Verksamhetsberättelse Hälsostaden 2017

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse Hälsostaden 2017"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Hälsostaden

2 ALLMÄN INFORMATION... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INLEDNING... 4 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 4 VIKTIGA HÄNDELSER... 5 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET... 6 Jämlik hälso- och sjukvård... 6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård... 6 Personcentrerad vård... 6 Säker hälso- och sjukvård FV ÅR... 7 Tillgänglig hälso- och sjukvård FV ÅR... 9 Kunskapsbaserad vård... 9 Effektiv hälso- och sjukvård... 9 PRIORITERADE OMRÅDEN Primärvården befolkningens naturliga förstahandsval Tillgänglig och effektiv akutsjukvård FV ÅR Innehåll INLEDNING... 5 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 5 VIKTIGA HÄNDELSER... 6 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET... 7 Jämlik hälso- och sjukvård... 7 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård... 7 Personcentrerad vård... 8 Säker hälso- och sjukvård... 8 Tillgänglig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad vård Effektiv hälso- och sjukvård PRIORITERADE OMRÅDEN Primärvården befolkningens naturliga förstahandsval Tillgänglig och effektiv akutsjukvård UPPFÖLJNING AV ARBETET MED KRISHANTERING OCH SRSA UNDER 2017 HAR HÄLSOSTADEN INTEGRERAT SITT SRSA-ARBETE SAMT KRIS- KATASTROFORGANISATION MED FÖRVALTNING SUNDS. EN MER OMFATTANDE ANALYS ENLIGT SRSA HAR INTE PRIORITERATS UTAN PLANERAS FÖR 2018 DÅ EN MER DETALJERAD SRSA KOMMER GÖRAS TILLSAMMANS MED FÖRVALTNING SUND FÖR HELA ÄNGELHOLMS SJUKHUSOMRÅDE PRODUKTION Somatisk vård inklusive vårdval Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården

3 Den kliniska forskningen ska öka Miljö Tjänsteresor Materialanvändning Läkemedel Kemikalier Hållbar resursanvändning Stark miljöprofil ATTRAKTIV ARBETSGIVARE REGION SKÅNE EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Resultat från medarbetarundersökning Trygga anställningar Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Utveckling av regioninterna resursteam Jämställda löner Arbete med lika rättigheter och möjligheter HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Sjukfrånvaron ska minska Det goda ledarskapet DEN FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN SKA SÄKRAS Kompetensförsörjningsplaner Kompetensmix planering Specialistutbildning för sjuksköterskor Kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor/skötare Kompetensförsörjning; äldre medarbetare Utbildningsuppdraget Användning av bemanningsföretag Bisysslor Antalet anställda och arbetad tid LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Ekonomiskt ingångsläge Ingångsläget för 2017 visade en obalans om -26,5 mkr Uppräkningen på förvaltningsuppdraget för 2017 uppgick endast till 3,6 procent för Hälsostaden medan de andra tre sjukvårdsförvaltningarna fick en uppräkning på 4,1 procent. Denna uppräkning täcker inte utökade kostnader för läkemedel, laboratorie- och röntgenkostnader, löneökningar, höjd arbetsgivaravgift samt ökade övriga interna kostnader i Region Skåne Resultat Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans NYCKELTAL INVESTERINGAR Byggnadsinvesteringar/externa förhyrningar Utrustningsinvesteringar INTERNKONTROLL Somatisk vård inklusive vårdval

4 Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård

5 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar; Skånes universitetssjukvård (SUS), Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. Vårdgarantins ramar ska uppfyllas. Förvaltningarna ska arbeta för en köfri och sammanhållen vård. Patientprocesser ska vara effektiva utifrån behov och nästa steg ska alltid vara känt för patienten. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste inte bara den förvaltningsinterna, utan all sjukvårdsverksamhet över de organisatoriska gränserna, vara koordinerad utifrån patientens behov. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitet med tydligt patientfokus samt bidra i arbetet med nivåstrukturering. Vid bristande tillgänglighet ska förvaltningarna samverka. Region Skåne ska, enligt avtal, vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. Förvaltningarna ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns, upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Nuvarande cytologisk screening för cervixcancer ska ersättas med HPV-screening i enlighet med nationella riktlinjer. I enlighet med Regionfullmäktiges beslut, Region Skånes verksamhetsplan och budget 2017 med plan för , uppdras sjukvårdsnämnderna att öka antalet vårdplatser med cirka Under 2017 ska utvecklingen av digitala tjänster intensifieras och förvaltningarna ska verka för, och delta i, denna utveckling. Vårdcentralerna får en viktig roll i det nya avtalet med kommunerna om vård och omsorg i hemmet eller på vårdinrättning utanför sjukhuset, och ska successivt under 2017 bistå den kommunala hemsjukvården med kvalificerat läkarstöd i såväl akuta som icke akuta situationer. Sjukhusläkare ska fungera som kompetensstöd och delta i bemanningen av den mobila verksamheten. Uppdrag beslutade i tidigare års förvaltningsuppdrag/särskilda beslut som inte är tidsbegränsade ingår i förvaltningarnas uppdrag samt i den ekonomiska basen. Utöver det som beskrivs i förvaltningsuppdraget gäller följsamhet mot regionövergripande riktlinjer, strategier och policyer. I förekommande fall ska berörda förvaltningar upprätta handlingsplan utifrån beslutad strategisk plan. Projekt Hälsostaden Ängelholm Hälsostaden är ett projekt mellan Ängelholms kommun och Region Skåne som ska skapa en gränslös och förbättrad vård för kommunens invånare. Projektet etablerades hösten 2013 och har beslutats att pågå till sista juni Projekt Hälsostaden är ett samarbete mellan kommunal verksamhet, primärvård och sjukhusbunden specialistvård i Region Skåne. Verksamheten har sitt huvudsäte i Ängelholm och bedriver viss verksamhet även i kringliggande kommuner. Målsättningen är att uppnå 5

