Järnvägsutredning med miljökonsekvensbeskrivning Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet Pölsebobangården

Järnvägsutredning med miljökonsekvensbeskrivning Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet Pölsebobangården Godkännandehandling BULLER, VIBRATIONER OCH STOMLJUD

1(41) TRAFIKVERKET INVESTERING HAMNBANAN GÖTEBORG JÄRNVÄGSUTREDNING FÖR DUBBELSPÅR DELEN ERIKSBERGSMOTET-PÖLSEBOBANGÅRDEN Buller, vibrationer och stomljud Göteborg Erik Frid / Johanna Rödström COWI AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010-850 10 00 Telefax: 010-850 11 22 Dokumentnr:

2(41) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 INLEDNING... 3 2 BAKGRUND... 3 2.1 Buller... 3 2.2 Vibrationer... 4 2.3 Stomljud... 4 3 RIKTVÄRDEN... 5 3.1 Allmänt om riktvärden... 5 3.2 Riktvärden för driftskedet... 6 3.3 Riktvärden för byggskedet... 11 4 TRAFIKERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 13 5 ÖVERGRIPANDE OMRÅDESBESKRIVNING... 14 5.1 Markanvändning... 14 5.2 Geologiska förhållanden... 15 5.3 Störningskänsliga individer och verksamheter... 15 6 BULLER... 16 6.1 Nuläget... 17 6.2 Nollalternativet... 20 6.3 Alternativ B Dubbelspår i befintlig sträckning... 20 6.4 Alternativ BÖ Dubbelspår i befintlig sträckning, delvis överdäckat... 24 6.5 Alternativ T Dubbelspår i ny tunnelsträckning... 27 6.6 Samlad bedömning... 31 7 VIBRATIONER... 33 7.1 Nuläget... 33 7.2 Nollalternativet... 34 7.3 Alternativ B Dubbelspår i befintlig sträckning... 34 7.4 Alternativ BÖ Dubbelspår i befintlig sträckning, delvis överdäckat... 34 7.5 Alternativ T Dubbelspår i ny tunnelsträckning... 35 7.6 Samlad bedömning... 35 8 STOMLJUD... 36 8.1 Nuläget... 36 8.2 Nollalternativet... 36 8.3 Alternativ B Dubbelspår i befintlig sträckning... 36 8.4 Alternativ BÖ Dubbelspår i befintlig sträckning, delvis överdäckat... 37 8.5 Alternativ T Dubbelspår i ny tunnelsträckning... 37 8.6 Samlad bedömning... 38 9 FORTSATT ARBETE... 39 10 KÄLLOR... 40

dat. / Date of rev. 3(41) 1 INLEDNING På uppdrag av Trafikverket genomför COWI AB en järnvägsutredning för ny Hamnbana på sträckan i Göteborg. Detta PM om buller, vibrationer och stomljud med avseende på tågtrafiken på Hamnbanan utgör en underlagsrapport till järnvägsutredningen. Redovisningen omfattar en övergripande beskrivning av buller, vibrationer och stomljud som följs av beskrivning av gällande riktvärden, trafikeringsförutsättningar och utredningsområdet på en övergripande nivå. Därefter beskrivs förhållandena för nuläget, nollalternativet samt de studerade alternativen uppdelat per ämnesområde, buller, vibrationer respektive stomljud. Sist i respektive avsnitt finns en samlad bedömning för ämnesområdet. 2 BAKGRUND 2.1 Buller Buller är ljud som är oönskat eller störande. Ljud är i sin tur tryckförändringar som sprids i luften som vågor på vattnet. Det är dessa tryckförändringar som uppfattas som ljud av örat. Ljudets egenskaper beskrivs av styrka, tryck och frekvens. Dessa egenskaper tillsammans med vilken typ av ljud det är, dess variation över tiden samt tidpunkt på dygnet påverkar hur vi uppfattar ett specifikt ljud. Andra faktorer som påverkar hur vi uppfattar ljud är omgivningens utseende. Till exempel medför mjuk mark, en gräsmatta, bättre ljuddämpning än hård mark, i form av asfalt. Även vind och temperatur, vilket har inverkan på spridningen av ljudet, påverkar hur vi uppfattar ljud. Ljudets tryck mäts i decibel, db, med olika tillägg, vägning, för att på bästa sätt motsvara hur människan uppfattar ljudet. Det finns tre olika vägningar, A-C, där trafikbuller vägs enligt kategori A och utrycks som dba. Ljudtrycksskalan är logaritmisk för att undvika stora tal. Lägsta nivå är 0 dba, vilket motsvarar det svagaste ljud en människa med god hörsel kan uppfatta. Vidare motsvarar en viskning ca 30 dba medan en storstadsgata motsvarar 75-85 dba. Örats smärtgräns går vid ca 125 dba. Buller från tågtrafik anges med två mått, ekvivalent och maximal bullernivå. Den ekvivalenta bullernivån anger bullret som ett medelvärde över dygnet medan den maximala bullernivån motsvarar bullret för en enskild händelse, till exempel en tågpassage. Inom tätorten är vägtrafik generellt den huvudsakliga källan till buller men även buller från spårtrafik har påverkan på den totala bullersituationen. Buller från spårtrafik utgörs främst av ljud som uppkommer i kontakten mellan hjul och räls men även mellan strömavtagare och ledning. Vid låga hastigheter kan motorljudet från loket vara det dominerande ljudet. I anslutning till bangårdar pågår rangering som också bidrar med buller till omgivningen i form av framför allt motorljud, bromsljud och ljud som uppkommer då vagnar kopplas samman. Utöver vägtrafik och spårtrafik bidrar även flygtrafik, industrier, byggnadsarbeten, restauranger, musik- och sportevenemang, lekplatser, parkeringsplatser, fläktar med mera till buller inom tätorten. I vissa fall kan bullerskyddsåtgärder behövas för att minska bullerspridningen och därmed bullerstörningen. Åtgärderna kan vara i form av krav på fastighetens utformning, som

