella perspektiven och att de medvetandegjordes och lyftes i terapirummet. Som terapeut vill jag se individen i ett vidare perspektiv och uppmärksamma krafter i omvärlden som finns men inte alltid syns men som påverkar vårt beteende och förhållningssätt. Jag tänker att människor som har ett djupt behov av tillhörighet och anpasslighet blir bärare av ett lidande och en oförmåga som samhället ytterst bär på men inte vill eller av olika skäl inte tar ansvar för att möta. Som socialarbetare och terapeut tycker jag mig ha sett och hört att människor håller tillbaka och förnekar för dem viktiga livsvärden och istället uttrycker tillstånd av att må dåligt. Min reflektion är, att mycket av det som skapar balans i förhållande till vår omvärld innehåller värden som inte ryms inom vår västerländska samhällskultur. Jag uppfattar att vi lever i en samhällskultur som i sin helhet är djupt "störd" och att många människor idag uttrycker ett illabefinnande men som mer och mer tenderar att individualiseras och förklaras med fler och fler diagnoser. Beteenden patologiseras och betraktas som sjuka och onormala när de i själva verket uttrycker något om människans förhållande i vårt samhället. Som socialarbetare, hälsoarbetare och terapeut har jag observerat och reflekterat över hur vi människor samspelar i utvecklandet av normer och värderingar och beteenden. Min upplevelse är att vi de senaste 20-30 åren utvecklat en samhällskultur där budskap och förväntningar förstärker ett egocentriskt och självupptaget beteende som ligger nära det man brukar benämna som narcissism. Det blir särskilt tydligt via de mediala budskapen och inte minst då det gäller Bloggar, Facebook, Twitters. Det som gäller är att synas i media och TV-shower, skriva självbiografi eller att ha ett eget matlagningsprogram. Jag upplever även en förskjutning när det gäller politikerrollen där numera den personliga populariteten fått en större betydelse än de ideologiska budskapen. Massmedias budskap skapar behov som vi förväntas identifiera oss med. Att bli idol, bli känd och berömd, bli lyckad, nå en maktposition, vara vältränad 4

och vacker, bli något bättre och annat än den man är. Det sårbara, sköra och svaga, det otillräckliga och det misshagliga skall gömmas undan eller döljas. Det som inte ingår i den perfekta, idealiserade yttre bilden föraktas och är något vi ska skämmas över. Det är pekuniära intressen som styr i samhället och detta verkar leda till ökad själviskhet, stärkt makt för vissa på bekostnad av gemenskap och solidaritet Det är förvirrande budskap där massmedia å ena sidan förmedlar vem och hur man ska vara rätt och å andra sidan har jag mitt samvete och är inte alltid klar över vilka behov jag egentligen har. Jag har själv negativa upplevelser av, vad jag kallar narcissism, från såväl arbetslivet som privatlivet. Människor som i olika situationer öppet ignorerat mina och andras gränser och som hänsynslöst satt de egna intressena främst. De har visat brist på empati och har använt och utnyttjat människor i sin omgivning. Jag kan känna igen narcissistiska behov och drag hos mig själv. Jag är kvinna född i Sverige i början av 1950 talet. Jag är uppvuxen i en familj där jag upplevt förväntningar och krav på att leva upp till mina föräldrars behov och önskningar. Jag har på sätt och vis varit en narcissistisk förlängning och jag har mina sårbara punkter. Jag är första generationen med akademisk utbildning och har varit duktig högpresterande flicka. Aldrig med känslan av att vara good-enough. Andras behov har varit i fokus och jag har lärt mig anpasslighet där mina egna behov varit otydliga för mig själv. Det har funnits en längtan efter att känna mig älskad för den jag är istället för i vad jag gör. Jag har uppfyllt andras behov, varit duktig och har klarat mig själv. Mitt ämnesval hänger samman med mitt intresse och min hypotes om att det finns budskap i samhällskulturen som förstärker utvecklandet av narcissism i vårt nutida västerländska samhälle. Ett annat skäl till mitt ämnesval är att jag med denna master vill knyta ihop mina erfarenheter och reflektioner från ett trettiofemårigt yrkes - och ett snart sextioårigt liv. Jag har även ett personligt intresse av att fördjupa min kunskap och medvetenhet kring narcissism och jag vill värna om fenomen i samhället som gynnar nära äkta och genuina möten människor emellan. Jag är medveten om att mina frågeställningar och mitt sökande såväl i litteratur som i intervjufrågor styrt och påverkat mitt förhållningssätt till ämnet. 1.1 Uppsatsens disposition 5

Jag börjar i rapporten med att beskriva mitt syfte, forskningsfrågan, metod och analysmetod. Först beskriver jag litteraturstudien och därefter den empiriska studien. Jag redogör för vad jag hittat för teorier och forskning som knyter an till mitt ämne i den litteratur som jag tagit del av. Därefter redogör jag för de intervjuer som jag genomfört. Jag presenterar först resultat av litteraturstudien och därefter den empiriska studien. Slutligen redovisar jag en avslutande diskussion, egna reflektioner, resultat och vad jag lärt mig. 1:2 Undersökningens syfte Det har i olika sammanhang slagit mig att normer och värderingar och beteenden 1 på olika sätt speglar den tid och den samhällskultur vi lever i. Jag är intresserad av att utforska om vi i vår nuvarande tidsanda och kultur utvecklat en samhälls- och livsstil där budskap på olika sätt bidrar till och förstärker beteenden som påverkar våra mellanmänskliga relationer och känsla av gemenskap på ett negativt sätt så att det hotar hälsa och välbefinnande. Jag tänker här på egenskaper och beteende man brukar benämna som egoism, arrogans, självupptagenhet, individualism och empatibrist. Det som brukar vara kännetecken på narcissistiskt beteende. För att få en så bred belysning av ämnet som möjligt, har jag sökt i psykoanalytisk, socialpsykologisk och kulturanalytisk teori. Jag har även sökt efter svar i den gestaltteoretiska litteraturen. Min avsikt är att belysa olika väsentliga faktorer vid utvecklandet av identitet och vad som är gynnsamma förutsättningar för hälsa och välbefinnande i dagens samhälle. Jag har följande fem syften med denna undersökning. Jag är nyfikenhet på om budskap och förväntningar i samhällskulturen förstärker utvecklandet av narcissistiskt beteende. Jag vill göra kopplingar till det gestaltiska perspektivet och särskilt till fenomenologin, existentialism och fältteorin där termerna kontakt, awareness, dialog och helhetsperspektiv är fokus. Jag vill utforska hur verksamma gestaltterapeuter, med lång erfarenhet, gör en koppling mellan fältet och dess inverkan då det 1 Med beteende avser jag här handlingar, uppförande eller reaktioner - sätt att vara och förhålla sig till omgivningen. 6