6 en ökad tillgänglighet, förbättrad kvalitet med utökad möjlighet att erbjuda vård på rätt nivå, förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus samt uppnå högre kostnadseffektivitet. Viktiga händelser Medicinklinikens verksamhetschef lämnade sitt uppdrag i juni Kliniken leds nu av en tillförordnad verksamhetschef. Ny verksamhetschef tillträder Under sommaren inleddes projekt Besöksvän tillsammans med Ängelholms kommun. Besöksvän syftar till att minska ensamhetsproblematik. Ensamhet är en viktig faktor som driver människor till akuten och slutenvården. Genom att sjukvården identifierar patienter med ensamhetsproblematik och sedan via kommunen parar ihop dessa med frivilliga i samhället skapas en trygg hemgång och en social samvaro. Försök i Storbritannien visar på ökad livskvalitet och reduktion av sjukvårdskonsumtion efter liknande interventioner. I början på juli månad förändrades bemanningen på akutmottagningen genom att den inte längre bemannas med timanställda kirurger och ortopeder. Medicinjourlinjen är oförändrad. Hälsostadens Mobila team övergick till att bli en egen enhet. I samband med detta skedde ett namnbyte till Hälsostadens Mobila Vårdteam. Samarbetet utökades med ytterligare en kommun, Örkelljunga kommun tillsammans med vårdcentralen Örkelljunga samt Solljunghälsan. Detta skedde inom teamets befintliga resurser. Medicinklinikens öppenvård flyttade in i nya lokaler september Merparten av medicinklinikens öppenvård finns nu på ett och samma plan vilket har resulterat i ökat samarbete mellan professionerna samt ökad tillgänglighet. Arbetsmiljön för medarbetarna och vårdmiljön för patienterna har markant förbättrats. Under året har pågående förberedelser med planering och byggnation av ny vårdbyggnad för verksamhetsområde rehabilitering pågått. Medarbetare och ledning har samarbetat med flertal olika aktörer såsom inom inredning, hjälpmedel, Regionfastigheter och Regionservice för att skapa rätt förutsättningar inför flytt våren Det har även skett arbete med att utveckla stroke- och rehabprocessen för att dessa ska anpassas till de nya lokalerna. Projekt Artist in Residence avslutades under våren Konstnär Stefan Klaverdal hade då i sex månader i nära samarbete med personal och vissa patienter varit aktiv i att främja den konstnärliga miljön för att kunna gagna patienter, anhöriga och personal. Verksamhetsförändringar Lista eventuella verksamhetsförändringar perioden januari till december Externa verksamhetsförändringar 2017 Verksamhet Tidpunkt Antal anställda Uppdragsförändring (Mkr) BHV, Ängelholm till VC Laxen

7 En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Hälso-och sjukvården i Region Skåne ska vara säker, jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Alla verksamheter ska sträva efter en sammanhållen vård anpassad efter patientens behov. För att nå målet krävs ökad fokus på prevention, god tillgänglighet, gott bemötande, effektiv utredning, behandling samt att rehabilitering och eventuell palliation integreras mer i patient processerna. Jämlik hälso- och sjukvård Övergripande mål Kunskapen om omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården och tandvården ska öka och riktade insatser ska minska dessa skillnader Patienter utsatta för våld i nära relationer ska identifieras och stöttas i högre grad än under 2016 Verksamhetscheferna är ytterst ansvariga för arbete med jämlik vård och under året har fokus varit på Region Skånes värdegrund, vilken skall genomsyra vården som ges. Medarbetare som önskat har deltagit vid Stora likarättsdagen. Förvaltningen har arbetat med att införa personcentrerad vård vilket vi också sett avspegla sig i frågor rörande likabehandling. Primärvården har arbetat med det Standardiserade vårdförloppet som riktlinje och redskap för att identifiera patienter med risk för cancer. Vi har fortsatt att vara delaktiga i arbetet med att likrikta smärtrehabilitering i Region Skåne. Samarbetet har skett med Kunskapscentrum/Smärtrehabilitering i Lund och Smärtrehabilitering i Hässleholm. Vårdcentralen har haft ett nära samarbete med kommunen på det operativa planet avseende den psykiska ohälsan. Här har använts både kurators-och psykologkompetens. Under perioden har det tagits initiativ att arrangera seminarier för all personal för att öka kunskapen om våld i nära relationer. Alla avdelningar och mottagningar har arbetat systematiskt med Region Skånes värdegrund där det belysts att man som medarbetare behandlar varandra på lika villkor men även patienter och besökare. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Övergripande mål Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska förbättras inom prioriterade grupper Deltagande i screening ska öka jämfört med 2016 Under året har Hälsostaden fokuserat på sjukdomsförebyggande arbete i form av effektiv osteoporosvård samt tidig identifiering av tecken på demensutveckling. Hälsostadens arbete med att förebygga frakturer genom intensiv osteoporosbehandling har rönt nationell uppmärksamhet och under hösten tog enhetens överläkare emot ett pris för bästa osteoporosverksamhet i Sverige. Hälsostadens arbete med mobila team är en viktig del i förvaltningens preventiva arbete. Genom att äldre multisjuka patienter inte behöver vårdas på sjukhus har sannolikt en stor andel förvirringstillstånd, frakturer och skallskador kunnat undvikas. Det preventiva arbetet verkar också ha påverkat fallstatistiken i Ängelholms kommun. Andelen äldre som faller och skadar sig har minskat betydligt i Ängelholms kommun sedan arbetet med det mobila teamet startade. Hälsostaden har tagit initiativ till dialog med kringliggande kommuner för att inleda ett samarbete kring hälsofrämjande arbete. Kommunerna har samma utmaningar som sjukvården vad gäller att hitta bra och effektiva vägar för att öka hälsan i populationen. Förhoppningen är att ett gemensamt arbete skulle kunna ge 7

8 effekter. Hälsostadens vårdcentral, Vårdcentralen Laxen, har mottagning för rökavvänjning och hälsosamtal efter att personalen genomgått utbildning. Inom verksamheten genomsyras arbetet av frågor och stöd till patienter rörande levnadsvanor, kost mm. Inom Hälsostaden kan rökavvänjning erbjudas till de som önskar. Vid kontinuerliga fortbildningstillfällen inom förvaltningen erbjuds alltid kommunens medarbetare att deltaga. Inom Rehabiliteringsklinikens verksamhetsområde ligger huvuduppdraget för de här frågorna och samarbete med Region Skånes övriga enheter avseende Rehabilitering. Personcentrerad vård Övergripande mål Patientens förtroende för hälso-och sjukvården ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras jämfört med 2016 Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinskrivningar minskar jämfört med föregående år Verksamheten har ett förhållningssätt avseende bemötande och patientcentrerad vård med sig i vardagen, både i planering, vård av patienter och kontakt med anhöriga. Hälsostaden ser detta som ett viktigt verktyg för att uppnå bättre upplevelse av vården. Patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas enligt intentionerna i patientlagen. Förvaltningens linjeorganisation har kontinuerlig dialog om förbättringsarbete utifrån patientfall och förebyggande arbete. Patientcentrerad vård är ett verktyg för att leva upp till lagstiftningen inleddes ett samarbete mellan huvuduppdrag Hälsa i Ängelholms kommun och Hälsostaden, Projekt Besöks vän. Detta projekt ska stödja de äldre som är ensamma eller har familjen långt borta. Kontakten mellan volontär och patient påbörjas redan under vårdtiden på sjukhuset. Denna kontakt fortsätter sedan när patienten skrivs ut till hemmet. En besöksvän hjälper till att skapa engagemang och delaktighet i den sociala samvaron. Säker hälso- och sjukvård Övergripande mål Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Fallolyckor och ohälsa i munnen hos äldre ska minska Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Rödmarkerat ID är utbytt då vi inte har resultat för ID 0026 Riskbedömning trycksår, ID 0025 Vårdrelaterade infektioner är hämtat från PPM-mätningarna Indikatorer Säker vård IDnr Målnivå Utfall 2017 Utfall 2016 Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5 0,0 0,0 - Överbeläggning ID0128 <1 0,7 0,7 - Överflyttning IVA patienter pga. resursbrist ID0136 <1, Riskbedömning avseende trycksår för ID0021 >79,5 88,7% 83,3% patienter 65 år och äldre Vårdplan trycksår ID0223 >95 88,6% 83,9% Utfall 2015

