Miljöpåverkan av godstransporter på landsväg

UMEÅ UNIVERSITET PROJEKTRAPPORT Miljöprojekt 2p Oktober 2002 Handledare: Fredrik Lundmark Miljöpåverkan av godstransporter på landsväg Thomas Mejtoft

Sammanfattning I denna rapport har en jämförelse mellan tre stora transportbolag i Sverige gjort med avseende på utsläpp från godstransporter på landsväg. Dessa bolags utsläpp har sen jämförts med de krav som Naturskyddsföreningen har ställt upp för att certifiera ett bolag som Bra miljöval. Vid undersökningen kunde konstateras att utsläppen från godstransporterna är mycket, i vissa fall över fem gånger större är de krav som ställts upp. Inget av bolagen var i närheten att klara av några av de uppställda kraven. Det konstaterade även att de redovisade siffrorna från de olika bolagen var mycket lika, vilket tyder på att de inte själva räknar fram sina utsläpp utan ändvänder sig av den schablon som föreningen Nätverket för Transporter och Miljön räknat fram. I och med detta tar inte bolagen hänsyn till hur den egna personalstyrkan kör och de olika förbättringar som genomförts sedan schablonen räknades fram 1998.

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 MILJÖPÅVERKAN... 5 FÖRORENINGAR... 5 NATURSKYDDSFÖRENINGENS MILJÖKRITERIER... 6 ÅKERIER... 8 SCHENKER-BTL AB... 9 DANZAS ASG... 10 POSTÅKERIET SVERIGE AB... 11 SLUTSATSER OCH DISKUSSION... 12 REFERENSER... 14 3

Inledning Bakgrund Antalet transporter på våra landsvägar har under de senaste åren ökat i snabb takt. I stort sett fram till industrialiseringen var de olika byarna i Sverige självförsörjande och därför av transporter av varor relativt sparsamma. Men i och med utvecklingen och optimeringen av produktionsprocesser har masstillverkning tagit över och tillverkningsplatserna har kommit länge och längre bort från själva konsumenten. Detta har medfört en kraftigt stegrade ökning av transporter från fabrik till försäljningsställe. Miljötänkandet tog fart i Sverige först på 1970-talet och i mitten av 1980-talet började även transportbolagen att försöka miljöanpassa sin verksamhet. Detta genom införande av nya energisnålare motorer samt filter för att minska utsläppen. Även användandet av diesel av miljöklass 1 har minskat utsläppen. Dock dröjde det ända till 1997 innan Miljövårdsverket satt upp klara riktlinjer för miljöpåverkan från olika transportslag. Aldrig förr har ökningen av godstransporter på landsväg varit så stor som den är nu. Detta till stor del på grund av att infrastrukturen för transporter på järnväg i Sverige inte är tillräckliga för att täcka de behov som finns idag. Det blir också vanligare och vanligare att företag säljer sina produkter enbart på t ex Internet till hemleverans dessutom väljer fler stora butikskedjor att centralisera sin lagerhållning för att minimera lagret. Detta ställer ytterliggare krav på transportbolagen att kunna genomföra snabba leveranser av mindre kollin direkt till konsumenten. Syftet med rapporten är att utreda hur miljön påverkas av alla de transporter som genomförs dagligen på våra landsvägar och vad gör de aktiva transportföretagen för att förbättra miljöpåverkan från deras fordon vid dessa transporter? Det uppkommer självklart många olika faktorer som påverkar miljön under hela transportkedjan. I denna korta undersökning har dock bara hänsyn tagits till den del av miljöpåverkan som uppkommer vid själva vägtransporten. 4

