Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Pedagogers syn på systematiskt kvalitetsarbete Pedagogers uppfattningar om kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet i relation till barns delaktighet. Författare: Louise Tuväng & Jenny Fahl Handledare: Yvonne Berneke Examinator:Anne-Mari Folkesson Termin:HT15 Ämne: Självständigt arbete i förskolepedagogiskt område Nivå: Grundläggande nivå Kurskod: 2FL01E

Abstrakt Syftet med studien är att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. För att ta reda på syftet användes observation och intervju av barn för att skapa ett underlag till intervju av pedagoger. Utifrån intervjuerna framkom det att pedagogisk dokumentation var en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns olika uppfattningar bland pedagogerna i verksamheten angående barns förmåga att hantera digitala verktyg i samband med att dokumentera. Det framkom i studien att barn hade en förmåga att både se sitt lärande och reflektera kring lärandeprocessen. En slutsats som går att dra utifrån studien är att pedagoger bör involvera barnen mer i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Barnen bör få möjlighet att tillsammans med pedagoger och andra barn utforska digitala verktyg som exempelvis kamera och surfplatta. Dels för att lösa problematiken med tidsbrist och dels för att ge barnen möjlighet till att utveckla sina kunskaper inom tekniken. Nyckelord Systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetsförbättring, barns delaktighet, pedagogisk dokumentation, återkoppling, utvärdering, kvalitet i förskolan. Tack Vi vill tacka pedagogerna och barnen som medverkat i den här studien. i

Innehåll 1 Inledning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Kvalitetsarbete i förskolan 2 2.1.1 Kvalitet i förskolan 2 2.1.2 Observation och dokumentation 2 2.1.3 Utvärdering av kvalitet i förskolan 3 2.2 Barns lärande och delaktighet 3 2.2.1 Dokumentation 3 2.3 Sammanfattning av bakgrund 4 2.4 Teorianknytning 5 2.4.1 Pragmatism 5 2.4.2 Socialkonstruktionism och sociokulturell teori 5 3 Syfte 6 4 Metod 7 4.1 Metodval 7 4.2 Undersökningsinstrument 7 4.3 Urval 7 4.4 Genomförande 7 4.5 Databearbetning och analys 8 4.6 Etiska överväganden 8 4.7 Tillförlitlighet och giltlighet 9 4.8 Metodkritik 9 5 Resultat 10 5.1 Kvalitetsförbättring i verksamheten 10 5.1.1 Innebörden av en kvalitetsförbättring 10 5.1.2 Arbetssätt och faktorer som påverkar kvaliteten 10 5.1.3 Utveckling av verksamhetens innehåll 11 5.2 Barns förmågor och delaktighet 11 5.2.1 Dokumentera 11 5.2.2 Återkoppling och utvärdering 12 5.3 Barnens lärande 13 5.3.1 Barnens medvetenhet 13 5.3.2 Synliggöra lärandet 14 5.4 Sammanfattning av resultatet 14 6 Diskussion 16 6.1 Pedagogers tankar om systematiskt kvalitetsarbete 16 6.2 Barns medverkan och delaktighet 16 6.3 Barns lärande 17 6.4 Framtida forskning 18 ii

Referenser 19 Bilaga A - Intervju- och observationsguide I Bilaga B - Intervjuguide II Bilaga C - Missivbrev III iii

1 Inledning Det här examensarbetet handlar om att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. Enligt Palmer (2012) genomförs ett systematiskt kvalitetsarbete där förskollärare utgår från den pedagogiska dokumentationen för att kunna utvärdera och utveckla verksamheten. För att kunna utveckla verksamheten genom systematiskt kvalitetsarbete krävs det av pedagogerna att involvera barnen och göra dem delaktiga. Läroplanen (Skolverket, 2010) tar också upp att barns delaktighet behövs i arbetet kring uppföljning, utvärdering och utveckling för att kunna ge varje barn stöd och utmaning i verksamheten. Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och ideér tas till vara... (Skolverket, 2010, s.15) Läroplanen (a.a) tar upp hur arbetslaget ska arbeta kring barns delaktighet och inflytande dels i vardagliga situationer men också under dokumentation och utvärdering. Enligt Palmer (2012) kan barnen bli delaktiga i den pedagogiska dokumentationen genom att diskutera och samtala med barnen utifrån dokumentation som utförts i verksamheten. I förskolans verksamhet har vi lagt märke till en osäkerhet hos pedagogerna gällande den pedagogiska dokumentationen. Våra upplevelser är att pedagogerna är osäkra på tekniken, som exempelvis en surfplatta eller en dator. Det finns skilda meningar angående vad som gör en dokumentation pedagogisk, detta skapar en tveksamhet kring hur pedagogerna bör gå till väga. Pedagogerna anser i de flesta fall att det är tidskrävande med dokumentation och att tiden borde läggas på att vara aktiv i barngruppen. Om den pedagogiska dokumentationen görs tillsammans med barnen kanske denna problematik försvinner då pedagoger inte behöver lämna barngruppen. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur barns kunskaper och förmågor kan tas tillvara genom att involvera barnen i arbetet med kvaliten i förskolans verksamhet. 1