9 Uppkomna trycksår under vårdtiden ID0240 <5 0,5% 0,3% - (slutenvård) Vårdrelaterade infektioner ID0025 <8 SUS 3,20% 6,50% 6,70% <6 HBG <4 Övriga Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) ID0011 < Bredspektrum antibiotika vid ID0049 <10 19,80% 17,10% urinvägsinfektion Penicillin V vid behandling av barn med ID0050 >75 84,2% 74,9% - luftvägsantibiotika Andel orala opioider ID0027 >70 % 62,7% 60,8% 56,5% Utskrivningsinformation läkemedel ett eller ID ,6% 84,5% fler läkemedel Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång ID0016 >50 (primärvård) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. ID0015 >50 16,2% 16,4% läkemedelsavstämning (slutenvård) Olämpliga läkemedel Äldre (>75 år) ID0028 < DDD/ Fallriskbedömning ID0012 >79,5 89,1% 84,6% Vårdplan avseende fallrisk ID0013 >95 89,9% 84,2% Munhälsobedömning (äldre) ID Dokumenterad munhälsobedömning ID0126 >80 62,2% 64,3% 66,1% (palliativ) Riskbedömning undernäring ID0023 >79,5 84,9% 80,4% Vårdplan undernäring ID0292 >95 % 89,2% 82,8% Hälsostaden arbetar systematiskt med patientsäkerhet där riskanalyser, åtgärder och uppföljning är en del i arbetet. Att använda avvikelsesystemet och händelseanalyser är en naturlig del för att följa upp detta arbete. Patientnämnden är också en viktig samarbetspart för att skapa en god och säker vård. Förvaltningen fortsätter arbeta intensivt tillsammans med chefer och chefläkare för att förbättra resultatet avseende Region Skånes riktlinjer Basala hygienrutiner. Ledningsgruppen har tagit ett beslut om att nå målet 100 procent följsamhet. Hälsostaden har en mycket låg andel utlokaliserade patienter och överbeläggningar. Då förvaltningen inte har några andra slutenvårdsavdelningar än inom medicinspecialiteten så finns inga utlokaliserade patienter. När det är ett högt tryck på vårdplatser finns en strategi med att öppna upp extra vårdplatser på befintliga vårdavdelningar, med rätt utrustning och förstärkt kompetens. För att ha ett ökat flöde av patienter på helgen har extra rondstöd satts in, vilket innebär att utskrivning av patienter lördag och söndag är en självklarhet. Under 2017 inleddes ett arbete med att införa komfortrundor på strokeavdelning. Detta innebär att sjuksköterskor och undersköterskor med regelbundenhet över dygnet går ut till patienten och frågar om basala åtgärder, till exempel om patienter är törstiga eller behöver hjälp till toaletten. Syftet med dessa komfortrundor är att öka patientsäkerheten samt att få en tryggare patient. 9

10 Utvecklingsuppdrag Hälsostadens arbete med mobila team är en viktig del i förvaltningens arbete. Genom att äldre multisjuka patienter inte behöver vårdas på sjukhus har sannolikt en stor andel av förvirringstillstånd, frakturer och skallskador kunnat undvikas. Mobila teamet arbetar mot Ängelholms kommun, Örkelljunga kommun och kommer under våren 2018 påbörja samarbete med Klippans kommun. Genom Mobila vårdteamets akuta punktinsatser i patientens ordinarie boendemiljö har det i 94 procent av patientfallen undvikits ett besök på akutmottagningen. I 73 procent har inte slutenvård behövts användas. Detta preventiva arbete har föranlett att antalet vårdplatser i Hälsostaden kunnat minskas. Tillgänglig hälso- och sjukvård Övergripande mål Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska förbättras jämfört med föregående år Indikatorer IDnr Målnivå Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Telefontillgänglighet primärvård (enl vårdgaranti) ID Vårdgaranti primärvård läkarbesök ID Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, första ID ,9% 99,4% 96,7% besök Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, ID operation/åtgärd Följsamhet till medicinskt måldatum för ID ,1% 27,0% 22,4% genomförda återbesök Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar ID0078 > Andel patienter som nås inom 20 min av ID0211 > ambulans vid prio I larm Andel som väntar mindre än 1 timme till första ID0210 > 80 70,6% 68,8% - läkarbedömning Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 ID0068 > 80 77,0% 75,2% - timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom ID0081 > timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till ID0269 < 40.0 min 45,0 45,0 51,5 trombolysstart Reperfusion vid hjärtinfarkt inom ID0153 > 90 72,1% 67,6% 67,5% rekommenderad tid Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, ID0079 > genomförda första besök inom 30 dagar Tillgänglighet till vuxenpsykiatri ID0233 > Akutsökande på vuxenpsykiatriska akutmottagningar ID0222 ingen ökning Kunskapsbaserad vård Hälsostaden har under 2017 fortsatt sitt kontinuerliga arbete med att säkra att vården bedrivs enligt kunskap och beprövad erfarenhet. En central del i detta är Hälsostadens lokala utbildningscentrum, KTC. KTC arbetar dels med både ut- och fortbildning av personal, och dels allmän patientsäkerhet. 10

11 Bland annat har det genomförts utbildningar Säker läkemedelshantering, HLR och in situ scenarioövningar ute på enheterna. Nästan all personal har genomgått pro-act-utbildning och majoriteten av undersköterskor har genomgått utbildning och erhållit kompetenskort i KAD-sättning. Jourhavande läkare har genomgått utbildning i fria luftvägar. Utöver detta har KTC även arrangerat fortbildning i hantering av PVK för att undvika komplikationer. Sjuksköterskor på hjärtavdelningen har utbildats i tagning av artärblodgas. En viktig utbildning har också varit den i blododling, för att minimera andelen kontaminerade odlingar. På enheterna sker fortlöpande anpassad ut- och fortbildning. Under 2017 har samtliga slutenvårdsavdelningar haft internutbildning som hållits av verksamhetens läkare. Läkargruppen har varje vecka ett flertal interna utbildningar. Bland annat interna föreläsningar samt fallpresentationer. De senare är ett effektivt sätt att sprida kunskaper från seniora till juniora läkare, men även mellan de seniora. På grund av regionala restriktioner har dock möjligheterna att inhämta kunskaper genom externa kurser och konferenser begränsats. En relevant åtgärd på kort sikt, men som på sikt måste återupptas för att säkra kompentensen inom verksamheten. Effektiv hälso- och sjukvård Hälsostaden har till uppgift att vara testbädd för nya arbetssätt och tekniker. Syftet är alltid att hitta metoder som höjer kvaliteten på vården på ett kostnadseffektivt sätt. Följande är exempel på några av de effektiviserande aktiviteter Hälsostaden utfört under 2017: Rondstöd helg: Extrainsatta läkare rondar på helger vilket ökar antalet utskrivna under helgen. Följden blir färre överbeläggningar på måndagar. Leder till bättre kvalitet, arbetsmiljö och minskade kostnader. Osteoporos: Hälsostaden har en mycket välfungerande osteoporosverksamhet och det finns en tendens till en minskning av antalet höftfrakturer i nordvästra Skåne som kan ha förklaring i effektiv osteoporosvård. Övertid: Hälsostadens slutenvårdsavdelningar har gjort en översyn och standardisering avseende schemaplanering och rutiner för övertid. Detta arbete har minskat kostnaderna för övertidsuttag med 30 procent. Tum-EKG: Efter stroke skall alla patienter utredas med avseende på eventuellt förmaksflimmer. Detta kan normalt förlänga vårdtiden. Under året har Hälsostadens strokeavdelning börjar utreda alla patienter med så kallat tum-ekg vilket på ett enkelt sätt hittar eventuellt förmaksflimmer. Detta kortar vårdtiderna. Mobila vårdteam Örkelljunga: Under sommaren 2017 startade Hälsostadens mobila vårdteam verksamhet i Örkelljunga. Genom att ge rätt medicinskt stöd till vårdcentraler och kommunen kan fler patienter undvika onödig sjukhusvård. Effekten är ökad patientsäkerhet och kvalitet och minskade kostnader för överbeläggningar. Prioriterade områden Primärvården befolkningens naturliga förstahandsval Hälsostadens vårdcentral Laxen är den enda offentliga vårdcentralen i Ängelholm. Konkurrensen av privata aktörer både inom Hälsovalet och privat sjukgymnastik är en utmaning för Laxen. Dock har 11

