Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden

Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden

Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Förvaltningens profil och uppdrag ------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Grunduppdrag ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 4 Viktiga händelser (samtliga) Carl-Johan o Maria ---------------------------------------------------------------------- 4 Verksamhetsförändringar Carl-Johan o Maria -------------------------------------------------------------------------- 4 Jämlik hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------- 5 Utvecklingsuppdrag --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5 Säker hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------- 5 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ----------------------------------------------------------- 5 Utvecklingsuppdrag --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård -------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ----------------------------------------------------------- 6 Denna utbildning ahar ännu inte fått genomslag i föraltningen. Den kommer dock vara en del av Häslostadens fokus på prevention under hösten 2016 och våren 2017. ------------------------------------- 6 Hälso- och sjukvård i rimlig tid ------------------------------------------------------------------------------------------------ 6 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ----------------------------------------------------------- 7 Utvecklingsuppdrag --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Prioriterade områden --------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Äldres hälsa --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ----------------------------------------------------------- 7 Akutsjukvård -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ----------------------------------------------------------- 9 Utvecklingsuppdrag --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9 Områden med särskilda uppföljningsbehov --------------------------------------------------------------- 10 Diabetessjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 10 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 10 Utvecklingsuppdrag -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10 Hjärt- och lungsjukdomar ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 12 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 12 Neurologiska sjukdomar -------------------------------------------------------------------------------------------- 13 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 13 Palliativ vård ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 14 Produktion ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 15 Somatisk vård inklusive vårdval --------------------------------------------------------------------------------------------- 15 Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård ---------------------------------------------------------------- 16 Kompetensförsörjning ----------------------------------------------------------------------------------------------- 17 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare --------------------------------------------------------- 17 Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare --------------------------------------------------------------------- 17 Hälsofrämjande arbete ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 17 Verksamhet och resultat i fokus --------------------------------------------------------------------------------- 18 Kompetensförsörjning ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 18 2

Användning av bemanningsföretag ---------------------------------------------------------------------------------------- 20 Kommentera särskilt efterlevnad till den regionala strategins målsättning att inte använda inhyrning av sjuksköterskor för långvariga vakanser, utan endast som tillfällig lösning, efter den 30 april 2016. FV Delår 2------------------------------------------------------------------------------------------------------- 20 Hälsostaden har i vid delårsrapportens skrivande inga bemanningsföretag och vi bedömer att denna situation kommer att bestå framöver om inte dagens förutsättningar kommer att ändras radikalt. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 20 Antalet anställda och arbetad tid -------------------------------------------------------------------------------------------- 20 Miljöarbete ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Avfallshantering -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Tjänsteresor ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Finansiering och ekonomiska förutsättningar ------------------------------------------------------------ 21 Ekonomiskt ingångsläge ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Resultat ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 22 Totalt förvaltning ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 22 Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal ------------------------------------------------------------------- 23 Läkemedel --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 23 Kostnadsansvar läkemedel utveckling --------------------------------------------------------------------------------- 23 Övriga kostnader ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 24 Handlingsplaner för ekonomi i balans ------------------------------------------------------------------------------------- 24 Nyckeltal ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 24 Investeringar ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 25 Utrustningsinvesteringar -------------------------------------------------------------------------------------------------------- 25 3

Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Projekt Hälsostaden Ängelholm Hälsostaden är ett projekt mellan Ängelholms kommun och Region Skåne som ska skapa en gränslös och förbättrad vård för kommunens invånare. Projektet etablerades hösten 2013 och sträcker sig tre år framåt i tiden och är ett samarbete mellan kommunal verksamhet, primärvård och sjukhusbunden specialistvård i Region Skåne. Verksamheten har sitt huvudsäte i Ängelholm och bedriver viss verksamhet även i kringliggande kommuner. Målsättningen är att uppnå en ökad tillgänglighet, förbättrad kvalitet med utökad möjlighet att erbjuda vård på rätt nivå, förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus samt uppnå högre kostnadseffektivitet. Projekt Hälsostadens projekttid är förlängd till och med 30 juni 2018. Viktiga händelser (samtliga) Under våren har verksamheten varit engagerad i diskussionerna huruvida Hälsostaden skulle permanentas som en del av Sund eller fortsätta som fristående projekt. Beslut fattades först i början av sommaren vilket resulterat i viss osäkerhet i organisationen. Hälsostadens chef Sergio Garay lämnade organisationen 160831. Nedläggning av privat mottagning för reumatologi i Helsingborg resulterade i ökat antal remisser till Hälsostadens reumatologimottagning. Ökat antal remisser från vårdcentraler i Helsingborgsområdet avseende diabetes och endokrinologi. Ökad belastning på osteoporosmottagningen sedan denna verksamhet varit avvecklad i Helsingborg. Ökad belastning på Specialistminnesmottagningen på grund av ökat samarbete med primärvården. Verksamhetsförändringar Utlåning av två heltidsresurser sjuksköterska till akuten i Helsingborg till en merkostnad för Hälsostaden om 250 tkr. Rekrytering av neurolog som tagit med sig en del av sin tidigare mottagning. Detta har genererat högre kostnader för läkemedel, främst inom området MS. På grund av mindre gynnsamt rekryteringsläge har inte alla vårdplatser kunnat hållas öppna som önskat. Om man bortser från den normala neddragningen under sommarsemester perioden har ca 8 vårdplatser hållits stängda på grund av brist på sjuksköterskor. Fortsatt utveckling av vårdplanering över video. Förvaltningen har anställt en samordnare för SVPL-processen som har lång erfarenhet av arbete med kommunerna. Denna person har i uppdrag att fördjupa och vidareutveckla våra relationer med relevanta kommuner. 4

