Verksamhetsberättelse. Skånevård Kryh. januari-december 2017

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Skånevård Kryh januari-december

2 INLEDNING... 4 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 4 VIKTIGA HÄNDELSER... 5 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET... 5 Jämlik hälso- och sjukvård... 5 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård... 7 Personcentrerad vård... 8 Säker hälso- och sjukvård... 9 Tillgänglig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad vård Effektiv hälso- och sjukvård PRIORITERADE OMRÅDEN Primärvården befolkningens naturliga förstahandsval Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Övriga kvalitetsområden (med hänvisning till HS uppdrag 2016) UPPFÖLJNING AV ARBETET MED KRISHANTERING OCH SRSA PRODUKTION Somatisk vård inklusive vårdval Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Palliativ sjukhusvård/asih EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården Den kliniska forskningen ska öka Miljö Kemikalier ATTRAKTIV ARBETSGIVARE REGION SKÅNE - EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Resultat från medarbetarundersökning Trygga anställningar Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Utveckling av regioninterna resursteam Jämställda löner Arbete med lika rättigheter och möjligheter HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Sjukfrånvaron ska minska Det goda ledarskapet DEN FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN SKA SÄKRAS Kompetensförsörjningsplaner Kompetensmixplanering Specialistutbildning för sjuksköterskor

3 Kliniskt basår för nya sjuksköterskor Kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor/skötare Kompetensförsörjning; äldre medarbetare Utbildningsuppdraget Kliniska utbildningsplatser och lärandemiljöer Allmäntjänstgöring för läkare (AT) Handledarkompetens inom förvaltningen Framtida kompetensbehov Specialistläkartjänster Utlandsutbildade med legitimationsyrken Användning av bemanningsföretag Bisysslor Antalet anställda och arbetad tid LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Ekonomiskt ingångsläge Resultat Resultat jämfört budget 63 Hälsoval... Fel! Bokmärket är inte definierat.4 ASiH/Palliativ vård. 65 Vårdval Grå starr. 67 Vårdval Ögonsjukvård...68 Vårdval Hudsjukvård.69 Läkemedel Åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans NYCKELTAL INVESTERINGAR Byggnadsinvesteringar/externa förhyrningar Utrustningsinvesteringar INTERNKONTROLL

4 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i förvaltningarna Skånes universitetssjukvård (SUS), Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. Vårdgarantins ramar ska uppfyllas. Förvaltningarna ska arbeta för en köfri och sammanhållen vård. Patientprocesser ska vara effektiva utifrån behov och nästa steg ska alltid vara känt för patienten. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste inte bara den förvaltningsinterna, utan all sjukvårdsverksamhet över de organisatoriska gränserna, vara koordinerad utifrån patientens behov. Förvaltningarna ska kontinuerligt effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitet med tydligt patientfokus samt bidra i arbetet med nivåstrukturering. Vid bristande tillgänglighet ska förvaltningarna samverka. Region Skåne ska, enligt avtal, vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. Förvaltningarna ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns, upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Nuvarande cytologisk screening för cervixcancer ska ersättas med HPV-screening i enlighet med nationella riktlinjer. I enlighet med Regionfullmäktiges beslut, Region Skånes verksamhetsplan och budget 2017 med plan för , uppdras sjukvårdsnämnderna att öka antalet vårdplatser med cirka Under 2017 ska utvecklingen av digitala tjänster intensifieras och förvaltningarna ska verka för, och delta i, denna utveckling. Vårdcentralerna får en viktig roll i det nya avtalet med kommunerna om vård och omsorg i hemmet eller på vårdinrättning utanför sjukhuset, och ska successivt under 2017 bistå den kommunala hemsjukvården med kvalificerat läkarstöd i såväl akuta som icke akuta situationer. Sjukhusläkare ska fungera som kompetensstöd och delta i bemanningen av den mobila verksamheten. De uppdrag som beslutats i tidigare års förvaltningsuppdrag/särskilda beslut och som inte är tidsbegränsade, ingår i förvaltningarnas uppdrag samt i den ekonomiska basen. Utöver det som beskrivs i förvaltningsuppdraget gäller följsamhet gentemot regionövergripande riktlinjer, strategier och policyer. I förekommande fall ska berörda förvaltningar upprätta handlingsplan utifrån beslutad strategisk plan. Skånevård Kryh Tillhandahåller akut- och planerad hälso- och sjukvård samt primärvård. Inom Kryh finns tre sjukhus, belägna i Ystad, Hässleholm och Kristianstad, varav huvuddelen av akutsjukvården bedrivs i Kristianstad och Ystad. Offentligt drivna vårdcentraler i kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge, Osby, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Skurup och Perstorp är en del av förvaltningens verksamhet. Förvaltningen ansvarar för skåneövergripande uppdrag avseende ungdomsmottagningar, specialiserad palliativ slutenvård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt Palliativt utvecklingscentrum. Palliativt utvecklingscentrum bedriver arbete i enlighet med avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet. 4

5 Viktiga händelser Hässleholms sjukhus opererade flest planerade höftledsplastiker i Sverige med hög patientnöjdhet gällande såväl hälsotillstånd, smärtnivå och patienttillfredsställelse Ortopedin i Hässleholm fick förlängt uppdrag som universitetssjukvård Ny barnakut öppnad på CSK med två nybyggda, förvaltningsövergripande infektionsrum Standardiserade vårdförlopp för 28 cancerdiagnoser införda Kvalitetssäkrad patientinformation, ett regionalt projekt har tillsammans med verksamheten levererat ett komplett informationsmaterial och samtalsstöd för bröstcancerpatienter (Rosa Boken) UM online, ungdomsmottagning på nätet ett projekt som startades 2017 och redan har ökat tillgängligheten för våra ungdomar Under 2017 startades utvecklingsprojektet Hässleholms sjukvårdsområde med uppdraget att stärka den nära vården för de patienter som behöver den mest. Tanken är att genom samverkan med kringliggande kommuner, primärvård och ASIH utveckla en sammanhållen vårdkedja, där nästa steg alltid är känt Planeringen för att skapa Framtidens ortopedi i Hässleholm (FORTH) fortsätter. Fastighetsutvecklingsplan har tagits fram och beslut har tagits för att gå vidare för att få en samlad bild av behoven för hela sjukhuset Lasarettet i Ystad på 10:e plats i Dagens Medicins rankning bland Sveriges mellanstora sjukhus. Klinisk fysiologi har fått den fina utmärkelsen "Bäst i Sverige" inom myokardscintigrafi i ett kvalitetssäkringsprogram Fem team har genomgått förbättringsprogrammet, som regionen anordnar i regi av Enheten för strategisk kvalitetsutveckling. Fyra av verksamheterna använder nu Gröna korset som verktyg i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet Förbättringsarbete i Ystad har minskat ledtiderna till trombolysbehandling Receptarier på alla sjukhus i Kryh för en effektivare och mer säker läkemedelshantering Rejält kortad kö för fotoscreening på Ögonmottagningen på CSK för patienter med diabetes Införandet av Sepsislarmet har lett till att fler patienter får antibiotika tidigt Minskat antal inläggningar i slutenvården genom införande av dagvård för medicinpatienter på CSK Införande av så kallade pulsronder före den medicinska ronden ger hela teamet runt patienten en snabb överblick av patientens flöde samt planering av patientens vårdtid Lansering av nya webbplatser för CSK, Ystad, Hässleholm och primärvården har ökat tillgängligheten för patienter och besökare i deras kontakt med vården En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Hälso-och sjukvården i Region Skåne ska vara säker, jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Alla verksamheter ska sträva efter en sammanhållen vård anpassad efter patientens behov. För att nå målet krävs ökad fokus på prevention, god tillgänglighet, gott bemötande, effektiv utredning, behandling samt att rehabilitering och eventuell palliation integreras mer i patientprocesserna. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Övergripande mål 5

6 Kunskapen om omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården och tandvården ska öka och riktade insatser ska minska dessa skillnader Patienter utsatta för våld i nära relationer ska identifieras och stöttas i högre grad än under 2016 Kunskapen om omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården och tandvården ska öka och riktade insatser ska minska dessa skillnader Framgångsfaktor: Analys av vården utifrån kön, ålder och geografi ska integreras i det pågående processarbetet Styrtal: Antal vårdprocesser som har analyserats ur ett köns-ålders- och geografiskt perspektiv Målnivå: 4 Verksamhetsplan Skånevård Kryh 2017 Arbete pågår inom fyra patientprocesser, diabetes, äldre, ledplastik och höftfraktur. Inom diabetsprocessen utförs regelbundet resultatanalys utifrån kön, ålder och geografi. Omotiverade skillnader har identifierats inom några områden. Det ses geografiska skillnader inom Kryh för målnivåer, när behandling sätts in och behandlingsalternativ, men även skillnader ur ett könsperspektiv när det gäller blodsockervärden och andel patienter som behandlas med insulinpump. Fördjupade analyser pågår. Det pågår även ett förbättringsarbete med enkäter via Nationella diabetesregistret, där Hässleholm är pilot. Det handlar om patientrapporterade utfallsmått och patientens upplevelse och tillfredsställelse med vården. Indikatorn Återinskrivning inom 30 dagar till sjukhus av patienter 65 år och äldre följs av processgrupp Äldre. Jämförelser görs ur perspektiven kön och ålder grupperat på femårs intervaller, per sjukhus samt mellan de elva kommunerna inom Skånevård Kryh. Det ses inga påtagliga skillnader mellan kön eller åldersgrupper medan geografiska skillnader kan ses mellan kommuner och primärvårdsenheter. Vissa olikheter i återinläggningsfrekvensen ses mellan sjukhusens verksamheter. I processarbetet ingår att utveckla samverkansformer mellan involverade vårdaktörer och att förbättra medbestämmande i beslutsprocessen kring patienten för att minska behovet av återinläggningar. Lagen om samverkan kring utskrivning från slutenvård som införs under 2018, förväntas ha positiv effekt på denna indikator. Vårdprocess akut höftfraktur har elva mål som speglar kvaliteten inom sjukhusvården. Målen, som framför allt handlar om ledtider i processen och vårdrelaterade skador, följs kontinuerligt. Det har inte framkommit några omotiverade skillnader ur ett köns- eller åldersperspektiv. I det nationella kvalitetsregistret RIKSHÖFT ingår uppföljning av bl.a. gångförmåga, gånghjälpmedel och smärta i det opererade benet 4 månader efter operationen. Resultatet belyser rehabiliteringsarbetet geografiskt. Hitintills har inga omotiverade skillnader kunnat identifieras mellan kommunerna nordöstra Skåne. Höftplastikprocessen analyserar regelbundet registerdata från Svenska höftprotesregistret utifrån kön, ålder och geografi. De skillnader som kan ses är inte omotiverade och de följer det nationella mönstret. Patienter utsatta för våld i nära relationer ska identifieras och stöttas i högre grad än under 2016 Framgångsfaktor: Implementering av Region Skånes vårdprogram för våld i nära relationer Styrtal: Antal verksamheter där vårdprogrammet är implementerat Målnivå: Implementerat på akutmottagningar, vårdcentraler, barnmorske- och ungdomsmottagningar Verksamhetsplan Skånevård Kryh

7 Implementering av Region Skånes vårdprogram för våld i nära relationer har inte kunnat påbörjas då vårdprogrammet inte är fastställt. I avvaktan på detta sker andra aktiviteter i verksamheterna. Samtliga akutmottagningar arbetar med information och utbildning till medarbetarna, men även med informationsmaterial till patienter och närstående. Vid akutmottagningarna finns samordnare eller arbetsgrupp med ansvar för våld i nära relationer. På akutmottagningen på CSK används kamera för att dokumentera misshandelsskador. Primärvården har alltid särskild uppmärksamhet avseende minderåriga vid misstanke om våld eller andra övergrepp i familjen och skickar enligt rutin en orosanmälan till Socialtjänsten i aktuell kommun. På vårdcentralen i Skurup finns en genusambassadör som är speciellt utbildad i jämställdhet och våld i nära relationer. Inom mödravården, ungdomsmottagningar och på barnavårdscentralerna finns rutiner för att fråga om våld i nära relationer samt vart hänvisning sker om patienten eller barn utsätts för någon form av våld. Barnmorskemottagningarna rapporterar in följsamhet, angående huruvida frågan om våld i nära relationer ställts, till Nationella Graviditetsregistret. Resultatet för 2017 visar att ca 90 procent av alla gravida fått frågan, detta är i nivå med riksgenomsnittet. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Övergripande mål Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska förbättras inom prioriterade grupper Framgångsfaktor: Hälsofrämjande nätverk i Kryh i samverkan med regionalt kunskapscentrum Styrtal: Styrtal för rökfrihet tas fram i samverkan med kunskapscentrum prevention och sjukdomsförebyggande metoder Målnivå: Ökad andel rökfria patienter inför planerad operation Verksamhetsplan Skånevård Kryh 2017 Kryh har arbetat aktivt under 2017 för att utveckla, stärka och förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet gällande levnadsvanor. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och regionalt vårdprogram om levnadsvanor utgör grunden. I juni fastställdes förvaltningens handlingsplan för ökad rökfrihet inför planerade operationer. I december genomfördes punktprevalensmätningar (PPM) kring rökfrihet och identifierat riskbruk av alkohol inför planerade operationer. Samtliga opererande verksamheter deltog i mätningen. Syftet var att få ett utgångsvärde för att kunna mäta och följa målet Ökad andel rökfria patienter inför planerad operation. Förvaltningens mål avseende Ökad andel rökfria patienter inför planerad operation anses inte uppfyllt då enbart utgångsvärdet mättes under Under våren 2018 kommer ny mätning att genomföras för att kunna följa målet. Regional uppföljningsmetod saknas för att kunna möjliggöra en kontinuerlig mätning. I division kirurgi har sedan tidigare införts totalt rökstopp i processerna kärlkirurgi och bröstplastik. Blodprov används för att säkerställa rökfriheten innan operation. Insatser för att stödja implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer avseende levnadsvanor samt generell utveckling av det hälsoinriktade arbetet på vårdcentralerna genomförs löpande. Samtliga vårdcentraler inom Skånevård Kryh har besökts under året av förvaltningens folkhälsostrateg, med syfte att återkoppla resultat samt föra dialog om det hälsoinriktade arbetet. Ett dialogunderlag som visar aktuella resultat per vårdcentral för levnadsvanor från Nationella patientenkäten och Nationella 7

8 diabetesregistret har använts som uppföljningsverktyg. I underlaget finns uppgifter om huruvida vårdcentralen är certifierad som Astma-KOL-mottagning och Hjärtsviktsmottagning, samt uppgifter om resurspersoner för levnadsvanorna och uppföljning av åtgärdsregistrering. Indikatorer Hälsoinriktad IDnr Målnivå 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel av vårdcentralens förtecknande, 65 år ID % 45,0 - - och äldre, som vaccinerats mot säsongsinfluensa Regelbunden kontakt med tandvård för barn- ID % * * * och ungdom Amning - 6 månaders ålder ID0108 * * * Barn som erhåller hälsoundersökning enligt ID0256 * * * BBIC Registrering av föräldrars rökvanor vid 8 mån ålder ID0117 * * * Andelen rökare som slutar efter ID % månader 57,4 58,9 66,1 Andel icke-rökare (T2D>18 år) ID % 82,0 80,8 84,8 Andel med rökstopp 3 mån efter stroke ID % 41,4 60,9 47,3 Andelen som deltagit i fysiskt ID % träningsprogram efter månader 50,7 47,4 44,1 Andel fysiskt inaktiva (T2D > 18 år) ID0297 < 30 % * * * Patienter med ångest och depression som ID0298 * * * har fått FaR BMI-kontroll 4 år ID0121 * * * Andel utan svår fetma vid diabetes. Primärvård [NDR] ID0318 * * * NPE Diskuterade läkaren eller någon annan ID0319 * * * > 35 % ur personalen levnadsvanor med dig? PPM alkohol och rökning vid elektiva ID0320 operationer Rökning vid KOL ID0321 * * * Screening för riskbruk av alkohol under ID0322 * * * graviditet (Graviditetsregister) Tobaksvanor under graviditet ID0323 * * * (Graviditetsregister) Bröstcancer screening ID0261 * * * Cervixcancer screening ID0262 * * * *Resultat finns inte tillgängligt i Kvalitetsapplikationen, Region Skåne. Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att personen sätts framför sin sjukdom, och att behov som personen själv formulerar har lika stor betydelse som de behov som professionell vårdgivare identifierar. Det innebär partnerskap mellan personen, samt dess närstående, och professionell vårdgivare. Övergripande mål Patientens förtroende för hälso-och sjukvården ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras jämfört med 2016 Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinskrivningar minskar jämfört med föregående år 8

9 Indikatorer Personcentrerad IDnr Målnivå Utfall 2017 Utfall 2016 Kryh Utfall 2016 Riket Helhetsintryck ID */77** 83*/79** Tillgänglighet ID */81** 85*/81** Bemötande ID */82** 83*/84** Information ID */70** 65*/73** Emotionellt stöd ID */67** 73*/70** Kontinuitet ID */62** 80*/69** Delaktighet ID */76** 78*/79** Resultat från Nationell patientenkät (NPE) 2016, *medelvärde resultat akutmottagningar (Kryh: Akutmottagningarna Ystad, CSK och Hässleholm)/**medelvärde resultat primärvård (Kryh: samtliga 21 vårdcentraler i Skånevård Kryh). Nationell patientenkät Nationell Patientenkät (NPE) genomförs vartannat år inom primärvård, somatisk öppen- och slutenvård samt på akutmottagningar. Under 2016 genomfördes mätning inom specialiserad sjukhusvård samt öppen- och slutenvård, nästa mätning planeras Under hösten 2017 genomfördes mätningar inom primärvård och på akutmottagningar. Resultatet av dessa väntas vara klara under februari/mars Tidigare resultat från 2015 och 2016 visar att akutmottagningarnas resultat förbättrats och majoriteten av indikatorerna är bättre jämfört med riksgenomsnittet. För primärvården ses ett försämrat resultat för motsvarande period och även ett sämre utfall, jämfört med riksgenomsnittet. Resultatet varierar mellan de olika vårdcentralerna och akutmottagningarna inom Kryh. Resultat från NPE utgör grunden för verksamheternas förbättringsarbete. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt Patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Fallolyckor och ohälsa i munnen hos äldre ska minska Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in 9

10 Indikatorer Säker vård IDnr Målnivå 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5 0,48 0,99 1,02 Överbeläggning ID0128 <1 3,82 3,32 2,49 Överflyttning IVA patienter pga. resursbrist ID0136 <1,5 1,2 % 2,6 % 1,5 % Riskbedömning trycksår ID0026 >79,5 79 % 80 % 79 % Vårdplan trycksår ID0233 >95 82 % 79 % 80 % Uppkomna trycksår under vårdtiden ID0240 <5 2,4 % 4,6 % 4,1 % (slutenvård) Vårdrelaterade infektioner ID0025 <6 CSK,HBG 8,4 % 8,7 % 9 % <4 Övriga Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) ID0011 < Bredspektrum antibiotika vid ID0049 <10 17 % 17 % 18 % urinvägsinfektion Penicillin V vid behandling av barn med ID0050 >75 75 % 67 % 68 % luftvägsantibiotika Andel orala opioider ID0027 >70 % 72 % 72 % 73 % Utskrivningsinformation läkemedel ett eller ID0306 >70 % 69 % 67 % 61 % fler läkemedel Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång ID0016 > st 1003 st 1418 st (primärvård) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) ID0015 >50 43 % 27 % 32 % Olämpliga läkemedel Äldre (>75 år) ID0028 < DDD/ Fallriskbedömning ID0012 >79,5 78 % 80 % 79 % Vårdplan avseende fallrisk ID0013 >95 87 % 85 % 80 % Munhälsobedömning (äldre) ID st 7116 st 5063 st Dokumenterad munhälsobedömning ID0126 (palliativ) >80 52,8 % 54,3 % 54,8 % Riskbedömning undernäring ID0023 >79,5 77 % 78 % 77 % Vårdplan undernäring ID0292 >95 % 82 % 80 % 80 % Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Det övergripande målet i Skånevård Kryh är att erbjuda patienter med behov av vård på sjukhus, en snabb tillgång till vårdplats samt vård på avdelning med rätt medicinsk- och omvårdnadskompetens, med målsättningen att förflyttningar endast ska ske av medicinska skäl. Perioder av vårdplatsbrist inom övriga sjukvårdsförvaltningar och Kryh, högt patientinflöde, hög beläggningsgrad samt calici/influensaperioder har medfört att antalet överbeläggningar har ökat de senaste två åren. Ystad har periodvis haft en mycket ansträngd vårdplatssituation och olika åtgärder har vidtagits för att minska överbeläggningarna. Sommaren 2017 öppnades en Observationsavdelning, med läkar- och undersköterskebemanning, som minskade antalet överbeläggningar och därmed den totala vårdplatssituationen. Trots en ansträngd vårdplatssituation har förvaltningen, genom ett strategiskt arbete i slutenvårdsdivisionerna, minskat antalet utlokaliserade patienter från 0,99 till 0,48 per 100 vårdplats jämfört med föregående år. 10