12 listningen på Laxen ökat kraftigt under året. Listningen ökade med ca 10% om man jämför december 2017 med december Täckningsgraden stigit under året från 61,3% i januari till 64,6% i december. Hälsostaden har under året arbetat med att anpassa de mobila vårdteamen till det nya hälso- och sjukvårdsavtalet. Hälsostadens mobila vårdteam är nu en del av Hälsostadens primärvårdsutbud och assisterar i den formen alla övriga vårdcentraler i Ängelholms kommun samt, sedan juli, även Örkelljunga kommun. Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övergripande mål Tillgänglighet, kompetens och effektivitet inom akutsjukvården ska förbättras jämfört med 2016 Akutsjukvård Andel patienter som nås inom 20 min av ambulans vid prio I larm Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke IDnr Målnivå Utfall Utfall Utfall ID0211 > ID ,3% 100,0% - ID0068 > 80 % 77,0% 75,2% - ID0081 > 80 % ID0269 < ,0 45,0 51,5 min ID0131 > 15 % 20 % 12 % 13 % Akutmottagningen har genomgått vissa förändringar under 2016 och Mitten av 2016 så stärktes läkarbemanningen med en specialistläkare dagtid vardagar. Det är dock först under 2017 som det blivit helårseffekt. Samtidigt har det skett omfördelning av underläkarbemanningen, där legitimerade läkare i större grad använts för att säkra läkarbemanningen på jourtid och AT-läkare med mer erfarenhet, tack vare specialistläkarbemanningen, under kontrollerade former kunnat inträda rollen som primärjour dagtid vardagar. I mitten av 2017 så påbörjades en omstrukturering av vårdutbudet på akutmottagningen. Den så kallade närsjukvårdslinjen stängdes ner. På denna linje handlades bland annat lättare ortopediska och kirurgiska åkommor. På grund av en icke-stadigvarande läkarbemanning fanns det dock svårigheter att säkerställa och bibehålla en jämn kompetensnivå. Linjen bedömdes också ekonomiskt ineffektiv. Även om förändringen inneburit en försämring av tillgängligheten för patienterna, så innebär den samtidigt en förbättring i effektivitet och kvalitet. Patienter med ortopediska och kirurgiska åkommor handläggs generellt sett snabbare än de med medicinska åkommor. Det kunde därför förväntas att andelen patienter med vistelsetid under 4 timmar skulle minska under Detta har inte skett, utan tvärtom har andelen ökat något. Orsaken till detta kan möjligen finnas i den tillförda specialistläkarkompetensen. Avseende tid till antibiotika vid sepsis kan sägas att frekvensen sepsislarm generellt sett är låg i Hälsostaden och kunde varit högre. Arbete med detta har skett. Det låga antalet gör dock att det finns vissa begränsningar i vilka slutsatser som kan dras av minskningen i andel som fått antibiotika inom en timme. Initial statistik för 2017 visade dock på fina medelvärden, liggande på under 30 minuter. 12

13 Mediantiden till trombolys vid stroke minskade från 2015 till 2016, relaterat till en större utbildningsinsats med scenarioövningar för all berörd personal. Förväntningarna var att mediantiden skulle krypa ner ytterligare till 2017, vilket dock inte blivit fallet. Vi ser därför ett behov av att förnya utbildning inom detta område. Glädjande så har andelen trombolyser vid stroke nu kommit upp över målvärde, 15,4%. Statistik från kvalitetsregistret visar att andelen ligger på 20 procent. Äldre Index/Indikatorer Äldre IDnr Målnivå Utfall Utfall Fallriskbedömning ID0012 >79,5 % 89,1% 84,6% Riskbedömning avseende trycksår ID0021 >79,5 % 88,7% 83,3% Utfall 2015 Riskbedömning avseende undernäring ID0023 >79,5 % 84,9% 80,4% Munhälsobedömning ID % Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för ID0013 >95 % 89,9% 84,2% patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år ID0223 >95 % 88,6% 83,9% och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Vårdplan avseende undernäring för patienter 65 år och äldre med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning ID0292 >95 % 89,2% 82,8% Demensutredning ID0039 >80 % Återinskrivning 30 dagar för äldre ID0091 >10 % minskning/år 15,9% 14,1% 14,50% Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. ID0015 >50 % 16,2% 16,4% läkemedelsavstämning (slutenvård) Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång ID0016 >50 % (primärvård) Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) ID0028 < DDD/ Hälsostaden arbetar med systematiskt patientsäkerhetsarbete och målen i riskbedömningar nås men inte fullt ut i riskvårdplanerna. 100 procent av alla patienter över 65 år ska riskbedömas och de patienter som har en ökad risk för fall ska ha en individuell vårdplan. För att minska fallrisken hos en specifik patient görs individanpassade åtgärder, som baseras på identifierade riskfaktorer. Dessa individuella åtgärder kan till exempel vara, rörelselarm, halkskydd, extravak samt andra hjälpmedel. Utvärdering måste göras på hur åtgärderna genomförts och om de haft avsedd effekt. Alla fall registreras i avvikelsesystemet. Detta återkopplas sedan till enheten och medarbetarna för förbättringsåtgärder. Parallellt med de individuella åtgärderna sker kontinuerlig utbildning till all personal om fall- och fallskadeprevention. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter är involverade i dessa utbildningar. Hälsostadens mål är att det inte ska uppstå några trycksår under vårdtiden. 100 procent av alla patienter över 65 år och de patienter som är eller förväntas bli sängliggande, rullstolsburna eller sittande en stor del av dygnet ska riskbedömas. De patienter som har en ökad risk för trycksår ska ha en individuell vårdplan. Hudbedömning görs av tryckutsatta lägen och ett förband sätts på patienter med ökad risk för tryck. Andra individuella åtgärder genomförs såsom tryckavlastande madrass, lägesändring, inspektion av huden samt uppföljning av näringsbehov. Det är viktigt att upprepa riskbedömningen regelbundet och vid eventuellt försämrat hälsotillstånd. 13

