Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson
Identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och visionen om ett klimatneutralt Sverige år 2050 Åtgärderna ska kunna genomföras successivt och i sådan takt att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen för 2050
Ge begreppet fossiloberoende fordonsflotta en innebörd som stöder regeringens arbete med visionen för 2050 Presentera förslag till styrmedel som leder till att tillgången på hållbara förnybara drivmedel och el motsvarar framtida efterfrågan Åtgärderna skall vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiva och förenliga med EU:s regler samt med Sveriges övriga internationella åtaganden
Fri handel med bioenergi och drivmedel EU:s energiskattedirektiv (ETD) begränsar rätten att undanta biodrivmedel från beskattning. ETD är under omarbetning utgången oviss. EU:s statsstödsregler Vi kan inte förbjuda fordon som typgodkänts av EU Begränsad mängd (hållbar) biomassa nationellt och globalt
Avsikten är att lämna förslag till styrmedel som underlättar omställningen till fossilfri vägtrafik Styrmedlen måste vara långsiktiga och till sin grundläggande konstruktion kunna fungera oavsett i vilken riktning den tekniskt/ekonomiska utvecklingen går Sverige kommer att behöva både generella och selektiva styrmedel de förra måste vara teknikneutrala men inte de senare Riktade stöd bör vara tidsbegränsade och avse lovande teknologier med stor potential för kostnadsreduktion
Utsläppen av växthusgaser (främst CO2) kan reduceras genom åtgärder som: ersätter fossila drivmedel med förnybara (inkl. el) gör fordonen mera energieffektiva; verkar återhållande på efterfrågan på transporter; gör transportarbetet mera energieffektivt
Energi (fossil och förnybar) Infrastruktur, vägar, järnvägar, hamnar, etc. Fordon och infrastruktur Fordons tillverkning FORDON+ ENERGI (FOSSIL; BIO; EL Material, inkl. utvinning och produktion TRANSPORTER PERSON OCH GODS, VÄG, JÄRNVÄG, LUFTFART, SJÖFART Drivmedel Framställning av drivmedel (fossil och bio) och el Material, inkl. utvinning och produktion Energi (fossil och förnybar)
Samhällsfunktioner Trafik- och transportarbete Fordonseffektivitet Drivmedelsval Energianvändning Referensprogno s Stadsplanering, parkering, reseavdrag, trängselskatter Kilometerskatt Kollektivtrafik Bonus-malus Förmånsskatt Kvotplikt Investeringsstöd CO 2 -utsläpp Biobränsleanvändning
[Fkm per fordonstyp] Referensprognos Trafik- och transportarbete per fordonstyp Effekter Åtgärder och Styrmedel Återkoppling Befintlig fordonsflotta Nyregistrering Skrotning Återkoppling [Fkm per fordonstyp] Energianvändning per fordons/motortyp [TWh drivmedel per fordonstyp] [% per fordonstyp] Effekter nya fordon och på flotta Åtgärder och styrmedel [% effektivisering och fördelning per fordons/motortyp] [TWh el per fordonstyp] Styrmedel Fossila [TWh] Fördeln. drivmedel Fördeln. el Elmix Elprod. Styrmedel Export Biodriv. prod. + import [TWh] Klimatpåverkan och energianvändning
Exempel på utfall från TRV 2050 scenario (direkta utsläpp) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2004 2010 2020 2030 2050 Kvarstående fossil energi Energieffektivisering Förnybar energi (inkl el) Transportsnålt samhälle
Inhemsk produktion av första generationens biodrivmedel kommer att vara otillräcklig Potentialen för andra generationens biodrivmedel är större om de svenska producenterna förmår konkurrera om råvarorna Sverige har bättre förutsättningar för bioenergi än de flesta länder och borde därför inte totalt sett förbruka mer bioenergi än vad vi själva kan producera Det går inte att med styrmedel garantera att svensk efterfrågan täcks av svensk produktion
Hur kommer EU ETS att utvecklas och hur reagerar kraftindustrin på ökande knapphet? Kanske står valet mellan CCS, gaskombikondens, förnybar kraft och inblandning av torrifierade pellets i befintliga kolkraftverk (med mycket kort ledtid) Hur påverkar ökad efterfrågan på pellets priset på skogsavfall och massaved? Kan energieffektivare byggnader frigöra bioenergi för transporter?
Elektrifiering av gator och vägar kommer liksom storskalig användning av vätgas, DME, fordonsgas och LBG att kräva distributionsnät Näten kommer inte att vara kortsiktigt lönsamma Vem tar ansvar för investeringarna? När är det dags att bestämma sig för vilken eller vilka av näten som ska byggas?