11 Skånevård Kryh har riktlinjer för vilka patientkategorier som kan vårdas på annan avdelning när hemavdelningen inte har vårdplatser, så kallade systeravdelningar, där utbildning och kompetensutveckling skett av berörd personal. Det är tydligt definierat vilka infektionspatienter som ska vårdas på specialiserad infektionsplats och vilka infektionspatienter som kan vårdas på annan avdelning med konsultstöd av infektionsläkare. Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Skånevård Kryh når målet för uppkomna trycksår under vårdtiden. Region Skånes mål för andel patienter med trycksår kategori 2 till 4 uppkomna under vårdtiden är mindre än 5 procent. Vid den nationella punktprevalensmätningen av trycksår, som genomfördes mars 2017, visade mätningen på trycksår kategori 2 till 4 uppkomna under vårdtiden hos 2,4 procent av patienterna i slutenvårdsdivisionerna. Motsvarande siffra föregående år var 4,6 procent. För den palliativa vården var motsvarande siffra 5,6 procent jämfört med 18,8 procent föregående år. Höstens regionala punktprevalensmätning av trycksår visade ett minskat antal patienter med trycksår jämfört med tidigare mätningar. Däremot var andelen patienter med trycksår kategori 2 till 4 under vårdtiden högre, 4,1 procent. För den palliativa vården var det 10 procent genomfördes insatser för att förbättra dokumentation av trycksår. I journalgranskning vid punktprevalensmätning ses under 2017 en fortsatt förbättring av dokumentationen. Skånevård Kryh har en förvaltningsövergripande handlingsplan för trycksår samt verksamhetsspecifika handlingsplaner på enheter med hög andel trycksår och inom palliativ vård/asih. Fokus är tryckårsprevention genom kunskaps- och informationsspridning, sammanställning av mätningar och tydliggörande av mål, uppföljning samt återkoppling av resultat. 187 medarbetare har under 2017 genomfört den nätbaserade utbildningen Att förebygga trycksår, undernäring och fall i slutenvården med godkänt resultat. Förbättringsarbete har genomförts i olika verksamheter under Inom verksamhetsområde (VO) Ortopedi har madrasser införskaffats för behandling av trycksår till och med kategori 3. I samband med uppstarten erhöll alla medarbetare utbildning om förebyggande arbete för att förhindra trycksår. Utvärdering av madrasserna pågår. VO Akut/Medicin i Ystad har infört trycksårsförebyggande madrasser. Specialiserad Medicin i Kristianstad har en tagit fram en handlingsplan för att förebygga trycksår med regelbunden mätning/uppföljning som har lett till en stor minskning av trycksår. VO Hud har tagit fram material för och erbjudit andra verksamheter utbildning i hantering av trycksår. Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år Skånevård Kryh har uppnått målet att vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år. Utifrån analys av antalet vårdrelaterade infektioner, med hjälp av Infektionsverktyget, ses en minskning med 13,9 procent under 2017 jämfört med föregående år. Det är framförallt urinvägsinfektioner, lunginflammationer och djupa postoperativa infektioner som minskat. Se tabell nedan. Antalet vårdrelaterade infektioner rapporterade i Infektionsverktyget Jämförelse 2016 med 2017 Infektion Förändring antal 2016 till Antal VRI 2017 Antal VRI 2016 Lunginflammation Urinvägsinfektion med feber

12 Urinvägsinfektion utan feber Vårdrelaterad sepsis med okänt fokus Ytlig postoperativ infektion Djup postoperativ infektion Infektion med Clostridium difficile Annan vårdrelaterad infektion Totalt antal vårdrelaterade infektioner Förändring i procent jämfört med föregående år 13,9 % Skånevård Kryh når inte målet gällande andelen patienter med vårdrelaterad infektion (VRI) utifrån punktprevalensmätning (PPM). Undersökningen som genomfördes mars 2017 visade att 8,4 procent av patienterna i Skånevård Kryh hade en VRI, och det är en minskning för tredje året i rad. Under våren har Skånevård Kryh även genomfört en lokal PPM med fokus på ett område där VRI är mest frekvent förekommande; urinkatetrar (KAD). I mätningen ingick 101 patienter och resultatet påvisade skillnader i andelen KAD-behandlade patienter mellan sjukhusen. Resultaten ligger till grund för pågående arbete för att öka följsamheten till Vårdhandboken och nationella riktlinjer och därmed säkerställa en mer jämlik vård. Våren 2017 deltog 100 medarbetare i Skånevård Kryh i workshops på sjukhusen i Kristianstad, Hässleholm och Ystad med fokus på urinkatetrar. Den nationella punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner och klädregler som genomfördes våren 2017 visade på ökad följsamhet för tredje året i rad. Vid höstens mätning sågs ett försämrat resultat, vilket har kommunicerats på samtliga ledningsnivåer för att förbättra följsamhet till riktlinjer. Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Avsikten med detta måltal är att följa effekten av arbetet med antibiotikastrategin som formulerats via STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Under lång tid har en nedgång av antalet kurer med antibiotika noterats. Det finns flera orsaker till att nivån varierar och den givna orsaken till variationer är infektionsperioder, säsongsvariation och förändringar i antal besök. En annan orsak kan vara bristande kontinuitet i läkarbemanningen då långsiktiga informations- och utbildningsbudskap riskerar att få lägre genomslagskraft på terapitraditionen. Användningen av antibiotika i öppenvård visar en sjunkande trend över tid, men Skånevård Kryh når inte målnivån. Vårdcentralerna arbetar vidare enligt verksamhetsspecifika handlingsplaner för att minska förskrivningen. Läkemedelsrelaterade fel ska minska För att minska läkemedelsrelaterade fel i vården pågår inom förvaltningen utveckling inom flera områden. Utbildning för nyanställda AT läkare och fortbildning av läkare i att hantera läkemedel i ordinationssystem genomförs kontinuerligt, receptarier finns på samtliga sjukhus för att göra läkemedelshanteringen säkrare och för att avlasta sjuksköterskorna i läkemedelsarbetet. Allt fler tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen genomförs i slutenvården samt inom offentlig primärvård till patienter på särskilda boenden och patienter med hemsjukvård. Allt fler patienter får utskrivningsinformation vilket minskar risken för läkemedelsfel i samband med utskrivning ifrån slutenvård. Det regionala måltalet (>70%) för utskrivningsinformation gäller från 2017 för samtliga läkemedelsbehandlade patienter (dvs. 1 läkemedel). Tidigare var målet att 70 12

13 procent av patienterna med fem läkemedel eller fler (dvs. 5 läkemedel) skulle få en utskrivningsinformation och det målet nåddes under Årets högre mål uppnås nästan och landar på 69 procent. Variationen mellan olika verksamheter i Kryh är dock relativt stor. Information om utskrivningsinformation ingår nu som en del i introduktionen av AT-läkare. I Skånevård Kryh finns ett väl utvecklat samarbete kring läkemedelshantering och läkemedelssäkerhet i Läkemedelsnätverket Kryh där representanter för primärvård, ASIH, sjukhusen och kommunerna ingår. Det finns även ett nätverk för läkemedelsansvariga sjuksköterskor, som träffats vid fyra tillfällen under året. Arbetet leds av läkemedelsansvarig läkare och chefsapotekare. Läkemedelshanteringen på enheterna har under våren 2017 kvalitetsgranskats enligt regionalt protokoll. Ett nytt regionalt läkemedelsförsörjningsavtal trädde i kraft den 1 september. Skånevård Kryh har ingått i det regionala omställningsprojektet, såväl i styrgrupp som i delprojekt. Förvaltningsövergripande och lokala styrgrupper på sjukhusen har ansvarat för implementeringen i förvaltningen, en stor informations- och utbildningsinsats har genomförts inför införandet av nya rutiner för läkemedelsbeställning och för kommande patientindividuella doser (PID). Det har under hösten varit en del uppstartsproblem med avvikelser avseende beställning och leverans av läkemedel till enheter i Skånevård Kryh, dessa har återkopplats till regional projektledning och leverantör för åtgärder. Fallolyckor och ohälsa i munnen hos äldre ska minska Skånevård Kryh når det övergripande målet att fallolyckor ska minska, men når inte målet gällande riskbedömningar och vårdplaner. Antalet dokumenterade fallolyckor under vårdtiden minskar med 3,9 procent jämfört med procent av patienterna är riskbedömda och 87 procent av riskpatienterna har en vårdplan. Andelen riskpatienter med vårdplan har stigit för tredje året i rad. Under hösten genomfördes temaeftermiddagar på förvaltningens tre sjukhus med föreläsning om läkemedel och fall samt exempel på förbättringsarbeten kring hur fallolyckor kan förhindras. Till temaeftermiddagarna bjöds även kommuner och privata vårdgivare in. Antalet dokumenterade munhälsobedömningar i journalsystemet Melior har ökat med 19 procent, jämfört med Ett forskningsprojekt för förbättrad munhälsa pågår i samarbete med Högskolan Kristianstad och Folktandvården Skåne. Huvudsyftet är att undersöka om intensifierade munvårdsåtgärder före operationen minskar vårdrelaterad lunginflammation hos personer som är 65 år och äldre och som genomgår ortopedkirurgisk behandling i benen. Datainsamling pågår under två år och resultat beräknas publiceras i början av Det pågår förbättringsarbeten vid flera enheter vid sjukhusen för att öka antalet munhälsobedömningar och vårdplaner, i syfte att förbättra munhälsan för äldre. Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Målet gällande riskbedömningar och vårdplaner vid risk för undernäring nås inte, men andelen riskpatienter med en vårdplan har ökat. 77 procent har riskbedömts och 82 procent av dessa hade en vårdplan. Under 2017 har fem Kryhteam deltagit i program för ökad patientsäkerhet där ett av de områden som ingick omfattade nutrition. Verksamhetsområde Ortopedi har utarbetat nya riktlinjer i samarbete mellan nutritionsansvarig sjuksköterska och geriatriker. De nya riktlinjerna innebär bland annat att höftfrakturpatienter i större utsträckning får extra näringstillskott genom infusion. 13

14 Inom specialiserad palliativ vård identifieras patientens nutritionsstatus i ett tidigt skede för att upptäcka en eventuell viktnedgång och för att i livets slutskede kunna fånga upp aptitnivå. När en nutritionsbehandling inom den palliativa vården sätts in ska den ha ett klart syfte samt vara tidsbegränsad och behandlingen ska avslutas om den inte gagnar patienten. Akutmottagningarna på CSK och på Lasarettet i Ystad har genomfört förbättringsåtgärder för att äldre och patienter med lång vistelse på akuten ska få god omvårdnad med fokus på nutrition. Därutöver pågår arbete för förbättrad nutrition inom både hjärtsjukvård och intensivvård. Nivåstrukturering mellan dietister inom primärvård respektive specialistvård har genomförts för att optimera behandling på lägsta möjliga vårdnivå. Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver. Övergripande mål Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska förbättras jämfört med föregående år Indikatorer IDnr Målnivå Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Telefontillgänglighet primärvård (enl vårdgaranti) ID0075 Hösten Hösten Hösten ,8 86,6 88,3 Vårdgaranti primärvård läkarbesök ID0076 Hösten Hösten Hösten ,7 90,7 92,1 Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, första ID ,0 100 besök 89,4 88,7 Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, ID ,9 100 operation/åtgärd 85, 6 88,6 Följsamhet till medicinskt måldatum för ID genomförda återbesök Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar ID0078 > 90 49,3 51,7 50,9 Andel som väntar mindre än 1 timme till första ID ,3 > 80 läkarbedömning 46,2 45,3 Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 ID ,2% > 80 timmar 69,6 72,0 Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom ID ,3 > timmar 80,4 85,8 Mediantid från ankomst till sjukhus till ID0269 trombolysstart < 40.0 min 63,5 61,0 54,0 Reperfusion vid hjärtinfarkt inom ID ,1 > 90 rekommenderad tid 55,2 64,3 Telefontillgänglighet primärvård (enligt vårdgaranti) Antal inkommande samtal ökar kontinuerligt. Vid höstens mätning var det totalt inkommande samtal, vilket var fler än mätningen under våren och fler än motsvarande period föregående år. Telefontillgängligheten är ett prioriterat område och samtliga vårdcentraler har utifrån sina förutsättningar upprättat handlingsplaner för att nå målnivån. Trots detta har telefontillgängligheten försämrats till motsvarande nivå som hösten 2014 efter att ha varit uppe på 14

15 88,3 procent hösten 2015 och 86,6 procent hösten Den främsta orsaken till att målet inte nås är brist på personal. Vårdgaranti primärvård läkarbesök Andel läkarbesök inom 7 dagar visar på en nedåtgående trend. Hösten 2017 ses en liten ökning jämfört med mätningen våren 2017 och än större jämfört med våren Andel läkarbesök inom 7 dagar var 89,7 procent i höstmätningen, exkluderat patientvald väntan uppgår andelen till 94,1 procent. Läkarbesöken har ökat med 11 procent jämfört med mätningen våren 2017 och jämfört med hösten 2016 är den cirka 3 procent högre. Den försämrade tillgängligheten är framförallt ett resultat av rådande läkarbrist inom primärvården och flertalet enheter har under mätperioden haft behov av att ta in hyrpersonal. Varje vårdcentral har upprättat en handlingsplan för att öka produktiviteten och nå en bättre tillgänglighet för läkarbesök. Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, första besök Det pågår ett kontinuerligt arbete i samtliga verksamheter för att korta patientens väntetid och förbättra tillgängligheten. Målet att förbättra tillgängligheten jämfört med föregående år nås inte på förvaltningsnivå, även om enskilda enheter nu har en tillgänglighet som är bättre än Verksamhetsområden som trots ett kraftigt ökat remissflöde har en mycket god tillgänglighet är Hud och Ortopedi. Arbete pågår utifrån regionalt Uppdrag kvalitetssäkring av väntande patienter och väntetidsrapportering. Verksamheterna arbetar enligt Gemensam handlingsplan Skånevård Kryh och en checklista har upprättats för att fokusera arbetet på prioriterade områden. Checklistan används såväl i verksamheternas tillgänglighetsarbete som vid avstämningsdialoger. Brist på specialistkompetens inom vissa områden påverkar tillgängligheten. Om förväntad väntetid är längre än 90 dagar erbjuds patienten samordning till annan vårdgivare. Bland väntande patienter över 90 dagar finns även de som tackar nej till samordning har patienter anmälts för samordning enligt vårdgarantin, vilket är en fördubbling jämfört med Besök inom vårdutbuden urologi (750), gynekologi (325) och neurologi (127) står för den största andelen. Inom vårdutbuden öron-näsa-hals och kirurgi sker viss samordning inom förvaltningen. 15

16 Det finns ett behov av samordning inom reumatologi och specialiserad smärtmottagning men det saknas vårdgivare som kan ta emot patienter. Reumatologin har haft ett ökat patientinflöde från sydost vilket har försämrat tillgängligheten. Specialiserad smärtmottagning har kapacitetsbrist som beror på att det endast finns ett smärtteam i Skånevård Kryh. Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, operation/åtgärd Tillgänglighet till operation/åtgärd har försämrats jämfört med föregående år. Personalbrist har medfört färre vårdplatser och ett mindre antal öppna operationssalar. Patienter som väntar på benigna operationer står kvar länge på väntelistan. Det regionala operationsteamet har opererat 80 patienter polikliniskt i Kristianstad och Ystad. I Kryhs övergripande operationsplaneringsforum planeras och beslutas hur operationskapaciteten ska optimeras på bästa sätt. Operationssalar fördelas utifrån medicinsk prioritering, både inom Kryh och regionalt, samt utifrån respektive verksamhets aktuella väntelista. Följsamhet till medicinskt måldatum för genomförda återbesök Endast 29 procent av de genomförda återbesöken sker inom medicinskt måldatum, men 54 procent av återbesöken är genomförda senast 15 dagar efter måldatum. Verksamhetsområdena Specialiserad medicin Kristianstad och Hud visar en bättre följsamhet till målet. Antal planerade återbesök i Skånevård Kryh är fler än december 2016 och patienter har väntat mer än 90 dagar över medicinskt måldatum. Det går inte, av statistiken, att urskilja den medicinska prioriteringen. Andel genomförda återbesök inom måldatum 2017 Sjukvårdsnämnd Kryh beslutade i november 2017 att förvaltningen skulle ta fram en handlingsplan för att få balans i planerade och genomförda återbesök. En handlingsplan har upprättats inför

17 Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar Antalet MR-remisser ökar kontinuerligt liksom antalet MR-undersökningar. Kryh håller kvälls- och helgöppet på alla tre sjukhusen så mycket som det är möjligt för att bemanna MR-kamerorna. Det råder brist på röntgensjuksköterskor vilket hindrar ytterligare öppethållande. Genom extra diktering har svarstider minskats. Ett relativt stort antal av patienterna har väntat länge i andra förvaltningar innan de får sin undersökning genomförd i Kryh. Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning Skånevård Kryh når inte målet, men i takt med att antalet akutläkare ökar, avlastas triageringsfunktionen och tiden till första läkarbedömning kommer att minska. Kunskapsbaserad vård Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Enligt den nationella cancersatsningen har standardiserade vårdförlopp för ytterligare tio cancerdiagnoser införts; analcancer, akut lymfatisk leukemi (gemensamt akut leukemi), kronisk lymfatisk leukemi (gemensamt maligna lymfom), livmoderhalscancer, livmoderkroppscancer, njurcancer, peniscancer, skelett- och mjukdelssarkom, sköldkörtelcancer och testikelcancer. Införande sker i samarbete mellan primärvård och sjukhus. Inom cancerområdet har bland annat två immunoterapibehandlingar införts vid lungcancer och även användandet av ett nytt cytostatika vid tjock- och ändtarmscancer. Nio nya vårdprogram har fastställts och implementerats inom cancerområdet under året; cervixcancerprevention, follikulära lymfom, cancerrehabilitering, t-cellslymfom, Hodgkins lymfom, livmoderhals- och vaginalcancer, skelett- och mjukdelssarkom i extremiteter och bålvägg, analcancer och Waldenströms. Införande av vårdprogrammen för cancer följer en strukturerad plan. Regionalt vårdprogram för enteral nutrition har införts under året. Nationella riktlinjer har implementerats för multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. Inom diabetesområdet har det gjorts en uppdatering och implementering av nationella riktlinjer, Läkemedelsverkets behandlingsriktlinjer för typ 2 diabetes, nationellt vårdprogram för behandling med insulinpump samt det regionala vårdprogrammet gällande typ 2 diabetes och även besöks- och remissrutiner. Detta har inneburit en regional samsyn kring behandling med insulinpump samt blodsockerregistrering och därmed ökat förutsättningarna för en jämlik vård. Smärtmottagningen har infört behandlingsmetoder enligt ACT och Compassion Therapy, vilka är en utveckling av kognitiv beteendeterapi. Dessa terapiformer gör det lättare för patienterna att förstå sin situation och att kunna göra förändringar med stöd av teamet. Metoden har inneburit en ökad kvalitet och blivit ett bra redskap att skapa självomhändertagande för patienterna. Hjärtsektionen har infört nya behandlingsmetoder vid ischemisk sjukdom och vid svår hjärtsvikt, som medfört att dessa patienter är i mindre behov av slutenvård. Inom den palliativa verksamheten har gemensamma riktlinjer och medicinska PM tagits fram och en tvärprofessionell forsknings- och utvecklingsgrupp har startats. Implementering av Nationella kunskapsstöd (NVP) har påbörjats och ett gemensamt skattningsinstrument (IPOS) införts. Verksamheten genomför regelbunden uppföljning av Svenska palliativregistret och andra kvalitetsparametrar, vilket bidragit till att en hög målkvalité uppnåtts. Uppbyggnad pågår av konsult, råd och stöd samt utbildningsinsatser i palliativ vård till ambulansverksamheten i Skåne. I ett 17

18 samarbete mellan palliativ vård, ASIH och barnklinikerna i Region Skåne har ett arbete även påbörjats för att definiera en Skåneövergripande samverkansrutin, med målet att kunna erbjuda fler barn- och ungdomar möjlighet till vård i hemmet. Ungdomsmottagningarna Skåne har påbörjat verksamhetsanalys avseende tillgänglighet och behandlings- och vårdprocesser. Analysen lett fram till ett identifierat behov av en strukturerad plan gällande tidig kontakt, strukturerad bedömning och uppföljning i enlighet med nationella och regionala riktlinjer. Samverkan med Barn- och Ungdomspsykiatrin och Vuxenpsykiatrin har påbörjats i syfte att säkerställa samsyn i behandlingsprinciper för gemensamma patienter. Inom dietistverksamheten har kompetensutveckling genomförts, med inriktning på samtalsmetoder för individualiserad behandling för respektive patient. Arbetet med en mer systematisk uppföljning och återkoppling av resultat från kvalitetsregister till har påbörjats inom flera verksamheter. Uppföljning inom cancerområdets kvalitetsregister sker i det regionala Cancerrådet, men även i den divisionsövergripande medicinska ledningsgruppen med tillhörande verksamheter. Inom endokarditprocessen har journalgranskning av samtliga patienter med endokardit genomförts för att skapa förvaltningsgemensamma rutiner för registrering. Uppföljning av vårdprogram och riktlinjer har genomförts inom flera områden, bland annat inom höftfraktur, höft- och knäproteser. Effektiv hälso- och sjukvård En effektiv vård är den vård, som med tillgängliga resurser skapar bästa möjliga resultat och hälsa för patienten. Det innebär, att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen. Den medicinska kvaliteten ska i jämförelse nationellt och internationellt visa goda resultat Framgångsfaktor: Vårdens processer analyseras kontinuerligt och avvikelser åtgärdas. Standardiserade vårdprocesser. Implementering av vårdprogram. Kvalitetsstyrning på samtliga ledningsnivåer Styrtal: Dagens Medicins ranking av mellanstora sjukhus. Målnivå: Ystad <10 Verksamhetsplan Skånevård Kryh var Lasarettet i Ystad på tionde plats i rankningen av svenska mellanstora sjukhus. Målet att förbättra denna placering uppnåddes inte. Dock pågår mycket arbete inom Skånevård Kryh för att öka den medicinska kvaliteten genom standardisering av vårdprocesser, implementering av vårdprogram och kvalitetsstyrning etc. Se även Kunskapsbaserad vård. Förvaltningen arbetar för en icke skuldbeläggande kultur avseende avvikelser, för att få ett bättre systematiskt förbättringsarbete och undvika nya vårdskador i framtiden. Samtliga verksamheter arbetar med avvikelsehantering som en del i förbättringsarbetet. Statistik har även analyserats på övergripande nivå samt återförts till respektive verksamhetsområde i samband med exempelvis patientsäkerhetsdialoger och patientsäkerhetsronder. Avvikelseuppföljning används även vid händelseanalysarbete, för att klargöra om uppkomna situationer rapporterats vid tidigare tillfällen. Förvaltningens verksamheter arbetar brett för att minska kvalitetsbristkostnader. Exempel på detta är en förvaltningsövergripande sårvårdsutbildning, som genomfördes i september för alla sårombud, där även rekommendationer om förbandsmaterial ingick. Inom ortopedin har ett mål varit att korta vårdtider för artrosplastikpatienter i syfte att minska infektionsrisken, eftersom infektioner leder till patientlidande och stora kostnader. Följsamhet till regionalt vårdprogram inom diabetes, som avråder ifrån behandling med FGM (kontinuerlig blodsockermätning) till patienter med typ 2 diabetes, leder till minskad kostnad för blodsockermätare och en mer jämlik vård. 18

