PTS konsultationssvar

DATUM DIARIENUMMER 30 november 2006 06-13607/23 PTS konsultationssvar PTS kommentarer på synpunkter på utkast till hybridmodell v 4.0

Innehåll Innehåll 1 Inledning... 3 2 Generella kommentarer... 4 2.1 Telias nya regler för anslutning i fasta nätet... 4 2.2 Kalkylräntan i modellen, WACC... 5 2.3 PTS avgift... 6 2.4 Prissättning av LLUB och GTA... 6 2.5 Dubbeltäckning av kostnader... 9 2.6 Tillsyn delad ledning... 9 2.7 Investering i samlokaliseringsutrymme... 10 3 Access model... 11 3.1 Pris för koppar... 11 3.2 Volymer... 12 3.3 Relevanta ledningar... 13 4 Core model... 14 4.1 Volymer... 14 4.2 Priser för fiber... 14 4.3 Fördelningar mellan PSTN/non-PSTN... 14 4.4 Beräkning av corenätets längd... 15 4.5 Kostnader för ytor... 15 4.6 Säkerhetssystem... 16 4.7 Kostnader för energi... 16 4.8 Installation av hel och delad ledning... 17 4.8.1 Förändringar i version 4.0... 17 4.8.2 Kostnad för tekniker vid installation... 17 4.8.3 Jämförelser med den danska hybridmodellen... 18 4.8.4 Kostnader för nedkoppling... 22 4.9 Övriga synpunkter LLUB... 24 4.9.1 Offert och utredningskostnad... 24 4.9.2 Kostnaden för telefonnummersök... 24 4.9.3 Migrering... 25 5 Consolidation model... 26 5.1 Personalkostnader... 26 5.1.1 Uppdatering av personalkostnader... 26 5.1.2 FA-cost... 26 5.1.3 Kostnaden för overhead... 26 5.2 Kostnader för nummerportabilitet... 27 5.2.1 Trafikkostnader för nummerportabilitet... 27 5.2.2 Kostnad för portering... 27 Post- och telestyrelsen 1

Inledning 1 Inledning Detta dokument sammanfattar synpunkter från operatörer från konsultationen avseende hybridmodellen version 4.0 och PTS kommentarer till dessa synpunkter. PTS kommentarer visas inom ram. Den 21 september 2006 publicerade PTS ett utkast till hybridmodell för 2007. PTS bjöd in operatörer till att ge synpunkter på detta utkast. Synpunkterna skulle vara PTS tillhanda senast den 19 oktober 2006. Följande operatörer inkom med synpunkter: Bredbandsbolaget, Com Hem, Tele2 och TeliaSonera. Kommentarerna från operatörerna har utvärderats av PTS tillsammans med konsulter och resulterat i ett antal förändringar av modellen. Den 30 november 2006 publiceras förutom PTS kommentarer på operatörernas synpunkter även en slutlig hybridmodell (version 4.1), som tillsammans med prismetoden kommer att ligga till grund för myndighetens tillsyn av prissättning av samtrafik och LLUB under 2007. Post- och telestyrelsen 3

Generella kommentarer 2 Generella kommentarer 2.1 Telias nya regler för anslutning i fasta nätet [Tele2] Från och med våren 2006 tillämpar Telia dessutom nya regler för anslutning till sitt fasta nät. Dessa nya regler innebär att en ny abonnent måste betala en anslutningsavgift som motsvarar hela anslutningskostnaden. Genom denna nya princip är accessnätet redan betalt av slutkund och skall i LRICmodellen behandlas i konsekvens därmed. Det innebär att investeringen för kopparaccess från NTP fram till och med LIC skall värderas till 0 (noll) kronor, eftersom den redan betalats av slutkund. Detta gäller såväl BUmodellen (MRP figure 8) som TD-modellen (MRP figure 4, eftersom Gross Replacement Costs = 0). Vad som återstår är kostnad för drift och underhåll av accessnätet som den enda kostnad som belastar accessnätet, och som möjligen skall ligga till grund för kostnad för LLUB hel och delad ledning. Tele2 uppmanar PTS att behandla prissättningen av tjänster som utnyttjar hel eller delad ledning (LLUB, Bitströmsaccess, GTA, m.fl. tjänster) på ett sätt som är konsekvent dels med ovanstående på så sätt att ingen av tjänsterna skall belastas med kapitalkostnad (ränta, avskrivning och skälig vinst) på de nät-element som ingår i accessnätet och dels med synen att hela kostnaden för accessnätet initialt ersätts genom POTS-abonnemanget. Kvar för delad respektive hel ledning blir kostnad för anslutning och underhåll i den station där samlokalisering sker. [Bredbandsbolaget] Vi kan inte finna var i modellen slutkundsfinansiering av anslutning framgår. Numer vidarfakturerar TeliaSonera anslutningskostnaden till slutkund, vilket bör få effekt på modellen, förutsatt att det motsvarar en effektiv operatör. TeliaSonera tillämpar nya principer för nätanslutning. Av Skanova nyhetsbrev om telefoni från den 3 maj 2006 framgår: För att anpassa oss till en ny marknad och de spelregler som gäller i full konkurrens ser vi över och effektiviserar nätet, inklusive kostnaderna för accessnätet. Som en följd av detta tillhandahåller TeliaSonera inte längre kanalisation på tomtmark vid nybyggnation. Det innebär att från och med nu är fastighetsägaren själv som ansvarar för detta och kontaktar lokal leverantör av kanalisation. Fastighetsägaren ansvarar sedan för kostnader för schaktning och förläggning av kanalisation samt underhåll och reparation av anslutningen från tomtgräns till fastigheten och nätet inom fastigheten/området. Kanalisationen ska vid förläggning förses med dragtråd. 4 Post- och telestyrelsen

