BILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden 2015"

Transkript

1 BILAGA 2 Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden 2015

2 Innehållsförteckning Allmän information Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning Viktiga händelser Verksamhetsförändringar Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Jämlik och jämställd hälsa Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Förstärkt vård i hemmiljö Äldres hälsa Palliativ vård Akutsjukvård Diabetessjukvård Hjärtsjukvård Nervsystemets sjukdomar Vårdproduktion Somatisk vård inklusive vårdval Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Lika rättigheter och möjligheter Hälsofrämjande arbete Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Utbildningsuppdraget Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Bisysslor Antalet anställda och arbetad tid Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ingångsläge Resultat

3 Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Läkemedel Övriga kostnader Handlingsplaner för ekonomi i balans Utrustningsinvesteringar Inledning Sammanfattning Projekt Hälsostaden startade under hösten 2013 och är ett treårigt utvecklingsprojekt. Verksamheten har ett innovativt klimat och genom närvarande ledarskap utvecklat vården i en riktning som stödjer vård på rätt vårdnivå. En förutsättning för förändringsarbetet är småskalighet och till viss del självständighet. Verksamheten har t o m december 2015, haft svårigheter att klara de ekonomiska målen för projektet, samtidigt uppvisat en hög tillgänglighet. Genom att skapa samverkan mellan kommunens och regionens olika vårdområden syftar Projekt Hälsostaden till att öka tillgängligheten inom vården och förbättra patientflöden mellan sjukhus, primärvård och kommun. På så sätt skapas kortare vårdköer och en mer patientsäker vård. Kliniker, vårdcentraler och delar av kommunen arbetar tillsammans i en samlad organisation för att hitta nya lösningar och samarbetsformer som i framtiden också kan appliceras på andra skånska sjukhus. Centralt är att sammanföra medarbetare från tre olika aktörer, ge dem möjlighet att studera patientgruppers olika förutsättningar, se möjligheter till nya flöden och lösningar och sedan realisera dessa i verksamheten. Förvaltningens profil och uppdrag Hälsostaden är ett projekt där Ängelholms kommun tillsammans med Region Skåne ska skapa en gränslös och förbättrad vård för alla kommunens invånare. Projektet etablerades hösten 2013 och sträcker sig över en period på tre år och är ett samarbete mellan kommunal verksamhet, primärvård och sjukhusbunden specialistvård i Region Skåne. Verksamheten finns i Ängelholm. Målsättningen är att uppnå en ökad tillgänglighet, förbättrad kvalitet med utökad möjlighet att erbjuda vård på rätt nivå, förbättrat patientflöde mellan kommun, primärvård och sjukhus samt att uppnå högre kostnadseffektivitet. Viktiga händelser Under 2015 har Hälsostaden satsat på att integrera ny teknik för att effektivisera vårdplaneringsprocessen gentemot kommunerna. Detta bland annat genom att införa vårdplaneringar via videolänk (Lync). Våren 2015 startades ett mobilt närsjukvårdsteam. Målgruppen är patienter i stort behov av medicinsk uppföljning efter sjukhusvistelse. Målet är att ge patienterna bättre och mer lättillgänglig vård. Effekterna har blivit en kraftig minskad slutenvårdskonsumtion. 3

4 Hälsostaden har under 2015, infört ett nytt uppföljningssystem av produktion, ekonomi och kvalité. Syftet är att på ett enkelt sätt kunna visa månadsvisa resultat på olika kvalitetsindikatorer för samtliga anställda i organisationen. Hälsostaden klarar Region Skånes tillgänglighetsmål samtliga månader under perioden. Hälsostaden har fått årets kvalitetspris, Diabasen 2015 av Region Skåne. Hälsostaden har nominerats som finalist till utmärkelsen årets välfärdsförnyare av tidningen Dagens Samhälle. Hälsostaden har under 2015 reducerat kostnaderna för bemanningsföretag med 50 procent i förhållande till föregående år. Hälsostaden har inga svårigheter med kompetensförsörjningen under Genom förebyggande insatser och förbättrat samarbete med Ängelholms kommun har Hälsostaden reducerat 14 vårdplatser med bibehållen kvalitet, (6 av dessa platser disponeras av fv Sund). Om- och nybyggnad av hela sjukhusområdet pågår mottagningsplanet byggs om i etapper där första etappen står klar januari Under året har förvaltningen inlett vårdplaneringar över videolänk med kommuner vilket möjliggör att vårdplaneringar kan göras fortare och med mer relevant personal närvarande. Lösningen möjliggör för anhöriga att deltaga vid mötet från sin arbetsplats utan att behöva ta ledigt från arbetet. Åtgärden sparar tid och pengar för kommunerna som inte behöver lägga tid på att transportera personal till sjukhuset för vårdplanering. Under sommaren inledde Hälsostaden ett samarbete med Philips för att ta fram innovativa lösningar på hur man skulle kunna sköta fler patienter i hemmet. Philips vann en innovationsupphandling och har inlett arbetet med att analysera data från alla inläggningar Samarbetet kan resultera i en fortsättning där ny teknik har en plats. Hälsostaden deltar även i en förstudie till ett Vinnovaprojekt tillsammans med Matematiska institutionen vid Lunds universitet, Sigma och e-hälsotjänsten Min Doktor. Samarbetet har erhållit medel från Vinnova för att utreda ett projekt för säker monitorering av vitalparametrar (puls, blodtryck, andning) i hemmet. Verksamhetsförändringar Under hösten minskades antalet slutenvårdsplatser till följd av mobila teamets insatser i hemmet. Ett projekt i samarbete med förvaltning Sund inleddes där de disponerar 6 vårdplatser fördelat på phälsostadens vårdavdelningar. Flödet i amputationsprocessen från förvaltning Sund har utvecklats och förbättrats, med vård på rätt nivå. 4