19 Vid vissa vårdcentraler avlastar fysioterapeuter läkarna med att skriva remisser till röntgen inom vissa diagnoser. En intygsgrupp som hanterar intyg vid förvaltningens vårdcentraler har startats, med målet att endast de intyg som kräver läkarbesök ska hanteras av läkare. Den palliativa vården/asih har påbörjat en analys av verksamheten med utgångspunkt i Strategisk plan för specialiserad palliativ vård (2013) samt vilken utveckling som kommer att krävas för att möta kommande behov, Målbild Detta arbete är kopplat till inriktning i nationella riktlinjer, regionala vårdprogram och förändring i omvärlden. Förvaltningen har deltagit i ett regionalt projekt om patientmåltider. Målet är en hållbar resursanvändning i samband med patientmåltiden, med utgångspunkt från patientens behov. I Kryh är inriktningen primärt, att minska beställningssvinnet på sjukhuset i Hässleholm samt identifierade avdelningar på CSK. Lasarettet i Ystad har en låg andel beställningssvinn och arbetar vidare enligt nuvarande rutiner med en långsiktig hållbarhet inom måltider. En tendens till minskning av beställningssvinnet kan ses i Hässleholm. Arbetet fortsätter under Andel öppenvård ska öka Framgångsfaktor: Primärvården är befolkningens naturliga förstahandsval. Utveckling av somatisk slutenvård mot öppna vårdformer. E-hälsotjänster. Styrtal: 1. Täckningsgraden ska öka. 2. Andel öppenvård i somatisk vård Målnivå: 1. >61,5%. 2. >48 % Verksamhetsplan Skånevård Kryh 2017 Arbete pågår kontinuerligt inom primärvården för att öka täckningsgraden och inom specialistvården för att överföra vård till öppenvård och primärvårdsnivå. I Hässleholm genomförs konsultbesök av diabetolog och specialistsjuksköterska i diabetes vid vårdcentralerna, för genomgång och behandling av patienter med typ 2 diabetes. Liknande konsultbesök utförts även av kardiolog. Överföring ifrån öppna mottagningar och specialistvård på sjukhusen till primärvårdsnivå sker kontinuerligt. Specialistmottagningar utremitterar patienter till primärvården då specialistvård inte längre krävs. Ställningstagande till utremittering görs vid alla besök. Elkonvertering vid hjärtflimmer har överförts till öppenvården för att frigöra vårdplatser. Prioriterade områden Primärvården befolkningens naturliga förstahandsval Primärvården har en mycket viktig roll när det gäller att erbjuda en mer effektiv, patientcentrerad och jämlik hälso- och sjukvård. En hög tillgänglighet är prioriterad, för att befolkningen ska uppleva primärvården som den första kontakten med vården och därmed vägen in i hälso- och sjukvården. Ett ständigt arbete pågår för att öka tillgängligheten per telefon och till fysiska besök och där kan digitala lösningar och beslutsstöd skapa möjligheter till en ökad tillgänglighet. Den stora utmaningen för ökad tillgänglighet är bristen på specialister i allmänmedicin. Hälsoinriktat och sjukdomsförebyggande arbete är prioriterat för att minska behovet av vårdinsatser i ett längre perspektiv. Primärvårdens folkhälsosamordnare gör årliga besök på samtliga vårdcentraler i för att utvärdera, stödja och utveckla det hälsoinriktade arbetet. I enlighet med det nya hälso- och sjukvårdsavtalet ska vårdcentralerna i en högre utsträckning ansvara för att koordinera vården och knyta samman insatser ifrån olika vårdaktörer kring den enskilde patienten. Under 2017 har ett arbete påbörjats med att bygga upp mobila vårdteam, bestående av läkare ifrån regionen och sjuksköterska ifrån kommunen, för att i en högre utsträckning kunna ta hand 19

20 om patienten i hemmet. Patienter som har behov av stöd ifrån de mobila vårdteamen ska skrivas in i teamet och i samband med inskrivning erbjudas en samordnad individuell plan (SIP). Den mobila verksamheten ska vara fullt utbyggd år En ny lag om samverkan vid utskrivning ifrån sluten hälso- och sjukvård som gäller från januari 2018 har föranlett ett arbete för att förändra arbetssättet i verksamheterna under hösten. Patienter som skrivs ut ifrån slutenvården, och som är i behov av kommunal hälso- och sjukvård, ska erbjudas en fast vårdkontakt i primärvården. Patientens fasta vårdkontakt ansvarar för att en SIP görs i hemmet efter utskrivning. Omställningen till den nära vården, med primärvården som bas och i samspel med sjukhus, kommunala insatser samt ett tydligt fokus på patientens behov, kommer att ha stor inverkan på primärvårdens framtida utveckling. Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övergripande mål Tillgänglighet, kompetens och effektivitet inom akutsjukvården ska förbättras jämfört med 2016 Akutsjukvård Andel patienter som nås inom 20 min av ambulans vid prio 1 larm Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid IDnr ID0211 ID0303 ID0068 ID0081 Målnivå 2017 > 90 Utfall ,9 Utfall ,3 98,7 95,8 Utfall 2015 > 80 % 67,2 69,6 72,0 > 80 % 82,7 80,4 85,8 ID0269 < ,5 61,0 54,0 min ID0153 > 90 % 57,1 55,2 64,3 Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme Skånevård Kryh har ett mycket bra resultat när det gäller andel patienter med misstanke om svår sepsis, som erhåller antibiotika inom 1 timme. Data ifrån Sepsis-larmet (juni-augusti) visar att sepsiskedjan börjar bli väl inkluderad i det ordinarie omhändertagandet. Hässleholms sjukhus hade under denna period 24 larm och låg på 91,7 procent, Lasarettet i Ystad hade 43 larm och låg på 97,2 procent och CSK i Kristianstad hade haft 122 larm och låg på 97,4 procent. Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Det har under året funnits brist på vårdplatser framförallt i Ystad, vilket har medfört långa väntetider och i vissa fall även övernattande patienter. Det finns flera orsaker till den ansträngda situationen i Ystad; antalet öppna vårdplatser har begränsats på grund av personalbrist, inflödet av patienter har varit stort samt att Simrishamns sjukhus på grund av snäva inläggningskriterier och brist på arbetsterapeuter inte tagit emot patienter i samma omfattning som tidigare. Flera förbättringsarbeten har påbörjats för att effektivisera flöden och processer samt att se över hur olika funktioner kan avlasta akutmottagningen i Ystad. Exempel på åtgärder är öppnandet av en observationsenhet (OE) som bemannas med underläkare och undersköterska. Ett pilotprojekt för 20

21 snabbare diagnostisering vid djup ventrombos och projekt för snabbare diagnostik av hjärtinfarkt har också påbörjats. CSK har under 2017 vidtagit flera åtgärder för att förbättra tillgängligheten; införande av ledningsteam, driftansvarig sjuksköterska och driftansvarig läkare. En av deras huvuduppgifter är att optimera flödet på akuten. Ett nytt team som sköts av akutläkare har upprättats. Arbete har påbörjats för att triageringen på akuten ska bli snabbare och säkrare. Detta har troligtvis bidragit till att vistelsetiden på akutmottagningen under hösten minskat något. En förvaltningsövergripande vårdplatsstödsorganisation (VPS) med verksamhetschefer har införts under året och fungerar som ett sammanhållet stöd till vårdplatskoordinatorerna på samtliga sjukhus. Tillgänglighet operation av höftfraktur inom 24 timmar Höftspårsprocessen är välfungerande sedan många år. I enlighet med vårdprocessens mål ska patienten omhändertas och opereras så snart som möjligt för att minimera risken för vårdskador. För de patienter som har mer än 24 timmar till operationsstart följs och analyseras vårdprocessen. Orsaker till fördröjningar, som är svåra att påverka, är patienter som radiologiskt behöver utredas innan diagnos kan fastställas och patienter som medicinskt behöver optimeras innan operation. Kristianstad har en stabilt hög tillgänglighet över målnivån på 80 procent Av olika anledningar har Ystad haft svårt att uppnå målnivån. Det beror på faktorer såsom; avsaknad av ortopedbemanning kväll/natt, att akutsalen på operation delas mellan fler specialiteter vilket kräver prioritering. Såväl Ystad som Kristianstad arbetar för att ytterligare förbättra vårdprocessen för patienterna. 21

22 Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Övergripande mål Patientens väntetid ifrån välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart ska följa målen i de nationella standardiserade vårdförloppen Alla cancerpatienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska. Indikatorer (standardiserade vårdförlopp) IDnr Målnivå 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015* Akut myeloisk leukemi ID0272 > 80 % Huvud Halscancer ID0273 > 80 % Matstrupe-magsäckscancer ID0274 > 80 % Prostatacancer ID0275 > 80 % Urinblåsecancer ID0276 > 80 % Lungcancer ID0277 > 80 % Bröstcancer ID0278 > 80 % Tjock- och ändtarmscancer ID0279 > 80 % Lymfom ID0280 > 80 % Allvarliga ospecifika symtom AOS ID0307 > 80 % Bukspottskörtel ID0308 > 80 % Cancer med okänd primärtumör ID > 80 % CUP 59 Gallblåsa ID0310 > 80 % 30 - Hjärntumör ID0311 > 80 % Lever ID0312 > 80 % 50 - Hudmelanom ID0313 > 80 % Myelom ID0314 > 80 % Äggstockscancer ID0315 > 80 % Kontaktsjuksköterska ID ** 41** 34** *2015 års resultat går i vissa diagnoser inte att ta fram och en del är inte helt jämförbara eftersom de hämtats ur kvalitetsregistren och har andra mätparametrar än SVF. **Angivet resultat är inte överensstämmande med realiteten på grund av brister i registrering och/eller mätmetod. Vid jämförelse mellan 2016 och 2017 har cirka 50 procent av resultaten förbättrats, 25 procent är ungefär samma och 25 procent har försämrats. Orsaker till försämring är bland annat mindre operationskapacitet inklusive inläggning av venport, utökat uppdrag och patientrelaterade/ diagnosrelaterade orsaker. Kryh har sedan 2015 utvecklat kontaktsjuksköterskefunktion för i stort sett alla cancerdiagnoser och i stort sett samtliga cancerpatienter erbjuds och har tillgång till kontaktsjuksköterska vilket också går att utläsa av de kvalitetsregister som har denna mätparameter. Standardiserade vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer ska införas för ytterligare 10 diagnosområden, enligt nationell plan. 22

23 Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Övergripande mål Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning. Indikator Hänvisning till annan förlossningsavdelning IDnr ID0263 Målnivå 2017 <5 % Utfall 2017 CSK 3,6 % Ystad 8,0 % Utfall ,3 % 10,1 % Utfall 2015 Kryh 2015 Ystad (%) Blödning Vaginal >1000 ml förlossning 2016 Ystad (%) 2017 Ystad (%) 2015 CSK (%) 2016 CSK (%) 2017 CSK (%) 5,3 6,5 7,6 4,2 5,9 4,2 Kejsarsnitt 10,8 8,4 10,4 6,2 7,9 5,2 Bristningar grad 3 & 4 Sectio Robson grad 1 Totalt 4,2 3,2 3,6 2,7 1,8 2,3 7,2 8,2 7,4 5,1 6,1 5,9 23

24 Övriga kvalitetsområden Äldre Index/Indikatorer Äldre IDnr Målnivå Utfall Utfall Utfall Fallriskbedömning ID0012 >79,5 % 78 % 80 % 79 % Riskbedömning avseende trycksår ID0021 >79,5 % 79 % 80 % 79 % Riskbedömning avseende undernäring ID0023 >79,5 % 77 % 78 % 77 % Munhälsobedömning ID % 8478 st st 5063 st Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för ID0013 patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk >95 % 87 % 85 % 84 % enligt fallriskbedömning Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 ID0223 år och äldre med ökad risk för trycksår >95 % 82 % 79 % 80 % enligt riskbedömning Vårdplan avseende undernäring för ID0292 patienter 65 år och äldre med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning >95 % 82 % 80 % 80 % Demensutredning ID st >80 % jan-jul 132 st 51,7 % Återinskrivning 30 dagar för äldre ID0091 >10 % minskning/år 14,7 % 14,6 % 15,3 % Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, ID0015 inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) >50 % 43 % 27 % 32 % Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång ID0016 (primärvård) >50 % 1038 st 1003 st 1418 st Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) ID0028 < DDD/ Återinskrivningar Skånevård Kryh når inte målet när det gäller återinskrivningar 30 dagar för äldre. Arbetet med en sammanhållen vård och omsorg och minskning av återinskrivningar sker på olika nivåer. Kryh arbetar i samverkan med kommuner, privata hälsovalsenheter och Simrishamns sjukhus. Under 2017 har samverkansaktörerna utifrån hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserat på olika prioriterade områden som SIP, läkarstöd och trygg och säker utskrivning ifrån sjukhus. Antalet genomförda SIP:ar har ökat jämfört med föregående år, totalt har 770 SIP:ar genomförts. 381 patienter har varit inskrivna i det mobila vårdteamet. Trygg och säker utskrivning har framför allt fokuserat på ett förberedande arbete med nya lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Arbetet med äldreprocessen har som målsättning att äldre patienter med komplexa behov ska få professionell och jämlik vård. Syftet är, att trygga övergången ifrån sjukhus till hemmet för äldre patienter. Processarbetet sker i samverkan mellan slutenvården, palliativ vård/asih, äldrevårdsmottagningar och vårdcentraler. Den palliativa vården gör regelbundna konsultrundor på aktuella slutenvårdsenheter under patientens vårdtillfälle. I primärvården utförs planerade och akuta hembesök i de fall det finns ett medicinskt behov. Hembesöken utförs vanligen av läkare men kan även utföras av andra yrkeskategorier. Närsjukvården i Hässleholm startade 2016 med hembesök för personer med akut behov av bedömning av läkare och som har svårigheter att ta sig till sin primärvårdsenhet. Hembesöken skedde efter remiss/kontakt från aktuell hälsovalsenhet eller vårdenhet på sjukhuset. Under 2017 togs

25 vårdkontakter inkluderande 761 hembesök och övriga kontakter. I majoriteten av fallen ersatte hembesöken besök på akut mottagning, vård på sjukhusavdelning samt patienttransporter. Demensutredning Till och med juli har 202 demensutredningar och 64 uppföljningar genomförts. De flesta hälsovalsenheter har idag demenssköterska och flera har minnesmottagningar bestående av multiprofessionella team. Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar Antalet tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar har jämfört med Läkemedelsgenomgångar genomförs enligt Skånemodellen, som inkluderar läkemedelsavstämning. Syftet är att öka kvaliteten och säkerheten i enskilda patienters läkemedelsbehandling. Slutenvård - Läkemedelsavstämning och tvärprofessionell läkemedelsgenomgång Förvaltningens mål om att 60 procent av patienterna, som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel, på prioriterade Medicinavdelning 073 i Kristianstad, Medicinavdelning 38 i Hässleholm och Neurologi- och strokeavdelning 7 i Ystad, ska få en läkemedelsgenomgång under vårdtiden uppnås. Andel patienter som erhållit läkemedelsgenomgång enligt Skånemodellen på prioriterade avdelningar (målnivå 60%) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2017 Kstd Nav % 100% 89% 91% 100% 88% 91% 100% 95% 93% 70% 89% 95% Hlm Avd % 71% 83% 74% 70% 70% 97% 69% 97% 76% 94% 97% 83% Ystad Avd 7 100% 87% 83% 100% 100% 100% 100% 100% 94% 100% 100% 100% 100% Förutom på målavdelningarna görs läkemedelsgenomgångar på följande avdelningar på Centralsjukhuset i Kristianstad: Akutavdelning kirurgi , neurologiavdelning stroke , Hjärtavdelning och sedan maj 2017 även infektionsavdelning 152. På Lasarettet i Ystad görs läkemedelsgenomgångar även på lung- och medicinavdelning 6, ortopediavdelning 8 och på Hässleholms sjukhus har stroke- och rehabiliteringsavdelning 9 inkluderats. Certifierad läkare gör läkemedelsgenomgångar på medicin- och rehabiliteringsavdelning 37 på Hässleholms sjukhus. Läkare kan vid behov remittera andra patienter på sjukhusen för läkemedelsgenomgång. Apotekare deltar på rond några dagar per vecka på Lasarettet i Ystad. Det regionala målet om 50 procent uppnås inte per helår, men under hösten har målet uppnåtts flera månader under hösten. Andelen patienter med läkemedelsgenomgångar har ökat ifrån 28 procent 2016 till 45 procent Primärvård - Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång Efterfrågan ifrån primärvården är stor och 2017 klinikapotekarresursen har varit en begränsande faktor. Samarbete med äldrevårdcentralena finns för att kunna erbjuda tvärprofessionell 25

26 läkemedelsgenomgång även till patienter i eget boende som inte har stöd från kommunen för sin läkemedelshantering. Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) Olämpliga läkemedel har i Skånevård Kryh minskat 8 procent sedan Minskningen är beroende på informationsinsatser och läkemedelsgenomgångar. Olämpliga läkemedel till äldre, huvudgruppernas fördelning Definierade dygnsdoser/1000 invånare Olämpliga läkemedel (75 år och äldre) Långverkande bensodiazepiner Läkemedel med antikolinerga effekter propiomazin tramadol Diabetes, sjukhus Diabetes sjukhus IDnr Målnivå Utfall sep 16 Utfall Utfall aug Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) ID0193 < 20 % 25,0 22,2 24,0 Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) ID0236 > 90 % 73,0 73,3 73,2 Median-HbA1c (T1D >18 år) ID0237 < 64 mmol/mol 61,0 60,0 63,0 Andel som genomgått fotundersökning ID0194 senaste året (T1D >18 år) > 99 % 84,3 79,3 86,5 Andel som genomgått ID0195 ögonbottenundersökning senaste 2 åren 98 % 82,0 79,0 78,8 (utan retinopati) (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) ID % 82,0 80,8 84,8 Ett av målen för 2017 var att ytterligare minska andelen patienter med HbA1c > 70 mmol/mol, vilket inte kunnat uppnås i förvaltningen. CSK har samma andel som föregående år, medan övriga sjukhus har ökat andelen. Målet att öka andelen patienter med blodtryck under 140/85 har inte heller nåtts. 26

27 Vårdval ögon på CSK har genomfört ett förbättringsarbete som inneburit att väntetiden till ögonbottenundersökning har minskat. Under 2017 har Hässleholms sjukhus, som ett av tre pilotsjukhus i Sverige, börjat använda en webbenkät i Nationella diabetesregistret (NDR). Via enkäten följs hur personer med diabetes mår, hur vardagen med diabetes fungerar (PROM - Patient Reported Outcome Measures) och ifall vården ger det stöd som behövs (PREM - Patient Reported Experience Measures). Patienterna kan enkelt via inloggning till NDR få tillgång till sina egna data. Under 2017 har det ett arbete inletts för att ta fram diabeteskompetenskort för personal på vårdavdelningarna. Syftet är, att skapa en god och säker vård genom att höja kompetensen inom diabetesområdet för främst undersköterskor/sjuksköterskor. Men det handlar också om att synliggöra glukosvärdet utanför målområden på ett pedagogiskt sätt. Diabetes primärvård Diabetes Primärvård IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel med HbA1c >70 mmol/mol ID % 10,7 % 10,4 % 11 % (T2D* 18 år) Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) ID % 51,9 % 50 % 50,2 % Median-HbA1c (T2D >18 år) ID0199 < mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning ID % 80 % 74 % 89 % senaste året (T2D >18 år) Andel som genomgått ID % 61,1 % 59,7 % 53,5 % ögonbottenundersökning senaste 3 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) ID % 83,4 % 81,4 % 25,7 % En viss förbättring har skett hos de flesta vårdcentraler, men det föreligger fortfarande en ojämlik spridning som inte kan förklaras enbart av demografi. Av vårdcentralerna i Kryh finns det nio som har certifierade diabetesmottagningar, flera av dem uppvisar goda resultat. Vårdcentralerna har erbjudits att delta i förbättringsprojekt via primärvårdens kompetenscentrum. Osby vårdcentral har i förbättringsprojekt fokuserat på bättre struktur på omhändertagande vid läkarbesök. Konsultbesök ifrån diabetes/endokrinkliniken i Hässleholm har erbjudits till en del vårdcentraler för ett bättre omhändertagande vid typ 2-diabetes. I Hässleholmsområdet har gruppundervisning för personer med typ 2-diabetes genomförts som pilotprojekt vid Kryhs vårdcentraler. Diabetessjuksköterskor med pedagogisk kompetens ansvarar för projektet. Resultaten visar sänkta HbA1c samt en ökad acceptans och förståelse för sjukdomen hos deltagarna. Detta planeras därför att spridas även till andra vårdcentraler. Nya regionala riktlinjer är under implementering för att förbättra omhändertagandet vid typ 2- diabetes och för att öka måluppfyllelsen. Hjärt/lungsjukvård Hjärtsjukvård IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) ID0152 > 85 % 91,9 91,9 89,6 27