gäller de problem de möter hos sina klienter och om de känner igen narcissistiskt beteende i dessa sammanhang. Jag vill öka min och andras kunskap och medvetenhet kring fenomenet narcissism och narcissistiskt beteende. Jag tänker att du som läser denna uppsats har anknytning till gestalt och är intresserad av att förstå mänskligt beteende utifrån såväl utvecklingspsykologiska teoribildningar som samhällskulturella teorier och socialisationsforskning ( värderingar, intressen, genus, etnicitet). Jag tänker och hoppas att människor med politiskt intresse eller uppdrag skall läsa den, få insikter och inspireras då det gäller att utveckla ett samhälle i balans och harmoni. 2 Forskningsfråga 7

Jag vill utforska om det finns fenomen 2 och budskap i vår västerländska samhällskultur 3 som bidrar till och förstärker det som utmärker narcissism och narcissistiskt beteende. Jag är intresserad av vad det har för betydelse för de mellanmänskliga relationerna. Jag är också intresserad av att utforska om gestaltterapeuter reflekterar angående fältet och dess inverkan på de problem klienterna söker terapi för med fokus på narcissistiskt beteende. Jag är intresserad av att undersöka narcissism utifrån de fem punkterna angivna under kapitel undersökningens syfte. Eftersom jag undersöker narcissism både teoretiskt och empiriskt har jag valt ut frågor som jag funnit relevanta för litteraturstudien och frågor som är relevanta för den empiriska studien. Jag inser att detta är en mycket ambitiös ansats och jag har därför avgränsat mitt utforskande till följande frågor. Huvudfråga Förstärker vår tids västerländska samhällskultur narcissistiskt beteende? Underfrågor För att nå en bättre förståelse har jag identifierat flera mindre och klargörande frågor som jag delat in i tre huvudteman. Dessa har varit en hjälp och guide både i litteraturstudien och i den empiriska studien. Terapirummet: Med detta avser jag det sammanhang där man benämner, möter och beskriver beteenden. Tidsandan och samhällsfaktorer: Tidsanda avser summan av alla de budskap, signaler och normer som påverkar oss genom att tala om vad som är rätt och fel, värt att sträva efter, vad framgång är, hur vi ska leva och för att vara rätt och göra rätt saker, vilket beteende som anses som normalt och vad som är för avvikande.( Tidsandan /Tidsverkstaden) 2 Med fenomen avses här typ av skeenden där man försöker förklara individens förhållningssätt och individuation såväl intellektuellt som känslomässigt. Hur människor uppfattar, i detta fall, fenomen som ligger i linje med det man allmänt benämner narcissism, narcissistiska budskap, narcissistiskt beteende, värderingar och normer. (egen sammanfattning) 3 Med kultur avses här allt det som påverkas av de omgivande förhållandena. I varje land, religion, grannskap, bekantskapskrets, släkt, familj och arbetsgrupp finns en kultur. Föräldrar påverkar sina barns värderingar och barnen utmanar och påverkar sina föräldrars agerande. (Liljeström 1979) 8

Samtidsdiagnoser: Med samtidsdiagnoser 4 menas symtom och beteenden som fått en medicinsk diagnos och som anses typiska i vårt nutida västerländska samhälle. (Se bilaga 4) Underfrågor Litteraturstudien Hur beskriver man i litteraturen narcissistiskt beteende? Hur beskriver man i litteraturen narcissism kopplat till samhällskultur? Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån ett existentialistiskt perspektiv? Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv? Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv? Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv? Hur ser man på narcissism utifrån det gestaltiska perspektivet? Underfrågor Empiriska studien I den empiriska studien har jag utgått från de tre underfrågorna enligt ovan. Jag utarbetade en intervjuguide (bilaga 2) som jag använde för att få svar på följande frågor. Vilka upplevelser och reflektioner har erfarna gestaltterapeuter kring narcissism? Hur reflekterar erfarna gestaltterapeuter om fenomenet narcissistiskt beteende och vår tids samhällskultur? Gör erfarna gestaltterapeuter kopplingar av fenomenet till fältet? Reflektion: Jag är medveten om att min subjektivitet inför ämnet också styrt urval av litteratur och de frågor jag sökt svar på. I litteraturstudien var både frågeställningar och associationer många och det var svårt men nödvändigt att avgränsa. De frågeställningar som jag valde under intervjuguiden kanske påverkade och styrde informanterna men var en nödvändig hjälp för att jag 4 Tillits och samlevnadssjukdomar 9

