Skånes universitetssjukvård

Transkript

1 Delårsrapport Skånes universitetssjukvård januari-augusti

2 INLEDNING... 4 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 4 VIKTIGA HÄNDELSER... 5 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET... 8 Säker hälso- och sjukvård... 8 Tillgänglig hälso- och sjukvård PRIORITERADE OMRÅDEN Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övriga kvalitetsområde (med hänvisning till HS uppdrag 2016) Äldre Diabetes sjukhus Diabetes primärvård Hjärt/lung sjukvård Stroke Uppföljning av arbetet med krishantering och SRSA PRODUKTION Somatisk vård inklusive vårdval Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården Rikssjukvård och högspecialiserad vård ska fortsatt utvecklas Forskning och utbildning på SUS Miljö ATTRAKTIV ARBETSGIVARE REGION SKÅNE EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Utveckling av regioninterna resursteam HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER Sjukfrånvaron ska minska DEN FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN SKA SÄKRAS Kompetensmixplanering Användning av bemanningsföretag Antalet anställda och arbetad tid LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Ekonomiskt ingångsläge Resultat Resultat, hälsoval Vårdval ögon Vårdval grå starr

3 Vårdval hud Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Personalkostnad Kostnad för inhyrd personal Övriga kostnader Åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans NYCKELTAL INVESTERINGAR Byggnadsinvesteringar/externa förhyrningar Utrustningsinvesteringar INTERNKONTROLL

4 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar; Skånes universitetssjukvård (SUS), Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. Vårdgarantins ramar ska uppfyllas. Förvaltningarna ska arbeta för en köfri och sammanhållen vård. Patientprocesser ska vara effektiva utifrån behov och nästa steg ska alltid vara känt för patienten. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste inte bara den förvaltningsinterna, utan all sjukvårdsverksamhet över de organisatoriska gränserna, vara koordinerad utifrån patientens behov. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitet med tydligt patientfokus samt bidra i arbetet med nivåstrukturering. Vid bristande tillgänglighet ska förvaltningarna samverka. Region Skåne ska, enligt avtal, vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. Förvaltningarna ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns, upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Skånes Universitetssjukvård Tillhandahåller akut- och planerad hälso- och sjukvård, specialistsjukvård samt primärvård. Sjukhusen är belägna i Malmö och Lund. Skånes universitetssjukvård tillhandahåller högspecialiserad vård, inklusive sista länken, för såväl hela Skåne som södra sjukvårdsregionen. Sjukhuset utför därtill rikssjukvård inom flera områden. Offentlig primärvård bedrivs vid vårdcentraler belägna i kommunerna Malmö, Lund, Burlöv, Staffanstorp, Lomma, Kävlinge, Eslöv, Höör och Hörby och är en integrerad del av förvaltningens verksamhet. Omfattande avancerad forskning bedrivs i egen regi och i samarbete med externa aktörer, där Medicinska fakulteten vid Lunds universitet är den volymmässigt största samarbetspartnern. Skånes universitetssjukvård ansvarar för, och finansierar, patienter som har behov av högspecialiserad vård oavsett var vården utförs (gäller ej rikssjukvård). 4

5 Viktiga händelser Standardiserat vårdförlopp för patienter med sarkom infördes. Ombyggnad för intermediärvårdsplatser på AVA i Malmö pågick under våren. Platserna öppnar i september. Standardiserade vårdförlopp för endometriecancer och cervixcancer infördes under april 2017 NIPT efter KUB enligt nya riktlinjer för fosterdiagnostik infört i Region Skåne 1 maj Itachi-projektet, för uppföljning av hemodialyspatienter, gick över från projekt till drift och används nu regelbundet inom njurmedicin. Ett ultrasnabbspår för Stroke har startat i Malmö med utökad larmsköterskebemanning kvällar. Avdelningen Neuro-OBS i Malmö tilldelades SUS inspirationspris för sitt arbete med tillsynsronder för proaktiv bedömning av patienter. MS teamet i Lund tilldelades det prestigefyllda priset Diabasen för skapande av MSsnabbspåret. Nationell vårdenhet för analcancer. Nationell vårdenhet för vulvacancer. JACIE-inspektion inför ackreditering av stamcellsverksamheten med positivt utfall. Implementering av nytt elektroniskt schemastöd för läkargruppen. Implementering av elektroniskt ordinationssystem för cytostatika inom hematologin. Utökad verksamhet bl. a långtidsuppföljning av cancerbehandling given under barndomen, seneffektsmottagning (SEM) samt förbättrad tillgänglighet. Förändring av SV/ÖV inom VO i syfte att optimera resurs- och lokalutnyttjandet, bl.a. sammanslagning av avdelning 85 och 86, förändrade öppettider och ökad samordning av SCT-verksamheten. Nytt SVF startat 1 april inom Thyroidea cancer. Nationella uppdrag inom övre och nedre GI-kirurgi har tilldelats med start Njurcancer, testikelcancer och peniscancer ingår sedan april månad i SVF, därmed är samtliga urologiska cancerförlopp i SVF. Utvärdering efter 2 år av nationell nivåstrukturering av peniscancer har rapporterat goda resultat. Fortsatt utveckling av mobila vårdteam/hs-avtalet Ökat samarbete med fler privata hälsovalsenheter med kvälls- och helgmottagning och HS-avtalet (Capio). 5

