Verksamhetsberättelse Kryh januari-augusti 2017

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Kryh januari-augusti 2017

2 INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 3 VIKTIGA HÄNDELSER... 4 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET... 4 Jämlik hälso- och sjukvård Verksamhetsplan Skånevård Kryh... 5 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Verksamhetsplan Skånevård Kryh... 6 Säker hälso- och sjukvård... 6 Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Uppföljning av arbetet med krishantering och SRSA /KJ PRODUKTION Somatisk vård inklusive vårdval Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Palliativ sjukhusvård/asih EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Miljö FOSSILBRÄNSLEFRI, KLIMATNEUTRAL VERKSAMHET HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING HÄLSOSAM MILJÖ ATTRAKTIV ARBETSGIVARE REGION SKÅNE EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Utveckling av regioninterna resursteam HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER Sjukfrånvaron ska minska DEN FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN SKA SÄKRAS Kompetensmixplanering Användning av bemanningsföretag Antalet anställda och arbetad tid LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Ekonomiskt ingångsläge Resultat Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övriga kostnader... Fel! Bokmärket är inte definierat. Åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans NYCKELTAL Investeringar Byggnadsinvesteringar/externa förhyrningar Internkontroll

3 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar; Skånes universitetssjukvård (SUS), Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. Vårdgarantins ramar ska uppfyllas. Förvaltningarna ska arbeta för en köfri och sammanhållen vård. Patientprocesser ska vara effektiva utifrån behov och nästa steg ska alltid vara känt för patienten. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste inte bara den förvaltningsinterna, utan all sjukvårdsverksamhet över de organisatoriska gränserna, vara koordinerad utifrån patientens behov. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitet med tydligt patientfokus samt bidra i arbetet med nivåstrukturering. Vid bristande tillgänglighet ska förvaltningarna samverka. Region Skåne ska, enligt avtal, vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. Förvaltningarna ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns, upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Nuvarande cytologisk screening för cervixcancer ska ersättas med HPV-screening i enlighet med nationella riktlinjer. I enlighet med Regionfullmäktiges beslut, Region Skånes verksamhetsplan och budget 2017 med plan för , uppdras sjukvårdsnämnderna att öka antalet vårdplatser med cirka Under 2017 ska utvecklingen av digitala tjänster intensifieras och förvaltningarna ska verka för, och delta i, denna utveckling. Vårdcentralerna får en viktig roll i det nya avtalet med kommunerna om vård och omsorg i hemmet eller på vårdinrättning utanför sjukhuset, och ska successivt under 2017 bistå den kommunala hemsjukvården med kvalificerat läkarstöd i såväl akuta som icke akuta situationer. Sjukhusläkare ska fungera som kompetensstöd och delta i bemanningen av den mobila verksamheten. Uppdrag beslutade i tidigare års förvaltningsuppdrag/särskilda beslut som inte är tidsbegränsade ingår i förvaltningarnas uppdrag samt i den ekonomiska basen. Utöver det som beskrivs i förvaltningsuppdraget gäller följsamhet mot regionövergripande riktlinjer, strategier och policyer. I förekommande fall ska berörda förvaltningar upprätta handlingsplan utifrån beslutad strategisk plan. Skånevård Kryh Tillhandahåller akut- och planerad hälso- och sjukvård samt primärvård. Inom Kryh finns tre sjukhus, belägna i Ystad, Hässleholm och Kristianstad, varav huvuddelen av akutsjukvården bedrivs vid sjukhusen i Kristianstad och Ystad. Offentligt drivna vårdcentraler i kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge, Osby, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Skurup och Perstorp är en integrerad del av förvaltningens verksamhet. Förvaltningen ansvarar för Skåneövergripande uppdrag avseende ungdomsmottagningar, specialiserad palliativ slutenvård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt 3

4 Palliativt utvecklingscentrum. Palliativt utvecklingscentrum bedriver arbete i enlighet med avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet. Viktiga händelser Barn- och ungdomsavdelning 3 i Ystad, som tidigare avlastat övriga sjukhuset med vårdplatser, får ett renodlat uppdrag för att kunna fokusera helt på barnoch ungdomssjukvård och det skapas också en barnakut för akuta barnmedicinpatienter. Lasarettet i Ystad hamnar på fin 10:e plats i Dagens Medicins rankning bland Sveriges mellanstora sjukhus. Hässleholms sjukhus levererar flest elektiva höftproteser i Sverige och visar sig ha en hög patientnöjdhet gällande såväl hälsotillstånd som smärtnivå och tillfredsställelse. Det görs en sammanslagning av VO Akut Ystad och VO Specialiserad medicin Ystad = VO Akut och Medicin Ystad, samtidigt som VO Akut Kristianstad blir ett eget VO, allt för att bland annat skapa förutsättningar för ett närvarande ledarskap på respektive ort. Vi inviger en helt ny och efterlängtad barnakut på CSK och får därmed också två nybyggda, förvaltningsövergripande infektionsrum. Bemanningslösningen på Observationsenheten (OE) på Lasarettet i Ystad, med ett team bestående av underläkare och undersköterska, ser så här långt ut att ha fungerat bra, lösningen ska utvärderas under hösten. Beslut tas om verksamhetsförändring inom VO Kirurgi Ystad och VO Ane OP IVA Kristianstad. Anestesi-, operation och intensivvården som bedrivs i Ystad övergår till VO Kirurgi Ystad med syfte att skapa en mer sammanhållen operationsverksamhet. Nya namnet blir VO Kirurgi och Anestesi Operation Intensivvård Ystad. Stort arbete pågår med översyn av patientinformation, såväl skriftlig information som digital information på webben. Förslag blir till beslut om Hässleholms sjukvårdsområde och inkluderar även ortopedin. Klinisk fysiologi får den fina utmärkelsen "Bäst i Sverige" inom myokardscintigrafi i ett kvalitetssäkringsprogram. Standardiserade vårdförlopp införs för 28 cancerdiagnoser, inklusive förbättrad information till cancerpatienter En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Hälso-och sjukvården i Region Skåne ska vara säker, jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Alla verksamheter ska sträva efter en sammanhållen vård anpassad efter patientens behov. För att nå målet krävs ökad fokus på prevention, god tillgänglighet, gott bemötande, effektiv utredning, behandling samt att rehabilitering och eventuell palliation integreras mer i patientprocesserna. 4

5 Jämlik hälso- och sjukvård Verksamhetsplan Skånevård Kryh Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla Övergripande mål Kunskapen om omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården och tandvården ska öka och riktade insatser ska minska dessa skillnader Patienter utsatta för våld i nära relationer ska identifieras och stöttas i högre grad än under 2016 Kunskapen om omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården och tandvården ska öka och riktade insatser ska minska dessa skillnader Framgångsfaktor: Analys av vården utifrån kön, ålder och geografi ska integreras i det pågående processarbetet Styrtal: Antal vårdprocesser som har analyserats ur ett köns-ålders- och geografiskt perspektiv Målnivå: 4 Verksamhetsplan Skånevård Kryh 2017 Arbete har påbörjats och pågår inom 4 processer; diabetes, äldre, ledplastik och höftfraktur. Inom diabetsprocessen utförs regelbundet resultatanalys utifrån kön, ålder och geografi. Omotiverade skillnader har identifierats inom några områden. Det ses geografiska skillnader inom Kryh för målnivåer och när behandling sätts in och vilken, men även skillnader ur ett könsperspektiv när det gäller blodsockervärden och andel som behandlas med insulinpump. Fördjupade analyser pågår. Det pågår även ett förbättringsarbete med enkäter via Nationella diabetesregistret, där Hässleholm är pilot. Det handlar om patientrapporterade utfallsmått och patientens upplevelse och tillfredsställelse med vården. Återinskrivning på sjukhus av patienter 65 år och äldre inom 30 dagar följs av processgrupp äldre. Dessa återinskrivningar kan vara ett tecken på otillräcklig samordning mellan vårdaktörerna. Jämförelser görs ur perspektiven kön, ålder grupperat på femårs intervaller, per sjukhus samt jämförelser mellan de elva kommunerna inom Skånevård Kryh. Det ses geografiska skillnader mellan sjukhusen, där Hässleholm har lägst andel tidiga återinskrivningar och bland kommunerna är det Skurup som har lägst andel. När det gäller könsskillnader ses att män återinskrivs i större utsträckning än kvinnor. I processarbetet ingår att utveckla samverkansformer mellan involverade vårdaktörer, förbättra medbestämmande i beslutsprocessen kring patienten för att minska behovet av återinläggningar. Höftplastikprocessen analyserar regelbundet registerdata från Svenska höftprotesregistret utifrån kön, ålder och geografi. De skillnader som kan ses är inte omotiverade och de följer det nationella mönstret. Vårdprocess akut höftfraktur har elva mål som speglar kvaliteten i den intrahospitala vården. Målen, som framför allt handlar om olika ledtider i processen och vårdrelaterade skador, följs kontinuerligt både för totalantalet patienter men även könsuppdelat. Det har inte framkommit några omotiverade resultatskillnader ur ett köns- eller åldersperspektiv. I det nationella kvalitetsregistret RIKSHÖFT ingår uppföljning fyra månader postoperativt av gångförmåga, gånghjälpmedel, smärta i det opererade benet med mera. Sedan 2015 redovisas baseline- och uppföljningsresultaten kommunvis i nordöstra Skåne. Resultaten kan belysa rehabiliteringsarbetet geografiskt och användas till förbättringsarbeten i kommunerna. 5

6 Patienter utsatta för våld i nära relationer ska identifieras och stöttas i högre grad än under 2016 Framgångsfaktor: Implementering av Region Skånes vårdprogram för våld i nära relationer Styrtal: Antal verksamheter där vårdprogrammet är implementerat Målnivå: Implementerat akutmottagningar, vårdcentraler, barnmorske- och ungdomsmottagningar Verksamhetsplan Skånevård Kryh 2017 Implementering av Region Skånes vårdprogram för våld i nära relationer ute i verksamheterna har inte kunnat påbörjas då vårdprogrammet inte är fastställt. I avvaktan på detta sker aktiviteter i verksamheterna. Vid akutmottagningen på CSK finns en särskild arbetsgrupp med ansvar för området och på akutmottagningen i Hässleholm finns en samordnare. Samtliga akutmottagningar arbetar med information och utbildning till medarbetarna, men även med informationsmaterial till patienter och närstående. Primärvården har alltid särskild uppmärksamhet avseende minderåriga vid misstanke om våld eller andra övergrepp i familjen och skickar enligt rutin en orosanmälan till Socialtjänsten i aktuell kommun. På vårdcentralen i Skurup finns en genusambassadör speciellt utbildad i jämställdhet och våld i nära relationer. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Verksamhetsplan Skånevård Kryh En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Övergripande mål Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska förbättras inom prioriterade grupper Framgångsfaktor: Hälsofrämjande nätverk i Kryh i samverkan med regionalt kunskapscentrum Styrtal: Styrtal för rökfrihet tas fram i samverkan med kunskapscentrum prevention och sjukdomsförebyggande metoder Målnivå: Ökad andel rökfria patienter inför planerad operation Verksamhetsplan Skånevård Kryh 2017 Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska förbättras inom prioriterade grupper Ett hälsofrämjande nätverk har återinförts i Kryh för att utveckla och samordna det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom förvaltningen i samverkan med regionalt kunskapscentrum. En handlingsplan har upprättats för att öka andelen patienter som är rökfria inför planerade operationer i Kryh. Olika åtgärder ska nu genomföras enligt planen, varav en är punktprevalensmätning (PPM) rökning vid planerade operationer. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt Patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år 6

7 Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Fallolyckor och ohälsa i munnen hos äldre ska minska Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Indikatorer Säker vård IDnr Målnivå 2017 janaug 2017 Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5 0,53 1,06 1,05 0,82 Överbeläggning ID0128 <1 4,34 3,32 2,49 2,9 Överflyttning IVA patienter pga. resursbrist ID0136 <1,5 1,6 % 1,5 % 2,5 % 1,5 % Riskbedömning trycksår ID0026 >79,5 78 % 80 % 79 % 75 % Vårdplan trycksår ID0233 >95 81 % 79 % 80 % 75 % Uppkomna trycksår under vårdtiden ID0240 <5 2,4 % 4,6 % 4,1 % 5,3 % (slutenvård) Vårdrelaterade infektioner ID0025 <8 SUS 8,4 % 8,7 % 9 % 6,5 % <6 HBG <4 Övriga Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) ID0011 < Bredspektrum antibiotika vid ID0049 <10 17 % 17 % 18 % - urinvägsinfektion Penicillin V vid behandling av barn med ID0050 >75 76 % 75 % 75 % 75 % luftvägsantibiotika Andel orala opioider ID0027 >70 % 71 % 72 % 73 % 70 % Utskrivningsinformation läkemedel ett eller ID0306 >80 % 69 % 66 % 61 % 54 % fler läkemedel Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång ID0016 > st st st st. (primärvård) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) ID0015 >50 39 % 28 % 32 % 30 % Olämpliga läkemedel Äldre (>75 år) ID0028 < DDD/ Fallriskbedömning ID0012 >79,5 78 % 80 % 79 % 76 % Vårdplan avseende fallrisk ID0013 >95 87 % 85 % 84 % 80 % Munhälsobedömning (äldre) ID st st st st. Dokumenterad munhälsobedömning ID0126 (palliativ) >80 54,2 % 54,3 % 54,8 % - Riskbedömning undernäring ID0023 >79,5 76 % 78 % 77 % 73 % Vårdplan undernäring ID0292 >95 % 81 % 80 % 80 % 75 % Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Det övergripande målet i Skånevård Kryh är att erbjuda patienter med behov av vård på sjukhus, en snabb tillgång till vårdplats på avdelning med rätt medicinsk- och omvårdnadskompetens och att förflyttningar endast ska ske av medicinska skäl. Inom slutenvårdsdivisionerna är detta ett av 2017 års prioriterade mål. Det strategiska arbetet som bedrivits inom styrgrupp akutflöde samt inom varje verksamhetsområde har gett ett positivt utfall. Även om målet inte nås så har antalet utlokaliserade minskat från 1,20 per 100 vårdplatser januari-augusti 2016 till 0,53 per 100 vårdplatser januari augusti När det gäller överbeläggningar har utvecklingen inte varit lika positiv. Perioder av vårdplatsbrist, hög beläggningsgrad samt förflyttningar kan delvis förklaras med ett högt patentinflöde, calici/influensa period samt att tillfälligt öppnade vårdplatser inte rapporterats korrekt i vårdplatssystemet. 7