skulle kunna fokusera på ämnet och möjliggöra genomförandet av studien inom tidsramen. 3 Metod För att beskriva begreppet narcissism har jag valt ett narrativt, ontologiskt förhållningssätt. Jag har valt att kombinera en litteraturstudie och en empirisk kvalitativ studie. För att analysera materialet har jag använt en metod för litteraturstudien och en annan metod för den empiriska studien. Jag kommer i detta metodkapitel att ha två huvuddelar. Först går jag igenom metod för urval och insamlande av materialet till litteraturstudien samt metod för analys av det materialet. Därefter metod för insamlande av det empiriska materialet samt metod för analys av detta material. Jag börjar med att presentera metoden för litteraturstudien och därefter presenterar jag metoden för den empiriska studien. 3:1 Litteraturstudien I litteraturstudien utgår jag från vad andra teoretiker och författare har skrivit. Jag är medveten om att det inte går att få en objektiv beskrivning av materialet då det är upplevelsebaserat och urvalet är styrt av min egen intresseinriktning. Jag utgår från tidigare forskning och litteratur utförd av andra. 3:2 Urvalskriterier litteraturstudien Jag har valt att undersöka litteratur som behandlar narcissism och narcissistisk kultur. Litteraturen beskriver inte fenomenet enbart som en individuell företeelse utan kopplar även till kulturella och relationella sammanhang. Mitt huvudsakliga sökord har varit narcissism. Jag har sökt i gestaltlitteratur och i annan litteratur för att få svar på min fråga angående kopplingen mellan fenomenet och samhällskulturen/ fältet. I huvudsak har jag valt svenska och engelska texter och sökt efter litteratur och artiklar som behandlade ämnet. Jag har sökt på olika bokförlag i Sverige och utomlands och har sökt inom både gestalt psykoanalytisk, psykodynamisk och socialpsykologisk litteratur. Jag har också sökt litteratur med ett kultteoretiskt perspektiv. Jag började med att gå igenom litteratur som jag hade kännedom om sedan tidigare och därefter letade jag vidare i den referenslitteratur man där använt 10

sig av. Jag har också via vänner, kollegor och andra professionella fått tips om litteratur och artiklar i mitt uppsatsämne. För artiklar, litteratur och övrigt har jag i huvudsak valt Google som sökmotor. Som sök ord har jag, i olika kombinationer, använt: narcissism, narcissistisk kultur, övergivenhet, främlingskap, samhällskultur, kränkning, bekräftelse, borderline, självet, identitet, socialisation, depression, tillitssjukdomar, personlighetskaraktär, samhällskultur, fält, relation, dialog, kontakt, empati. 3:3 Reflektioner kring validitet och reliabilitet litteraturstudien Vid bedömning om resultatet av en studie är tillförlitligt bedömer man studiens reliabilitet. Man bedömer då hur väl man undersökt det som man avsåg att undersöka i studien (Kvale 1997). När man prövar om man har undersökt det man avsåg kallas detta validitet (Kvale 1997). Har jag undersökt om vår tids västerländska samhällskultur förstärker narcissistiskt beteende och gav studien svar på frågan? När det gäller litteraturen så har jag medvetet sökt information och uppgifter som berört de fenomen som har en förstärkande effekt. Jag har i litteraturen även fått svar på det motsatta dvs. vad som inte förstärker narcissistiskt beteendemönster. 3:4 Avgränsningar och begränsningar litteraturstudien Då jag sökt artiklar och litteratur har jag huvudsakligen sökt svensk, engelsk och amerikansk litteratur och sökt under rubrik narcissism och narcissistisk kultur. Jag har hittat adekvat dansk och tysk litteratur och forskningsartiklar men jag behärskar inte originalspråket och valde bort dessa i originaltext. De finns dock nämnda av andra teoretiker och en del omnämns i den svenska litteraturen. 3:5 Etiska och politiska överväganden litteraturstudien När det gäller litteraturstudien redovisar jag vad andra forskare och teoretiker skrivit och uttalat. Jag har försökt vara självreflexiv men mitt urval och analys av litteratur styrs oundvikligen av mina personliga avväganden och intresseinriktning. Jag har hela tiden med min egen hypotes om vilka faktorer i fältet som påverkar oss som människor, våra värderingar och vår självuppfattning. Mitt personliga ideologiska ställningstagande styr vad en 11

positiv människosyn innebär beträffande mänskliga rättigheter, samtyckesetik, frihet, jämlikhet och integritetsskydd. Risken är att jag med detta moraliserar över dem som har andra åsikter om hur de vill leva sitt liv. Jag vill poängtera att jag inte gör anspråk på att sitta på någon sanning om hur livet ska levas. Jag har i mitt urval av litteratur medvetet sökt efter en ideologisk balans där den kritiska rösten inte enbart talat emot narcissistiskt beteende. Jag har kopplat fenomenet med politiska och ekonomiska faktorer och utgått från att politiken är underordnad ekonomin. Jag utgår inte från att min uppfattning är densamma som andra människors. Jag lyfter faktorer från litteraturen som kritiskt belyser när politiken inte motsvarar vad som är viktigt och väsentligt för det mänskliga livet, gemenskap och solidaritet i samhället. 3:6 Metod för analys av litteraturstudien För att göra en nödvändig avgränsning använde jag en frågeguide som hjälp att fokusera då jag sökte i textmaterialet. Mina underfrågor blev ledande och jag delade in dessa under tre huvudteman (sid 8-9). Terapirummet - Hur beskriver man i litteraturen narcissistiskt beteende? - Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån existentialism, utvecklingspsykologi, socialpsykologi och kulturteori? - Hur kan man koppla det gestaltiska perspektivet till fenomenet? Tidsandan och samhällsfaktorer - Hur beskriver man i litteraturen narcissism kopplat till samhällskultur? Samtidsdiagnoser - Finns det kopplingar i litteraturen till vår tids sjukdomsdiagnoser? Jag har analyserat litteraturen utifrån tre steg. 12