5 Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet och förtroende enligt nationella patientenkäten ID0005 Bättre än % VåC Laxen 76% Akutmott ID0006 Bättre än % VåC Laxen 66% Akutmott ID0007 Bättre än % VåC Laxen 85% Akutmott ID0267 Bättre än % VåC Laxen 76% Akutmott ID0268 Bättre än % VåC Laxen 88% Akutmott Under året har Hälsostaden kontinuerligt arbetat med att förbättra patienternas upplevelse av vården genom att kontinuerligt prata om vikten av det goda bemötandet. Vi vill att alla patienter skall behandlas så som vi skulle behandla våra egna närstående. Hälsostaden har deltagit i föreläsningar utanför sjukhuset, till exempel hos pensionärsorganisationer för att bygga en god dialog och för att stärka förtroendet för vården. Under hösten har en så kallad Happy or not -mätare placerats på en av våra mottagningar för att undersöka nöjdheten hos våra patienter. Utfallet var mycket gott men det gav oss samtidigt underlag för fortsatt förbättringsarbete. Under våren 2016 kommer mätaren placeras på en slutenvårdsavdelning och därefter akutmottagningen. Svårigheter att jämföra med 2014 eftersom enkäten utförs i annan regi Osäkerhet kring om frågorna är formulerade annorlunda. Generellt för vårdcentralen Laxen ser vi en förbättring jämfört med För Akutmottagningens del noteras en försämring rörande respekt och bemötande samt information och kunskap. Utvecklingsuppdrag Region Skåne ska delta i de nationella programmen för Mina vårdflöden, Tidbok och Journalen. Härigenom ska journalinformation göras tillgänglig för patienten och tidboken öppnas för patienter som har konto i Mina vårdkontakter. Möjlighet att läsa sin egen journal på nätet ska utökas och även omfatta journaler inom psykiatrisk vård (FV) I enlighet med den digitala agendan ska tjänster utvecklas där IT underlättar arbetet för både medborgaren och vårdenheten (FV) 5

6 Alla Hälsostadens mottagningar är anslutna till Mina vårdkontakter. Under året har förvaltningen aktivt försökt få fler patienter att registrera sig. Målet är att allt fler skall kunna hantera sina kontakter med Hälsostadens mottagningar via Mina vårdkontakter. Vi arbetar aktivt genom att dela ut patientinformation och utbildning både av medarbetare och personal. Under hösten startade planeringsarbetet för att göra tidboken tillgänglig via Mina Vårdkontakter för patienter listade på vårdcentralen Laxen. Jämlik och jämställd hälsa Ytterst ansvariga för detta arbete är verksamhetscheferna och arbetet under året har främst handlat om utbildningsaktiviteter. Medarbetare som önskat har deltagit vid Stora likarättsdagen. Det har funnits ett otydligt flöde och därmed olikhet i eftervården/rehabilitering av benamputerade patienter. Det berör främst patienterna tillhörande Helsingborgs lasarett. Ett samarbete sjukhusen emellan har lett till ett PM med ett nytt flöde där samtliga patienter får samma möjlighet till eftervård/rehabilitering (beroende på förutsättningarna). Vi är delaktiga i arbetet med att likrikta smärtrehabilitering i Region Skåne. Samarbetet sker med Kunskapscentrum/Smärtrehabilitering i Lund och Smärtrehabilitering i Hässleholm. Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5/100 vpl 0.0/100 vpl Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) ID0011 <330/ Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete ID0014 >90% 81% Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete ID % 92% Andel orala opioider ID0027 >70% 54% Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion ID0049 <10% 12,7% Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika ID0050 >75% 76,3% Överbeläggning ID0128 <1/100 vpl 1,23/100 Utskrivningsinformation läkemedel ID0137 >80% 88,5% Utlokaliserade patienter och överbeläggningar - Hälsostaden har inga utlokaliserade patienter och liten andel överbeläggningar. Överbeläggningarna har varierat mellan 0 och 2,6 platser under året. Hälsostaden har prioriterat att försöka öppna extra vårdplatser framför överbeläggningar på befintliga avdelningar. Under sommaren har förvaltningen jämfört med de senaste 3 åren haft färre vårdplatser och fler inläggningar. Trots detta har förvaltningen behövt öppna extra vårdplatser hälften så många gånger som förra året. Anledningen till detta är: bättre kontinuitet i läkarbemanningen på avdelningarna vilket borgar för kortare vårdtider. dagbakjour (specialist) på akuten vilket minskar antalet inläggningar och skapar högre tempo i både den diagnostiska och terapeutiska processen i slutenvård. 6

7 utvidgat uppdrag för Hälsostadens mobila team som under sommaren arbetat intensivt med våra mest sjuka patienter vilket möjliggjort att fler har kunna vårdas hemma istället för på sjukhus. Hygien och kläder - Senaste PPM mätningen (hösten 2015) avseende hygienrutiner och klädregler visar på ett lågt resultat, 76 procent hade korrekt i samtliga mätpunkter gällande BHK. Detta är dock en förbättring från vårens resultat som var 56 procent. Hälsostaden har under hösten infört månatliga egna mätningar. Varje enhet har tagit fram en handlingsplan som sedan sammanställts till en övergripande handlingsplan för Hälsostaden. Förvaltningen har infört nolltolerans mot avvikelser från gällande klädregler. Bristande följsamhet kommer beaktas i lönerevision och kan ytterst leda till avskiljande från tjänst. Öppenvårdsantibiotika - Andelen Kinoloner vid UVI var 12,7 procent vilket är en minskning från 17 procent Förskrivningen av PcV var 76,3 procent. Förskrivningen av orala opioider, utfall för 2015 totalt saknas. Under perioden januari augusti var resultatet 54 procent vilket var en liten ökning jämfört med 2014 (51 procent). Utskrivningsinformation - Andelen som erhöll utskrivningsinformation var 88,5 procent vilket med god marginal uppfyller målet (70 procent). Hälsostaden har inte uppfyllt målet med att genomföra minst fyra riskanalyser. Vårdrelaterade infektioner - Senaste PPM-mätningen (mars) avseende VRI gav 7 procent. Detta är i linje med tidigare mätningar. På Hälsostaden finns ett Kliniskt träningscentrum, KTC, där förutsättningar skapas för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen bland vårdpersonalen. KTC erbjuder simulerad procedurträning av kliniska och kommunikativa färdigheter för samtliga studentkategorier och medarbetare på Hälsostaden. Målet är hög kompetens för bästa möjliga patient- och personalsäkerhet. En förutsättning för att uppnå målen med god, säker, kunskapsbaserad och patientsäker vård är medarbetare med hög kompetens samt kompetens i ständig utveckling och förbättring. I sjukvården är det viktigt att känna sig trygg på sin arbetsplats. Det handlar om att ha rätt kompetens för sitt arbete vilket förutsätter att det finns möjlighet att studera, kunna träna praktisk samt att kunna ställa frågor. Hälsostaden arbetar aktivt med att ha ett öppet och lärande klimat med mentorer, instruktörer, handledare och seniora kollegor. Vi är övertygade om att det är en framgångsfaktor vad gäller ökad patientsäkerhet, minskade vårdskador och en attraktiv arbetsplats där man trivs och vill stanna. Vårdskador orsakar ett enormt lidande för patienten och kostar sjukvården oerhörda summor pengar. Hälsostaden arbetar aktivt med att öka medarbetarnas kunskaper i kliniska färdigheter för att bli säkrare i sin nuvarande och framtida yrkesroll. På så sätt kan vi minska och undvika vårdskador såsom bl.a. fall, trycksår och vårdrelaterade infektioner. Hälsostadens KTC har under året genomfört följande utbildningar för medarbetarna: HLR 7