Generella kommentarer PTS anser att dessa ändrade förutsättningar för att tillhandahålla access och ta betalt av slutkunder behöver återspeglas i hybridmodellen. Således har PTS ändrat hur investeringskostnader för relevanta nätelement hanteras i hybridmodellen. I tidigare versioner av hybridmodellen har NTP (telefonjacket) kostnadsförts eftersom detta ingått i anslutningsavgiften. I enlighet med de nya reglerna kostnadsförs nu i modellen, och ingår inte i underlaget för beräkning av abonnemangskostnaden, följande kostnadskategorier: - NTP; - The mini-duct from NTP to the Exit point From Street Duct (EFSD; and - The copper cable costs from NTP to the Secondary Distribution Point, (SDP). För detaljer hänvisas till Consolidation, I_Cost_Category (kolumn X och Y, rad 30 ff). PTS noterar att gränsdragningen i accessnätet för vad som ingår i TeliaSoneras nätanslutningsavgift och den kostnadsgräns som tillämpas i hybridmodellen skiljer sig åt. I nätanslutningsavgiften ingår, som den beskrivs av TeliaSonera, det kostnader för det gemensamma accessnätet. Fastighetsägaren får sålunda betala tillkommande kostnader i det gemensamma accessnätet i de fall kapacitet saknas, dvs sista droppen principen. PTS är oklar över om detta synsätt kan utgöra hybridmodellens antagande om hur en effektiv SMP-operatör bygger och tar betalt för accessnät. PTS gör därför tillsvidare antagandet att en effektiv SMP-operatör väljer att finansiera det gemensamma accessnätet med abonnemangsavgifter och kundunika anslutningar via engångsavgifter. 2.2 Kalkylräntan i modellen, WACC [Tele2] Tele2 anser, i likhet med tidigare kommentarer rörande den fasta LRIC-modellen, att kalkylräntan för beräkning av kapitalkostnaden i det fasta accessnätet är alltför hög mot bakgrund av den låga risk en grossistaffär bör ha. Risken minskar dessutom påtagligt genom att slutkund redan betalt kostnad för utbyggnad av accessnätet. Tele2 uppfattar det dock som att denna fråga kommer att behandlas mer ingående i den med övergripande översynen av modellen som PTS planerar starta under innevarnade år. [TeliaSonera] Sedan version 3.1 har det allmänna ränteläget ökat. Det allmänna ränteläget återspeglas i WACC-beräkningen genom den s.k. riskfria räntan som approximeras till den genomsnittliga räntan på Statsobligationer med 10-års-löptid. Metodiken är att ta genomsnittet för de senaste 12 månaderna. För perioden Oktober 2005 t.o.m. September 2006 var genomsnittet 3,61% vilket är högre än det som användes för LRIC 3.1. De andra parametrarna i beräkningsmodellen har TeliaSonera inte granskat. Då Post- och telestyrelsen 5

Generella kommentarer den s.k. riskfria räntan på 3,61% enligt ovan appliceras ger detta en WACC mellan 10,57% och 10,84%, således en s.. mid-point på 10,7%. [Com Hem] I modellen kan vi inte hitta den bakomliggande kalkylen till WACC. Därför är det svårt att bemöta antagandet. Com Hem noterar dock att WACC har sänkts från 10,7 till 10,5% samtidigt som Riksbankens Reporänta stigit från 1,5% till 2,5% (perioden sista september 2005 till sista september 2006). Rimligen borde höjningen av den riskfria räntan påverka WACC uppåt. PTS har uppdaterat WACC-beräkningen med förändringen av genomsnittliga ränta på Statsobligationer med 10-års-löptid. I version 3.1 uppgår den genomsnittliga räntan till 3,43% och i version 4.1 (oktober 2006- november 2005) till 3,66%. Detta ger en WACC mellan 10,62% och 10,90%. Den uppdaterade kalkylräntan uppgår till 10,8 %. Den bakomliggande beräkningen av WACC framgår av Section 2.4 Annualisation assumption i Hybrid model documentation. Kalkylräntan kommer att behandlas i översynen av hybridmodellen. 2.3 PTS avgift [TeliaSonera] TeliaSonera kan också konstatera att några kostnader för regleringen (avgifter till PTS etc) inte synes finnas med i hybridmodellen. TeliaSonera betalar årligen betydande belopp för PTS verksamhet och detta borde avspeglas i modellen. Enligt PTS föreskrifter om avgifter (PTSFS 2005:7) skall operatör som anmäld och betala en anmälningsavgift (0,127 procent av årsomsättningen) och beredskapsavgift (0,170 procent av årsomsättningen). Omsättning som grundas på samtrafik och LLUB utgör omsättning som en opertör måste betala avgifter till PTS för. PTS har därför kompletterat Consolidation model (I_FA_Costs Table 5.2 Specific IC and Access nonnetwork costs ) med en beräkning av kostnaden som denna skyldighet innebär. 2.4 Prissättning av LLUB och GTA [Bredbandsbolaget] I nuläget är priset på TeliaSoneras telefoniabonnemang inte reglerat. GTA är en reglerad operatörsprodukt som är prissatt enligt retail minus från TeliaSoneras telefoniabonnemang. Komponent /månadspris exkl. moms Hel ledning LRIC v. 4.0 hybridmodell 2007 GTA LRIC v. 4.0 hybridmodell 2007 GTA, TeliaSonera referenserbjudande Differens mellan GTA LRIC v. 4.0 och GTA referenserbjudande 6 Post- och telestyrelsen

Generella kommentarer Nätanslutning 109 109 71 38 telefonifunktionalitet 23 15 8 Summa 109 132 86 46 Verkligt pris enligt referenserbjudande på delad ledning utan krav på PSTN abonnemang/hel ledning är 105 kr exkl. moms per månad. Prisklämning finns mellan priset på koppar som säljs separat och den koppar som säljs som del av GTA. Denna prisklämning uppgår enligt LRIC prel. hybridmodell 2007 (v. 4.0) ovan till 109-71= 38 kr exkl. moms per månad. I nuläget är prisklämningen är 34 kr exkl. moms per månad (= 105-71). Användningen av retail minus som prissättning bygger på ett normalförhållande där priset på telefoniabonnemanget är högre än kostnaden i LRIC hybridmodell. Retail minus pris baserat på en LRIC-baserad marginal är därmed högre än LRIC-kostnaden. Vinstmarginalen för incumbent utgörs av differensen mellan retail minus pris och LRIC. Enligt andra grafen utgörs denna differens av -46 kr exkl. moms per månad för TeliaSonera, vilket är anmärkningsvärt. Inget annat land i Europa har en motsvarande differens. Vi anser att PTS behöver grundligt utreda och åtgärda den rådande prisklämningen. En åtgärd vore att priset på GTA anpassas till lägst den kostnadsnivå som hybridmodellen ger i resultat. Priset på telefoniabonnemang skulle naturligtvis då även anpassas så att GTA produkten även i fortsättningen kan återförsäljas till en rimlig marginal. En alternativ åtgärd vore att basera priset på delad ledning utan krav på PSTN / hel ledning enligt retail minus från PSTN abonnemang, dvs genom att dela upp GTA produkten i koppar och telefonifunktionalitet. Genom en sådan uppdelning av GTA elimineras prisklämningseffekten. [Tele2] Tele2 uppmanar PTS att behandla prissättningen av tjänster som utnyttjar hel eller delad ledning (LLUB, Bitströmsaccess, GTA, m.fl. tjänster) på ett sätt som är konsekvent dels med ovanstående på så sätt att ingen av tjänsterna skall belastas med kapitalkostnad (ränta, avskrivning och skälig vinst) på de nätelement som ingår i accessnätet och dels med synen att hela kostnaden för accessnätet initialt ersätts genom POTS-abonnemanget. Kvar för delad respektive hel ledning blir kostnad för anslutning och underhåll i den station där samlokalisering sker. En generell kommentar om samtliga priser för kopparbaserade tjänster (PSTN, Bitstream access, Copper access av alla slag, hel och delad ledning) är att dessa är för höga, vilket har sin orsak i att modellen dels använder koppar som Modern Equivalent Asset (MEA) för koppar och dels använder för hög kalkylränta (WACC). Den verkliga kostnaden för det kopparbaserade accessnätet torde knappast överstiga hälften av den modellerade kostnaden. Den modellerade kostnadsnivån motiverades med att man genom att ge de Post- och telestyrelsen 7