1. Först valde jag ut litteratur och artiklar som beskrev begreppet narcissism. Jag sökte efter teorier då det gäller människans personlighetsutveckling och identitetsskapande med fokus på fenomenet. (kap 4:1) 2. Därefter sökte jag ett resonemang och diskussion angående narcissism om och hur faktorer i samhället och omgivningen påverkar den inre personlighetsstrukturen, identitet och mänskligt beteende (kap 4:3-4:8,) 3. Sist sökte jag i litteratur och artiklar där man gjorde en koppling av narcissism och samhällskultur (kap 4:9-4:16). 3:7 Den Empiriska studien För att utforska gestaltterapeuternas erfarenheter och specifika upplevelse av fenomenet valde jag ett narrativt och fenomenologiskt, hermeneutiskt förhållningssätt och valde kvalitativ intervju som metod ( Kvale, 1997). Jag ville ha möjlighet att under intervjun ställa fördjupande frågor för att få förtydliganden och möjlighet att verifiera mina tolkningar av det informanten berättade. 3:8 Urvalskriterier den empiriska studien. Mina intervjuer omfattar fyra verksamma gestaltterapeuter som jag kände till sedan tidigare och medvetet valt ut utifrån deras erfarenheter av att vara verksamma i ett såväl individuellt som strukturellt sammanhang. Informanterna består av en man och tre kvinnor i ålder 45 75 år. En har varit verksam i drygt 10 år och tre i mer än 20 år. Jag kontaktade dem först via ett informerande brev och därefter muntligen och berättade kort om mitt ärende och syftet med att intervjua dem. Samtliga svarade ja och intervjutid bokades. I samband med intervjun fick de skriftlig information och undertecknade vid intervjutillfället ett skriftligt samtycke (bilaga 1). Informanterna var från början positivt inställda och jag mötte inte några svårigheter när det gällde att genomföra intervjuerna. 3:9 Validitet och reliabilitet den empiriska studien 13

När man ska bedöma om resultatet av en studie är tillförlitligt bedömer man studiens reliabilitet. Man bedömer då hur väl undersöks det som man avsett att undersöka i studien (Kvale 1997). Fick jag svar på hur erfarna gestaltterapeuter reflekterar kring fenomenet? När man prövar om man undersökt det man avsåg att undersöka kallas detta validitet (Kvale 1997). Har jag i den empiriska studien fått svar på frågan om vår tids västerländska samhällskultur förstärker narcissistiskt beteende? 3:10 Avgränsningar och begränsningar i den empiriska studien Mitt urval består av fyra nu verksamma gestaltterapeuter med minst tio års erfarenhet och som är aktiva i olika teoribildningssammanhang. Den empiriska studien har genomförts i Skandinavien med utgångspunkt i svensk samhällskultur. Studien har genomförts inom ramen för Gestaltakademin i Skandinavien. Risken med det empiriska resultatet är att det inte är generaliserbart då informanterna verkar inom gestaltvärlden med fokus på den egna upplevelsen av fenomenet, begrepp och teorier. När det gäller reliabiliteten finns en risk i att urvalet är för litet. Det finns ytterligare en risk i att informanterna tillhör en grupp som kommit långt i sin medvetenhet och utveckling. Hade resultatet blivit annorlunda om jag intervjuat fyra andra gestaltterapeuter eller även intervjuat psykodynamiskt skolade terapeuter? Vid intervjuerna reflekterade informanterna kring fenomenet och kopplade spontant in samhällsfaktorer och kulturella aspekter. Den halvstrukturerade intervjun var en naturlig process och efter hand associerade informanterna till nya kopplingar och en del frågor besvarades spontant. Det blev tydligt att begreppet narcissism av samtliga kopplades till den psykiatriska diagnosen och jag skulle kanske från början ha varit tydligare med att jag inte avsåg den patologiska betydelsen av narcissism utan beteende. Jag är en del av fältet och i intervjusituationen liksom i övriga processen vill jag vara självreflexiv. Jag vill låta olika röster och åsikter höras och är medveten om att jag på intet sätt är objektiv utan även min röst påverkar processen. Genom mitt val av fenomenet i förhållande till fältet/-samhällskulturen är risken att jag avgränsat och uteslutit andra möjliga kopplingar. Samtidigt har 14

det varit nödvändigt att avgränsa frågeställningen med fokus kring själva fenomenet och reflektioner kring detta. Man kan ifrågasätta om frågorna och intervjun påverkat informanternas reflektioner och uppfattning gällande kopplingar kring fenomenet och samhällskultur. Informantens reflektion och sätt att uttrycka sin uppfattning är en reflektion i stunden där de egna tankarna, orden ger associationer till nya tankar och uppfattningar liksom intervjuaren med sina frågor och följdfrågor. 3:11 Etiska och politiska aspekter - den empiriska studien. Jag är medveten om att när det gäller intervjustudier och empirisk forskning finns vissa frågor som man måste ta hänsyn till och som skall följa genom hela forskningsprocessen. För deltagarna inom psykologisk forskning skall särskild hänsyn tas till de etiska frågor som rör frivillighet, integritet och anonymitet.(kvale 1997) När det gäller svensk forskning måste kraven vara uppfyllda då det gäller; Informationskravet syftet, frivilligheten och upplägget. samtyckeskravet deltagarna bestämmer själva sin medverkan. konfidentialitetskravet alla uppgifter och personer skyddas. nyttjandekravet insamlade uppgifter får endast användas för forskningsändamålet. En annan viktig etisk aspekt är om forskningsprojektet tillfört något av värde och inte vållat obehag. Som forskare måste jag vara uppmärksam på och ta ansvar för den möjliga skada eller förväntade fördelar för intervjupersonerna, även för den grupp de representerar och deltagandet i undersökningen kan medföra. Jag har i urvalsprocessen varit noga med vilka personer jag tillfrågat och jag har muntligen och skriftligen informerat dem om studiens syfte och tillvägagångssätt. Samtliga intervjuade undertecknade ett samtycke ( bilaga 1). Personliga uttryck och känslor är en viktig tillgång utifrån det fenomenologiska och narrativa förhållningssätt jag valt. Min avsikt var att intervjun präglades av öppenhet och flexibilitet och att intervjusituationen fokuserade på informantens upplevelse. Informanterna representerade för mig auktoriteter inom det gestaltterapeutiska fältet och detta kan ha påverkat mig vid intervjutillfället och förhållningssättet vid analysen av materialet. Forskningsintervjun är ett samspel mellan forskaren och den intervjuade och bygger på att bägge parter finner ämnet intressant och att ny kunskap utvecklas genom dialogen. 15