8 Vårdplatsbristen i övriga sjukvårdsförvaltningar har medfört ett ökat patientinflöde med överbeläggningar och utlokalisering av patienter som följd, framförallt inom division specialiserad närsjukvård. Kryh har övergripande rutiner samt lokala riktlinjer för vilka patientkategorier som kan vårdas på annan avdelning när hemavdelningen inte har vårdplatser, så kallade systeravdelningar där utbildning och kompetensutveckling skett av berörd personal. Observationsavdelningen på lasarettet i Ystad som startade sommaren 2017 har kunnat förhindra vissa överbeläggningar. Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Skånevård Kryh når målet för uppkomna trycksår under vårdtiden. Region Skånes mål för andel patienter med trycksår kategori 2 till 4 uppkomna under vårdtiden är mindre än 5 procent. Vid den nationella punktprevalensmätningen av trycksår, som genomfördes mars 2017, visade mätningen på trycksår kategori 2 till 4 uppkomna under vårdtiden hos 2,4 procent av patienterna i sjukhusdivisionerna. Motsvarande siffra föregående år var 4,6 procent. För den palliativa vården var motsvarande siffra 5,6 procent jämfört med 18,8 procent föregående år. Arbetet med trycksårsprevention utgår från en förvaltningsövergripande handlingsplan. Planen har kompletterats med verksamhetsspecifika handlingsplaner på enheter med hög andel trycksår och inom palliativ vård/asih. Handlingsplanen uppdateras årligen och en nyhet 2017 är att all vårdpersonal inom slutenvården ska genomföra den nätbaserade utbildningen Att förebygga trycksår, undernäring och fall i slutenvården. Det kan konstateras att föregående års satsning på förbättring av dokumentation kring trycksår genom framtaget utbildningsmaterial och utbildningssatsning fortfarande ger resultat. I journalgranskning vid punktprevalensmätning ses en fortsatt förbättring i dokumentation av trycksår. Inom Verksamhetsområde ortopedi har ett förbättringsarbete kring trycksår påbörjats under Nya madrasser har köpts in för behandling av trycksår till och med kategori tre. I samband med uppstarten erhöll alla medarbetare även utbildning gällande förebyggande arbete för att förhindra trycksår. Utvärdering av de nya madrasserna pågår. Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år Skånevård Kryh har uppnått målet att vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år. Utifrån analys av antalet vårdrelaterade infektioner, med hjälp av infektionsverktyget, ses en minskning med 12, 62 procent januari-augusti 2017 jämfört med samma period föregående år. Det är framförallt urinvägsinfektioner, lunginflammationer och djupa postoperativa infektioner som minskat. Se tabell nedan. Antalet vårdrelaterade infektioner rapporterade i Infektionsverktyget Jämförelse januari till augusti 2016 med januari till augusti Infektion Förändring antal 2016 till 2017 Antal VRI januari till augusti 2017 Antal VRI januari till augusti 2016 Lunginflammation Urinvägsinfektion med feber Urinvägsinfektion utan feber Vårdrelaterad sepsis med okänt fokus Ytlig postoperativ infektion Djup postoperativ infektion Infektion med Clostridium difficile

9 Annan vårdrelaterad infektion Totalt antal vårdrelaterade infektioner Förändring i procent jämfört med föregående år. 12,62 % Den nationella punktprevalensmätning (PPM) av vårdrelaterad infektion (VRI) som genomfördes i mars 2017 visade att 8,4 procent av patienterna i Skånevård Kryh hade en VRI. Förvaltningen når därmed inte målet som är 4 procent, men resultatet är en minskning av andel VRI för tredje året i rad. Under våren har Skånevård Kryh även genomfört lokalt initierade PPM med fokus på särskilda områden där VRI är mest frekvent förekommande. I mars genomfördes en PPM av urinkatetrar (KAD). I mätningen ingick 101 patienter och resultatet kunde bland annat påvisa skillnader i andelen KADbehandlade patienter mellan sjukhusen. Resultaten ligger till grund för det arbete som påbörjats för att öka följsamheten till Vårdhandboken och nationella riktlinjer och därmed säkerställa en likvärdig vård när det gäller KAD. Som en del i detta arbete genomfördes i mars workshops på sjukhusen i Kristianstad, Hässleholm och Ystad med fokus på urinkatetrar - drygt 100 medarbetare från Skånevård Kryh deltog. På alla ledningsnivåer finns ett stort fokus på följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Den nationella punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler som genomfördes våren 2017 visar att den positiva trend som setts inom förvaltningen under de senaste tre åren, med ökad följsamhet, håller i sig. Återkoppling och diskussioner av resultatet har genomförts på förvaltningsverksamhets- och enhetsnivå. Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Användningen av antibiotika i öppenvård visar en sjunkande trend över tid, 350 dygnsdoser 2015 och år 2016 var antalet 336. Följsamheten till riktlinjerna fortsätter att öka - januari till augusti 2017 nås målet om < 330 dygnsdoser. Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion Skånevård Kryh ligger på nivån 17 % bredspektrumantibiotika och når därmed inte målet om 10 % eller mindre. Det regionala nätverket Strama, som arbetar för en effektiv och hållbar antibiotikaanvändning upprättar riktlinjer för området, och uppsöker samtliga vårdcentraler för informationsmöten. Analys och uppföljning planeras inom ramen för Kryhs patientsäkerhetsarbete. Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika Skånevård Kryh når målet > 75 procent för andel Penicillin V vid behandling av luftvägsinfektioner hos barn, följsamheten till riktlinjer är god. Läkemedelsrelaterade fel ska minska Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att minska antalet läkemedelsrelaterade fel, bland annat med hjälp av förbättrad utskrivningsinformation, utbildning av läkare i att hantera läkemedel i Melior och Pascal samt tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar med hjälp av apotekare i vården. Genom att använda utskrivningsinformation ökas patientens kunskap om sitt vårdtillfälle samtidigt som risken minskar för att information om läkemedel överförs fel vid utskrivning från sjukhus. Säkrare läkemedelshanteringsrutiner är en viktig del i vårdens rutinarbete. Nyckelfunktioner i detta arbete är de läkemedelsanvariga sköterskorna som har regelbundna möten som leds av förvaltningens läkemedelsansvarige läkare och chefapotekare. Under 2017 har fokus varit på omställning till nytt läkemedelsförsörjningsavtal. Avvikelser rörande läkemedelshantering tas upp med målsättning att 9

10 förebygga upprepning. Årlig kvalitetsgranskning genomförs på alla enheter enligt ett regionalt protokoll. Receptarier som arbetar med läkemedelshantering finns på vissa vårdavdelningar på de tre sjukhusen. Förutom att avlasta sjuksköterskor, så att mer av deras arbetstid kan användas för patientnära arbete, blir även läkemedelshanteringen effektivare och säkrare. För att minska läkemedelsrelaterade fel arbetar klinikapotekare på samtliga tre sjukhus inom Skånevård Kryh med att göra tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen. Läkemedelsgenomgångar leder till bättre kvalitet i läkemedelsbehandlingen och en minskning av problem relaterade till läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsgenomgångar genomförs även inom offentlig primärvård till patienter på särskilda boenden och med hemsjukvård. Fokus är att uppnå målnivån 60 procent inom slutenvården för de prioriterade avdelningarna: 073 i Kristianstad, 38 i Hässleholm och 7 i Ystad och förvaltningen når målet. Under 2017 gör klinikapotekare därutöver läkemedelsgenomgångar även på avdelningarna (kirurgi), 103/104 (neurologi), 113/114 (kardiologi) och 152 (infektion) på Centralsjukhuset Kristianstad, på avdelningarna 6 (medicin) och 8 (ortopedi) på Lasarettet i Ystad samt på avdelning 9 (stroke/rehab) på sjukhuset i Hässleholm. Certifierad läkare gör även läkemedelsgenomgångar på avdelning 37 (medicin) i Hässleholm. Det övergripande regionala målet om att 50 procent av målpopulation (75 år och äldre med 5 läkemedel eller fler, på utvalda avdelningar) ska få en läkemedelsgenomgång nås inte, men trenden är positiv och under första halvåret har läkemedelsgenomgångar gjorts på fler avdelningar än tidigare. Perorala opioder Det regionala målet är att öka andelen per orala (intas via munnen) opioider framför plåsteranvändningen och måltalet är >70 procent. Förvaltningen når målet med ett resultat på 71. Fallolyckor och ohälsa i munnen hos äldre ska minska Skånevård Kryh når det övergripande målet att fallolyckor ska minska. Antalet dokumenterade fallolyckor under vårdtid visar på en minskning på 3,4 procent i antalet fallolyckor första halvåret 2017 jämfört med samma period Förvaltningen når dock inte målet gällande riskbedömningar och vårdplaner. Första halvåret 2017 ses ett resultat på 78 procent riskbedömda och 87 procent riskpatienter med vårdplan. Under hösten 2017 planeras, inom Skånevård Kryh, en satsning på förebyggande av fallolyckor. Under oktober ska temaeftermiddagar hållas på förvaltningens sjukhus med föreläsning om läkemedel och fall, samt presentationer av goda exempel på förbättringsarbeten för att förhindra fallolyckor. Antalet dokumenterade munhälsobedömningar har ökat med 51 procent första halvåret 2017 jämfört med samma period Ett forskningsprojekt om förbättrad munhälsa pågår inom Skånevård Kryh i samarbete med Högskolan Kristianstad och Folktandvården Skåne. Huvudsyftet är att undersöka om intensifierade munvårdsåtgärder före operationen minskar vårdrelaterad lunginflammation hos personer 65 år och äldre som genomgår ortopedkirurgisk behandling i benen. Datainsamling pågår under två år och resultat beräknas publiceras i början av Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Skånevård Kryh når inte målet gällande riskbedömningar och vårdplaner. Första halvåret 2017 ses ett resultat på 76 procent riskbedömda och 82 procent riskpatienter med vårdplan. Från Skånevård Kryh har under 2017 fem team deltagit i program för ökad patientsäkerhet där ett av de områden som ingick omfattade nutrition. 10

11 För att förbättra näringstillståndet och minska komplikationer för sårbara patienter, är det viktigt att ha fokus på nutrition inom alla specialiteter inom vården. Dock är det extra viktigt inom opererande verksamhet, där både trauma och operation ställer höga krav på ett adekvat näringsintag. Mot denna bakgrund har Verksamhetsområde ortopedi utarbetat nya riktlinjer i samarbete mellan nutritionsansvarig sjuksköterska och geriatriker. Bland annat innebär de nya riktlinjerna att höftfrakturpatienter i större utsträckning får extra näringstillskott via infusion. Inom specialiserad palliativ vård identifieras patientens nutritionsstatus i tidigt skede för att upptäcka en eventuell progredierande viktnedgång, samt att i livets slutskede kunna fånga upp aptitnivå. Nutrition är en av parametrarna inom alla delar av Nationella Vårdplanen för Palliativ vård (NVP). Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver. Övergripande mål Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska förbättras jämfört med föregående år Indikatorer IDnr Målnivå janaug Telefontillgänglighet primärvård (enl vårdgaranti) Vårdgaranti primärvård läkarbesök Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, första besök ID0075 ID0076 ID Våren 2017Vå r80,6 % Våren 2017Vå re89,1 % Våren ,9 % Våren ,9 % Våren ,0 % Våren ,7 % Våren ,6 % Våren ,0 % ,2 % 89,4 % 88,7 % 89,9 % Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, operation/åtgärd Följsamhet till medicinskt måldatum för genomförda återbesök Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid ID0070 ID0139 ID0078 ID0210 ID0068 ID0081 ID0269 ID ,2 % 85,6 % 88,6 % 85,0 % % 32 % 31 % > 90 > 80 > 80 > 80 < 40.0 min > 90 Uppgift saknas 44,3 % 66,6 % 84,5 % % Jan-juli 62,562,5 62,5 minmin mi 57,3 %3 % Går inte att visa 52,9 % 50,9 % 62,7 % 46,2 % 45,3 % 69,6 % 72,0 % Går inte att visa Går inte att visa 80,4 % 85,8 % 84,0 % 61 min 54 min 54 min 55,2 % 64,3 % 68,6 % Vårdgaranti, väntande inom 90 dagar första besök och operation/åtgärd Det pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra tillgängligheten, men målet om 100 % väntande inom 90 dagar nås inte på förvaltningsnivå, även om enskilda enheter når tillgänglighetsmålet. Arbete utifrån regionalt Uppdrag kvalitetssäkring av väntande patienter och väntetidsrapportering är påbörjat. Verksamheterna arbetar i enlighet med Gemensam handlingsplan Skånevård Kryh och en 11

12 checklista har upprättats för att fokusera arbetet på prioriterade områden. Checklistan används såväl i verksamheternas tillgänglighetsarbete som vid avstämningsdialoger. I övergripande operationsplaneringsforum planeras och beslutas hur Kryhs operationskapacitet ska optimeras på bästa sätt. Hänsyn tas till medicinsk prioritering och respektive verksamhets aktuella väntelista. De flesta patienter som söker vård kan tas om hand inom vårdgarantins 90 dagar. Om förväntad väntetid är längre än 90 dagar erbjuds patient samordning till annan vårdgivare. Bland väntande mer än 90 dagar finns de patienter som aktivt valt att stanna på Kryhs väntelista. Närmare 1000 patienter är anmälda för samordning enligt vårdgarantin, en kraftig ökning jämfört med januari augusti 2016 (500 patienter). Besök inom vårdutbuden urologi, gynekologi och neurologi står för den största andelen samordningar och orsaken är kapacitetsbrist. Det finns ett behov av samordning inom vårdutbuden reumatologi och specialiserad smärtmottagning men det saknas vårdgivare som kan ta emot patienter. Reumatologin har haft ett ökat patientinflöde från sydost som påverkar tillgängligheten. Specialiserad smärtmottagning har kapacitetsbrist som beror på att det endast finns ett smärtteam i Skånevård Kryh. Öron-näsa-hals har senaste månaderna en försämrad tillgänglighet och arbete pågår för att utjämna väntelistorna mellan sjukhusen. I augusti samordnas patienter enligt vårdgarantin till privata vårdgivare. Vårdutbud hud når målet på 100 % väntande inom vårdgarantins 90 dagar, och har gjort så under lång tid. Följsamhet till medicinskt datum för genomförda återbesök Skånevård Kryh når endast kring 30 % genomförda återbesök inom medicinskt måldatum. Arbete pågår med kvalitetssäkring av väntelistor, översyn om planerade återbesök följer medicinska riktlinjer och vilka som kan omvandlas till indirekta kontakter. Antal planerade återbesök minskar och kurvan för genomförda återbesök pekar uppåt. 12