dat. / Date of rev. 4(41) fasad, fönster och planlösning, men även åtgärder i form av bullerskärmar och bullervallar. Åtgärden kan placeras i anslutning till källan, i detta fall järnvägen, alternativt vid mottagaren. Generellt har en åtgärd bättre effekt vid källan än vid mottagaren. 2.2 Vibrationer Vibrationer är svängningar i marken. När tåg framförs uppstår vibrationer i banvallen som sedan sprids vidare ut i omgivningen. Vibrationernas storlek och utbredning beror på en rad olika faktorer, bland annat tågens vikt och hastighet, banvallens uppbyggnad samt omgivande marks egenskaper. Till exempel genererar godståg oftare högre vibrationer än persontåg. Vidare medför lösare jordar (lera) högre vibrationer och ett större påverkansområde. I fasta jordar uppkommer lägre vibrationsnivåer och spridningen är även mer begränsad. Vid berg eller fast morän kan vibrationer uppträda som stomljud i byggnader nära järnvägen, se mer om detta nedan. Att översiktligt bedöma nivån på vibrationer är svårt, men i ogynnsamma fall kan vibrationerna spridas över stora områden. Vibrationer kan också uppkomma i byggskedet orsakade av byggtrafik, spontning, pålning och kompaktering av massor. Vibrationsnivåer anges som hastighet samt acceleration och anges i enheten mm/s respektive mm/s 2. För att på bästa sätt beskriva hur vibrationerna påverkar människan vägs vibrationer i tre riktningar samman till ett vägt RMS-värde, även kallat komfortvärde. Olika vibrationsnivåer upplevs olika starkt, till exempel är vibrationsnivåer på ca 0,5 mm/s (vägt RMS-värde) klart märkbara medan nivåer över 1,2-1,5 mm/s (vägt RMS-värde) brukar flertalet uppleva som kraftigt kännbara, och då framför allt nattetid. Känseltröskeln, det vill säga den nivå där människan kan uppfatta en vibration, är ca 0,2 mm/s (vägt RMS-värde) vid låga frekvenser. Senare studier visar på att störningsupplevelsen är betydande i områden som utsätts för vibrationsnivåer över 1 mm/s (vägt RMS-värde). Vibrationer kan ge upphov till störningar och obehag för dem som bor nära järnvägen. Hur enskilda människor upplever vibrationer varierar beroende både på fysiologiska och psykologiska faktorer. Exempel på sådana faktorer är personens psykologiska tillstånd, vad personen sysslar med för stunden samt om personen är van vid att utsättas för vibrationer. Störningarna till följd av vibrationer kan yttra sig som sömnsvårigheter, insomningsproblem, koncentrationssvårigheter och allmän trötthet eller som ökad hjärtverksamhet, snabbare puls och andning samt större lungventilation. Vibrationer kan även påverka byggnader så att skador uppkommer. Det är dock mycket sällsynt att sprickor och sättningar på normalt grundlagda byggnader orsakas av enbart tågvibrationer. Vibrationer har ofta en accelererande effekt på byggnadernas åldrande. Vibrationsdämpande åtgärder kan bli aktuellt för att minska vibrationsnivåerna. Åtgärderna kan vara stabilisering av banvallen och dess undergrund men även i form av åtgärder kopplade till grundläggningen av mottagaren. Liksom för buller är åtgärder vid källan mer effektivt än vid mottagaren. 2.3 Stomljud Stomljud uppstår genom att vibrationer, orsakade av ett passerande tåg, sprids genom marken till närliggande byggnader och sätter konstruktionen i svängning som i sin tur avger ett lågfrekvent ljud. Stomljud förekommer framför allt i anslutning till tunnlar i berg men även vid byggnader grundlagda på berg. En byggnad grundlagd på pålar direkt på

dat. / Date of rev. 5(41) berggrunden får normalt en lägre stomljudsnivå än om byggnaden är grundlagd direkt på berget. De vibrationsnivåer som ger upphov till stomljudet är sällan kännbara. När stomljud förekommer i kombination med luftburet ljud, som sprids genom fönster och väggar, dominerar alltid luftljudet över stomljudet till följd av luftljudets karaktär. Stomljud anses dock vara mer störande än luftljudet till följd av sin lågfrekventa karaktär och att stomljud uppkommer där det i normalfallet inte finns andra störande källor, som luftburet ljud från väg- eller spårtrafik. Att den upplevda störningen av stomljud är högre kan även bero på att källan som orsakar ljudet inte kan lokaliseras. Stomljud mäts i decibal (db) och oftast med filtret, vägningen, A. Detta är dock missvisande då A-vägningen inte tar tillräcklig hänsyn till hur örat uppfattar ljud med låga frekvenser, vilket också kan vara en orsak till att stomljud av en nivå upplevs som mer störande än luftburet ljud vid motsvarande nivå. Utöver A-vägning förekommer B-, C- och D-vägning. Vidare anges stomljud med två mått, antingen som maximal nivå med tidsvägning, slow, fast eller impuls, eller som ekvivalent nivå motsvarande ett medelvärde över tiden. Hur stomljud påverkar människan är olika från individ till individ. Den lågfrekventa karaktären medför att stomljudet upplevs som ett dovt muller under den tid som det tar för en tågpassage. Upplevelsen av störningen är sannolikt som störst nattetid då bakgrundsnivåerna i övrigt är som lägst. Vad gäller åtgärder för att minska konsekvenserna av stomljud finns en rad olika varianter. Flertalet innebär att vibrationsdämpande material byggs in under rälsen för att på så sätt minska spridningen av vibrationer till omgivningen. Vibrationsisolering av banan är den mest effektiva åtgärden, där större vibrationsdämpande massa ger större vibrationsdämpande effekt. Andra alternativ kan vara åtgärder på fordon och räls, eftersom ojämnheter på hjulen och rälsen kan ge upphov till vibrationer. Åtgärder kan också vidtas vid mottagaren och då handlar det om att grunden förses med någon form av vibrationsdämpande material. Det sistnämnda är ofta behäftat med stora kostnader varför det inte är rimligt vid befintlig bebyggelse utan snarare är aktuellt vid nyproduktion. 3 RIKTVÄRDEN 3.1 Allmänt om riktvärden Riktvärden för buller och vibrationer i driftskedet har tagits fram gemensamt av Trafikverket och Naturvårdsverket och redovisas i rapporten Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik riktlinjer och tillämpning (Dnr: S02-4235/SA60, daterad 2006-02- 01). Vad gäller riktvärden för stomljud har Trafikverket inte tagit fram några riktvärden. Istället har utgångspunkten varit erfarenheter från andra projekt, såsom Nordlänken och Botniabanan, samt järnvägsutredningen för Västlänken. Riktvärden för buller under byggskedet har tagits fram av Naturvårdsverket. För vibrationer och stomljud under byggskedet finns inga riktvärden. I nästa skede tas specifika riktvärden under byggtiden fram för detta projekt.

dat. / Date of rev. 6(41) 3.2 Riktvärden för driftskedet 3.2.1 Buller Planeringsmålet för buller anger de riktvärden, se tabell i figur 1, som bör innehållas för att klara en god miljökvalitet och avspeglar således inte tekniska och ekonomiska hänsynstaganden. Riktvärdena för miljökvalitet ska alltid eftersträvas oavsett planeringsfall. Detsamma gäller när bullerskyddsåtgärder vidtas. Riktvärden för miljökvalitet Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent ljudnivå i dba för vardagsmedeldygn Maximal ljudnivå i dba "fast" Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Utomhus 60 1) 55 2) 70 2) Inomhus 30 6) 45 3) Undervisningslokaler Inomhus - 45 7) Arbetslokaler Inomhus - 60 5) Områden med låg bakgrundsnivå Rekreationsområden i tätort 55 1) 4) - Friluftsområden 40 1) 4) - Anmärkningar: 1) Riktvärdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden. 2) Avser uteplats, särskilt avgränsat område. 3) Avser utrymme för sömn och vila (sovrum) under tiden 22.00-06.00 samt övriga bostadsrum (inte hall, förråd och WC). 4) Avser områden med låg bakgrundsnivå. 5) Avser arbetslokaler för tyst verksamhet. 6) Avser boningsrum (ej hall, förråd och WC etc.). 7) Avser nivå under lektionstid. Figur 1 Planeringsmål för buller uttryckt som riktvärden för god miljökvalitet.