2 Bakgrund Bakgrundskapitlet är uppdelat i tre delar. Den första handlar om kvalitetsarbetet som utförs i förskolan. I den andra delen beskrivs barns delaktighet och den tredje delen är en teorianknytning där olika teorier tas upp. 2.1 Kvalitetsarbete i förskolan 2.1.1 Kvalitet i förskolan Begreppet kvalitet kan ha olika betydelser och innebörder. Det mest vanliga sammanhanget att använda begreppet i är en produkts kvalitet, alltså materiella ting. Begreppet har även börjat användas i samband med offentliga tjänster där nivån av kvalitet inte har bestämda faktorer (Kärrby, 1997). Kvalitet i förskolan beskrivs som pedagogisk kvalitet. Det innebär att i förskolor med hög kvalitet får barnen möjlighet att utvecklas och få en bra start i livet (Sheridan, 2001). Kvalitet i förskolan beror på pedagogernas medvetenhet och förmåga när det gäller pedagogiskt samspel med barnen. Kontakten och samspelet mellan förskola, barn och hemmet spelar in på hur hög kvaliteten i förskolan är (Kärrby, 1997). Ylva Söderström har i en intervju med Bjärvall (2011) berättat om vikten av vilka begrepp som används i verksamheten. Begreppet dagis förknippas med omsorg medan förskola istället förknippas med lärande. Barnskötare och förskollärare har ett samlingsnamn, pedagoger, som enligt Söderström leder till en förminskning av förskollärare. Det är förskollärarna som har det största ansvaret över den pedagogiska verksamheten vilket innebär att yrkesrollerna på förskolan har blivit mer tydliga och leder till en jämnare kvalitet. Söderström (Bjärvall, 2011) berättar att under de 20 år hon varit yrkesverksam har det förekommit mer vidareutbildning av personal och kontrollen och olika krav av förvaltningen har ökat. Ytterligare en utveckling som skett är att varje förskolechef numera ansvarar för ett större antal avdelningar vilket ökar förskollärarnas administrativa ansvar. Internt innebär detta en statushöjning medan ute i samhället anses förskollärarens status som oförändrad. Renblad och Brodin (2012) menar istället att samhället de senaste åren har blivit allt mer medvetna om förskolans uppdrag och samhällets syn på barn har utvecklats. Barn anses vara kompetenta individer som lär genom lek på förskolan, en plats där flera barn spenderar en stor del av sin tid. I och med denna förändring och vårdnadshavares medvetenhet har kravet på hög kvalitet i förskolan ökat (a.a.). 2.1.2 Observation och dokumentation Enligt Lenz Taguchi (2000) har syftet med barnobservationer tidigare varit att kunna kartlägga barnens utveckling. Barnen bedömdes då utefter vad som ansågs vara en normal utveckling. För att inte störa barnen så observerades de från så kallade observationsboxar där en förskollärare satt och observerade barnen och förde anteckningar i form av olika protokoll. Observationerna gjordes inför samtal med vårdnadshavarna. Det som dokumenterats under observationen användes sedan för att visa var vårdnadshavarnas barn befann sig i utvecklingskurvan (Lenz Taguchi, 2000). Idag innebär observation och dokumentation enligt Lindgren och Sparrman (2003) att ge en möjlighet att synliggöra det som sker i verksamheten. Dokumentationen ska kunna användas på något sätt av samtliga i verksamheten. Den ska exempelvis synliggöra barns lärprocesser och pedagoger ska kunna använda dokumentationen för att reflektera kring sitt arbetssätt och sitt förhållningssätt till barnen (a.a.). Det är inte bara pedagogerna som borde dokumentera i verksamheten. Det står i förskolans läroplan att barnen ska erbjudas delaktighet och involveras i dokumentationsprocessen (Palmer, 2

2012). Dokumentation görs för att synliggöra det lärande som sker på förskolan genom att samla in material, göra en analys för att sedan kategorisera till en helhet som går att presentera (Emilson & Pramling Samuelsson, 2014). Elfström (2013) förklarar att materialet kan samlas in genom olika metoder som till exempel anteckning, fotografering, ljudinspelning eller filminspelning. En dokumentation kan inte bli pedagogisk innan arbetslaget har reflekterat kring materialet, dels mellan arbetskollegor men även tillsammans med både barn och vårdnadshavare (Elfström, 2013; Palmer, 2012). Det gäller även dokumentation som endast synliggörs genom att sättas upp på väggar som exempelvis i tamburen och det är i samtalen med barnen som det pedagogiska arbetet sker (Palmer, 2012). När dokumentation sätts upp och görs synlig för barnen synliggör pedagogerna att de aktiviteter som utförs på förskolan har en mening och är betydelsefull (Bjervås, 2011). Enligt Palmer (2012) bör dokumentationen sitta framme eller på annat sätt göras tillgänglig för samtliga på förskolan; vårdnadshavare, pedagoger och barn. Barnen kan ha olika mappar där individinriktad dokumentation sätts in som alltid är tillgänglig för barnen. Det kan också finnas en dator där dokumentation sätts in som alla kan ta del av när de vill. På detta sätt får barnen möjlighet att minnas vad som gjorts i verksamheten och får samtidigt möjlighet att tänka vidare kring minnet från den tidigare aktiviteten (a.a.). 2.1.3 Utvärdering av kvalitet i förskolan Det finns olika modeller för utvärdering som kan användas som stöd i verksamheten. Elfström (2013) framhåller att vissa modeller för utvärdering, till exempel ECERS 1 och BRUK 2 kan medföra en viss problematik. Forskaren menar är att verktygens mål och kriterier kan ta över läroplanens mål och kriterier (a.a.). En utvärdering bör ske för att det finns ett intresse av att analysera och ifrågasätta det som tas för givet och inte ägnas så mycket tid åt i vanliga fall (Karlsson, 1999). Precis som Elfström (2013) diskuterar Karlsson (1999) olika modeller för utvärdering och menar att det under en utvärdering går att inrikta sig på olika faktorer och aspekter. Karlsson (1999) lyfter ett par modeller som anses vara relevanta för förskolan; målresultatutvärdering och processutvärdering. I en målresultatutvärdering fokuserar utvärderaren på huruvida verksamheten stämmer överens med de uppsatta mål som finns. I en processutvärdering fokuseras det istället på hur verksamheten har gått tillväga i sitt arbete, vilket arbetssätt pedagogerna har haft och vad pedagogerna har erbjudit barnen för typ av innehåll i verksamheten. Utvärderingar i förskolan organiseras numera av varje enskild kommun som gör utvärderingar inom skolområdet för att kunna utveckla skolan där det visar sig finnas brister (a.a.). 2.2 Barns lärande och delaktighet 2.2.1 Dokumentation I samband med pedagogisk dokumentation har det växt fram ett intresse att ta del av barnens perspektiv (Emilson & Pramling Samuelsson, 2014). Genom att dokumentera synliggörs hela verksamheten. Beroende på hur pass delaktiga barnen tillåts vara i förskolan ges de möjlighet att förändra, förbättra och utveckla kvaliteten i verksamheten (Palmer, 2012). Elfström (2013) har gjort en studie med syftet att undersöka frågor om dokumentation, uppföljning och utvärdering kopplat till förskolans läroplan. Studien utfördes i en barngrupp som bestod av 20 femåringar. Barnen i Elfströms studie (2013) 1 Early Childhood Enviroment Rating Scale 2 Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet 3