13 andel genomförda återbesök inom medicinskt måldatum januari februari mars april maj juni juli augusti Telefontillgänglighet primärvården enligt vårdgarantin Enligt den nationella telefontillgänglighetsmätningen utförd våren 2017 når Skånevård Kryh 80,6 % (andel samtal besvarade samma dag). Efter två års stigande svarsfrekvens ses en minskning i andelen besvarade samtal. Däremot har antal besvarade samtal jämfört med mätningen våren 2016 ökat med 13,6 % och antal inkommande samtal har ökat med 18,2 %. Utöver ökningen av inkommande och besvarade samtal har även antalet besök utförda på vårdcentralerna ökat något under våren 2017 jämfört med våren Telefontillgängligheten är ett prioriterat område och samtliga vårdcentraler har utifrån sina förutsättningar upprättat en handlingsplan för att nå divisionens målnivå. Vårdgaranti primärvård läkarbesök Andel läkarbesök inom sju dagar visar en förbättring jämfört med föregående år. Fem vårdcentraler uppnår 100 % tillgänglighet inom sju dagar. Antal utförda läkarbesök första tertialet 2017 ligger på samma nivå som antal utförda läkarbesök motsvarande period föregående år. Delar av verksamheten har fortfarande problem med läkarbemanning och flertal enheter har under mätperioden haft behov av att ta in hyrpersonal. Varje vårdcentral har en handlingsplan för att öka produktiviteten och nå en bättre tillgänglighet för läkarbesök. Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar Antalet MR-remisser ökar kontinuerligt liksom antalet MR-undersökningar. Kryh håller kvälls- och helgöppet på alla tre sjukhusen så mycket som det går att bemanna MR-kamerorna. Det finns problem med brist på sjuksköterskor vilket hindrar ytterligare öppethållande. Extra diktering används för att minska svarstiden, som nu är kortare än tidigare. Ett ganska stort antal av patienterna har redan väntat länge i andra förvaltningar innan de får sin undersökning gjord i Kryh. Akutmottagning, andel väntande mindre än 1 timme till första läkarbedömning och vistelsetid som understiger 4 timmar Målen nås inte när det gäller tid till bedömning av läkare och vistelsetid på akuten. I takt med att antalet akutläkare ökar, avlastas triageringsfunktionen och tiden till första läkarbedömning kommer att minska. Det har under året funnits en stor brist på vårdplatser, vilket har medfört att patienter har fått stanna länge på akuten, och det har vid många tillfällen funnits övernattande patienter på akuten. Bristen på vårdplatser har varit störst i Ystad, som periodvis haft en mycket ansträngd vårdplatssituation. Det finns flera orsaker till den ansträngda situationen i Ystad, bland annat att antalet öppna vårdplatser har begränsats på grund av brist på vårdpersonal, att inflödet av patienter har varit stort och att Simrishamns sjukhus på grund av snäva inläggningskriterier och brist på arbetsterapeuter inte tagit emot patienter i samma omfattning som tidigare. 13

14 Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övergripande mål Tillgänglighet, kompetens och effektivitet inom akutsjukvården ska förbättras jämfört med 2016 Akutsjukvård Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke IDnr ID0303 ID0068 ID0081 Målnivå 2017 jan-aug ,4 % 96,6 % > 80 % 66,6 % 69,6 % 72,0 % 73 % > 80 % 84,5 % 80,4 % 85,8 % 84 % ID0269 < ,5 min 61 min 54 min 54 min min ID0153 > 15 % 16,5 % 17,6 % 17,9 % 17 % Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme När det gäller andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme har Skånevård Kryh ett mycket bra resultat, vilket är ett resultat av processinriktat arbete. Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Se tillgänglig vård Tillgänglighet operation av höftfraktur inom 24 timmar Höftspårsprocessen fungerar bra och är väl inarbetad sedan många år. För patienter med mer än 24 timmar till operationsstart följs och analyseras vårdprocessen i ett kontinuerligt förbättringsarbete på lokal nivå. Vårdprocessens mål är att patienten ska opereras så snabbt som möjligt för att minimera risken för vårdskada. Kristianstad har en mycket hög tillgänglighet över målnivån 80 %. Ystad, som sedan två år har byggt upp höftspårsprocessen på nytt med ett utökat uppdrag, har haft svårt att nå målnivån. Det beror på 14

15 faktorer såsom; avsaknad av ortopedbemanning kväll/natt, att akutsalen på operation delas mellan fler specialiteter vilket kräver prioritering. Andra orsaker till fördröjningar som är svåra att påverka är patienter som radiologiskt behöver utredas innan diagnos kan fastställas och patienter som medicinskt behöver optimeras innan operation. Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Målet om en mediantid <40 minuter från ankomst till sjukhus till trombolysstart nås inte. Det nya prehospitala vårdprogrammet som kom stipulerar direkt kontakt mellan ambulans och mottagande jourläkare, när det får full effekt förväntas förkortade handläggningstider. Generellt införande av trombolysstart direkt på datortomografi-labbet är en annan viktig åtgärd för att spara tid. Pågående projekt i Hässleholm med prehospital telemedicin vid Rädda hjärnan -larm kan bidra till att ytterligare förbättra precision och hastighet i vårdkedjan. Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke Andelen som får propplösande behandling ligger nu på samtliga sjukhus i förvaltningen över målnivåer och Kryh står sig väl i nationell jämförelse. Inom 2-3 år beräknas andelen vara minst 20 %. Äldre Index/Indikatorer Äldre IDnr Målnivå 2017 jan-jul 2017 Fallriskbedömning ID0012 >79,5 % 78 % 80 % 79 % 76 % Riskbedömning avseende trycksår ID0021 >79,5 % 78 % 80 % 79 % 75 % Riskbedömning avseende undernäring ID0023 >79,5 % 76 % 78 % 77 % 73 % Munhälsobedömning ID % st st st st. Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för ID0013 patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk >95 % 87 % 85 % 84 % 80 % enligt fallriskbedömning Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 ID0223 år och äldre med ökad risk för trycksår >95 % 81 % 79 % 80 % 75 % enligt riskbedömning Vårdplan avseende undernäring för ID0292 patienter 65 år och äldre med ökad risk för >95 % 82 % 80 % 80 % 75 % undernäring enligt riskbedömning Demensutredning ID0039 >80 % 202 st. 132 st. 51,7 % 52,5 % Återinskrivning 30 dagar för äldre ID0091 >10 % minskning/år ,7 % 14,6 % 15,3 % 15,1 % 15

16 Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) ID0015 >50 % 39 % 28 % 32 % 30 % Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång ID0016 (primärvård) >50 % Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) ID0028 < DDD/ st 1003 st 1418 st 1105 st Indikatorerna för riskbedömningar, vårdplaner och läkemedelsgenomgångar kommenteras under avsnittet Säker hälso- och sjukvård. Återinskrivningar Skånevård Kryh når inte målet när det gäller återinskrivningar 30 dagar för äldre. Arbetet med en sammanhållen vård och omsorg och minskning av återinskrivningar sker på olika nivåer. På övergripande nivå sker arbetet i samverkan med kommuner, slutenvård, primärvård, privata hälsovalsenheter samt Simrishamns sjukhus. Samverkanmöten sker också lokalt med en gruppering för nordost och en för sydost med liknande aktörer som på övergripande nivå. Under 2017 har samverkansaktörerna utifrån hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserat på prioriterade områden som sammanhållen individuell vårdplan (SIP), läkarstödet, trygg och säker utskrivning från sjukhuset. Från januari till juni 2017 har 441 SIP:ar genomförts jämfört med 152 SIP:ar samma period föregående år. Ytterligare åtgärder är att identifiera fokuspatienter som besöker vården ofta. Då vidtas åtgärder som förstärkt rond, förstärkt utskrivning, vid behov initiering av SIP samt 72 timmars uppföljningssamtal. Identifierade fokuspatienter som är i behov av kontinuerlig sjukhusvård ska erbjudas möjlighet till direktkontakt med avdelning. Kryh fortsätter arbetet äldreprocessen vars målsättning är att äldre patienter med komplexa behov ska få professionell och jämlik vård. Syftet är att trygga övergången från sjukhus till hemmet för äldre patienter. Processarbetet sker i samverkan mellan slutenvård, palliativ vård/asih, äldrevårdsmottagningar och vårdcentraler. Det pågår ett arbete inom samtliga divisioner för att säkerställa en säker och trygg hemgång. Den palliativa vården gör regelbundna konsultrundor på aktuella slutenvårdsenheter. I primärvården utförs planerade och akuta hembesök i de fall det finns ett medicinskt behov. Hembesöken utförs vanligen av läkare men kan även göras av andra yrkeskategorier. Demensutredning Till och med juli månad har det inom Skånevård Kryh genomförts 202 demensutredningar och 64 uppföljningar. De flesta hälsovalsenheter har idag demenssköterska och flera har minnesmottagningar bestående av multiprofessionella team. Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) Andelen olämpliga läkemedel har minskat kraftigt med 13,3 procent jämfört med föregående år. Olämpliga läkemedel definieras enligt Socialstyrelsens indikatorer för en god läkemedelsterapi hos äldre (långverkande bensodiazepiner, tramadol, propamazin, läkemedel med antikolinerga effekter). Dessa läkemedel hanteras i läkemedelsgenomgångar i både slutenvård och i primärvård. Vid läkemedelsgenomgång kontrolleras också om läkemedlet är lämpligt utifrån diagnoser, kliniska parametrar och om det finns en aktuell indikation. 16

17 Diabetes sjukhus Diabetes Sjukhus IDnr Målnivå 2017 maj april Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) ID0193 < 20 % 24,6 % 22,2 % 26,9 % 24 % Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) ID0236 > 90 % 72,7 % 73,3 % 73,2 % 74 % Median-HbA1c (T1D >18 år) ID0237 < 64 mmol/mol 60,5 60,0 63,0 61,6 Andel som genomgått fotundersökning ID0194 senaste året (T1D >18 år) > 99 % 83,5 % 79,3 % 86,5 % 88 % Andel som genomgått ID0195 ögonbottenundersökning senaste 2 åren 98 % 79,0 % 79,0 % 78,8 % 90 % (utan retinopati) (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) ID % 81,7 % 80,8 % 84,8 % 86 % Diabetesprocessgruppen träffas 1-2 gånger per termin, följer upp resultat och diskuterar förbättringsområden. Inom alla enheter har det under året varit fokus på ökat andel användare av kontinuerlig blodsockermätning, vilket förväntas leda till minskad andel med högt HbA1c > 70 mmol/mol. Blodtryck har varit i fokus med täta blodtryckskontroller och frikostigt med 24- timmars blodtryck. Ögonbottenfotografering, skickar påminnelseremiss när tiden för ny kontroll gått över tiden. Data avseende ojämlik vård med utgång från Vården i siffror, har börjat analyseras av respektive enhet. Diabetsindex följs kontinuerligt, har dock inte varit optimal då det fortfarande saknas en del rapporterade variabler i NDR. Diabetes primärvård Diabetes Primärvård IDnr Målnivå 2017 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D* 18 år) Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) jan-aug 2017 ID % 11,2 % (2,8 %- 18,6 %) ID % 71,0 % (55,5 %- 80,9 %) Median-HbA1c (T2D >18 år) ID0199 < 55 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T2D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 3 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) 54,3 (48,5-57,6) ID % 90,2 % (50,0 %- 99,1 %) ID % 72,8 % (42,2 %- 88,6 %) Andel icke-rökare (T2D >18 år) ID % 88,1 % (83,4 %- 92,9 %) sep- 15 till aug % 11 % 11 % 50 % 50 % 53 % 51,01 51,54 50,67 69 % 89 % 92 % 41 % 53 % 62 % 43 % 26 % 55 % Data på utfallet jan-aug finns inte tillgänglig i kvalitetsportalen utan är framtaget direkt via Knappen i NDR och avser perioden 1 januari 29 augusti.fram t o m 2015 har det funnits problem med överföringen av data från PMO till NDR. Det innebär att utfallet jan-aug 2017 är det mest pålitliga. 17

18 et för Andel med HbA1c >70 mmol/mol är hittills under 2017 i genomsnitt något sämre än målet. et för Andel med blodtryck 140/85 är något bättre än målet. et för Median-HbA1c ligger på målnivån. et för Andel som genomgått fotundersökning senaste året är i genomsnitt sämre än målet. Några enheter har uppnått målet. et för Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 3 åren är mycket sämre än målet, resultatet kommer att analyseras och följas upp. et för Andel icke-rökare är i genomsnitt sämre än målet. Några enheter når nästan upp till målet. Resultatet i NDR är föremål för dialog vid besök på vårdcentralerna. Hittills har indikatorerna HbA1c <60, rökning, fysisk aktivitet och medel-bmi använts men i fortsättningen kommer dialog kring här efterfrågade indikatorer att föras. Variationen i utfall mellan vårdcentralerna är stor och det finns anledning att prioritera stödinsatser till de som har sämst resultat. Hjärt/lung sjukvård Hjärtsjukvård IDnr Målnivå 2017 maj 2016-april 2017 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) ID0152 > 85 % 94,3 % 91,1 % 89,6 % 91 % Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom ID0153 rekommenderad tid > 90 % 57,3 % 55,2 % 64,3 % 68,6 % Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid ID0154 hjärtinfarkt (NSTEMI) > 80 % 93,4 % 92,9 % 92,4 % 93 % Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid ID0155 hjärtinfarkt (NSTEMI) > 90 % 98,3 % 97,5 % 98,4 % 99 % Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp ID0156 vid hjärtinfarkt > 90 % 90,8 % 90,4 % 89,9 % 87 % Täckningsgrad i kvalitetsregister ID0157 > 95 % 83,2 % 83,2 % 87,2 % Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA ID0158 > 90 % 81,3 % 78,1 % 58,6 % 50 % som genomgår uppföljning Andelen rökare som slutat efter månader ID0159 > 70 % 54,9 % 58,9 % 66,1 % 67 % Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram ID0160 > 60 % 48,1 % 47,4 % 44,1 % 35 % efter månader Andelen med LDL-kolesterol <1,8 mmol/l efter 12,14 mån ID > 70 % 65,9 % 63,0 % 59,1 % 2014 Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt Väntetid för patienter som ska genomgå ablationsbehandling ID0163 ID0043 ID0265 > 75 % 78,3 % 78,7 % 73,0 % 75 % <10 % 9,95 % 9,95 % 9,4 % 12,4 % > 80 % 100 % 99 % 98,8 % Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt har förbättrats något gällande 8 av 11 parametrar jämfört med Redovisning av resultatet sker månadsvis till hjärtsektionens medarbetare där systematiskt arbete med att förbättra hjärtsjukvården pågår. Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom rekommenderad tid är en parameter där målvärdet är svårt att nå i Kryh. Angioverksamheten i Kristianstad är öppen vardagar dagtid. Under jourtid transporteras patienter från Kryhs upptagningsområde till Lund för behandling, vilket ger en tidsfördröjning, som leder till att den rekommenderade tiden inte kan hållas. 18

