Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

Relevanta dokument
Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer

Programmet introducerades och deltagarna vid de olika borden fick presentera sig för varandra.

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete?

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Projekt Pinocchio. Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen Allmänna utskottet Socialnämnden

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?

Förändringskonceptens bakgrund

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg

ESTER-screening och dess konvergenta validitet gentemot tidigare screeninginstrument till unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende

Förändringskoncept. Projekt Pinocchio

Vad är SOFIA studien?

SOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet.

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

GR 25 november 2009 Marianne Olsson Mofirm

Projekt Pinocchio Helsingborgs stad - Tidiga insatser för barn i riskzonen

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Vad är SOFIA-studien?

Våld i nära relationer

-NYTT #4:

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Pinocchio i Härryda. I Pinocchioprojektet i Härryda kommun samverkar skola, socialtjänst, BUP, barnmedicinska mottagningen.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Presentationsmaterial från osteoporoskonferens i Rydal, mars 2007 Kompetensstegen Genombrottsprojekt Anna Rångemyr Maria Tid 28/ Nationell satsn

Projektrapport - HeLa Barn

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

KORT OM MIG - HENRIK ANDERSHED

Risk- och skyddsfaktorer i teori och praktik

Om risk- och skyddsfaktorer

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen. Kort om projektet

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Resultat från Skolelevers drogvanor

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Anteckningar styrgruppsmöte

Välkommen till vår tredje nätverksträff Fritidshem ht 14!

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014

Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Riskbruk, missbruk och beroende februari samt mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Ungas psykiska hälsa i primärvården - Elevhälsan Nätverksmöte Göteborg 28 februari 2018

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Syftet med Stockholmsenkäten

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Möte med lokala projektledare

Föräldrar är viktiga!

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

Min referensram Drogsituationen Beroende Vem blir missbrukare? Hur känna igen? Förebyggande i skolan; vad fungerar? Vad fungerar inte?

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan?

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Transkript:

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

HUR? Utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer mellan verksamheter och organisationer som främjar förebyggande arbete och tidiga insatser. Använda det strukturerade bedömningsinstrumentet ESTER. Använda Genombrottsmetoden för att strukturera arbetet. Öka användningen av evidensbaserade metoder som följs upp och utvärderas. Arbeta efter framtagna förändringskoncept.

Team Knappekulla TEAMEN Team Floda Team Röselid Team Stenkulan

VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur t.ex. slå, sparka, hota icke-aggressiva normbrytande beteenden t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, stjäla saker, vandalisera, skolka från skolan, klottra Anna-Karin Andershed

ESTER Strukturerad bedömning och uppföljning av evidensbaserade risker, skydd och insatser för unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende. Betonar vikten av att ta hänsyn till såväl risksom skyddsfaktorer i bedömning av barnet och barnets föräldrar, och kan användas vid både förebyggande och behandlande insatser.

Risker som bedöms i ESTER-bedömning Hos den unge Hos familjen Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

Skydd som bedöms i ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation

Risker och skydd som mäts i ESTERbedömning Risker och skydd som har mest praktisk betydelse för insatser till unga i riskzonen Risker och skydd som: (1) kan gå att påverka och förändra (2) kan anses vara direkt snarare än indirekt kopplade till den unges risk för normbrytande beteende.

Risk-skydds profil

1. Trotsighet, ilska eller oräddhet

14. Positiva förhållningssätt eller problemlösningar

Summering av risker över tid Barn 1

Genombrottsprojekt (projektdesign) Välj förbättringsfokus Planeringsgrupp Expertgrupp Förarbete LS 1 LS 2 LS 3 Arbetsperiod 1 Arbetsperiod 2 Förändringskoncept identifieras Gemensam projekttid Total projekttid (1-2 år)

Välkommen till Lärandeseminarium 3 Måndagen den 13 september kl. 08.30-16.30 på Smyrnagården Järnholmen 08.40-09.30 Teamen presenterar sitt arbete tillsammans med cheferna 09.30-09.50 Riktad föräldragrupp i Gråbo Lena Thorén 09.50-10.10 Kaffe 10.10-10.40 Ryggsäcken - verksamhet för barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Lena Pedersen 10.40-11.00 Beroendeenheten presenterar sitt arbete Ulla Wik 11.00-12.00 Härryda Pinocchio-team berättar om sitt arbete Susanne Karlsson Bandelin 12.00-12.30 Genombrottsmetoden. Mål och mått - genomgång 12.30-13.30 Lunch 13.30-14.30 Team-arbete kring genombrottsmetoden. Förändringscykler. Fiktivt fall. 14.30-14.50 Diskussion genombrott 14.50-15.10 Kaffe 15.10-16.10 Team-arbete + Tommy Vinterloo+vuxenpsykiatrin 16.10-16.30 Återkoppling, sammanfattning och utvärdering

Förändringskoncepten 1. Stärk och systematisera samverkan över verksamhetsgränser 2. Systematisera arbetet enligt en viss process 3. Identifiera och sätt in insatser tidigt 4. Använd strukturerade bedömningsinstrument som fokuserar på evidensbaserade risker och resurser 5. Arbeta tillsammans med föräldrarna 6. Fokusera på evidensbaserade riskfaktorer 7. Fokusera på evidensbaserade resursfaktorer 8. Anpassa insatserna till varje barns specifika behov 9. Sätt in insatser över en betydande tidsperiod 10. Använd evidensbaserade insatser 11. Beakta särskilt eller undvik metoder som visat sig ge negativ effekt

Kontaktuppgifter Lerum och Tjörn Erica Baatz erica.baatz@lerum.se 0302-52 14 42 Åse Skogvall Tibblin ase.skogvall.tibblin@lerum.se 0302 52 21 89 Ulla-Britt Caping Salas (projektledare) ulla-britt.caping.salas@lerum.se 0302 52 15 04 Susanne Pettersson susanne.pettersson@tjorn.se 0304-60 15 81 Helena Broberg helena.broberg@tjorn.se 0304-60 10 82