var vana vid att verksamheten dokumenteras med både ljudinspelning och filminspelning. Det visade sig i studien att barnen ibland frågade pedagogerna om att få titta och lyssna på tidigare dokumentation. Det visade sig också i studien att barnen kunde be pedagogerna att dokumentera något som barnen ansåg vara av intresse. Det fördes en dialog mellan barn och pedagog i dessa situationer som visar på att barn kan ha ett intresse av att utforska och lära sig om olika fenomen. Barnen i studien använde sig av den tidigare dokumentationen för att komma med nya ideér och tankar. Barnen fick möjlighet genom dokumentationen att följa såväl sin egen som de andra barnens lärprocesser, vilket synliggjordes i studien (Elfström, 2013). Claesdotter (2007) beskriver en förskola som har ett projekt där det endast är barnen som tar bilder till dokumentationen. Pedagogerna hade innan projektet märkt av att det är skillnad mellan bilder som är tagna av barn jämfört med bilder som är tagna av pedagogerna. Barnen tar bilderna utifrån sina perspektiv, vilka kan skilja sig ifrån vad pedagogerna anser vara intressant att dokumentera. Enligt Palmer (2012) är det avgörande för dokumentationens fokus vem det är som har hållit i kameran. Genom att alla barn i verksamheten får vara delaktiga och dokumentera blir verksamhetens olika delar synliggjorda då varje barn fångar upp olika aspekter av det som skett. Ett begrepp som nämnts av Claesdotter (2007) är att barnen klottrar med kameran. Det innebär att i början av projektet var det många av barnen som tog bilder på vad som helst. Längre in i projektet hade barnen blivit med säkra med att hantera kameran och började tänka mer på vad de tog för bilder istället för att klottra (a.a.). En annan förskola som Karlberg (2012) beskriver, låter barnen filma och ta bilder med hjälp av en surfplatta. Enligt pedagogerna på förskolan gynnar det barnen att låta dem dokumentera och pedagogerna har märkt att barnen är nyfikna och visar ett ökat intresse för sin omgivning. Barnen har enligt pedagogerna även visat att det blir möjligt för barnen att se sitt egna lärande då de sätter ord på det som dokumenterats med surfplattan (a.a.). 2.3 Sammanfattning av bakgrund Kvalitet i förskolan beskrivs som pedagogisk kvalitet vilket innebär att i förskolor med hög kvalitet får barn en bra start i livet (Sheridan, 2001). Kvalitetn beror på hur medvetna pedagogerna är och vilken kunskap de har om det pedagogiska samspelet (Kärrby, 1997). Dokumentation används för att synliggöra verksamheten, för en pedagogisk dokumentation krävs det även att pedagogerna ska reflektera och utvärdera det som synliggjorts (Lindgren & Sparrman, 2003; Palmer, 2012; Elfström, 2013) Det har visat sig i olika studier ute i verksamheten att barn har en förmåga att vara delaktiga i dokumentationsprocessen (Elfström, 2013; Claesdotter, 2007). Ett begrepp som framkommer är klottra med kameran som i praktiken innebär att barn som inte är vana vid att dokumentera kan ta bilder på vad som helst. Barn som har genomfört några dokumentationer och fått erfarenhet anses bli mer säkra och medvetna (Claesdotter, 2007). 4

2.4 Teorianknytning 2.4.1 Pragmatism Dewey s pragmatism (Säljö, 2010) kopplas till att elevanpassa verksamheten och utgå från barnens förutsättningar. Dewey ansåg att teori och praktik hör ihop som en helhet och han är skaparen av begreppet learning by doing som innebär att individer lär av att utföra olika handlingar. Människors kunskap anses vara det verktyg som kan användas för att lösa diverse problem som kan uppstå i olika situationer. Det är först när kunskapen kan användas och kopplas till praktiska erfarenheter och dagliga situationer som kunskapen enligt Dewey anses vara av värde. Dewey ansåg att erfarenheter skulle kunna fördjupas i skolans värld genom att de kunskapsområden som barnen kommer i kontakt med hemma även ska behandlas när barnet inte är hemma. Den kunskap som ett barn får i förskolan eller skolan ska enligt Dewey vara samma kunskap som barnet har användning av i sin hemmiljö. På så sätt blir dessa två världar integrerade med varandra och bildar en helhet. Dewey menar att när språket används som ett verktyg blir det möjligt att genom kommunikation ta del av andra människors kunskap och erfarenheter (a.a.). 2.4.2 Socialkonstruktionism och sociokulturell teori Det finns enligt Allwood och Erikson (2010) fler forskare än Dewey som ser språket som ett verktyg att använda för att ta till sig kunskap. Andra forskare har tillsammans utvecklat den socialkonstruktionistiska teorin som innebär att vår omgivning är skapad i sociala situationer och sammanhang. Det här innebär att det finns en förståelse för vad som avgör om ett objekt är en bok eller en bunt papper. Någon gång i livet har vi i sociala sammanhang fått förklarat för oss vad det finns för kännetecken och skillnaden mellan olika objekt samt hur de kan förstås. Detta beskriver enligt Allwood och Erikson (2010) hur saker och ting kan uppfattas som socialt konstruerade. Det vill säga att det barnen har kunskap om har de under något tillfälle hört eller tagit efter i sociala interaktioner med individer i sin omgivning (a.a.). 5

3 Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers tankar kring systematiskt kvalitetsarbete i förskolans verksamhet. Frågeställningarna är: Vad har pedagogerna för tankar om kvalitetsförbättring i verksamheten? Hur tänker pedagogerna kring barns lärande i relation till systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser pedagoger om barns medverkan i det systematiska kvalitetsarbetet? 6