19 Andelen patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram behöver förbättras. Denna patientgrupp är enligt Socialstyrelsen prioriteringsgrad 2, det vill säga att det ska utföras. Sjukgymnastresurserna är begränsade trots omprioritering under 2017 och räcker inte till för att denna målnivå kan uppnås. Prioritering av patienter görs, då alla patienter som borde inkluderats inte kan beredas plats till träning. Andel rökare som slutat efter månader är en indikator som succesivt blivit sämre under åren och behöver förbättras. Remiss skickas till primärvården för rökavvänjning. Tillgängligheten inom förvaltning Kryh vad gäller pacemakerinläggning är mycket god och det finns ingen kö. Alla patienter kan erbjudas pacemakerinläggning i Kristianstad inom vårdgarantin. Ablationsbehandling utförs inte inom Kryh. Återinskrivningar på grund av hjärtsvikt som är inom målvärde på 9,95 % ligger på samma målvärde som tidigare period. Utvecklingsuppdrag Parametrar nedan till uppföljning gällande KOL och astma förutsätter att registrering i Luftvägsregistret görs. Under året har förbättringsarbete skett för att öka täckningsgraden och antal registreringar. Införa strukturerad uppföljning gällande KOL: - Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation vid diagnostik av KOL görs idag till 100 %. - Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär CAT vid KOL utförs i vissa fall. - Rökavvänjning vid KOL patienten erbjuds detta och remiss skickas till Primärvården. - Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av KOL utförs i vissa fall. - Patientutbildning vid KOL har etablerad KOL-skola men få patienter fullföljer hela programmet. Införa strukturerad uppföljning gällande astma hos vuxna: - Spirometri vid astma- görs till 100%. - Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär ACT vid astma görs begränsat. - Rökavvänjning vid astma patienten erbjuds detta och remiss skickas till Primärvården. - Patientutbildning vid astma finns inte i nuläget. Utifrån resultat av redan genomförda projekt ska e-hälsa för patienter med KOL och hjärtsvikt utvecklas för att erbjuda vårdutbud som bygger på digitala verktyg och utbyte av information digitalt. Detta för att patient och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information och utbildningsmaterial om hälsa och vård och därmed kunna ta ett större ansvar för sin egen vård och hälsa. En målsättning är att patienterna ska bli trygga i sin egenvård och utveckla förmågan att själv söka vård i rätt tid och på rätt plats. Stroke Strokesjukvård Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling IDnr ID0270 ID0131 ID0151 Målnivå 2017 maj april sep aug > 90 % 84,5 % 86,4 % 87,5 % 84,2 % 83 % > 15 % 16,5 % 17,6 % 18,0 % 17,9 % 17 % > 70 % 85,2 % 86,2 % 85,0 % 90,5 % 85 %

20 efter kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 månader Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt Andel med rökstopp 3 mån efter stroke Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader ID0269 ID0150 ID0203 ID0204 ID0205 ID0206 ID0207 ID0208 < 40 min 62,5 min 61 min 53 min 54 min 54 min > 80 % 83,7 % 84,1 % 84,0 % 85,4 % 85 % > 87 % 91,2 % 89,7 % 90,5 % 92,2 % 92 % > 75 % 79,6 % 62,1 % 63,2 % 62,9 % 67 % > 80 % 78,8 % 79,2 % 79,9 % 76,8 % 77 % > 75 % 81,1 % 78,1 % 75,5 % 74,9 % 72 % > 80 % 47,6 % 60,9 % 63,8 % 47,3 % 44 % > 90 % 82,7 % 84,8 % 89,0 % 87,0 % 88 % Andelen som direktinläggs på strokeenhet/iva/nk ligger på förvaltningsnivå är konstant något under målnivån, och återspeglar dels den generella vårdplatsbristen, men även mer långsiktiga problem med att internmedicinska patienter läggs på strokeenhet i för hög omfattning, vilket leder till att ledig plats saknas när inläggningsbehov uppstår. Målen för vård på strokeenhet uppfylls totalt under vårdtiden, men patienter läggs i för hög omfattning in på annan avdelning initialt, vilket potentiellt leder till sämre, dyrare och förlängt vårdtillfälle. Arbete pågår med 1-2 fredade platser på strokeenheterna som enbart får beläggas med patient med stroke eller TIA, i form av en observationssal på varje strokeenhet där även trombolysbehandling sker. Andelen som får revaskulariserande behandling ligger nu på samtliga sjukhus i förvaltningen över målnivåer och står sig väl i nationell jämförelse. Förvaltningen förväntas nå 20 procent på 2-3 års sikt. Det finns ett problem med att handläggningstiden inför trombolys tar för lång tid generellt. I och med att det nya prehospitala vårdprogrammet sedan stipulerar direkt kontakt mellan ambulans och mottagande jourläkare förväntas förkortade handläggningstider. Generellt införande av trombolysstart på CT-lab är en annan viktig åtgärd för att spara tid. Pågående projekt i Hässleholm med prehospital telemedicin vid Rädda hjärnan -larm kan bidra till att ytterligare förbättra precision och hastighet i vårdkedjan. Andelen patienter som fullt ut fått sina behov tillgodosedda påverkas huvudsakligen av kommunala insatser, och rapporterad andel baseras på relativt få individer, varför någon närmare analys av orsaker till skillnader inte kan göras. Andelen som får blodtryckssänkande behandling och statin efter stroke har succesivt ökat genom att vi haft särskilt fokus på frågan, och räknar med att samtliga sjukhus senast under 2018 kommer att ligga över nationella målnivåer. 20

21 Vad gäller andelen patienter som har fått uppföljande besök hos läkare och/eller sjuksköterska förefaller detta huvudsakligen bero på felaktig registrering. Vid stickprovskontroller på patienter där återbesök inte registrerats i Riks-Stroke hade samtliga dessa varit på uppföljning på mottagningen. Strategier för att minska felaktiga registreringar kommer att diskuteras internt och på sikt automatiserad överföring från journal till kvalitetsregister kan minimera detta problem. Palliativ Indikatorer Palliativ vård IDnr Målnivå 2017 jan-juli 2017 jan-dec Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90 % 100 % 99 % 83 % 86 % Smärtanalys och regelbunden skattning av ID0124 >50 % smärtintensitet 92 % 81 % 76 % 64 % Samtal om vårdens innehåll och riktning ID % >70 % (brytpunktsamtal) 91 % 93 % 93 % Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80 % 88 % 86 % 94 % 90 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0127 >90 % ångestdämpande läkemedel 100 % 100 % 99 % 99 % Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <13 % 22 % 19 % 17 % 17 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID % >95 % opioid (morfin mfl) 100 % 99 % 99 % Antalet patienter som erbjuds specialiserad ID ökning palliativ vård i hemmet Måluppfyllelse Uppnås i alla parametrar utom område trycksår. Förekomst av trycksår omfattar i denna mätning samtliga trycksår som patienten haft i vården på palliativvårdsavdelning, både de vilka patienten hade vid ankomst samt de som uppkommit under vårdtiden. Fördjupad analys kommer att ske under hösttermin 2017 kring hur många som faktiskt uppstår under vårdtiden. Inom alla palliativvårdsavdelningar har handlingsplaner framarbetats och utbildningssatsningar genomförts. Vid genomförda journalgranskningar ses ett högt utfall av antal gjorda trycksårsbedömningar, beslutade trycksårspreventioner samt framarbetade vårdplaner. Under hösten 2017 kommer statistik att följas och analys ske kring hur många sår som faktiskt uppstått på enheterna. Antal unika patienter som omhändertas inom ASIH Antalet patienter med behov av specialiserad palliativ vård inom ASIH har succesivt ökat sedan I jämförelse januari till juli 2016/2017 ses en ökning motsvarande 1,9 % samt en ökning motsvarande 25 % mellan år Väntande patienter ses främst inom verksamhetsområde Palliativ vård och ASIH/SUS, orsak differens verksamhetens dimensionering i förhållande till befolkningsunderlag. Palliativ - Sjukhus Indikatorer Palliativ vård (sjukhusen Kryh) IDnr 21 Målnivå 2017 maj 2016-april 2017 Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90 % 87,6 % 87,3 % 87,7 % 85,6 % Smärtanalys och regelbunden skattning av ID0124 smärtintensitet >50 % 19,8 % 16,3 % 14,4 % 15,3 % Samtal om vårdens innehåll och riktning ID0125 (brytpunktsamtal) >70 % 33,0 % 29,0 % 28,0 % 24,1 %

22 Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80 % 54,2 % 54,2 % 54,2 % 55,1 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0127 ångestdämpande läkemedel >90 % 82,3 % 77,3 % 77,9% 70,4 % Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <13 % 8,6 % 8,7 % 9,7 % 9,7 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0192 opioid (morfin mfl) >95 % Antalet patienter som erbjuds specialiserad ID0140 palliativ vård i hemmet ökning Skånevård Kryhs sjukhusdivisioner har förbättrat sina resultat inom nästan alla olika delar avseende den palliativa vården. Det är under perioden varit ett stort fokus på att identifiera specialiserade palliativa patienter och genomföra brytpunktssamtal, så att patienterna kan överföras till den specialiserade palliativa vården inklusive ASIH-verksamheten. Utbildningsinsatser har också genomförts i syfte att förbättra dokumentationen kring brytpunktssamtal samt smärtanalys och skattning av smärtintensitet. Uppföljning av arbetet med krishantering och SRSA Regionfullmäktige har i mandatperiodens regionala krishanteringsplan beslutat att Region Skånes verksamheter systematiskt ska arbeta med risk- och sårbarhetsarbete (SRSA). Av beslutet framgår även att upphandlande enheter utifrån beställarens krav ska framställa kontinuitetskrav på leverantörer för att åstadkomma leveranssäkerhet. Detta för att skydda och kontinuerligt kunna bedriva verksamhet, med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. Det systematiska SRSA-arbetet ska innefatta riskhantering, kontinuitetshantering, planarbete och erfarenhetsåterföring efter händelser. Mål : Med utgångspunkt i verksamhetens uppdrag och mål identifiera: Skyddsvärd och samhällsviktig verksamhet inom det egna ansvarsområdet Kritiska aktiviteter som alltid måste fungera Risker och hot mot det som bedömts skyddsvärt Kritiska beroenden för det som bedömts skyddsvärt. Skånevård Kryhs skyddsvärda och samhällsviktiga verksamheter är identifierade och beskrivna i förvaltningens krishanteringsplan. Förvaltningen bedriver sjukhusverksamhet på tre orter, i Kristianstad, Ystad och i Hässleholm. Det finns flera kritiska aktiviteter som alltid måste fungera såsom akutmottagningar, operationsavdelningar, intensivvård osv, dessa är definierade i krishanteringsplanen. Under 2017 har en riskanalys gjorts av tillträdesskyddet på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK). Utifrån denna kommer åtgärder att vidtas. Det finns risker och hot mot Kryhs skyddsvärda verksamhet, t ex utebliven leverans av media, el, vatten, IT system, olika tjänsteleveranser med mera. Det är väldigt viktigt att leveranser av el, vatten, IT-drift och andra kritiska beroenden kan levereras enligt plan för att verksamheterna ska fungera. Ett arbete har påbörjats för att tillsammans med Regionservice gå igenom deras leveranser till CSK för att få fram acceptabla avbrottstider samt klargöra behovet av resurser från Regionservice vid stabs-, förstärknings- eller katastrofläge. Erfarenheterna från genomlysningen ska appliceras på övriga sjukhus i förvaltningen. Mål : Organisationen har utbildat och övat relevant personal som berörs av arbetet med samhällsviktig verksamhet. 22

23 Larmkedjan för primärvården testades i juni 2017 vid en regional övning om värmebölja. Kris-och katastrofledningsövningar är planerade under hösten 2017 för förvaltningsledningen samt lokalt i Ystad och Kristianstad. Säkerhetssamordnarna inom Skånevård Kryh har genomgått kurs Diplomerad säkerhetssamordnare som går i Stöldskyddsföreningens regi. SRSA samordnaren har gått riskanalysledarutbildning under våren Kris-och katastrofsamordnaren på CSK och kommunikatörer inom förvaltningen har deltagit i kriskommunikationsdagarna i Helsingborg. Mål : Verksamheten genomför regelbundet bedömningar av risker och sårbarheter i verksamheten och dessa innehåller bland annat: Identifiering och prioritering av verksamhetens risker. Sannolikhet för och konsekvens av att riskerna inträffar. Utvärdering av riskerna i relation till verksamhetens mål/krav. Åtgärdsplan för hantering av riskerna. Förvaltningens SRSA samordnare samarbetar på den regionala nivån för att skapa instrument för riskoch sårbarhetsanalyser, gemensam syn/mallar osv. En förvaltningsgemensam rutin vid IT-driftstörning har tagits fram De lokala kris- och katastrofplanerna har anpassade rutiner enligt den övergripande rutinen. Riskanalyser sker i verksamheterna i samband med organisationsförändringar, införandet av nya metoder etc. Riskanalys avseende vårdplatssituation inom Kryh har gjorts. Lokala riskanalyser med inriktning på trygghet för personalen (hot och våld) har gjorts avseende triageverksamheten på akutmottagningen på CSK och över personalparkeringen i Ystad Genomlysning av Regionservice leveranser till CSK genomförs Förvaltningen ser gärna att Regionsfastigheter, Medicinsk service och Avdelning för digitalisering & IT kommer att genomföra liknande projekt tillsammans med förvaltningen. Mål : Verksamheten har beslutat och genomfört åtgärdsplan för hantering av identifierade och prioriterade risker. En åtgärdsplan för hantering av identifierade och prioriterade risker kommer att tas fram i projektet Säker leverans när det gäller Regionservice kritiska leveranser till förvaltningens sjukhus. Den förvaltningsövergripande kris- och katastrofledningen har utökats och beredskapen har fördelats i en larmlista. Förvaltningen har uppdaterat rutiner för IT driftstörning inom respektive sjukhusområde. Pandemi/epidemiplaner för respektive sjukhus har uppdaterats. Handlingsplan för influensperioden 2018 är under framtagande av styrgrupp akutflöde. Beslut av förvaltningschef har fattats avseende begränsning av utbildnings- och mötesaktiviteter under influensaperiod Mål : Verksamheten har genomfört och dokumenterat konsekvensanalys av viktiga/kritiska produkter och tjänster (som kan innehålla): Vilka aktiviteter och beroenden i form av interna och externa resurser som behövs för att leverera produkterna och tjänsterna. Vilken konsekvens ett avbrott på dessa aktiviteter och resurser har för verksamheten. Definition av hur länge produkten och/eller tjänsten kan ligga nere utan att verksamheten hotas (acceptabel avbrottstid). 23