14 Målet är att alla patienter över 65 år ska riskbedömas avseende undernäring samt att alla patienter med risk för undernäring ska ha en upprättad individuell vårdplan. Den individuella vårdplanen ska innefatta åtgärder för att snabbt utreda identifierade risker, behandla orsaken och utvärdera effekterna av behandling. När patienter med risk för undernäring utreds är det av största vikt att den samlade bilden av medicinsk utredning, omvårdnadsutredning samt nutritionsutredning vägs samman. Riskbedömningen upprepas så fort patientens tillstånd förändras och vikt tas regelbundet. Utbildningsinsatser har genomförts inom slutenvården med hjälp av Hälsostadens dietister för att öka patientsäkerheten och kvalitén i bedömningarna. För att identifiera patienter med kognitiv svikt har Hälsostaden sedan ett år tillbaka ingått i projektet Walder. Alla patienter som skrivs in i slutenvård genomgår ett tidsorienteringstest. Om detta faller ut positivt så skrivs remiss till patientens primärvårdsenhet som sedan följer upp patienten. Hälsostadens Mobila vårdteam riktar sig till äldre multisjuka patienter som befinner sig i ett akut och/eller instabilt skede och som behöver en samordnad, tillgänglig, individanpassad och trygg vård i ordinarie boendemiljö. Upptagningsområdet är Ängelholm- och Örkelljunga kommun. Teamets insatser i patientens boendemiljö ska leda till minskat behov av akutvård samt undvika oplanerade vårdtillfällen inom slutenvården. Genom Mobila vårdteamets akuta punktinsatser i patientens ordinarie boendemiljö har det i 94 procent av patientfallen undvikits ett besök på akutmottagningen. I 73 procent har inte slutenvård behövt användas. När patienten skrivs in i Mobila vårdteamet, Närsjukvårdsteamet, görs det en samordnad individuell plan, (SIP) och en läkemedelsgenomgång för att få en sammanhållen vård där prioriteringar, riskfaktorer identifieras och åtgärder vidtas. Genom att vara inskriven i teamet har 99 procent av patienterna inte behövt uppsöka akutmottagning samt 99 procent inte behövt slutenvård. Genom detta arbetssätt minimeras riskerna för oplanerad återinläggning. Teamen har i uppdrag att kartlägga patienter inom Hälsostaden som har en återläggningsfrekvens inom 30 dagar. Detta för att uppmärksamma och starta ett samarbete med primärvård och kommun för målgruppen äldre mest sjuka så att vården sker på rätt nivå i vårdkedjan. Diabetes sjukhus Diabetes Sjukhus IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 - aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) ID0193 < 20 % 24,8% 21,9% 24,8% Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) ID0236 > 90 % 87,9 70,6% 71,8% Median-HbA1c (T1D >18 år) ID0237 < ,5 63 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning ID0194 > 99 % 95,0 95,1% 95,8% senaste året (T1D >18 år) Andel som genomgått ID % 98,4 85,0% 95,3% ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) ID % 90,4 77,3% 87% Verksamheten har kommenterat utifrån öppna data på NDR.nu (eftersom siffrorna i tabellen inte överensstämmer med NDR siffror). Urval kvartal till kvartal Generellt arbetar diabetesmottagningen strukturerat och fokuserat med uppföljning av kvalitetssiffror från NDR. För närvarande pågår ett projekt där kontakt ska ske med alla de patienter som har stigande Hba1c över 70 för att strukturerat erbjuda extra uppföljning, gå igenom vad som inte fungerar och erbjuda förbättrade individanpassade lösningar. Detta är viktigt då man för 2017 ser att andelen med 14

15 HbA1c över 70 är i stigande igen efter flera år med sjunkande. Att sänka denna andel liksom median- HbA1c kommer att vara en prioriterad uppgift för Hälsostaden har det sista året arbetat med att förbättra blodtrycksmålet och aktuella siffror från NDR visar att detta mål nu nås för över 87 procent av patienterna. Detta är ett mycket bra resultat. Siffrorna för andel icke-rökare är helt felaktiga och andelen har sedan 2013 legat runt 90 procent. Andelen ligger stabilt runt dessa nivåer. Andel patienter som genomgått ögonundersökning enligt riktlinjer är över 98 procent. Andel som genomgått fotundersökning är ca 95procent och Hälsostaden kommer under 2018 säkerställa att uppnå >99 procent. Sammantaget har andel som uppnår blodtrycks- och lipidmål ökat kraftigt under Andel ickerökare är stabilt över 90 procent. Andel ögon- och fotundersökning är stabilt över 98 respektive 95 procent. Andel med HbA1c över 70 mmol/mol har ökat och det kommer att vara fokusområde under 2018 att uppnå lägre värden. Arbetet med lipider och blodtryck som varit mycket framgångsrikt 2017 kommer att fortsätta. Diabetes primärvård Diabetes Primärvård IDnr 15 Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D* 18 år) ID % 13,4% 12,7% 13,8% Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) ID % 44,0% 44,0% 35,2% Median-HbA1c (T2D >18 år) ID0199 < 55 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T2D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 3 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) ID % 52,0 50,5 51,5 ID % 76,7% 77,7% 68,6% Andel icke-rökare (T2D >18 år) ID % 86,3% 84,9% 60,5% Vårdcentralen Laxen har en diabetesmottagning där majoriteten av patienterna är typ II diabetiker. Totalt är 411 patienter registrerade i NDR (Nationella diabetesregistret) det senaste året. Mottagningen leds av sjuksköterskor med diabeteskompetens. Patienterna kallas för ett besök till sjuksköterska och ett besök till läkare per år. Vid behov följs de oftare. Antingen via kortare besök eller telefonuppföljning. Behandlingen styrs av Bakgrundsmaterialet till Skånelistans rekommendationer. Hjärt/lung sjukvård Hjärtsjukvård IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) ID0152 > 85 % 81,1% 87,5% 96,8% Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom ID0153 > 90 % 73,3% 67,9% 73,3% rekommenderad tid Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid ID0154 > 80 % 92,9% 95,3% 89,3% hjärtinfarkt (NSTEMI) Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid ID0155 > 90 % 91,7% 93,3% 93,1% hjärtinfarkt (NSTEMI) Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp ID0156 > 90 % 76,9% 66,7% 70,8% vid hjärtinfarkt Täckningsgrad i kvalitetsregister ID0157 > 95 % 86,5% 86,5% 90,2% Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som genomgår uppföljning ID0158 > 90 % 82,9% 84,5% 89,2%