dat. / Date of rev. 7(41) Utifrån planeringsmålet har nivåer för övervägande av åtgärd vid olika planeringsfall tagits fram. Som utgångspunkt för denna utredning har Trafikverket beslutat att planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana ska gälla. I tabell i figur 2 redovisas nivå för övervägande av åtgärd för gällande planeringsfall. Vid överskridande av angivna värden ska alltid åtgärder övervägas och målsättningen är att angivna värden ska uppfyllas. Dock ska föreslagna åtgärders samhällsekonomiska lönsamhet beaktas och avkall från målsättningarna kan bli aktuellt om åtgärden medför orimliga anläggningskostnader. Även högsta acceptabla värden finns framtagna för respektive planeringsfall. I tabell i figur 3 redovisas dessa för planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana. Vid överskridande av angivna nivåer kan åtgärder behöva vidtas även om de inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Nivåer för övervägande av åtgärd för planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent ljudnivå i db(a) för vardagsmedeldygn Maximal ljudnivå i db(a) "fast" Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Utomhus 60 1) 55 2) 70 2) Inomhus se nedan 6) 45 3) Undervisningslokaler Inomhus - 45 4) Arbetslokaler Inomhus - 60 5) Anmärkningar: 1) Riktvärdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden. 2) Avser uteplats, särskilt avgränsat område. 3) Avser utrymme för sömn och vila (sovrum) under tidsperioden 22.00-06.00 samt övriga bostadsrum (ej hall, förråd och WC). 4) Avser nivå under lektionstid. 5) Avser arbetslokaler för tyst verksamhet. 6) Vi förutsätter att fasaden har en dämpning på minst 30 db(a), därför anges inget värde. Figur 2 Bullernivåer för övervägande av åtgärder för planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana.

dat. / Date of rev. 8(41) Högsta acceptabla värde för planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent ljudnivå i db(a) för vardagsmedeldygn Maximal ljudnivå i db(a) "fast" Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Utomhus 70 1) 2) - 1) 3) Inomhus - 55 Undervisningslokaler Inomhus - 55 1) Arbetslokaler 1) 4) Inomhus - 70 Anmärkningar: 1) För att klara detta riktvärde kan åtgärder behöva vidtas utan att de är samhällsekonomiskt lönsamma. 2) Avser markplan. 3) Antalet gånger per natt (22:00-06:00) som värdet överskrids ska inte uppgå till fler än fem. 4) Avser arbetslokaler för tyst verksamhet. Figur 3 Högsta acceptabla bullernivåer för planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana. 3.2.2 Vibrationer Det finns planeringsmål för vibrationer som anger de riktvärden, se figur 4, som bör innehållas för att klara en god miljökvalitet med utgångspunkt i dagens kunskap om störningsupplevelser. Riktvärdena för miljökvalitet avser de nivåer som långsiktigt bör eftersträvas vid permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Riktvärdena är framtagna för att eliminera risken för störningar från järnvägstrafik nattetid. Nivåerna avser utrymmen där människor stadigvarande vistas, främst utrymme för sömn och vila. Vid behov av vibrationsdämpande åtgärder bör alltid riktvärdena för miljökvalitet eftersträvas oavsett planeringsfall. Riktvärden för miljökvalitet Lokaltyp eller områdestyp Hastighet Acceleration Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Vibrationsnivå RMS (1-80 Hz) 0,4 mm/s 14 mm/s 2 Anmärkningar: Angivna värden enligt SS 460 48 61, d.v.s. max RMS-värden, tidsvägning slow och frekvensvägt enligt ISO 8041 inom frekvensområdet 1-80 Hz. Figur 4 Planeringsmål för vibrationer uttryckt som riktvärden för god miljökvalitet.

dat. / Date of rev. 9(41) Utifrån planeringsmålet har de vibrationsnivåer som gäller för övervägande av åtgärd vid olika planeringsfall tagits fram. Liksom för buller har Trafikverket beslutat att planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana ska gälla för denna utredning. I tabell i figur 5 redovisas nivå för övervägande av åtgärd för gällande planeringsfall, noterbart är att angivna värden endast gäller för sovrum nattetid. Vid överskridande av angivna värden ska alltid åtgärder övervägas. De faktiska åtgärdernas omfattning baseras på vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt motiverat i det enskilda fallet. Även högsta acceptabla värden finns framtagna, se figur 6. Vid överskridande av dessa bullernivåer kan åtgärder behöva vidtas även om de inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Kan högsta acceptabla värden inte nås med rimliga tekniska åtgärder bör, enligt riktlinjerna, fastighetsägaren erbjudas inlösen av fastigheten. Nivåer för övervägande av åtgärd för planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana Lokaltyp eller områdestyp Hastighet Acceleration Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Vibrationsnivå RMS (1-80 Hz) 0,4 mm/s 1) 14 mm/s 2 1) Anmärkningar: 1) Angivna nivåer avser sovrum nattetid 22.00-06.00. Angivna värden enligt SS 460 48 61, d.v.s. max RMS-värden, tidsvägning slow och frekvensvägt enligt ISO 8041 inom frekvensområdet 1-80 Hz. Figur 5 Vibrationsnivåer för övervägande av åtgärder för planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana. Högsta acceptabla värde för planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana Lokaltyp eller områdestyp Hastighet Acceleration Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Vibrationsnivå RMS (1-80 Hz) 1,0 mm/s 1) 2) - Anmärkningar: 1) Avser sovrum nattetid. 2) Om detta ej kan nås med rimliga tekniska åtgärder bör fastighetsägaren erbjudas inlösen av fastighet. Angivna värden enligt SS 460 48 61, d.v.s. max RMS-värden, tidsvägning slow och frekvensvägt enligt ISO 8041 inom frekvensområdet 1-80 Hz. Figur 6 Högsta acceptabla vibrationsnivåer för planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana.

dat. / Date of rev. 10(41) 3.2.3 Stomljud Trafikverket har inte beslutat om några riktvärden för stomljud varför det här inte redovisas några riktvärden på övergripande nivå. Nedan, se figur 7, redovisas ett exempel på riktvärden för stomljud. Riktvärdena togs fram i samband med järnvägsutredningen för Västlänken och redovisas i järnvägsutredningens underlagsrapport Buller och vibrationer (BRVT 2006:03:10 daterad 2006-02-09). Inom ramen för det arbetet genomfördes en inventering av riktvärden och målvärden som använts i olika projekt, både nationellt och internationellt. Även regionala riktlinjer, internationella riktlinjer, normer och miljömedicinska utredningar studerades. Utifrån inventeringen föreslogs riktvärden och projektspecifika målvärden. Det anges också att det i bedömning togs hänsyn till att Västlänken är ett projekt som under lång tid kommer att påverka Göteborg och att riktvärden och projektspecifika mål därmed behöver vara långsiktigt hållbara. Exempel på riktvärden för stomljud hämtade från järnvägsutredningen för Västlänken Typ av lokal TV-studios, studios för inspelning av ljud, konsertsalar och opera Stomljudnivå L pa,max (slow) 25-30 dba 1) Bostäder, vårdlokaler och hotell 30 dba 2) Museer, teatrar, skolor, daghem, kyrkor, bibliotek och konferenscentra Kontor och liknande verksamhet som sker främst dagtid 35 dba 40 dba Lågfrekvensinnehållet och lokalens ljudkänslighet får bedömas från fall till fall. Frekvensanalys utförs mot tabell hämtad från SOSFS 1997:7. Mättidsintervall är 5 minuter inkluderat passage av mest bullrande tågtyp. Frekvens (Hz) 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Ljudnivå (db) 56 49 43 41,5 40 38 36 34 32 Anmärkningar: 1) Maximal ljudnivå som energimedelvärde av maximala ljudnivåer vid passager av mest bullrande tågtyp. 2) Som tilläggskrav för känsliga lokaler där oförändrad ljudmiljö är mycket viktig för verksamheten kan mätningar av lokalens bakgrundsljudnivå ligga som grund för att specificera riktvärde. Bakgrundsljudnivån på platsen, mätt och utvärderad enligt ÖNORM, S 9012, får inte överskridas av framtida tågpassager. Figur 7 Exempel på riktvärden för stomljud, hämtade från järnvägsutredningen för Västlänken