Samtliga intervjuade bekräftade efter intervjun att ämnet var intressant och att intervjun utvecklat nya tankar. För att den intervjuade skulle känna sig trygg och fri valde jag att informanten var anonym och fick tala fritt om sina erfarenheter och reflektioner. Varje intervju har behandlats konfidentiellt. Jag har tagit bort och maskerat sådan information som kan leda till en speciell person. Deltagandet var frivilligt och intervjusituationen har präglats av ömsesidig respekt och tillit. Samtliga intervjuer har skett i lokal den intervjuade samtyckt till och med stängd dörr. Eftersom mötet och kontakt är centralt inom gestalt har jag eftersträvat att uppnå detta mellan mig och informanten. Intervjuerna har spelats in med den intervjuades godkännande och därefter transkriberats. Samtliga informanter gjorde korrigeringar och godkände därefter transkripten för vidare analys i min studie. Jag bedömde detta som särskilt viktigt då frågorna tangerar ideologiska och politiska spörsmål och jag har av moraliska och etiska skäl funnit det särskilt viktigt att informanten känt sig trygg i anonymitetsskyddet. När det gäller själva transkriberingen kommer etiska aspekter in då det gäller att göra den intervjuade rättvisa. Jag kan aldrig komma ifrån att det är jag som gör en tolkning av det som den intervjuade berättat. Jag har under skrivandet av rapporten varit medveten om och har reflekterat kring dessa aspekter och gjort avväganden vid genomförandet. 3:12 Metod för analys av den empiriska studien För att få vägledning inför intervjuerna utformade jag en intervju guide (se bilaga 2). Mitt syfte var att intervjun mera utformades som ett samtal. Fokus var de förutbestämda frågorna men de anpassades och formades efter hur intervjun utvecklades. Jag utformade frågorna i förhoppning om att de skulle inspirera informanten att berätta så öppet och naturligt som möjligt. Jag ställde följdfrågor då jag upplevde behov av förtydligande eller fördjupning. Jag utgick från tre huvudteman och rubriker (kap 2) och därunder utformades relevanta frågeställningar. För att informanten skulle reflektera kring fenomenet inledde jag med att visa en bild av modellen FAMA 5 (bilaga 3). Av samma anledning visade jag bild 2 (bilaga 4) för att informanterna skulle reflektera kring begreppet samtidsdiagnoser. Jag valde att använda en halvstrukturerad intervjuform då jag som intervjuare ville ha frihet att under intervjun följa informantens associationsbanor och kunna ändra ordningsföljden på frågorna och 5 Fältanalys med awareness. 16

komplettera med andra frågor jag uppfattade som relevanta i stunden. Steinar Kvale definierar den halvstrukturerade intervjun (1997, s 13) som en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening Forskningsfrågan och valet av ett fenomenologiskt perspektiv innebär att resultatet av den empiriska studien presenteras utifrån fenomenet och det är informanternas upplevelser av fenomenet jag använt. Först gjorde jag en intervjuguide och testade den i en provintervju med en erfaren terapeutkollega. För att få svar på det jag önskade behövde jag ytterligare precisera frågorna. Jag diskuterade mycket och länge med min forskningshandledare för att få hjälp avgränsa och välja ut de mest relevanta frågorna. Jag gjorde ytterligare provintervjuer och därefter fann jag en fungerande intervjuguide. (bilaga 2) För att analysera det empiriska materialet valde jag att använda metoden EPP 6. Metoden ger en deskriptiv, kvalitativ meningsstruktur av det studerade fenomenet, i detta fall gestaltterapeuters reflektioner kring narcissism och förstärkningsfaktorer i fältet. Clark Moustakas (1994) beskriver att syftet med EPP är att utifrån människors berättelser och upplevelser få fram vad dessa betyder för dem. Ur de individuella berättelserna kan en generell eller allmän betydelse av upplevelsen härledas och däri det väsentliga eller meningsstrukturen. Analysbördan ligger på mig som forskare och min uppgift är att använda min reflektiva förmåga för att få fenomenets meningsstruktur att visa sig. Det gäller att hitta en mening som gäller generellt och inte en specifik, utpekad situation. Det slutgiltiga resultatet består av en karakteristik av fenomenet. Jag kommer i kapitel 5 beskriva analysstrategi och faser. 4 Litteraturstudien Jag har undersökt om man kan förstå narcissism som ett beteende i interaktion och som en effekt av vår tids västerländska samhällskultur. Min huvudfråga är Förstärker vår tids västerländska samhällskultur narcissistiskt beteende. För att få svar på min forskningsfråga har jag undersökt litteratur som behandlar narcissism och narcissistisk kultur. Litteratur som beskriver fenomenet individuellt men även kopplar till kulturella och relationella sammanhang. I detta kapitel kommer jag att redovisa vad jag funnit utifrån olika perspektiv att se på fenomenet. I uppsatsen använder jag termen med hänvisning till beteendemönster som kan kopplas till begreppet narcissism. Jag redovisar 6 Empirical Psychological Phenomenological Method 17