Startat försäljning av 4 vårdplatser på avdelning 22 för ortopedi Fv Sund. Utökning av mobila akutteamet med 50 procent. Resursfördelning, utökning av akutteam/närsjukvårdsteam med 30 procent perioden mars-maj. From juni utökning med ytterligare 20 procent. Vilket resulterat i 100 procent Närsjukvårdsteam och 50 procent akutteam. Försäljning av upp till 14 vårdplatser på medicinkliniken till Sund. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården ska identifieras och med riktade insatser minska Våld i nära relationer ska aktivt motverkas Deltagande i screening, framför allt i socioekonomiskt utsatta områden, ska öka Utvecklingsuppdrag Kvalitetsindikatorer i den ordinarie uppföljningen ska utvecklas så att omotiverade skillnader åskådliggörs Ett utvecklingsarbete av området våld i nära relationer ska bedrivas för att säkerställa en hög kvalitet i enlighet med gällande föreskrifter och riktlinjer Under perioden har det tagits initiativ att arrangera seminarier för all personal för att öka kunskapen om våld i nära relationer. Dessa beräknas utföras under hösten 2016. Alla avdelningar och mottagningar har arbetat systematiskt med Regionens värdegrund där vi belyser både att vi som medarbetare behandlar varandra på lika villkor men även våra patienter och besökare. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner och smittspridning ska minska Antibiotikaförskrivningen ska närma sig rikssnittet och följsamheten till riktlinjer ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Utvecklingsuppdrag Antibiotikaanvändning i slutenvård och vårdrelaterade infektioner ska analyseras med hjälp av Infektionsverktyget som underlag för att stärka patientsäkerheten I syfte att öka kunskapsstödet och läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läkemedel till barn ska arbetet inom detta område intensifieras 5

Indikatorer Säker vård Målnivå Utfall janaug Utfall 2015 Utfall 2014 2016 Utlokaliserade patienter <0,5 0 - - Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) <330 355 360 382 Följsamhet till regler för basal hygien vid >90 % 88% 65% 89% patientnära arbete Följsamhet till regler för arbetskläder vid 100 % 98% 100% 95% patientnära arbete Andel orala opioider >70 % 61% - - Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion <10 % 11% 13% 10% Penicillin V vid behandling av barn med >75 % 73% 75% 76% luftvägsantibiotika Överbeläggning <1 1 0 0 Utskrivningsinformation läkemedel >80 % 87% 88% 84% Under året har en större satsning gjorts för att öka läkemedelssäkerheten. Efter ett flertal analyser av läkemedelslistorna inom slutenvården visat att det i över 70 % av fallen finns något fel i listan har en utbildningsinsats gjorts mot läkargruppen. Innan sommaren startade ett försök med att läkare gör basal läkemedelsavstämning i samband med inskrivning på akuten eller allra senast dagen efter inläggning på avdelning. Under året har förvaltningens resultat avseende basala hygien och klädregler förbättrats påtagligt. Detta på grund av ett mycket aktivt arbete av chefläkare, chefer och utbildningsinsatser från Smittskydd. Hälsostadens ledningsgrupp fatta beslut under våren att inför nolltolerans avseende avvikelser från gällande regelverk avseende arbetskläder. Förvaltningen har en mycket låg andel utlokaliserade patienter och överbeläggningar. Generellt ser vi en förbättring av patientsäkerhetsparametrarna även om alla mål ännu inte uppfylls. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor ska öka Indikator Målnivå Utfall janaug 2016 Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor 10 % i den specialiserade vården 20 % inom primärvård Utfall 2015 8% Denna utbildning har ännu inte fått genomslag i förvaltningen. Den kommer dock vara en del av Hälsostadens fokus på prevention under hösten 2016 och våren 2017. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som han eller hon behöver 6

Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka Utvecklingsuppdrag Tillgänglighetspaketet ska genomföras genom: o Kö-satsningar Indikatorer Målnivå Utfall jan-aug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Väntande inom 60 dagar, första besök > 80 % 95% 96% 88% Telefontillgänglighet primärvård (enl SLL) > 90 % inom 15 84% 84% 84,9% min Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar > 80 % 74,7% 75,2% 76,0% Tillgängligheten i Hälsostaden är fortsatt god. Genom att involvera sekreterarna i planering av mottagningen samt god planering av mottagningarna nås väntetiderna med god marginal. Försök har gjorts för att korta väntetiderna på akutmottagningen genom att placera en bakjourskompetent specialist på akuten dagtid. Något förvånande har detta inte påverkat väntetiderna positivt. Telefontillgängligheten inom primärvårdsenheten följs upp varje månad. En kraftig ökning av antalet listade patienter och inkomna samtal under första halvåret påverkar vår tidigare uppåtgående trend. Vi har öppnat en separat telefonlinje för vår äldremottagning som ej mäts här. Önskvärt hade varit att även mäta inkomna samtal för perioden. Prioriterade områden Äldres hälsa Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen hos äldre, ska minska Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinläggningar minskar Andelen äldre som drabbas av läkemedelsrelaterade problem ska minska Index/Indikatorer Äldre Målnivå Utfall janaug Utfall 2015 Utfall 2014 2016 Fallriskbedömning >79,5 % 85% 82% 76% Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för >95 % 83% 85% 77% patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) >60 % 15% 46% 50% 7

Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång >60 % - - - (primärvård) Riskbedömning avseende trycksår >79,5 % 84% 81% 76% Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och >95 % 85% 79% 72% äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Riskbedömning avseende undernäring >79,5 % 81% 76% 68% Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) <30 000 22925 28331 36211 DDD/1000 Demensutredning >80 % - - - Återinskrivning 30 dagar för äldre >10 % minskning/år 14% 14,5% - Fallriskbedömning och vårdplan avseende fallrisk för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt riskbedömning - Hälsostaden arbetar ständigt med att förbättras inom patientsäkerhetsområdet antalet riskbedömningar för fall januari-augusti 2016 ligger på 85 procent och här når vi målet. Alla patienter som har ökad risk för fall ska ha en individuell vårdplan upprättad, och vårt mål är att ligga över 95 procent, vi ligger på 83 procent. Avvikelser skrivs och dessa sammanställs och återkopplas till medarbetarna på APT. Fler larm har köpts in under året som stödåtgärd för patienter med risk för fall. Riskbedömning avseende trycksår och vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning - Andelen trycksår vid vårens mätning är 17 procent, vilket är något sämre än hösten 2015 då vi låg på 8 %. Riskbedömningar görs i 84 procent av fallen och en individuell vårdplan 84procent av fallen vilket är en förbättring sedan 2015. Riskbedömning avseende undernäring 81 procent av patienterna riskbedöms inom området nutrition, detta är en förbättring från 2015. Vårt mål är att 80 procent ska ha riskbedömts och lika många, 80 procent, ska ha en individuell vårdplan upprättad. Munhälsa enligt ROAG ska genomföras på 60 procent, (målnivå HSN 2015) av patienterna. Riskpatient med behov av uppföljning kommuniceras till annan vårdgivare i kommun/primärvård i samband med utskrivning från sjukhus via Mina planer och medicinsk epikris. För att förbättras inom området har insatser gjort tillsammans med våra dietister. De har varit ute på slutenvården och har utbildat personalen vad de ska tänka på vid en riskbedömning undernäring samt hur en munhälsobedömning görs. Mobila teamets verksamhet bevakar återinskrivning inom 30 dagar gällande målgruppen äldre. Återinläggningsfrekvensen har minskat med 59 procent jämfört med föregående år. Om patienten är boende inom Ängelholms kommuns upptagningsområde erbjuds patientens vårdcentrals läkare möjlighet via remissförfarande till Närsjukvårdsteamet få patienten inskriven i vårdformen. Patienten är då inskriven en kortare eller längre tid för att upprätta SIP, medicinsk vårdplan samt tvärprofessionell läkemedelsgenomgång. Under inskrivningen kvarstår listningen på vårdcentralen. I de patientfall som är hemmahörande i någon av kranskommunerna erbjuds patientens vårdcentrals läkare konsultations möjligheter för att förebygga framtida oplanerade besök på akutmottagning och inskrivning i sluten vården. 8

Undvikbar slutenvård för äldre Under årets sju första månader har 67 patienter varit inskrivna i vårdformen. Av dessa patienter har 98 procent inte behövt uppsöka akutmottagningen. I 97 procent av patientfallen har inte behövt oplanerad slutenvård. 97 procent av patienterna har en SIP samt genomgått en tvärprofessionell läkemedelsgenomgång. 14 procent har behövts direkt inläggas i slutenvården. 10 procent har fått akut utökat bistånd, insättning/utökning av hemtjänst alternativt akut korttidsplats. 267 st genomförda hembesök för akutteamet. 10 procent av dessa patienter har fått insättning/utöka bistånd i form av hemtjänst eller akut korttidsplats. 2 procent har behövts direkt inläggas på sjukhuset. Planeringsarbete har genomförts på vårdcentralen under våren för kunna genomföra tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar med uppstart sista veckan i augusti. Samarbetet sker med läkare, apotekare samt distriktssköterska inom Hälsostaden. Akutsjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Tillgänglighet, kompetens och effektivitet på akutmottagningarna ska förbättras Utvecklingsuppdrag Arbetet med att skapa fler disponibla vårdplatser ska prioriteras Akutsjukvård Mål Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller > 15 % 14,1% 11,1% 7,3% trombectomi) vid stroke Andel som väntar mindre än 1 timme till första > 80 % 68% 68,7% 65,3% läkarbedömning Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40.0 min 32 min 52 min 53,8 min Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid > 90 % 63% 69% 68% Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar > 80 % 75% 75% 76% Reperfusion vid stroke andel och mediantid Vi ser en stigande trend av ökad andel reperfusioner där vi nu ligger nära målet på 15%. Förbättringen som skett kan i första hand härledas till en omfattade utbildningsinsats för berörd personal. Bl.a. har vikten av trombolys vid begränsade strokesymptom som dock kan ha en stor påverkan på patientens ADL lyfts. Införandet av regional strokebakjour kan säkerligen också ha bidragit till ökad trombolysfrekvens. Fortsatt utbildning kommer att ske i syfte att ytterligare förbättra andelen trombolyser. Vad gäller mediantiden så skiljer sig det rapporterade utfallet ovan signifikant jämfört med intern statistik. Enligt egna siffror ligger mediantiden på 32 minuter. (I dessa siffror ingår dock inte tider för januari månad då de inte registrerades internt.) Vi ser således en klar förbättring i mediantid, vilken mest troligen förklaras av att vi 1 februari införde nya rutiner. De nya rutinerna innebär bl.a. ett mer teambaserat arbetssätt samt att trombolys ges inne på röntgenavdelningen. Efter hand som de nya rutinerna finslipas förväntar vi oss att denna tid kan förbättras ytterligare. 9

Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning samt vistelsetid under 4 timmar Fortsatt föreligger vissa svårigheter att helt uppnå tidsmålen. En del i detta ligger i att huvuddelen av akutverksamheten i Ängelholm innefattar invärtesmedicin och endast en mindre del kirurgi och ortopedi. Invärtesmedicinska fall tar generellt sett längre tid att handlägga jämfört med kirurgiska och ortopediska fall, och vi saknar därför den utspädningseffekt som akutmottagningar med mer omfattande kirurgi- och ortopedimottagning. En annan orsak, som troligen inte är specifik för Ängelholm, skulle kunna vara att den regionala vårdplatsbristen ökar trycket på att genomföra utredningar på akutmottagningen för att om möjligt undvika inläggning. Dock ser vi inte någon sänkning av inläggningsfrekvensen. Vidare har akutmottagningens läkarbemanning justerats varvid specialistläkare finns i tjänst på akutmottagningen kl. 8-16 vardagar. Specialistens huvudfunktion är att vara beslutsstöd till övriga läkare på akutmottagningen. Vi hade med denna förändring förväntat oss att vistelsetiderna skulle minska, bl.a. genom att den medicnska utredningen skulle bli mer effektiv. En förklaring till att denna effekt uteblivit kan vara att primärjouren, som tidigare var legitimerad, nu oftare är AT-läkare. Detta har givit en stor utbildningsvinst och kompetensutveckling för våra AT-läkare, samtidigt som dessa troligen inte har möjlighet att upprätthålla samma tempo i sin handläggning jämfört med legitimerade läkare. Reperfusion vid hjärtinfarkt Här behövs ytterligare analys för att kunna hitta möjligheter till förbättring. En inbyggd begränsning är det faktum att reperfusion inte kan utföras lokalt utan alltid kräver sekundärtransport till Helsingborg eller Lund. Utan att ha tillgång till säkra data är vår bedömning att handläggningstiden här på akutmottagningen ligger i området kring 20-30 minuter. Områden med särskilda uppföljningsbehov Diabetessjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Kvaliteten i diabetesvården skall förbättras genom implementering av de nya nationella riktlinjerna Utvecklingsuppdrag Diabetes Sjukhus Målnivå Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D* 18 år) < 20 % 23,2% 26,2% 29,0% Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) > 90 % 68,2% 70,5% 73,8% Median-HbA1c (T1D >18 år) < 64 62 63 63,7 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T1D >18 > 99 % 90% 88% 78% år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) 98 % 91% 92% 89% 10

Andel icke-rökare (T1D >18 år) 95 % 81,3% 86% 87% Diabetes Primärvård Målnivå Utfall janaug 2016 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D* 18 år) 10 % 16% 15% 15% Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) 65 % 38% 37% 39% Median-HbA1c (T2D >18 år) < 55 53 53 53 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T2D 99 % 79% 91% 35% >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 96 % 60% 66% 65% åren (utan retinopati) (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) 95 % 28% 61% 74% Utfall 2015 Utfall 2014 Blodsockernivå under viss nivå - Andelen patienter med förhöjt långtidssocker är för jan-augusti 2016 19,5%. Detta är en mycket stor och bra förbättring jämfört med år 2015 då andelen var 23,9 procent. Sedan år 2013 har andelen sjunkit från 32,6 procent vilket är en mycket stor förbättring. Vi arbetar på mottagningen aktivt och strukturerat med att ytterligare förbättra resultatet för dessa patienter, vilket vi vet innebär stor vinst ur ett långtidsperspektiv. Vi arbetar med tätare kontakter med mottagningen och erbjuder Freestyle Libre (kontinuerlig blodsockermätning) under en försöksperiod för dessa patienter. Vi arbetar också med särskild satsning med att erbjuda inskrivning i strukturerad diabetesdagvård för patienter med kraftigt förhöjt långtidsblodsocker. Vi jämför oss mot enheter som har mycket god kontroll på patienterna blodsockernivåer, i syfte att använda goda exempel. Medel HbA1c har sjunkit med 1,7 mmol/mol. Vilket är en stor förbättring. Användning av ny teknik (freestyle Libre) och fokusering på minskning av andel patienter med HbA1c över 70 mmol/mol bedönms vara förklaring till detta. Blodtryckskontroll Andel patienter med blodtryck under eller lika med 140/80. Detta uppnås för 74,6 procent av patienterna. Denna andel är i parietet med riks och skånesnitt, men lägre än för 2015. Vi initierar därför ett projekt med ökad användning av 24 timmars blodtrycksmätning och standardiserad upptitrering av blodtrycksmedicin för att förbättra blodtryckskontrollen. Fotundersökning senaste året - Andel patienter, som genomgått Fotundersökning senaste året, är 93,7 procent för januari-augusti 2016, vilket är en mycket kraftig förbättring jämfört med 2014, då resultatet var 76,8 procent. Målet är att >99% av patienterna ska vara fotundersökta under året och anledningen till en något lägre siffra under 2016 bedöms vara att alla patienter ännu inte varit på läkarbesök. Ögonbottenundersökning senaste 2 åren 98,9 procent, vilket är ett gott resultat. Andel icke rökare - Andel icke rökare är 90,8 procent. Andelen icke rökare har under året ökat. Målet är att ingen patient ska röka. Vi ser en gradvis minskning av andelen rökare och vi kommer att arbeta fortsatt med detta under 2016-2017, framförallt då det finns vetenskapliga belägg för att återkommande diskussioner med läkare och sjuksköterska i anslutning till mottagningsbesök ökar chansen för rökstopp. 11