dat. / Date of rev. 11(41) 3.3 Riktvärden för byggskedet 3.3.1 Buller Riktvärden för buller från byggplatser har tagits fram av Naturvårdsverket och redovisas som allmänna råd (NFS 2004:15), se tabell i figur 8. Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan motivera avsteg från riktvärdena, såväl uppåt som nedåt. Följande tillägg anges till riktvärdena: För byggverksamhet som pågår under kortare tid, högst två månader, såsom borrning, spontning och pålning bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Det gäller korta bygguppdrag. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 dba högre nivåer kunna accepteras. Detta bör inte gälla kvälls- eller nattetid. I de fall verksamheten är begränsad i tiden och även innehåller kortvariga störningar bör bullernivån ändå inte höjas mer än sammanlagt högst 10 dba. Om det inte går att uppfylla riktvärdena för buller utomhus med tekniskt möjliga och/eller ekonomiska rimliga åtgärder bör målet vara att åtminstone uppfylla riktvärdena för buller inomhus. Buller från trafik till och från byggplatsen bör bedömas efter riktvärdena för trafikbuller. Däremot räknas trafik inom byggplatsen som byggbuller.

dat. / Date of rev. 12(41) Riktvärden för buller från byggplatser Helgfri mån-fre Lör-, sön- och helgdag Samtliga dagar Område Dag 07-19 L Aeq Kväll 19-22 L Aeq Dag 07-19 L Aeq Kväll 19-22 L Aeq Natt 22-07 L Aeq Natt 22-07 L AFmax Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid fasad) 60 dba 50 dba 50 dba 45 dba 45 dba 70 dba Inomhus (bostadsrum) 45 dba 35 dba 35 dba 30 dba 30 dba 45 dba Vårdlokaler Utomhus (vid fasad) 60 dba 50 dba 50 dba 45 dba 45 dba - Inomhus 45 dba 35 dba 35 dba 30 dba 30 dba 45 dba Undervisningslokaler Utomhus (vid fasad) 60 dba - - - - - Inomhus 40 dba - - - - - Arbetslokaler för tyst verksamhet 1) Utomhus (vid fasad) 70 dba - - - - - Inomhus 45 dba - - - - - Anmärkningar: 1) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. Figur 8 Riktvärden för buller under byggskedet. 3.3.2 Vibrationer Trafikverket har inte beslutat om några riktvärden för vibrationer under byggtiden varför det här inte redovisas några riktvärden på övergripande nivå. Sådana riktvärden är ofta projektspecifika och beror av vilka typer av arbeten, exempelvis sprängning, borrning och spontning, som behöver utföras inom just det projektet. För Hamnbanans del beslutas om riktvärden för vibrationer under byggtiden i nästa skede. Ett exempel på riktvärden för vibrationer under byggtiden har hämtats från järnvägsutredningen för Västlänken. Riktvärdena omfattade följande två delar: I områden med enbart bostäder föreslogs ett riktvärde på 0,4 mm/s. I områden med både kontor och bostäder föreslogs ett riktvärde på 1,0 mm/s dagtid och 0,4 mm/s kväll och natt. Nattvärdet föreslogs inte gälla vid kontorsbyggnader.

dat. / Date of rev. 13(41) 3.3.3 Stomljud Trafikverket har inte beslutat om några riktvärden för stomljud under byggtiden. Sådana riktvärden är, liksom riktvärden för vibrationer under byggtiden, ofta projektspecifika och beror av vilka typer av arbeten som behöver utföras inom just det projektet. För Hamnbanans del beslutas om riktvärden för stomljud under byggtiden i nästa skede. Som exempel kan nämnas att det inom ramen för järnvägsutredningen för Västlänken beslutades i samråd med länsstyrelsen att de riktvärden som gäller för buller från byggplatser även skulle gälla det stomljud som uppstår i omkringliggande lokaler från tunnelarbete. 4 TRAFIKERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I tabell i figur 9 redovisas trafikeringen på Hamnbanan som underlag för buller- och vibrationsstudier inom järnvägsutredningen. Studier för utbyggnadsalternativet har genomförts för en framtida situation år 2030. Nuläget Nollalternativet Utbyggnadsalternativet år 2030 Tågtyp Godståg El Godståg El Godståg El Antal tåg 88 88 150 Andel dieseltåg 0 0 0 Medellängd (m) 550 550 550 Maxlängd (m) 750 750 750 Hastighet (km/h) 40 40 70 STAX (ton) 25 25 30 Figur 9 Trafikeringen på Hamnbanan som underlag för buller- och vibrationsstudier inom järnvägsutredningen.

dat. / Date of rev. 14(41) 5 ÖVERGRIPANDE OMRÅDESBESKRIVNING En övergripande beskrivning av utredningsområdet redovisas i detta avsnitt uppdelat på markanvändning, geologiska förhållanden samt störningskänsliga individer och verksamheter. 5.1 Markanvändning I Göteborgs stads översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26) pekas området mellan Eriksbergsmotet och Pölsebobangården mestadels ut som bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Mer detaljerat anges bostäder, arbetsplatser, service, handel, mindre grönytor mm. Vidare anges att en blandning av bostäder och icke störande verksamheter vara önskvärd. Nuvarande markanvändning längs Hamnbanan uppdelat efter bostadsbebyggelse, verksamheter och grönområden redovisas på karta i bilaga 1. En omfattande utbyggnad, framför allt av bostäder, har pågått under senare år längs Norra Älvstranden, söder om Hamnbanan. Utbyggnaden fortsätter och för närvarande pågår byggnation av bostäder i öster vid Sannegårdshamnen, vid Bratteråsberget och i väster vid Västra Eriksberg. Flertalet av bostadshusen söder om Hamnbanan är flerbostadshus i flera våningar. Norr om Hamnbanan är bostäderna äldre än på den södra sidan, dock med inslag av nyare byggnader. Även här är flertalet flerbostadshus, dock något lägre, upp till fyra våningar. Norr om Pölsebobangården i väster finns friliggande villor samt ett antal radhuslängor. I området finns också ett antal verksamheter. Bland annat i öster kring Eriksbergsmotet och i viss utsträckning längs Hamnbanan fram till järnvägstunneln genom Bratteråsberget. Verksamheter finns även i anslutning till där Hamnbanan passerar över Säterigatan. En hotell- och konferensanläggning finns vid Eriksberg. Sannolikt finns även spridda verksamheter i byggnader längs Hamnbanan. Förskolor och skolor finns också i området. Bräckeskolan finns norr om Krokängsparken medan en ny förskola finns söder om Pölsebobangården. Intill förskolan planeras även en ny skola uppföras. Identifierade skolor finns markerade på karta i bilaga 1. I översiktsplanen för Göteborgs Stad finns grön- och rekreationsområden utpekade längs Hamnbanan i väster, i höjd med Pölsebobangården. Mer detaljerat anges dessa områden omfatta parker, natur-, idrotts-, och friluftsområden. Delar av dessa områden, mer specificerat Krokängsparken och Färjenäsparken, är också utpekade som område med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller kulturlandskap. En större begravningsplats finns också utpekad i anslutning till Lundby nya kyrka. Ytterligare grönområden finns i området och i anslutning till Hamnbanan. Dessa utgörs av Bratteråsberget och Sörhallsberget men även Bratteråsparken och Snickeritorget. De två sistnämnda finns markerade på kartan i bilaga 1.