Generella kommentarer rätta investeringssignalerna skulle stimulera investeringar i konkurrerande infrastruktur. Det torde numera råda bred enighet om att en sådan stimulans inte åstadkoms genom konstlat höga prisnivåer på existerande monopolägd infrastruktur[fotnot]. Stimulans för utbyggnad av konkurrerande nät uppstår endast då det finns tillgänglig teknik som tillåter en utbyggnad som ger lägre total kostnad än de verkliga kostnader konkurrenterna har. [Com Hem] Com Hem anser att priset på GTA anpassas till lägst den kostnadsnivå som hybridmodellen ger i resultat. Priset på telefoniabonnemang bör naturligtvis då även anpassas så att GTA produkten kan återförsäljas till en rimlig marginal. Bredbandsbolaget och Com Hem förordar en prishöjning av GTA och telefoniabonnemang eftersom de anser dessa tjänster ska baseras på kostnaden för hel ledning. Tele2 förordar å sin sida att prissättning av hel ledning inte bör baseras på LRIC, utan bör baseras på verkliga kostnader, vilka enligt Tele2 torde knappast överstiga hälften av den modellerade kostnaden. PTS menar att det första förslaget skulle innebära en kraftig prishöjning på telefoniabonnemang där nyttan för slutkunder både i det korta och långa perspektivet är oklara medan Tele2s skulle innebära försämrade incitament för operatörer som investerar i eget accessnät. PTS har i skyldighetsbeslutet för GTA tagit ställning till möjligheterna att basera prisregleringen på LRIC. PTS har bedömt att kostnadsorientering av GTA för närvarande inte kan anses vara ändamålsenlig för att komma till rätta med konkurrensproblemen på marknaden. PTS vill än en gång understryka att kostnadsberäkningar i hybridmodellen syftar till att beräkna kostnader för LLUB och samtrafik. PTS riktlinjer för modellframtagande (MRP) och efterföljande modellarbetet har inte haft som syfte att beräkna kostnaden för GTA. PTS anser, vilket även framgår av PTS konsultationssvar rörande hybridmodell version 3.0, att insatsvaran till telefoniabonnemang eller GTA inte nödvändigtvis är hel ledning, d v s den effektiva kostnaden för att tillhandahålla ett stand alone telefoniabonnemang behöver inte baseras på koppar. Ur ett LRIC perspektiv finns det sannolikt insatsvaror för access för telefoni som är billigare än kostnaden för hel ledning. Därmed är kostnaden för ett telefoniabonnemang i modellen inte jämförbar med en hel ledning. PTS menar även att med hel ledning till skillnad från GTA går det att producera en mängd olika tjänster. Beträffande Bredbandsbolagets jämförelse av kostnader för GTA och hel ledning menar PTS att möjligheterna att tillhandahålla IP-telefoni i konkurrens med GTA inte är så låga som det framställs. PTS exempel: Kostnad för delad ledning och GTA, 50+86 =136 kr 8 Post- och telestyrelsen

Generella kommentarer Kostnad för hel ledning och telefonifunktionalitet 105+23*=128 kr *kan sannolikt produceras till en lägre kostnad av operatören eftersom hybridmodellens kostnader baseras på kretskopplad teknik. 2.5 Dubbeltäckning av kostnader [Bredbandsbolaget] Alla delade ledningar som hyrs ut idag innebär en överkompensation av TeliaSonera om 50 kr per månad. Det rör sig om runt 400k anslutningar. Denna överkompensation kan rimligen inte förbli hos TeliaSonera, givet att kostnadsorienterad prissättning används. En lämplig hantering vore att erbjuda subventionerade telefonabonnemang till resurssvaga hushåll. Stödet bör utgå teknikneutralt och hanteras under PTS regi. Nedsatt pris på telefonabonnemang till utsatta grupper finns redan i ett antal EU länder, bl a Frankrike och Belgien. [Se Bredbandsbolagets remissvar kapitel 2.] PTS fastställde efter ett års beredning tillsammans med operatörerna frågan om villkoren för prissättning av delad ledning. Frågeställningen om överkompensation till följd av valet av en viss prismetod för delad ledning är enligt PTS underordnad vilka effekter som andra villkor för prissättning hade medfört på marknaden för elektronisk kommunikation. Bredbandsbolagets förslag innebär att PTS ska verka för att slutkundspriset på telefoniabonnemang höjs i enlighet med kostnadsberäkningar i hybridmodellen samt att överkompensation från delad ledning ska subventionera resurssvaga hushåll. Överkompensationen skulle enligt Bredbandsbolaget uppgå till summa delade ledningar multiplicerat med 50 kr per månad, ca 20 Mkr per månad (räknat på antalet delade ledningar enligt hybridmodellen). Effekten av prishöjning i slutkundsledet skulle samtidigt uppgå till ca 150 Mkr (4,8 milj abg x (105-71)) per månad. För konsumenten skulle det innebära en prishöjning med 34 %. PTS har således svårt att se detta skulle gynna konsumenterna. 2.6 Tillsyn delad ledning [Com Hem] PTS har i promemorian Konsekvenser avseende prissättning för delad ledning daterad den 10 december 2005, dnr 04-11709/23 ( Promemorian ) slagit fast att delad ledning enligt LRIC-metoden skall prissättas till halva kostnaden för fullt tillträde. Telia tar i dagsläget ut ett pris för delad ledning som är lägre än det kostnadsresultat för delad ledning som PTS beräknat. I likhet med vårt remissvar i fjol framför vi i de följande avsnitten skälen till att Com Hem anser att PTS bör bedriva tillsyn mot Telia för att säkerställa att Post- och telestyrelsen 9