16 Andelen rökare som slutat efter månader ID0159 > 70 % 36,4% 54,2% 66,7% Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram ID0160 > 60 % 24,2% 26,9% 35,6% efter månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm ID0163 > 75 % 61,9% 61,1% 67,0% Hg efter månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ID0043 <10 % Under 2017 har hjärtmottagningen utvecklat en modell för uppföljning av hjärtsviktspatienter med hjälp av digitala vågar. En grupp patienter har utrustats med smarta vågar som kommunicerar med hjärtsviktsmottagningen. De preliminära resultaten är mycket lovande i form av ökad livskvalitet och lägre återinläggningsfrekvens. Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt Målet uppnås. Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Avstånden till enhet som utför PCI bidrar till att dra ned resultatet. Målet hade sannolikt kunnat uppnås om PCI-möjligheter funnits i Helsingborg även nätter och helger. Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt Målet uppnås. Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt Målet uppnås. Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt Målet uppnås ej men har förbättrats. Målgruppen patienter som vårdas i Ängelholm kan göra att målet är svårt att nå. Uppföljning efter hjärtinfarkt Försämrade resultat kopplade till personalomsättning. Nya rutiner förväntas förbättra resultatet. Rökstopp efter hjärtinfarkt Försämrade siffror jämfört med Sannolikt beroende på avsaknad av rökavvänjare. Fysisk träning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 23,3 procent vilket inte uppfyller målet. Handlingsplan skall upprättas. Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt - Hälsostadens hjärtsviktsmottagning har under en längre tid arbetat proaktivt för att minska återinläggningar på grund av hjärtsvikt. Bland annat genom telefonkontakter med patienter i riskzonen, täta kontroller och möjlighet för planerad inläggning för mer intensiv svikbehandling. Dessutom pågår ett samarbete med Vårdcentralen Laxen för att ytterligare förbättra kvaliteten i hjärtsviktsvården. 16

17 Stroke Strokesjukvård IDnr 17 Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK ID0270 > 90 % 80,0% 81,7% 69,0% Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller ID0131 > 15 % 15,4% 11,4% 12,7% trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter ID0151 > 70 % 100,0% 85,0% 79,2% kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) Mediantid från ankomst till sjukhus till ID0269 < 40 min 42,5 54,0 51,5 trombolysstart Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke ID0150 > 80 % 81,6% 83,0% 81,1% Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter ID0203 > 87 % 99,0% 90,8% 94,1% stroke Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd ID0204 > 75 % 79,5% 62,5% 73,7% och hjälp efter 3 månader Andel med blodtryckssänkande behandling ID0205 > 80 % 76,1% 74,1% 77,5% efter stroke Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt ID0206 > 75 % 85,4% 84,1% 82,3% Andel med rökstopp 3 mån efter stroke ID0207 > 80 % 40,6% 38,2% 42,9% Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader ID0208 > 90 % 83,3% 80,4% 84,8% Hälsostadens resultat har förbättrats eller ligger kvar på samma nivå som tidigare inom samtliga områden. Genom strukturerat arbete når nu Hälsostaden reperfusionsmålet på >15%. Uppföljningen med återbesök till strokesköterska efter 1 mån (TIA) respektive 2-3 mån (stroke) har slagit väl ut. Hälsostaden arbetar aktivt med att förkorta tiden door to needle och kommer att från och med 1 februari, tillsammans med strokeenheten i Helsingborg, också att registrera tiden door to ward både för inläggning från akuten i Ängelholm och från akuten i Helsingborg detta för att säkerställa att patienter får rätt akutbehandling under de första timmarna. Palliativ Hälsostadens mål för den palliativa vården är att ge högsta möjliga livskvalitet för både patienten och de närstående. Här ses till patientens hela situation genom att försöka tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Verksamheten stödjer aktivt de närstående under vårdtiden och vid behov även en tid efter patientens bortgång. Alla anhöriga erbjuds en uppföljning efter närståendes bortgång. Hälsostaden har i dagarna inför NVP på alla slutenvårdsavdelningar. Som ett komplement till Palliativa registret ska NVP vara ett verktyg för att öka ett personcentrerat förhållningssätt och som stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients palliativa vårdbehov. Utvärdering av NVP kommer att göras efter 6 månader. Det finns palliativt ansvariga medarbetare på alla enheter som har i uppdrag att lägga fokus, utveckla den palliativa vården och vara ett stöd för sina kolleger. Hälsostaden har 100 procent täckningsgrad i Svenska Palliativa registret. 29 procent av patienterna var smärtlindrade i livets slutskede enligt uppföljningen. Det görs smärtanalyser och regelbunden skattning av smärta i fler fall men det finns brister i dokumentationen. VAS-skalan används som verktyg vid smärtskattning. Vid någon form av kognitiv nedsättning eller vid språkproblem används Abbey Pain Scale. Brytpunktssamtal till patient och närstående har genomförts i 24 procent av fallen men här ses också att det brister i dokumentationen. Fler brytpunktssamtal görs men det dokumenteras inte rätt.

18 De senaste åren har skett utbildningsinsatser till alla medarbetare i hur en munhälsobedömning ska genomföras. Här har Hälsostadens dietister gjort ett stort arbete. På grund av personalomsättning behövs ytterligare utbildningsinsatser. Under 2018 ska målet att fler än 80 procent av patienterna ska ha fått en munhälsobedömning uppnås. Under 2017 har verksamheten fokuserat på att minska antalet trycksår. Målet är att inga patienter ska få ett trycksår under vårdtiden i Hälsostaden. Ett specialförbandhar köpts in till de patienter som har en ökad risk för trycksår. När Hälsostaden har kommit upp i 50 patienter med specialförband ska en utvärdering göras. Sedan flera år tillbaka används Norton-skalan för att identifiera patienter med trycksår. Målet när det gäller dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel nås inte riktigt. I många fall så blir närstående eller medarbetare språkrör för patienten i livets slutskede och det är viktigt att en nära och bra dialog förs med alla inblandade. Indikatorer Palliativ vård IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall sep 16 - aug 2015 Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90 % 111,5% 105,6% 108,0% Smärtanalys och regelbunden skattning av ID0124 >50 % 29,2% 31,1% 25,2% smärtintensitet Samtal om vårdens innehåll och riktning ID0125 >70 % 24,2% 22,0% 26,1% (brytpunktsamtal) Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80 % 63,3% 64,4% 68,1% Dokumenterad individuell vidbehovsordination ID0127 >90 % 88,3% 89,4% 90,8% av ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <13 % 14,2% 12,1% 15,1% Dokumenterad individuell vidbehovsordination ID0192 >95 % 0,0% 0,0% 0,0% av opioid (morfin mfl) Antalet patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i hemmet ID0140 ökning Uppföljning av arbetet med krishantering och SRSA Regionfullmäktige har i mandatperiodens regionala krishanteringsplan beslutat att Region Skånes verksamheter systematiskt ska arbeta med risk- och sårbarhetsarbete (SRSA). Av beslutet framgår även att upphandlande enheter utifrån beställarens krav ska framställa kontinuitetskrav på leverantörer för att åstadkomma leveranssäkerhet. Detta för att skydda och kontinuerligt kunna bedriva verksamhet, med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. Det systematiska SRSA-arbetet ska innefatta riskhantering, kontinuitetshantering, planarbete och erfarenhetsåterföring efter händelser. Under 2017 har Hälsostaden integrerat sitt SRSA-arbete samt kris- katastroforganisation med Förvaltning Sunds. En mer omfattande analys enligt SRSA har inte prioriterats utan planeras för 2018 då en mer detaljerad SRSA kommer göras tillsammans med Förvaltning Sund för hela Ängelholms sjukhusområde. 18