2030 2050 Hållbar stadsplanering 7-10 15-20 Trängselskatt, parkeringspolicy och avgifter 5 6 Trafikledning och trafikinformation > 0,3 > 0,3 Bilpooler och biluthyrning 5 7 Samåkning - - E-handel 0,1-2 0,1-2 Resfritt 4 6 Total potential (exkl. koll. och hastighet) 20-24 30-36
2030 2050 Trafikledning och trafikinformation > 0,3 > 0,3 Samordnade godstransporter i staden 3 5 Ruttoptimering och ökad fyllnadgrad godstransporter 9 15 Längre och tyngre lastbilar 4 10 Total potential 15 27
Styrmedel, förändring av regelverk dessa kommer beskrivas ytterligare i kapitel 15. I samband med fördjupad beskrivning och konsekvensutredning kan de både förändras, strykas och ersättas med andra. Rekommendationer dessa vänder sig till aktörer inom sektorn t.ex. kommuner Uppdrag till myndigheter (kap 15?) Forskningsbehov och kunskapsuppbyggnad
Viktig pusselbit för att åstadkomma fossilfri trafik Potential 2030 50 procent effektivare nya lätta fordon 50 g/km (cert) kan nås med 40 procent eldrift 30 procent effektivare nya tunga fordon Stadsbussar och distributionslastbilar eldrivna 24% 1% Personbil Lätt lastbil 4% 8% 63% Buss Tung lastbil Motorcykel och moped
Vanligt med kontrakt där kostnad för bränsle eller bränsleprishöjning läggs på transportköparen Avsaknad av standardiserad metod att mäta och redovisa bränsleförbrukning/co2 för komplett fordon Avsaknad av styrmedel för effektivare fordon Andra parametrar styr, t.ex. motoreffekt Kalkyl görs inte på livscykelkostnad utan bara på första 2-3 åren för fjärrlastbilar Många små tillverkare av trailer och påbyggnader Lastbil och släp olika ägare Begränsningar i mått och viktdirektiv Elektrifiering samtidig utveckling av fordon och infrastruktur Däckval flera parametrar styr, regummerade däck saknar märkning
Demoprogram test av olika lösningar som minskar färdmotstånd etc kommunikation av resultat till köpare via hemsida eller liknande Undantag fordonsskatt utökas till hybridlastbil Miljözonsregelverk euro 6 även för lätta fr.o.m. 2021 tysta och rena från 2026 Koldioxiddifferentierad fordonsskatt etc kan troligen inte bli aktuellt före 2017-18 lämnas till kommande utredning
Standard för att mäta och redovisa bränsleförbrukning/co2 Tillgängliggörande av information Koldioxidregelverk för tunga fordon Krav på däck, skärpning och krav på regummerade
Sverige är en liten marknad Informationen om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp är inte tillräckligt tillgänglig Provmetoden inkluderar inte alla viktiga driftsförhållanden Informationen är bedöms inte trovärdig Kalkyl görs inte på livscykelkostnad utan bara på första åren Många andra parametrar styr, ex komfort, prestanda, möjlighet att dra släp etc. Ökade avgaskrav på dieseldrivna fordon
Utveckling av provmetoder så att den relativa utvecklingen i kraven även sker i verkligheten Koldioxidkrav bortom 2020 70 g/km 2025 och 50 g/km 2030 Krav på däck, skärpning och krav på dubbdäck
o differentierad fordonsskatt och ny miljöbilsdefinition o bonus/malus o ändrade förmånsskatteregler o tillfälligt stöd till teknologier med goda framtidsutsikter
g CO 2 /km 190 180 170 Total Norway Petrol Norway Diesel Norway Total EU 27 160 150 140 130 120 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
1. Differentiering efter fordonsvikt? 2. Linjärt eller progressivt incitament? 3. Ska CO2-incitamentet var steglöst? 4. Samma incitament oavsett köpare 5. 6. Teknik- och konkurrensneutralt? 7. Differentierad registreringsavgift eller differentierad fordonsskatt?
Bonus malus system Förändring av fordonsskatt med miljöbilsdefinition Översyn supermiljöbilspremien Översyn förmånsregelverk Energideklaration av personbilar typ vitvarumärkning av nya personbilar även för begagnade fordon? även för lätta lastbilar? Energimärkning Toyota Prius Laddhybrid El och Bensin Mer energieffektiv Mindre energieffektiv Energianvändning totalt 24 kwh/100km Energianvändning bränsle 19 kwh/100km Energianvändning el 5 kwh/100km Räckvidd el 2,5 mil Koldioxidutsläpp 49 g/km Bränsleförbrukning 2,1 l/100km B Förutom bränsleeffektiviteten har körsättet och andra icke-tekniska faktorer betydelse för den faktiska bränsleförbrukningen och mängden koldioxidutsläpp. Koldioxid är en av de växthusgaser som bidrar mest till växthuseffekten. En broschyr om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp med uppgift om alla nya personbilsmodeller kan erhållas gratis på varje försäljningsställe, antingen genom att bilförsäljaren överlämnar ett exemplar av broschyren eller att konsumenten själv får tillgång till en dator med utskriftsmöjlighet. Broschyren Nybilsguiden utges av Konsumentverket och innehåller även ytterligare information. Konsumenten kan beställa broschyren via telefon eller Internet, alternativt ladda ner broschyren från Konsumentverkets webbplats, www.konsumentverket.se
Näringsdepartementet har usett sakkunniga. Utredaren är bemyndigad att utse expertgrupper och har gjort så: Effektivare transportsystem Effektivare fordon Biobränslen Eldrivna fordon Styrmedel
Utredningen lägger ut beställt underlagsmaterial på hemsidan liksom en del egna utkast till kapiteltexter http://www.sou.gov.se/sb/d/17384/a/213321 Vi tar gärna emot konkreta förslag till åtgärder och styrmedel
Thomas B. Johansson Per Kågeson thomas.b.johansson@iiiee.lu.se per.kageson@regeringskansliet.se Kristina Holmgren Olle Hådell Håkan Johansson Lina Jonsson Jonas Westin Hillevi Hejenstedt kristina.holmgren@energimyndigeten.se olle.hadell@trafikverket.se hakan.johansson@trafikverket.se lina. jonsson@regeringskansliet.se jonas.westin@abe.kth.se hillevi.hejenstedt@skatteverket.se
Tack! http://www.sou.gov.se/sb/d/17384/a/213321