Generella kommentarer Telia inte tillämpar ett pris för delad ledning som understiger det kostnadsresultat enligt LRIC som PTS vid var tid föreskriver. PTS anser inte att det finns stöd för att hävda att priset på delad ledning innebär en underprissättning. PTS är tveksam till att en prishöjning av delad ledning på 2 SEK per månad skulle få någon inverkan på marknadens incitament att investera och att det därför skulle finnas skäl för PTS att förespråka en prishöjning. Vidare konstaterar PTS att TeliaSoneras priser för hel och delad ledning samt telefoniabonnemang har varit oförändrad sedan december 2001. 2.7 Investering i samlokaliseringsutrymme [Bredbandsbolaget] Vi anser att skyldigheten för TeliaSonera måste justeras till att inkludera investeringar som täcker efterfrågan inte bara för eget utrymmesbehov utan även för de operatörer som samlokaliserar enligt LLUB. I annat fall blandas äpplen med päron där skyldigheten inte står i balans med den samlokaliseringskostnad som hybridmodellen räknar fram Se även ärenden om tillgång till telestationer 04-7444 och 04-14965. Skyldigheten gentemot TeliaSonera att säkra samlokaliseringsutrymme gör att ubyggnaden av LLUB kan åstadkommas på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt än i nuläget. En sådan åtgärd är i linje med tillträdesdirektivet (2002/19/EG) artikel 10, punkt 2 om skyldigheten till ickediskriminering, artikel 12 om skyldigheter avseende tillträde och tillgång till specifika nätfaciliteter samt ramdirektivet (2002/21/EG) artikel 8 punkt 2b och c om att säkerställa att det inte sker någon snedvridning eller begränsning i konkurrensen och främja effektiva investeringar i infrastruktur. Vi är medvetna om att den affärsmässiga risk TeliaSonera tar i samband med investering för samlokaliseringsutrymme kan behöva reflekteras i hybridmodellen. Om skyldigheten gentemot TeliaSonera av någon anledning inte kan justeras behöver hybridmodellens kostnad per m2 justeras till den alternativkostnad TeliaSonera har för icke utnyttjat utrymme. PTS anser det inte vara aktuellt med att beräkna dessa kostnader i hybridmodellen. PTS vill här hänvisa till myndighetens skrivelse PTS uttalande om hur kostnader för anpassningar av telestationer ska fördelas mellan operatörer http://www.pts.se/archive/documents/se/stationsanpassningar%20_kost nader_llub.pdf samt PTS skriftliga kommentar till Telia Sonera angående avtal avseende samfinansierad stationsanpassning http://www.pts.se/archive/documents/se/skrivesle_samfinansierad_statio nsanpassning_060831.pdf 10 Post- och telestyrelsen

Access model 3 Access model 3.1 Pris för koppar [TeliaSonera] Den pristrend som PTS använt för kopparkabel i version 4.0 anser TeliaSonera var för låg med hänsyn till den exceptionella ökningen av världsmarknadspriset på koppar som i sin tur har lett till kraftigt ökade priser på kopparkabel. Den avmattning för 2006 som PTS tidigare trodde skulle komma har inte inträffat. Marknadspriset för koppar har under det senaste året ökat med närmare 200 %. Därför är en realistisk pristrend i modellen för kopparkabel generellt ca 25-30 viket stöds av TeliaSoneras redovisning i bilaga 3. Om PTS så önskar kan TeliaSonera närmare redogöra för grunderna för bilagan. [Com Hem] I modellen ligger en uppräkning av kopparpriset med 6 %. Samtidigt har världsmarknadspriset på koppar stigit med 98 % under det senaste året.[ fotnot] (perioden sista september 2005 till sista september 2006). Rimligen måste utvecklingen av världsmarknadspriset påverka modellens antagande. Färsk data från London Metal Exchange visar att kopparpriset förefaller ha nått en topp tidigare under 2006. Detta illustreras i grafen nedan från:http://www.lme.co.uk/copper_graphs.asp. PTS har mottagit information som visar på en prisökning på kopparkabel på 25 procent. PTS har därför ändra priset på kopparkabel i hybridmodellen med +25 % jämfört med version 3.1. Utifrån en framåtriktande perspektiv så indikerar den nuvarande utvecklingen av kopparpriset en relativt svag framtida prisutveckling. PTS har därför på valt att använda samma nivå för prisutveckling på kopparkabel som i version 3.1, dvs +6%. Post- och telestyrelsen 11

Access model 3.2 Volymer [Bredbandsbolaget] Modellen bygger på över tiden reducerat antal anslutningar, vilket är troligt givet tillväxten på alternativ infrastruktur. TeliaSoneras beslut att enbart installera fiber till nya kunder innebär en ny situation. Trafik till slutkunder med fiber i accessen är inte med i modellen, även om trafiken finns i verkligheten, dvs den årliga verkliga reduceringen i antalet anslutningar är lägre än det modellen anger. På ett år blir effekten marginell, men över en längre period blir felallokeringen avsevärd. Fiberprodukten behöver inkluderas i modellen. [Com Hem] Antagandet bakom volymerna bygger efter vad vi förstår på en linjär extrapolering av historiska volymer. Dessutom baseras antagandet på siffror från halvårsskiftet. Med bakgrund av att IP-telefoni-marknaden nu tar fart i en utveckling som snarare är exponentiell än linjär riskerar volymerna för TeliaSonera att gravt överskattas. I tillägg har Com Hem nyligen förvärvat UPC. Även dessa kunder kommer inom kort att erbjudas IP-telefoni. TeliaSoneras kostnader slås alltså ut över för stora volymer varpå styckkostnaden blir för låg. Kalkylen borde istället baseras på senaste tillgängliga marknadsstatistik och en affärsmässig uppskattning av den fortsatta IP-telefoni-utvecklingen under den relevanta perioden. Data som TeliaSonera inkommer med innehåller fiberanslutningar och trafik till slutkunder med fiber i accessen. PTS menar därför att Bredbandsbolagets uppfattning om att den verkliga reduceringen i antalet anslutningar är lägre än vad som framgår av modellen inte stämmer. PTS kan bekräfta att prognosen för 2006 baseras på en extrapolering av historiska volymer. PTS inser förvisso det finns andra metoder för att göra uppskattningar av volymer i modellen. PTS menar dock att ett förfarande som innebär en trendframskrivning av senaste faktiska utfall är en tillförlitlig metod. PTS befarar att det skulle vara förenat med större osäkerhet om man istället utgår från affärsmässig uppskattning. Vad beträffar synpunkten att istället basera kalkylen på senast tillgänglig marknadsstatistik är det PTS uppfattning att PTS tillgång till data från TeliaSonera är både färskare och mer detaljerad än publika data från TeliaSonera. PTS vill framhålla att volymen accesser som utgör underlag i modellen ska baseras på TeliaSoneras efterfrågan, inte marknadens efterfrågan. Huruvida antalet anslutningar i modellen skulle vara för lågt mot bakgrund av att Com Hem nyligen förvärvat UPC får bli en sak som framtiden får utvisa. 12 Post- och telestyrelsen