4 Metod Metodkapitlet är indelat i åtta avsnitt. Kapitlet börjar med att beskriva metodvalet sedan följer en redogörelse över de undersökningsinstrument som använts i den kvalitativa studien, vilket urval som gjorts, hur studien har genomförts och hur datan har bearbetats. Avsnittet etiska överväganden tar bland annat upp de forskningsetiska principer som studien utgår ifrån. De två sista avsnitten i det här kapitlet handlar om tillförlitlighet och metodkritik. 4.1 Metodval Det här är en kvalitativ studie vilket innebär att den insamlade datan behandlas i syfte att sammanfattas till skrivna ord. Syftet med kvalitativa studier är ofta att beskriva saker inom ett valt område, dels händelser och dels människors beteendemönster (Denscombe, 2009). Enligt Malmqvist (2007) är en kvalitativ studie detaljrik och nyanserad som fokuserar på att synliggöra okända fenomen. Det okända fenomenet undersöks i den kvalitativa studien och resulterar i en riklig beskrivning av forskaren. 4.2 Undersökningsinstrument I studien har intervju och observation använts för insamling av data. Under intervjuerna har det ställts öppna frågor (Bilaga A och B). Öppna frågor leder till att informantens svar är baserade på erfarenheter och att informanten inte blir styrd att ge ett specifikt svar, det finns inget rätt eller fel svar (Kihlström, 2007a). Det var i förväg bestämt vad som skulle observeras för att samla in data till den här studien. Det kallas för att observera efter schema. Det kan då bli lättare att genomföra observationen eftersom det sker en begränsning och allt som sker behöver inte skrivas ner. Endast det som ingår i schemat antecknas för att användas i sin undersökning (a.a.). 4.3 Urval Inför studien gjordes ett bekvämlighetsurval som enligt Lantz (2014) innebär att urvalet görs utifrån det alternativ som är smidigast och mest bekvämt. I den här studien grundades urvalet i tidigare kontakter och avdelningarna valdes utifrån barnens ålder. Det var två förskoleavdelningar med totalt fyra pedagoger som medverkade i studien. Det var tio barn i åldrarna fyra till fem år som deltog i observationerna varav åtta barn valde att bli intervjuade. 4.4 Genomförande Den första kontakten togs genom förskolechefen i det aktuella förskoleområdet där det kort berättades vad studien handlar om. Förskolechefen tog kontakt med de två avdelningar där studien skulle genomföras. Ett möte med avdelningens personal bokades där de muntligt blev informerade om de olika etiska principer som studien utgår ifrån. Ett missivbrev (Bilaga C) lämnades ut till vårdnadshavare för att få samtycke till barnens medverkan. Missivbrevet översattes till engelska och persiska för att nå ut till så många vårdnadshavare som möjligt. När det var klart vilka barn som kunde medverka i studien genomfördes observationer på förskolan följt av en intervju av barnen i grupper om två och två. Under intervjun fick barnen ta del av bilderna som barngruppen tagit under observationstillfället. De fick sedan berätta om bilderna utifrån intervjufrågor (Bilaga A). Samtalen spelades in med hjälp av en mobiltelefon. Det är en fördel om intervjuer genomförs på en lugn plats för att säkerställa att det inte finns några störningsmoment (Kihlström, 2007a). 7

Intervjuerna genomfördes därför i ett enskilt rum med möjlighet att stänga dörren. Observationsmaterialet och de transkriberade barnintervjuerna sammanställdes genom att välja ut specifika bilder och sammanfatta barnens kommentarer angående de bilderna. Intervjufrågorna (Bilaga B) lämnades ut till dem i arbetslaget som ville delta, datum och tid för intervjun bokades in och genomfördes utefter överenskommelser. Pedagogerna intervjuades en och en i ett ledigt personalrum, intervjun spelades in med hjälp av en mobiltelefon. 4.5 Databearbetning och analys Intervjusvaren från pedagogerna bearbetades genom att först transkribera inspelningarna för att sedan läsa igenom alla svar samt analysera observationsmaterialet. Sedan hittades samband, likheter och skillnader. Den här bearbetningsmetoden möjliggör kategorisering utifrån teman som är relevanta i den aktuella studien (Håkansson, 2013). Intervjusvaren kategoriserades genom att markera texten i färger som representerade olika områden, som sedan skapade rubrikerna som resultatet är uppbyggt av. Det här kan jämföras med en metod som Denscombe (2009) kallar för koda data och kategorisera koder. När bearbetningen genomförts så sammanställdes det till en text med citat från intervjuerna som sedan utgjorde underlag till studiens resultatkapitel. 4.6 Etiska överväganden Studien utgår ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) informationskravet, samtycketskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav kommer först beskrivas utifrån vetenskapsrådets riktlinjer för att sedan beskrivas på vilket sätt de följts i studiens genomförande. Informationskravet De som ska medverka i studien blir informerade om studiens syfte samt vad som kommer att förväntas av de som medverkar. Det ska informeras om att det är frivilligt att delta i studien och att individernas medverkan när som helst under studien kan avbrytas (Vetenskapsrådet, 2002). När mötet med pedagogerna ägde rum informerades de om studiens ämnesområde samt vilka metoder som skulle användas för att få den informationen som behövdes till studien. Samtyckeskravet Ett samtycke behöver inhämtas från samtliga medverkande och i de fall där den medverkande är yngre än 15 år behövs ett samtycke från vårdnadshavare. Samtycke kan även inhämtas ifrån en berörd tredje part som exempelvis arbetsgivare, skolledning eller lärare (Vetenskapsrådet, 2002). Ett möte bokades med förskolechefen där ett godkännande gavs för de avdelningar på förskolan som valts ut och datum för möte på respektive avdelning bestämdes. Ett missivbrev (Bilaga C) lämnades ut till vårdnadshavare på avdelningarna där de blev informerade om studiens upplägg samt vad som förväntades av deras barn om de skulle ge samtycke till ett medverkande. Konfidentialitetskravet I studien ska det inte vara möjligt för någon läsare att identifiera någon utav de medverkande. Det är därför av stor vikt att inte ge några detaljer som kan göra det möjligt. De medverkandes personuppgifter ska hanteras på lämpligt sätt som gör det omöjligt för utomstående att få tag på dessa (Vetenskapsrådet, 2002). De deltagandes personuppgifter har inte getts ut till obehöriga personer och förvarats på ett säkert sätt alternativt raderats. 8

Nyttjandekravet De uppgifter som insamlats får endast användas för vetenskapliga syften och får inte användas för kommersiellt bruk. De medverkande har rätt att ta del av forskningsresultatet (Vetenskapsrådet, 2002). Materialet som samlats in under studien har endast används i studien och kommer inte att användas i andra syften eller ändamål. 4.7 Tillförlitlighet och giltlighet Tillförlitlighet beskriver hur pass trovärdigt ett resultat är i den studie som gjorts (Kihlström, 2007b). Den här kvalitativa studien har gjorts utifrån intervjuer och observationer. Intervjufrågorna har varit formulerade i syfte att få fram pedagogernas erfarenheter och åsikter. Enligt Denscombe (2009) är det lämpligt att använda intervju som verktyg för att samla in data när något ska utforskas mer på djupet som till exempel åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter. Detta innebär att studien är giltlig då Kihlström (2007) förklarar att undersökningsinstrumenten bör vara lämpliga för studien för att kunna bli giltlig. Under intervjuerna är det aldrig helt säkert att informanterna talar sanning (a.a.). I dessa fall finns det inget direkt tillvägagångssätt för att säkerställa och kontrollera att intervjusvaren speglar verkligheten. Vid en intervju kan följdfrågor ställas vilket ger tillförlitlighet då forskare kan försäkra sig om att de förstått det som informanten har sagt (Denscombe, 2009). 4.8 Metodkritik Hade studien istället gjorts utifrån enkäter är det inte säkert att svaren hade blivit lika innehållsrika då möjligheten till följdfrågor inte finns. En enkät når ut till fler människor och täcker därför större geografiskt område och mer data går att samla in (Denscombe, 2009). Då det här inte är en kvantitativ studie ansågs det inte relevant hur många svar som inlämnades, kvaliteten på svaren är mer relevanta och den höjs med hjälp av intervjuer. Om urvalet hade utgått ifrån hur delaktiga barnen fått vara i den pedagogiska dokumentationen i verksamheten är det möjligt att resultatet hade blivit annorlunda. Ett typiskt urval innebär att informanterna valts utifrån huruvida typiska de är inom studiens område (Lantz, 2014). Pedagogerna i den här studien kunde valts utifrån hur mycket de arbetat med systematiskt kvalitetsarbete samt hur mycket erfarenhet de har av att göra barnen delaktiga. Det finns en möjlighet att informanterna då hade haft fler och mer tydliga åsikter om hur arbetet kunde genomföras. Ljudinspelning gjordes vid intervjuerna i studien. De som blir intervjuade kan känna ett obehag att bli inspelade om verktyget inte används på ett försiktigt sätt (Denscombe, 2009). Pedagogerna som blev intervjuade visade ingen osäkerhet över att intervjun skulle spelas in. För vissa av barnen som deltog i studien blev ljudinspelningen ett störningsmoment under intervjun då de riktade sin uppmärksamhet mot inspelningsverktyget. Det hade varit möjligt att intervjuerna med barnen hade kunnat ge mer data om de inte blivit inspelade. 9