Miljöpåverkan Vad gäller miljöpåverkan från godstransporter finns det ett antal påverkansfaktorer, dessa kan vara buller, olyckor, luftföroreningar och avfall. Även landskapspåverkan vid uppbyggnad av infrastruktur, t ex terminalbyggnader, kan beröras här. För att begränsa arbetet har bara själva driften tagits upp här, vilket innebär själva transporten från en punkt till en annan. När man talar om miljöpåverkan från godstransporter på landsväg är det framför allt transporter med långtradare och andra typer av fordon som är aktuellt. Detta gör att det är några punkter som är mycket viktiga och det är användningen av icke förnybar energi och utsläpp av kväveoxider, kolväten och svavel. Som exempel kan nämnas att Transportsektorns koldioxidutsläpp uppskattas av Godstransportdelegationen till 13,5 % av de totala svenska utsläppen och är växande. Föroreningar Luftföroreningar anses idag vara ett av de allvarligaste miljöhoten och är ett resultat av förbränning av fossila bränslen. De transportbilar som fraktar varor på våra vägar förbränner drivmedel under transporten men även de eldrivna alternativ som finns idag kräver en viss förbränning för att tillverka elen. De farliga föroreningarna som finns i avgaserna är koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och kolväten. Koldioxid, CO 2, bildas vid all förbränning av organiska bränslen. Fossila bränslen utvinns ur jordskorpan och när de förbränns reagerar kolet med luftens syre och bildar koldioxid som släpps ut i atmosfären. De ökande halterna av koldioxid i atmosfären bidrar till växthuseffekten, som i sin tur bidrar till att öka jordens medeltemperatur, vilket kan medföra allvarliga klimatrubbningar. Det är tyvärr mycket svårt att rena utsläpp från koldioxid och vanliga katalysatorer hjälper inte. Om man istället för fossila bränslen använder sig av biobränslen bidrar förbränningen inte till växthuseffekten eftersom den koldioxid som avges vid denna förbränning är koldioxid som växterna redan har tagit upp från luften. Lösningen för att minska växthuseffekten är alltså att minska användningen av fossila bränslen. Det kan låta enkelt men det är tyvärr inte det då det idag krävs en viss mängd fossil energi för att tillverka biobränslen och därför kan problemet inte lösas helt. Kväveoxider, NO x, bildas vid all förbränning, detta på grund av att både kväve och syre finns naturligt i den luft som omger oss. I luften ombildas kväveoxiderna till salpetersyra som via regnet försurar mark och vatten. Kväve är i grunden ett bra gödningsmedel men naturen orkar tyvärr inte ta upp allt kväve som det moderna samhället släpper ut och det bidrar till övergödning. Kväveoxidutsläppen från bensinmotorer kan minskas med hjälp katalysatorer. Det finns dock inte någon kommersiellt etablerad metod för att rena diesel avgaser från vägfordon. 5

Svaveloxider, SO x, bildas ur det svavel som finns i bränslena. Dessa är farliga för hälsan och bidrar till försurning. Utsläppen av svaveloxider minskas bäst genom att halterna i bränslena minskas. Kolväten, HC, är en samlande beteckning för organiska ämnen. Vissa av dem bidrar till bildandet av marknära ozon, andra är cancerogena, en del är extremt giftiga. Kolväten bidrar också direkt eller indirekt till växthuseffekten. Kolväteutsläppen kan dock minskas via katalysatorer. Partiklar, PM, är ett samlingsnamn på ett stort antal olika ämnen, t ex oförbränt bränsle, oljerester och svavelpartiklar. Partiklarna delas upp i tre grupper efter storlek, de minsta partiklarna är de som betraktas som farligast eftersom dessa har lättast att ta sig genom cellväggarna vid inandning. Utsläppen av partiklar påverkas till stor del av i vilken kondition motorn är i och vilket sorts bränsle som används. Naturskyddsföreningens miljökriterier Under 1997 arbetade Naturskyddsföreningen fram kriterier för vilka miljökrav som rimligen skulle kunna ställas på godstransporter för att klassas som Bra miljöval. Bland dessa kriterier har Naturskyddsföreningen valt att prioritera sådana variabler som kan påverkas redan idag. På detta sätt ökar möjligheterna för miljömärkningen att slå igenom. Enligt en analys utförd av Naturskyddsföreningen kommer inget av de nuvarande trasportmetoderna att slås ut inom de närmaste decennierna. På grund av detta har kriterierna anpassats för att alla nuvarande transportmetoder ska ha en chans att kunna nå upp till de uppsatta målkriterierna. På detta sätt kan Bra Miljöval vara ett sätt att stimulera till effektivisering och teknikutveckling för att minska miljöbelastningen av alla de befintliga transportsätten som finns idag. I denna rapport kommer bara lastbilstransporter att beröras. Målet med de kriterier som Naturskyddsföreningens satt upp för att uppfylla Bra miljöval är att: öka användningen av förnybar energi i transportsystemet. öka användningen av energisnåla transportupplägg. effektivisera resursutnyttjandet. minska utsläpp och energianvändning från enskilda fordon. öka materialåtervinningsgraden för fordon. minska mängden farligt avfall. Enligt Naturskyddsföreningen medför godstransporter en lång rad problem, t ex buller, olyckor, luftföroreningar och avfall. Även uppbyggnaden av infrastruktur och tillverkning av fordon bidrar med en miljöpåverkan. Dock anses denna vara relativt liten i jämförelse med den påverkan som själva driften medför. 6