Access model 3.3 Relevanta ledningar [Bredbandsbolaget] Enligt LRIC modell och Model reference Paper (MRP) omfattas alla kopparledningar och även en del fiber i kopparkostnaden. Alla dessa ledningar är dock inte relevanta för prissättning av koppar för delat och helt tillträde. Kabellängd över 6-7 km kan rent tekniskt inte användas. Kopparkablar anslutna till stationer som inte ens TeliaSonera erbjuder DSL i är knappast relevanta (ca 10% av anslutningarna). Vidare är ytterligare ca 30-40% av kopparkablarna anslutna till stationer där det inte finns LLUB operatörer enligt modellen (och i verkligheten). Dessa kostnader är inte heller relevanta. På vissa sträckor har speciallösningar ersatt koppar (Island, fibre from the core, FAM and Demux). I de fall det innebär att kopparprodukterna delad och hel ledning inte kan levereras är anslutningarna inte relevanta och inte heller tillhörande kostnader. Vi ser en uppenbar risk att om icke relevanta ledningar ligger till grund för kopparkostnaden så blir inte kostnaden relevant för det syfte som modellen har, dvs replikera kostnaden för nyanläggning av ett nät med motsvarande produkter. PTS har tidigare kommenterat frågan (Annex C Svar till Bredbandsbolaget, 2003-12-19). PTS är medveten om att det finns kopparledningar som är av en sådan längd att den tekniska lösningen begränsar användandet av DSL och i vissa fall även omöjliggör användandet av DSL. Hybridmodellen visar kostnaden för en genomsnittlig kopparledning vilken i snitt är längre och därmed dyrare än den genomsnittliga kopparledningen som används för DSL. Det är därför möjligt att argumentera för att en kopparledning som används för DSL skulle vara billigare att köpa än den genomsnittliga kostnaden för alla kopparledningar. Som PTS har uttryckt tidigare så skulle ett exkluderande av vissa kopparledningar innebära att man frångår principen om att tillämpa en geografisk genomsnittlig prissättning, där kunder i tätbebyggda områden (med låga kostnader) finansierar kunder i landsbygden (med höga kostnader). Det är korrekt att hybridmodellen för att få ett mer kostnadseffektivt accessnät använder FAM-lösningar. Denna lösning används även av TeliaSonera. Om en kopparledning ersätts av fiber så skall användaren betala för utrustningen(fam+fiber) som ersätter kopparn. Post- och telestyrelsen 13

Core model 4 Core model 4.1 Volymer [TeliaSonera] TeliaSoneras prognostiserade volymer för trafiken under 2007 framgår av bilaga 2. Prognosen är framtagen i enlighet med TeliaSoneras normala prognosmetoder som innebär månatliga tillbakablickar, analyser och trendframskrivningar. TeliaSonera begär att PTS använder volymer i bilagan vid beräkning av minutkostnaderna. PTS anser, i likhet med vad PTS framfört i yttrande till Länsrätten, att det inte vore konsistent att tillämpa trafikvolymer i modellen för PSTN för 2007 samtidigt som trafikvolymer för Non-PSTN baseras på ett tidigare år. TeliaSoneras synpunkt föranleder således inga ändringar av trafikvolymerna i version 4.1. 4.2 Priser för fiber [Tele2] Priserna är justerade både uppåt och nedåt utan synbar koppling till de pristrender som anges och utan att ändringen specificerats i fliken Changes. På vilket sätt motiveras dessa ändringar, och vilka övriga ändringar i modellen har inte aviserats? De ändringar som Tele2 refererar till är i den publika hybridmodellen. Priser för fiber i den publika modellen är konfidentiella och skyddas från insyn genom att slumpmässigt ändra hemliga data med dummy data. Således är det inte säkert att det i den publika modellen går att replikera de ändringar som utförs i den konfidentiella hybridmodellen. Data som är konfidentiella framgår av modellen genom en specifik färgkodning av cellen. Ändringar som följd av behovet att skydda data framgår inte av Changes. 4.3 Fördelningar mellan PSTN/non-PSTN [TeliaSonera] TeliaSonera anger vid den årliga uppdateringen hybridmodellen andelen PSTN/Non PSTN för fördelning av kostnader i corenätet. Inför årets uppdatering upptäckte TeliaSonera att andelen PSTN tidigare år varit för låg på grund av felaktig kodning i stödsystem. TeliaSonera har uppdaterat stödsystemen med korrekta värden. Detta har medfört att andelen PSTN ökat till [xx%] vilket bör införas i modellen. Allokering av kostnader i hybridmodellen för corenätet görs utifrån trafikvolymer som kostnadsdrivare. Fördelningen av kostnader för PSTN och 14 Post- och telestyrelsen

Core model Non-PSTN är således proportionerlig mot trafikvolymerna. Emellertid är kostnadsdata som TeliaSonera levererar till PTS härlett från antalet systemledningar som används för PSTN och Non-PSTN och sålunda inte direkt applicerbart i hybridmodellen. Data från TeliaSonera för PSTN visar på en markant minskning av trafiken för 2006. TeliaSonera har inte lämnat motsvarande trafikdata för Non-PSTN och PTS har därför varit tvungen att bestämma andelen Non-PSTN genom en extrapolering av tidigare års data. Felet TeliaSonera uppmärksammat som har berott på felkodning av systemledningar skulle indikera att trafiken för Non-PSTN har minskat. PTS uppfattning är att Non-PSTN trafiken har ökat jämfört med förra året och således har i modellen andel kostnader som förs till Non-PSTN ökat. 4.4 Beräkning av corenätets längd [TeliaSonera] TeliaSonera har som bekant invändningar mot PTS antagna längder i hybridmodellen och de antaganden om medelavstånd som PTS gjort. För att ytterligare verifiera att corenätet i hybridmodellen är för kort har TeliaSonera gjort ännu en beräkning som redovisas i bilaga 1. TeliaSonera har gjort beräkning enligt PTS indelning av Sverige i en nordlig och sydlig del och avser ringnätet. Till detta läggs längden av TS-TS nätet i hybridmodellen. Resultatet innebär att PTS corenät i hybridmodellen är ca 14000 km för kort. PTS uppfattning är att beräkningar av avstånd och anläggningskostnader för att bygga ett fungerande corenät är väl avvägda och kan utgöra underlag för bedömning av kostnader för en effektiv operatör av TeliaSoneras storlek. 4.5 Kostnader för ytor [TeliaSonera] Hybridmodellen innehåller inga kostnader för de ytor som beläggs av reservkraft, kylutrustning samt gemensamma ytor (pentry, toaletter, trappor etc.) trots att kostnader för likriktare, batterier och utrustning för kylning finns med i modellen. Dessa ytor uppgår i våra befintliga stationer till i genomsnitt ca 35 % av totalytan (ca 20 % för utrustning + ca 15% för gemensamma ytor). PTS har i version 4.0 justerat coremodellen med avseende på sådana ytor TeliaSonera menar saknas i modellen. Beräkningen framgår av tabell 5.1 i I_switching_cost, kolumn P där värden anges för ytor för reservkraft, kylutrustning och säkerhetssystem för respektive stationstyp. Den totala ytan per station framgår av tabell 2.6 i I_building_cost. Gemensamma ytor (common) i modellen uppgår till drygt 33 % av totalarealen vilket stämmer mycket väl med motsvarande nyckeltal (35%) Post- och telestyrelsen 15