först hur man kan definiera begreppet, myten om Narkissos och därefter redovisar jag följande perspektiv: existentialistiskt perspektiv utvecklingspsykologiskt perspektiv socialpsykologiskt perspektiv kulturanalytiskt perspektiv gestaltteoretiskt perspektiv Slutligen utvecklar jag begreppet diagnos och sist kopplar och utvecklar jag kulturperspektivet. 4:1 Begreppet Narcissism Mitt huvudsakliga intresse har fokus på hur man kan förstå narcissism och om det finns samhällskulturella samband med fenomenet. Hur kan man påverka och förebygga negativa effekter. Jag förklarar här begreppet narcissism utifrån olika perspektiv på identitetsbildning. Min avsikt är att beskriva begreppet, egenskaper som brukar kopplas till fenomenet och vad som kan ligga bakom beteendet. Det finns omfattande psykoanalytisk litteratur om narcissism och betydelsefulla teoribildare är Kohut som 1971 publicerade The Analysis of the self och Kernberg som 1975 publicerade en alternativ teori i "Borderlinetillstånd och patologisk narcissism (McWilliams 2003). När jag använder narcissistisk personlighetstyp eller störning avser jag psykiatrins verksamhetsfält och där diagnosen ställs med stöd av kriterier enligt den amerikanska manualen DSM-lV 7 som innehåller standarddiagnoser för nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. DSM lv beskriver diagnostiseringskriterier och utgår dels från narcissistisk personlighetsstruktur och personlighetsstörning och beskriver en grandios självbild, betraktandet som överlägsen, briljant, perfekt och unik. En personlighet som kräver beundran, förmåner och som utnyttjar andra för att nå sina mål. McWilliams (2003) beskriver kontaktlöshet som central och betonar känslor av skam, avund, idealisering och nedvärdering som primära försvar. "Objektrelationer präglade av erfarenheter av att ha blivit utnyttjad, att själv utnyttja andra för att bevara och återupprätta en skör, respektive skadad självaktning. All narcissism är inte patologisk och det är viktigt att komma ihåg att många människor kan ha narcissistiska drag utan att ha en narcissistisk personlighetsstörning. En grundläggande narcissism dvs. positiva känslor för 7 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 18

den egna personen är nödvändig både för att känna individuell tillfredsställelse och för att leva ett gott samliv med andra. 4:2 Myten om Narkissos Enligt nationalencyklopedin betyder narcissim självkärlek; förälskelse i det egna jaget; härlett från myten om den av självkärlek besatte Narkissos. Ordet narcissistisk kommer från den grekiska myten om Narkissos. Här en förkortning av Ovidius version av myten: Narkissos var son till nymfen Liriope och flodguden Cesifus. Han var mycket vacker och en dag får nymfen Eko se honom och blir våldsamt förälskad. Eko låter varken andra tala ifred eller kan tilltala någon förrän denne själv sagt något. Hon kan bara upprepa de sista ord hon hört yttras. Vid ett tillfälle går Narkissos vilse i skogen och ropar finns det någon här? - Här svarar Eko. Han ropar då Kom och får samma svar men kan inte se någon. Då Eko stiger fram och kastar sig i hans famn flyr Narkissos i skräck. må jag hellre fly än att du får makt över mig! - Makt över mig upprepar Eko. Eko gömmer sig skamsen och olycklig i skogen med sin längtan och sorg och tynar bort och endast rösten återstår. En dag har en av Narkissos försmådda fått nog och ropar till himlen av vrede må han själv älska dock utan att få den han älskar. Gudinnan Nemesis hör bönen och leder Narkissos till en källa. När han dricker från källan ser han en spegelbild och faller i djup beundran av den vackra synen. Omedvetet åtrår han sig själv och brinner av längtan. Han utgjuter sitt hjärta - den andre är lika ivrig som jag att bli omfamnad, lika ofta som jag sträcker fram mina läppar för att bli kysst gör han detsamma - varför undgår du mig på detta vis? Till slut inser Narkissos att han brinner av kärlek till sig själv. Sorgen tar hans kraft och till slut stilla som när snö smälter i solen tynar han bort. Alldeles innan han dör ropar han till den andre Farväl och Eko svarar Farväl.(Petterson/ Stoltz) Pettersson/Stoltz (1986) förstår psykoanalytiskt myten så här: Narkissos mor var varken människa eller gudinna, hon var nymf. Modern saknade en egen stabil identitet och befann sig i ett gränsland. Enligt myten är Narkissos resultatet av att flodguden Cesifus våldfört sig på Liriope. Det manliga har dominerat och krossat det kvinnliga som lett till förlusten av att vara och istället finns ett tvångsmässigt görande. Frågar man en narcissistisk person vem denne är får man ofta veta vad de gör (en patriarkalisk kraft). Eko är Narkissos kvinnliga motpol. Hon kräver spegling hon blir en röst utan kropp. Spegelbilden kan ses som symbol för själen och detta förstår till slut även Narkissos men han tar inte vara på denna insikt utan drunknar i självömkan över att inte få den han älskar. Eko är också vår egen röst som kommer tillbaka till oss själva. Kunde bara Narkissos sagt jag älskar dig så skulle Eko upprepa dessa ord och han skulle känna sig älskad och helhetlig. Rösten har stor betydelse för en människa och kan vara ett uttryck för vår inre människa. Socialpsykologen Thomas Johansson (1999) lägger ett existentialistiskt perspektiv på myten om Narkissos och ställer frågan: Narkissos sökande kanske inte enbart handlar om egoism och egenkärlek, utan kanske lika 19

mycket om ansvaret inför och begäret efter den Andre? En Andre som det är svårt slita sig ifrån eftersom ögonkontakten trollbinder och skapar ett utrymme för en subjektifierande relation dvs. ett genuint möte. Detta möte med den Andre präglas då av fascination och det är vid mötet ansikte mot ansikte man lär känna den Andre och i detta förstärks sökandet och begäret. Något av att se sig själv i den Andres ansikte, ett annat jag. Det handlar alltså om ett möte ansikte mot ansikte och detta är det som verkligen möjliggör en relation utan objektifiering av den Andre. Vår relation med oss själva är alltid objektiv på grund av reflektionens inneboende distans (Ibid.). 4:3 Andra perspektiv på narcissism Jag använder här begreppet narcissism då det beskriver beteende 8 på såväl individ som samhällskulturellt plan och som ligger nära det som beskriver den narcissistiska personligheten till skillnad från den neurotiska 9. Narcissism är inget nytt begrepp utan har funnits länge och används för att beskriva många olika företeelser. Det som kan anses nytt är utbredningen hos den nutida människan. De psykiska problem vi möter i vårt västerländska samhälle har ändrat karaktär (Hostrup 2000, Yonteff 1993, Wilkinson/Pickett 2010). De klassiska neuroserna har blivit mindre vanliga och människor plågas numera av svag självkänsla, tomhet, depressioner, skam och identitetsproblem. (Seldén 2008, Hjort 2006). Detta är symtom som man brukar hitta inom det som beskrivs som narcissistisk personlighetsstörning.(dsm lv) Självet har en central betydelse och gestaltterapeuten Judith Beerman- Zeligson uttryckte det så här vid en föreläsning i Göteborg 19 maj 2010: Självet kan ses som den struktur som reglerar självkänslan och förmågan att kunna behålla psykiskt välbefinnande vid yttre och inre frustration. Självet formas och påverkas i samspel med den omgivning man vistas i (Sigrell 2005, Kohut 1986). Jag kommer i de följande kapitlen att presentera olika perspektiv då det gäller självet och identitetsbildning. 4:4 Det existentialistiska perspektivet 8 Iakttagbart sätt att uppföra sig.( Norstedts Svenska ordbok 1990) 9 Präglas av självosäkerhet och kan uppleva svårigheter med att förverkliga sig själva då de egna behoven kommer i konflikt med kraven man har på sig själv. En inre konflikt och ambivalens ( moralångest avseende gör jag rätt- gör jag fel) kan leda till symtom som oro, spänning, ångest, sömnproblem och depression (Cullberg 1975). 20