Figur 1: Naturskyddsföreningen har ställt upp krav på godstransporter för att klassas som Bra miljöval. Naturskyddsföreningen har valt att använda sig av såväl utsläpp per tonkm som utsläpp per fordonskm när gränsvärdena har satts. Brytpunkten mellan de båda har lagts på ett ton, detta på grund av att försändelser på över och under ett tom ofta betraktas olika av transportföretagen. För att få en rättvisande bild av företag som utför olika typer av distribution har även distribution inom och utanför tätbebyggt område betraktats olika. Detta har resulterat i tre olika klasser: Distribution, där kraven avser transporter som till minst 75 procent av sin längd sker i tättbebyggt område. Lättgods, där kraven avser försändelser med en sammanlagd vikt under ett ton. Dessutom har ett Grundkrav satts upp för alla övriga transporter. De kvantitativa krav som satts upp härrör till användning av icke förnyelsebara energikällor samt utsläpp av kväveoxider, NO x, svaveloxider, SO x, och flyktiga organiska kolväten, NMHC * (se Tabell 1). Tabell 1: Naturskyddsföreningens krav på godstransporter. Icke förnyelsebar energi [kwh/tonkm] NO x + SO x NMHC Grundkrav 0,10 0,25 0,01 Distribution 0,60 0,75 0,03 [kwh/fkm] [g/fkm] [g/fkm] Lättgods 0,6 4,0 0,4 I jämförelsen mellan de olika transportföretagen i denna rapport har ovanstående riktlinjer och krav används som en referensmall. Detta har gjorts för att se om något av dessa lever upp till de satta normerna. * I denna grupp ingår ej metan. 7

Åkerier Beroende på vad och hur man räknar så kan storleken på ett transportbolag bestämmas på lite olika sätt. Men räknar man generellt, kommer man fram till att tre av de största godstransportbolagen inom landsvägstransporter i Sverige är Schenker-BTL AB, Danzas ASG och Poståkeriet Sverige AB. Av dessa är det idag bara Poståkeriet som är svenskägt, Både Schenker-BTL och Danzas ASG ingår i transportbolag registrerade i Tyskland. I detta avsnitt kommer dessa tre att studeras och jämföras mot Naturskyddsföreningens krav för att uppfylla Bra miljöval. För att förenkla en jämförelse mellan de olika bolagen har två olika typer av tunga fordon för landsvägstransport sammanställts, dessa är Tung lastbil med trailer (40 ton) och Tung lastbil med släp (60 ton). Båda dessa fordonstyper har antagits vara utrustade med Euro 1 klassade motorer, denna motor är den idag vanligaste i fjärrtransportbilar. Euroklass är ett europeiskt klassificeringssystem för utsläppsbegränsningar på motorer, tillverkningsåret indikerar vilken Euroklass en lastbil tillhör (se Tabell 2). Tabell 2: Euroklasser Tillverkningsår Euroklass 1990-1992 Euro 0 1993-1995 Euro 1 1996-1999 Euro 2 2000 - Euro 3 De bilar som levereras från fabrikerna idag är utrustade med Euro 3 klassade motorer (Tabell 2), dock kan konstateras att fordonen på Sveriges åkerier idag inte alla är fabriksnya. Om man jämför dessa bilar mot Naturskyddsföreningens krav för att certifieras som Bra miljöval, bör dessa två typer av fjärrtransportbilar uppfylla de grundkrav som ställs av Naturskyddsföreningen (se Tabell 1). 8