8 ALERT (tidig identifiering av svårt sjuka patienter för att undvika att patienten blir sämre och flyttas till en högre vårdnivå) SBAR (säker rapportering och kommunikation) Träning av kliniska färdigheter för samtliga yrkeskategorier i vårdande position efter behov Temadagar i ämnet Trycksår och Kritiskt sjuk patient Diverse föreläsningar och workshops Picc-line Uppföljning och utbildningsinsatser efter de nationella punktprevalensmätningarna i trycksår och BHK för att öka kunskaperna inom dessa områden. Utvecklingsuppdrag Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska integreras med ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att nå en hög patientsäkerhet och en god arbetsmiljö (FV) Dolda vårdskador ska identifieras genom att markörbaserad journalgranskning ska utökas genom att andelen involverade verksamheter ökar. Resultaten ska användas som en naturlig del i verksamhetens förbättringsarbete (FV) Berörda verksamheter i slutenvård ska analysera sin antibiotikaanvändning och verksamhetens vårdrelaterade infektioner med hjälp av det nya IT-stödet Infektionsverktyget (Smittskydd+ FV) Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor ID % i den specialiserade vården 20% inom primärvård 8% Resultatet på 8 procent är det sammanlagda resultatet för Hälsostaden Ängelholm i vilken vårdcentralen Laxen är en del. På sjukhuset har information/uppmaning om utbildning främst riktats till de som arbetar inom öppenvården. Hälsostadens vårdcentral Laxen har startat mottagning för rökavvänjning och hälsostamtal efter att personalen genomgått utbildning. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Väntande inom 60 dagar, första besök ID0071 > 80% 89,3% Telefontillgänglighet primärvård (enl SLL) ID0190 > 90% inom 15 min 83,4% Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar ID0068 > 80% 75,2% Hälsostaden har en mycket hög tillgänglighet till första besök och klarar målet alla månader. Detta har uppnåtts genom att läkargruppen tagit stort ansvar för att prioritera dessa besök. Mottagningarnas sekreterare har utbildats för att kunna planera in patienter på ett mer optimalt sätt. 8

9 Andel väntande inom inom 60 dgr Hälsostaden 2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 94,8% 90,7% 92,2% 91,3% 95,4% 95,9% 84,7% 78,3% 86,8% 85,3% 89,2% 90,9% Andel väntande inom 60 dgr Vårdutbudsnamn december 2015 Allergisjukvård 100,0% Endokrinologi 100,0% Hjärtsjukvård 95,8% Lungsjukvård 100,0% Mag- och tarmsjukvård 100,0% Neurologi 100,0% Njurmedicin 100,0% Reumatisk sjukvård 80,0% Specialiserad smärtmottagning 69,8% Totalt 90,9% Förstärkt vård i hemmiljö För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Genomförda samordnade individuella planer (SIP) ID Utförda hembesök ID Tillgängligheten för patienter till smärtrehabilitering pendlar kring 70 procent, jämfört med övriga smärtrehabiliteringsmottagningar i Skåne hävdar vi oss väl. Ett struktureringsarbete mellan enheterna pågår för att korta väntetider samt att erbjuda vård på lika villkor. I takt med att Hälsostadens mobila team utvecklas möter vi fler patienter som befinner sig i ett instabilt skede och som skrivs in i teamet. I samband med detta ökar antalet hembesök, samordnad individuell plan (SIP) och tvärprofessionella läkemedels genomgångar. I nuläget har vi ett 30-tal patienter (Ängelholms kommun) som är inskrivna, mer än en vårdavdelning, där teamets läkare som är patientansvarig arbetar tillsammans med den kommunala hälso- och sjukvården och Socialtjänstlagen (SoL) så att den enskilde kan vara kvar i sin ordinarie boendemiljö. Resultaten är tydliga; 97 procent av patienterna behöver inte uppsöka akutmottagningen och 89 procent behöver inte sluten vård! När det finns uttalade vårdplaner som är kända för alla blir detta ett redskap för hur vi ska arbeta tillsammans med patienten. Att ha patientens fokus inte patienten i fokus. Att i största möjliga utsträckning erbjuda/leverera erforderlig vård i patientens hem, oavsett boendeform. I teamet kartlägger vi även patienter som har en återinläggning inom 30 dagar för att uppmärksamma och starta ett samarbete med primärvård och kommun för målgruppen äldre mest sjuka så att vården sker på rätt nivå i vårdkedjan. Detta innebär att vi får in fler och fler remisser på patienter som behöver bli inskrivna i teamet. För att kunna arbeta optimalt med att 9