5 Resultat Resultatet är uppdelat i fyra olika kategorier som är; Kvalitetsförbättring i verksamheten, Barns förmågor och delaktighet, Utveckling av verksamhetens innehåll och Barnens lärande. Informanterna har valts att benämnas som pedagogerna istället för att skapa fiktiva namn på grund av att det inte ansågs relevant för resultatet. Det ansågs inte relevant vilken pedagog som sagt vad, därför har inte heller citaten någon referens. 5.1 Kvalitetsförbättring i verksamheten 5.1.1 Innebörden av en kvalitetsförbättring Pedagogerna berättade att en kvalitetsförbättring kan innebära att barn och pedagoger blir trygga på förskolan. Samtliga pedagoger nämnde att de ansåg att ett positivt arbetsklimat är en förbättring av verksamhetens kvalitet. Några av pedagogerna menade att förbättringen innebär att personalen på en arbetsplats blir mer säker i sin yrkesroll och kan känna en stolthet över sitt arbete vid förbättring av kvaliteten. En pedagog berättade att arbetet kan bli tråkigt om inget förändras och personalen fastnar i sitt arbetssätt. Enligt samma pedagog leder det till ett positivt arbetsklimat om verksamheten ständigt förändras och strävar efter en förbättring. Arbetet blir ju roligt om man gör någonting extra och sen är det ju för barnen ska få en så bra möjlighet till utveckling som möjligt. I och med en kvalitetsförbättring är det lättare att få till den röda tråden i verksamheten som leder till ett tydligt lärande för barnen. Förutom att kvalitetsförbättring påverkar verksamheten så nämnde en pedagog även att yrkesrollen blir tydligare och statusen höjs. Pedagogen menade att en förbättring av kvaliteten skulle leda till en medvetenhet i samhället vad det innebär att vara pedagog i verksamheten och därmed skulle statusen för pedagoger i samhället öka. 5.1.2 Arbetssätt och faktorer som påverkar kvaliteten Samtliga pedagoger delade åsikten att förändringar bör ske i nuläget för att förbättra kvaliteten ytterligare i verksamheten. Några av dessa handlar om utbildning av personal och barngruppernas storlek. Framförallt så behöver vi färre barn i barngrupperna och utbildad personal är ju en fördel. Fortbildning och kompetensutveckling är något som pedagogerna var överens om och berättade att det leder till aktuell personal. Barngrupperna har stor påverkan på kvaliteten och några pedagoger lyfte vilken skillnad det gör på deras avdelningar att barngruppen delas. Några av pedagogerna menade att en uppdelning av barnen leder till större utrymme för varje barn. Lokalerna har liknande påverkan enligt en av pedagogerna. Våra lokaler tillåter att vi sitter nära barnen så att vi ser och hör vad som händer med barnen. Detta skapar också kvalitet. 10

Genom att se över lärandemiljön och hela tiden anpassa den efter den aktuella barngruppen leder det till ett lärande som motsvarar barnens behov. Det här är något som en av pedagogerna ansåg spelar en stor roll i arbetet med kvalitet i förskolans verksamhet. För att förbättra kvaliteten ansåg pedagogerna att det behöver ske en ständig reflektion kring arbetet och ständigt närvarande pedagoger som genomför en tydlig dokumentation som kan utvärderas. Pedagogerna ser en brist av olika former av barnfri tid där pedagogerna kan sätta sig ner och utvärdera verksamheten. De menade att det är ofta som pedagogerna har fullt med barn runt om kring sig och är i behov av den barnfria tiden. Det poängterades att i dessa lägen är samarbete avdelningar emellan något som ibland gör det möjligt till barnfri tid som de annars inte har någon avsatt tid för. I nuläget finns det reflektionsdagar och stängningsdagar som pedagogerna ansåg är ovärderliga. Vårdnadshavare är ytterligare en faktor som har stor påverkan på verksamhetens kvalitet och pedagogerna ansåg att vårdnadshavares delaktighet är väsentligt. Givande föräldramöten som ger information om verksamhetens arbete med läroplanen var något som pedagogerna lyfte. Enligt pedagogerna ökar kvaliteten genom att föra bra dialoger med vårdnadshavare om allt som sker på förskolan för att göra dem medvetna och delaktiga. 5.1.3 Utveckling av verksamhetens innehåll Pedagogerna berättade om att utveckla verksamheten genom att utgå ifrån barnens intressen. Detta kan göras genom att ta till sig det barnen visar intresse för och försöka hitta ett sätt för att kunna arbeta vidare med just detta intresse. Enligt en av pedagogerna är det många läroplansmål som uppfylls genom att tillvarata barnens kommentarer. Man kan ju göra projekt och säga att om någon har hittat en skalbagge då kan man ju fortsätta och utforska just skalbaggar och titta på bilder, läsa om skalbaggar och måla skalbaggar och man kan utveckla det hur långt som helst. Pedagogen berättade att projektet kan fortgå en hel termin om barnen skulle vara intresserade av det. Genom att följa upp barnens intresse och utveckla det vidare höjs därmed kvaliteten i verksamheten. Det är ju kul att utgå från deras intresse. Samtliga pedagoger lyfte att det står i läroplanen att verksamheten ska utgå från barnens intresse och erfarenheter och vissa av pedagogerna ser det som en rolig utmaning som för arbetet framåt. 5.2 Barns förmågor och delaktighet 5.2.1 Dokumentera Pedagogerna hade blandade åsikter när det gäller i vilken ålder som barn har en förmåga att på egen hand ta bilder som är användbara i verksamheten. 11