Schenker-BTL AB Schenker-BTL bildades när BTL Sweden och Schenker Transport gick samman i oktober 1998. Schenker-BTL ägs av Stinneskoncernen, registrerat i Tyskland. Andra bolag inom samma koncern är bla ColdSped AB som transporterar kylvaror och Schenker Privpak AB som distribuerar postorderpaket till privatkunder via ombud. Miljöarbete Schenker har enligt egen utsago arbetat aktivt med miljöfrågor sedan 1991. Det var då som de införde användning av diesel av bästa miljöklass i sina lastbilar. Schenker arbetar på att miljöceritifiera hela verksamheten enligt ISO 14001, vilket beräknas vara klart under 2002. Även tekniska hjälpmedel, som t ex CRT/DNO x -filter, för att rena avgaserna samt en nyare fordonsflotta med miljöanpassade motorer är saker som införts för att minska miljöpåverkan. I och med de nya IT-systemen, har nya logistiklösningar kunnat införas för att öka lastbilarnas fyllnadsgrad, vilket också har minskat miljöpåverkan per fraktat gods. Schenker har enligt miljöredovisningen en fyllnadsgrad som ligger runt 73 % i sina fordon. Enligt Schenker själva är fyllnadsgraden det enda uppställda miljömål som koncernen inte klarat av att uppfylla. Under 2001 utförde Schenker tillsammans med vägverket ett utbildningsprojekt, Heavy Eco Driving, i syfte att minska utsläppen genom ett bättre körsätt. Denna utbildning bedrevs i mindre skala i Stockholm och resulterade i en minskad bränsleförbrukning för testgruppen om 17,4 %. Om denna förändring skulle kunna överföras på hela företaget beräknar Schenker att minska sin bränsleförbrukning med över 30000 liter diesel per år. Utsläpp Schenker har i sin miljöredovisning valt att bara redovisa utsläppen från sina två olika typer av fjärrtrafikfordon (se Tabell 3). Tabell 3: Utsläpp från Schenker-BTLs olika transportfordon. Tung lastbil med trailer, max 40 ton Tung lastbil med släp, max 60 ton Naturskyddsföreningens grundkrav Icke förnyelsebar energi [kwh/tonkm] 0,20 0,18 CO 2 52 48 NO x + SO x NMHC 0,553 0,057 0,502 0,052 0,10 0,25 0,01 Dessa utsläpp från Schenkers fjärrtrafikfordon ska jämföras med de grundkrav som Naturskyddsföreningen ställt upp. Om man studerar utsläppen i relation till grundkraven, kan man se att både energiförbrukningen av fossila bränslen samt utsläppen av kväve- och svavel oxider är ungefär dubbelt så stora som de kriterier som Naturskyddsföreningen ställt upp. Utsläppen av flyktiga kolväten är över fem gånger så stora som kraven. 9