10 minska återinläggningarna måste vi samarbeta med kranskommunerna, vilket innebär en utökning av upptagningsområde och behov av att starta samarbete med kommun, privata och offentliga vårdcentraler. Äldres hälsa Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Fallriskbedömning ID0012 >79,5% 82,1% Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl läkemedelsavstämning (slutenvård) ID0013 >95% 84,9% ID0015 >60% 46,4% Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång (primärvård) ID0016 >60% 29 st Riskbedömning avseende trycksår ID0021 >79,5% 81,3% Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre ID0223 >95% 79,4% med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Riskbedömning avseende undernäring ID0023 >79,5% 76 % Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) ID0028 <30 000DDD/ Demensutredning ID0039 >80% 16 st Undvikbar slutenvård för äldre ID0090 >10% 0 minskning/år Återinskrivning 30 dagar för äldre ID0091 >10% minskning/år 0 Fallriskbedömning och vårdplan avseende fallrisk för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt riskbedömning - Hälsostaden arbetar ständigt med att förbättras inom patientsäkerhetsområdet antalet riskbedömningar för fall 2015 ligger på 82 procent och vårt mål är att ligga över 80 procent. Alla patienter som har ökad risk för fall ska ha en individuell vårdplan upprättad, och vårt mål är 80 procent, detta klarar vi. Avvikelser skrivs och dessa sammanställs och återkopplas till medarbetarna på arbetsplatsträffar. Fler larm kommer att köpas in som en stödåtgärd för patienter med risk för fall. Riskbedömning avseende trycksår och vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning - Andelen trycksår är vid vårens mätning är 27 procent, vilket nedslående, höstens mätning 13 procent vilket är en klar förbättring. Riskbedömningar görs i 81 procent av fallen och en individuell vårdplan 79 procent av fallen. Vi använder Norton skalan som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för trycksår. Vi har bytt ut 75 procent av alla våra madrasser och köpt in fler trycksårsavlastande madrasser. Munhälsobedömning Hälsostaden har under hösten börjat använda ROAG vid munhälsobedömningar. Våra dietister håller i utbildningar gällande nutrition och munhälsobedömningar. Munhälsobedömningar enligt ROAG ska genomföras på 60 procent, (målnivå HSN 2015), av patienterna i slutenvården. Riskbedömning avseende undernäring 76 procent av patienterna riskbedöms inom området nutrition och 83 procent får en riskvårdplan. Vårt mål är att 80 procent ska ha riskbedömts och lika många, 80 procent, ska ha en individuell vårdplan upprättad. Munhälsa enligt ROAG ska genomföras på 60 procent, (målnivå HSN 2015) av patienterna. 10

11 Riskpatient med behov av uppföljning kommuniceras till annan vårdgivare i kommun/primärvård i samband med utskrivning från sjukhus via Mina planer och medicinsk epikris. Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (primärvård) Läkemedelsgenomgångar i primärvården har skett i liten skala, då vi avsiktligt arbetat med detta inne på sjukhuset på akutmottagning och vårdavdelning. Under hösten har en mer intensivt riktad aktivitet gjorts av apotekare i samarbete med vårdcentralen. Specialist i allmänmedicin på vårdcentralen har behörighet att genomföra läkemedelsgenomgång. Olämpliga läkemedel hos äldre - Andelen olämpliga läkemedel till äldre har minskat med 18,1 procent jämfört med Genom Mobila Teamets akuta punktinsatser i patientens ordinarie boendemiljö har det i 94 procent av patientfallen undvikits ett besök på akutmottagningen. I 73 procent har inte slutenvård behövts användas. När patienten skrivs in i Mobila Teamet görs alltid en Samordnad individuell plan, (SIP) och en läkemedelsgenomgång för att få en sammanhållen vård där prioriteringar, riskfaktorer identifieras och åtgärder vidtas. Genom att vara inskriven i teamet har 97 procent av de patienterna inte behövt uppsöka akutmottagning samt i 89 procent av de patienterna inte behövt uppsöka sluten vård. Vårdcentralen Laxen har startat en äldremottagning sedan den 1 oktober 2015 med mycket god respons från patienter och anhöriga. Besöken på äldremottagningen omfattar allt från samtal kring livssituation till direkta vårdåtgärder. Under perioden har mottagningen tagit emot 259 telefonsamtal och haft 45 besök på vårdcentral/hembesök. Vid Minnesmottagningen mäts inte antalet demensutredningar utan endast antalet besök. Under 2015 gjordes cirka 1700 besök (ny- och återbesök). De flesta patienterna är i behov av cirka tre läkarbesök på Minnesmottagningen (därtill kommer MR-undersökning, körkortsutredningar hos arbetsterapeuter och besök hos neuropsykolog). Minnesmottagningen har handlagt cirka 500 remisser x 3 besök under Antalet utredningar motsvarar således cirka 500 demensutredningar under Palliativ vård Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90% 100 % Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet ID0124 >50% 76 % Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktsamtal) ID0125 >70% 37 % Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80% 53 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0127 >90% 68 % ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <80% 15 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid ID0192 >90 76 % Täckningsgrad i Svenska palliativregistret - Täckningsgraden ligger på 99 procent. 137 patienter har avlidit på våra slutenvårdsavdelningar och 2 patienter har inte registrerats. Målet är att 100 procent av patienterna ska registreras i palliativa registret. 11