19 Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Unika individer -8,2% Antal besök Mixpoäng -6,0% -5,7% Kval brev/tel 9,2% Unika individer -7,3% Vårdtillfällen -6,1% Mixpoäng -4,9% Vårddagar -2,2% Medelvårdtid 0,4% -10% -8% -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Antalet läkarbesök och besök övriga vårdgivare i öppen vård samt unika patienter minskar. Minskningen är framförallt inom kardiologi eftersom det har funnits brist på kardiologer men även på akutmottagningen efter stängningen av närsjukvårdslinjen. Remissinflödet är fortsatt högt inom alla discipliner men framförallt inom kardiologi. Inom slutenvård minskar både antalet unika patienter samt vårdtillfällen och vårddagar. Detta är helt enligt plan eftersom Hälsostadens mobila vårdteam vårdar flertalet svårt sjuka patienter i hemmet vilket reducerar slutenvårdsbehovet. De vårdplatser som säljs till Fv Sund och Aleris Ortopedi AB registreras i deras respektive förvaltning/bolag. Medelvårdtiden totalt på Hälsostaden är oförändrat 6,0 vårddagar (Rehabiliteringskliniken som av förklarliga skäl har långa vårdtider ökar från 9,0 till 9,7 vårddagar och Medicinkliniken minskar från 5,3 till 5,2 vårddagar). I Hälsostadens regi drivs även en kommunal kortvårdsavdelning med 17 vårdplatser. Denna produktion syns inte heller i produktionssystemet utan registreras i kommunens system. Beläggningen på denna kommunala kortvårdsavdelning har under året varit 90 procent. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Antal besök 7,6% Mixpoäng 3,2% Besök läkare -3,3% Besök övriga 17,8% Kval. brev- telefonkontakt 4,5% Unika individer Antal Listade 2,7% 2,9% -5,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 19

20 Antal totala besök på Hälsovalsenheten Laxen har ökat med 7,6 procent. Läkarbesöken minskade något mot föregående år på grund av sjukskrivna läkare. I möjlig mån har dessa ersatts med specialistläkare och ST-läkare från sjukhuset samt i undantagsfall med hyrläkare. I övrigt har vårdcentralen en väldigt bra bemanningssituation av fast anställda läkare. Antalet hembesök ökade kraftigt på grund av att Hälsostadens mobila vårdteam vårdar de svårt sjuka i hemmet och antalet unika patienter ökade med 360 individer. Listningen ökar varje månad och är nu uppe i listade patienter på Laxen, vilket är en ökning med 294 patienter jämfört med samma period föregående år. Bedömningen är att listningen kommer fortsätta att öka framöver beroende på den goda läkarkontinuiteten. Täckningsgraden har ökat stadigt under året och är nu uppe i 64,6 procent. ACG är 0,99 och CNI är 0,97. Hälsostaden övertog BHV Laxen från Fv Sund 1 juli Barnhälsovalsenheten har 701 listade patienter jämfört med 658 föregående år. Vård Antal jul-dec 2017 Besök totalt Varav läkarbesök Varav övriga besök varav hembesök totalt 96 - Varav hembesök övriga 96 Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt Varav läkarkontakter 2 - Varav övriga kontakter 187 En drivande utvecklingsaktör Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården Digitalisering Vid Hälsostaden arbetar en medarbetare på halvtid med ansvar för digitalisering. Pågående digitaliseringsprojekt kan kort sammanfattas enligt följande. Journaler direkt på surfplatta. Läkare och annan legitimerad personal ska kunna läsa journalen och göra anteckningar i realtid vid rond. Arbetet sker tillsammans med Stockholms läns landsting, Ängelholms kommun och Region Skåne. Hälsostaden håller på att ta fram en App där organisationen lätt ska kunna se hur vårdplatsläget är på sjukhuset. Visuellt rum är en annan teknisk lösning där patienten ska kunna väga sig varje dag och data skickas automatiskt till personalen om förändringar i vikten hos patienten. Genom denna teknik kan personalen läsa av om patienten samlar på sig vätska, vilket kan tyda på risk för hjärtsvikt och att medicinerna måste justeras. Hälsostadens mobila akutteam använder sig redan av en rad mobila lösningar i sitt arbete. Exempel på detta är provtagning av blodglukos, EKG, blodgasanalys med mera. Robotik är ett annat projekt som precis har startats. Ett samarbete mellan Uppsala universitet, Basel universitet och Hälsostaden. Detta projekt är helt externt finansierat. Projektet handlar om Rehabteknologi med syfte att robotisera rehabiliteringen i Hälsostaden. Under året har Hälsostaden startat ett projekt med digitala vågar i syfte att minska återinläggning av hjärtsviktspatienter. Preliminära data visar på ökad livskvalitet, större autonomi och färre vårdtillfällen för de patienter som utrustats med smarta vågar i hemmet. Projektet utvärderas våren

21 Den kliniska forskningen ska öka Hälsostaden har ett antal medarbetare som forskar. Forskning bedrivs bland annat inom: Farmakologi och farmaci ACB FTD AD-biomarkörer Neuropsykiatriska symtom Antalet disputerade medarbetare i organisationen är tre. Ett flertal läkemedelsstudier pågår. Hälsostaden är alltid behjälplig med att leverera data till externa forskare. Under 2017 erhållit affiliering till Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Avdelning kliniska vetenskaper Helsingborg En randande ST-läkare har med handledning och material från Hälsostaden skrivit sitt specialistarbete för uppnående av specialistkompetens i allmän medicinmedicin. Ambitionen är att publicera uppsatsen i Läkartidningen. Student på läkarprogrammet har med handledning från Hälsostaden skrivit sin kandidatuppsats. Två läkare från Hälsostadens Minnesmottagning har skrivit det regionala vårdprogrammet för sjukdomar med varaktig kognitiv svikt. Löpande kandidater från Läkarprogrammet. Ordförandeskap i Läkemedelsrådets terapigrupp Äldre och läkemedel. Miljö Tjänsteresor Hälsostadens miljömål är minska kostnaderna med egen bil i tjänsten, men under 2017 ökade dessa resor med cirka 30 procent. Kostnaderna för flygresor till Stockholm ökade med 15 procent och kostnaderna för tåg och buss ökade med 35 procent. En förklaring till att flygresorna ökat är att flygplatsen ligger i Ängelholm och inga tåg till Stockholm utgår från Ängelholm. Materialanvändning Alla slutenvårdsavdelningar på Hälsostaden har Just in Time system som har fått effekten att materialanvändandet har minskat med cirka 3 procent i förhållande till föregående år. Läkemedel Hälsostaden har arbetat mycket aktivt med miljömålet för läkemedel. Läkemedelsavvikelser minskar och vi arbetar mycket aktivt med läkemedelsgenomgångar. Läkarna skriver i första hand ut provpaket om man är osäker på att patienten inte tål läkemedlet. Inom förvaltningen arbetas det kontinuerligt med att minska läkemedelsförbrukningen och med kassationer. Kemikalier Miljömålet inom kemikalier har medfört att det fasats ut 35 produkter enligt Region Skånes utfasningslista i KLARA kemikaliers dataprogram. 21