28 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom rekommenderad tid Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid hjärtinfarkt (NSTEMI) Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt (NSTEMI) Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp vid hjärtinfarkt Täckningsgrad i kvalitetsregister ID0153 ID0154 ID0155 ID0156 ID0157 > 90 % 57,1 55,2 64,3 > 80 % 95,3 92,9 92,4 > 90 % 98,3 97,5 98,4 > 90 % 87,9 90,4 89,9 > 95 % 83,2 83,2 87,2 Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA ID0158 som genomgår uppföljning > 90 % 81,0 78,1 58,6 Andelen rökare som slutat efter månader ID0159 > 70 % 57,4 58,9 66,1 Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram ID0160 efter månader > 60 % 50,7 47,4 44,1 Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm ID0163 Hg efter månader > 75 % 76,2 78,7 73,0 Akut återinskrivning inom 30 dagar efter ID0043 sjukhusvård på grund av hjärtsvikt <10 % 9,95 9,4 Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt har förbättrats på flertalet parametrar jämfört med Redovisning av resultatet sker månadsvis till hjärtsektionens medarbetare där ett systematiskt arbete pågår för att förbättra hjärtsjukvården. Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI) inom rekommenderad tid Större delen av STEMI-patienterna skickas till sjukhus utanför förvaltningen och det är därför svårt att nå målet för omhändertagande (90 min resp. 120 min). Resultatet ser betydligt bättre ut när det gäller patienter med STEMI, som kommer till CSK under dagtid och behandlas på plats. På Lasarettet i Ystad hänvisas alla patienter med STEMI direkt till Lund, även under dagtid, varför Ystad inte kan bidra till detta mål. Under 2017 har journalgranskning gjorts för att undersöka tiden till omhändertagande. De längsta tiderna ses hos patienter som under jourtid kommer med egen transport till akutmottagningar så att ambulans först därefter kan tillkallas för akut transport till Lund. Det finns då många tidsfördröjande moment för denna grupp; väntan i väntrum, väntan på EKG-tagning och väntan på ambulanstransport utanför kontorstid. Kvalitetsregister/Riks-HIA Alla patienter som är kända erbjuds denna registrering och uppföljning. Täckningsgraden i kvalitetsregister ligger konstant medan uppföljningen i kvalitetsregistret, för patienter som haft en hjärtinfarkt, har ökat med drygt 20 procent på två år. Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader Sjukskrivningstiderna efter hjärtinfarkt är kortare jämfört med övriga förvaltningar. Efter en okomplicerad hjärtinfarkt rör det sig endast om två veckor på heltid. Sjukgymnastresurserna har prioriterats om och andelen patienter som deltar i fysiskt träningsprogram har ökat. I princip alla patienter erbjuds att delta i sjukgymnastik, i samband med utskrivning av sjukgymnast på en vårdavdelning. Det har visat sig att sjukhusen registrerar detta på olika sätt och därför är ett tydliggörande av riktlinjerna kring registrering på gång. 28

29 Andelen rökare som slutat efter månader Andel rökare som slutat röka efter månader är en indikator, som succesivt blivit sämre under åren och som behöver förbättras. Remiss ska skickas till primärvården för rökavvänjning. Tillgängligheten till pacemakerinläggning är mycket god och det finns ingen kö. Alla patienter kan erbjudas pacemakerinläggning i Kristianstad inom vårdgarantin. Ablationsbehandling utförs inte inom Kryh. Återinskrivningar på grund av hjärtsvikt ligger är inom målvärde som tidigare period. Parametrar nedan till uppföljning gällande kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma förutsätter att registrering i Luftvägsregistret görs. Under året har förbättringsarbete genomförts för att öka täckningsgraden och antalet registreringar. Införande av strukturerad uppföljning gällande KOL: - Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation vid diagnostik av KOL - görs idag till 100 procent - Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär - utförs i vissa fall. - Rökavvänjning - patienten erbjuds detta och remiss skickas till primärvården. - Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation - utförs i vissa fall. - Patientutbildning - har etablerad KOL-skola men få patienter fullföljer hela programmet. Införande av strukturerad uppföljning gällande astma hos vuxna: - Spirometri - görs till 100 procent - Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär - görs begränsat. - Rökavvänjning - patienten erbjuds detta och remiss skickas till primärvården. - Patientutbildning - finns inte i nuläget. Utifrån resultat av genomförda projekt ska e-hälsa för patienter med KOL och hjärtsvikt utvecklas för att erbjuda ett vårdutbud som bygger på digitala verktyg och utbyte av information digitalt. Detta för att patient och närstående ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information och utbildningsmaterial om hälsa och vård för att kunna ta ett större ansvar för sin egen vård och hälsa. En målsättning är, att patienten blir trygg i sin egenvård och själv söker vård i rätt tid och på rätt plats. Stroke Strokesjukvård IDnr 29 Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK ID0270 > 90 % 82,3 86,4 84,2 Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller ID0131 trombectomi) vid stroke (alla åldrar) > 15 % 18,4 17,6 17,9 Andel med antikoagulatiabehandling efter ID0151 kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) > 70 % 87,7 86,2 90,5 Mediantid från ankomst till sjukhus till ID0269 trombolysstart < 40 min 63,5 61,0 54,0 Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke ID0150 > 80 % 80,1 84,1 85,4 Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter ID0203 stroke > 87 % 89,7 89,7 92,2 Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd ID0204 och hjälp efter 3 månader > 75 % 60,9 62,1 62,9 Andel med blodtryckssänkande behandling ID0205 efter stroke > 80 % 77,6 79,2 76,8 Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt ID0206 > 75 % 80,5 78,1 74,9

30 Andel med rökstopp 3 mån efter stroke ID0207 > 80 % 41,4 60,9 47,3 Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos ID0208 > 90 % 82,7 84,8 87,0 läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader Andelen som direktinläggs på strokeenhet/iva/nk Direktinläggning på strokeenhet sker i en hög omfattning, även om inte målet nås. Det leder till, att lediga vårdplatser för strokepatienter kan saknas när inläggningsbehov uppstår. När patienter läggs in på annan avdelning initialt risken att patienten får en sämre vård och ett förlängt vårdtillfälle. Målen för vård på strokeenhet uppfylls sett på hela vårdtiden. Arbete pågår för ett optimalt användande av vårdplatserna för strokepatienter. Andelen som får revaskulariserande behandling På samtliga sjukhus i förvaltningen ligger siffrorna, för andelen patienter som får revaskulariserande behandling, över målnivåerna och står sig därmed väl i nationell jämförelse. Förvaltningen förväntas nå 20 procent på 2-3 års sikt. Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Målnivån nås inte när det gäller mediantid till trombolysstart. Det pågår ett intensivt arbete för förbättra tiderna till trombolys för att säkerställa att patienten får ett snabbt och säkert omhändertagande. Det nya prehospitala vårdprogrammet stipulerar direkt kontakt mellan ambulans och mottagande jourläkare förväntas förkortade handläggningstider. Generellt införande av trombolysstart på CT-lab är en annan viktig åtgärd för att spara tid. Pågående projekt i Hässleholm med prehospital telemedicin vid Rädda hjärnan -larm kan bidra till att ytterligare förbättra precision och hastighet i vårdkedjan. Under november 2017 har förbättringsarbete genomförts på Lasarettet i Ystad genom att trombolysbehandlingen har flyttats ifrån HIA till avdelning 7. Det ses redan nu en väsentlig förbättring i tiden till trombolys som har minskat med 35 minuter sedan senaste mätperioden (september augusti 2017) då mediantiden var 77 minuter. På Centralsjukhuset Kristianstad finns sedan flera år ett trombolysteam där personal från strokeavdelningen möter upp på akuten/röntgen när det blir trombolyslarm. Det har inrättats en regional strokejour, så att strokekompetens finns tillgänglig dygnet runt då det är oerhört viktigt att patienterna snabbt får rätt behandling för att minska risken för bestående skador. Läkare ifrån Skånevård Kryh ingår i den regionala strokejourlinjen, som bidragit till en regionalt totalt högre andel patienter med stroke, som behandlas med trombolys och/eller trombektomi. Andelen med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 månader Detta påverkas huvudsakligen av kommunala insatser och rapporterad andel baseras på relativt få individer. Andelen som får blodtryckssänkande behandling och statin efter stroke har successivt ökat. Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader Uppgiften om uppföljande besök hos läkare och/eller sjuksköterska stämmer inte på grund av felaktig registrering. Vid stickprovskontroller på patienter där återbesök inte registrerats hade samtliga varit på uppföljning på mottagningen. Arbete pågår för att säkerställa registreringar. 30

31 Palliativ vård- slutenvård slutenvårdsdivisionerna Indikatorer Palliativ vård IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90 % 84,7 87,3 87,7 Smärtanalys och regelbunden skattning av ID0124 smärtintensitet >50 % 20,3 16,3 14,4 Samtal om vårdens innehåll och riktning ID0125 (brytpunktsamtal) >70 % 34,8 29,0 28,0 Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80 % 52,8 54,2 54,2 Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0127 ångestdämpande läkemedel >90 % 84,8 77,3 77,9 Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <13 % 10,3 8,7 9,7 Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0192 opioid (morfin mfl) >95 % 89,2 85,4 89,7 Sjukhusdivisionerna har förbättrat sina resultat inom nästan alla delar, avseende den palliativa vården och främst inom den farmaceutiska behandlingen. Det har under det gångna året varit ett stort fokus att identifiera patienter som är i behov av specialiserad palliativ vård via ASIH-verksamheterna. För att förbättra vården av palliativa patienter generellt har metoden med brytpunktssamtal lyfts fram som en viktig del. Utbildningsinsatser har genomförts i syfte att förbättra genomförande och dokumentation kring brytpunktssamtal. Det har pågår ett fortlöpande arbete om smärtanalys och förebyggande insatser mot trycksår. Under hösten 2017 har en fördjupad analys genomförts av trycksår som uppstår under vårdtiden. En bakomliggande orsak till att behovsordinationer för palliation dokumenteras i en större utsträckning kan vara införande av förarbetade ordinationsmallar. Palliativ vård- palliativ slutenvård och ASIH IDnr Målnivå Utfall Utfall Utfall Indikatorer Palliativ vård Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90 % 99 % 99 % 98 % Smärtanalys och regelbunden skattning av ID % 87 % * >50 % smärtintensitet Samtal om vårdens innehåll och riktning ID % 92 % 93 % >70 % (brytpunktsamtal) Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80 % 87 % 88 % ** Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID % 100 % 99 % >90 % ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <13 % 21 % 19 % **** Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID % 100 % 99 % >95 % opioid (morfin mfl) Antalet patienter som erbjuds specialiserad ID ökning palliativ vård i hemmet */ ** Aggregerad nivå Skåne i målkort fr.o.m *** Aggregerad nivå Skåne i målkort fr.o.m **** Aggregerad nivå Skåne med utgångspunkt Svenska Palliativregistret per månad fr.o.m Tidigare endast varit resultat utifrån PPM mätning vt och ht. Palliativ vård och ASIH når de ackumulerade målen inom samtliga indikatorer. Gällande antal unika patienter ses en minskning motsvarande 3 procent i jmf med Detta resultat kan i huvudsak 31

32 förklaras med att antalet punktinsatser, utförda av sjuksköterska, har reducerats i enlighet med intention i Hälso- och sjukvårdsavtalet. I jmf med 2015 ses dock en ökning motsvarande 7,5 procent. Åtgärder som bidragit till att kvalitetsmål uppnåtts: - En god dokumentation med individuella vårdplaner där riskbedömningar dokumenteras i patientjournal - Säkerställande kring god symtomlindring. POS- skattningsinstrument har införts inom samtliga enheter - Munhälsobedömning lyfts och diskuteras i olika forum. Området har ett fortsatt fokus under 2018 där personal bl.a. fortsatt ska genomgå utbildning i munhälsobedömning - Arbetet med att minska/förebygga uppkomst av antal trycksår under vårdtid har hög prioritet och ingår i helhetsvård kring patienter i livets slutskede. Journalgranskning genomförs i de fall bedömningen är att uppstått trycksår hade kunna förebyggas - Ökad registrering i avvikelsehanteringssystemet AViC - Introduktion nyanställda - Resultatgenomgång månadsvis verksamhetschef, enhetschef, medicinsk ansvarig läkare - Ansvarsområden för säkerställande av målkvalitet. Handlingsplan om målkvalitet inte uppnåtts - IT- stöd i form av planeringsstöd, vilket bidragit till ett gott stöd kring planering och dokumentation av patienternas symtombild Uppföljning av arbetet med krishantering och SRSA Regionfullmäktige har i mandatperiodens regionala krishanteringsplan beslutat, att Region Skånes verksamheter systematiskt ska arbeta med risk- och sårbarhetsarbete (SRSA). Av beslutet framgår även, att upphandlande enheter utifrån beställarens krav ska framställa kontinuitetskrav på leverantörer för att åstadkomma leveranssäkerhet. Detta för att skydda och kontinuerligt kunna bedriva verksamhet, med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. Det systematiska SRSA-arbetet ska innefatta riskhantering, kontinuitetshantering, planarbete och erfarenhetsåterföring efter händelser. Mål : Med utgångspunkt i verksamhetens uppdrag och mål identifiera: Skyddsvärd och samhällsviktig verksamhet inom det egna ansvarsområdet Kritiska aktiviteter som alltid måste fungera Risker och hot mot det som bedömts skyddsvärt Kritiska beroenden för det som bedömts skyddsvärt Skånevård Kryhs skyddsvärda och samhällsviktiga verksamheter är identifierade och beskrivna i förvaltningens krishanteringsplan. Förvaltningen bedriver sjukhusverksamhet på tre orter, i Kristianstad, Ystad och i Hässleholm. Det finns flera kritiska aktiviteter, som alltid måste fungera såsom akutmottagningar, operationsavdelningar och intensivvård. Dessa är finns i krishanteringsplanen. Det finns risker och hot mot vår skyddsvärda verksamhet, t ex utebliven leverans av media, el, vatten, IT system, olika tjänsteleveranser. Att el, vatten, IT-drift och andra kritiska beroenden kan levereras enligt plan är väldigt viktigt för att verksamheterna ska fungera. Under hösten 2017 deltog Skånevård Kryh i en workshop inom Regionservice projekt Säker leverans, för genomgång av kritiska leveranser till sjukhuset i Kristianstad. Målet var, att ta fram acceptabla avbrottstider samt klargöra behovet av resurser ifrån Regionservice vid stabs-, förstärknings- eller 32

33 katastrofläge. Workshopen visade på förbättringsområden, men inga brister gällande samhällsviktiga verksamheter och-/eller kritiska beroenden. Slutrapport beräknas vara klar under En riskanalys har gjorts av tillträdesskyddet på akutmottagningen på CSK, efter iakttagelser i samband med en katastrofövning i november Förslag till förbättring har lämnats till verksamheten och beaktas inför planering av lokalförändring. Ytterligare en riskanalys är planerad på akutmottagningen angående hot och våld. Mål : Organisationen har utbildat och övat relevant personal som berörs av arbetet med samhällsviktig verksamhet. Inom respektive sjukhus har lednings- och larmövningar genomförts. På CSK genomfördes i november ledningsövning Leopold, i samverkan med Regionservice och Psykiatrin i november. Samverkans- och krisledningsövning Stellan genomfördes på Lasarettet i Ystad i oktober tillsammans med Ystad kommun, räddningstjänst, polis, sjukvård, m.fl. Utbildningsinsatser för katastrofledningsgrupper, ledningsansvariga sjuksköterskor och medarbetare på akutmottagningarna har genomförts. Utbildningsplan har tagits fram i syfte att fastställa en utbildningsstandard för deltagare i kris- och katastroforganisationen. Mål : Verksamheten genomför regelbundet bedömningar av risker och sårbarheter i verksamheten och dessa innehåller bland annat: Identifiering och prioritering av verksamhetens risker Sannolikhet för och konsekvens av att riskerna inträffar Utvärdering av riskerna, i relation till verksamhetens mål/krav Åtgärdsplan för hantering av riskerna Identifiering av förvaltningens risker finns i krishanteringsplanen. Utifrån tidigare identifierade risker har kontinuitetsplaner upprättats för att förebygga oönskade händelser. Arbetet fortsätter under 2018 för att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden. Utifrån resultatet ska befintliga kontinuitetsplaner revideras och vid behov utarbetas nya planer. En förvaltningsgemensam rutin vid IT-driftstörning har tagits fram i januari De lokala kris- och katastrofplanerna har anpassade rutiner, enligt den övergripande rutinen. SRSA-samordnaren samarbetar på den regionala nivån för att skapa instrument för risk- och sårbarhetsanalyser samt gemensam syn/mallar osv. Mål : Verksamheten har beslutat och genomfört åtgärdsplan för hantering av identifierade och prioriterade risker. En handlingsplan för avlopps- och översvämningsproblem har tagits fram och var klar vid årsskiftet. Lasarettet i Ystad har haft ett flertal allvarliga stopp med översvämningsproblem som följd, vilket föranledde att en handlingsplan togs fram. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan med vårdverksamheten, Regionfastigheter, RSA-funktionen, kris- och katastrofsamordnare, patientsäkerhetssamordnare och kommunikatör. Den modell som använts för handlingsplanen ska kunna användas vid samtliga sjukhus och i framtida planer. En åtgärdsplan för hantering och prioritering av identifierade risker kommer att tas fram som ett led i arbetet med att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden under Mål : Verksamheten har genomfört och dokumenterat konsekvensanalys av viktiga/kritiska produkter och tjänster (som kan innehålla): 33

34 Vilka aktiviteter och beroenden i form av interna och externa resurser som behövs för att leverera produkterna och tjänsterna Vilken konsekvens ett avbrott på dessa aktiviteter och resurser har för verksamheten Definition av hur länge produkten och/eller tjänsten kan ligga nere utan att verksamheten hotas (acceptabel avbrottstid) Definition vid vilken tidpunkt produkten och/eller tjänsten måste vara återställd Skånevård Kryh har under 2017 medverkat i projektet Säker leverans för att säkerställa kritiska leveranser till akutsjukhusen. Arbetet fortsätter under Under 2017 har en konsekvensanalys gjorts när det gäller alternativ lokal för kris- och katastrofledningsgruppen på CSK, om nuvarande lokal av någon anledning inte kan användas. Mål : Verksamheten har metoder för att följa upp och utvärdera inträffade händelser och övningar. Planer, organisation och ledningsfunktioner utvecklas och revideras kontinuerligt. Efter katastrofövningar skrivs en rapport med erfarenheter efter övningen, iakttagelser som gjorts och vilka förbättringar som föreslås. Rapporterna tas även upp i förvaltningens kris- och katastrofkommitté. I avtalet mellan Skånevård Kryh och KSM är det reglerat att en rapport ska lämnas till KSM efter varje beredskapshöjning samt efter varje larmtillfälle när sjukvårdsgrupp har kallats ut till skadeplats och när en övning gällande katastrofmedicinsk beredskap har hållits. I förvaltningens krishanteringsplan finns information om vad som ska göras efter en kris eller allvarlig händelse. En händelse/kris ska följas upp, utvärderas och dokumenteras. Erfarenheter ska tas tillvara och planer för en återuppbyggnad ska ske. Funktionalitet i teknik och organisation ska säkerställas. Avvikelserapport ska skrivas och rutiner och dokumentation ska förbättras om det är påkallat. Inträffade händelser utreds genom händelseanalyser av patientsäkerhetssamordnarna eller andra befattningshavare beroende på händelse. Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,4% ,6% - varav läkarbesök ,2% ,4% - varav övriga besök ,5% ,0% - varav hembesök totalt ,5% ,6% - varav hembesök läkare ,4% ,7% - varav hembesök övriga ,1% ,1% Kvalificerade brev-/telefonkontakter total ,9% ,6% - varav läkarkontakter ,3% ,3% - varav övriga kontakter ,2% ,3% Vårdtillfällen (avslutade) ,4% ,4% Vårddagar (periodiserade) ,4% Medelvårdtid 4,5 4,3-2,9% Unika individer totalt ,0% Unika individer slutenvård ,0% Unika individer öppenvård ,3% 34

35 Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt ,3% ,0% ,8% ,0% - varav gynekologi ,1% ,3% ,9% ,6% - varav handkirurgi ,0% ,4% ,0% ,6% - varav hjärtsjukvård ,7% ,0% ,0% ,6% - varav hudsjukvård ,3% ,4% ,7% ,8% - varav kirurgi ,0% ,3% ,0% ,7% - varav kärlkirurgi ,2% ,0% ,6% ,9% - varav neurokirurgi ,3% ,3% ,3% ,7% - varav ortopedi ,5% ,2% ,4% ,7% - varav plastikkirurgi ,0% ,0% ,4% ,5% - varav ryggkirurgi ,8% ,6% ,3% ,3% -varav Thoraxkirurgi ,8% ,5% ,3% 2,28 0,47-79,6% -varav urologi ,9% ,3% ,0% ,1% -varav ögonsjukvård ,0% ,9% ,4% ,8% - varav öron-näs-halssjukvård ,9% ,3% ,1% ,1% 391 fler individer har behandlats i öppen vård och 867 färre har behandlats i slutenvård. Samlad produktion i vårdtyngd mätt som mixpoäng är 1,7 procent lägre, jämfört föregående år men förflyttningen ifrån sluten- till öppenvård fortgår ännu och antalet behandlade patienter med mera komplexa vårdbehov är fler i den öppna vården jämfört föregående år. För slutenvården ser vi fortsatt en minskning av vårdtillfällen och vårddagar inom de internmedicinska disciplinerna samt en sjunkande medelvårdtid för de flesta enheter, förutom för VO Barn och ungdom. För de kirurgiska disciplinerna ser vi också en minskning av antalet vårdtillfällen men med en något ökad medelvårdtid förutom för Ortopedin, som har ökat sina vårdtillfällen och samtidigt också minskat medelvårdtiden med över 3 procent. Produktionsvolymerna har sjunkit under 2016 års nivå. Under sommaren men även i andra perioder har vårdplatsläget framförallt på Lasarettet i Ystad varit extremt ansträngt, vilket leder till en tuff arbetssituation för medarbetarna i en pressad sommarbemanning. Även CSK i Kristianstad har haft ett ansträngt läge. Vårdplatssituationen på SUS och Sund fick konsekvenser för Kryh under sommaren, då vi frekvent har haft patienter ifrån Helsingborg, Trelleborg, Malmö och Lund. Till följd av ovan har vi tvingats till uppbemanning med överbeläggningar som följd, varav Lasarettet i Ystad samt VO Kirurgi i Kristianstad varit hårdast belastade. Produktiviteten inom somatiken i Kryh, räknat på vårdtyngd (mixpoäng), minskar för perioden med drygt 3 procent, med inhyrd personal inkluderad. Detta till följd av större volym anställda omräknat till heltid i kombination med att en större andel öppenvård utförts. 35

36 Vårdproduktionen har sjunkit med 1,5 procent i Kristianstad, ökat med 1 procent i Hässleholm medan den har sjunkit med 3,9 procent i Ystad. Operation Minskningen av operationsvolymer jämfört föregående år är delvis ett resultat av kompetensbrist på vissa yrkeskategorier, vilket ger färre vårdplatser och ett mindre antal öppna operationssalar. Utöver det kan föregående års tillgänglighetspaket, och något av de vårdområden som identifierades för kösatsningen, ha inneburit att operationsunderlaget dämpats. Undantagen i utvecklingen under 2017 är verksamhetsområde Ortopedi, som gör fler operationer i både sluten- och öppenvård, samt öppenvårdsoperationer inom Urologin som också ökat. Tillgängligheten till operation har försämrats något i förvaltningen (se avsnitt Hälso- och sjukvård i rimlig tid) och andelen operationer som genomförs i öppen vård är 75 procent, vilket motsvarar föregående års andel. 8 av 15 vårdområden har ökat sin andel öppenvårdsoperationer och 4 vårdområden har minskat sin andel. Övriga vårdområden har samma andel som föregående år. I de större patientgrupperna är det urologi, kirurgi och ortopedi som ökat sin andel av öppenvårdsoperationer. Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Grå Starr och Ögonsjukvård Grå starr Antalstyp Utfall Föreg år Innev år Diff % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,9% ,4% - varav läkarbesök ,6% ,8% - varav läkarbesök med utförd operation ,3% ,1% - varav övriga besök ,4% ,4% Ögonsjukvård totalt exkl vårdval Grå starr Antalstyp Utfall Föreg år Innev år Diff % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,4% ,4% - varav läkarbesök ,2% ,9% - varav läkarbesök vårdval ,3% ,9% - varav läkarbesök med utförd operation ,3% ,1% - varav läkarbesök m utförd op vårdval ,5% ,6% - varav övriga besök ,7% ,7% - varav övriga besök vårdval ,3% ,3% Kataraktverksamheten uppvisar en minskning i antal besök, jämfört med Denna minskning beror på att kataraktverksamheten på Lasarettet i Ystad lades ner Övriga besök avser ögonsköterskebesök efter operation, vilka idag i möjligaste mån hänvisas till optiker. Dessa besök ersätts inte, utan ingår i ersättningen per operation. Tillgängligheten för antal väntande till operation/åtgärd inom 90 dagar har under 2017 varit bättre än föregående år. 36

37 Vårdval Ögon har under 2017 uppvisat ett mycket bra resultat. Produktionen har ökat med totalt 6,7 procent, trots att VO Ögon i Ystad lades ner Tillgängligheten för antal väntande till besök inom 90 dagar har under 2017 legat högre än de tre föregående åren. Antalet läkarbesök med utförd operation har minskat med 5,8 procent och denna minskning beror på att den polikliniska operationsverksamheten i Ystad lades ned Tillgängligheten i jämförelse med år 2016 har dock varit bättre. Den stora produktionsökningen på 15,3 procent står övriga besök vårdval för. Ändrade arbetssätt, ny apparatur samt kompetensmix har bidragit till att man inom verksamheten för diabetesscreening ökat antalet besök från 18 till 32 patienter per pass. Även komptensmix inom glaukomverksamheten har bidragit till denna ökning. AOH. Tillsättning av vakanta läkare/ortoptist/ögonsjukskötersketjänster har skett. Kostnaden för inhyrd personal har minskat med 88 procent (4 mkr). Använda AOH Grå starr 7,8 (2016) och 7,7 (2017) Ögonsjukvård 29,9 (2016 och 30,3 (2017) Hudsjukvård Hudsjukvård totalt Antalstyp Utfall Föreg år Innev år Diff % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,3% ,2% - varav läkarbesök ,2% ,4% - varav läkarbesök vårdval ,2% ,4% - varav övriga besök ,8% ,8% - varav övriga besök vårdval ,8% ,8% Antalet läkarbesök har ökat sedan vårdvalet infördes Jämfört med 2016 har antalet läkarbesök ökat från till i år. Antalet hudtumörer i Sverige och i hela västvärlden ökar 6-8 procent årligen. Ökningen avspeglas i produktionsstatistiken med en ökande andel tumörer av den totala verksamheten. Antalet övriga besök har minskat sedan vårdvalet infördes. En marginell minskning från till noteras mellan 2016 och Hela minskningen beror på minskat behandlingsbehov på procent på VO Huds behandlingsavdelning (UV-ljus, medicinska bad etc) fr.a. sekundärt till att högeffektiva läkemedel mot psoriasis finns att tillgå. Det har gett möjlighet att omfördela resurser för att klara ökad mottagningsverksamhet. 37

38 I stort sett all hudsjukvård inom Kryh utförs på CSK. Kö-problematik inom andra delar av regionen samt förvaltningsindelningen har inneburit, att vi fått bära ett allt större ansvar också för de södra delarna av förvaltningens sjukvårdsområde. Mellan 2016 och 2017 har antalet läkarbesök med patienter hemmahörande i Ystad, Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo ökat från till Resursanvändningen avseende medarbetare är marginellt ökad (anställd ST-läkare från sommaren) och tillgängligheten fortsatt väldigt god, även om vi känner av det ökade behov av hudsjukvård som finns. Antalet läkarbesök har ökat från till mellan åren sekundärt fra. till att ST-läkare anställts. Genom införandet av Tidbok-online har produktionsökningen klarats utan nyanställning av sekreterare, eftersom införandet har frigjort sekreterarresurser. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Listningen inom vårdvalet utvecklas fortsatt positivt och uppgår per december 2017 till , vilket är en ökning med (1,1 procent jämfört med december 2016). Marknadsandelen inom hälsovalet uppgår till 57,4 procent vilket är 0,2 procent högre andel än motsvarande period föregående år. Antalet inskrivna patienter i mobila team uppgår per december till 381 stycken. Totalt var inskrivna per december på Skånebasis av presumtivt ca Antalet inskrivna barn på BHV uppgår per december till vilket är en ökning med 28 jämfört med motsvarande period föregående år. Marknadsandelen för BHV uppgår till 63,1 procent. Täckningsgraden för 2017 uppgår till 63 procent, vilket är en ökning med drygt 1 procent jämfört med föregående år. Utfallet överstiger även lagd budget för Utvecklingen har varit betydligt mer positiv än förväntat under årets första månader - dels på grund av att verksamheten har ökat 38

39 produktionen på listade patienter, dels genom något minskad produktion hos ASiH. Likt föregående år har punktinsatser utförda av ASiH en negativ inverkan på täckningsgraden då samtliga besök tas med i beräkningen, oaktat om ett eller flera per dag utförs. Dessa besök har dock minskat med ca 12 procent jämfört med Exklusive punktinsatser skulle täckningsgraden förbättras med ca 1 procentenhet. Produktionen på listade patienter har dessutom ökat med drygt 1,8 procent jämfört med Den större delen av ökningen, jämfört med föregående år, återfinns dock under första halvåret 2017 och uppgår till 2,6 procent Kvalificerade telefonkontakter av dietist, kurator, läkare och psykolog viktas i år med faktor 0,6 och har ökat med totalt 27 procent jämfört med föregående år, vilket innebär ett utfall på ca Dessa faktorer bidrar till ökad täckningsgrad. Öppenvårdsproduktionen uppgår till ca besök vilket är ca färre än motsvarande period föregående år. Minskningen kan i huvudsak hänföras till ändrad registrering inom BHV ( ) där kontakt mellan patient och flera vårdgivare nu registreras som teambesök vilket inte skedde För BMM har produktionen minskat med ca 500 besök och uppgår till ca besök. Inom hälsovalet, exkl. BHV och BMM, uppgår produktionen till ca besök, vilket är en ökning med ca 400 besök jämfört med föregående år. Ökningen återfinns främst hos fysioterapeuterna, där antalet besök uppgår till ca , vilket är en ökning med drygt 6 procent. Besök till fysioterapeuter har ökat med en procentenhet jämfört med 2016, samtidigt som använd AOH per november är i princip oförändrad, vilket tyder på en viss produktivitetsökning. Även hos undersköterskorna finns en produktionsökning antalet besök har ökat med ca 3 200, vilket motsvarar ca 40 procent. Sjuksköterskorna uppvisar en knapp ökning jämfört med föregående år, trots att antalet asylsökande patienter har minskat med ca 75 procent. Hos läkarna återfinns däremot en produktionsminskning motsvarande 2,2 procent. Antalet hembesök utförda av läkare i hälsovalet fortsätter att öka och uppgår till drygt besök, vilket är en ökning med ca 6,5 procent jämfört med Som nämnts ovan har även antalet kvalificerade telefonkontakter ökat. Bland läkarna inom hälsovalet uppgår dessa till ca , vilket är en ökning med 30 procent. För psykologer och kuratorer återfinns en ökning motsvarande 10 procent respektive 6 procent. För kategorin arbetsterapeut har antalet besök minskat med ca 6 procent, trots något högre AOH använd per november vilket innebär en försämring i produktivitetsmåttet jämfört med Antal besök till dietist har minskat med drygt 45 procent samtidigt som antalet använda AOH per november har minskat med ca 15 procent. Antalet hyrläkare omräknat i resurser har minskat med ca 5. I Ystads-området har antalet läkare ökat med ca 7 stycken, varav en del är kopplade till utbildningsvårdcentralen i Skurup. Området är dessutom hyrläkarfritt från och med I Hässleholms-området har utvecklingen av anställda läkare varit den omvända (ca -4). Hos Ungdomsmottagningarna uppgår antalet besök till drygt , vilket kan ställas i relation till budget som uppgår till ca besök. Anledningen till att de inte når upp till budgeterade nivåer är i huvudsak att verksamheten inte når upp till satta produktivitetsmått samt restriktivitet vid ersättning av föräldra- och tjänstledigheter. Jämfört med 2016 har antalet besök ökat med ca besök eller ca 8,2 procent. Den största ökningen i antal besök återfinns hos kategorin kurator, där antalet besök har ökat med ca 15 procent jämfört med Ökningen beror på att verksamheten påbörjat ett arbete med att öka produktiviteten och satt upp måltal för samtliga yrkeskategorier. Antalet använda årsarbetare har totalt sett minskat med ca 3 jämfört med Den ökade produktionen har lett till att fler unika patienter har fått en tid på mottagningarna. Jämfört med 2016 har antalet unika patienter ökat med drygt 3 procent. Även antalet kvalificerade brev- och telefonkontakter har ökat med ca 12,6 procent jämfört med föregående år. 39

40 Antal besök utförda av BMM/BHV psykologer har minskat med ca 3 procent jämfört med 2016 samtidigt som Använd AOH är oförändrad jämfört med föregående år. Antalet kvalificerade telefonkontakter har dock ökat med drygt 36 procent. Palliativ sjukhusvård/asih Inom ASiH har antalet besök minskat med ca jämfört med 2016, vilket är en anpassning till budgeterade produktionsvolymer. ASiH fick 2015 i uppdrag att öka punktinsatserna med 15 procent jämfört med föregående år, vilket ledde till en påtaglig produktionsökning som låg en bit över 15 procent även under Till följd av denna överproduktion anpassades målet till en lägre nivå inför Utfallet för 2017 är dock 4,6 procent högre än budgeterat. Större delen av ökningen återfinns hos ASiH Kryh vars produktion har ökat med 17 procent, jämfört med budget, men även ASiH SUS uppvisar en ökning motsvarande 9 procent. Hos ASiH Sund återfinns däremot en minskning motsvarande drygt 6 procent. Relationen mellan sjukhusförvaltningarna avseende ASiH:s öppenvårdsproduktion fördelar sig enligt följande: Område Andel SUS 21 procent Kryh 61 procent Sund 18 procent Totalt 100 procent Fördelningen ovan får indirekt en ojämlik ekonomisk påverkan på vårdcentralernas ekonomi, då dessa besök räknas in i vårdcentralernas täckningsgrad. Antalet vårddagar har ökat med totalt sett ca 1,8 procent jämfört med 2016 och uppgår till drygt Ökningen återfinns uteslutande inom ASiH där antalet vårddagar ökat med totalt 2,7 procent och för i stort sett samtliga orter förutom Helsingborg, Ängelholm, Trelleborg och Malmö. Minskningen i Helsingborg och Ängelholm beror framförallt på färre inkommande remisser under sommaren. Inom palliativ slutenvård har antalet vårddagar minskat ca 3 procent. Minskningen återfinns för samtliga enheter förutom Lund och Kristianstad där vi ser en ökning. Den huvudsakliga minskningen i antal vårddagar är kopplad till den tillfälliga neddragningen i Malmö p.g.a. personalbrist. Beläggningsgraden för ASiH uppgår till 109 procent, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med 40

41 föregående år. För palliativ vård är beläggningsgraden 94 procent var motsvarande siffra 86 procent. Medelvårdtiden för ASiH uppgår till 57,9 dagar, vilket är en ökning med ca 1,1 dagar jämfört med Medelvårdtiden för de palliativa enheterna understiger snittet för 2016 med 1,4 dagar och uppgår till 13,4 dagar. Antalet unika individer uppgår till 3 925, vilket är en minskning med ca 2,9 procent jämfört med föregående år. Antalet använda AOH har per november ökat med ca 7 jämfört med föregående år. Den totala produktionen mätt i mixpoäng är i princip oförändrat jämfört med I förhållande till AOH Använd per november har mixpoängen totalt sett minskat med 1,4 procent jämfört med 2016 vilket är en effekt av färre producerade vårddagar inom palliativ sjukhusvård b.la på grund av att vårdplatser interimistiskt stängts ner och en anpassning av punktinsatser mot lagd budget. En drivande utvecklingsaktör Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården Tjänster på 1177.se Arbetet under 2017 har fokuserat på att utöka verksamheternas utbud av tjänster på 1177.se och att öka patienternas användande av dessa tjänster. Förvaltningens e-hälsosamordnare har arbetat med utbildning och information. 75 medarbetare har utbildats som administratörer och ärendemottagare i Mina Vårdkontakter. Information har hållits vid APT och verksamhetsmöten på olika nivåer. Patient- och brukarföreningar har fått information om 1177.se vid brukarsamverkansmöten, informationsinsatser har genomförts till patienter på vårdcentraler. Antal listade primärvårdspatienter med användarkonto på 1177.se fortsätter att öka, en ökning med 75 procent mellan november 2016 och december nov-16 dec Bokningar samt av- och ombokningar via Tidbok online inom Primärvården ökar: Inom sjukhusdivisionerna finns ett stort intresse att ansluta till Tidbok online och verksamheternas mottagningar har under året fokuserat på att förbereda sig för att kunna ansluta sig till Tidbok online när de övergripande systemen kan hantera detta. Flertalet mottagningar är klara att direkt ansluta när tekniken för detta finns. Uppfyllnad av basutbudet som presenteras i Handlingsplan för implementering av 1177 Vårdguidens e-tjänster i Skånevård Kryh, är uppfyllt enligt nedan: Verksamhet Antal e-tjänster i basutbudet Uppfyllnad % BVC (inkl onlinebokning) 8 67 % BMM 8 83 % 41

42 VC (inkl onlinebokning) 8 95 % Div Kirurgi 9 33 % Div Spec Närsjv 9 31 % Hässleholms sjukvårdsområde Division Kirurgi Division Specialiserad närsjukvård Division Primärvård Skånevård Kryh Antal enheter Antal anslutna enheter Antal anslutna enheter med aktiverade tjänster Antal anslutna enheter utan aktiverade tjänster Aktivitet Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Helår 2017 Webbtidbok: Anslutna VC Webbtidbok: Anslutna BVC Inkomna ärenden per förvaltning Ärenden/dag (snitt) per förvaltning ,5 Avslutade ärenden per förvaltning Totalt antal VC vid periodens slut Totalt antal BVC vid periodens slut Vid jämförelse kvartal 4 för 2016 och 2017 ses att antalet inkomna ärenden har ökat med 54 procent. Division kirurgi har haft som ett drivande mål, att öka användningen av tjänsterna på 1177 genom information till patienter, ökat antal tjänster på 1177 och hög kunskap om 1177 hos medarbetarna. E- tjänster ska ses som en självklar kontaktväg. Detta har resulterat i att antalet inkomna ärenden har ökat med procent och antalet verksamheter som erbjuder fler än sju ärendetyper har ökat från fyra till åtta. Självincheckning Självincheckning har funnits sedan juni 2015 i centralkassan på CSK i Kristianstad. Under året har ytterligare självincheckningsautomater installerats, så att det nu finns på samtliga sjukhus. Användandet av självincheckningen ökar och ytterligare automater ska installeras. En verksamhet i Kryh har anmält sitt intresse för att vara pilot för mobil självincheckning när tekniken finns tillgänglig. Digitala besök Möjlighet för patienterna med besök på distans via video finns på Vårdcentralsfilialen i Hästveda. Stöd och behandling Det har under våren 2017 pågått ett projekt på VC Sjöbo Pilotinförande av stöd och behandling där patienter har erbjudits internetbaserad kognitiv beteendeterapi med psykolog. De program som genomfördes var Ångest och Depression. 42

43 Internet-KBT är nu överlämnat i förvaltningen och Region Skåne har köpt in 150 licenser att användas framförallt av primärvården och psykiatrin. Internet-KBT innehåller flera olika program; ångest, depression, förbättrad självkänsla, stress och utmattning, skapa bättre sömn, nedstämdhet, ångest och oro samt ett egenutvecklat program kallat Ta dig ur depression. Ungdomsmottagning online UM online är en onlinetjänst där ungdomar via videobesök kan komma i kontakt med barnmorskor, kuratorer och sjuksköterskor för samtal och behandling. Det startade i september 2017 som ett projekt för att öka tillgängligheten till en snabb och säker bedömning, samt att nå de ungdomar som av olika anledningar har svårt att ta sig, eller inte vill besöka, en fysisk mottagning. Initialt var öppettiderna måndag-fredag kl Öppettiderna har nu ändrats för att även kunna ta emot inbokade besök (kl ) och smittspårning testas. Lavinmeddelande i samtliga mottagningars ingående telefonsvar med information om tjänsten har gjort att antalet samtal har ökat kraftigt. Vissa kvällar har en barnmorska upp emot 20 samtal, kuratorn har vissa kvällar haft 4 besök. Även sjuksköterskebesöken har ökat i omfattning. Besökarna kommer ifrån många olika orter i Skåne och ger tjänsten mycket gott omdöme. Tjänsten är säkrad ur såväl ett patientsäkerhets- som ett ITsäkerhetsperspektiv. Vårdplanering via Skype Skånevård Kryh har en handlingsplan för införande av vårdplanering via Skype på slutenvårdsavdelningar och vårdcentraler. Arbetet sker i samverkan med kommunerna inom området. Verksamhetsområde Akut och Medicin i Ystad startade med detta under våren 2017 och har tillsammans med kommuner i sydost genomfört flera vårdplaneringar av det här slaget. Samtliga kommuner i sydost har utrustning för virtuell vårdplanering. Det är ett arbete som måste anpassas till den nya lagen Samverkan vid utskrivning ifrån sluten hälso- och sjukvård. Digitalt planeringsverktyg I projektform har ett planeringsverktyg tagits fram (för dator/läsplatta), som stöd för palliativ vård och ASIH-verksamheten. Under 2017 har detta implementerats i alla verksamheter inom Palliativ vård och ASIH i Skåne. Planeringsverktyget kopplat till mobil platta ger en kompatibel lösning inom samma gränssnitt i detaljplaneringen kring patienten, såsom kommunikation mellan ASIH och Palliativ slutenvård, foto, video, skattningsskalor, laboratoriesvar, förenklade vårdplaneringar och SIP (Samordnad Individuell Plan). Idag är det endast verksamheten i Lund som har tillgång till mobil lösning med bärbara plattor. Det finns dock inte full tillgång till journal och läkemedelslista. För en patientsäker vård är målet, att kunna dokumentera på plats hemma hos patienten. Digitala kallelser Ett regionalt utvecklingsarbete pågår med digitala kallelser. Ett verksamhetsområde inom förvaltningen kommer att vara pilot när tekniken är tillgänglig. Digitala appar (digitala vårdtjänster) HÄPP Hälsa på plats, är en applikation som medger mobil tillgänglighet för journalföring. Planerad pilotstart har skjutits upp till januari 2018 på grund av integrationsproblem med journalsystemet. 43

44 Medanets Medanets är en mobil applikation för journalföring i realtid inom den kliniska verksamheten. Applikationen är en lösning där den som vårdar patienten enkelt och mobilt kan dokumentera patientinformation (mätvärden) via ett mobilt användargränssnitt. Applikationen är integrerad med patientjournalens grundsystem. Sedan september 2017 pågår ett projekt med Medanets på avdelningarna 1, 6 och 7 på Lasarettet i Ystad. En pilotverksamhet avses starta våren 2018 vid dessa avdelningar. Den kliniska forskningen ska öka Miljö Tjänsteresor Skånevård Kryh har arbetat med följande aktiviteter för att minska antalet tjänsteresor samt minska miljöbelastningen för tjänsteresor 2017: - Fört in målet om att minska tjänsteresor med privat bil i förvaltningens verksamhetsplan - Tagit upp resor och alternativ vid interna revisioner - Bjudit in Skånetrafiken till sjukhusen där informationsdagar hållits för att få medarbetare att resa mer med buss och tåg - Stimulera tjänsteresor med kollektivtrafik genom att information om och underlätta bokning av JoJo-resekort - Ökat tilldelningen av tjänstecyklar Förvaltningens mål är att körsträckan (mil) för tjänsteresor med privat bil ska minska. På grund av brister i bokningssystem har förvaltningens medarbetare ökat användningen med privat bil i tjänst med 1,75 procent jämfört med Perioden januari dec Kostnad, miljoner kr 2,102 2,065 2,193 44

45 Uppskattat sträcka, mil Varv runt jorden 15, Andelen tjänsteresor med flyg till Stockholm har minskat med 3 procentenheter jämfört med 2016 samtidigt som andelen tågresor ökat. Kostnaden för inrikesflyg har minskat med drygt 127 tkr. Detta beror förmodligen på att resor generellt minskat med 360 resor till Stockholm i förhållande till föregående år. Totalt var kostnaden för inrikesflyg drygt 647 tkr. Perioden januari dec Totalt antal resor Andel tågresor 59 % 56 % 70 % Andel flygresor 41 % 44 % 30 % Materialanvändning Förvaltningens klimatpåverkan mätt i koldioxidutsläppen från förbrukningsmaterial ska minska. Förvaltningens mål är att minska konsumtion av förbrukningsmaterial genom medvetna och optimerade inköp samt beställningar. För att minska klimatpåverkan ifrån förbrukningsmaterial har ett projekt inletts där traditionella engångsprodukter av plast ska ersättas med biologiskt nedbrytbara produkter. Arbete med att minska klimatpåverkan från sopsäckar genom att använda säcksystemet Longopac blev under året uppskjutet av ekonomiska skäl och kommer att återupptas Budgeterade medel finns avsatta för att fortsatt stimulera införandet av säcksystemet inom fler verksamheter. Förvaltningens klimatpåverkan över tid har minskat för tredje året i rad från förbrukningsmaterial. Även kostnaderna har under året minskat med 16 procent jämfört med Läkemedel Patientens medicinska behov är den första prioriteringen men därefter ingår olika typer av åtgärder för att minska miljöbelastningen. Bland annat med information till vården om hur överblivna läkemedel ska kasseras. Läkemedelsförråden på sjukhusen optimeras regelbundet för att minimera kassation. Genom gemensamma läkemedelsförråd på sjukhusen för läkemedel som inte används så ofta minskas kassationen. I sjukvården returneras läkemedelsrester till apoteksleverantören enligt fastställd rutin för att där tas om hand på ett miljövänligt sätt. Patienterna uppmanas återlämna sina överblivna läkemedel till ett öppenvårdsapotek. Kemikalier Regionala riktlinjer är utarbetade för utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Arbete pågår i en regional utfasningsgrupp med att identifiera produkter per förvaltning. Ett antal produkter har under året fasats ut och vissa kemikalier används i mindre omfattning. Även riskbedömning av miljö- och hälsofarliga ämnen har påbörjats. 45

46 Attraktiv arbetsgivare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare där verksamhet och goda resultat alltid står i fokus. Det innebär bland annat att erbjuda hälsofrämjande arbetsplatser, bra möjligheter till utveckling för medarbetarna och ett ledarskap som kan och vill ta ansvar för utvecklingen. Region Skåne ska erbjuda utvecklande och stimulerande arbete i god arbetsmiljö. Region Skåne ska vara en arbetsgivare som upprätthåller ett lyssnande, närvarande ledarskap och aktivt arbetar för att skapa jämställda arbetsplatser. Fokusera på att beskriva uppnådda respektive förväntade effekter/resultat av vidtagna åtgärder i syfte att nå övergripande mål inom respektive avsnitt Om övergripande mål ej nås anges orsak till detta, vilka åtgärder som vidtagits och område som ni bedömer behöver utvecklas och förbättras Lyft även fram några exempel med goda resultat För de område som saknar övergripande mål ska ni utgå från beskrivningarna i uppdraget för att besvara vilka aktiviteter och åtgärder som vidtagits Region Skåne - en attraktiv arbetsgivare Resultat från medarbetarundersökning Kryhs dynamiska fokustal förbättrades från 68,3 i 2014 års undersökning till 70,7 i 2016 års undersökning. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna vid undersökningstillfället trivdes mycket bra i Skånevård Kryh och att trivseln ökade, precis som för övriga förbättringsområden i undersökningen. Kryhs resultat 2016 låg i zonen för förändringskraft, vilket indikerar en god prestationsnivå på övergripande nivå. Framgångsfaktorer tros vara, att förvaltningen bedriver ett systematiskt och uthålligt utvecklingsarbete av rutiner, processer och kompetenser. Resultat av uppföljning inom olika områden ska leda till åtgärder och ytterlig uppföljning. Nyckelorden är förädling, utveckling och upprepning. Arbetssättet bidrar till en bitvis förbättring av förmågan att leda och utveckla organisation och verksamhet. Trygga anställningar Den genomsnittliga överenskomna sysselsättningsgraden är 95,6 procent (95,3 procent 2016). Kvinnorna har 2,5 procent lägre sysselsättningsgrad än männen (2,6 procent 2016). Bedömningen är, att det finns möjlighet för flertalet att få en heltidsanställning. Förvaltningens mall för medarbetarsamtal innehåller information om möjligheten till företrädesrätt till utökad sysselsättningsgrad, vilket syftar till att öka andelen som önskar arbeta heltid. Vid nyrekrytering erbjuds i första hand heltidsanställning. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Vid det årliga medarbetarsamtalet mellan chef-medarbetare upprättas en individuell handlingsplan. Handlingsplanen ska innehålla individuella mål för att tydliggöra kopplingen mellan enhetens mål och medarbetarens bidrag till dessa. Uppföljning sker årsvis genom det återkommande medarbetarsamtalet. Medarbetarenkäten 2016 visar att cirka 85 procent har haft samtalet det senaste året. Dock är andelen som har en individuell handlingsplan endast cirka 70 procent. En förbättring med 5 procentenheter, men ändå inte tillfredsställande. Ny uppföljning i medarbetarenkät Mallen för medarbetarsamtal innefattar även individuell plan för kompetensutveckling. Nya chefer erhåller genom HR-funktionen möjlighet att genomgå en webbaserad utbildning i 46

47 medarbetarsamtal. Ny mall för medarbetarsamtal introducerades Under året introducerades en guide för introduktion av kompetensstege. HR-enheten stödjer chefer, som ska anpassa koncerngemensamma stegar till lokala förutsättningar. I guiden görs också en koppling till individuella planer för kompetensutveckling. Utveckling av regioninterna resursteam Förvaltningen har under året utfört uppdraget med regionalt operationsteam. Projektet avslutades vid avtalad tidpunkt Slutrapport från projektet har tillställts berörda förvaltningschefer/ koncernledning. Jämställda löner En lönesättning fri ifrån osakliga löneskillnader är av stor vikt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vikten av att tillämpa samma principer för alla medarbetare har tydligt fastslagits i förvaltningens rutiner för lönesättning. Beslut om ändringar av lön sker i samband med nyanställning, vid byte av tjänst och i samband med den årliga löneöversynen. Vid samtliga dessa tillfällen har beslutande chef att beakta att lönerna är sakliga. Ett stöd i detta arbete är att förvaltningens chefer erbjuds fortbildning i lönesättning, där även vikten av saklighet i besluten belyses. Lönekartläggning i enlighet med Diskrimineringslagstiftningens regelverk har genomförts under I lönekartläggningsarbetet har representanter för arbetstagarorganisationerna deltagit. En handlingsplan har tagits fram för att säkerställa att inga osakliga skillnader i lön som beror på kön ska förekomma. Den handlingsplan som togs fram i samband med lönekartläggningsarbetet 2015 har implementerats och följts upp. Det kan konstateras, att det i föregående lönekartläggning fanns några enstaka osakliga löneskillnader vilka har korrigerats. I 2017 års lönekartläggning har identifierats några få andra löneskillnader som inte kunnat förklaras sakligt och vilka kommer att korrigeras genom den nya handlingsplanen. Skillnaderna kan därmed inte sägas ha minskat. Arbete med lika rättigheter och möjligheter Andelen medarbetare med utländsk bakgrund i Skånevård Kryh är 14,2 procent detta är en ökning med 2,2 procentenheter sedan föregående mätning gjordes procent av medarbetarna är kvinnor med svensk bakgrund, 11 procent män med svensk bakgrund, 10 procent kvinnor med utländsk bakgrund och 4 procent män med utländsk bakgrund. Huvudgruppen läkare har högst andel medarbetare med utländsk bakgrund, 39,3 procent. Samtliga huvudgrupper är kvinnodominerade förutom utom läkarna, som är jämt könsfördelade. Medelåldern i förvaltningen är 45,1 år, medelåldern är något högre för kvinnor 45,6 år jämfört med männen 42,1 år. Ledning/administration har högst medelålder med 50,6 år och läkarna lägst med 42,8 år. Skånevård Kryh följer Region Skånes Likabehandlingspolicy. Under 2017 har en handlingsplan för följts upp och utvärderats. Utvärderingen visar bland annat, att parterna har ett väl fungerande samverkanssystem till stöd för arbetet med likabehandling. Förvaltningen genomför årligen utbildning i likabehandling för nyanställda chefer och nya skyddsombud för att säkerställa nödvändig kompetens inom området. Uppföljningen av handlingsplanen visar, att detta fungerar väl. Nya medarbetare informeras om likabehandlingspolicy och handlingsplan vid introduktionsutbildning. Webb-seminarium i Kränkande särbehandling har erbjudits till chefer och HR i förvaltningen. 47

48 Ingen verksamhet i Kryh är HBTQ-certifierad. Ungdomsmottagningarna och barnmorskemottagningarna påbörjat utbildning och examination av personalen i HBTQ-kompetens. Lönekartläggning i enlighet med Diskrimineringslagstiftningens regelverk har under 2017 genomförts i Skånevård Kryh och en handlingsplan har tagits fram. Representant ifrån Skånevård Kryh har under 2017 deltagit i Region Skånes arbete med att ta fram en gemensam handlingsplan för regionen för likabehandlingsfrågor. Detta arbete fortgår alltjämt. Hälsofrämjande arbetsplatser Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Utifrån SAM-uppföljningen 2016 fanns målsättningen, att se till att det finns kunskaper inom systematiskt arbetsmiljöarbete hos chefer, skyddsombud och medarbetare samt att samtliga arbetsplatser skulle svara ja på frågorna om genomförande av riskbedömningar och arbetsmiljöronder i 2017 års uppföljning. Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar på ett framgångsrikt arbete med systemförbättring. Det finns en mycket god kännedom om och följsamhet till reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) inom Kryh. Framgångsfaktorer tros vara etablerade rutiner samt ett aktivt utbildnings- och informationsarbete utifrån de handlingsplaner och arbetsmiljömål som tagits fram partsgemensamt. Nytt stödmaterial i form av rutiner, mallar och checklistor som tagits fram under året tros också ha bidragit till det goda resultatet. Som exempel kan nämnas spridning av nya checklistor för obligatorisk arbetsmiljörond inom Kryh. Checklistorna inkluderar, utöver fysiska arbetsmiljöfaktorer, frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö. Uppföljning visar att chefer, skyddsombud och medarbetare ser det som positivt att frågor gällande arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling årligen diskuteras och riskbedöms samt att handlingsplaner tas fram. Materialet omfattar även en ny framtagen checklista för utvärdering av chefers arbetsmiljö. Kontinuerliga informations- och utbildningsinsatser inom arbetsmiljöområdet kommer att genomföras under Sjukfrånvaron ska minska Under 2017 har fokus legat på att, utifrån Kryhs arbetsmiljömål, driva ett aktivt arbete för att upplevelsen av den hälsosamma arbetsmiljön ska öka. Målsättningen har varit att flytta fokus ifrån rehabiliterande till hälsofrämjande åtgärder, att utveckla verktyg för tidiga insatser och att sänka sjukfrånvaron med en dag per medarbetare. Chefer i Kryh ska ha kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning samt hur man förebygger arbetsrelaterad ohälsa. Ett aktivt rehabiliteringsarbete ska bedrivas. Sjukfrånvaron i Kryh har ett snitt på 19,6 kalenderdagar per medarbetare. Sjukfrånvaron har minskat med 1,6 dagar per medarbetare jämfört med samma period förra året. Det är de längre sjukskrivningarna över 60 dagar som minskar mest. Korttidsfrånvaron (1-7 dagar) är i princip oförändrad. Sjukfrånvaron för kvinnor ligger på 21,4 dagar per medarbetare medan den ligger på 9,2 dagar för män. Sjukfrånvaron minskar för såväl kvinnor som män. Medarbetare över 60 år har högst antal sjukfrånvarodagar pga längre sjukskrivningar. Dock har medarbetare över 60 år den lägsta korttidssjukfrånvaron. Medarbetare under 35 år har lägst antal sjukfrånvarodagar, men här är korttidsfrånvaron högst, framförallt hos medarbetare i åldersintervallen år. Inom division Specialiserad närsjukvård har sjukfrånvaron minskat med 3,1 dagar per medarbetare jämfört med samma period förra året (till 18,5). Inom division Primärvård ser vi en minskning med 2 48

49 dagar per medarbetare (till 21,1). Inom division Kirurgi har sjukfrånvaron minskat med 0,2 dagar per medarbetare (till 19,6). Bildandet av ny organisation för Hässleholms sjukhusområde gör att korrekt uppföljning i divisionen inte är möjlig. Förändringen kan även ha påverkat resultatet i övriga divisioner. Minskningen av Kryhs sjukfrånvaro syns inom alla huvudgrupper utom för ledning/administration där det finns en ökad långtidssjukfrånvaro (över 180 dagar) inom en enhet under Verksamhetsnära stöd och utveckling. Minskningen inom gruppen Övrig vård/rehab/social beror framförallt på minskad sjukfrånvaro för arbetsterapeuter och logopeder. Frisknärvaron är i princip oförändrad sedan förra året. 61,4 procent av Kryhs medarbetare hade 0-5 sjukfrånvarodagar under året (59,4 procent av kvinnorna och 75,3 procent av männen). Kryh har under hösten 2017 deltagit i förstudien till det nationella SKL-projektet Förbättrad samverkan för minskad sjukskrivning. I en rapport från SKL lyfts upprepad sjukfrånvaro som en känd predikator för framtida sjukfrånvaro. Kryh har i samverkan med de fackliga organisationerna under året infört den nya rutinen att chef alltid ska ha ett samtal med medarbetare som har haft tre sjukfrånvarotillfällen under en fyramånadersperiod. Rehabiliteringsåtgärden förstadagsintyg ska övervägas vid sex sjukfrånvarotillfällen under en 12-månadersperiod. Syftet är att på ett systematiskt sätt arbeta för att tidigt identifiera risk för sjukskrivning och att sätta in åtgärder tidigare. Uppföljning av effekterna av de nya rutinerna kan först göras under Som goda exempel ifrån verksamheten kan bl a nämnas verksamhetsområden där man har etablerat ett nära samarbete med företagshälsovården för att identifiera risk för ohälsa, arbeta med tidiga insatser och vid behov ta fram rehabiliteringsplaner. Varje år görs en plan för regelbunden uppföljning med chef, företagshälsovård och HR. Utöver detta har välfungerande och kända rutiner för sjukanmälan identifierats som ett sätt att sänka sjukfrånvaron. Många verksamheter har också infört rutinen med tidigare kontakt med chefen när man anmäler sjukfrånvaro. Arbetsplatser där hälsoinspiratör och chef har ett nära samarbete och hälsoinspiratören har en naturlig roll i att lyfta fram det friska, kan också nämnas. På övergipande nivå tros framgångsfaktorer vara, att det inom förvaltningen bedrivs ett systematiskt rehabiliterings- och arbetsmiljöarbete. Inom divisionerna ställs krav på såväl hälsofrämjande aktiviteter som aktivt uppföljnings- och rehabiliteringsarbete. Utbildningar för chefer i Adato och Region Skånes rehabiliteringsprocess har genomförts kontinuerligt under året. I kommande arbete bör än mer fokus läggas på tidiga insatser och att sänka korttidssjukfrånvaron. Det goda ledarskapet Utfallet för Skånevård Kryh i förbättringsområdet Ledarskap är glädjande. Resultatet i medarbetarenkäten 2016 är 72,3, vilket är en ökning från föregående mätning med 3,5 enheter. Nytt förbättringsmål är satt och utvärderas vid medarbetarenkät Framgångsfaktorer tros vara, att förvaltningen bedriver ett systematiskt och uthålligt utvecklingsarbete av rutiner, processer och kompetenser. Omarbetat program för introduktion av nya chefer infördes våren Divisionschefer har under hösten arbetat med målet verksamhetsnära ledarskap. Förestående organisationsförändring med sjukhuschefer bidrar till målet. Studier genomförs 2018 avseende chefers arbetsmiljö, behov av administrativt stöd, mandat enligt uppdragsbeskrivning, antal medarbetare per chef samt kompletterande kompetensutveckling i ledningskommunikation och förändringsledning. Fastställt program Potentiell chef påbörjas Från Exitenkäten hämtas specifikt underlag till förbättringar, utifrån huvudsakliga skäl till att chefer har lämnat sina anställningar. 49

50 Den framtida kompetensförsörjningen ska säkras Kompetensförsörjningsplaner Kompetensförsörjningsplaner upprättas årligen på nivåerna verksamhetsområde, division och förvaltning. Planarbetet samordnas med process för verksamhetsplanering och budget. Samtliga förvaltningar använder sig av samma mall, vilket underlättar samordning och beslutsfattande på koncernnivå from Bristyrken/-specialiteter läkare: Viss brist inom anestesiologi, gynekologi, kirurgi, radiologi, akutsjukvård, hud och infektion. Kraftig brist inom obstetrik, urologi, öron, ögon, akutmedicin, kardiologi, njursjukdom, reumatologi, rehab, allmänmedicin och palliativ medicin. En stor del av behovet behöver tillgodoses genom god framförhållning, bättre analys av behov och styrning av resurser i ST-planering. Brist på grundutbildade sjuksköterskor är särskilt påtaglig inom närsjukvården i Ystad och Hässleholm. Vi har även en påtaglig brist på röntgensjuksköterskor. En viss brist finns också inom yrkesgrupperna medicinsk sekreterare, arbetsterapeut och dietist. Inom yrkesgrupperna specialistsjuksköterska råder i stort sett balans tack vare god planering av antal sjuksköterskor, som kan erbjudas specialistutbildning med något av våra förmånsalternativ. Undantag med mer påtaglig brist är barnmorska, operationssjuksköterska och distriktssjuksköterska. Inom vissa verksamheter finns en obalans i förhållande till måltal för hur stor andel av sjuksköterskegruppen som ska vara specialistutbildad. Detta avser främst medicin, kirurgi, akutmottagningar, barn och ungdom, samt ASiH/Palliativ vård. I utbildningsuppdraget finns en påtaglig obalans avseende antal handledare med målsatt utbildningsnivå. Kompetensmixplanering Våra verksamheter har sedan 2015 haft förvaltningsledningens uppdrag att ompröva och förändra sin kompetensmix enligt principen Rätt Använd Kompetens (RAK). Ett fastställt mål är att vårdyrkesgrupper senast år 2018 använder minst 80 procent av sin arbetstid till patientrelaterat arbete i sin specifika yrkesroll. Alla vårdverksamheter är engagerade i arbetet med planering av kompetensmix, inte minst de som berörs av bemanningsmålet 40/60-40 procent sjuksköterskor och 60 procent annan personal såsom undersköterskor, receptarier med flera. I en granskning av verksamheter/enheter som berörs har nästintill samtliga under 2017 förflyttat sig i riktning mot målet. 50

51 Ett exempel på medveten utveckling av kompetens hos undersköterskor med stöd av kompetensstege, är VO Kirurgi i Ystad, där system för kompetensutveckling och karriär har etablerats för undersköterskor. En minskad sårbarhet uppnås vid bemanningsplanering av sjuksköterskor och undersköterskor. Fler verksamheter har anslutit med utvecklingsarbete av liknande slag. De finns alltfler exempel på t ex undersköterskor med arbetsuppgifter i patientens vårdplanering mm. Division Specialiserad närsjukvård har valt att genomföra en arbetstidsstudie vid ett stort antal enheter, som ett underlag för sitt kompetensmixarbete. Ett faktaunderlag har tagits fram för fastställande av bemanningsmål. Särskilt för verksamheter som omfattas av 40/60-målet. Specialistutbildning för sjuksköterskor Per termin 2017 har i genomsnitt 35 sjuksköterskor befunnit sig i specialistutbildning med studielön. Fördelningen på specialistinriktningar motsvarar förvaltningens prioriteringar; akutsjukvård, vård av äldre, medicin, kirurgi, intensivsjukvård, operation, anestesi, barn och ungdom, barnmorska, öppen hälso- och sjukvård, ögonsjukvård och onkologi/palliativ vård. En kombination av finansiering ifrån koncern och förvaltning har gjort det möjligt att till stor del upprätthålla en balans utifrån kompetensbehovet inom aktuella specialistområden, med undantag för operation, distriktssjuksköterska och barnmorska, där en obalans fortfarande finns. Utvecklingen styrs mot att en större andel av behovet ska tillgodoses som utbildningsanställningar. Utbildningsanställningar Under 2017 erhöll fem specialistsjuksköterskor specialistexamen. De har tjänstgjort i utbildningsanställningar inom specialiteterna diabetes, medicin och kirurgi. Samtliga fem specialistsjuksköterskor erhöll skriftliga uppdrag efter examen. Då fem specialistsjuksköterskor examinerades under året fanns utrymme för tio nya utbildningsanställningar. Specialistinriktningarna blev inom medicin, ögon, onkologi, palliativvård och operation. Kliniskt basår för nya sjuksköterskor Introduktionsprogrammet Kliniskt basår för nya sjuksköterskor startade 2015 i syfte att underlätta övergången ifrån studier till yrkeslivet samt att skapa ökade möjligheter för klinisk förankring av kunskaper i den nya yrkesprofessionen. Introduktionsprogrammet består av tio utbildningsdagar med föreläsningar och praktisk träning. Under 2017 har konceptet vidareutvecklats, bland annat genom att utbildningsmodellen CASE/patientfall med gruppdiskussioner har lagts till i föreläsningarna. Sjuksköterskorna uppskattade det nya utbildningsmomentet, som de ansåg var till nytta i deras arbete. Till det kliniska basåret har knutits ett antal interna mentorer, som ytterligare kan stödja och vara en resurs till de nya sjuksköterskorna. Det finns idag ett drygt hundratal utbildade mentorer inom Region Skåne och dessa är alla erfarna sjuksköterskor. Av de 26 utbildade mentorerna inom Kryh har tio under året slutat sitt uppdrag som mentor. Av de kvarvarande 16 mentorerna har sju varit aktiva med varsin mentorsgrupp under året; tre mentorsgrupper på CSK i Kristianstad och fyra mentorsgrupper på Lasarettet i Ystad. På Hässleholms sjukhus startades ingen mentorsgrupp under Inom Skånevård Kryh har antalet deltagare i det kliniska basåret ökat ifrån 199 sjuksköterskor 2016 till 248 sjuksköterskor under Under året har fem nya sjuksköterskor gått igenom hela det kliniska basåret på ett år. År 2015 började 100 nya sjuksköterskor i det kliniska basåret, 2017 var det endast 51 nya sjuksköterskor som påbörjade introduktionsprogrammet. Denna trend skulle kunna var direkt kopplad till att det är färre sjuksköterskor, som tar examen ifrån högskola och universitet. 51

52 Kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor/skötare I syftet att skapa förutsättningar för att förändra fördelningen av arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor startade Skånevård Kryh en kompetensutvecklingsinsats för undersköterskor från och med september Kompetensutvecklingsinsatsen består av utbildningarna som följer kompetensstegens steg 3 och möter den erfarna undersköterskan på dennes nivå. Fördjupad kompetens i steg 3 möjliggör en annan fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Totalt har det genomförts 23 utbildningstillfällen från september 2016 till december Utbildningarna består av fördjupningsföreläsningar, klinisk färdighetsträning och CASE/patientfall med gruppdiskussioner. De 265 enskilda undersköterskor som deltagit i satsningen anser att deras grundläggande kompetens utökats och att de haft nytta av utbildningarna i sin yrkesprofession som undersköterskor. Enhetschefernas uppfattning är, att insatsen bidragit till en högre medicinsk kompetens hos de deltagande undersköterskorna och att den utökade kompetensen även gynnat annan personal på avdelningen. Vidare upplevde enhetscheferna att antalet intresserade undersköterskor varit fler än vad verksamheten haft möjlighet att frikoppla för utbildning. Då satsningen utökat de enskilda undersköterskornas kompetens och samtidigt tillgodosett verksamheternas behov kommer kompetensutvecklingsinsatsen att fortsätta under Kompetensförsörjning; äldre medarbetare Även under 2017 har regelverket kompetensförsörjning för äldre medarbetare bidragit till att trygga personalförsörjningen genom att anställa pensionärer. Detta har skett främst under semestertider men även genom att sörja för spetskompetens inom bristyrken/bristspecialiteteter Ett exempel är att primärvården kunnat anställa pensionerade distriktsläkare, som handledare till yngre kollegor. Ett annat är pensionerade barnmorskor, som tjänstgör främst sommartid men också under andra perioder. Däremot har vi ännu inte i någon större utsträckning hittat vägar för att systematiskt kunna erbjuda annan sammansättning av arbetsuppgifter, i syfte att förlänga tiden i arbetslivet för medarbetare som närmar sig pensionsålder. Utbildningsuppdraget Kliniska utbildningsplatser och lärandemiljöer Under året skedde ingen utökning gällande beställning av de kliniska utbildningsplatserna ifrån universitet och högskolor. Behovet av kliniska utbildningsplatser för VFU (verksamhetsförlagd utbildning) till sjuksköterskestuderande inom grundutbildningen i termin 2 och termin 6 blev istället 23 procent lägre än lärosätenas uppdrag. Se figur. 350 VFU-platser 2017 sjuksköterskestuderande (termin 2 och termin 6) Uppdrag Beställda Erbjudna Använda 52

53 Hos de övriga studerandekategorier som gjort sin VFU, APL(arbetsplatslärande) eller LIA (lärande i arbetslivet), var behovet i stort sett detsamma som Under 2017 startade ytterligare två kliniska utbildningssalar. I dagsläget finns det totalt fem kliniska utbildningssalar på sjukhusen inom Skånevård Kryh. Tre kliniska utbildningssalar är under planering och kommer att startas under Denna utökning ligger väl i fas med förvaltningens handlingsplan för utveckling av lärandemiljöer. Utifrån regionens pedagogiska handlingsplan fortsätter Skånevård Kryh implementering av nya pedagogiska modeller för VFU. De handledarmodeller som används vidareutvecklas och utbildningsmodellen strukturerade läraktiviteter införs under våren I Ramavtalet för VFU står beskrivet att utvärdering av VFU tillses av universitet/högskolor. Styrgruppen för VFU godkände under året den omarbetade utvärderingsenkäten som ska användas i kvalitetsgranskningen av de kliniska utbildningsplatserna vid VFU. Allmäntjänstgöring för läkare (AT) Under året påbörjades 26 AT-block i Kristianstad, 13 i Hässleholm och 13 i Ystad. Under 2018 planeras 16 AT-block i Ystad medan volymerna i övrigt är oförändrade. Någon utökning anses här inte möjlig pga flaskhalsar i en rad specialiteter. Verksamheten har under en rad år utökats för att bättre kunna tillgodose behovet av AT nationellt för examinerade läkare. AT-tjänstgöringen är 18 månader lång och förlängs vid föräldraledighet. Totalt har vi cirka AT-läkare anställda samtidigt i förvaltningen. Under hösten 2017 utarbetades en modell för ett Forskar AT-block där AT-blocket är förlängt till 24 månader, med sex månaders forskning. Rekrytering sker under Allmäntjänstgöring för läkare bedrivs vid alla tre sjukhus inom Skånevård Kryh. AT är reglerat i Socialstyrelsens föreskrift SOSF 1999:5 och verksamheten vid de tre sjukhusen i Kristianstad, Hässleholm och Ystad följer denna. AT-verksamheten utvärderas kontinuerligt genom bl.a. Region Skånes årliga AT-enkät, SYLF:s nationella AT-enkät och lokala Mitt-i-AT -enkäter vid medarbetarsamtal och avslutningssamtal. Förändringar och förbättringar av AT-konceptet sker fortlöpande i samarbete med AT-läkare, SYLF och utsedda AT-ansvariga på klinik. Under 2017 konstaterades glädjande, att Skånevård Kryh kunnat nå förbättrade resultat för Kristianstad och Hässleholm. I hela Region Skåne kommer en extern kvalitetsinspektion av AT-utbildningen, AT-SPUR, att ske under Förberedelsearbetet påbörjades under hösten för denna inspektion, som organiseras och genomförs av representanter ifrån Lipus, läkarnas institut för professionell utveckling inom sjukvården. Skånevård Kryh inspekteras först av Region Skånes förvaltningar och inspektionen kommer sker under våren Specialisttjänstgöring för läkare (ST) Kryh har cirka 250 ST-läkare inom olika specialiteter. Under 2017 har förvaltningen fortsatt arbetet med den handlingsplan som upprättades efter den externa SPUR-inspektionen som genomfördes Ett samarbete i studierektorsgruppen och med ST-representanter inom förvaltningen och regionen pågår för att skapa förutsättningar för ST-utbildningen och motverka flaskhalsproblematik. Ett utbildningsprogram för måluppfyllelse inom de allmänna målen finns. Enligt planering sker startseminarium inför den kommande interna inspektionen hösten Det pågår även ett arbete för att utöka möjligheterna till forskning för förvaltningens ST-läkare. 53

54 Handledarkompetens inom förvaltningen Utifrån Region Skånes mål att professionalisera handledarrollen och tydliggöra kompetenskrav för handledare, riktas förvaltningens fokus mot att identifiera hur många handledare som behövs utbildas utifrån kravnivå. Under året gjordes en kartläggning av hur många VFU-handledare som har handledarutbildning. Kartläggningen visade att det är stor variation mellan Skånevård Kryhs sjukhus när det gäller handledarkompetens utifrån kravnivå, och att det finns behov av att fler handledare går handledarutbildning. I syfte att huvudhandledare skall delta i pedagogiska utvecklingsarbeten med t.ex. nya pedagogiska arbetssätt samt att vidareutveckla lärandemiljöer, togs beslut på att alla huvudhandledare ska inneha handledarutbildning på avancerad nivå. Under vårterminen 2018 kommer sex av Skånevård Kryhs huvudhandledare genomgå avancerad handledarutbildning. Då antalet utbildningsplatser är beroende av tillgång ifrån lärosätena, kommer utökningen av huvudhandledare med avancerad handledarutbildning utgå ifrån tillgången av utbildningsplatser. När det gäller undersköterskor är målet att 50 procent innehar en handledarutbildning utifrån kravnivå. Detta mål når idag inget av sjukhusen inom Skånevård Kryh. På Lasarettet i Ystad har 100 procent av de medicinska sekreterarna som handleder LIA-studerande en handledarutbildning. På CSK i Kristianstad och på Hässleholms sjukhus är den siffran cirka 25 procent. För att säkerställa tillgången till handledare till både AT-och ST-läkare inom Kryh ordnas årliga handledarutbildningar regionalt och inom förvaltningen. Handledarutbildning är också inkluderad för alla ST-läkare som genomgår LIV-utbildning. FoU-chefen planerar också en utbildning i vetenskaplig handledning för att kunna tillgodose behovet inom förvaltningen. Framtida kompetensbehov Under 2017 fortsatte Region Skåne att driva frågan om det nuvarande och framtida kompetensbehovet gentemot lärosätena. Förvaltningen medverkade i Region Skånes arbete med att driva att fler specialistutbildningar ges på halvfart, att påverka att utformning gällande utbildningars innehåll och kvalitet ska motsvara verksamheternas kompetensbehov och att rätt antal utbildningsplatser erbjuds. Förvaltningen har även medverkat i utformning av utbildningsinnehåll inför ansökan till YH-utbildningar. Under året uppfyllde Vård- och omsorgscollege (VO-C) nordöstra Skåne, där Hässleholms sjukhus och CSK i Kristianstad ingår, alla kvalitetskriterier för certifiering. Lokalt VO-College i nordöstra Skåne är således etablerat. Specialistläkartjänster Årligen görs en läkarbemanningsplan för att kartlägga verksamheternas tillgång och efterfrågan. Denna kartläggning ligger sedan till grund för planering och budgetering av ST-tjänster i regionen och i förvaltningarna. Under året har fokus varit, att arbeta fram ett strukturerat arbetssätt för att säkerställa denna process. Utlandsutbildade med legitimationsyrken Förvaltningen påbörjade under året sin uppbyggnad av en strukturerad arbetsform för mottagandet av utlandsutbildade personer inom legitimationsyrken. Målet för Skånevård Kryh är att erbjuda minst 2-3 utbildningsplatser för läkare och lika många utbildningsplatser för sjuksköterskor. Två läkare har under 54

55 året beretts plats för provtjänstgöring samt praktisk tjänstgöring inom förvaltningen. Under året har ingen sjuksköterska varit aktuell för varken provtjänstgöring eller praktisk tjänstgöring. Användning av bemanningsföretag Läkarinhyrning per förvaltning (exkl Hälsostaden och Hab) Förändring % 12 Skånevård Kryh 52,86 84,40-31,54-37% 14 Skånevård Sund 56,84 120,33-63,50-53% 15 Medicinsk service 3,55 7,06-3,51-50% 16 Skånes Universitetssjukhus 58,15 62,56-4,41-7% Totalt 171,40 274,35-102,96-38% Sjuksköterskeinhyrning per förvaltning Förändring % 12 Skånevård Kryh 5,37 11,13-5,76-52% 14 Skånevård Sund 65,84 47,48 18,36 39% 16 Skånes Universitetssjukhus 42,07 58,81-16,74-28% Totalt 113,28 117,42-4,14-4% Beroendet av bemanningsföretag har successivt minskat under året genom regelverk med restriktioner, besparingar i budget, kompetensmix-åtgärder och i vissa fall bättre rekryteringsförmåga. Inhyrningen har minskat i snabb takt avseende sjuksköterskor och sjukhusläkare. I något lägre takt hos gruppen specialist allmänmedicin, där också bristen är som störst. 55

56 Bisysslor Medgivna bisysslor Antal med Antal utan koppling till koppling till RS RS Läkare 6 44 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Medicinsk sekreterare 9 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Sjuksköterska inkl 1 20 barnmorska Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Undersköterska 1 5 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Övriga 5 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Avslagna bisysslor Antal med Antal utan koppling till koppling till RS RS Antalet anställda och arbetad tid Antal anställda Anställda AOH Använda AOH Jämfört fg år Jämfört fg år Jämfört fg år Huvudgrupp 2017 Antal % 2017 Antal % 2017 Antal % Ledning/Administration ,21 % ,9% ,7% Läkare ,66 % ,9% ,4 % Medicinsk sekreterare ,54 % ,6 % ,6 % Sjuksköterska ,89 % ,2 % ,3 % Tandvårdsarbete 1 0 0,0 % 1 0,0 0,0 % 0,9 0 1,7% Undersköterska/Skötare ,16 % ,9 % ,2 % Övrig personal ,45 % ,5% ,3% Övrig Vård/Rehab/Social ,00 % ,0 % ,65% Total ,57 % ,5 % ,3 % Antalet anställda i Skånevård Kryh var den 31 december 81 färre jämfört med december 2016 vilket motsvarar en minskning på 1,57 procent. Minskningen är till stor del en följd av anpassningar för att nå beviljad personalvolym samt att uppnå prognostiserat ekonomiskt resultat för helåret Minskningen är fördelad mellan divisionerna och huvudgrupper anställda. 56

57 Antal anställda i huvudgruppen Ledning/Administration har den största procentuella minskningen på - 7,21 procent. Detta beror dels på att man beslutat att medarbetare med uppdrag som teamledare ute i verksamheterna kodats om from 1 januari 2017 från denna huvudgrupp till deras yrkeskategori, på grund av att dessa teamledare saknade personalansvar. För Kryhs del innebär det, att 24 befintliga medarbetare i statistiken är omkodade ifrån Ledning/Administration till andra huvudgrupper. Om teamledarna exkluderas är den reella minskningen på huvudgrupp Ledning/Administration endast 6 personer. Antal anställda Jämfört fg år Huvudgrupp 2017 Antal % Omkodning teamledare Justerat utfall Ledning/Administration ,21 % 24-6 Läkare ,66 % 1 4 Medicinsk sekreterare ,54 % 4-2 Sjuksköterska ,89 % Undersköterska/Skötare ,16 % 1-3 Övrig personal ,45 % 1 0 Övrig Vård/Rehab/Social ,00 % Total ,57 % Den huvudgrupp som haft störst minskning avseende antalet anställda är Sjuksköterska, som minskat med 57 medarbetare. Utöver detta har 14 teamledare kodats om till huvudgruppen vilket innebär, att den faktiska minskningen är 71 medarbetare. Minskningen är till stor del kopplat till rekryteringssvårigheter men även på kompetensmixförändringar. Minskningen inom huvudgruppen består av sjuksköterskor medan övriga personalgrupper ökat något. Jämfört fg år Anställda Huvudgrupp Sjuksköterska Antal anställda Antal Procent Barnmorska % Biomedic. Analyt % Sjukh.tekn/lab.pers % Sjuksköterska % Totalt % Antalet anställda Läkare har ökat med fem (fyra justerat till omkodning teamledare) jämfört med förra året men är inte hänförd till kapacitetsökning då det är en svårrekryterad yrkesgrupp, speciellt avseende vissa läkarspecialiteter. Som ett led i strategin att minska oberoendet av hyrpersonal har inhyrda läkare ersatts med anställd personal där det varit möjligt. Trots att antalet medarbetare minskat i Kryh under 2017 så har såväl Anställda AOH samt Använda AOH ökat, vid en jämförelse med föregående år (jan-dec). Detta beror bland annat på att Antal medarbetare visar hur det ser ut vid en specifik tidpunkt, i detta fallen 31 december AOH är ett medelvärde som räknas över hela perioden, i detta fall jan-dec Antalet medarbetare har minskat succesivt under året och även Anställda AOH samt Använda AOH har minskat succesivt under året. 57

58 Ett fel har uppmärksammats i augusti månad 2017 där en persons sjukfrånvaro genererat +210 AOH den månaden på en enhet i Kryh. Detta påverkar uppföljningen såväl för den berörda enheten och divisionen som för förvaltningens uppföljning som helhet. Felet har hittills inte kunnat åtgärdas och redovisningen av AOH får ses med beaktande av detta. Ökningen av Använd AOH totalt (jan-dec) jämfört med 2016 beror bland annat på förändrade uppdrag, ändring av helgtjänstgöring till två helger av fem, nytt arbetstidsavtal med vårdförbundet och minskning av inhyrning från bemanningsföretag. Inga större verksamhetsförändringar har skett för Kryh under 2017, däremot inrättades under hösten 2016 en ny enhet Akutavdelning Medicin (MAVA) med tolv vårdplatser, vilket lett till utökat antal anställda sjuksköterskor och undersköterskor/skötare vilket påverkar jämförelsen med Totalt i Kryh (jan-dec 2017) har sjukfrånvaron minskat med motsvarande 20,2 AOH, semesteruttaget har ökat med 17,7 AOH, tjänstledighet utan lön har ökat med 32,1 AOH. Sammantaget en ökning på AOH Frånvaro på 36,6. (mer information om den minskande sjukfrånvaron återfinns under avsnitt Hälsofrämjande arbetsplatser). Uttaget av mer-/övertid har minskat med 1,4 AOH och kan till viss del vara relaterat till minskad sjukfrånvaro. Timavlönade AOH har ökat med 10,4 AOH. Det ökade semesteruttaget kan vara en förklaring till ökningen av timavlönade men även det fastlagda personalvolymtaket bedöms påverka att fler timavlönade används istället för månadsavlönad personal, framförallt under sommarperioden. Beviljad anställningsvolym/fastställt personalvolymtak För att nå prognostiserat ekonomiskt resultat för helåret gjorde förvaltningen under våren en beräkning att man behövde behöva minska antalet anställda med omkring 150 heltidsanställda, jämfört januari Åtgärder för att minska antalet heltidsanställda i denna omfattning har pågått under året. Minskningen har skett främst i form av naturliga avgångar och färre vikarier. Nyckelkompetenser har ersatts varmed åtgärden föregåtts av analys av behov och balansering av kompetenser. Vid fördelningen av minskningen spreds neddragningen relativt jämt mellan Krys divisioner och även jämt fördelat mellan de olika huvudgrupperna anställda. Konkurrensutsatt verksamhets behov av minskade personalresurser gjordes med utgångspunkt ifrån verksamhetens särskilda förutsättningar samt affärsmässiga grunder. 58

59 Utfall: Under februari hade förvaltningen en ökning jämfört med januari, till följd av bland annat tillfälliga dubbelbemanningar/bredvidgång och minskad inhyrning som växlats mot anställning. Efter beslutet om anställningsvolym skedde en svag minskning månad för månad. Till och med april hade Kryh ett högre utfall avseende AOH anställda än vad den beviljade personalvolymen tillät. Från maj månad har Kryh haft ett månatligt lägre utfall än beviljad totalvolym och vid årets slut var utfallet 93 Anställda AOH under det fastställda personalvolymtaket. Långsiktigt stark ekonomi Ekonomiskt ingångsläge Inför 2017 beräknades kravet på rationalisering för att nå budgetbalans till cirka 225 mkr. Uppräkningen på förvaltningsuppdraget motsvarande 4,1 procent täcker i princip löpande kostnadsutveckling för årets lönerevision och höjd arbetsgivaravgift samt viss förbrukning men räcker inte fullt ut för att klara av de ökningar i kostnad som förvaltningen har för IT, läkemedel, fastighetskostnader och andra tjänsteköp från interna motparter i Region Skåne. Den demografiska utvecklingen i Kryh är inte lika stigande som i övriga Skåne men i gengäld har Kryh en större andel äldre befolkning, som är mer resurskrävande vid sjukdom samt en geografisk struktur med långa avstånd. Bedömningen för hälsovalet exklusive BMM var att ackrediteringsvillkoren för 2017 inte bidrog till någon ökad ersättning, annat än årlig prisindex samt uppräkning för förändrat kostnadsansvar för förmånsläkemedel. Preliminärt ekonomiskt ingångsläge för hälsovalet var -30 mkr. För den somatiska sjukhusvården var motsvarande ingångsläge ca -195 mkr. Resultat 59

60 Resultatutveckling Årets resultat är 32 mkr bättre än föregående år. Budgetavvikelsen blev -189,1 mkr (-188,6*) inom den anslagsfinansierade sjukhusverksamheten, -22,1 mkr (-38,3*) inom hälsovalet, +18,7 mkr (+25,7*) inom ASiH/palliativ vård, +10,3 mkr (+7,6*) inom ungdomsmottagningsverksamheten samt +6,7 mkr (- 13,8*) mkr inom specialist vårdvalen. *Resultat 2016 Resultat per division Division Utfall Intern budget Avvikelse Prognos Årsbudget Prog Avvikelse 1 Förvaltningsledning 2 906, ,5 62, , ,5 51,1 2 Div Specialiserad Närsjukvård , ,9-109, , ,9-104,5 3 Div Kirurgi , ,4-126, , ,4-147,3 4 Div Primärvård 14,6 7,9 6,7 5,3 7,9-2,6 5 Hässleholms sjukhusområde -528,8-520,2-8,6-525,9-520,2-5,7 Summa: -167,6 7,9-175,5-201,1 7,9-209,0 Sedan 2015, då resultatet blev -249 mkr exklusive justering med 2016 års uppräkning som tillfördes redovisningsåret 2015, har Kryh förbättrat det ekonomiska utfallet med sammanlagt 81 mkr och ca 40 mkr årligen. Medan 2016 års resultatförbättring var kopplat till det årets tillgänglighetspaket och ökad produktion, är 2017 års resultatförbättring i huvudsak ett resultat av de handlingsplaner som verksamheten arbetat med och genomfört under 2017 och som framförallt har påverkat kostnadsutvecklingen i rätt riktning under sista tertialet. Kostnadsutveckling 60

61 Ackumulerat uppgick kostnadsutvecklingen till 2,8 procent eller 135,8 mkr. Utvecklingen under året gick ifrån en kostnadsutvecklingsnivå på 5,1 procent under första tertialet till 4 procent under andra tertialet för att avsluta med en utveckling på -0,5 procent under årets tredje tertial. Sett över hela perioden förklaras kostnadsutvecklingen av några huvudposter: Ett par av åtgärderna i handlingsplanen för ekonomi i balans har varit, att minska antalet anställda omräknat till heltid (anställda AOH) med -150, jämfört nivån januari 2017, och samtidigt minska beroende av bemanningsföretag och sänka denna kostnad. Det senare har varit lyckosamt och minskningen motsvarar 41 mkr om man också inkluderar de tjänsteköp, som gjorts ifrån förvaltningar inom Region Skåne. Kostnadsutvecklingen för personal har dämpats relativt kraftigt från och med oktober månad, vilket är ett resultat av åtgärden att minska antal anställda omräknat till heltid med (se avsnitt Antal anställda och arbetad tid). Även med dessa effekter är kostnad för personal den utgiftspost, som alltjämt i störst utsträckning har påverkat kostnadsutvecklingen. Intäktsutveckling Ackumulerat uppgick intäktsutvecklingen till 3,6 procent vilket har varit en jämn utveckling under året med undantag för december. Intäktsutvecklingen följer också utvecklingen i budget efter hänsyn till ersättning för 2016 års tillgänglighetspaket. I december 2016 erhöll Kryh utbetalning av slutlig finansiering av 2016 års tillgänglighetspaket motsvarande ca 34 mkr samt ersättning för vård utförd åt andra förvaltningar i Region Skåne motsvarande 16 mkr, tillsammans 50 mkr. Ersättningen budgeterades inte 2016 utan hanterades i förvaltningens prognos. För 2017 blev ersättningen för tillgänglighetspaketet bashöjande för regionbidraget motsvarande ca 90 mkr och intäktsutvecklingen från budget 2016 till budget 2017 var därmed 3,6 procent. 61

62 Resultat jämfört med budget Intäkter Patientavgifterna avviker negativt mot budget med -3 mkr till följd av sänkta patientavgifter och påverkar i huvudsak akutmottagningarna. Försäljning av verksamhet överstiger budget med 8 mkr och avser försäljning av vård utanför Region Skåne motsvarande 16 mkr samt minskade intäkter för asyl motsvarande -8 mkr. Försäljning av varor och tjänster överstiger budget med 13 mkr till följd av uthyrning av personal inom Region Skåne, viss läkemedelsersättning samt ökade intäkter och bidrag för utbildning. Posterna statsbidrag, bidrag och övriga intäkter överstiger budget med 35 mkr varav ersättning för läkemedel (translana mm) utgör 14 mkr. Projektmedel utgör 7 mkr. Nationell satsning ungdomsmottagningar utgör 8 mkr. Personalanknutna statsbidrag och särskild momsersättning utgör 6 mkr. Kostnader Kostnader för personal och arbetsgivaravgifter uppvisar en positiv budgetavvikelse på 3 mkr. Fram till och med september fanns en negativ budgetavvikelse på 15 mkr varmed den negativa avvikelsen har hämtats hem årets tre sista månader. Huvudskälen till detta är dels effekter av förvaltningens arbete med att minska den arbetade tiden där de ekonomiska effekterna kommer senare delen av året, dels en konsekvens av att en ny metod infördes i årsbokslutet för att fånga upp månad 14, dvs. lön intjänad i december som utbetalas i januari. Här ser vi en förskjutning av kostnad från 2017 till Övriga personalkostnader avviker negativt med 32 mkr. Kostnaden har dock minskat jämfört föregående år med 7 procent och orsaken till budgetavvikelsen är att generella besparingsposter i budgeten har allokerats hit. Kostnader för inhyrd personal har minskat jämfört föregående år med 39 procent eller 41 mkr om tjänsteköp inom Region Skåne inkluderas. Den regionexterna inhyrningen har minskat med 40 procent eller 39 mkr. Trots detta finns en negativ budgetavvikelse med 20 mkr. Förvaltningen tillämpar stopp för inhyrning via bemanningsföretag, samt dispensförfarande för ställningstagande till eventuella undantag från huvudregeln. Avskrivningar avviker positivt jämfört budget med 4,5 mkr till följd av något långsammare investeringstakt jämfört plan. Övriga kostnader avviker negativt jämfört budget med 183 mkr. Huvudskälet är att besparingsposter i budget är allokerade till denna kostnadsrad. I den ekonomiska handlingsplanen på ursprungligen 95 mkr är dock aktiviteter listade, som även träffar andra utgiftsposter. Effekten av handlingsplanerna har heller inte nåtts fullt ut. Hälsoval 62

63 Hälsovalets resultat, inkl. BHV och BMM, uppgår till -14,5 mkr, vilket är 22,1 mkr sämre än budgeterat. Hälsovalsintäkterna understiger budget med 5,9 mkr, vilket till stor del beror på lägre kapitationsersättning än budgeterat. Avdragen för listade som sökt vård på annan enhet överstiger budget med 3,1 mkr jämfört med 2016 har antalet listade som sökt vård på annan enhet ökat med 20,6 procent. Minskat antal asylsökande patienter har dessutom bidragit till att ersättning för asylsökande kraftigt understiger budget, -8,9 mkr. Även vårdersättningen för rehabgarantin understiger budget, -1,4 mkr. Rörlig ersättning överstiger budget med 2,4 mkr, vilket kan härledas till högre ersättning för SIP samt att antalet utförda hembesök ökat med 6,4 procent. Täckningsgraden överstiger budget med 0,7 mkr och utfallet för 2017 uppgår till 63 procent. Resultatet för enbart BMM uppgår till 2,9 mkr, vilket till stor del beror på högre intäkter än budgeterat. Ersättningen för graviditetsövervakning understiger budget med 2,0 mkr, vilket dock kompenseras av fler utförda cellprovtagningar. Ersättningen för dessa är 3,6 mkr högre än budgeterat. Ersättningen för BHV understiger budget med drygt 0,7 mkr. Personalkostnaderna inom hälsovalet understiger budget med 11,1 mkr. Budgeten för perioden anses dock för hög. Behovet av hyrläkare ifrån bemanningsföretag är fortsatt högt och uppgår till 39,2 mkr, vilket är 10,6 mkr mer än budgeterat. Kostnaderna för förmånsläkemedel överstiger budget med 12,3 mkr, vilket beror på att hänsyn till nya priser samt den transformering från klinikläkemedel till basläkemedel som kommer att gälla för 2017 inte beaktats fullt ut. Kostnaderna för sjukvårdsmaterial och bilddiagnostik understiger budgeterad nivå med 1,8 mkr. Under andra halvåret ökade dock kostnaderna och utfallet överstiger första halvåret med ca 1,9 mkr. Ny princip för hantering av IT- kostnader (dokumentationssystem) samt fördelning av centrala kostnader har bidragit till avsevärt lägre kostnader än budgeterat vilket bidragit till en väsentlig resultatförbättring i förhållande till budget såväl som föregående år. 63

64 ASiH/Palliativ vård ASiH redovisar ett resultat motsvarande 6,5 mkr vilket är 18,7 mkr bättre än budget. Justerat för ej utfördelat regionbidrag samt lönerevision uppgår resultatet till 18,7 mkr. Budgetavvikelsen beror i huvudsak på de palliativa slutenvårdsplatserna i Trelleborg, som hållits stängda större delen av året, vilket genererar ett överskott motsvarande 11,3 mkr i jämförelse med budget. En plats öppnade i december som en del i framtidens vårdavdelning och platserna kommer under nästkommande år att successivt utökas till totalt fyra platser. Den betydande vakanssituationen på den palliativa slutenvården i Malmö, som lett till att 14 vårdplatser hållits temporärt neddragna under årets första månader, har också haft en positiv inverkan på det ekonomiska resultatet. Dessa vakanser är nu tillsatta och anpassning till ny arbetstidsmodell är genomförd. Under året har verksamheten dessutom erhållit totalt 1,9 mkr mer än budgeterat i statsbidrag för asylsökande och ersättningen för utomlänspatienter överstiger budget med 0,7 mkr. Utfall jämfört med samma period föregående år, division Primärvård Med hänsyn till finansiering av ej utfördelat regionbidrag och täckning för lönerevisionen är resultatet 2017 ca 12 mkr bättre än föregående år. Hälsovalet exkl. BHV och BMM uppvisar ett resultat som är ca 11,4 mkr bättre än föregående år, vilket i huvudsak beror på högre ersättning till följd av ökat antal listade, högre täckningsgrad samt lägre nivå för centralt fördelade kostnader och fördelade centrala OH. Intäktsutvecklingen inom hälsovalet uppgår till 3 procent, motpart 1-4. Motpart 1-3 är motsvarande 4,6 procent. Det är framförallt kapitationsersättningen som är högre till följd av ökat antal listade, men även en prisuppräkning för basläkemedel med ca 15 procent för att kompensera för utökat kostnadsansvar bidrar till intäktsutvecklingen. Även det faktum att täckningsgraden är drygt 1 procent högre än motsvarande period föregående år bidrar till den positiva intäktsutvecklingen. 64

65 Ersättningen för asylsökanden har minskat med 70 procent jämfört med föregående år. Intäktsutvecklingen för den anslagsfinansierade verksamheten (ASiH, Ungdomsmottagningarna och BMM/BHV- psykologerna) uppgår till -0,4 procent. Bruttokostnadsutvecklingen motpart 1-4 är 1,7 procent. Personalkostnaderna har ökat med 3,6 procent och även arbetsgivaravgiften har ökat motsvarande 1,4 procentenheter. Kostnaderna för basläkemedel- och hjälpmedel har ökat med ca 15,8 procent - för enbart hälsovalet, exkl. BHV och BMM, är kostnadsökningen motsvarande 17,6 mkr. Labbkostnaderna taktar en kostnadsökning med drygt 2,9 procent medan kostnaderna för bilddiagnostik är drygt 3,5 procent högre än föregående år. Kostnaden för sjukvårdsmaterial har minskat med 3,4 procent, vilket till stor del beror på kostnaderna för inkontinenshjälpmedel som har minskat med ca 10 procent jämfört med föregående år. Behovet av hyrläkare från bemanningsföretag har varit lägre än föregående år och ligger på en nivå som är ca 24 procent lägre än för Bruttokostnadsutvecklingen för perioden uppgår till 3,2 procent motpart 1-3. För hälsovalet uppgår bruttokostnadsutvecklingen till 3,1 procent, för ASiH uppgår den till 4,8 procent och för övrig anslagsfinansierad verksamhet till -1,1 procent. Vårdval Grå starr 65

66 Vårdval grå starr mp 1-5 Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse motpart Mkr Procent Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Patient/trafikantavgifter 0,4 0,2 0,6-0,4-67% Försäljning av verksamhet 10,8 10,0 10,1-0,1-1% Försäljning av varor och tjänster 0,3 0,3 0,0 0,3 0% Specialdestinerade statsbidrag 0,0 0,0 0,1-0,1-100% Bidrag och övr intäkter 0,1 0,7 0,0 0,7 0% Verksamhetens intäkter 11,6 11,2 10,8 0,4 4% Lönekostnader -4,6-4,5-4,3-0,2 5% Arbetsgivaravg o pensioner -2,1-2,1-2,0-0,1 5% Övriga personalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Kostnader för inhyrd personal -0,4-0,1 0,0-0,1 0% Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Material och tjänster -4,4-3,1-2,1-1,0 48% Läkemedel -0,2-0,1-0,1 0,0 0% Fastighetskostnader -1,3-1,0-1,2 0,2-17% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Övriga omkostnader -1,2-0,6-0,4-0,2 50% Verksamhetens kostnader -14,2-11,5-10,1-1,4 14% Avskrivningar -0,6-0,5-0,7 0,2-29% Verksamhetens nettokostnader -3,2-0,8 0,0-0,8 0% Resultat före finansiella poster -3,2-0,8 0,0-0,8 0% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Finansiella kostnader 0,0-0,1 0,0-0,1 0% Finansnetto 0,0-0,1 0,0-0,1 0% Resultat efter finansiella poster -3,2-0,9 0,0-0,9 0% RESULTAT -3,2-0,9 0,0-0,9 0% Jämfört föregående år är det ekonomiska utfallet en klar förbättring. Underskottet har minskat med över 70 procent bl.a. till följd av förbättrad produktionsplanering och en ökad produktivitet. 66

67 Vårdval Ögonsjukvård Vårdval ögonsjukvård mp 1-5 Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse Mkr Procent Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Patient/trafikantavgifter 4,2 4,0 1,9 2,1 111% Försäljning av verksamhet 27,9 31,4 33,6-2,2-7% Försäljning av varor och tjänster 3,6 3,8 0,0 3,8 0% Specialdestinerade statsbidrag 0,4 0,2 0,1 0,1 100% Bidrag och övr intäkter 1,1 0,5 1,0-0,5-50% Verksamhetens intäkter 37,2 39,9 36,6 3,3 9% Lönekostnader -20,4-18,3-17,9-0,4 2% Arbetsgivaravg o pensioner -8,8-8,2-8,3 0,1-1% Övriga personalkostnader -0,7-0,7-0,1-0,6 600% Kostnader för inhyrd personal -4,7-0,4-1,0 0,6-60% Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Material och tjänster -3,9-2,2-3,1 0,9-29% Läkemedel -0,6-0,5 0,0-0,5 0% Fastighetskostnader -5,2-3,5-3,7 0,2-5% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Övriga omkostnader -5,7-3,4-1,4-2,0 143% Verksamhetens kostnader -50,0-37,2-35,5-1,7 5% Avskrivningar -1,1-1,1-1,0-0,1 10% Verksamhetens nettokostnader -13,9 1,6 0,1 1,5 1500% Resultat före finansiella poster -13,9 1,6 0,1 1,5 1500% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Finansiella kostnader -0,1-0,1-0,1 0,0 0% Finansnetto -0,1-0,1-0,1 0,0 0% Resultat efter finansiella poster -14,0 1,5 0,0 1,5 0% RESULTAT -14,0 1,5 0,0 1,5 0% Verksamhetens produktivitet har ökat markant jämfört föregående år och det ekonomiska utfallet är väsentligt bättre. Ändrade arbetssätt och en förbättrad produktionsplanering har bidragit till att verksamheten når detta fina resultat. 67

68 Vårdval Hudsjukvård Vårdval hudsjukvård mp 1-5 Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse Mkr Procent Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Patient/trafikantavgifter 2,5 2,2 2,4-0,2-8% Försäljning av verksamhet 27,3 30,6 24,7 5,9 24% Försäljning av varor och tjänster 2,1 2,7 0,5 2,2 440% Specialdestinerade statsbidrag 0,3 0,1 0,2-0,1-50% Bidrag och övr intäkter 0,2 0,0 0,0 0,0 0% Verksamhetens intäkter 32,4 35,6 27,8 7,8 28% Lönekostnader -11,2-11,8-12,2 0,4-3% Arbetsgivaravg o pensioner -4,9-5,4-5,7 0,3-5% Övriga personalkostnader -0,4-0,3-0,4 0,1-25% Kostnader för inhyrd personal 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Material och tjänster -5,3-5,8-5,1-0,7 14% Läkemedel -0,1-0,1-0,1 0,0 0% Fastighetskostnader -3,5-3,4-2,8-0,6 21% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Övriga omkostnader -3,5-2,6-0,6-2,0 333% Verksamhetens kostnader -28,9-29,4-26,9-2,5 9% Avskrivningar -0,1-0,1 0,0-0,1 0% Verksamhetens nettokostnader 3,4 6,1 0,9 5,2 578% Resultat före finansiella poster 3,4 6,1 0,9 5,2 578% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Resultat efter finansiella poster 3,4 6,1 0,9 5,2 578% RESULTAT 3,4 6,1 0,9 5,2 578% Resursanvändningen avseende medarbetare är marginellt ökad (anställd ST-läkare från sommaren) och tillgängligheten fortsatt väldigt god, även om verksamheten känner av det ökade behov av hudsjukvård som finns. Ökad produktion/produktivitet bidrar till en ytterligare förbättring av det ekonomiska utfallet 2017 jfr Läkemedel Kostnadsansvar läkemedel utveckling Läkemedelsförmånen (mkr) januari-december Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2017 Basläkemedel (vårdcentralers kostnadsansvar, , mp 1) 109,5 128,5 117,7 Klinikläkemedel (kostnadsansvar sjukhusvård & psykiatri, , mp 1) 170,3 154,4 179,4 Förmånen, s:a 279,8 282,9 297,1 Rekvisition (mkr) Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2017 Rekvisition, EKÖAPO (konto 56150, mp 1, verifikationstyp EKÖAPO) 216,2 178,2 210,4 Övrigt (övrigt mp 1-3 på konto samt ) -21,6 26,4-18,5 Rekvisition, s:a 194,6 204,6 191,9 Kostnaden för förmånsläkemedel ökar något som framgår av tabellen ovan. Förändringen mellan basläkemedel och klinikläkemedel är av teknisk natur och beror på en omklassificering av en ekonomiskt tung läkemedelsgrupp, NOAK. NOAK är blodförtunnande läkemedel vilka 2016 ingick i 68

69 gruppen klinikläkemedel men från och med 2017 klassificeras som basläkemedel vilket innebär att dessa kostnader från och med 2017 hanteras i Primärvården. Åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans 1) Beslutad handlingsplan (sjukvårdsnämnd Kryh ) omfattar 95 mkr och innehåller åtgärder för att minska kostnader för bemanningsföretag, åtgärder för produktivitetsökning och effektivare resursutnyttjande, åtgärder för förbättrad antibiotikaförskrivning, åtgärder för ökad kapacitet genom digitalisering, åtgärder för effektivare användning av medicinskt material mm. Utöver detta finns det krav på vardagsrationaliseringar i verksamheten. Samlad effekt 2017 av dessa åtgärder bedöms till ca 40 mkr. 2) Åtgärder av strukturell art motsvarande helårsvärdet ca 1 mkr och innevarande års värde ca 0,5 mkr har genomförts. 3) Arbete med att minska antalet anställda genom naturlig avgång motsvarande 150 heltidsanställda jämfört januari Bedömd helårseffekt på denna åtgärd var 75 mkr och effekten innevarande år bedömdes till ca 10 mkr. Från maj månad har Kryh haft ett månatligt lägre utfall än beviljad totalvolym och vid årets slut var utfallet 93 Anställda AOH under det fastställda personalvolymtaket. Innevarande års ekonomiska effekter bedöms till ca 10 mkr. Varje verksamhet har tagit fram en handlingsplan för att leva upp till förväntat resultatkrav. Utöver detta har division primärvård tagit fram ett måldokument, som styr på såväl kvalitetsparametrar som på mål som vid måluppfyllelse bidrar till en förbättrad ekonomi. Generellt har en allmän restriktivitet gällt för verksamhetens utgifter under året och det rådande anställningstaket har bidragit till en minskad lönekostnadsnivå inom de anslagsfinansierade verksamheterna under senare delen av Nyckeltal Genom att relatera bruttokostnad, anställda och inhyrda resurser samt produktion i form av mixpoäng till varandra erhålls indikationer på produktivitet och kostnadsutveckling. Den procentuella utvecklingen för förvaltningen under 2017 framgår av nedanstående diagram nedbrutet per organisationsdel. 69