12 Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet 76 procent av patienterna var smärtlindrade i livets slutskede. VAS-skalan är det smärtskattningsinstrument som alla medarbetare använder. Vid demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning, men även vid språkproblem där patienten inte kan verbalisera sin smärta utgår smärtskattningen från patientens beteende. För detta ändamål finns flera olika validerade smärtskattningsinstrument, t.ex. Abbey pain scale. Dock användes det endast ett validerat smärtskattningsinstrument i 9 procent av fallen. Samtal om vårdens innehåll och riktning, (brytpunktsamtal) - Brytpunktssamtal till patienterna har genomförts i 37 procent av fallen, vilket är en ökning från föregående år. Samtal till närstående har också ökat och ligger på 78 procent. Dokumenterad munhälsobedömning - Andelen genomförda munhälsobedömningar ligger på 53 procent vilket är en ökning från 2014 då vi låg på 43 procent. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel 68 procent av patienterna var ångestlindrade och andelen patienter som under sista veckan av livet erhöll vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel har minskat något från Förekomst av trycksår (kategori 2 4) En modifierad Nortonskala började användas som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för trycksår. Hälsostaden håller på att implementera NVP i syfte att höja livskvaliteten för patienter som vårdas i livets slutskede. 15 procent av patienterna hade någon form av trycksår kategori Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (morfin m.fl.) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid. Under 2015 har 99 procent av de aktuella patienterna erhållit vidbehovs ordination av smärtstillande. Detta är en ökning från 88 procent Mobila Teamet har ett nära samarbete med Ängelholmområdets ASIH. Samverkans patienter förtydligas i samordnad individuell plan, SIP. Akutsjukvård Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Vistelsetid på akutmottagningen som understiger 4 timmar ID0068 > 80% 75,2% Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart ID0269 < 40 min 54,5 min Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid ID0153 > 90% 70,3% Andel som väntar mindre än 1 timme till första ID0210 > 80% 68,8% läkarbedömning Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) ID0131 > 15% 12% Vistelsetid på akuten - Andelen patienter med vistelsetid över 4 timmar har ökat något jämfört med tidigare år. Orsaken till detta bedöms i första hand vara ett ändrat patientunderlag, då patienter som kan handläggas snabbt i större utsträckning handläggs av primärvården (Kväll- och Helgmottagningen som finns på Ängelholms akutmottagning) och därigenom faller ur statistiken. Sedan juni 2015 finns det dagtid en dagbakjour placerad på akutmottagningen. Denna har som uppgift att handleda de läkare som handlägger patienterna. Genom att handläggningen därigenom 12

13 blir mer stringent och rätt fokuserad förväntas därmed vistelsetiderna gå ner. Efter införandet av dagbakjour har andelen patienter med vistelsetid över 4 timmar minskat på medicinlinjen. Mediantid till trombolysstart vid stroke har ökat samtidigt som andelen reperfunderade efter stroke har ökat till 12 procent. En omfattande översyn av det lokala vårdprogrammet är i slutskedet och en större utbildningsinsats pågår. Detta förväntas leda till ökad andel trombolys, samt även en avsevärd minskning av tid till trombolysstart. Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid ligger på 70 procent. En begränsning här ligger framför allt i de geografiska förhållandena inklusive tid för ambulanstransport. Även om data ej föreligger så är handläggningen lokalt på akutmottagningen ytterst kort och det bedöms inte finnas mycket mer att göra här. Diabetessjukvård Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Sjukhus Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) ID0193 < 20% 24,4% Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) ID0236 > 90% 84,6% Median-HbA1c (T1D >18 år) ID0237 < 64 mmol/mol 63,5% Andel som genomgått fotundersökning senaste året ID0194 > 99% 96,3% (T1D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste ID % 97,7% 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) ID % 89,4% Primärvård Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D>18 år) ID % 13,5% Andel med blodtryck <140/85 (T2D>18 år) ID % 33,8% Median-HbA1c (T2D >18 år) ID0199 < 55 mmol/mol 54,8%(medelvärde) Andel som genomgått fotundersökning senaste året ID % 98,6% (T2D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste ID % 93,1% 3 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) ID % 88,9% Sjukhus Blodsockernivå under viss nivå - Andelen patienter med förhöjt långtidssocker är för ,4 procent. Detta är en stor förbättring jämfört med år 2014 då andelen var 28,2 procent. Sedan år 2013 har andelen sjunkit från 32,6 procent vilket är en mycket stor förbättring. Vi arbetar på mottagningen aktivt och strukturerat med att ytterligare förbättra resultatet för dessa patienter, vilket vi vet innebär stor vinst ur ett långtidsperspektiv. Vi arbetar med tätare kontakter med mottagningen och erbjuder Freestyle Libre (kontinuerlig blodsockermätning) under en försöksperiod för dessa patienter. Vi kommer under 2016 att göra en särskild satsning med att erbjuda inskrivning i strukturerad diabetesdagvård för patienter med kraftigt förhöjt långtidsblodsocker. Vi kommer också att jämföra oss mot enheter som har mycket god kontroll på patienterna blodsockernivåer, i syfte att använda goda exempel. Blodtryckskontroll Andel patienter med blodtryck under eller lika med 140/80. Detta uppnås för 84,6 procent av patienterna. Det är ett bra resultat. Denna andel är högre än såväl riks som skånesnitten för Vi bedriver ett strukturerat arbete och de siffror som finns i Nationella 13

14 Diabetesregistret (NDR) bedöms som goda. För 2016 kommer ytterligare arbeta att göras vid mottagningen för att ytterligare förbättra blodtryckskontrollen. Blodsockernivå (medel) - Värdet för långtidssocker har sjunkit och genom användning av ny teknik, (främst Freestyle Libre), är målet att detta värde ska sjunka ytterligare. Fotundersökning senaste året - Andel patienter, som genomgått Fotundersökning senaste året, är 96,3 procent för 2015, vilket är en mycket kraftig förbättring jämfört med 2014, då resultatet var 76,8 procent. Anledningen till förbättringen är framförallt att vi förbättrat registreringsrutinen. Ögonbottenundersökning senaste 2 åren 97,7 procent, vilket innebär en kraftig förbättring jämfört med 89, 3 procent för Andel icke rökare - Andel icke rökare är 89,4 procent. Andelen icke rökare har under året ökat. Målet är att ingen patient ska röka och vi kommer att arbeta även med detta under , framförallt då det finns vetenskapliga belägg för att återkommande diskussioner med läkaresköterska i anslutning till mottagningsbesök ökar chansen för rökstopp. Primärvård Under 2015 har ett utvecklingsarbete påbörjats inom primärvården med gott resultat då specialist inom allmänmedicin med inriktning mot diabetes finns på plats. Diabetessjuksköterska och läkare kan därmed samarbeta kring patienterna vilket medför en ökad kvalitet. Hjärtsjukvård Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Reperfusion vid STEMI/LBBB ID0152 > 85% 100% Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid ID0153 > 90% 70,3% Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid NSTEMI ID0154 > 80% 85,7% P2Y12-blockerare vid NSTEMI ID0155 > 90% 90,3% ACE-hämmare/ARB hos målgrupp vid hjärtinfarkt ID0156 > 90% 84,6% Täckningsgrad i kvalitetsregistret (I) ID0157 > 95% 100% Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som genomgår uppföljning (SEPHIA) ID0158 > 90% 81,3% Andelen rökare som slutat efter månader ID0159 > 70% 62,5% Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ID0160 > 60% 37,8% ID0162 > 70% 51,9% ID0163 > 75% 59,5% ID0043 <10 7% Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt procent av patienterna under perioden erhöll återställning av blodflödet vid STEMI. Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Utfall 70 procent. Avstånden till enhet som utför PCI bidrar till att dra ned resultatet. Målet hade sannolikt kunnat uppnås om PCI möjligheter fanns i Helsingborg även nätter och helger. 14