Hjärt- och lungsjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt ska förbättras så att återinsjuknande minskar Tillgängligheten till hjärtsjukvård med särskilt fokus på pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi, ska förbättras Återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska minska Hjärtsjukvård Målnivå Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) > 85 % 92% 97% 100% Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom > 90 % 63% 69% 68% rekommenderad tid Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid hjärtinfarkt (NSTEMI) > 80 % 87% 87% 85% Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt > 90 % 89% 91% 92% (NSTEMI) Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp vid > 90 % 65% 74% 80% hjärtinfarkt Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som > 90 % 88% 87% 79% genomgår uppföljning Andelen rökare som slutat efter 12-14 månader > 70 % 57% 62% 62% Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter 12-14 månader Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter 12-14 månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter 12-14 månader > 60 % 28% 34% 33% > 70 % 61% 57% 45% > 75 % 67% 65% 57% Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt Målet uppfylles. Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Avstånden till enhet som utför PCI bidrar till att dra ned resultatet. Målet hade sannolikt kunnat uppnås om PCI möjligheter fanns i Helsingborg även nätter och helger. Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt - Resultatet kan sannolikt förbättras om nya rutiner avseende remiss till PCI i Helsingborg kan utformas. Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt Något sämre resultat än 2015. Handlingsplan skall upprättas. Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt - Något sämre resultat än 2015. Handlingsplan skall upprättas. Uppföljning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 88 procent vilket inte uppfyller målet. Det är dock bättre än 2015 och datan har en positiv trend. Rökstopp efter hjärtinfarkt Försämrade siffror jämfört med 2015. Sannolikt på grund av brist på rökavvänjningsresurser. 12

Fysisk träning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 28 procent vilket inte uppfyller målet. Handlingsplan skall upprätttas. Kolesterolnivå efter hjärtinfarkt - Utfallet var 61 procent vilket inte uppfyller målet. Parametern har dock stadigt förbättrats sedan 2015 och uppvisar en positiv trend. Blodtryck efter hjärtinfarkt - Utfall 67 procent vilket inte uppfyller målet. Resultatet har dock förbättrats sedan 2015. Nya rutiner infördes 2015 för mer aktiv blodtryckskontroll och behandling redan efter första återbesöket till sjuksköterska efter 3-4 veckor. Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt - Från januari till och med juni var återinläggning på grund av hjärtsvikt 7,7 procent vilket är uppfyller målet på <10 procent. Hälsostadens hjärtsviktsmottagning har under en längre tid arbetat proaktivt för att minska återinläggningar på grund av hjärtsvikt. Bland annat genom telefonkontakter med patienter i riskzonen, täta kontroller och möjlighet för planerad inläggning för mer intensiv svikbehandling. Dessutom pågår ett samarbete med Vårdcentralen Laxen för att ytterligare förbättra kvaliteten i hjärtsviktsvården. Neurologiska sjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE Strokesjukvård Målnivå Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK > 90 % 76% 71% 72% Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller > 15 % 14% 11% 7% trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk > 70 % 83% 86% 93% hjärninfarkt (<80 år) Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40 min 32 min 52 min 54 min Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke > 80 % 80% 83% 84% Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke > 87 % 92% 94% 96% Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 > 75 % 66% 75% 80% månader Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke > 80 % 77% 78% 78% Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt > 75 % 84% 79% 75% Andel med rökstopp 3 mån efter stroke > 80 % 41% 42% 39% Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader > 90 % 82% 85% 88% Direkt vård på strokeavdelning eller IVA - Andelen stroke patienter som kommer direkt till strokeavdelning är förbättrat jämfört med 2015. Målet nås inte på grund av undanträngningseffekter på grund av platsbrist. Vid vårdplatsbrist måste alla vårdplatser användas vilket kan resultera i att en patient med annan sjukdom än stroke måste placeras på strokeenhet. Under de sista månaderna har dock ett nytt PM införts som skall öka möjligheterna till direktvård på strokeavdelning. Propplösande behandling vid stroke Andelen trombolyserade är i stigande men fortfarande falskt lågt då det sker en utspädningseffekt på grund av ett patientflöde från Helsingborgs lasarett. Patienter som ej bedöms vara i behov av trombolys som söker akutmottagningen i Helsingborg förs över till Ängelholm för vård. Detta gör att andelen patienter med stroke i Ängelholm som ej erhållit trombolys blir fler på grund av patientmixen. 13