Core model för TeliaSoneras befintliga stationer. PTS uppfattning är att ytor för reservkraft etc och pentry etc omhändertas i modellen och att kostnader för ytor som TeliaSonera menar saknas i själva verket är inkluderade. 4.6 Säkerhetssystem [Com Hem/BBB] Hybridmodellen inkluderar kostnader för säkerhetssystem. Se modelldokumentation sid 70. Dessa kostnader ingår i gruppen common cost och reflekteras, enligt vår förståelse, i det kvadratmeterpris som används i kärnmodellen (core model; I_Building_costs J10-O10). Bredbandsbolagets erfarenhet är att säkerhetssystem inte alltid finns på plats. Enligt TeliaSonera gäller: "Vår huvudinriktning är att stationerna ska ha skyddsklass 2, men på grund av praktiska skäl finns det undantag.". Bredbandsbolaget ger gärna exempel på undantag och inbrott som förekommit till dessa stationer. Om hybridmodellen bygger på skyddsklass 2 i telestationerna behöver skyldigheten skärpas, alternativt modellen justeras. PTS har besvarat denna synpunkt i förra årets konsultation (se PTS kommentarer på synpunkt på utkast till hybridmodell v3.0). PTS uppfattning är att det saknas indikationer på att säkerhetsnivån i modellen i genomsnitt skulle vara för hög jämfört med den säkerhetsnivå som erbjuds av TeliaSonera. 4.7 Kostnader för energi [TeliaSonera] Under senare tid har energikostnader ökat väsentligt. TeliaSonera anser att en marknadsmässig nivå för energi idag är xxxx/kwh (inklusive nätavgifter och elcertifikat). Denna kostnad är beräknad utifrån ett genomsnitt för spotpriser och säkrade priser för elenergin samt ett genomsnittpris för de nätavgifter som TeliaSonera betala för sina ca 11500 uttagspunkter. Därefter har elenergiskatt och avgift för elcertifikat samt vissa mindre myndighetsavgifter till Svenska kraftnät lagts till. PTS har justerat upp priset för energi i hybridmodellen (Core Model I_Building_Costs, tabell 3.1 och 4.1). Det uppdaterade priset är 90 öre/kwh (75 öre/kwh i hybrid v4.0). Det högre priset per kwh påverkar även kostnaden för luftkonditionering, som har ändrats från 7,5 kr till 9 kr SEK/W/m2. 16 Post- och telestyrelsen

Core model Co-location model 4.8 Installation av hel och delad ledning 4.8.1 Förändringar i version 4.0 [Tele2] Installationskostnaderna har i version 4.0 ökat med 18 resp 22 % utan nöjaktig förklaring. Varför? PTS har under 2006 fått in ny information och statistik gällande installation av LLUB. Utifrån denna information har PTS valt att göra uppdateringar av installationskostnaden som fått konsekvenser både på utformningen av modellen och på kostnadsnivån. Skillnaden i kostnader för installation mellan version 3.1 och 4.0 beror i huvudsak på kostnaden för nedkoppling. I version 4.0 ingår nedkopplingskostnad med ca 150 kr per nyinstallation medan motsvarande kostnad i version 3.1 uppgår till ca 45 kr. Denna förändring beror i sin tur på ändrade antaganden om hur lång tid en access står uppe innan den kopplas ned samt att den framtida kostnaden för nedkoppling diskonteras med kalkylräntan. Kalkylen har även uppdaterats med nya antaganden för orderhantering och arbeten utförda av entreprenör. Orderhantering: Kostnaden för orderhantering i version 4.1 har anpassats för att återspegla en mer automatiserad process än vad som förutsattes i version 3.1. Arbeten utförda av entreprenör: I version 4.1 har PTS justerat hybridmodellens antaganden i linje med de styckpris som TeliaSonera betalar sin entreprenör. 4.8.2 Kostnad för tekniker vid installation [Tele2] Kostnad för tekniker vid installation är för hög. Tele2 hänvisar till sitt remissyttrande inför uppgradering till modellversion 3.1 i denna fråga. PTS justerade kostnaden för tekniker vid installation i förra uppdateringen (version 3.1). Den justeringen innebar en sänkning med 75 kr vilket gav en kostnad per timme på 425 kr. PTS har emellertid funnit stöd för att 425 kr per timme också är i överkant. PTS bedömer att timpriset för tekniker vid installation av hel och delad ledning behöver reduceras med ytterligare 50 kr. Pris per timme uppgår därmed till 375 kr. Post- och telestyrelsen 17

Core model [TeliaSonera] Vad avser installation av hel och delad ledning har TeliaSonera i den pågående länsrättsprocessen givit in leveransstatistik för det fjärde kvartalet 2005 som legat till grund för TeliaSoneras beräkningar av kostnaderna. PTS har också i processen accepterat den statistiken som grund för beräkningarna. TeliaSonera har inte haft möjlighet att ta fram uppdaterad statistik för en senare period men har för närvarande inte skäl att tro att fördelningen av leveranser etc. skulle ha förändrats på något avgörande sätt. Vad gäller de priser som TeliaSonera betalar entreprenörer för installationsarbeten är dessa för närvarande föremål för omförhandlingar. De nuvarande priserna som redovisats i processen hos länsrätten kan således komma att ändras. Resultatet beräknas vara klart inom några veckor och TeliaSonera avser att återkomma med besked om utfallet. Det är korrekt att PTS vid beräkning av kostnaden för installation av LLUB använder sig av input från TeliaSonera. Hybridmodellen utgår från kostnaderna för en effektiv operatör med ett modernt nät som byggs idag. PTS tar gärna emot nya data från TeliaSonera och i sedvanlig ordning kommer PTS bedöma huruvida nya data får någon inverkan på beräkningar i hybridmodellen. 4.8.3 Jämförelser med den danska hybridmodellen [Bredbandsbolaget] Det huvudsakliga problemet är att engångsavgifterna för delad och hel ledning inte är kostnadsorienterade enligt LRIC hybridmodellen, dvs motsvarar inte en effektiv operatör. Hur kan det annars vara att Danmark som generellt har en högre kostnadsnivå än Sverige har betydligt lägra kostnader. Delad ledning kostar 285 DKK och hel ledning 332 DKK. Det motsvarar med en aktuell växelkurs (1,23) 35% lägre pris på delad och hela 61% lägre pris på hel ledning än i Sverige (LRIC modell 4.0). Det finns avvikelser på tre områden mellan de två modellerna: I Danmark är tidsåtgången betydligt mindre. Det framgår tydligt för orderprocess och tid för uppkoppling. Vi anser att de danska tiderna ligger närmare den tidsåtgång som kan anses vara rimlig. Det finns varken tidsåtgång för svåra fall eller nedkoppling i den danska modellen. I Danmark är kostnadsnivån per timme lägre. Kostnaden för orderprocess är lägre och för tekniker i nivå med Sverige. Om vi tar hänsyn till den generellt sett högre kostnadsnivån i Danmark borde de svenska timdebiteringarna ligga lägre än i Danmark. Bredbandsbolaget anser att en effektiv operatör skulle upphandla installationsarbeten från flera leverantörer på ett sådant sätt att kostnadsnivån blir betydligt lägre än den angivna. Minst 20% reduktion på timdebitering för tekniker och ytterligare större reduktion för administration I Danmark finns det ett antal till arbetsmoment som är prissatta. Dessa arbetsmoment saknas delvis i Sverige. Följden blir att LLUB 18 Post- och telestyrelsen