15 Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt - Utfallet är 86 procent vilket uppfyller målet (80 procent). Resultatet kan sannolikt förbättras om nya rutiner avseende remiss till PCI i Helsingborg kan utformas. Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt - Utfallet är 90,3 procent vilket uppfyller målet på 90 procent. Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt - Utfallet är 76 procent vilket inte uppfyller målet på 90 procent. Nya rutiner har införts under året för att öka insättningen av ACE-hämmare. Täckningsgrad i kvalitetsregistret - Täckningsgraden är 95 procent vilket uppfyller målet. Uppföljning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 85 procent vilket inte uppfyller målet. Under 2015 (perioden januari-augusti) uppvisade denna parameter dock en positiv trend. Rökstopp efter hjärtinfarkt 62,5 procent slutar röka efter hjärtinfarkt inom perioden. Under perioden januari - juni 2015 var dock siffran 75 procent. Fysisk träning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 38 procent vilket inte uppfyller målet. Under 2015 har arbetet med denna fråga intensifierats vilket ökat andelen under senare delen av Kolesterolnivå efter hjärtinfarkt - Utfallet var 53 procent vilket inte uppfyller målet. Under 2015 har ett ökat fokus på denna fråga ökat andelen successivt. Blodtryck efter hjärtinfarkt - Utfall 60 procent vilket inte uppfyller målet. Resultatet kan vara kopplat till utebliven måluppfyllelse avseende behandling med ACE-hämmare i samband med utskrivning. Nya rutiner har infört 2015 för mer aktiv blodtryckskontroll och behandling redan efter första återbesöket till sjuksköterska efter 3-4 veckor. Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt - Från januari till och med juni var återinläggning på grund av hjärtsvikt 7,7 procent vilket är uppfyller målet på <10 procent. Hälsostadens hjärtsviktsmottagning har under en längre tid arbetat proaktivt för att minska återinläggningar på grund av hjärtsvikt. Bland annat genom telefonkontakter med patienter i riskzonen, täta kontroller och möjlighet för planerad inläggning för mer intensiv svikbehandling. Dessutom pågår ett samarbete med Vårdcentralen Laxen för att ytterligare förbättra kvaliteten i hjärtsviktsvården. Nervsystemets sjukdomar Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK ID0270 > 90% 68% Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) ID0131 > 15% 12% ID0151 > 70% 79% Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart ID0269 < 40 min 55min Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke ID0150 > 80% 81,6% Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke ID0203 > 87% 90% 15

16 Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp ID0204 > 75% 72% efter 3 månader Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke ID0205 > 80% 76% Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt ID0206 > 75% 82% Andel med rökstopp 3 mån efter stroke ID0207 > 80% 60% Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader ID0208 > 90% 85% Direkt vård på strokeavdelning eller IVA - Andelen stroke patienter som kommer direkt till strokeavdelning sjunker. Detta beror på undanträngningseffekter på grund av platsbrist. Vid vårdplatsbrist måste alla vårdplatser användas vilket kan resultera i att en patient med annan sjukdom än stroke måste placeras på strokeenhet. Propplösande behandling vid stroke 12% procent. Andelen trombolyserade är falsk lågt då det sker en utspädningseffekt på grund av ett patientflöde från Helsingborgs lasarett. Patienter som ej bedöms vara i behov av trombolys som söker akutmottagningen i Helsingborg förs över till Ängelholm för vård. Detta gör att andelen patienter med stroke i Ängelholm som ej erhållit trombolys blir fler på grund av patientmixen. Denna parameter är dock i stigande efter utbildningsinsatser. Under hösten har förvaltningen rekryterat en neurolog som fått ett specifikt uppdrag att arbeta med strokeflödet och inte minst trombolysbehandlingar. Nya rutiner implementeras under början av 2016 som förväntas förbättra resultatet. Mediantid till trombolys 55 minuter. Denna tid förväntas kortas när nya rutiner implementeras under hösten vilket bland annat innebär att trombolyserna kommer ske antingen direkt på akutmottagningen eller på röntgen. Funktionsförmåga efter stroke - 82 procent av patienterna är ADL-oberoende 3 månader efter stroke. Detta är relativt bra siffror där förvaltningen legat stabilt över tid. Andel nöjda med rehabilitering 3 mån efter stroke - Andelen nöjda patienter är 90 procent. Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader 72 procent vilket är en försämring gentemot tidigare resultat. Åtgärder för att förbättra hela rehabiliteringskedjan implementeras Blodtrycksbehandling 3 mån efter stroke 76 procent. Denna andel kan sannolikt öka med en genomgång av förvaltningens strokeprocess som kommer inledas med nyanställd neurolog hösten Behandling på grund av högt kolesterol 3 mån efter stroke 82 procent. Denna andel kan sannolikt öka med en genomgång av förvaltningens strokeprocess som kommer inledas med nyanställd neurolog hösten Rökstopp 3 mån efter stroke - Andelen med rökstopp var 60 procent Denna siffra har ökat stadigt under året. 16