Inom gestalt betonar man relationen, mötet och kontakten med en Annan och dialogen har en särskild betydelse då det gäller vår personliga utveckling (Buber 1994, Hostrup 2002, Yontef 1993). Jag har valt att inleda med ett klargörande kring det existentialistiska perspektivet. Det existentialistiska perspektivet betonar just längtan efter ett subjektivt möte och möjligheten till det. Buber menade att omoral är att utnyttja och att göra den Andre till ett objekt (ett Det). På detta sätt förnekas den Andre en subjektiv existens och bekräftelsen att bli ett Du (Buber 1994, Sällström 1986). Enligt Buber (1997) utmärks det mänskliga varandet genom den dialektik som skapas mellan upprättande av distans och träda i relation. Andemeningen är att det är bara det som vi har distans till som vi kan träda i relation till genom den inneboende självständigheten som finns just i distansen. Det som utmärker människan är att hon kan gestalta sig själv för sig själv och att det i den självständigheten skapas något mer än enbart livsrum. Först när en självständig varelse står inför ett sammanhang, som framstår som självständigt existerande motpart, är värld till (Ibid.) Det mänskliga samhället och samvaron utmärks av att personer bekräftar varandra i samhällets alla nivåer. Relationsakten möjliggörs via språket genom tilltal och beredskap stå till svars (Ibid.)..att förstå att alla ord innehåller känslor, alla ord innefattar även andra ord, ibland innehåller de ljud eller musik, ibland hela berättelser, ibland hela liv. Tom Andersen1995 Buber menade också att om vi skulle börja förmedla oss utan kontakt så skulle möjligheten till mänsklighet vara förlorad. Det äkta samtalet förutsätter accepterandet av det annorlunda hos motparten dvs. bekräftelse och bejakelse av den Andre. Sann mänsklighet blir till i äkta möten och i medvetenheten om den andres personliga närvaro vilket innebär att man i relation till den Andre föreställer sig vad denne tänker, känner, vill och uppfattar i hennes verklighet dvs. empati och sympati (Ibid.) Buber har alltså en relationistisk ståndpunkt och skulle förmodligen inte förklara narcissism utifrån intrapsykiska processer utan utifrån det som sker i mellanrummet mellan Jag och Du (egen reflektion). 4:5 Ett utvecklingspsykologiskt perspektiv De flesta utvecklingsteorier utgår från att när vi föds särskiljer vi oss inte som ett jag och ett du utan lever i symbios med de primära vårdgivarna. Utvecklingspsykologin betonar barnets behov av att bli speglat för sin egen skull (Kohut 1986). Kohut betonar spegling, idealisering och ett alter 21

ego och det väsentliga i att integrera dessa tre för att uppnå sund narcissism. Hos narcissistiskt störda personer saknas ofta denna förutsättningslösa spegling. Oftast hänger detta samman med föräldrarnas egna behov av att istället bli speglade av barnet (Hotchkiss 2003). Istället för att utveckla sitt genuina själv och en stabil identitet, utvecklar barnet en anpassning till omgivningens förväntningar och utvecklar ett falskt själv (Ibid.) Då barnet inte får den bekräftelse av föräldrarna det har behov av, vänds dessa istället inåt och ingår istället i det grandios-exhibitionistiska självet (Ibid.) Bristande spegling kan visa sig genom idealisering av andra och som ett tvång att omgivningen hela tiden ska bekräfta individen. På detta sätt utövas kontroll över andra. Narcissistiska föräldrar är oftast mera bekymrade för sig själva och de egna behoven, mera självupptagna och icke bespeglande (Hotchkiss 2003). Narcissister behöver lära känna sig själva genom att skilja ut sig från föräldravärlden vilket vi genomgår under vår personlighetsutveckling i det objektrelationsteorin och Margaret Mahler benämnde separationsindividuationsfasen (egen reflektion). Separationen är nödvändig för att utveckla en egen identitet, ett själv och att uppfatta sig som ett separat jag med förmåga uppfatta ett separat annat du. kontakt inbegriper två människor åt gången och tre parter, varje person i kontakt med sig själv och var och en i kontakt med andra Virginia Satir(1989) Ju mera relationen jag-du klarnar ju mera kan barnet uppleva det första objektet som helt dvs. både god och ond i en och samma person (Klein 1975). Blir barnet avvisat och övergivet och inte korrekt speglat av en mogen förälder riskerar det att polarisera känslan i depressivitet och värdelöshet då de egna behoven och känslorna visar sig (Ibid.) När det gäller aggressiva känslor, särskiljandet av de egna behoven från moderns har Laura och Fritz Perls skrivit om aggressivitetens betydelse och vikten av ett adekvat speglande i "Ego, hunger and aggression". (Perls 1992). Otto Kernberg är en annan betydelsefull psykoanalytiker och teoretiker som bidragit till ny förståelse av narcissism. Kernberg menar att det finns olika typer av narcissism och skiljer på normal vuxen narcissism och patologisk. Både Kohut och Kernberg har genom sina observationer medverkat till att personer som tidigare ansågs olämpliga för psykoanalytisk behandling istället fick möjlighet till detta. Psykoanalytikern Donald Winnicott betonar moderns förhållningssätt och barnets omnipotenta illusion. Genom att vara good enough mothering får hon barnet att förstå att det inte kontrollerar sin omvärld. Modern anpassar sig initialt till att uppfylla barnets behov och att successivt utsätta barnet för frustration för att lära barnet ta egna steg. Barnet bygger en inre trygghet genom att uppleva tillräckligt goda erfarenheter i livet (Winnicott 1973). 22