24 Definition vid vilken tidpunkt produkten och/eller tjänsten måste vara återställd. Hänvisning till tidigare beskrivna projekt Säker leverans som pågår. Regionfastigheter kommer att starta ett Vattenförsörjningsprojekt hösten 2017 bland annat med anledning av händelserna i Lund då det kommunala vattenledningssystemet var kontaminerat under flera veckor. Förvaltningens SRSA samordnare kommer att ingå i projektgruppen. Mål : Verksamheten har metoder för att följa upp och utvärdera inträffade händelser och övningar. Efter kris- och katastrofledningsövningar skrivs en rapport med erfarenheter efter övningen, de iakttagelser som gjorts och vilka förbättringar som föreslås. Rapporterna tas även upp i förvaltningens kris- och katastrofkommitté. En blankett för beredskapshöjning har tagits fram där man bland annat beskriver vilken typ av beredskapsgrad som utlösts, när den avblåsts, vem som var driftsansvarig sjuksköterska vid tillfället, utlösande faktorer, händelseförlopp, analys och förbättringsförslag samt om det finns anledning att registrera avvikelse. I avtalet mellan Skånevård Kryh och AKSM är det reglerat att en rapport ska lämnas till AKSM efter varje beredskapshöjning, efter varje larmtillfälle när sjukvårdsgrupp har kallats ut till skadeplats och när en övning gällande katastrofmedicinsk beredskap har hållits. I förvaltningens krishanteringsplan finns information om vad som ska göras efter en kris eller allvarlig händelse. En händelse/kris ska följas upp, utvärderas och dokumenteras. Erfarenheter ska tas tillvara och planer för en återuppbyggnad ska ske. Funktionalitet i teknik och organisation ska säkerställas. Avvikelserapport ska skrivas och rutiner och dokumentation förbättras om det är påkallat. Inträffade händelser utreds genom händelseanalyser av patientsäkerhetssamordnarna eller andra befattningshavare beroende på vad som hänt. Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,3% ,4% - varav läkarbesök ,4% ,0% - varav övriga besök ,6% ,8% - varav hembesök totalt ,6% ,2% - varav hembesök läkare ,3% ,1% - varav hembesök övriga ,2% ,9% Kvalificerade brev-/telefonkontakter total ,3% ,7% - varav läkarkontakter ,6% 436, ,612-9,2% - varav övriga kontakter ,8% 396, ,531-6,0% Vårdtillfällen (avslutade) ,7% ,7% Vårddagar (periodiserade) ,2% Medelvårdtid 4,5 4,4-3,0% Unika individer totalt ,4% Unika individer slutenvård ,7% Unika individer öppenvård ,6% 24

25 Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt ,7% ,2% ,9% ,4% Gynekologi ,2% ,7% ,1% ,8% Handkirurgi ,4% ,2% ,1% ,1% Hjärtsjukvård ,4% ,7% ,8% ,5% Hudsjukvård ,5% ,7% ,7% ,4% Kirurgi ,4% ,3% ,8% ,8% Kärlkirurgi ,0% ,0% ,5% ,7% Neurokirurgi ,6% ,7% ,0% ,7% Ortopedi ,1% ,3% ,7% ,6% Plastikkirurgi ,3% ,8% ,0% ,1% Ryggkirurgi ,9% ,8% ,0% ,2% Thoraxkirurgi ,6% ,2% ,7% ,5% Urologi ,7% ,5% ,2% ,1% Ögonsjukvård ,7% ,3% ,9% ,2% Öron-näs-halssjukvård ,9% ,1% ,5% ,5% fler individer har behandlats i öppen vård och 301 färre har behandlats i slutenvård. Samlad produktion i vårdtyngd mätt som mixpoäng är 1 % lägre jämfört föregående år men förflyttningen från sluten till öppen vård fortgår ännu och antalet behandlade patienter med mera komplexa vårdbehov är fler i den öppna vården jämfört föregående år. För slutenvården ser vi fortsatt en minskning av vårdtillfällen och vårddagar samt en sjunkande medelvårdtid för de flesta enheter utom för VO Barn, VO Kirurgi, VO Ortopedi och VO Öron. Produktion i juni och juli har sjunkit under 2016 års nivå. Under sommaren har vårdplatsläget framförallt i Ystad periodvis varit extremt ansträngt vilket leder till en tuff arbetssituation för medarbetarna i en pressad sommarbemanning. Även Kristianstad har haft ett ansträngt läge. Vårdplatssituationen på SUS och Sund har fått konsekvenser för Kryh i juni och juli då vi frekvent har haft patienter från Helsingborg, Trelleborg, Malmö och Lund. Till följd av ovan har vi tvingats till uppbemanning och överbeläggningarna har ökat varav Ystad samt VO Kirurgi i Kristianstad har varit hårdast belastade. Avseende antalet utlokaliserade patienter är det även här omvårdnadsbehov kontra vårdplatser i Ystad som är största anledning till ökning men även sammanslagning av vårdavdelningar i Hässleholm medför överföringar av patienter då till Kristianstad. Produktiviteten inom somatiken i Kryh, räknat på vårdtyngd (mixpoäng) minskar för perioden med ca 3,1 %, inhyrd personal inkluderad. Detta till följd av ökad volym anställda i kombination med att en större andel öppenvård utförs. Vårdproduktionen är ungefär lika stor i Kristianstad och Hässleholm 25

26 som föregående år medan den minskar i Ystad. Det regionala operationsteamet som Kryh ansvarar för har sedan april varit igång med sin verksamhet. Uppdraget sträcker sig över hela Skåne. Operationer Antalet operationer har sjunkit jämfört föregående år med 4,1 %. Det är framförallt vårdtillfällen med utförd operation, dvs. slutenvård, som har minskat. Däremot har andelen öppenvårdsoperationer av totalt antal operationer ökat något vilket indikerar att förflyttning till öppen vård fortgår. Minskningen av öppenvårdsoperationer inom Ögon beror på att vårdval katarakt i Ystad upphörde Inom VO Öron minskar tonsilloperationerna. Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Grå starr Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Mixpoäng Innev år Diff % Besök totalt ,2% ,1% - varav läkarbesök ,2% ,9% - varav läkarbesök med utförd operation ,4% ,6% - varav övriga besök ,2% ,5% Ögonsjukvård totalt exkl vårdval Grå starr Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Mixpoäng Innev år Diff % Besök totalt ,1% ,4% - varav läkarbesök ,2% ,8% - varav läkarbesök vårdval ,1% ,2% - varav läkarbesök med utförd operation ,9% ,7% - varav läkarbesök m utförd op vårdval ,8% ,9% - varav övriga besök ,2% ,0% - varav övriga besök vårdval ,5% ,5% Hudsjukvård totalt Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,3% ,2% - varav läkarbesök ,2% ,3% - varav läkarbesök vårdval ,2% ,3% - varav övriga besök ,8% ,0% - varav övriga besök vårdval ,8% ,0% Grå starr Kataraktverksamheten uppvisar en minskning i antal besök jämfört med 2016, denna minskning står att finna i att kataraktverksamheten i Ystad lades ned Övriga besök avser Ögonsköterskebesök efter operation, besök som inte ersatts utan ingår i ersättningen per operation. Dessa patienter hänvisas nu alltmera till optiker och sköterskeresursen kan användas till annan verksamhet där besöken ersätts. Tillgängligheten för denna typ av operation har inte påverkats i negativ riktning. Ögonsjukvård Vårdval Ögon har under 2017 uppvisat ett mycket bra resultat, produktionen har ökat med totalt 14,3 %, detta trots att Ögonkliniken i Ystad lades ner Antalet läkarbesök med utförd operation har minskat med 4,9 %, denna minskning beror på att en operatör slutat samt att en operatör varit sjukskriven stor del av redovisningsperioden. Tillgängligheten har i jämförelse med år 2016 minskat med motsvarande siffra. Den stora produktionsökningen står övriga besök vårdval för. Ändrade arbetssätt samt kompetensmix har bidragit till att man inom diabetes screening verksamheten ökat antalet besök från 18 till 30 patienter per pass. Även komptensmix inom glaukomverksamheten har bidragit till denna ökning. 26

27 Använda resurser. Tillsättning av tillsvidare anställda läkare har skett. Kostnaden för inhyrd personal hade till och med juli minskat med 88 %. Hudsjukvård Antalet läkarbesök har ökat sedan vårdvalet infördes Jämfört med januari-juli 2016 har antalet läkarbesök ökat från till 9400 i år. Antalet hudtumörer i Sverige och i hela västvärlden ökar 6-8 % årligen. Ökningen avspeglas i produktionsstatistiken med en ökande andel tumörer av den totala verksamheten. Antalet övriga besök har minskat sedan vårdvalet infördes, men är något högre januari-juli 2016 jämfört med 2017, respektive Hela minskningen beror på minskat behandlingsbehov på Hudklinikens behandlingsavdelning (UV-ljus, medicinska bad etc) fr.a. sekundärt till att högeffektiva läkemedel mot psoriasis finns att tillgå. Det har gett möjlighet att omfördela resurser för att klara ökad mottagningsverksamhet. I stort sett all hudsjukvård inom Kryh utförs på CSK. Köproblematik inom andra delar av regionen samt förvaltningsindelningen har inneburit att vi fått bära ett allt större ansvar också för de södra delarna av förvaltningens sjukvårdsområde. På årsbasis ser antalet läkarbesök med patienter hemmahörande i Ystad, Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo ut att fördubblas jämfört med i fjol. Resursanvändningen avseende medarbetare är väsentligen oförändrad och tillgängligheten fortsatt väldigt god även om verksamheten känner av det ökade behov av hudsjukvård som finns. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Antalstyp Mixpoäng Fg år 27 Innev år Diff i % Fg år Innev år Diff i % Besök totalt ,9% ,3% - Varav läkarbesök ,2% ,2% - Varav övriga besök ,4% ,4% - varav hembesök totalt ,9% ,9% - Varav hembesök läkare ,3% ,3% - Varav hembesök övriga ,9% ,9% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,4% ,5% - Varav läkarkontakter ,7% ,7% - Varav övriga kontakter ,3% ,3% Unika individer ,3% Antal listade vid VC ,5% Telefontillgänglighet till VC, (nyckeltal %)* 83,9% 80,6% -3,3% *Enligt den nationella väntetidsmätningen Listningen inom vårdvalet fortsätter att utvecklas positivt och uppgår per juli uppgår till , vilket är en ökning med (1,5 %) jämfört samma period föregående år. Marknadsandelen uppgår till 57,2 %. Antalet inskrivna patienter i mobila team uppgår efter juli till 448 stycken. Totalt var inskrivna efter juli på Skånebasis av presumtivt ca Antalet inskrivna barn på BHV uppgår per juli till vilket är en ökning med 176 i jämförelse med föregående månad och 145 jämfört med motsvarande period föregående år. Marknadsandelen för BHV uppgår till 63,7 %. Täckningsgraden, som eftersläpar med två månader, uppgår efter juni till 62,3 %, vilket är en ökning med 0,1 % jämfört med föregående månad. Jämfört med föregående år är detta dock en ökning med 2,2 %. Under årets första månader har täckningsgraden utvecklats betydligt mer positivt än förväntat. En del av detta kan hänföras till att verksamheten har ökat produktionen på listade patienter, då

28 asylsökande minskat, utifrån given mätperiod samt att ASiH minskat sin produktion något vilket påverkar täckningsgraden positivt. Kvalificerade telefonkontakter av dietist, kurator, läkare och psykolog viktas i år med faktor 0,6 och har ökat med totalt 35 % jämfört med föregående år, vilket innebär ett utfall på ca Dessa faktorer bidrar till ökad täckningsgrad. Öppenvårdsproduktionen uppgår till ca besök vilket är ca färre än motsvarande period föregående år. Minskningen kan i huvudsak hänföras till ändrad registrering inom BHV där kontakt mellan patient och flera vårdgivare nu registreras som teambesök vilket inte skedde Produktionsstatistiken är sedan tidigare något osäker då det uppstått överföringsproblem från PMO till Pasis. För BMM har produktionen minskat med ca besök och uppgår till ca besök. Inom hälsovalet, exkl. BHV och BMM, uppgår produktionen till ca besök, vilket är en ökning med ca 600 besök jämfört med föregående år. Ökningen återfinns främst hos undersköterskorna där antalet besök uppgår till ca 7 200, vilket är en ökning motsvarande 200 %. Hos sjuksköterskorna återfinns en produktionsökning på ca 1 %, trots att antalet asylsökande patienter har minskat med ca 80 %. Hos läkarna återfinns däremot en produktionsminskning motsvarande 1,7 %. Antalet hembesök utförda av läkare i hälsovalet fortsätter att öka och uppgår efter juli till drygt besök, vilket är en ökning med ca 15 % jämfört med Som nämnts ovan har även antalet kvalificerade telefonkontakter ökat. Bland läkarna inom hälsovalet uppgår dessa till ca , vilket är en ökning med 36 %. För kuratorer återfinns en ökning motsvarande ca 18 %. Besök till fysioterapeuter har ökat med en procentenhet jämfört med 2016 samtidigt som använd AOH är något lägre, vilket tyder på en viss produktivitetsökning. För kategorin arbetsterapeut har antalet besök minskat med ca 13 %, trots något högre AOH använd vilket innebär en försämring i produktivitetsmåttet jämfört med Antal besök till dietist har minskat med ca 30 % samtidigt som antalet använda AOH har minskat med 1,5. Inom hälsovalet har antalet använda AOH totalt sett ökat med 3 resurser jämfört med föregående år. Ca 2 av dessa utgörs av läkare. Antalet hyrläkare omräknat i resurser har minskat med ca 5. I Ystadområdet har antalet läkare ökat med ca 7 stycken, varav en del är kopplat till utbildningsvårdcentralen i Skurup. Området är dessutom i stort sett hyrläkarfria. I Hässleholmsområdet har utvecklingen anställda läkare varit den omvända (ca -4). Hälsovalets produktivitet mätt i mixpoäng har ökat med 2,2 % jämfört med 2016, samtidigt som den mätt i antal besök, som vårt måldokument bygger på, i stort sett är oförändrad. Hos Ungdomsmottagningarna uppgår antalet besök till drygt , vilket kan ställas i relation till budget som uppgår till ca besök. Anledningen till att de inte når upp till budgeterade nivåer är i huvudsak att verksamheten inte når upp till satta produktivitetsmått samt en vakanssituation i förhållande till lagd budget. Jämfört med 2016 har antalet besök ökat med ca besök eller ca 7,9 %. Den största ökningen i antal besök återfinns hos kategorin sjuksköterska, där antalet besök har ökat med ca 19 % jämfört med Ökningen beror på att verksamheten påbörjat ett arbete med att öka produktiviteten och satt upp måltal för samtliga yrkeskategorier. Antalet använda årsarbetare har totalt sett minskat något jämfört med Den ökade produktionen har lett till att fler unika patienter har fått en tid på mottagningarna. Jämfört med 2016 har antalet unika patienter ökat med ca 3 %. Även antalet kvalificerade brev- och telefonkontakter har ökat med drygt 22 % jämfört med föregående år. Antal besök utförda av BMM/BHV psykologer har ökat med ca 8 % jämfört med Antalet kvalificerade telefonkontakter har ökat med drygt 50 % samtidigt som använd AOH är oförändrad. 28

29 Palliativ sjukhusvård/asih Antalstyp Mixpoäng Fg år Innev år Diff i % Fg år Innev år Diff i % Besök totalt ,3% ,5% - Varav läkarbesök ,3% ,4% - Varav övriga besök ,0% ,0% - varav hembesök totalt ,5% ,8% - Varav hembesök läkare ,4% ,4% - Varav hembesök övriga ,5% ,6% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,3% ,5% - Varav läkarkontakter ,5% ,5% - Varav övriga kontakter ,0% ,0% Vårdtillfällen (avslutade) totalt ,8% - Varav Palliativ sjukhusvård ,6% - Varav ASiH ,8% Vårddagar (periodiserade) totalt ,6% ,6% - Varav palliativ sjukhusvård ,9% ,9% - Varav ASIH ,5% ,5% Medelvårdtid Pallaitiv sjukhusvård 15,4 14,0-9,1% Medelvårdtid ASiH 59,1 60,0 1,5% Unika individer totalt ,1% Unika individer Palliativ sjukhusvård ,3% Unika individer ASiH ,9% Inom ASiH har antalet besök minskat med ca 700 jämfört med 2016, vilket är en anpassning till budgeterade produktionsvolymer. et ligger något under budget. ASiH fick 2015 i uppdrag att öka punktinsatserna med 15 % jämfört med föregående år, vilket ledde till en påtaglig produktionsökning som låg en bit över 15 % även under Till följd av denna överproduktion anpassades målet till en lägre nivå inför 2017, vilket innebär att det i år kommer att utföras något färre punktinsatser än föregående år. Relationen mellan sjukhusförvaltningarna avseende ASiH s öppenvårdsproduktion fördelar sig enligt följande: Område Andel SUS 20 % Kryh 65 % Sund 15 % Totalt 100 % Fördelningen ovan får indirekt en ojämlik ekonomisk påverkan på vårdcentralernas ekonomi då dessa besök räknas in i vårdcentralernas täckningsgrad och då flertalet besök registreras som hembesök blir påverkan på täckningsgraden mer påtaglig. Antalet vårddagar har ökat med totalt sett ca 3,5 % jämfört med 2016 och uppgår till drygt Ökningen återfinns uteslutande inom ASiH där antalet vårddagar ökat med totalt 5,4 % och för i stort 29

30 sett samtliga orter förutom Helsingborg, Ängelholm och Trelleborg. Minskningen i Helsingborg och Ängelholm beror framförallt på färre inkommande remisser under sommaren. Inom palliativ slutenvård har antalet vårddagar minskat ca 5,9 %. Minskningen återfinns för samtliga enheter förutom Lund och Helsingborg där vi ser en ökning. Den huvudsakliga minskningen i antal vårddagar är kopplad till den tillfälliga neddragningen i Malmö p.g.a. personalbrist. Beläggningsgraden för ASiH uppgår efter juli till 101 % och för palliativ vård är motsvarande siffra 87 %, vilka båda är i paritet med Medelvårdtiden för ASiH uppgår till 60 dagar, vilket är en ökning med ca 1 dag jämfört med Medelvårdtiden för de palliativa enheterna understiger snittet för 2016 och uppgår efter till 14 dagar. Antalet unika individer uppgår, i likhet med motsvarande period 2016, till ca Den totala produktionen mätt i mixpoäng har ökat med ca 1 % jämfört med I förhållande till AOH Använd har mixpoängen totalt sett minskat med 0,9 % jämfört med På ASiH Kryh återfinns dock en ökning med ca 6,7 % samtidigt som ASiH Sund och SUS uppvisar en minskning. En drivande utvecklingsaktör Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården Tjänster på 1177 Arbetet har fokuserat på att utöka verksamheternas utbud av tjänster på 1177 och att öka patienternas användande av dessa tjänster. Två medarbetare inom förvaltningen arbetar med utbildning och information till verksamheterna. Implementering av tidbok online för primärvården har särskilt prioriterats och är nu infört på samtliga vårdcentraler. Antal listade patienter på Skånevård Kryhs vårdcentraler som skapar användarkonto ökar, i september 2016 hade personer konton och i juli Bokningar, av och ombokningar via tidbok online ökar gjorde under 2016 att jämföra med bokningar till vecka 32 innevarande år. I sjukhusdivisionerna finns ett stort intresse att ansluta till tidbok online och verksamheterna har under året fokuserat på att förbereda sig för att kunna ansluta sig till tidbok online när de övergripande systemen kan hantera detta. Flera mottagningar är klara att direkt ansluta när tekniken för detta finns. Självincheckning Självincheckning har funnits sedan juni 2015 i centralkassan i Kristianstad. Användandet av självincheckningen ökar. Beställning är utförd på ytterligare fyra självincheckningsautomater och dessa kommer att placeras ut i Ystad, Hässleholm och Kristianstad. Ett arbete pågår för att kvalitetssäkra bokningarna så att betalningsfunktionen fungerar när den aktiveras. En verksamhet i Kryh har anmält sitt intresse för att vara pilot för mobil självincheckning när tekniken finns tillgänglig. Digitala besök Möjlighet för patienterna med besök på distans via video finns idag på Vårdcentralsfilialen i Hästveda. Internetbaserad behandling Det har under våren 2017 pågått ett projekt på VC Sjöbo Pilotinförande av stöd och behandling där patienter har erbjudits internetbaserad kognitiv beteendeterapi via internet med psykolog. 30

31 Ungdomsmottagning online Ett projekt pågår och det är nu i fas att gå in i provdrift 1/9-30/11. En onlinetjänst för video kommer att finnas i Hässleholm vardagar mellan 17-22, den bemannas med barnmorskor, sjuksköterskor och kuratorer. Efter avslutad test och utvärdering kommer förhoppningsvis upphandling av tjänst att göras. Vårdplanering via Skype Skånevård Kryh har sedan i våras en handlingsplan för införande av vårdplanering via Skype på Kryhs slutenvårdsavdelningar och vårdcentraler i första hand på Hässleholms sjukhus och Lasarettet i Ystad och i nästa steg CSK. Arbetet sker i samverkan med kommunerna inom området. I handlingsplanen ingår inventering av rum för virtuell vårdplanering, teknisk utrustning samt investering av den utrustning som behövs. Virtuell vårdplanering startades i våras på avd 37 i Hässleholm tillsammans med Osby vårdcentral och kommun, ett par vårdplaneringar har genomförts (fram till sommaren). Verksamhetsområde medicinen Ystad startade våren 2017 och de har tillsammans med kommuner i sydost genomfört cirka 10 (fram till sommaren). Samtliga kommuner i sydost har utrustning för virtuell vårdplanering. Dialog om fortsatt utveckling pågår i delregionala samverkansorgan och i de delregionala tjänstemannaberedningarna. Digitalt planeringsverktyg I projektform har under 2016 ett planeringsverktyg (för dator/läsplatta) tagits fram som stöd för palliativ vård och ASIH-verksamheten. Under 2017 har detta implementerats i verksamheten. Kompatibla lösningar inom samma gränssnitt i detaljplaneringen kring patienten har tagits fram/ planeras såsom kommunikation mellan ASIH och Palliativ slutenvård, foto, video, skattningsskalor, laboratoriesvar, förenklade vårdplaneringar och SIP (Samordnad Individuell Plan). Digitala kallelser Medarbetare inom förvaltningen arbetar aktivt regionalt med digitala kallelser. Ett verksamhetsområde inom förvaltningen kommer att vara pilot när tekniken är tillgänglig. Digital app journal på Ipad Pilotprojekt på Ystads lasarett med digitala appen Medanets, där journalen kan läsas och skrivas via Ipads. Initialt kommer fyra avdelningar att inkluderas under hösten 2017 Miljö Fossilbränslefri, klimatneutral verksamhet Tjänsteresor med privat bil Förvaltningens mål är att körsträckan (mil) för tjänsteresor med privat bil ska minska med 3 procentenheter mellan Under årets första sju månader har förvaltningens medarbetare ökat körningen med egen bil i tjänst med drygt 1 procentenhet jämfört med motsvarande period De insatser som förvaltningen vidtar för att tjänsteresor med privat bil ska minska är att - Fört in målet om att minska tjänsteresor med privat bil i förvaltningens verksamhetsplan - Tagit upp resor och alternativ vid interna revisioner. - Bjudit in Skånetrafiken till våra sjukhus där informationsdagar hållits för att få medarbetare att resa mer med buss och tåg. - Stimulera tjänsteresor med kollektivtrafik genom att information om och underlätta bokning av JoJo-resekort. - Ökat tilldelningen av tjänstecyklar 31

32 - Perioden januari juli Kostnad, miljoner kr 1,260 1,141 1,155 Uppskattat sträcka, mil Varv runt jorden 9,4 8,5 8,6 Tjänsteresor till Stockholm Andelen tjänsteresor med flyg till Stockholm har minskat med 9 procentenheter jämfört med motsvarande period året innan samtidigt som andelen tågresor ökat. Kostnaden för inrikesflyg har ökat med drygt 18 tkr. Detta beror förmodligen på att resor ökat något i förhållande till föregående år. Totalt är kostnaden för inrikesflyg hittills i år drygt 683 tkr. Perioden januari juli Totalt antal resor Andel tågresor 70 % 51 % 60 % Andel flygresor 30 % 49 % 40 % Hållbar resursanvändning Förvaltningens klimatpåverkan mätt i koldioxidutsläppen från förbrukningsmaterial ska minska. Förvaltningens mål är att minska konsumtion av förbrukningsmaterial genom medvetna och optimerade inköp och beställningar. För att minska klimatpåverkan från förbrukningsmaterial har ett projekt inletts där traditionella engångsprodukter av plast ska ersättas med biologiskt nedbrytbara ersättningsprodukter. Ett samarbete med företag, kommuner, hygienansvariga och sjukvård har påbörjats. Arbete med att minska klimatpåverkan från sopsäckar genom att använda säcksystemet Longopac pågår. Hälsosam miljö Genom uppföljning av egenkontroller och genomförd internrevision finns en hög beredskap för att stödja verksamheterna i arbetet med att följa regler och krav med hanteringen av kem tekniska produkter. Regionala riktlinjer är utarbetade för utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Arbete pågår i en regional utfasningsgrupp med att identifiera produkter per förvaltning och utrensning av produkter kommer att ske under året. Stark miljöprofil Med Region Skånes certifierade miljöarbete ligger ständiga förbättringar som en naturlig del i linje med standardens krav. Utbildning för chefer och miljöstöd har genomförts vid 5 tillfällen. Vi har även utbildat revisorer vid två tillfällen. Miljöutbildningen hållbara val har genomförts av 149 medarbetare. Region Skånes proaktiva arbete har uppmärksammats av andra regioner/landsting. 32

33 Attraktiv arbetsgivare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare där verksamhet och goda resultat alltid står i fokus. Det innebär bland annat att erbjuda hälsofrämjande arbetsplatser, bra möjligheter till utveckling för medarbetarna och ett ledarskap som kan och vill ta ansvar för utvecklingen. Region Skåne ska erbjuda utvecklande och stimulerande arbete i god arbetsmiljö. Region Skåne ska vara en arbetsgivare som upprätthåller ett lyssnande, närvarande ledarskap och aktivt arbetar för att skapa jämställda arbetsplatser. Region Skåne en attraktiv arbetsgivare Utveckling av regioninterna resursteam Skånevård Kryh fick i uppdrag att ansvara för projektet Regionalt operationsteam som har målet att uppnå en köfrivård inom dagkirurgiska operationsverksamheterna i Region Skåne vid årsskiftet Projektet är skåneövergripande (Skånevård Kryh, SUND och SUS) och pågår under tidsperioden november 2016 till 31 december Syftet är att vårdgarantin för Regions Skånes patienter ska uppfyllas och att beroendet av bemanningsföretag minskar. Projektet samarbetar med berörda verksamheter för att vårdgarantipatienter ska bli opererade. Aktuella ingrepp identifieras och datum för operationstillfällena bestäms tillsammans. Verksamhetens kapacitet och önskemål att själva bemanna dagoperation avgör i vilken utsträckning projektet kompletterar med personal som har anställts i projektet. Projektets personal består av personer som arbetar på andra sjukhus eller har nyligen slutat. I maj samarbetade projektet med Centralsjukhuset Kristianstad med fyra operationstillfällen för 37 patienter med ljumskbråck, gallsten eller mindre anala ingrepp. I augusti/september samarbetade projektet med Lasarettet Trelleborg för 34 patienter med tonsiller, abrasio eller ventilationsrör. I oktober har två nya operationstillfällen planerats på Centralsjukhuset Kristianstad. Projektet arbetar för att utveckla arbetssätt som ger ett effektivt patientflöde, arbetsfördelning utifrån Rätt Använd Kompetens och som skapar energi för personalen. Uppföljning av projektets upplägg och samarbeten med verksamheterna sker löpande. Projektet planerar även en uppföljning och slutrapport vid slutet av Hälsofrämjande arbetsplatser En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för Region Skånes attraktivitet som arbetsgivare, och då även för en väl fungerande kompetensförsörjning. Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron i Kryh har ett snitt på 10,12 kalenderdagar per medarbetare. Sjukfrånvaron har minskat med 0,43 dagar per medarbetare jämfört med samma period förra året. Det är de längre sjukskrivningarna över 14 dagar som minskar. Korttidsfrånvaron har ökat något. Inom division Specialiserad närsjukvård har sjukfrånvaron sjunkit med 1,20 dagar per medarbetare jämfört med samma period förra året. Vi ser en minskning i alla tidsintervaller. Inom division Primärvård ser vi en minskning med 0,83 dagar per medarbetare trots att korttidsfrånvaron har ökat. 33

34 Den största minskningen inom division Primärvård syns i intervallen dagar. Inom division Kirurgi har sjukfrånvaron ökat jämfört med samma period förra året. Det är den korta sjukfrånvaron i intervallen 1-7 dagar samt den lite längre sjukfrånvaron i intervallen dagar som ökar mest inom division Kirurgi. Minskningen av Kryhs sjukfrånvaro återfinns framförallt hos yrkesgrupperna undersköterska/skötare, medicinska sekreterare och övrig vård/rehab/social. I den sistnämnda gruppen är det framförallt sjukfrånvaron för arbetsterapeuter och kuratorer som minskar. Sjukfrånvaron för sjuksköterskor har ökat med 0,24 dagar per medarbetare jämfört med samma period förra året. Inom förvaltningen pågår verksamhetsutvecklande projekt som även har till syfte att ge en positiv effekt på arbetsmiljö och hälsa. Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar att det inom förvaltningen finns en god kännedom om och följsamhet till regler och rutiner om systematiskt arbetsmiljöarbete. Inom divisionerna pågår ett målinriktat arbete via handlingsplaner för sänkt sjukfrånvaro och ökad hälsa. För att uppnå en sjukfrånvaro som sjunker ytterligare har Kryhs ledningsgrupp, efter partsgemensamma diskussioner, identifierat behov av att fortsätta med följande insatser: att chefer utbildas i Adato-verktyget och Region Skånes rehabiliteringsprocess. att chefer tillsammans med skyddsombuden går arbetsmiljöutbildning. det förebyggande och hälsofrämjande arbetet såsom hälsosamma arbetstidsförläggningar, förflyttningsnätverk och hälsoinspiratörer. Det är väsentligt att chefer har kontinuerliga samtal med sina medarbetare, inte bara medarbetarsamtalet, då detta möjliggör tidigt agerande vid tecken på ohälsa. Företagshälsovården är arbetsgivarens expertfunktion och ska användas vid rehabilitering och bör i större omfattning användas för sjukskrivning och samordning vilket underlättar rehabiliteringsprocessen. Tjänsten Tidig bedömning är ett bra verktyg att använda vid tecken på ohälsa. Lokala projekt med företagshälsovården inom verksamheter/enheter där korttidsfrånvaron är hög kan också vara ett lämpligt verktyg. För att ytterligare underlätta och förtydliga rehabiliteringsarbetet har Kryh under året infört att chefer ska: kalla medarbetare till samtal vid 3 sjukfrånvarotillfällen under en period på 4 månader genomföra rehabiliteringssamtal och efter bedömning besluta om förstadagsintyg vid 6 sjukfrånvarotillfällen under en period på 12 månader. Det är ännu för tidigt att utvärdera effekten av dessa insatser och ändrade rutiner. Den framtida kompetensförsörjningen ska säkras Kompetensförsörjningen är en av vårdens stora utmaningar, i såväl Region Skåne som övriga landet. Bara genom att vara en attraktiv arbetsgivare kan Region Skåne möta upp till invånarnas behov, erbjuda den bästa vården och servicen, och locka till sig och behålla den kompetens som är nödvändig för att klara den framtida verksamheten. Kompetensmixplanering Koncernens mål- och handlingsplan har implementerats i förvaltningen. Vi har därutöver ett eget mål om att vårdyrkesgrupper under 2018 använder minst 80 % av sin arbetstid i patientrelaterat arbete. 34

35 Ett antal arbetsplatser har gjort studier om hur vårdyrkesgrupper använder sin arbetstid i olika arbetsuppgifter, som ett analysunderlag i arbetet med kompetensmix. Avseende 40/60-målet så visar uppföljningsmåttet att förvaltningen rör sig i riktning mot målvärdet. Det är en spridning mellan olika vårdavdelningar i hur långt arbetet med kompetensmixplanering har kommit. Liksom tidigare år sker en tillfällig ökning under sommarperioden som beräknas återgå i september. I juni var medelvärdet 55,1 % vilket är en förbättring med 1,29 procentenheter jämfört med föregående år. 9 av 39 avdelningar inom förvaltningen hade i juni månad ett mätvärde på 60 % eller högre för andelen undersköterskor med flera yrkesgrupper. Viktigt att beakta är dock att indikatorn 40/60 inte visar den kompletta bilden. Kompetenser såsom medicinsk sekreterare, arbetsterapeut, fysioterapeut, sjukgymnast, kurator och receptarie som i förekommande fall används för att omfördela arbetsuppgifter i linje med kompetensmixarbetet fångas inte upp av indikatorn. Under hösten arbetar vi enligt en ny mall och guide för framtagande av en plan för kompetensförsörjning. Den ger oss en tydligare översikt avseende målsatta och pågående arbeten med kompetensmix på olika nivåer i organisationen. Den pågående introduktionen av guider för lokalt arbete med anpassning av kompetensstegar, stödjer utformningen av nya roller som behöver kompetensförsörjas inom olika yrken, som ett led i arbetet med kompetensmix. Användning av bemanningsföretag Förvaltningen tillämpar stopp för inhyrning via bemanningsföretag, samt dispensförfarande för ställningstagande till eventuella undantag från huvudregeln. Beslutet har haft effekt genom att inledningsvis bryta ökningstakten och vid senaste redovisningen av kostnader, t o m augusti 2017, har kostnaden fortsatt minska. Jämförelse med motsvarande period 2016: Totalkostnad januari-augusti: 41, 2 miljoner SEK = minskning 35 % Varav: Allmänläkare 20 % Sjukhusläkare 52 % Sjuksköterskor 48 % Minskningen kan bl.a. förklaras med bättre utbildningsmiljöer för AT-/ST-läkare, kompetensmixarbete, mer attraktiva anställningsvillkor och ökad uppmärksamhet på faktorer som påverkar arbetsmiljö och hälsa. Efterhand har också rekryteringen av nyanlända med vårdutbildning en ökad betydelse i kompetensförsörjningen. Vissa verksamheter har under 2017 haft en ökad inhyrning. Det gäller t.ex. grupperna barnmorska och specialistsjuksköterskor inom operation och anestesi, samt sjuksköterskor inom ortopedi. Fortfarande är bristen på allmänläkare det enskilt största problemet. Förvaltningen medverkar i det koncerngemensamma projektet med syfte att bryta beroendet av bemanningsföretag. 35

36 Antalet anställda och arbetad tid Antal anställda Anställda AOH Använda AOH Jämfört fg år Jämfört fg år Jämfört fg år Huvudgrupp 2017 Antal % 2017 Antal % 2017 Antal % Ledning / Administration ,9% 385,6-31,9-7,7% 315,7-26,9-7,9% Läkare ,5% 743,6 24,5 3,4% 568,0 28,9 5,4% Medicinsk sekreterare ,5% 359,5 9,5 2,7% 277,4 8,3 3,1% Sjuksköterska ,1% 1 909,6 32,0 1,7% 1 348,0 18,9 1,4% Tandvårdsarbete 1 0 0,0% 1,0 0,0 0,0% 0,8-0,1-5,7% Undersköterska / Skötare ,1% 1 168,3 81,1 7,5% 907,1 43,8 5,1% Övrig personal ,2% 30,3 7,4 32,2% 25,8 6,2 31,8% Övrig Vård / Rehab / Social ,2% 378,3 20,1 5,6% 263,1 5,2 2,0% Total ,9% 4976,2 142,6 3,0% 3 705,8 84,3 2,3% Antalet anställda i Skånevård Kryh var den 31 augusti 46 st fler jämfört med augusti 2016 vilket motsvarar en ökning på 0,9 %. Av utökningen är fyra ungdomsmedarbetare. Vid en jämförelse av anställda omräknat till heltid (AOH) för perioden januari till juli 2017 jämfört med motsvarande period föregående år så har Anställda AOH ökat med 3 % och Använda AOH med 2,3 %. Det innebär att använda resurser/arbetad tid inte ökat i lika stor omfattning som antalet anställda omräknat till heltid. När man jämför resursanvändningen behöver man även ta hänsyn till att minskningen av inhyrd personal kraftigt minskat i förvaltningen. Ökningen av Använd AOH beror bland annat på förändrade uppdrag, ändring av helgtjänstgöring till två helger av fem, nytt arbetstidsavtal med vårdförbundet och minskning av inhyrning från bemanningsföretag. Inga större verksamhetsförändringar har skett för Kryh under 2017, däremot inrättades under hösten 2016 en ny enhet Akutavdelning Medicin (MAVA) med tolv vårdplatser och vilket lett till utökat antal anställda sjuksköterskor och undersköterskor/skötare vilken påverkar jämförelsen med Division Kirurgi är den division inom Kryh som står för störst ökning av använd AOH (53 ökning 4,3 %). Ökningen har skett inom främst verksamhetsområde VO Obstetrik Gynekologi (ökning 22,2 AOH använda, 11,6 %). En av orsakerna till de utökade resurserna är det regionala åtgärdspaketet för att lösa förlossningskrisen Även arbetsuppgiftsomflyttningar inom gynekologi och kirurgi har genererat resursökning inom divisionen. Den största procentuella ökningen av Använd AOH återfinns bland projekten (4,7 ökning 80 %), störst påverkan har Ungdomsmottagningsprojektet som har ökat med 6,1 Använd AOH. Totalt i Kryh har sjukfrånvaron har minskat med 9,9 AOH, semesteruttaget har ökat med 29,3 AOH och övrig frånvaro ökat med 47,3 AOH. Sammantaget en ökning på AOH Frånvaro på 66,7. (Mer info om den minskande sjukfrånvaron återfinns under avsnitt Hälsofrämjande arbetsplatser.) Minskningen av sjukfrånvaron bör minska behovet av mer-/övertid samt timavlönande vikarier. Det ökade semestertaget ses tydligt under sommaren där uttaget i juni och juli 2017 var 67,8 AOH större jämfört med juni och juli Ett ökat semesteruttag innebär ett ökat behov av sommarvikarier såväl månadsanställda som timanställda. 36

37 Uttaget av mer-/övertid har minskat med 0,2 AOH och kan till viss del vara relaterad till minskad sjukfrånvaro. Timavlönade AOH har ökat med 7,3 AOH. Ökningen av timavlönade har varit tydligast under sommaren, under juni och juli 2017 användes t 15,9 fler AOH timavlönade jämfört med juni och juli Det ökade semesteruttaget kan vara en förklaring till ökningen av timavlönade men även det fastlagda personalvolymtaket bedöms påverka att fler timavlönade används istället för månadsavlönad personal, framförallt under sommarperioden. Den huvudgrupp som procentuellt ökat mest i antal anställda är övrig personal 22,2 % därefter övrig vård rehab/social 4,2 %, undersköterska/skötare 4,1 % samt läkare 3,5 %. Ledning/administration har minskat med 9,9 % och Sjuksköterska har minskat med 1,1 %. Viktigt att beakta är att augusti månad är till följd av sommarbemanningen en av de månader på året som Kryh har högst antal medarbetare samt en annan kompetensmix och blir därmed inte representativ för helåret. Antal anställda i huvudgruppen Ledning/Administration har minskat med 42 personer. Detta beror dels på att man beslutat att medarbetare med uppdrag som teamledare ute i verksamheterna kodats om från 1 januari 2017 från denna huvudgrupp till deras yrkeskategori på grund av att dessa teamledare saknade personalansvar. För Kryh del innebär det att 33 medarbetare har kodats om till andra huvudgrupper (25 Sjuksköterska, 3 Medicinsk sekreterare, 2 Övrig Vård/ Rehab/Social, 1 Undersköterska/Skötare). Om teamledarna exkluderas är den reella minskningen på huvudgrupp Ledning/Administration 9 personer. Justerat i förhållande till omkodning Teamledare Huvudgrupp Reell förändring Reell förändring % Ledning / Administration -9-2,01% Läkare 26 3,38% Medicinsk sekreterare 11 2,92% Sjuksköterska -47-2,38% Tandvårdsarbete 0 0,00% Undersköterska / Skötare 49 3,55% Övrig personal 5 17,24% Övrig Vård / Rehab / Social 14 3,68% Antalet anställda Läkare har ökat med 26 jämfört med förra året men är inte hänförd till kapacitetsökning då det har varit en svårrekryterat yrkesgrupp speciellt avseende vissa läkarspecialiteter. Bland de svårrekryterade specialiteterna finns radiologer, gynekologer, ortopeder och specialister i allmänmedicin. Satsningar för minska kompetensbristen samt att växla inhyrda läkare mot anställd personal har gjorts bland annat genom att anställa fler ST-läkare samt AT-läkare. Utökning av Medicinsk sekreterare med 13 (11 justerat omkodning teamledare) beror inte på kapacitetsökning utan även denna grupp har varit svårrekryterad med vakanser som tillsatts under året. Huvudgruppen Sjuksköterska har minskat med 22 (1,1 %) medarbetare. Utöver detta har 25 teamledare kodats om till huvudgruppen vilket innebär att den faktiska minskningen är 47 (-2,38 %) medarbetare. Minskningen är till stor del kopplat till rekryteringssvårigheter som varit extra framträdande inför sommarbemanningen. Trots att sjuksköterskorna har minskat i antal har Anställd AOH ökat med 32 (1,7 %). Detta beror bland annat på att Antal medarbetare visar hur det ser ut vid en specifik tidpunkt, i detta fallen 31 augusti AOH är ett medelvärde som räknas över hela perioden, i detta fall jan-juli Antalet sjuksköterskor har minskat succesivt under året och var exempelvis 65 fler den 31 januari jämfört med den 31 augusti. Ingen direkt skillnad i medelsysselsättningsgraden i 37

38 gruppen men förändrade veckoarbetstidsmått som exempelvis till följd av nytt avtal med Vårdförbundet har viss påverkan på AOH. Ett lägre veckoarbetstidsmått innebär att samma mängd timmar genererar högre AOH. Kryhs satsning på Rätt Använd Kompetens (RAK) och kompetensmixarbetet i kombination med bristen på utbildade sjuksköterskor har lett till att antalet Undersköterska/skötare har ökat med 50 anställda (4,1 %) %), Anställda AOH 81,1 (7,5 %) Använda AOH 43,8 (5,1 %). På samma sätt som tidigare somrar ökar andelen betydligt under sommarperioden och beräknas bli mindre framträdande mot hösten. Huvudgruppen Övrig personal består av har ökat med 6 anställda (22,2 %) Ökningen består av två förrådsbiträden, två gipstekniker och två vaktmästare. Övrig vård/rehab består har ökat med 16 anställda (4,2 %). Ökningen består främst av sjukgymnaster/fysioterapeuter (10),kurator (4), arbetsterapeut (3) logoped (3), receptarie (2), apotekare (1). Stor del av ökningen i båda dessa huvudgrupper är en konsekvens av RAK och övrigt kompetensmixarbete. Beviljad anställningsvolym/ fastställt personalvolymtak För att nå prognostiserat ekonomiskt resultat för helåret beräknas Kryh behöva minska arbetad tid med omkring 150 heltidsanställda jämfört januari Åtgärder för att minska antalet heltidsanställda i denna omfattning pågår. Minskningen sker i form av naturlig avgång och färre vikarier. Nyckelkompetenser ersätts varmed åtgärden föregåtts av analys av behov och balansering av kompetenser. Förvaltningens bedömning är att detta går att genomföra utan större konsekvenser. Fördelningen utfaller i princip jämt mellan Krys divisioner och även jämt fördelat mellan de olika huvudgrupperna anställda. Konkurrensutsatt verksamhet bedöms utifrån sina särskilda förutsättningar. Tillsammans har division Specialiserad Närsjukvård och division Kirurgi identifierat och tidsatt 120 tjänster som vid olika tidpunkter under året kommer att effektueras. På motsvarande vis arbetar division Primärvård med åtgärden men inom hälsovalet görs bedömning också utifrån affärsmässiga grunder. Under februari hade förvaltningen en ökning jämfört med januari till följd av bland annat tillfälliga dubbelbemanningar/bredvid gång och minskad inhyrning som växlats mot anställning. Efter att beslutet om anställningsvolym togs kan vi se en svag minskning månad för månad. Till och med april hade Kryh ett högre utfall avseende AOH anställda än vad den beviljade personalvolymen tillät. Från maj månad har Kryh haft ett lägre utfall än beviljad totalvolym, i maj var utfallet 48 AOH anställda färre än beviljad totalvolym och motsvarande siffra i juli var 103 AOH anställda färre än beviljad volym. De betydande effekterna i kurvan över anställda beräknas kontinuerligt bli tydligare och mest framträdande vid årets slut. 38

39 Långsiktigt stark ekonomi Ekonomiskt ingångsläge Beräknat på resultatet 2016 är kravet på kostnadseffektivisering under 2017 ca 225 mkr för att nå budgetbalans. Uppräkningen på 4,1 % täcker i princip löpande kostnadsutveckling för årets lönerevision och höjd arbetsgivaravgift samt viss förbrukning men räcker inte fullt ut för att klara av övriga kostnadsökningar i form av ökad fastighetskostnad, ökade läkemedelskostnader och ökade kostnader för tjänsteköp från interna motparter i Region Skåne. Den demografiska utvecklingen i Kryh är inte lika stigande som i övriga Skåne men i gengäld har Kryh en större andel äldre befolkning som är mer resurskrävande vid sjukdom samt en geografisk struktur med långa avstånd. Sammantaget innebär detta att det finansiella gap som fanns vid utgången av 2016 ökade något inför Resultat Motparter 1,2,3 (Kr) Budget Diff Utf-Bu Diff Utf-Bu % Budget Prognos Diff Bud-Prog Diff Bud-Prog % Regionbidrag ,0% ,0% Patient/trafikantavgifter ,7% ,5% Försäljning av verksamhet ,2% ,1% Försäljning av varor och tjäns ,8% ,9% Specialdestinerade statsbidrag ,2% ,9% Bidrag och övriga intäkter ,8% ,4% Verksamhetens intäkter ,8% ,8% Lönekostnader ,2% ,0% Arbetsgivaravgifter och pensio ,8% ,6% Övriga personalkostnader ,8% ,1% Kostnader för inhyrd personal ,5% ,6% Köp av verksamhet ,0% ,0% Material och tjänster ,4% ,4% Läkemedel ,0% ,7% Fastighetskostnader ,0% ,8% Lämnade bidrag ,3% ,0% Övriga omkostnader ,9% ,0% Verksamhetens kostnader ,4% ,5% Avskrivningar ,2% ,0% Verksamhetens nettokostnader ,6% ,2% Kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkt, utjämn o bidrag Resultat före finansiella poster ,6% ,2% Finansiella intäkter Finansiella kostnader ,4% ,0% Finansnetto ,3% ,0% Resultat efter finansiella poster ,7% ,2% Resultat ,7% ,2% Resultatutveckling, mkr 39

40 Ackumulerat resultat efter augusti är 13,5 mkr bättre jämfört föregående år. Budgetavvikelsen är 17,5 mkr bättre. Kostnadsutvecklingen ökade igen i augusti (6 %). Lönekostnadsutvecklingen var 6,9 % och kostnadsutvecklingen för arbetsgivaravgifter (AGA) var 9,2 %. Alla övriga kostnader sammantaget har en kostnadsökning på 3,5 %. Orsaken till den höga kostnadsutvecklingen i augusti kopplas således till personalkostnader och en ökad bemanning i form av övertid/extra närvaro, ökad timanställning men också ett relativt sett mindre uttag av semester och ökat jouruttag. Det i sin tur beror på en utmanande sommar med en något högre produktionsnivå i juli jämfört föregående år men det har också inneburit att effekter av de ekonomiska handlingsplanerna stannade av något under sommaren. Utöver detta har priset för den särskilda sommarersättningen höjts kraftigt. Den har ökat från 130 kr/timme 2016 till 160 kr/timme 2017 och för akutpersonal har ersättningen höjts till 220 kr/timme. Sommaren har alltså varit en dyr period i Kryh och framför allt så i augusti månad. Den merkostnad som har uppstått till följd av ovan bedöms vara knappt 9 mkr bara för månaden augusti och för perioden juni-augusti bedöms merkostnaden motsvara 14 mkr. Dessa kostnader avviker från den ekonomiska handlingsplanen och tidigare bedömningar. Uttryckt i kostnadsutveckling motsvarar merkostnaden i augusti 2,4 % av Kryhs samlade kostnadsutveckling enskild månad. För hela sommarperioden motsvarar det 1,5 % och ackumulerat för året har det påverkat kostnadsutvecklingen med 0,5 %. Detta är kostnader som inte heller per automatik minskar med motsvarande värde när sommarperioden är slut. Den ekonomiska handlingsplanen är därför inte heller i prognosticerad nivå varmed ackumulerad kostnadsutveckling jämfört föregående år är för hög, 4,6 %. Kryh försämrar sin därför sin prognos med 14 mkr med hänvisning till ovan utfall. Kostnadsutvecklingen ska sjunka kommande månader men Kryh kommer ha ett kvarstående kostnadsproblem under resten av året. Allokerat till särskilda utgiftsposter består kostnadsutvecklingen för perioden av löneutveckling samt ett ökat antal anställda 122 mkr (pris 68 mkr inkluderat justering av jourskuld med 4 mkr, volym 56 mkr), ökade läkemedelskostnader (17 mkr varav läkemedlet translana ca 12 mkr), ökade kostnader för labprover (3 mkr), ökade kostnader för medicintekniska tjänster, tekniska hjälpmedel, livsmedel (14 mkr) samt ökade fastighetskostnader (11 mkr). Kostnad för inhyrd personal (inklusive inom Region Skåne) har minskat med 24 mkr. Hela periodens underskott är i princip allokerat till division Specialiserad Närsjukvård och division Kirurgi. Resultatet för Division Primärvård uppgår efter augusti till 6,3 mkr vilket är 6,5 mkr bättre än budget. Resultat jämfört med budget Intäkter Patientavgifterna avviker negativt mot budget med 3 mkr till följd av sänkta patientavgifter och påverkar i huvudsak akutmottagningarna. Försäljning av varor och tjänster överstiger budget med 7 mkr till följd av uthyrning av personal inom Region Skåne, viss läkemedelsersättning samt ökade intäkter och bidrag för utbildning. Asylintäkter minskar jämfört föregående år och jämfört budget med 4 mkr. Posten bidrag och övriga intäkter överstiger budget med 27 mkr varav ersättning för läkemedlet translana utgör 14 mkr. Statsbidrag och särskild momsersättning utgör 4 mkr. Utökade projektmedel utgör 9 mkr. Kostnader Kostnader för personal och arbetsgivaravgifter avviker negativt med 11 mkr jämfört budget. Orsaken är ökat antal anställda och höjda ersättningar. Samtidigt pågår ett arbete i förvaltningen att minska den arbetade tiden motsvarande -150 anställda jämfört med hur många Kryh var i januari

41 Övriga personalkostnader avviker negativt med 17 mkr. Kostnaden har inte ökat nämnvärt jämfört föregående år och orsaken till budgetavvikelsen är att generella besparingsposter i budgeten har allokerats hit. Kostnader för externt inhyrd personal har minskat jämfört föregående år med 35 %. Trots detta finns en negativ budgetavvikelse med 14 mkr. Förvaltningen tillämpar stopp för inhyrning via bemanningsföretag, samt dispensförfarande för ställningstagande till eventuella undantag från huvudregeln. Övriga kostnader avviker negativt jämfört budget med 121 mkr. Huvudskälet är att besparingsposter i budget är allokerade till denna kostnadsrad. I den ekonomiska handlingsplanen på ursprungligen 95 mkr är dock aktiviteter listade som även träffar andra utgiftsposter. Effekten av handlingsplanerna har heller inte nåtts fullt ut. Läkemedel Kostnadsansvar läkemedel utveckling Läkemedelsförmånen (mkr) januari-augusti Budget 2017 Basläkemedel (vårdcentralers kostnadsansvar, , mp 1) 112,2 101,5 179,4 Klinikläkemedel (kostnadsansvar sjukhusvård & psykiatri, , mp 1) 73,0 83,8 117,7 Förmånen, s:a 185,2 185,3 297,1 Rekvisition (mkr) Budget 2017 Rekvisition, EKÖAPO (konto 56150, mp 1, verifikationstyp EKÖAPO) 121,6 136,9 187,9 Övrigt (övrigt mp 1-3 på konto samt ) 2,3 4,5 4,1 Rekvisition, s:a 123,9 141,4 192 Kostnaden för klinikläkemedel inom förmånen ökar relativt kraftigt som framgår av tabellen ovan. Orsaken hänger bl.a. samman med utvecklingen av de standardiserade vårdförloppen och läkemedel mot cancer. Nya behandlingsmetoder med biologiska läkemedel för en större patientgrupp i behov av denna behandling har också inneburit ökade kostnader. Även kostnader för rekvisitionsläkemedel ökar relativt kraftigt där läkemedlet translana står för ca 12 mkr. Prognos Kryh försämrar prognosen i augusti med 14 mkr. Orsaken är utfallet av sommaren som blev väldigt dyr till följd av bemanningsproblematik och höjda ersättningar. Detta har också gjort att ekonomiska handlingsplaner tappat i tempo under juli-augusti varmed åtgärder förskjuts i tid. Merkostnaden för sommaren 2017 är beräknad till minst 14 mkr och kompenseras inte per automatik med lägre kostnader efter sommaren. Istället måste vi minska bedömda nettoeffekter av Kryhs handlingsplaner ner till ca 60 mkr. Tidsmässig förskjutning i handlingsplaner gör också att ytterligare åtgärder måste sättas in för att nå ny prognos på -184 mkr jämfört budget. Prognosen förutsätter alltså att Kryh får effekter på besparingar innevarande år på minst 60 mkr genom handlingsplaner och minskning av antalet anställda omräknat till heltid med 150 jämfört nivån januari Plan för minskning av antal anställda kvarstår alltså och bedömingen är fortfarande att detta ska lyckas. Värdet innevarande år för denna aktivitet bedöms till 10 mkr. Den större effekten av denna åtgärd är beräknad att inträffa efter sommarmånaderna, dvs fr.o.m. september. Även om kostnadsutvecklingen tros vara på väg ner i Kryh så är resultatet efter augusti för dåligt för att vara i fas med prognosen som därmed, trots försämring, fortfarande får anses som svag. Utöver effekter på 60 mkr kvarstår därför behovet av strukturella åtgärder på 25 mkr för att nå ny prognos. Omsatt i kostnadsutveckling betyder det att Kryh behöver ligga på 0 % månaderna september-december, något som kan vara svårt att uppnå. Uteblir tillräckliga effekter måste prognos försämras ytterligare kommande månader. 41

42 Hälsoval Hälsovalsintäkterna understiger budget med 7,8 mkr, vilket främst beror på lägre kapitationsersättning än budgeterat. Täckningsgraden överstiger budget med 2,7 mkr. Täckningsgraden har ökat med 0,1 % sedan föregående månad och utvecklades i början av året betydligt mer positivt än förväntat. En del av detta kan hänföras till att verksamheten har ökat produktionen på listade patienter, då asylsökande minskat, utifrån given mätperiod samt att ASiH minskat sin produktion något vilket påverkar täckningsgraden positivt. Ersättningen för BMM understiger budget med 0,7 mkr, främst på grund av lägre ersättning än budgeterat för graviditetsövervakning. Detta kompenseras till viss del av fler utförda cellprovtagningar än budgeterat. Ersättningen för BHV understiger budget med drygt 0,2 mkr. Minskat antal asylsökande patienter har bidragit till att ersättning för asylsökande kraftigt understiger budget, -5,6 mkr. Inom hälsovalet understiger personalkostnaderna budget med 12,1 mkr. Budgeten för perioden anses dock för hög. Kostnaderna för hyrläkare uppgår till 27,9 mkr. Budget för samma period är 20,5 mkr. Kostnaderna för förmånsläkemedel överstiger budget med 5,2 mkr, vilket beror på att hänsyn till nya priser samt den transformering från klinikläkemedel till basläkemedel som kommer att gälla för 2017 inte beaktats fullt ut. Kostnaderna för sjukvårdsmaterial och bilddiagnostik är fortsatt lägre än budgeterad nivå, utfallet understiger budget med totalt 2,6 mkr. Ny princip för hantering av IT- kostnader (dokumentationssystem) samt fördelning av centrala kostnader har bidragit till avsevärt lägre kostnader än budgeterat vilket bidragit till en väsentlig resultatförbättring i förhållande till budget såväl som föregående år. 42

43 ASIH/Palliativ vård Merparten av budgetavvikelsen kan härledas till de palliativa slutenvårdsplatserna i Trelleborg som ännu inte öppnats samt att det varit en betydande vakanssituation på den palliativa slutenvården i Malmö vilket lett till att 14 vårdplatser har hållits temporärt neddragna under januari och februari. Dessa vakanser samt anpassning till ny arbetstidsmodell är genomförd vilket bl a syns genom fler antal anställda och ökande personalkostnader. Åtgärder är framtagna för att leverera ett resultat i nivå med lagd prognos. jämfört med samma period föregående år Hälsoval & ASIH/Palliativ vård Hälsovalet exkl. BHV och BMM uppvisar ett resultat som är ca 11,0 mkr bättre än fg år, vilket till stor del beror på ökade intäkter till följd av fler listade, högre täckningsgrad samt lägre nivå för centralt fördelade kostnader och fördelade centrala OH. Intäktsutvecklingen inom hälsovalet uppgår till 5,1 %, motpart 1-4. Motpart 1-3 är motsvarande 5,0 %. Det är framförallt kapitationsersättningen som ökat till följd av fler listade, men även en prisuppräkning för basläkemedel med ca 15 % för att kompensera för utökat kostnadsansvar bidrar till intäktsutvecklingen. Även det faktum att täckningsgraden är totalt 2,2 % högre, per juni, än motsvarande period föregående år bidrar till den positiva intäktsutvecklingen. Ersättningen för asylsökanden har minskat med 70 % jämfört med föregående år. Intäktsutvecklingen för den anslagsfinansierade verksamheten (ASiH, Ungdomsmottagningarna och BMM/BHVpsykologerna) uppgår till 0,5 %. Bruttokostnadsutvecklingen motpart 1-4 är 3,8 %. Personalkostnaderna har ökat med 4,7 %. Antalet använda AOH har ökat med 5 resurser eller 1,0 % jämfört med samma period föregående år, vilket driver bruttokostnadsutvecklingen. Ökningen är i huvudsak relaterad till sjuksköterskor och läkare (+3). Sedan har arbetsgivaravgiften ökat motsvarande 1,4 procentenheter. Kostnaderna för basläkemedeloch hjälpmedel har ökat med ca 14,8 % och kommer mest troligt öka mer framgent. Labkostnaderna taktar en kostnadsökning med drygt 4,1 % medan kostnaderna för bilddiagnostik är drygt 1,8 % högre än föregående år. Kostnaden för sjukvårdsmaterial och hjälpmedel är något lägre än föregående år, 43