Denna parameter är dock i stigande efter utbildningsinsatser. Under hösten 2015 har förvaltningen rekryterat en neurolog som fått ett specifikt uppdrag att arbeta med strokeflödet och inte minst trombolysbehandlingar. Nya rutiner implementerades i början av 2016 som förväntas förbättra resultatet ytterligare. Mediantid till trombolys 34 minuter. Under året har denna parameter förbättrats påtagligt. Orsaken är en översyn av alla rutiner kopplade till strokelarmet samt scenarieövningar på akuten med all personal. Funktionsförmåga efter stroke 80,2 procent av patienterna är ADL-oberoende 3 månader efter stroke. Detta är relativt bra siffror där förvaltningen legat stabilt över tid. Andel nöjda med rehabilitering 3 mån efter stroke - Andelen nöjda patienter är högt och har varit så under lång tid. Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader 66 procent vilket är en försämring gentemot tidigare resultat. Åtgärder för att förbättra hela rehabiliteringskedjan implementeras hösten 2016. Blodtrycksbehandling 3 mån efter stroke Något förbättrat resultat jämfört med 2015. Behandling på grund av högt kolesterol 3 mån efter stroke 84 procent. Denna andel har sannolikt ökats efter en genomgång av förvaltningens strokeprocess. Rökstopp 3 mån efter stroke Försämrade data jämfört med 2015. Sannolikt på grund av svårighet att få patienterna till rökavvänjning. Andel med återbesök till läkare/ssk efter tre månader Åtgärder är insatta men stroke sjuksköterskemottagningen kom igång i juni så den har inte någon genomslagskraft i dessa siffror. Blir troligen bättre nästa gång. Palliativ vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Alla patienter i livets slutskede ska erbjudas palliativ vård av hög kvalitet Antalet patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i ASiH ska öka Utfall 2015 Utfall 2014 Indikatorer Palliativ Målnivå Utfall janaug 2016 Täckningsgrad i palliativregistret >90 % 94% 99% 100% Smärtanalys och regelbunden skattning av >50 % 65% 75% 61% smärtintensitet Samtal om vårdens innehåll och riktning >70 % 38% 37% 37% (brytpunktsamtal) Dokumenterad munhälsoinspektion >80 % 61% 53% 48% Dokumenterad individuell vidbehovsordination av >90 % 61% 68% 62% ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) <20 % 19% 17% 12% Dokumenterad individuell vidbehovsordination av >90 % opioid 14

Täckningsgrad i Svenska palliativregistret mellan januari- augusti ligger på 94 procent. 87 patienter har avlidit på våra slutenvårdsavdelningar, 5 patienter har avlidit under augusti och dessa kommer att registreras kommande vecka. Målet är att 100 procent av patienterna ska registreras i palliativa registret. Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet 65 procent av patienterna var smärtlindrade i livets slutskede. VAS skalan är det smärtskattningsinstrument som alla medarbetare använder. Vid demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning, men även vid språkproblem därpatienten inte kan verbalisera sin smärta utgår smärtskattningen från patientens beteende. Fördetta ändamål finns flera olika validerade smärtskattningsinstrument, t.ex. Abbey pain scale. Validerat smärtskattningsinstrument användes i 30 procent av fallen vilket är en förbättring sedan 2015 då vårt resultat endast låg på 9 procent. Samtal om vårdens innehåll och riktning, (brytpunktsamtal) - Brytpunktssamtal till patienterna har genomförts i 38 procent av fallen, vilket är en liten ökning från föregående år. Samtal till närstående ligger på 78 procent vilket är samma från 2015. Dokumenterad munhälsobedömning - Andelen genomförda munhälsobedömningar ligger på 61 procent vilket är en ökning från 2015 då vi låg på 53 procent. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel 61 procent av patienterna var ångestlindrade och andelen patienter som under sista veckan av livet erhöll vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel har minskat något från 2015. Förekomst av trycksår (kategori 2 4) En modifierad Nortonskala började användas som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för trycksår. Hälsostaden håller på att implementera NVP på alla slutenvårdsavdelningar i syfte att höja livskvaliteten för patienter som vårdas i livets slutskede. 19 % av patienterna hade någon form av trycksår kategori 2-4 mellan januari till augusti 2016. ASIH finns tillgängliga på Hälsostaden en gång/vecka för att så tidigt som möjligt fånga upp patienter som har behov av palliativ vård men också som ett ovärderligt stöd för alla medarbetare. Vårt mobila team har ett nära samarbete med ASIH och hos våra gemensamma patienter görs en samordnad individuell plan för att hålla ihop den palliativa vården. Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 36 362 37 535 3,2% 0 2 366 2 461 4,0% - varav läkarbesök 18 923 19 433 2,7% 0 1 433 1 479 3,3% - varav övriga besök 17 439 18 102 3,8% 0 934 982 5,2% - varav hembesök totalt 354 370 4,5% 29 32 10,4% - varav hembesök läkare 256 286 11,7% 25 28 13,9% 15