dat. / Date of rev. 15(41) 5.2 Geologiska förhållanden De geologiska förutsättningarna för området beskrivs med utgångspunkt i jordartskartan, se bilaga 2. I jordartskartan redovisas de ytliga jordlagrens egenskaper. I öster, närmast Eriksbergsmotet, utgörs de ytliga jordlagren av kohesionsjord, lös lera. Leran söder om Hamnbanan är till stor del uppfylld. Längre västerut, mellan Nordviksgatan och Bratteråsgatan, återfinns ett område med friktionsjord, morän och isälvssediment, med inslag av berg i dagen. Väster om Bratteråsgatan finns Bratteråsberget med tunt jordtäcke eller berg i dagen. Vidare västerut återkommer de lösa jordarna, i form av lera. Längs den västra delen av Hamnbanan, mellan Bratteråsberget och Ivarsbergsmotet, överlagras leran av fyllnadsjord. Nordöst om Pölsebobangården återfinns berg i dagen som en del av Krokängsparken (Krokängsberget). I väster, närmast Ivarsbergsmotet, övergår marken till fastare lagrad friktionsjord (morän) och berg. 5.3 Störningskänsliga individer och verksamheter Med utgångspunkt i redovisningen av störningskänsliga individer och verksamheter i järnvägsutredningen för Västlänken har en översiktlig inventering av motsvarande genomförts längs Hamnbanan,. Följande individer och verksamheter bedöms vara störningskänsliga med avseende på buller och stomljud. Listan är hämtad från underlagsrapporten för buller och vibrationer tillhörande järnvägsutredningen för Västlänken. Boende Skolor (lärosalar) Studios för inspelning av ljud Konsertsalar Konferenscentra Vårdlokaler Teatrar Daghem Fritidshem Kyrkor, moskéer och andra religiösa lokaler som används för bön och meditation Hotell och motell Bibliotek Biografer På kartan med markanvändningen i bilaga 1 finns identifierade störningskänsliga individer och verksamheter längs Hamnbanan,, utpekade. De identifierade störningskänsliga individerna och verksamheterna omfattar sex områden med boende, fem verksamheter, fem skolor/förskolor, ett äldreboende, en hotell- och konferensanläggning samt en kyrka. Vad gäller vibrationer har dessa särskilt stor påverkan vid byggnader grundlagda på lösa jordar, i form av framför allt lera, varför det är i dessa områden som risken för vibrationer i anslutning till vibrationskänsliga verksamheter är störst.

dat. / Date of rev. 16(41) 6 BULLER I detta avsnitt beskrivs bullersituationen, med avseende på tågtrafiken på Hamnbanan, för nuläget, nollalternativet samt de olika studerade utbyggnadsalternativen med utgångspunkt i genomförda bullerberäkningarna. Beskrivningar av bullersituationen och studier av åtgärder har fokus på alternativskiljande aspekter. Utredningsområdet påverkas av buller från fler källor utöver tågtrafiken på Hamnbanan. Vägtrafiken är en stor bidragande källa till buller inom studerat område. Enligt den bullerkartläggning som Göteborgs Stad genomförde under 2006 och redovisas i rapporten Kartläggning och beräkning av antal bullerexponerade enligt förordning om omgivningsbuller SFS 2004:675 (Göteborgs Stads Miljöförvaltning, daterad 2007-11- 21) och tillhörande bullerkarta för vägtrafiken uppgår de ekvivalenta bullernivåerna till mellan 50 och 60 dba inom stora delar av området. Närmast de mest trafikerade gatorna och vägarna redovisas högre ekvivalenta bullernivåer. Inom Krokängsparken beräknas de ekvivalenta bullernivåerna vara lägre än i området i övrigt och uppgå här till mellan 40 och 50 dba. Mot bakgrund i att bebyggelsen i området har ökat, och därmed sannolikt även vägtrafiken, efter genomförd bullerkartläggning finns risk för högre bullernivåer än som redovisas ovan. Ytterligare bullerkällor som berör utredningsområdet är sjöfarten och hamnverksamheter samt industrier i anslutning till utredningsområdet. Exempelvis finns Stena Lines färjeterminaler på södra sidan av Göta älv samt industrier väster om Älvsborgsbron och norr om Eriksbergsmotet. Dessa verksamheter bör uppfylla riktvärden enligt Externt industribuller allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev 1983). Riktvärdena är ekvivalent bullernivå på 55 dba dagtid, 50 dba kvällstid respektive 45 dba nattetid vid bostäder från befintliga anläggningar medan kravet vid nyetablering är 5 dba skarpare, det vill säga ekvivalent bullernivå på 50 dba dagtid, 45 dba kvällstid respektive 40 dba nattetid. Enligt förstudie för Ny Hamnbana (BRVT 2006:02-10 daterad 2006-03-03) berörs västra delarna av området även av flygbuller kopplat till Säve flygplats. Så även utan Hamnbanan är utredningsområdet påverkat av höga bullernivåer, främst som följd av vägtrafik inom området. Bullerberäkningarna, med avseende på tågtrafiken på Hamnbanan, har genomförts med hjälp av beräkningsprogrammet CadnaA i ett rutnät om 10x10 m för höjden 2 m ovan mark samt i punkter vid bostadshus fasader. Beräkningarna har utförts enligt den Nordiska beräkningsmodellen för buller från spårburen trafik och med antagandet att all mark i området är av hårdgjord karaktär. Antagandet om markförhållandena innebär att genomförda beräkningar motsvarar ett värsta scenario. Resultatet av bullerberäkningarna redovisas som isolinjer på karta i bilaga och avser bullernivåer utomhus. Bullerberäkningen för nuläget och nollalternativet är densamma till följd av samma trafikeringsförutsättningar. I genomförda bullerberäkningar har ingen hänsyn tagits till övriga bullerkällors påverkan på bullernivåerna i området då dessa inte bedöms vara alternativskiljande inom järnvägsutredningen. Jämförelser och redovisning sker enbart utifrån buller från tågtrafiken på Hamnbanan. Generellt kan dock sägas att störningsupplevelsen ökar vid exponering av buller från flera källor. Dock tar inte svenska riktvärden hänsyn till buller från flera källor utan gäller för respektive trafikslag, vilket kan ge en underskattning av den samlade störningen. Som exempel kan likvärdiga bullernivåer från väg- och tågtrafik ge en sammanlagt 3 dba högre bullernivå än bullernivån från respektive trafikslag.

dat. / Date of rev. 17(41) Jämförelser av beräknade bullernivåer sker mot riktvärden för miljökvalitet respektive mot nivå för övervägande av åtgärd enligt planeringsfall Väsentlig ombyggnad av bana. Vid jämförelse mot riktvärden som gäller för inomhusmiljön bör redovisade nivåer minskas med 30-35 dba, vilket motsvarar en generell fasaddämpning. Den högre fasaddämpningen bedöms gälla för nybyggda bostadshus samt vid äldre bostadshus där fönsteråtgärder har genomförts. Äldre bostadshus där fönsteråtgärder inte genomförts bedöms ha den lägre fasaddämpningen. Redovisningen av antal utsatta bostadshus respektive lägenheter nedan motsvarar inte totalt antal utsatta utan bör ses som en jämförelse mellan studerade alternativ. Vidare är antal utsatta lägenheter/bostadshus baserade på en grov uppskattning. Numrering av områden nedan återfinns på karta i bilaga 1. 6.1 Nuläget I genomförda beräkningar för nuläget har hänsyn tagits till befintlig bullerskyddsskärm norr om samt befintlig bullerskyddsvall söder om Pölsebobangården samt att befintlig järnvägsbro över Säterigatan ger förhöjd ljudalstring på 10 dba för maximal bullernivå jämfört med tågpassage på mark. Resultatet av genomförda bullerberäkningar visar på höga bullernivåer från tågtrafiken inom utredningsområdet. Bullerutbredningskarta för ekvivalent bullernivå redovisas i bilaga 3. Som framgår av utbredningskartan utsätts stora delar av utredningsområdet för ekvivalent bullernivå över 55 dba. Relativt stora områden utsätts också för ekvivalent bullernivå över 60 dba och mer lokalt även över 65 dba. Delar av Krokängsparken och bollplanen utsätts också för ekvivalent bullernivå över 65 dba. Invid husfasader beräknas bullernivån i många fall vara högre, än 2 m ovan mark, och risk finns för att bullernivåerna är högre för högre våningsplan. I tabell i figur 10 redovisas antalet bullerutsatta bostadshus respektive lägenheter uppdelat efter typ av bostadshus samt ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad. Motsvarande för maximal bullernivå redovisas i figur 11. I områdena vid Sannegården och i anslutning till järnvägsbron över Säterigatan beräknas den maximala bullernivån överskrida 75 dba utomhus vid fasad, vilket beroende på fasaddämpning kan innebära att riktvärdet för maximal bullernivå på 45 dba inomhus överskrids. Inom ovan nämnda områden samt vid Pölsebo finns även risk för maximala bullernivåer vid fasader mot Hamnbanan över riktvärdet för maximal bullernivå utomhus i anslutning till uteplats på 70 dba.

dat. / Date of rev. 18(41) Ekvivalent bullernivå (utomhus vid fasad) Villor (1 lgh/villa) Antal bullerutsatta bostadshus respektive lägenheter Radhuslängor (ca 8 lgh/länga) Flerbostadshus (5-20 lgh/hus) Summa lägenheter Riktvärde för ekvivalent bullernivå på uteplats (särskilt avgränsat område) - 55 dba 56-60 dba 50-55 (50) 5-10 (6) 55-60 (59) ~ 850 st (836) Riktvärde för ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad - 60 dba 61-65 dba 15-20 (15) 0-5 (2) 20-25 (21) ~ 300 st (294) 65-70 dba 0 0 5-10 (5) ~ 70 st (63) Högsta acceptabla värde för ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad (avser markplan) - 70 dba > 70 dba 0 0 0 0 Summa ~ 1220 st (1193) Figur 10 Antal utsatta bostadshus respektive lägenheter för nuläget uppdelat efter bullernivå och typ av bostadshus (baserat på beräknade ekvivalenta bullernivåer utomhus vid fasad). Maximal bullernivå (utomhus vid fasad) Villor (1 lgh/villa) Antal bullerutsatta bostadshus respektive lägenheter Radhuslängor (ca 8 lgh/länga) Flerbostadshus (5-20 lgh/hus) Summa lägenheter Riktvärde för maximal bullernivå på uteplats (särskilt avgränsat område) - 70 dba 71-75 dba 25-30 (25) 0-5 (1) 30-35 (32) ~ 440 st (433) Riktvärde för maximal bullernivå inomhus - 45 dba (=75-80 dba utomhus vid fasad beroende på fasaddämpning) 76-80 dba 5-10 (7) 0-5 (1) 25-30 (26) ~ 340 st (340) 81-85 dba 0 5-10 (9) ~ 120 st (113) Högsta acceptabla värde för maximal bullernivå inomhus - 55 dba (=85-90 dba utomhus vid fasad beroende på fasaddämpning) 86-90 dba 0 0-5 (1) ~ 20 st (13) > 90 dba 0 0 0 st Summa ~ 920 st (899) Figur 11 Antal utsatta bostadshus respektive lägenheter för nuläget uppdelat efter bullernivå och typ av bostadshus (baserat på beräknade maximala bullernivåer utomhus vid fasad).

dat. / Date of rev. 19(41) Högst ekvivalent bullernivå, över 65 dba utomhus vid fasad, beräknas vid bostadshus vid Sannegården (område 1) och direkt söder om järnvägsbron över Säterigatan (del av område 5). Bostadshus där den ekvivalenta bullernivån beräknas överskrida 60 dba återfinns inom samtliga utpekade områden med bostadshus (1-6). Vid dessa bostadshus överskrids därmed också riktvärdet för ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad på 60 dba. Vid bostadshuset direkt söder om järnvägsbron över Säterigatan beräknas den maximala bullernivån vara som högst inom utredningsområdet, över 85 dba vid fasad. Övriga bostadshus i området kring järnvägsbron beräknas ha maximal bullernivå på mellan 80 och 85 dba vid fasad. Vid Sannegården beräknas den maximala bullernivån uppgå till mellan 75-80 dba vid fasad. Bostadshusen i dessa områden är relativt nybyggda och fasaddämpningen bedöms till 35 dba. Trots det överskrids riktvärdet för maximal bullernivå inomhus på 45 dba där den maximala bullernivån överskrider 80 dba utomhus vid fasad. Höga bullernivåer beräknas framför allt vid bostadshusens fasader mot Hamnbanan. I vissa fall, som till exempel i västra delarna av området norr om Säterigatan (3), utsätts bostadshusen av höga bullernivåer vid flera fasader till följd av bostadshusens utformning med kortsidan mot Hamnbanan. Bostadshusen söder om Bratteråsberget (4) utsätts för höga bullernivåer från två håll, både från norr och från väster, via Östra Eriksbergsgatan. Vid Pölsebo (6) ligger bostadshus relativt nära Hamnbanan och Pölsebobangården. Här finns en ca 450 m lång och 2,5-3,0 m hög bullerskyddsskärm/-vall mellan bangården och bostadshusen. Trots bullerskyddsskärmen/-vallen utsätts bostadshusen i södra delarna av ekvivalent bullernivå över 60 dba medan stora delar av övriga området utsätts för ekvivalent bullernivå över 55 dba. Det innebär att riktvärdet för ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad på 60 dba respektive utomhus på uteplats på 55 dba överskrids i flera fall. Den maximala bullernivån beräknas vara högre än 75 dba vid ett fåtal bostadshus. Beroende på bostadshusens fasaddämpning finns risk för att riktvärdet för maximal bullernivå inomhus på 45 dbaöverskrids. Den maximala bullernivån beräknas överskrida 70 dba, vilket innebär att riktvärdet för maximal bullernivå utomhus på uteplats på 70 dba, vid ett större antal bostadshus. I samband med elektrifieringen av Hamnbanan genomfördes fönsteråtgärder vid ett antal av bostadshusen i området (Banverket Västra banregionen, Projektenheten, 2005-03-02). Söder om Pölsebobangården finns en skyddsvall mellan bangården och befintliga bostadshus inom västra delarna av Västra Eriksberg (5). Skyddsvallen har bullerdämpande effekt men den ekvivalenta bullernivån vid fasad mot Hamnbanan beräknas ändå överskrida 55 dba, dock beräknas den vara lägre än 60 dba. Den maximala bullernivån vid fasad mot Hamnbanan beräknas vara lägre än 75 dba. Detta innebär att både riktvärdet för ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad på 60 dba och riktvärdet för maximal bullernivå inomhus på 45 dba uppfylls vid dessa byggnader. Vad gäller verksamheterna i området (7-11) återfinns några av dessa mycket nära Hamnbanan. Enligt genomförda beräkningar är byggnaden söder om Hamnbanan vid Säterigatan (område 11) mest utsatt. Här beräknas den maximala bullernivån uppgå till ca 100 dba vid fasad mot järnvägen. Det innebär att riktvärdet för maximal bullernivå inomhus för arbetslokaler avsedda för tyst verksamhet på 60 dba överskrids, förutsatt att byggnaden och dess fönster har en fasaddämpning på 30 dba. Vid övriga verksamheter beräknas den maximala bullernivån vara lägre än 90 dba utomhus vid fasad och därmed

dat. / Date of rev. 20(41) uppfylls riktvärdet för maximal bullernivå inomhus för arbetslokaler avsedda för tyst verksamhet. I buller- och vibrationsutredningen för elektrifiering av Hamnbanan (Ingemansson Technology, 2002-05-04, reviderad 2003-11-28) har en särskild studie genomförts av den förhöjda ljudalstring som bron över Säterigatan medför. Ljudalstringen har bedömts vara ca 10 dba högre vad gäller maximal ljudnivå vid en tågpassage på bron i jämförelse med en tågpassage på mark. Via kontakt med diariet vid Trafikverket och Göteborg Stads Miljöförvaltning har information erhållits om inkomna klagomål kring buller längs Hamnbanan. Ett klagomål har registrerats från boende vid Västra Eriksberg (5). 6.2 Nollalternativet Till följd av att funktionen och trafikeringen inte förväntas förändras för nollalternativet bedöms förhållandena gällande buller vid befintlig bebyggelse vara desamma som för nuläget. Dock kan buller till följd av trafiken på Hamnbanan medföra begränsningar för var tillkommande bebyggelse kan uppföras samt krav på hur bebyggelsen behöver utformas. 6.3 Alternativ B Dubbelspår i befintlig sträckning Genomförda bullerberäkningar för alternativ B har utförts för fallet med nytt spår söder om befintligt. Redovisade bullernivåer avser förhållandena före eventuella åtgärder. I beräkningarna förutsätts att befintlig bullerskyddsskärm norr om och befintlig bullerskyddsvall söder om Pölsebobangården kan bibehållas samt att befintlig järnvägsbro över Säterigatan byts mot två nya broar. Resultatet av genomförda beräkningar visar att utbyggnadsalternativet medför högre bullernivåer jämfört med nuläget. Orsaken är fler tåg och högre hastighet. Detta innebär att områden med höga bullernivåer för nollalternativet får ännu högre bullernivåer samt att ytterligare områden, på längre avstånd från Hamnbanan utsätts för högre bullernivåer. På grund av att antalet tågpassager ökar kommer även antalet störningstillfällen att öka. Också Krokängsparken utsätts för högre bullernivåer, ekvivalent bullernivå beräknas överskrida 65 dba i stora delar av parken. Bullerutbredningskarta för ekvivalent bullernivå redovisas i bilaga 4. Utbyggnadsalternativet medför också högre bullernivåer invid husfasaderna i området. I tabell i figur 12 redovisas en uppskattning av antalet bullerutsatta bostadshus respektive lägenheter uppdelat efter typ av bostadshus samt ekvivalent bullernivå. Motsvarande för maximal bullernivå redovisas i figur 13. Sammanställningen i tabell i figur 12 visar att fler bostadshus utsätts för höga ekvivalenta bullernivåer samt att de bostadshus som för nollalternativet är utsatta för höga bullernivåer utsätts för högre bullernivåer. Det är framför allt antalet flerbostadshus med ekvivalent bullernivå över 60 dba som ökar. Utredningsalternativet medför också att högsta acceptabla värde för ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad på 70 dba överskrids i två fall. Samtidigt som högsta bullernivån ökar vid fasad mot Hamnbanan beräknas också bullernivåerna vid övriga fasader öka.

dat. / Date of rev. 21(41) De maximala bullernivåerna beräknas förändras jämfört med nollalternativet inom utredningsområdet, se sammanställningen i tabell figur 13. Vid Sannegården beräknas de maximala bullernivåerna öka som följd av högre hastighet. Fler bostadshus utsätts för maximal bullernivå utomhus vid fasad över 75 dba, men även över 80 dba. Vid bostadshusen omkring järnvägsbroarna över Säterigatan beräknas den maximala bullernivån bli lägre trots högre hastighet och det är framför allt i detta område som antalet utsatta lägenheter för höga maximala bullernivåer minskar. Orsaken är att den befintliga bullriga järnvägsbron byts ut mot två nya som är mer fördelaktiga ur bullersynpunkt. I väster beräknas de maximala bullernivåerna vara i stort sett oförändrade. Vid bostadshusen närmast Pölsebobangården beräknas den maximala bullernivån utomhus vid fasad överskrida 75 dba vid ett fåtal bostadshus. Vid maximala bullernivåer över 75 dba utomhus vid fasad finns, beroende på bostadshusets fasaddämpning, risk för att den maximala bullernivån inomhus överskrider nivå för övervägande av åtgärd på 45 dba. Längs hela sträckan finns även risk för maximala bullernivåer vid uteplatser i anslutning till fasad mot Hamnbanan över nivå för övervägande av åtgärd på 70 dba. Ekvivalent bullernivå (utomhus vid fasad) Villor (1 lgh/villa) Antal bullerutsatta bostadshus respektive lägenheter Radhuslängor (ca 8 lgh/länga) Flerbostadshus (5-20 lgh/hus) Summa lägenheter Riktvärde för ekvivalent bullernivå på uteplats (särskilt avgränsat område) - 55 dba 56-60 dba 60-65 (61) 10-15 (12) 25-30 (27) ~ 500 st (495) Riktvärde för ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad - 60 dba 61-65 dba 20-25 (21) 5-10 (5) 55-60 (58) ~ 800 st (786) 66-70 dba 0 0 10-15 (13) ~ 170 st (163) Högsta acceptabla värde för ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad (avser markplan) - 70 dba > 70 dba 0 0 0-5 (2) ~ 30 st (25) Summa ~ 1500 st (1469) Figur 12 Antal utsatta bostadshus respektive lägenheter för alternativ B uppdelat efter bullernivå och typ av bostadshus (baserat på beräknade ekvivalenta bullernivåer vid fasad).

dat. / Date of rev. 22(41) Maximal bullernivå (utomhus vid fasad) Villor (1 lgh/villa) Antal bullerutsatta bostadshus respektive lägenheter Radhuslängor (ca 8 lgh/länga) Flerbostadshus (5-20 lgh/hus) Summa lägenheter Riktvärde för maximal bullernivå på uteplats (särskilt avgränsat område) - 70 dba 71-75 dba 30-35 (31) 0-5 (4) 30-35 (34) ~ 490 st (488) Riktvärde för maximal bullernivå inomhus - 45 dba (=75-80 dba utomhus vid fasad beroende på fasaddämpning) 76-80 dba 0-5 (2) 0-5 (2) 10-15 (13) ~ 190 st (181) 81-85 dba 0 0 5-10 (8) ~ 100 st (100) Högsta acceptabla värde för maximal bullernivå inomhus - 55 dba (=85-90 dba utomhus vid fasad beroende på fasaddämpning) 86-90 dba 0 0 0 0 st > 90 dba 0 0 0 0 st Summa ~ 780 st (769) Figur 13 Antal utsatta bostadshus respektive lägenheter för nuläget uppdelat efter bullernivå och typ av bostadshus (baserat på beräknade maximala bullernivåer utomhus vid fasad). De mest utsatta bostadshusen är punkthusen vid Sannegården (1) respektive vid Västra Eriksberg (5) där den ekvivalenta bullernivån beräknas överskrida 70 dba i markplan, vilket innebär att högsta acceptabla värde överskrids. Till följd av att högsta acceptabla värde överskrids krävs någon form av bullerskyddsåtgärder. För att sänka den ekvivalenta bullernivån i markplan har bullerskyddsåtgärder studerats översiktligt. Vid punkthuset vid Sannegården har en 200-250 m lång och 2,0-3,0 m hög absorberande bullerskyddsskärm studerats mellan Nordviksgatan och Celsiusgatan. Vid punkthuset vid Västra Eriksberg har en ca 300 m lång och 1,2-2,0 m hög absorberande bullerskyddsskärm studerats söder om järnvägen, från tunnelmynningen ur Bratteråsberget och ca 300 m västerut. Båda bullerskyddsskärmarna medför att högsta acceptabla nivå underskrids. Trots studerade bullerskyddsskärmar kvarstår risk för höga bullernivåer vid högre våningsplan. Vid punkthuset vid Sannegården (1) beräknas också högsta maximala bullernivån inom utredningsområdet till mellan 80 och 85 dba. Även vid bostadshuset längst i öster beräknas den maximala bullernivån till motsvarande nivåer. Vid övriga bostadshus fasader beräknas den maximala bullernivån till mellan 75 och 80 dba. Då bostadshusen är relativt nybyggda bedöms fasaddämpningen uppgå till omkring 35 dba. Trots hög fasaddämpning innebär beräknade maximala bullernivåer att nivå för övervägande av åtgärd inomhus på 45 dba överskrids där den maximala bullernivån vid fasad överskrider 80 dba.

dat. / Date of rev. 23(41) I området kring de nya järnvägsbroarna vid Säterigatan beräknas de maximala bullernivåerna bli lägre. Störst positiv förändrig erhålls i området norr om Säterigatan i väster (3) där den maximala bullernivån beräknas uppgå till mellan 70 och 75 dba, vilket är ca 5 dba lägre än för nollalternativet och innebär att riktvärdet för maximal bullernivå inomhus på 45 dba nu uppfylls. Även i området söder om broarna erhålls positiv effekt på de maximala bullernivåerna, dock inte i lika stor utsträckning. Störst negativ förändring av de maximala bullernivåerna beräknas i området söder om Bratteråsberget (4). Här medför den högre hastigheten samt att järnvägen kommer närmare bostadshusen att bullernivåerna ökar till mellan 75 och 80 dba vid fasaderna mot norr, vilket är ca 8-10 dba högre än för nollalternativet. Den maximala bullernivån beräknas dock bli lägre än för nollalternativet vid fasaderna mot väster, till följd av att de nya järnvägsbroarna över Säterigatan medför minskad bullerspridning österut längs Östra Eriksbergsgatan. Även i detta område är bostadshusen relativt nybyggda och bedöms ha en hög fasaddämpning, omkring 35 dba, vilket medför att riktvärdet för maximal bullernivå inomhus på 45 dba uppfylls trots högre bullernivåer. Vid Pölsebo innebär utbyggnadsalternativet att Hamnbanans spår sänks med ca 1,5 m och att spåren inte förläggs närmare befintliga bostadshus. Befintlig bullerskyddsskärm/- vall bedöms kunna bibehållas. Detta innebär en något sämre bullersituation jämfört med nollalternativet. Fler bostadshus, jämfört med nollalternativet, beräknas utsatta för ekvivalenta bullernivåer över 60 dba respektive 55 dba, vilket innebär att nivå för övervägande av åtgärd utomhus vid fasad på 60 dba respektive utomhus på uteplats på 55 dba överskrids i fler fall. Den maximala bullernivån vid fasader mot Hamnbanan beräknas vara i stort sett oförändrad jämfört med nollalternativet och vid ett fåtal bostadshus kan, beroende på bostadshusets fasaddämpning, den maximala bullernivån inomhus överskrida nivå för övervägande av åtgärd på 45 dba. Vid ett något större antal bostadshus beräknas den maximala bullernivån överskrida nivå för övervägande av åtgärd på 70 dba utomhus på uteplats. Göteborgs Stads förslag till nybyggnation av bostäder söder om Säterigatan och vid Bratteråsbacken ligger inom ett område där den ekvivalenta bullernivån ligger på mellan 60 och 70 dba. Mot bakgrund i att befintlig bebyggelse söder om Hamnbanan beräknas utsättas för ekvivalent bullernivå över 65 dba respektive maximal bullernivå på mellan 75 och 80 dba vid fasader mot norr bedöms även nya bostadshus kunna erhålla motsvarande bullernivåer. Därmed finns risk för bullernivåer över gällande riktvärden vid till den tillkommande bostadsbebyggelsen. Utifrån genomförda bullerberäkningar bedöms utbyggnadsalternativet medföra begränsningar gällande möjligheten att exploatera området. I området för den nu pågående byggnationen av bostadshus inom västra delarna av Västra Eriksberg (5) beräknas den ekvivalenta bullernivån uppgå till mellan 60 och 65 dba och den maximala bullernivån till mellan 70 och 75 dba. Beräknade bullernivåer innebär att riktvärdet för ekvivalent bullernivå vid fasad på 60 dba kan komma att överskridas medan riktvärdet för maximal bullernivå inomhus på 45 dba sannolikt uppfylls. Bostadshusen, som nu är under uppbyggnad, kommer att utgöra bullerskydd för bakomliggande befintliga bostadshus. Bullernivåer i området vid den planerade skolan och förskolan längst i väster beräknas öka, jämfört med nollalternativet. Vid verksamheterna i öster (7-8) inom utredningsområdet beräknas bullernivåerna öka. Inom område 8 beräknas den maximala bullernivån överskrida 90 dba utomhus vid fasad mot Hamnbanan vilket innebär att också nivå för övervägande av åtgärd på 60 dba