6 Verksamhetsförändringar Externa verksamhetsförändringar 2017 Verksamhet Uppdragsförändring Beskrivning Tidpunkt Antal anställda (Miljoner kronor) VO Ortopedi Införande av standardiserat vårdförlopp för sarkompatienter. April ,0 0,5 miljoner kronor VO Specialiserad kirurgi Fortsatt utveckling dyskalkyli ,0 0,6 miljoner kronor FV SUS Nytt nattavtal för sjukvårdspersonal har införts på SUS. De kommer generera merkostnader i form av personalkostnader. Arbetet pågår med att säkerställa effekterna av nya avtalet. VO Bild o funktion VO Urologi Hälsovalet, div 5 Stab forskning och utbildning 2 röntgensjuksköterskor Har infört interventionell neuroradiologi (INR) Våren + 2 läkare 3,0 miljoner kronor Samordning har skett med privata specialistläkare i Malmö. Remisspatierna för förstabesöket skickas direkt till privata, vid eventuell operation skickas remiss till SUS Etablering av verksamheten Unga Vuxna. Samarbetsavtal med Malmö Kommun Kliniskt träningscentrum/practicum flyttades till Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning vid Koncernkontoret Större interna verksamhetsförändringar 2017 Den flyttade verksamheten uppgick 2016 till 23 miljoner kronor kommer SUS betala ett abonnemang för denna verksamhet på 9 miljoner kronor. Verksamhet Beskrivning Tidpunkt Antal anställda VO Ortopedi Hopslagning av 2 vårdavdelningar Jan Uppdragsförändring (Miljoner kronor) VO Barnkirurgi/Neonaltalvård Öppnat 2 Intermediärvårdsplatser ,9 Miljoner kronor VO Barnmedicin Inrättande av ny dialysjourlinje mars - 1,5 VE Kärl I januari slogs avdelning 10 och mottagningen på Kärl ihop som en enhet Januari 2017 Samma Ingen 6

7 VO Kirurgi och gastroenterologi VO Urologi VO Urologi Hälsovalet, div 5 Hälsovalet, div 5 Hälsovalet, div 5 Hälsovalet, div 5 Hälsovalet, div 5 Hälsovalet, div 5 Har öppnat intermediärvårdsplatser på avd. 14 i Lund, samt utökat antal fastställda platser till 18 (16+2). Intermediärvårdplatser inrättades Nyanställningar har skett i omgångar from februari, totalt 14 st. under våren. Har öppnat samtliga vårdplatser på avd Ingen Har fått minskat operationsutrymme (2,5 salsdagar operationsservice kirurgi, 0,5 salsdag operationsservice rekonstruktiv kirurgi) From vecka 2 - Ingen Inrättande av primärvårdsfilial vid Akuten i Lund Ökning med ca 4 Miljoner kronor (lönekostnader inklusive årets löneökningar, samt pga. ökning av antalet fasta platser). +3miljoner kronor finansieras av Hälsovalet Barnmottagningen i Eslöv integreras med VC Kärråkas lokaler i Eslöv miljoner kronor Samma ledning för VC Fågelbacken och VC Lundbergsgatan. Samma ledning för VC Kroksbäck, VC Limhamn och VC Bunkeflo. Samma ledning för Kvälls- och helgmottagning Malmö och Lund Våren 2017 Rekrytering av ny chef för nuvarande div 5. Juni 2017 Samma ledning för VC Lomma och VC Kävlinge Våren 2017 VC Lindeborg flyttar in BVC i sina lokaler Våren