- varav hembesök övriga - 98 84 14,3% 4 3 Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 2 142 2 448 14,3% - varav läkarkontakter 273 275 0,7% - 13,1% - varav övriga kontakter 1 869 2 173 16,3% Vårdtillfällen (avslutade) 3 401 3 267-3,9% 2 682 2 516-6,2% - Vårddagar (periodiserade) 22 170 19 888 10,3% Medelvårdtid 6,3 6,0-4,8% Unika individer totalt 15 869 16 563 4,4% Unika individer slutenvård 2 662 2 549-4,2% Unika individer öppenvård 14 514 15 345 5,7% Sedan Hälsostaden bildades för tre år sedan är det förvaltningens uppdrag att försöka hitta nya vägar för att möta den demografiska utvecklingen med en kraftig ökande andel äldre i befolkningen. Ett mål har varit att försöka minska slutenvård om vården kan ges minst lika bra i hemmet eller som ett öppenvårdsbesök. Sedan starten av Hälsostadens mobila team har slutenvården kunnat reduceras och andelen hembesök har ökat. Vårt mobila team vårdar flertalet svårt sjuka patienter i hemmet vilket motsvarar platserna på drygt en vårdavdelning. Medelvårdtiden minskar med knappt 5 procent från 6,3 till 6,0 vårddagar. De vårdplatser vi säljer till Fv Sund, (ca 14+4 vpl), och Aleris Ortopedi AB, (ca 10 vpl), registreras i deras respektive förvaltning/bolag. Antalet besök inom öppenvård ökar för alla vårdgivarkategorier jämfört med samma period föregående år. Hembesöken minskar något på grund av överföring till primärvårdsnivå, (mobila teamet). Remissinflödet är väldigt högt inom alla discipliner. Även kvalificerade brev/telefonkontakter ökar. Antalet unika patienter i öppen vård ökar med drygt 800. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 25 306 26 217 3,6% 0 719 762 6,0% - varav läkarbesök 12 531 13 457 7,4% 0 505 549 8,6% - varav övriga besök 12 775 12 760-0,1% 0 213 213-0,1% - varav hembesök totalt 313 871 178,3% 10 36 250,1% - varav hembesök läkare 149 581 289,9% 7 31 313,5% - varav hembesök övriga 164 290 76,8% 3 5 76,8% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 20 658 31 330 51,7% - varav läkarkontakter 3 357 11 193 233,4% - varav övriga kontakter 17 301 20 137 16,4% Unika individer 9 336 10 006 7,2% Antal listade vid VC 9 112 9 590 7,2% Telefontillgänglighet till VC (nyckeltal%) 86,6% 84,0% Vårdcentralen Laxen har under året anställt specialister i allmänmedicin vilket resulterat i att behovet att använda hyrläkare inte finns längre men även att vårdcentralen kunnat rekrytera AT-läkare och ST-läkare. Detta bidrar till en ökad kontinuitet och möjlighet att arbeta med förbättringsarbete på ett långsiktigt och kvalitativt sätt. Rutiner och planering har resulterat i att alla yrkesgrupper kunnat lägga större fokus på patientaktiviteter och inte på att hantera akuta lösningar. 16

Arbete med bemötande är högt prioriterat och följs upp i samband med arbetsplatsträffar eller vid behov av verksamhetschef via avvikelser och direkta kontakter med patienter. Målet på 9 300 listade patienter har vårdcentralen överträffat och har efter augusti månad ökat listningen med drygt sju procent jämfört med samma period föregående år. Antal listade patienter på vårdcentralen Laxen är nu 9 590. Besök till övriga vårdgivare, (exklusive läkare), har varit lågt under första månaderna på grund av ett antal sjukskrivningar. Fokus har även lagts på gruppen äldre i och med att vi arbetat med att utveckla Äldrecentralens arbete. Täckningsgraden har legat runt 60-61 procent under hela året vilket är under budgeterat målvärde. Kompetensförsörjning Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Helgtjänstgöring för personal minskas från varannan helg till två helger av fem. Förändringen påbörjas under 2015 och fortsätter under 2016. Beskriv hur arbetet bedrivs och utvecklas. Kommentera särskilt de verksamheter inom vilka förändrad helgtjänstgöring inte kunnat genomföras och orsaken till detta. Hälsostaden i Ängelholm personals helgtjänstgöring är två av fem helger, med undantag av vårdpersonal vid vår Kommunala korttidsavdelning. Vår Kommunala korttidsavdelning finansieras under projekttiden av Ängelholms kommun enligt särskild överenskommelse, vilken bl a bygger på Ängelholms kommuns kostnader att driva denna verksamhet. Frågan om korttidsavdelningen är under utredning. Hälsofrämjande arbete Sjukfrånvaron ska minska i Region Skåne. Kommentera utvecklingen av sjukfrånvaron och eventuella åtgärder, utöver SAM. Beskrivning och analys inom respektive område, sjukhusvård, HoH, psykiatri, ASIH/palliativ vård, hälsoval samt per yrkeskategori. Lyft även fram goda exempel och erfarenheter av verksamma åtgärder. 2015 års satsningar på kompetensutveckling av chefer och skyddsombud inom området systematiskt arbetsmiljöarbete fortsätter. För 2016 är målet att överträffa föregående års handlingsplan där den förvaltningsövergripande skyddskommittén konstaterade att i stort alla punkter uppfylldes. Stress och psykisk ohälsa är något som kommer att vara i fokus framöver i arbetet med den nya AFS:en 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö (Osa-afsen). Vi kan se att dessa diagnoser ökar och vi har därför under 2016 som planerat enligt handlingsplan påbörjat en riktad satsning för dessa områden. 17