Danzas ASG 1999 köptes svenska ASG upp av tyska Deutsche Post World Net för att ingå i Danzas koncernen. Den svenska delen fick då namnet Danzas ASG. Idag har Danzas över 2000 anställda och 22 platskontor runt om i Sverige. Miljöarbete Danzas hela miljöledningssystem är idag certifierat enligt ISO 14001. Enligt Danzas själva är det resurseffektivisering och övergång till förnyelsebara energikällor som kommer att förbättra miljön i framtiden. Danzas har tagit fram en speciell utbildning för att certifiera de personer som jobbar på terminalerna. Detta är en del i ledet för att förbättra fyllnadsgraden av de fordon som lämnar varje terminal. Mellan åren 1999 och 2001 ökade fyllnadsgraden på Danzas fordon med 1,4 % till 85 %, detta medför mindre användning av fossilt bränsle per transporterat ton gods. Denna fyllnadsgrad är betydligt större än den Schenker redovisar. Att det är en så betydande skillnad beror antagligen på svårigheten att beräkna fyllnadsgraden i fordonen samt att denna beräkning utförs på olika sätt. Enligt miljöredovisningen från 2001 kan man se att emissionerna han minskat med användningen av fossilt bränsle är fortfarande hög och tenderar inte till att minska. Utsläpp Danzas har valt att i sin redovisning av utsläpp från de olika typerna av transportfordon ta med alla olika klasser som de använder för transporter. För att förenkla en jämförelse med Naturskyddsföreningens normer och andra transportbolag har det framräknade medelvärdet för de två olika typerna av fordon använts (se Tabell 4). Tabell 4: Utsläpp från Danzas olika transportfordon. Tung lastbil med trailer, max 40 ton Tung lastbil med släp, max 60 ton Naturskyddsföreningens grundkrav Icke förnyelsebar energi [kwh/tonkm] 0,20 0,18 CO 2 52 48 NO x + SO x NMHC 0,654 0,067 0,602 0,061 0,10 0,25 0,01 I Tabell 4 ovan kan man se att utsläppen från Danzas bilar är i stort sett lika som de utsläpp som redovisats för Schenker ovan. 10

Poståkeriet Sverige AB Poståkeriet Sverige AB är Nordens största åkeri med över 3300 anställda och 2300 fordon. Det är ett helägt dotterbolag till Posten Sverige AB och är därmed det enda av de bolag som igår i denna undersökning som är svenskägt. Miljöarbete Poståkeriet har under en längre tid arbetat för att förbättra utsläppen från deras fordon. Redan 1983 monterade dåvarande Poståkeriet avgasrening och förvärmning på alla sina lastfordon. Alla Poståkeriets bilar kör i dagsläget på miljöklass 1 diesel alternative blyfri bensin. Tillsammans med andra transportbolag och lastbilstillverkarna bedriver Poståkeriet olika utvecklingsprojekt om biogas för att minska miljöpåverkan från bolagets transporter. Detta projekt är dock fortfarande i en experimentfas och i dagsläget har Poståkeriet tre fordon som drivs med biogas och två som bedrivs med naturgas. Likt de andra bolagen i undersökningen har Poståkeriet låtit ta fram en utbildning i effektiv körning. Dock har i stort sett alla chaufförer inom Poståkeriet redan genomgått denna endags utbildning till skillnad från de andra bolagen där utbildningarna håller på att genomföras i dagsläget. Detta har, enligt Poståkeriet, bidragit med en reducerad bränsleförbrukning med 8 % sedan 1998. Inom hela Postkoncernen har Posten ställt upp ett antal miljökrav som används vid upphandling och inköp av transporter. Dessa krav måste även Poståkeriet följa vid interna upphandlingar av tranposter från andra bolag inom Posten Sverige AB. Utsläpp Posten har valt att inte redovisa några specifika utsläppsvärden för Poståkeriet liknade de som Danzas och Schenker har för sina bilar. Vid kontakter med miljöansvariga på Posten har dessa uppgifter utlovats, trots upprepade kontakter har inte dessa dokument erhållits. Detta gör det omöjligt att jämföra Poståkeriets utsläpp mot de andra transportbolagens utsläpp och Naturskyddsföreningens normer. 11

Slutsatser och diskussion Utsläppsvärdena är i det närmaste identiska för de undersökta transportbolagen och generellt kan man säga att det är mycket långt kvar för dessa till en anpassning till de nivåer som Naturskyddsföreningen ställer upp för att certifieras som Bra miljöval. Transportsektorn i Sverige, både gods- och persontransporter, svarar idag för någonstans kring 20 procent av den totala inhemska energikonsumtionen. I huvudsak används oljeprodukter, lastbilar körs idag nästan uteslutande på diesel. Detta gör att Transportsektorns koldioxidutsläpp uppskattas till omkring 13,5 % av de totala utsläppen i Sverige. En anpassning som alla bolagen i undersökningen har gjort är övergången till diesel av miljöklass 1, det beräknar ha minskat utsläppen av kväveoxider med ca 10 % och svavelhalten är mycket låg i detta bränsle. Det finns dock även ett mindre antal fordon anpassade för biobränslen, men detta är fortfarande i ett experimentskede. Slutligen kan sägas att efter att ha studerat de olika transportbolagen i denna undersökning är skillnaden förvånansvärt liten mellan de olika bolagen. Man ser enkelt från tabellerna ovan att det är lång väg kvar till Sveriges åkerier uppfyllt kraven för Bra miljöval. Det är en marginell skillnad mellan utsläppen och energiförbrukningen för de transportbolag som har jämförts i denna undersökning. Att det inte är någon skillnad kan delvis bero på att det idag är svårt för ett åkeri att få ner sina utsläpp till de uppställda kravnivåerna. Men det kan även bero på att det inte ställs några krav från kunderna på miljömärkning vilket har gjort att företagen istället har fokuserat på andra aspekter av distributionen än den miljömässiga. Den lilla skillnaden mellan bolagen beror antagligen på att de fordon som används är i stort sett identiska och detta medför att det faller transportbolagen och konsumenterna att kräva av lastbilstillverkarna att de påskynda processen genom att ta fram miljövänligare bilar. Att både Schenker och Danzas har samma siffror angående utsläpp av CO 2 och mycket liknade siffror på de andra parametrarna, tyder på att dessa siffror inte har beräknats utifrån den egentliga förbrukningen av deras bilar utan har tagits från den schablon som Nätverket för Transporter och Miljön har arbetat fram. Nätverket för Transporter och Miljön, NTM, är en ideell förening som verkar för en gemensam uppfattning, konsensus, hur transportsektorns miljöfrågor ska lösas för att uppnå långsiktigt hållbara transportsystem. Alla transportbolag i denna undersökning är medlemmar i NTM. I denna schablon, som är från augusti 1998, redovisas ett medel av CO 2 med 52 respektive 48g/tonkm, vilket är detsamma som både Danzas och Schenker redovisar i sina respektive miljöredovisningar. Lastbilstillverkarna, som här får representeras av Scania och Volvo, redovisar dock mycket lägre siffror kring utsläppen av föroreningar. Enligt Scanias beräkningar ska utsläppen av CO 2 från en tung lastbil med trailer (40 ton) med Euro 1 klassad motor vara 29g/tonkm, dvs 45 % lägre än vad branschen själva har räknat fram. 12

Trots Scanias positiva data kan man se en klar förbättring mellan Euro 1 och Euro 3 klassade motorer vad gäller olika utsläpp. Utsläppen av CO 2 är ungefär samma, men utsläppen av CO, HC, NO x och partiklar är nästan bara hälften så stora med Euro 3 som med Euro 1 klassade motorer. Med dessa data borde man kunna dra slutsatsen att föroreningarna bör minska i och med att fordonsparken hos transportbolagen förnyas, vilket är en ständigt pågående process. Utsläppen är inte bara beroende av vilken typ av bil man använder utan även beroende på hur chauffören kör bilen. Denna variabel har antagligen inte tagits hänsyn till i den statistik som redovisar i miljöredovisningen från de båda bolagen. För Schenker har jag även valt att gå in och titta på vilken förändring som har skett mellan åren 2000 och 2001. Tyvärr kunde jag konstatera att ingen förändring i utsläpp hade noterats i miljöredovisningen. Att ett bolag återanvänder stora delar av sin miljöredovisning visar att det är viktigare att ha en miljöredovisning än att låta den innehålla intressanta uppgifter. Så trots att bolagen har genomfört utbildningar av chaufförer i syfte att minska energiförbrukningen har det inte på papper noterats någon förändring i utsläppen sen 1998, dvs då MNT sammanställde sin utsläppsschablon. Generellt skulle man kunna säga att alla dess företag använder sig av miljöredovisning endast i marknadsföringssyfte och mycket av informationen i dessa bör betraktas som mycket partisk. Posten är det av dessa bolag som har den i särklass sämsta offentliga miljöredovisningen av gäller sin transportsida. 13