Reflektion: När man som människa hamnar i kris är det viktigt att kunna återskapa det inre trygghetsförrådet och att man tidigt i livet har skapat en plats där det goda kan tas emot. Varje människa måste hitta en punkt där hon är hos sig själv. Varje människa som inte vill skäras sönder av världen måste hitta punkten där hon inte kan angripas, grytet under bröstbenet eller en bit öken inuti det egna hjärtat. / Kerstin Ekman Knivkastarens Kvinna 4:6 Ett socialpsykologiskt perspektiv Enligt det utvecklingspsykologiska perspektivet beror narcissism på kvaliteten i de tidiga mötena. Inom socialpsykologin menar man att individer föds predisponerade för socialitet och vi föds in i en social struktur (Johansson 1999). Den process som individen genomgår i barndomen kallas socialisation och därigenom blir man medlem i samhället. Inom socialpsykologin skiljer man inte ut de primära vårdnadshavarna utan narcissism har sin grund i bristande trygghet och adekvat spegling från omgivningen (Johansson 1999). Det finns alltid en möjlighet att vi kan bli kränkta eller uppleva skamkänslor i mötet med andra och därför behöver man söka ett skydd. Narcissism kan betraktas i sitt sammanhang och behöver inte vara ett förhållningssätt som genomsyrar hela självet hos individen (Ibid.). Att växa upp i ett samhälle där man lär sig att bemöta andra med misstänksamhet, vara uppmärksam på faror och att kämpa för att överleva, kräver andra förmågor än i ett samhälle där man är beroende av empati, ömsesidighet och samarbete (Wilkinson/Pickett 2009). För att utveckla en positiv självkänsla krävs att vi uppträder och framträder i överensstämmelse med de rådande normer och regler som gäller i olika sociala sammanhang och som ger oss positiva känslor. (Stafström 2008) Att ha en positiv självkänsla innebär att de reflektioner man gör kring sitt eget jag syftar till att stärka såväl självkänslan, som ens förmåga att umgås med sin omgivning (Ibid.) 4:7 Ett kulturanalytiskt perspektiv 23

Enligt utvecklingspsykologin beror narcissism på brister i mötet med de primära vårdnadshavarna. Socialpsykologin förklarar narcissism som ett resultat av brister i omgivningens förmåga ge trygghet och adekvat spegling. Inom kulturteori betraktar man narcissism som ett socialt fenomen. Orsakerna och förklaringarna finns i de kulturella och samhälleliga förändringar som skett (Lasch 1983, Skårderud 2002). Man betonar särskilt social mobilitet, interaktion och masskonsumtion. Den sociala rörligheten gör att de sociala nätverken och andra viktiga personer byts ut eller försvinner. (Lundin 2008). Kulturteorin menar att narcissism är ett adekvat sätt att hantera känslor av förlust som uppstår vid de förändringar man utsätts för. Effekten kan bli att man undviker djupare emotionellt engagemang och föredrar kontakter som inte binder upp eller förpliktigar (Ibid.) Relationerna blir som fristående episoder och tar slut när episoden avslutas. När det gäller interaktion, samspel så menar man inom kulturteorin att den sociala rörligheten motverkar att man kan integrera ett välfungerande själv (Ibid.). När det blir stora skillnaderna mellan den egna uppfattningen om hur man är och det som andra förmedlar blir självuppfattningen osäker. Detta leder till att man får ett stort behov av positiv förstärkning som t.ex. bekräftelse och beundran (Ibid.) Masskonsumtionen går ut på "yttre attribut" och att ha det senaste. Betoningen på ytan av personligheten skapas och lockas av masskonsumtion och man erbjuds också där förslag på hur man ska komma till rätta med de brister man upplever hos sig själv (De Zengotita 2005, Brade, Engsröm, Sörensdotter, Wiktorsson 2008,). Konsumtionen blir en slags buffert där man kan balansera mellan det idealiserade och det föraktade självet (Lundin 2008). Människor med svagt integrerat själv förförs av masskonsumtionskulturen men det är också där tvivel och känslor av tomhet och otillräcklighet aktiveras ( Lasch 1983, Ramström 1991, Skårderud 2002). Det finns socialisations- och kulturteoretiker som för fram frågan huruvida det i vårt moderna samhälle är möjligt för barnet att skapa sig själva som subjekt i förhållande till ett emotionellt outbytbart Du (Lundin 2008). I vår kultur med nätverksfamiljer och institutionalisering i tidig ålder förmodas att barnet lär sig förhålla sig rationellt till andra då dessa är utbytbara och detta är det enda sätt det vet att förhålla sig till andra på (Ibid). När den Andre objektifieras blir narcissism ett funktionellt beteende i vår moderna samhällskultur. Andra är intressanta så länge de speglar de egna önskningarna och relationen kräver ingen subjektiv investering (Ibid). Narcissisten vill få sitt idealiserade själv bekräftat och väljer sådana sammanhang och undviker ångesten som skulle kunna föra till det föraktade självet (Lowen 1985, Greenberg 2005, Lundin 2008). Självutvecklingen stannar upp och blir inte ett integrerat själv. (Lundin 2008). 24