17 Rörelseorganens sjukdomar och skador Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Patienter med tidigare benskörhetsfraktur som behandlas med läkemedel mot benskörhet ID Hälsostaden ansvarar för all mätning av riskpatienter. Ansvarig läkare ger i samtliga aktuella fall en rekommendation för behandling till berörd remittent ex Hälsovalsenheter. Oral behandling sker på Primärvårdsnivå medan parenteral behandling ges av specialistmottagning för upptagningsområde Ängelholm. Samtliga patienter som är aktuella för specialistvårdsbehandling kallas till vår mottagning. Vårdproduktion Somatisk vård inklusive vårdval Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt % % 4154, % - varav läkarbesök % % 2573, % - varav övriga besök % % 1581, % - varav hembesök totalt % 44,73 51,27 15% - varav hembesök läkare % 35,729 45,73 28% - varav hembesök övriga % 9,0008 5,536-38% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt % varav läkarkontakter % varav övriga kontakter % 0 0 Vårdtillfällen (avslutade) % % 4691, % Vårddagar (periodiserade) % 0 0 Medelvårdtid 5,7 6,3 10% Unika individer totalt % Unika individer slutenvård % Unika individer öppenvård % Vårdproduktion Övergripande Sedan Hälsostaden bildades för två år sedan har det varit förvaltningen s uppdrag att försöka hitta nya vägar för att möta den demografiska utvecklingen med en kraftig ökande andel äldre i befolkningen. Ett mål har varit att försöka minska slutenvård om vården kan ges minst lika bra i hemmet eller som ett öppenvårdsbesök. Sedan starten av Hälsostadens mobila team har slutenvården kunnat reduceras och andelen hembesök har ökat. Under året har Hälsostaden kunnat minska med i genomsnitt 6 vårdplatser jämfört med 2014 på grund av mobila teamets insatser. I början av året gjordes en omfattande genomgång av hur olika besök registrerades och ett flertal mottagningar där besök tidigare redovisats som läkarbesök registreras dess nu istället som teambesök eller sjuksköterskebesök. Detta förklarar minskningen av antalet läkarbesök i öppenvård. 17

18 Det som talar för att Hälsostadens mål att minska återinläggningar och att ge vård på rätt vårdnivå är att antalet unika individer som erhållit vård har ökat trots minskning av antalet slutenvårdstillfällen. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt % % 1112, % - varav läkarbesök % % 767,74 767,9 0% - varav övriga besök % % 344,74 338,7-2% - varav hembesök totalt % 13,24 26,65 101% - varav hembesök läkare % 8, ,38 133% - varav hembesök övriga % 4,4756 6,263 40% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt % varav läkarkontakter % varav övriga kontakter % 0 0 Unika individer % Antal listade vid VC % Telefontillgänglighet till VC (nyckeltal%) 90% Vårdproduktion Övergripande Vårdcentralen har anställt specialister i allmänmedicin under 2015, vilket resulterat i ett minskat behov av hyrläkare men även att vårdcentralen kunnat rekrytera AT-läkare och ST-läkare. Detta bidrar till en ökad kontinuitet och möjlighet att arbeta med förbättringsarbete på ett långsiktigt och kvalitativt sätt. Rutiner och planering har resulterat i att alla yrkesgrupper kunnat lägga större fokus på patient aktiviteter och inte på att hantera akuta lösningar. En ökning av hembesök skedde under året vilket också var vårt mål. I genomsnitt utfördes 15 besök läkare/dag, motsvarande 1000 läkarbesök per månad. Viktigt att beakta är att utbildningsläkare ska erhålla handledning av specialister och även delta i riktade utbildningar vilket påverkar närvaro på vårdcentralen. Vårdcentralen har ett ytterligare behov av två specialister för att nå en optimal bemanning i relation till antal listade. Arbete med bemötande är högt prioriterat och följs upp i samband med arbetsplatsträffar eller vid behov av verksamhetschef via avvikelser och direkta kontakter med patienter. Telefontillgängligheten har ökat genom att planering i schemat gjorts med större fokus på detta område, 0,5 procent kvarstår dock för att nå Hälsovalets mål under första halvåret. Uppföljning sker regelbundet på arbetsplatsnivå av dessa siffror och dialog för att förbättra tillgängligheten. Målet på listade patienter har vårdcentralen inte lyckats nå upp men vi har sett en positiv trend. Täckningsgraden har legat runt 63 procent under hela året. 18

19 Uppföljning Hälsostaden har under 2015, infört ett nytt uppföljningssystem av produktion, ekonomi och kvalité. Syftet är att på ett enkelt sätt kunna visa månadsvisa resultat på olika kvalitetsindikatorer för samtliga anställda i organisationen Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Vid senaste medarbetarundersökningen ökade resultatet för i praktiken alla parametrar och inget resultat minskade. Alla verksamheter hanterade sina resultat utifrån övergripande föreskrifter om prioövningar. Eftersom resultatet för målkvalitet generellt var lågt ålades alla verksamheter att arbeta med denna parameter och för de verksamheter där resultatet för ledarskap var rött ålades berörd chef att för medarbetarna föreslå att arbeta med denna parameter. 19

20 En visuell så kallad Dash Board har utvecklats för att månatligen åskådliggöra hur olika nivåer i verksamheten uppfyller Region Skånes fastställda kvalitetsmål. I syfte att förbättra verksamhetens fastställda mål arbetas för närvarande på en standardiserad visuell Måltavla som ska användas för varje verksamhet på samma sätt som vår Dash Board. Till Måltavlan är kopplad en standardiserad redovisning av de handlingsplaner som ska kopplas till för den aktuella verksamheten fastställda mål. På detta sätt hoppas Hälsostaden att nästa års resultat för målkvalitet ska öka. Hälsostaden arbetar utifrån tesen att ett utvecklande arbete och att verka på arbetsplats i utveckling är en framgångsfaktor vad gäller ökad patientsäkerhet, minskade vårdskador som skapar en attraktiv arbetsplats där man trivs och vill stanna. Hälsostaden arbetar aktivt med att ha ett öppet och lärande klimat med mentorer, instruktörer, handledare och seniora kollegor. På Hälsostaden finns ett Kliniskt träningscentrum, KTC, där förutsättningar skapas för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen bland vårdpersonalen. I veckobrev lyfts innovativa och engagerade medarbetare och verksamheter fram såsom goda exempel och i personaltidningen Hälsobladet som kommer ungefär var fjärde månad tas de senaste kvartalets highlights upp i djupare reportage. Vid varje avstämning efter löneöversyn görs jämlikt 3 kap 12 diskrimineringslagen samt regionens löneprocess gemensamt med facklig organisation en genomgång av den fastställda lönestrukturen för berörd yrkeskategori för att säkerställa att aktuella löneskillnader är sakliga. Därutöver redovisas åtgärder enligt fastställd handlingsplan som redovisas vid lönekartläggning enligt diskrimineringslagens bestämmelser. Hälsostaden i Ängelholm personals helgtjänstgöring är två av fem helger, med undantag av vårdpersonal vid vår Kommunala korttidsavdelning. Vår Kommunala korttidsavdelning finansieras under projekttiden av Ängelholms kommun enligt särskild överenskommelse, vilken bl a bygger på Ängelholms kommuns kostnader att driva denna verksamhet. Efter det att projekt Hälsostaden utvärderats kommer frågan om korttidsavdelningens helgtjänstgöring att omprövas. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Hälsostaden har totalt två utbildningsanställningar som specialistsjuksköterska inom inriktning vård av äldre/geriatrik samt inom inriktning distriktssjuksköterska. Lika rättigheter och möjligheter Vid framtagandet av Hälsostadens likabehandlingsplan med tillhörande handlingsplan har mycket stor vikt lagts för att göra denna så konkret som möjligt. Hälsofrämjande arbete I linje med 2015 års handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet; har alla chefer och skyddsombud genomgått en utbildning i SAM, enligt samma koncept som cheferna i förvaltning Sund. Ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet har tydliggjorts genom mer detaljerade uppgiftsfördelningar i de olika chefsleden. materialet för SAM har gjorts mer lättillgängligt genom en Arbetsmiljöhandbok på Vårt Gemensamma Intranät (VGI). Nya checklistor och förtydligande rutiner för arbetsmiljörond har utarbetats. På chefs- och skyddsombudsträffar som är för hela Ängelholms sjukhusområde eftersom Hälsostaden har samordningsansvaret två gånger om årligen 20