Satsningen tog sin start i mars med utbildning för alla chefer i AFS:en Organisatorisk och social arbetsmiljö av en mycket välrenommerad extern utbilda Enligt handlingsplan kommer under hösten representant från HR att vid APT på samtliga enheter genomföra utbildning/information av personal samt initiera avdelningsinternt arbete i de faktorer som ligger till grund för Osa-afsen; arbetsbelastning, arbetstider samt kränkande särbehandling. Parallellt med detta genomförs en sammanställning, revidering samt utarbetande av Osa-rutiner i enlighet med afs 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete jämfört med osa-afsen. Den första konkreta åtgärden är att utifrån den regionsövergripande vägledningen arbeta för mer hälsofrämjande scheman. Den externa utbildaren kommer därefter tillbaka i slutet av hösten för en uppföljning av handlingsplanen och påbörjat arbete. Därefter är tanken att han återkommer till våren för ytterligare uppföljning relaterat till genomfört arbete samt uppnådda resultat. Rörande det individrelaterade arbetet kring sjukfrånvaro fortsätter det under 2015 påbörjade arbete med övergripande av HR ledd uppföljning bevakning, sammanställning och dialog med chefer ifråga om pågående sjukärenden. Något direkt mätbart positivt resultat har ännu inte kommit ut av dessa åtgärder, utan det har ännu så länge bara fått effekt i enstaka individärenden. Arbetet fortsätter och vi förväntar oss resultat i statistiken mot slutet av 2016. Ifråga om det preventiva arbetet har under våren tecknas ett lokalt samarbetsavtal med Försäkringskassan som till hösten bl a kommer att resultera i en med Previa och Arbetsförmedlingen gemensam utbildning kring rehabiliteringsfrågor. Tillsammans med Previa har under hösten planerats, som ett försök, in tre stycken tvåtimmars Rehabforum som bygger på att cheferna bygger upp ett gemensamt lärande kring rehabfrågor utifrån chefers erfarenheter. Vid Rehabforumet fungerar Previa och HR som expert och börjar med en kort inledning/information/ utbildning för att därefter gå över i rollen som moderator/coach. Vid det första mötet kommer temat att vara Tidiga signaler. Inom några verksamheter har under 2016 att påbörjas försök med schemalägga enklare friskvård. De är dock fortfarande i sin linda och berör ännu så länge ett fåtal personer, så det är för tidigt att uttala sig om effekterna av dessa piloter. Det påbörjade arbetet har emottagits försiktigt positivt av berörd personal. Verksamhet och resultat i fokus Tydliga mål, rätt kompetens på rätt plats och en god arbetsmiljö är grunden för att Region Skåne ska kunna leverera ett gott resultat till de skånska medborgarna. Arbetsplatserna ska ha ett öppet och tillåtande klimat där medarbetare kan utvecklas och bidra med sin kompetens för att utveckla verksamheten. Region Skånes chefer ska både ha ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott resultat. Cheferna ska tydliggöra målen i dialog med medarbetarna och arbeta aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning Redogör för arbetet med kompetensförsörjningsplaner, redovisa balans/obalans inom olika specialiteter/yrkeskategorier. Återkoppla gällande att anställa fler där behoven är störst ex. inom cancervården, förlossningsvården, akutsjukvården och psykiatrin (Sund). 18

Redogör även kortfattat för förekommande arbeten med kompetensmixplanering/uppgiftsväxling och värdera hur många av förvaltningens verksamheter som arbetar aktivt med kompetensmixplanering (spridningen av arbetet). Vid framtagandet av Hälsostadens övergripande kompetensförsörjningsplan med tillhörande handlingsplan har mycket stor vikt lagts för att göra denna så konkret som möjligt. Planen kommer att uppdateras och revideras under hösten 2016. Hälsostadens personal är vår verksamhets främsta resurs. Det är också ett faktum att våra medarbetares upplevelser av oss som arbetsplats och arbetsgivare är mycket väl kända bland kollegor inom eller utanför Region Skåne samt studenter. Ett gott rykte som arbetsplats är således det absolut avgörande för om vi ska kunna rekrytera de människor vi önskar arbeta tillsammans med oss. Ett gott rykte får vi genom att vara en trivsam, effektiv och bra arbetsplats där vi för patienter och personal gör det bästa av de resurser i som vi har att förvalta. Medarbetaren ska tycka det är roligt att komma till arbetet och orka med livet efter arbetsdagens slut. Vi som arbetar här ska uppleva att man själv såväl som verksamheten ständigt utvecklas rörande medicinsk omvårdnad, arbetsmiljö, effektivitet och anställningsvillkor. Alla chefer har arbetat med kompetensförsörjningsplaner för sina enheter. Dessa samt chefernas förslag till åtgärder för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare har legat till grund för förvaltningens övergripande kompetensförsörjningsplan. Vi har börjat i liten skala och tittat på uppskattat behov under 2016 utifrån tidigare erfarenhet och kommande pensionsavgångar. Ifråga om kompetensmix har ett nära samarbete för att kompetensutveckla och utveckla undersköterskans roll har inletts med Kommunal. Dialog om projektets fortskridande sker dock med alla fackliga organisationer vid samverkansmöten. Under våren och hösten har satsningar genomfört i projektform med att rekrytera nya personalkategorier renodla, utveckla och fördela över arbetsuppgifter såsom transportör, receptarier, biträden, vårdplanering. Insatserna har inte utvärderas än, men i huvudsak fått en mycket positiv respons bland personalen. Åtgärderna har mycket tydligt befrämjat en god arbetsmiljö och kostnaderna sannolikt kompenserats genom att bemanningen i övrigt kunnat hållas nere. Hälsostaden bedriver tillsammans med Vård- och Omsorgscollege ett pågående aktivt arbete med åtgärder för att möta den förväntade framtida bristen på undersköterskor, främst genom att med olika åtgärder säkerställa vår attraktivitet såsom en utvecklande arbetsplats, men även genom aktiviteter såsom att slussa in studerande som utmärkt sig i utbildningen. Hälsostaden arbetar löpande och aktivt med att träffa sjuksköterskor som spontan ansöker till oss för att på så sätt snabbt knyta kompetensen till oss. Löpande samarbete förs med Högskolan i Kristianstad för att genom praktikplatser anställa studerande sjuksköterskor som undersköterskor under studietiden och som sjuksköterska så snart utbildningen är avslutad. Hälsostaden har under året också arbetat med att förstärka introduktionen för timanställda, för att på så vis kvalitetssäkra och förstärka kompetensen bland alla medarbetare- oavsett anställningsform. HR-enheten har avgångssamtal med alla tillsvidareanställda som själva väljer att avsluta sin anställning för att skapa ett underlag för att arbeta med arbetsmiljö och kompetensförsörjning. 19