En av pedagogerna menade att barn i åldern tre till fem lever i nuet och att kameran därför inte skulle vara ett naturligt redskap för barnen. En annan pedagog lyfte också att barn lever i nuet och kan ha svårt att koppla bort leken och aktiviteterna för att ta bilder. Det kan vara svårt att få ovana barn att komma igång att ta bilder, men när ett barn börjar så vill de andra barnen också ta bilder. Eftersom barnen är ovana vid att hantera surfplattor och kameror när det gäller att ta bilder så anser pedagogerna att det inte går att veta huruvida det barnen tagit kort på stämmer överens med det som barnen ansett varit mest intressant. En annan pedagog menar motsatsen, att bilderna visar vad barnen har varit intresserade av. Det bidrar till att det blir nyttigt att låta barnen ta bilder istället för att överlåta det till pedagogerna. Pedagogerna berättade att de största femåringarna nog klarar av att ta bilderna och att det sedan går att använda dessa bilder som underlag för utvärdering och utveckling. Det poängterades även att det beror på hur pass utvecklade och medvetna barnen är, att det kan skilja sig från olika barngrupper. Man kan ju prova det på en småbarnsavdelning, då kan dom ju i alla fall peka. Det är ju väldigt lätt att ta kort. Pedagogen menade att de mindre barnen skulle kunna klara av att ta bilder med lite hjälp av pedagogerna. Det fanns en tveksamhet huruvida de mindre barnen skulle ha en förmåga att utvärdera under återkopplingen av bilderna. En av pedagogerna ansåg att de bilder som barnen har tagit inte skiljde sig så mycket ifrån pedagogernas vanliga dokumentation. De flesta bilderna har tagits på det som händer och det är överlag inte många bilder som tagits på barnen. Pedagogerna berättade att barnen ser mer smådetaljer än vad de flesta vuxna gör. Eftersom verksamheten ska utgå ifrån det barnen visar intressen för så anser pedagogerna att det är därför barns bilder på dessa detaljer kan vara så användbara i verksamheten. Bilderna som barnen tar kan skilja sig mycket från varandra. Pedagogerna menade att det finns så mycket som fångar upp barnens intressen som också öppnar upp för många olika möjligheter för pedagogerna att följa upp. En pedagog poängterade att barn kan dokumentera i fler former än att ta kort, som att till exempel måla. Dessa målningar kan sedan utgöra ett underlag för återkoppling och utvärdering. 5.2.2 Återkoppling och utvärdering Samtliga pedagoger berättade att återkoppling till barnen ger användbart utvärderingsmaterial. Att utgå från bilder i samtal med barnen leder till att barnen blir påminda om vad de tillsammans med andra barn har hittat på. Pedagogerna menade att bilderna hjälper till att komma ihåg sådant som barnet kanske har glömt bort, som vad de lärde sig när de lekte den där leken. Det går att bearbeta verksamhetens innehåll på ett annat sätt med bilder som utgångsmaterial. Vi kan ställa lite utvecklande frågor för att bredda diskussionen. Pedagogerna menade att när barnen får ta del av bilder och tillsammans med dem samtala om dessa, bidrar det till att pedagogerna kan ställa frågor som synliggör hur 12

barnen tänker. Det är bra att lyssna på barnen för att kunna veta dels vad de tänker och dels vad som under en aktivitet har fastnat i deras medvetande. När det är pedagogerna som har tagit bilder så återkopplas dessa till barnen genom att barnen får berätta vad som händer på bilderna. Det kan under dessa utvärderingssamtal bli tydligt vad barnen har lärt sig och vad de är intresserade av och vill lära sig mer om. En pedagog nämnde att det inte är säkert att barnens bilder visar vad barnen är mest intresserade av. Pedagogen ansåg då att genom samtal med barnen får man väga in vad barnen pratar mest om och inte enbart gå efter bilder när det avgörs vart barnens intresse ligger. Genom att barnen får säga sina åsikter och bli lyssnade på är de ju med och utvärderar och då ser man lättare om vi lever upp till läroplanens mål. Vi hör och ser barnens reaktioner och intresse. Barnen har andra infallsvinklar än vi vuxna. Det blir inte godtyckligt i utvärderingen utan man får tydliga svar. Pedagogen menade med detta att arbetslaget vet vilka mål som står i läroplanen och därför medvetet eller omedvetet letar efter situationer som tyder på att målen uppfylls. Barnen har inte denna kunskap till lika stor del och svarar därför helt utifrån sina erfarenheter under utvärderingen. Vissa av barnen kan säga specifikt vad de vill lära sig mer om och i vissa fall också hur det kan gå till. Enligt pedagogerna är detta något som går att ta vara på och använda sig av för att utgå från barnens tankar och ideér. 5.3 Barnens lärande 5.3.1 Barnens medvetenhet Vissa barn är medvetna om att de lär sig olika saker på förskolan, de kan enligt pedagogerna säga att de har lärt sig att slå en kullerbytta och visar stolthet över sin nya kunskap. De tycker om när vi tar bilder på det. Jag har byggt ett jättehögt torn, titta vad högt jag kan bygga! Ta kort på det. Så kan de säga. Pedagogerna menade att detta är ett sätt att visa medvetenhet om att ett lärande har skett och barnen visar gärna upp vad de har lärt sig både i hemmet och på förskolan. Ett annat exempel från pedagogerna var att barnen kan vara medvetna om att de lär sig nya ord. Barnen kan till exempel reflektera över att de har lärt sig ett svårare ord, till exempel stadigt när de bygger. Ibland så kan man ju se att dom får en aha-upplevelse och att poletten trillar ner när dom, aha, titta här. Det är underbart att se en sån stund. Man ser ju att det riktigt har gått in och fastnat. Pedagogen menade att det ibland tydligt kan visa sig att barnen är medvetna om att de har lärt sig något och utvecklat sin kunskap inom ett specifikt område. Pedagogerna berättade att när barnen ska skolas över till förskoleklass så blir barnen alltid tillfrågade om de har lärt sig något på förskolan. De kunde då få svar av barnen som till exempel, slå kullerbytta. 13