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 2019-01-11 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 Denna bilaga beskriver övergripande mål samt delmål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag för hälso- och

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-28 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Denna bilaga beskriver övergripande mål och uppföljningsindikatorer 2017. I Region Skånes Indikatorbibliotek (IB) beskrivs indikatorerna och målnivåerna mer

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-02 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015

Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015 Skånes universitetssjukvård Karin Träff Nordström Divisionschef karin.traffnordstrom@skane.se 2015 03 10 Dnr 1 (9) Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015 Bakgrund SUS har

Läs mer

Månadssammanställning Januari - April 2017

Månadssammanställning Januari - April 2017 Månadssammanställning Januari - April 2017 38 Hälsostaden i Ängelholm Sammanfattning Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet Produktion Kvalite Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Resultatet för perioden -12,5

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre, rev -05-08 Bakgrund har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdnämnden att för utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Hälsostaden. januari-december 2016

Verksamhetsberättelse. Hälsostaden. januari-december 2016 Verksamhetsberättelse Hälsostaden januari-december 2016 Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,

Läs mer

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Datum Dnr Månadsrapport SUS maj, inklusive kvalitetsvariabler och uppföljning tillgänglighetspaket

Datum Dnr Månadsrapport SUS maj, inklusive kvalitetsvariabler och uppföljning tillgänglighetspaket Sjukvårdsnämnd SUS Fredrik Wiberg Enhetschef 040-33 10 42 Fredrik.Wiberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-06-23 Dnr 1602182 1 (5) Sjukvårdsnämnd SUS Månadsrapport SUS maj, inklusive kvalitetsvariabler

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015 Uppföljning Mona A

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015 Uppföljning Mona A Bakgrund SUS har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden att för 2015 utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de mest sjuka äldre. Planen utgår från den regionala planen för 2015 samt den

Läs mer

1 (7) Budget och Verksamhetsplan 2019 Sjukhusstyrelse Kristianstad

1 (7) Budget och Verksamhetsplan 2019 Sjukhusstyrelse Kristianstad 1 (7) Budget och Verksamhetsplan 2019 Sjukhusstyrelse Kristianstad 2 (7) Inledning Region Skånes vision Utgångspunkten för uppdraget utifrån Sjukhusstyrelse Kristianstads ansvarsområde är Region Skånes

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Mobila hemsjukvårdsteam överallt Mobila hemsjukvårdsteam överallt Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar

Läs mer

BILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden 2015

BILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden 2015 BILAGA 2 Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden 2015 Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

BILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Projekt Hälsostaden 2015

BILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Projekt Hälsostaden 2015 BILAGA 2 Hälso- och sjukvård Projekt Hälsostaden 2015 Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning

Läs mer

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev Datum 150320 revidering 150504 Ansvarig Sergio Garay, projektledare för Hälsostaden, Maria Olsson, verksamhetschef, Carl-Johan Robertz, verksamhetchef, Christel Nilsson, områdeschef Mål ur den enskildes

Läs mer

Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden

Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel!

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus

Södra Älvsborgs Sjukhus Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus i Borås och Skene och med ett flertal öppenvårdsmottagningar

Läs mer

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt

Läs mer

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer

Läs mer

En god vård? SoS 2018

En god vård? SoS 2018 En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för

Läs mer

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev UPPFÖLJNING

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev UPPFÖLJNING Datum 150320 revidering 150504 Ansvarig Sergio Garay, projektledare för Hälsostaden, Maria Olsson, verksamhetschef, Carl-Johan Robertz, verksamhetchef, Christel Nilsson, områdeschef Mål ur den enskildes

Läs mer

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING Skånevård Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150317 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg,

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna 1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kryh januari-augusti 2017

Verksamhetsberättelse Kryh januari-augusti 2017 Verksamhetsberättelse Kryh januari-augusti 2017 INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 3 VIKTIGA HÄNDELSER... 4 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET... 4 Jämlik hälso- och sjukvård

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som 1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet

Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet Följs upp av ledningsgrupp Vårdsamverkan 2ggr/år Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Lilla Edet Handlingsplanen utgår från regionala länsgemensamma handlingsplaner och Vårdsamverkan s Verksamhetsplan.

Läs mer

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande

Läs mer

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg. Stefan Wallerius Överläkare Anna Gyberg Versamhetsutvecklare Leg. sjuksköterska Eva-Karin Elkjaer Vård- och omsorgskoordinator Leg. sjuksköterska PiR Patientsäkerhet i Realtid en metod för lärande Medicin,

Läs mer

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Geriatrik från golvet/sip i praktiken Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.

Läs mer

Verksamhetsplan och budget Hässleholms sjukhus

Verksamhetsplan och budget Hässleholms sjukhus Verksamhetsplan och budget 2019 Hässleholms sjukhus 1 Inledning Region Skånes ansvar och uppdrag Utgångspunkten för uppdraget utifrån Hässleholms sjukhus ansvarsområde är att Region Skåne ska verka för

Läs mer

Södra Älvsborgs sjukhus

Södra Älvsborgs sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus i Borås och Skene och med flera öppenvårdsmottagningar

Läs mer

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer

Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz

Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård 181030 - Sofia Hartz Utgångsläge Utvärdering men kort tid Lagen om samverkan Vad är vad? Pågående arbete Förändring återbesök på akutmottagningarna

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom

Läs mer

Uppföljning tillgänglighet SUS juni 2016

Uppföljning tillgänglighet SUS juni 2016 Tillgänglighetsuppföljning Datum 160711 Version 1 (7) Uppföljning tillgänglighet SUS juni 2016 Förändring Förändring Tillgänglighet 60d maj-16 jun-15 Väntande totalt maj-16 jun-15 Besök 64,4% -1,2% 1,3%

Läs mer

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset 1 Information Länspensionärsrådet 6 december 2017 Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset 2 Sommarsjukvården 259 vårdplatser under två veckor, 262 under åtta veckor. (269 förra året, normalläge

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Skador i vården 2013 första halvåret 2017 MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär 1 har frågor under varje kriterie som avser att spegla följsamheten

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare Mobil närvård nulägesrapport maj 2019 Karin Fröjd Regional projektledare Varför Mobil närvård? Hemsjukvård har alltid ingått i vårdcentralernas kärnuppdrag, dvs hembesök av läkare ingår i vårdcentralernas

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet

Läs mer

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård 2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information

Läs mer

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt

Läs mer

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube januari 2018 Målområden God vård Säker.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Månadssammanställning

Månadssammanställning Månadssammanställning 14 Skånevård Sund Sammanfattning Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet Produktion Månadstema Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Oförändrad prognos, hög kostnadsutveckling i november. Anställningsvolym

Läs mer

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Trycksår - handlingsplan

Trycksår - handlingsplan Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre. Temagrupp Äldre Äldre med sjukdom/funktionsnedsättning ska känna att vård, stöd och omsorgsinsats är tillgänglig, trygg, säker och samordnad av kommun, primärvård, sjukhus och tandvård. Strategi Att stärka

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Varför ville vi genomföra projektet?

Varför ville vi genomföra projektet? Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,

Läs mer

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer