Slutrapport: Strömförsörjning av stuga

UMEÅ UNIVERSITET Slutrapport: Strömförsörjning av stuga Grupp 6 Karolina Wagroda, Johan Jernberg, Paul Gunnarsson, Fredrik Bäckman, Niklas Granberg och Katarina Fundin 2015-05-29

Sammanfattning Detta projekt omfattar att utreda olika alternativ för att strömförsörja en sommarstuga till kund (Grupp 5). Kravet är att försörja stugan med en 3-fas matning (230 V, 50 Hz) under sommarhalvåret med en maximal totaleffekt på 8.2 kw. Projektgruppen har kollat på alternativen vattenkraft, solenergi, vindkraft samt inkoppling till elnätet i närmsta anslutningspunkt. Målet är att ta fram det mest kostnadseffektiva anslutningssättet, även föroch nackdelar har tagits upp för de olika alternativen så kund kan lätt jämföra de mot varandra. Solenergi visade sig vara det bästa alternativet för kunden, där solpaneler, växelomriktare och batterier är de stora delarna i anläggningen. Projektgruppen har lyckats med projektet där vi har uppfyllt projektmålen och kraven för anläggningen. Detta har skett enligt tidsplanen och de milstolpar som fanns under projektets gång (2:a april 1:a juni, 2015) har uppfyllts i tid. Eftersom arbetet har utförts på distans i detta projekt är det viktigt med en bra arbetsplattform för kommunikation och rapportskrivning. Bra saker att tänka på inför kommande projekt är att ha en bra och genomarbetad tidsplan eftersom allt tenderar att ta längre tid än man tror. Även riskhanteringen är en viktig del som ska ses över tid och detta projekt har inte haft några händelser som hindrat eller påverkat projektet negativt. 2

Innehåll 1 Projektinformation... 4 1.1 Bakgrund/Syfte/Effektmål... 4 1.2 Kravspecifikation... 4 1.3 Projektmål/Avgränsningar... 4 1.4 Beställare... 4 2 Utvärdering av mål... 5 2.1 Projektmål... 5 2.2 Efterkalkyl kontra förkalkyl... 5 2.3 Verklig kontra planerad leveranstid... 5 3 Analys av projektförloppet... 6 3.1 Milstolpar och beslutspunkter.... 6 3.2 Tidsplanen... 6 3.3 Resurser... 6 3.4 Riskhantering... 6 3.5 Verifiering av resultat... 6 3.6 Projektgranskningar... 6 3.7 Kommunikation och rutiner... 6 4 Utvärdering av projektorganisationen... 7 5 Rekommendationer... 8 3

1 Projektinformation 1.1 Bakgrund/Syfte/Effektmål Kunden vill ha sin sommarstuga strömförsörjd. Stugan är belägen 8 km från närmsta anslutningspunkt på elnätet. Kunden är intresserad av det bästa alternativet för att uppnå kravet att ha hushållsel tillgängligt under sommarhalvåret. Alternativen som granskas med pris och möjlighet är: Vattenkraft, solenergi, vindkraft samt inkoppling till närmaste anslutningspunkt. Projektets syfte är att elektrifiera en sommarstuga på det mest kostnadseffektiva sättet. Kunden vill kunna nyttja ström i stugan under sommarhalvåret. Att få en tillförlitlig strömförsörjning till stugan under sommarsäsongen med det bästa alternativet för ägarna till huset. Få kunden att känna en trygghet om oss som leverantörer, vilket kan leda till fler uppdrag av liknande slag. Att visa för marknaden att vi klarar av dessa typer av uppdrag. 1.2 Kravspecifikation Kravet är att den installerade anläggningen klarar av att leverera 230 V 50Hz växelspänning och att effekten klarar av att driva en spis 3fas 6000W alternativt enklare 1 fas spis men med samma effekt, kombinerad kyl & frys, 3st element à 600W och en varmvattenberedare på 1000W. Man vill ha modern standard i stugan som motsvarar nuvarande permanentbostad. Belysning kommer att finnas men kommer inte att kräva mer än ca 500W totalt. Budgeten för installationen är obegränsad. Projekteringsfasen ska vara klar 1:a juni 2015. Själva installationen av valt alternativ ska vara klar senast den 1:a maj 2016, då kunden kommer att börja sin vistelse i stugan. 1.3 Projektmål/Avgränsningar Målet med projektet är att ta fram det mest kostnadseffektiva sättet att generera elektricitet till sommarstugan. De alternativ som kund har begärt ska undersökas är generering av elektricitet genom vattenkraft, solenergi, vindkraft samt anslutning mot befintligt elnät. Kunden får själv hämta in prisuppgifter från lokala snickare, elektriker, markpersonal för själva installations/uppbyggnads arbetet för valt sätt att generera elektricitet till sommarstugan. Detta projekt innefattar enbart att utreda, samt ta fram det mest kostnadseffektiva sättet att generera elektricitet till sommarstugan. Därmed tas inget ansvar för de övriga kostnaderna som tillkommer vid installation. 1.4 Beställare Grupp 5 4

2 Utvärdering av mål 2.1 Projektmål Att få en tillförlitlig strömförsörjning till stugan under sommarsäsongen med det bästa alternativet för ägarna till huset. Projekteringstiden sträcker sig ifrån april till juni 2015 och slutförandet av installationen ska vara klar senast den 1:a maj 2016. Har projektet uppnått det som det var tänkt att göra? Projektet skulle leverera en färdig kundrapport till kund som talade om vilket det bästa och mest fördelaktiga alternativet är att generera el. Projektet har lyckats att ta fram ett kostnadseffektivt alternativ inom det givna projektmålet. Det alternativ som valdes var solkraft vilket visade sig vara både ekonomiskt och klimatsmart. Att det gick att uppnå beror på engagerade medarbetare. Detaljer kan ses i punkt 2.2 och 2.3 nedan. 2.2 Efterkalkyl kontra förkalkyl De resurser och tid som fanns till förfogande har använts väl. Den kalkylerade tiden uppgick till 1200 timmar och det har inte överskridits. De timmar som gavs till projekteringen har varit väl avstämt och räckte till. Dock bör tilläggas att tiden inte bör minskas för kommande projekt av denna storlek. Allt tar längre tid än man tror och det är bra om det finns utrymme för oförutsedda händelser. Skulle man utvidga och ta sig an mer komplicerade uppdrag så bör även tiden utvidgas i samma omfattning. De ekonomiska ramarna har varit generösa och obegränsade för projektet. Det har gjort att man inte valt det billigaste alternativet i projekteringssyfte, detta kan vara till en nackdel för kommande projekt av denna sort då man får svårt att uppskatta den verkliga kostnaden. 2.3 Verklig kontra planerad leveranstid För detta projekt har det funnits ett antal viktiga deadlines som var viktiga att hålla så att arbetet skulle flyta på. Nu har detta projekt lyckats med att hålla överenskomna hålltider/leveransdatum. Då arbetet har varit flexibelt så har tidplanen anpassats efter det, vilket visat sig fungera utmärkt. Det har varit möjligt genom kompetenta och engagerade medarbetare som brinner för det de gör. En grupp som aldrig har jobbat tillsammans förut och ett distansarbete med möten via nätet, har visat sig fungera väl och har levererat alla sina åtaganden på utsatt datum. Nackdelen har dock varit att allt har varit på distans och man skulle behövt ett eller två fysiska möten för att starta igång och lär känna varandra lite samt ett möte för att sätta punkt och avsluta projektet. En fördel med distansarbete är att det å andra sidan blir en mer kostnadseffektiv lösning som gynnar projektägaren, nackdelen är dock att vissa moment blir lidande och kan dra ut på tiden. 5

3 Analys av projektförloppet 3.1 Milstolpar och beslutspunkter. De milstolpar och beslutspunkter som togs fram i projektplanen var relevanta, inget behövde läggas till eller dras ifrån för dessa. 3.2 Tidsplanen Tidsplanen skulle behövt lite mer arbete då denna saknade bland annat milstolparna och vissa arbetsuppgifter. Men de stora delarna som förstudie, kundrapport etc. har varit väl planerade och de satta tiderna har varit bra och dessa tider har hållit. 3.3 Resurser De resurser som tilldelats projektet vad gäller ekonomi och tidssättning har varit väl tilltagna vilket har möjliggjort att projektet har gått bra och smidigt att genomföra. 3.4 Riskhantering Den riskanalys som togs fram och som legat till grund för projektet har varit mycket bra och med hjälp av denna har riskerna kunnat förutses och genom detta även undvikas. Vid de tillfällen som något i projektgruppen har kört fast vid sitt arbete har alla hjälpts åt för att lösa denna så arbetet kunnat fortskrida på smidigaste och snabbaste sätt. 3.5 Verifiering av resultat Projektgruppen är nöjda med resultatet. Arbetet har delats upp jämnt emellan projektmedlemmarna, vilket har gjort att resultatet blev som det var tänkt. Medlemmarna har granskat de som gjorts av varandra. Kostnadskalkyl för produkter och personal kunde ha blivit bättre om lite mer kunskap angående det funnits. Men utifrån förutsättningarna som fanns så gjordes det yttersta för att få det att gå ihop. 3.6 Projektgranskningar Projekteringen har gått som det borde. Hålltider har hållits och arbetet har löpt på som tänkt. Har någon haft problem så har de andra medlemmarna hjälpt till snabbt, vilket har gjort att projektet har gått runt som det borde. Det har även gått bra om någon varit sjuk eller liknande då samarbetet har fungerat. 3.7 Kommunikation och rutiner Kommunikationen i gruppen har fungerat bra genom veckovisa möten över Skype och kurshemsidan Moodle samt en egen Facebook sida som gjorts. Det har varit 13st möten över Skype, och har någon velat säga något som hänt eller så till de andra medlemmarna så har det skrivits på Facebook sidan, vilket har fungerat väldigt bra, då alla har kunnat se det som skrivits snabbt. Inga fysiska möten har gjorts dock, då den möjligheten inte funnits. Det kan alltid vara lite problem med ljud och liknande när man pratar över internet och saker kan misstolkas eller uppfattas olika när man skriver till varandra. 6

4 Utvärdering av projektorganisationen Denna utvärdering är en sammanfattning av projektorganisationen och av vårt arbete med projektet i en grupp. Projektarbetet har skötts på distans och bland annat Skype och kurshemsidan har varit gruppens kommunikationskanaler. Anledning till att beskriva kommunikationsbehovet är att projektmedlemmarna ska veta hur man ska kommunicera med varandra inom projektet samt hur man ska kommunicera med kunden, tillverkare och leverantörer. Syftet med en kommunikationsplan var att alla deltagare inom projektet skulle veta hur, när, var och vilka man ska kommunicera med för att nå framgång med projektet. Kurshemsidan Moodle, Google Docs samt mejl användes för att kommunicera mellan parterna. Tack vare kommunikationskanalerna var det möjligt att diskutera projektplaneringar, introducera delar i den aktuella uppgiften, gett och tagit emot förslag. Vi har använt ett virtuellt arkivsystem, kurshemsidan (Moodle), som projektverktyg. Hemsidan fungerade utmärkt för detta ändamål. Alla projektets dokument deponerades där och projektmedlemmarna kunde komma åt all arbete utifrån den senaste versionen av aktuella dokument. Ändringar i dokumenten blev synliga och det fanns kommentarsfält. Kommunikationskanalerna har fungerat problemfritt och det har varit en stort redskap för de olika tidpunkter i projektet. De samarbetsformerna som låg inbyggt i projektorganisationen anses ha gynnat projektet i sin helhet. Webbträffarna som skedde blev avgörande för att hålla ihop projektmedlemmarna. Deltagarna i projektet gick igenom mötesregler som skulle gälla vid varje möte. Följning av dagordningen, mötesprotokollen samt inte prata i mun på varandra var mötesregler. Det viktigaste kommunikationsansvaret hade projektledaren. Hen hade skyldighet för att hålla ihop projektet och se till så att det genomförs. Även dialoger med medarbetarna hade oerhört viktig och väsentlig roll för ett framgångsrikt projekt. Samarbetsformen var främmande för båda parter. Detta orsakade att det i början krävde tid och extra ansträngning innan parterna har funnits i de nya rollerna. För varje moment under projektetsgång byttes projektgruppens roller. Det blev inte bara en projektledare eller en beställare, utan olika personer tog dessa roller för varje moment. Det fungerade suveränt. I ett verkligt projekt förekommer sällan byte av ledarskapsroll. Byte av ledaren i varje moment skulle innebära olika ledarskapsstilar och skapa problem och obalans. Även projektledaren skulle behöva lära sig gruppmedlemmarnas egenskaper, styrkor och svagheter. Sådana byten skulle troligen leda till mistande i kontinuitet, tid och gruppdynamik. Projektmedlemmarna engagerades väl och höll projektets riktning under kontroll samt har tagit ansvar över sina delar i projektet. Även deras intresse av projektet medförde utarbetade informationsmaterial för projektet och fick tydligare redovisa hur projektet fortskrider. Alla projektmedlemmars har haft en hög gruppmoral och samverkan har varit resultatrik. 7

Få problem och hinder uppstod. Vid ovissheter har man löst de allra flesta problemen och vid behov har projektledaren tagit det slutgiltiga beslutet. Gruppen har levererat förstudie-, kundsamt projektrapport enligt den bestämda tidsplanen. Kommunikation på distans och användning av internet som redskap har sina nackdelar. I fall internet skulle sluta att fungera så blir kommunikationen influerad. Det går ej att skicka mejl eller att ha konferens med projektmedlemmarna. Även telekommunikation är osäker eftersom stor del av telefoner går över internet (IP-telefoni). Sannolikheten att det skulle bli ett totalt haveri så att internet inte uppnår sin funktion är ytterst liten, troligare är att ett lokalt strömavbrott skulle ställa till med problem. Personerna i gruppen inte skulle kunna vara med vid t.ex. ett möte. Därför distanskommunikation inte är den mest fördelaktig. De erfarenheter man fått av att genomföra projektet och uppnå ovanstående punkter, blev berikande och lärorikt för gruppmedlemmarna. 5 Rekommendationer Vid liknande uppdrag så har vi i vårt arbete några rekommendationer som underlättar arbetsgången: Använd Skype som mötesplats när deltagarna är utspridda geografiskt Använd och följ dagordningen vid möten Prata inte samtidigt när mötet sker på distans, väldigt svårt för andra att uppfatta vad som sägs. Använd verktyget Googledocs, gör att alla kan lägga in synpunkter i samma dokument när eventuella rapporter som ska skrivas. Se till att rollerna som är bestämda respekteras. 8