Svaren som pedagogerna fick i detta sammanhang var inte ett svar på vad de har lärt sig som helhet i förskolan utan något speciellt som för barnet har varit betydelsefullt. 5.3.2 Synliggöra lärandet En av pedagogerna berättade att alla barn har varsin pärm där bilder och annan dokumentation successivt sätts in i pärmen som barnen sedan får ta med sig hem när de slutar på avdelningen. Enligt pedagogen är det ett smidigt sätt att synliggöra lärandet för barnen eftersom den alltid finns tillgänglig för barnen att titta i. Dokumentationer sätts upp i tamburer, på väggar och anslagstavlor där barn, vårdnadshavare och även pedagogerna har möjlighet att reflektera över vad som har gjorts i verksamheten. Det skapar också lättare en diskussion hos barnen där man berättar för varandra om vad man har gjort, det blir lite reklam eftersom de andra ofta vill göra detta också. Pedagogerna menade att genom att synliggöra barnens lärande i verksamheten går det också att sprida det bland barnen och väcka ett intresse. Det är inte bara barnen som behöver ta del av arbetet som utförs på förskolan utan pedagogerna berättade att vårdnadshavare är en stor del av verksamheten. Det betyder mycket för kvaliteten i verksamheten att involvera vårdnadshavare och göra dem medvetna. Vårdnadshavare kan informeras om verksamheten genom att delta på förskolemöten och bli inbjudna till utvecklingssamtal av pedagogerna. Vi har kanske en bild på normer och värden, en på utveckling och lärande och så vidare och så pratar vi kring den bilden och så får man med alla delar i läroplanen. Pedagogen berättade om hur barnens lärande kan synliggöras under ett utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Det är inte bara barnens lärande som synliggörs här utan också hur pedagogerna jobbar med de olika områderna i läroplanen. 5.4 Sammanfattning av resultatet Det framkom i studien att faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan är utbildning av personal, barngruppernas storlek, lärandemiljön, barnfri tid och vårdnadshavares delaktighet. I resultatet synliggörs det att pedagoger skulle föredra att det läggs mer fokus på fortbildning och kompetensutveckling. Pedagogerna uttryckte att de får mer tid för varje enskilt barn i mindre barngrupper, i en stor barngrupp blir det inte lika individanpassat. Pedagogerna nämnde att det går att lösa genom att dela på barngruppen och ta hjälp av andra avdelningar. Utbildad och medveten personal har lättare för att anpassa lärandemiljön efter den aktuella barngruppen. Det visade sig i studien att även rummens utformning är av betydelse då den avgör hur närvarande pedagogerna kan vara. Pedagogerna värdesätter den barnfria tiden som anses vara en bristvara i nuläget. De menade att den barnfria tiden är ovärderlig då den ger möjlighet till att reflektera kring arbetet och kunna jobba med det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna berättade att vårdnadshavare går att gör delaktiga och medvetna genom att bjuda in till möten och utvecklingssamtal. 14

Pedagogerna hade skilda uppfattningar angående barns förmåga att självständigt bidra till det systematiska kvalitetsarbetet i form av bildtagning. Det framkommer att pedagogerna ser ett användningsområde för de bilder som barnen tar i form av utvärderingsmaterial. Bilderna visar enligt pedagogerna på att barn ser fler smådetaljer i en situation än pedagogerna, bilderna speglar enligt vissa pedagoger även barnens intressen. Pedagogerna berättade att barnen kan visa medvetenhet till det egna lärandet genom att vilja visa upp nya kunskaper både i förskolan och i hemmet. Det går att öka barnens medvetenhet genom att synliggöra lärprocesserna. Det går att göra genom att skapa individanpassade pärmar samt sätta upp dokumentation på väggar och anslagstavlor. Förutom att skapa medvetenhet bland barn och vårdnadshavare så kan det väcka ett intresse bland barnen att synliggöra lärprocesserna. 15

6 Diskussion 6.1 Pedagogers tankar om systematiskt kvalitetsarbete Pedagogerna menar att en tydlig pedagogisk dokumentation som går att utvärdera är en väsentlig del i det systematiska kvalitetsarbetet som vårdnadshavare bör ta del av. Elfström (2013) tar upp att detta är ett krav för att dokumentationen ska bli pedagogisk, annars förblir dokumentationen endast en återberättelse av vad som har skett. Detta är något som pedagogerna i studien jobbar med då vårdnadshavare får ta del av verksamhetens dokumentation under bland annat utvecklingssamtal där både barns lärande och arbetet kring läroplanen tas upp. Enligt Kärrby (1997) är samspelet mellan förskola och hem en av faktorerna som avgör verksamhetens kvalitet. Utifrån resultatet går det att utläsa att samtliga pedagoger anser att en bra kontakt med vårdnadshavare är ett krav för att uppnå en kvalitetsförbättring i verksamheten. Pedagogerna visar en motivation till att höja förskollärarens roll och den pedagogiska verksamhetens status i samhället. De menar att det behöver ske en kvalitetsförbättring som leder till högre status och en tydligare yrkesroll. Bjärvall (2011) fick i sin intervju med Ylva Söderström reda på att användningen av begrepp har en inverkan på förskolan och förskollärares status i samhället. I och med förskollärares ökade ansvar har det skett en statushöjning internt i verksamheten. Det finns skilda åsikter angående samhällets syn på förskolans status. Söderström (Bjärvall, 2011) anser att samhället fortfarande ser på verksamheten som främst barnomsorg. Renblad och Brodin (2012) menar å andra sidan att både samhället och vårdnadshavare blivit mer medvetna om förskolans uppdrag. Det framkommer att under de senaste åren har utbildning av personal och ökade krav från chefer drivit verksamheten framåt och visar på utveckling (Bjärvall, 2011). Pedagogerna i studien menar att vidareutbildning och kompetensutveckling kontinuerligt bör ske för en kvalitetsförbättring. Genom att höja kvaliteten ges barnen enligt pedagogerna möjlighet till ett tydligt lärande. Sheridan (2001) betonar att i en förskola med hög pedagogisk kvalitet får barnen möjlighet att utvecklas. Pedagogerna i studien håller med om detta och berättar att arbetet kring kvalitet är just för barnens möjlighet till utveckling. Pedagogerna berättar att en ständig reflektion förbättrar kvaliteten i verksamheten. Arbetslagets reflektionsdagar och stängningsdagar är enligt pedagogerna viktiga för det systematiska kvalitetsarbetet då det annars inte finns mycket barnfri tid tillgänglig. Lindgren och Sparrman (2003) menar att den pedagogiska dokumentationen bör användas av pedagogerna för att reflektera kring sitt arbetssätt. Pedagoger blir då medvetna om vad som sker i verksamheten vilket Kärrby (1997) anser vara en faktor för att förbättra kvaliteten. Pedagogerna ser en problematik kring de stora barngrupperna då det alltid är många barn i verksamheten som behöver pedagogernas uppmärksamhet. Kopplat till den brist av schemalagd barnfri tid upplever pedagogerna det svårt att reflektera kring verksamheten som de skulle föredra. Palmer (2012) anser å andra sidan att reflektioner i första hand bör ske tillsammans med barnen, då barnens tankar och idéer ska vara en utgångspunkt för hur verksamheten ska utformas. 6.2 Barns medverkan och delaktighet Det råder skilda meningar bland pedagogerna när det gäller barns förmåga att ta bilder som sedan går att använda i verksamheten. En av pedagogerna anser att barnen i åldrarna tre till fem lever i nuet och har därför svårt att koppla bort aktiviteten som görs just då och fokusera på att dokumentera. 16