Core model operatörer debiteras bl a ett glesbygdstillägg som nära uteslutande är relevant för den installation TeliaSonera gör för egna kunder. Det är enligt modellen under 10% Av alla stationer som erhåller samlokalisering. Ett rimligt antagande är att dessa 10% av stationerna är de som är lättast tillgängliga och har största kundunderlagen, dvs inte ligger i glesbygd. Vi skulle slutligen förorda införande av vissa tjänster såsom Danmark gjort då det betydligt minskar risken för att kostnader allokeras felaktigt. Modellens nuvarande utförande avseende engångsavgifter koppar Post- och telestyrelsen 19

Core model Delad ledning Prel. hybrid 4.0 (2007) TDC Denmark, 2006 Kurs 1,23 tid sek/h sek tid sek/h sek Orderhantering 0,15 400 60 0,02 327 5 Svåra fall 0,04 15 0,00 Uppkoppling 0,37 157 0,27 435 116 Transport (inkl slutkund) 0,21 89 0,40 435 174 Transp glesb 0,13 55 0,00 0 Summa uppkoppling 0,75 421 316 0,67 426 296 Nedkoppling 0,68 286 0,00 - - Summa nedkoppling (diskonterad) 0,35 421 147 0,00 426 - Styckkostnad 522,9 295,6 OH 16 55 Tot 539 350 Pris 2006/2007 539 351 Actual cost result 541 351 Model result 539 Hel ledning Prel. hybrid 4.0 (2007) TDC Denmark, 2006 publ 06-09-22 publ 06-09-22 tid sek/h sek tid sek/h sek Orderhantering 0,36 400 144 0,10 327 33 Svåra fall 0,13 53,5 0,00 0,0 Uppkoppling 0,28 118 0,25 435 109 Transport 0,21 89 0,47 435 203 Coupling in access network 0,56 236 0,00 0 Coupling in fastighetsnät 0,52 219 0,00 0 Transport glesbygd (inkoppling utanför tätort) 0,03 13 0,00 0 Summa uppkoppling 1,73 421 728 0,72 426 345 Nedkoppling 0,68 286 0,00-0 Summan nedkoppling (diskonterad) 0,35 421 147 0,00 426 0 Styckkostnad 1019 345 OH 31 64 Tot 1 050 408 Pris 2006/2007 1 050 408 Actual cost result 1053 409 Model result 1050 Stor del av efterfrågan på koppar kommer i form av hel ledning. Redan slutet 2006 utgår modellen från att 23% av all hyrd koppar är hel ledning. Under 2007 räknar LRIC modellen med att 40% av tillväxten kommer i form av hel ledning. I Frankrike utgjorde hel ledning hela tillväxten under Q106, medan delad ledning redan hade fått negativ tillväxt. Därvid utgjorde hel ledning 30% av Frankrikes bestånd på hyrd koppar. Det är betydelsefullt att PTS tar hänsyn till den kraftiga förskjutning mot hel ledning som kan väntas. Den stora volymökningen på hel ledning innebär 20 Post- och telestyrelsen

Core model att en effektiv operatör kommer ha samma produktivitet på delad respektive hel ledning. TeliaSonera införde nyligen maskinella gränssnitt för hel ledning. Detta var alldeles för sent och gränssnitten fungerar ännu inte. Dock kan slutsatsen dras att maskinella gränssnitt gäller både delad och hel ledning. Det är i sådant fall inte korrekt att i tidsangivelser utgå från historiska manuella processer på hel ledning. Denna markanta skillnad syns på bl a tiden för orderhantering och för tiden för svåra fall. Behovet av koppling i accessnätet eller i fastighetsnät bör inte vara större för hel ledning än det är för ett PSTN abonnemang. Vi är övertygade om att sådana kopplingar endast utgör sällsynta undantagsfall som bör behandlas som separata tjänster på liknande sätt som i Danmark. Där finns det för hel ledning exempelvis tjänster för Fysisk omläggning, för Ändring av trunknummer och för Nyetablering. Glesbygdstillägget är inte relevant för engångsavgiften. Runt 40-50% av kopparkablarna är anslutna till stationer där det inte finns LLUB operatörer enligt modellen (och i verkligheten). Vi ser en uppenbar risk att om icke relevanta kopparledningar ligger till grund för kostnaden så blir inte kostnaden relevant för det syfte som modellen har, dvs replicera kostnaden för nyanläggning av ett nät med motsvarande produkter. Således bör ett eventuellt glesbygdstillägg utgå för de fall det är relevant och då i form av en separat tjänst. Det torde även vara uppenbart att en försumbar del av LLUB operatörers kunder finns i stationer som berättigar ett glesbygdstillägg. Kostnaden blir med ett sådant synsätt inte relevant i sammanhanget. Kostnaden för glesbygdstillägg baseras på utförda installationer av LLUB vilket innebär att beräkningen är gjord på relevanta kopparledningar. PTS har inte information om exakt vad som gör att kostnaden för olika aktiviteter skiljer sig åt mellan Sverige och Danmark. PTS kan dock konstatera att priset för hel ledning i Sverige och Danmark inte är direkt jämförbara då det i Danmark tillkommer avgifter för installation av hel ledning beroende av vilken typ av installation som utförs. I Sverige gäller ett enhetspris för samtliga typer av installationer. PTS har under det gångna året kunnat konstatera att utformning av prissättningen för installation av hel ledning är ett problem för konkurrensen på marknaden. Priset för installation av hel ledning är idag ett genomsnitt av relativt enkla installationer och mycket avancerade installationer. De enkla installationerna är ofta åt privatpersoner i nät med fasta kopplingsvägar medan de avancerade installationerna, där det görs omkopplingar i accessnätet och arbete i fastighetsnätet, är åt företag. Genom att det traditionellt har varit hög andel företag som beställt hel ledning så blir det genomsnittliga priset högt vilket leder till att en del operatörer helt enkelt inte erbjuder privatkunder möjligheten att beställa bredband och telefoni direkt från dem. Istället måste konsumenten först beställa ett telefoniabonnemang från TeliaSonera, därefter kan kunden beställa bredband från operatören och slutligen kan slutkunden även flytta sin telefoni till operatören. Post- och telestyrelsen 21