Referenser Danzas ASG. (2002-04-29). Miljö - Beräkningsgrunder [www dokument]. URL http://www.danzasasg.com/svenska/miljo/berakningsgrunder.asp Danzas ASG. (2002-04-29). Betydande miljöaspekter [www dokument]. URL http://www.danzasasg.com/svenska/miljo/miljoaspekter.asp Danzas ASG. (2002-04-29). Miljöledningssystem i korthet [www dokument]. URL http://www.danzasasg.com/svenska/miljo/miljoledningssystemet.asp Danzas. (2002). Miljöredovisning 2001 [pdf dokument]. URL http://www.asg.se/svenska/kvalitet/pdf/miljoredovisning2001.pdf Göteborgs stads upphandlings AB. (2001-09). Miljöledning av transporter [pdf dokument]. URL http://www.miljoinfo.se/pdf/led_trsp.pdf NTM. (1998-08-21). Tung lastbil med släp, fjärrtrafik Euro 1 [www dokument]. URL http://www.ntm.a.se/emissioner/car/data/lb4euro1.htm NTM. (1998-08-21). Tung lastbil med trailer, fjärrtrafik Euro 1 [www dokument]. URL http://www.ntm.a.se/emissioner/car/data/lb3euro1.htm Posten Sverige AB. (2002-03-19). Förvaltningsberättelse - Miljö [pdf dokument]. URL http://www.posten.se/content/img/1022587070417miljoredogorelsen_2001.pdf Posten Sverige AB. (2001-09). Miljö en marturlig del av verksamheten. Posten Sverige AB. (2002-03-19). Postens miljökrav vid upphandling och inköp av transporter [pdf dokument]. URL http://www.posten.se/content/img/1022588293247miljkrav_trpt.pdf Posten Sverige AB. (2001). Årsredovisning 2000. Roth, Anders. (1997). Miljökriterier för godstransporter [pdf dokument]. URL http://www.snf.se/pdf/bmv/krit-bmv-godstransporter.pdf Scania. (2002-08-22). Scania on the environment Emissioner från Scanias motorer [pdf dokument]. URL http://www.scania.se/environment/archive/scania_environment_2_99_swe.pdf Schenker-BTL AB. (2000-06-27). Miljöpolicy [pdf dokument]. URL http://www.schenker.nu/wwwroot/images/page/6665/redovisning.pdf Schenker-BTL AB. (2002-08-15). Miljöprogram 2001 [www dokument]. URL http://www.schenker.nu/schenker_btl/schenker_btl_sweden/about/miljoe/miljoel edning/ Schenker-BTL AB. (2001). Miljöredovisning 2000 [pdf dokument]. URL http://www.schenker.se/mredo2000.pdf Schenker-BTL AB. (2002). Miljöredovisning 2001 [pdf dokument]. URL http://www.schenker.nu/wwwroot/images/page/8039/btlmiljr.pdf 14

Vinnova. (2002-05-04). Logistik och godstransporter [pdf dokument]. URL http://www.vinnova.se/forsk/transport/logistik/logistik.pdf Volvo. (2001-06-07). Emissioner från Volvos lastbilar (Sverige) [pdf dokument]. URL http://www.volvo.com/group/quality_safety_environment/emis_sv.pdf 15