En annan pedagog tycker tvärtom och menar att de flesta barnen även de minsta kan vara delaktiga i dokumentationen med eller utan vägledning av en pedagog. Claesdotter (2007) nämner en förskola som hade som projekt att endast låta barnen sköta dokumentationen i verksamheten. De hade sett en skillnad på barnens respektive pedagogernas bilder innan projektets början. De menar att barnen utgår från vad de anser är intressant vid en dokumentation och detta kan skilja sig avsevärt från vad pedagogen istället hade dokumenterat. En pedagog från den genomförda studien håller med Claesdotter (2007) och forsätter berätta att barnen riktar mer in sig på detaljer än vad pedagogerna gör. Palmer (2012) menar att alla barn och pedagoger på förskolan bör vara delaktiga i dokumentationen då bildernas fokus varierar beroende på vem det är som tar bilderna. För att få en optimal helhetsbild av verksamheten bör därför alla vara delaktiga. Vissa av pedagogerna i studien menar på att alla barn inte vet vad det är som bör dokumenteras i vissa situationer och vad som kan vara av intresse. Palmer (2012) menar å andra sidan att uppfattningen om vad som är intressant skiljer sig individer emellan. Det kan därför vara så att pedagogerna inte ser det som barnet har funnit intressant då de har olika uppfattningar om vad det innebär. Vissa av pedagogerna anser att surfplattan eller kameran inte är ett naturligt redskap för barnen. Verktygen som används för att dokumentera kräver en viss erfarenhet. Det är angeläget att pedagoger gör barnen delaktiga i processen och låter dem lära sig de olika verktygen för att barnen på så sätt ska kunna bli en tillgång (Palmer, 2012). Vissa av pedagogerna i studien menar att barn som inte är vana vid verktyget inte alltid fångar det som är intressant utan tar bilder på objekt utan att reflektera över vad det tas bilder på. Claesdotter (2007) förklarar detta fenomen som att klottra med kameran. Det innebär att innan barnen har vant sig vid verktyget så tar de kort på allt utan en tanke på varför. Palmer (2012) menar istället att barnen är bra på att observera och lär mycket av varandra under processens gång. Enligt pedagogerna i studien kan det vara svårt att motivera barnen till att dokumentera om de är ovana, men när ett barn börjar att ta bilder så vill de andra barnen också vara delaktiga. Kopplat till Dewey s begrepp (Säljö, 2010) learning by doing så lär barnen sig medan de utför handlingen, ju mer de får utföra den ju mer kunskap får de inom området. Då barnen observerar varandra under processen så tar barnen till sig varandras kunskaper och erfarenheter (a.a.). Pedagogerna berättar att när dokumentationen återkopplas till barnen får de möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och intressen. En pedagog lyfter upp att barn har andra infallsvinklar än vuxna och ger oftast ärligast svar under en utvärdering. Pedagogen menar att arbetslaget är medvetna om de mål och kriterier som finns och därför medvetet eller omedvetet letar efter situationer som uppfyller dessa. Elfström (2013) menar att de utvärderingsmodeller som finns kan medföra problematik då pedagogerna ofta fokuserar på att uppnå modellernas kriterier och mål. Utifrån det pedagogerna berättar skulle det gå att undvika den problematik som Elfström (2013) beskriver genom att involvera barnen i utvärderingsprocessen. 6.3 Barns lärande I studien blir det tydligt att det finns olika sätt för barnen att visa sitt lärande. Ett av dem är enligt pedagogerna att barnen visar upp specifika saker de lärt sig som att till exempel slå en kullerbytta eller förstå innebörden av nya begrepp. Då barnen sätter ord på sina erfarenheter har de enligt Karlberg (2012) uppmärksammat sitt egna lärande. Pedagogerna i studien har märkt att barnen gärna visar upp saker de lärt sig och kan be pedagogerna att dokumentera lärandet genom att ta bilder på det som sker. 17

Claesdotter (2007) beskriver liknande situationer där barnen kunde be pedagogerna att dokumentera saker som enligt barnen var av intresse. Enligt pedagogerna är det en fördel att synliggöra barns lärande genom att exempelvis sätta upp dokumentationen i tamburen, väggar och anslagstavlor. Pedagogerna berättar att det blir som en slags reklam då de andra barnen får ta del av dokumentationen vilket väcker ett intresse hos barnen att utföra liknande aktiviteter. Palmer (2012) beskriver att den synliga dokumentationen möjliggör en diskussion mellan barn och pedagoger om det som sker i verksamheten. Bjervås (2011) instämmer och poängterar att det är genom det här arbetssättet som pedagogerna kan visa för barnen att det dem gör har en mening och betydelse. Pedagogerna i studien nämner att barnen kan ha individuella pärmar där allt barnet gör på förskolan sätts in och blir synligt för barnet då den alltid finns tillgänglig. När barnet sedan skolas över till en annan avdelning får de ta med sig sin pärm. Enligt Palmer (2012) är det här ett bra sätt att ge barnen möjlighet att se tillbaka på det som har gjorts och på så sätt kunna reflektera över tidigare lärandesituationer. Genom att synliggöra dokumentationen på förskolan innebär det att barnen ges möjlighet att ständigt utveckla sina tankar och kunskaper. 6.4 Framtida forskning Under genomförandet av denna studie uppmärksammades problematik kring att låta ovana barn dokumentera, då alla barn inte hade kunskap kring hur bilder kan tas med en surfplatta eller kamera. Den här studien går därför att utveckla genom att starta ett projekt där pedagogerna låter barnen få erfarenhet av att dokumentera. De som genomför projektet kan sedan undersöka förloppet utifrån specifika punkter. Dessa punkter skulle exempelvis kunna vara barnens inlärningskurva när det gäller de digitala verktygen och vad som egentligen krävs av pedagogerna i projektet. 18