Core model PTS anser därför att det är nödvändigt att prissättningen av installation av hel ledning differentieras. Det är värt att notera att det inte bara är Danmark utan i flertalet av länder i Europa som tillämpar någon form av differentierad prissättning av installation av hel ledning. Hur en differentierad prissättning bör utformas för att främja konkurrensen och samtidigt vara praktiskt tillämpbar avser PTS arbeta vidare med inom ramen för PTS tillsyn. I hybridmodell version 4.1 har myndigheten därför identifierat tre olika typfall av installation av hel ledning. Installationer utan besök hos slutkund Installationer med besök hos slutkund Installationer med besök hos slutkund samt arbete i fastighetsnät I den första typfallet ingår inga kostnader för resa till slutkund, arbete i accessnätet, hinder eller arbete i fastighetsnätet. Denna typ av installation skulle kunna vara tillämplig på följande fall Byte av operatör. Då en kund som har hel ledning hos en operatör byter till att ha hel ledning hos en annan operatör. Bytet skall ske inom en relativt kort tidsperiod. Installation av hel ledning till en adress som nyligen har haft telefoniabonnemang. Detta fall gäller exempelvis när en kund flyttar till en bostad som nyligen har haft telefoniabonnemang eller när en kund som nyligen har haft telefoniabonnemang beställer hel ledning. PTS har under året inhämtat information från TeliaSonera och dess underleverantör angående kostnader för installation av LLUB och avser att under revideringen av hybridmodellen fördjupa detta arbete. 4.8.4 Kostnader för nedkoppling [Tele2] Kostnaden för installation av koppar (delad ledning) inkluderar en kostnad för disconnection utan närmare förklaring. Tele2 ifrågasätter kostnadens berättigande. Uppkoppling av delad ledning sker på beställning av slutkund. Denna slutkund har antingen haft motsvarande tjänst hos en annan operatör tidigare eller inte haft tjänsten. Kostnaden för uppkoppling mot den nye operatören är dock densamma oavsett vilket. Arbetet med inkoppling innebär att gamla operatören kopplas ur och nya kopplas in. Det kopparpar som åtgärden avser är i bägge fallen exakt detsamma och åtkomligt i exakt samma MDF. Åtgärd vid ändring av operatör innebär omkoppling från en stationskabel (dvs koppling till operatörsägd DSLAM-utrustning och splitter) till en annan i samma MDF. Någon särskild kostnad för nerkoppling uppstår 22 Post- och telestyrelsen

Core model enbart om en operatör säger upp tjänsten utan att någon ny operatör tar vid. Kostnaden kan och bör då tas ut separat. [Bredbandsbolaget] Nedkoppling anges i den svenska modellen behöva ske efter 6,7 år för varje inkoppling. Tidsåtgången för en nedkoppling anges till 41 minuter och gäller lika för delad och för hel ledning. Nedkoppling fanns inte med i Hybridmodell 3.1 och finns inte heller i den danska modellen. Vi har ett antal synpunkter på denna kostnad: 1. Det anges att varje inkoppling medför en nedkoppling, dvs att det finns ett till ett förhållande mellan dessa. Detta är inte korrekt. En kund som byter operatör över koppar debiteras en ny inkopplingsavgift utan att någon nedkoppling sker. Därmed finns det flera inkopplingar per nedkoppling. 2. Tidpunkten för en nedkoppling anges till 6,7 år. Emellertid kommer kopparnätet att användas långt längre än så och kunder kommer då göra nedkoppling långt senare än om 6,7 år. Hur lång tid är svårt att skatta, men behöver analyseras närmare innan någon nedkopplingsavgift införs. 3. Eventuell kostnad för nedkoppling kan bli aktuell om en kund på delad ledning säger upp sitt bredbandsabonnemang, inte väljer någon annan operatör över kopparnätet samt bibehåller sitt befintliga analoga telefoniabonnemang. Undantag blir bl a de som flyttar från adressen och dödsbon. Tidpunkten för en nedkoppling är i varje fall inte tidskritisk utan kan göras i samband med andra uppdrag utförs på stationen, vilket innebär att ingen transporttid behöver inkluderas. 4. För hel ledning finns inget underliggande telefoniabonnemang. Det finns således ingen PSTN förbindelse som behöver återupprättas och därmed ingen kostnad för nedkoppling. Vi har svårt att förstå att PTS föreslagit samma nedkopplingsavgift för delad och hel ledning. 5. Tidsåtgången för en nedkoppling anges till 41 minuter, vilket är ungefär dubbelt så lång tid som för en inkoppling. Vi kan inte se att en rakkoppling i KK skulle ta så pass lång tid. Tiden borde vara betydligt kortare än för en inkoppling. 6. Vid stationsanpassningar debiteras LLUB operatörer som önskar samlokalisering eller utökad kapacitet, kostnader för sanering. Här ingår bl a sanering av kablar i KK, vilket enligt nedkopplingsavgiften debiteras separat. Det föreligger således dubbelbetalning för denna typen av kostnad. Konklusionen är att nedkoppling bör, om den överhuvudtaget är relevant, endast debiteras som en separat tjänst och då aldrig i kombination med hel ledning. Post- och telestyrelsen 23

Core model PTS anser det finns kostnader för nedkoppling. Kostnad för nedkoppling fanns med även i version 3.1 av hybridmodellen. I version 4.1 har beräkningen av ändrats. I version 4.1 beräknas kostnaden för nedkoppling genom att diskontera kostnaden för en framtida nedkoppling till ett nuvärde. PTS har utifrån inhämtade uppgifter kommit fram till att varje ledning i genomsnitt kommer i drift i 6,7 år innan den behöver kopplas ned. PTS har valt att inte göra någon differentiering av priset för nedkoppling av hel respektive delad ledning. För restid för nedkoppling så utgår beräkningarna från att samtliga arbeten delar på reskostnaden. PTS menar dock att nedkopplingar inte är tidskritiska och har därför exkluderat kostnaden för resor i glesbyggd i vid nedkoppling eftersom dessa bör kunna utföras i samband med annat arbete. Beträffande frågan om separat debitering av nedkoppling har TeliaSonera valt att inkludera kostnaden för nedkoppling i inkopplingsavgiften. PTS har inga invändningar mot detta så länge som utformningen av prissättningen inte är diskriminerande eller på annat sätt hindrar en effektiv konkurrens. 4.9 Övriga synpunkter LLUB 4.9.1 Offert och utredningskostnad [Bredbandsbolaget] Från och med 05-05-01 erbjuder TeliaSonera möjlighet till utredning. Utredning kan ske om samlokalisering nekats. Kostnaden för den operatör som beställer utredningen varierar. I hybridmodellen är varken kostnaden för offert eller utredning med. Faktum är att kostnaden för utredning i mindre stationer blir så betungande att samlokalisering ej sker. Vi anser därför att offert och eventuell utredningskostnad integreras i hybridmodellen PTS har inte haft möjlighet att inkludera den nämnda frågeställningen i denna uppdatering av hybridmodellen. PTS har för avsikt att utreda frågan i den kommande översynen av hybridmodellen. 4.9.2 Kostnaden för telefonnummersök [Bredbandsbolaget] För att en operatör ska kunna nyttja LLUB behövs information om kopparnätet. I nuläget kostar förfrågan till telefonnummersök 0,56 kr per sökning. Vi anser att denna höga variabla avgiften på inget sätt kan vara kostnadsorienterad. Se även ärendena 04-9717 och 04-16264. Exempelvis provar en potentiell kund om den kan få bredband hos olika leverantörer. Därefter görs ytterligare sökning i samband med beställning. Det 24 Post- och telestyrelsen