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18

Läs mer

BILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Projekt Hälsostaden 2015

BILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Projekt Hälsostaden 2015 BILAGA 2 Hälso- och sjukvård Projekt Hälsostaden 2015 Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 2019-01-11 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 Denna bilaga beskriver övergripande mål samt delmål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag för hälso- och

Läs mer

Bilaga 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden Tertial 2, 2015

Bilaga 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden Tertial 2, 2015 Bilaga 2 Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden Tertial 2, 2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Hälsostaden. januari-december 2016

Verksamhetsberättelse. Hälsostaden. januari-december 2016 Verksamhetsberättelse Hälsostaden januari-december 2016 Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden

Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel!

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-28 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-02 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015

Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015 Skånes universitetssjukvård Karin Träff Nordström Divisionschef karin.traffnordstrom@skane.se 2015 03 10 Dnr 1 (9) Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015 Bakgrund SUS har

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,

Läs mer

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten

Läs mer

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev Datum 150320 revidering 150504 Ansvarig Sergio Garay, projektledare för Hälsostaden, Maria Olsson, verksamhetschef, Carl-Johan Robertz, verksamhetchef, Christel Nilsson, områdeschef Mål ur den enskildes

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre, rev -05-08 Bakgrund har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdnämnden att för utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Denna bilaga beskriver övergripande mål och uppföljningsindikatorer 2017. I Region Skånes Indikatorbibliotek (IB) beskrivs indikatorerna och målnivåerna mer

Läs mer

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev UPPFÖLJNING

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev UPPFÖLJNING Datum 150320 revidering 150504 Ansvarig Sergio Garay, projektledare för Hälsostaden, Maria Olsson, verksamhetschef, Carl-Johan Robertz, verksamhetchef, Christel Nilsson, områdeschef Mål ur den enskildes

Läs mer

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015 Uppföljning Mona A

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015 Uppföljning Mona A Bakgrund SUS har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden att för 2015 utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de mest sjuka äldre. Planen utgår från den regionala planen för 2015 samt den

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING Skånevård Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150317 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg,

Läs mer

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna 1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Mobila hemsjukvårdsteam överallt Mobila hemsjukvårdsteam överallt Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad

Läs mer

Verksamhetsberättelse Hälsostaden 2017

Verksamhetsberättelse Hälsostaden 2017 Verksamhetsberättelse Hälsostaden 2017 1 ALLMÄN INFORMATION... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INLEDNING... 4 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 4 VIKTIGA HÄNDELSER... 5 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som 1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Datum Dnr Månadsrapport SUS maj, inklusive kvalitetsvariabler och uppföljning tillgänglighetspaket

Datum Dnr Månadsrapport SUS maj, inklusive kvalitetsvariabler och uppföljning tillgänglighetspaket Sjukvårdsnämnd SUS Fredrik Wiberg Enhetschef 040-33 10 42 Fredrik.Wiberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-06-23 Dnr 1602182 1 (5) Sjukvårdsnämnd SUS Månadsrapport SUS maj, inklusive kvalitetsvariabler

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Månadssammanställning Januari - April 2017

Månadssammanställning Januari - April 2017 Månadssammanställning Januari - April 2017 38 Hälsostaden i Ängelholm Sammanfattning Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet Produktion Kvalite Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Resultatet för perioden -12,5

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Kontaktperson Charlotte Bliesener Falkenström Avgränsning: Genomförandeplanen

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län

Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län Struktur för ledning och styrning i samverkan Läns-LAKO KOLA-grupp Chefsgrupp Barn och unga Psykiatri och missbruk Äldre Folkhälsa Funktionsnedsättning ehälsa

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2016-02-15 Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Redovisning av Hälso- och sjukvårdsindikatorer

Läs mer

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016 Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden SIP- samordnad individuell

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Patientsäkerhetsöverenskommelsen Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad Qulturum, Marina Sumanosova Uppdaterad 17-1-7 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer

Läs mer

Vårdprevention problembeskrivning

Vårdprevention problembeskrivning Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget 2012 10 17 Dnr 2012 110 Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 2 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet

Läs mer

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden

Läs mer

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Geriatrik från golvet/sip i praktiken Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.

Läs mer

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans

Läs mer

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...

Läs mer

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg

Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg AKTIVITETSPLAN för hösten 2012, Sjuhärad, Södra Älvsborg Allmänt: Nedan följer de mål och aktiviteter som är planerade under höstterminen 2012, inom

Läs mer

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

PPM mätningar 2019 Närsjukvården PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna

Läs mer

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom

Läs mer