8 En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Hälso-och sjukvården i Region Skåne ska vara säker, jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Alla verksamheter ska sträva efter en sammanhållen vård anpassad efter patientens behov. För att nå målet krävs ökad fokus på prevention, god tillgänglighet, gott bemötande, effektiv utredning, behandling samt att rehabilitering och eventuell palliation integreras mer i patientprocesserna. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt Patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Fallolyckor och ohälsa i munnen hos äldre ska minska Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Indikatorer Säker vård IDnr Målnivå 2017 Utfall jan-aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5 2,5 2,01 1,27 Överbeläggning ID0128 <1 4,57 4,41 4,79 Överflyttning IVA patienter pga. ID0136 <1,5 5,2 % 5,2 % 4,6 % 3,7 % resursbrist Riskbedömning trycksår ID0026 >79,5 85 % 84 % 81 % 76 % Vårdplan trycksår ID0233 >95 85 % 85 % 85 % 81 % Uppkomna trycksår under ID0240 <5 6,2 % 3,7 % 6,1 % 5,7 % vårdtiden (slutenvård) Vårdrelaterade infektioner ID0025 <8 SUS <6 HBG <4 Övriga 10 % 9 % 11 % 10 % Öppenvårdsantibiotika ID0011 < aug finns inga data fr koncernkontoret (vårdcentralerna) Bredspektrum antibiotika vid ID0049 <10 8 % urinvägsinfektion Penicillin V vid behandling av barn ID0050 >75 81 % med luftvägsantibiotika Andel orala opioider ID0027 >70 % Följs endast upp på Skånenivå Utskrivningsinformation läkemedel ID0306 >70 % ett eller fler läkemedel 70 % 63 % 8

9 Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång (primärvård) ID0016 > (Jan-juli) 776 (Jan-juli) Tvärprofessionell ID0015 >50 läkemedelsgenomgång, inkl. 20 % 27 % läkemedelsavstämning (slutenvård) Olämpliga läkemedel Äldre (>75 år) ID0028 < DDD/ Fallriskbedömning ID0012 >79,5 85 % 84 % 82 % 76 % Vårdplan avseende fallrisk ID0013 >95 89 % 89 % 89 % 86 % Munhälsobedömning (äldre) ID Ej möjlig, följs endast upp regionalt Dokumenterad ID0126 munhälsobedömning (palliativ) >80 83 % 83 % 80 % 75 % Riskbedömning undernäring ID0023 >79,5 85 % 86 % 86 % 83 Vårdplan undernäring ID0292 >95 % Se kommentar Övergripande mål samt resultat kvalitetsindikatorer Här nedan redovisas respektive övergripande mål utifrån resultat för tillhörande kvalitetsindikatorer vilket innebär delvis i annan ordning än tabellen ovan. Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl SUS arbetar dagligen intensivt för att hålla vårdplatserna öppna, för att kunna erbjuda patienten vårdplats inom den verksamhet som är adekvat för att lösa patientens behov. Bristen på medarbetare försvårar dock framgång i arbetet. Under perioden januari-juli 2017 hade SUS i snitt disponibla vårdplatser. Detta är 37 färre än samma period förra året. 9

10 Utlokaliserade patienter och överbeläggning Antal överbeläggningar (ÖB) och utlokaliserade patienter (UTLOK) period jan-juli 2017 Utlokaliserade patienter Målet 0,5 för andelen utlokaliserade patienter nåddes inte under perioden. Andelen har ökat från 2 till 2,5 mellan 2015 och Liksom tidigare år var behovet av utlokalisering extra stort under januari-februari. Överbeläggning Med resultatet 4,6 överbeläggningar i snitt per 100 disponibla vårdplatser når SUS inte målet 1 för överbeläggning. Resultatet ligger i nivå med samma period under de två föregående åren. Exempel på SUS åtgärder för att minska utlokalisering och överbeläggning: Verksamheterna har stort fokus på att öppna fler vårdplatser och därmed minska överbeläggning och utlokalisering. Varje vårdplats som kan öppnas är värdefull. En CDU-avdelning (Clinical Decision Unit) finns sedan tidigare i Lund, dit patienter kan föras från akutmottagningen för utredas vidare innan behov av inläggning avgörs. Motsvarande enhet planeras öppna i Malmö under året, men det har ännu inte kunnat förverkligas pga brist på medarbetare. Inrättandet av en ankomstavdelning för planerad verksamhet har medfört viss förbättring. Arbete pågår förvaltningsövergripande för att med hjälp av förändrad kompetensmix kunna hålla fler vårdplatser öppna. 10

11 För att förbättra processen för utskrivning och samordnad vårdplanering har ett prognosverktyg kopplat till vårdplatsöversikten, med syfte att kunna prognosticera utskrivningsklara patienter, införts som en pilot inför sommaren, med plan att breddinföras under hösten. IVA-förflyttningar SUS når inte målet (<1,5 %) om att minska antal förflyttningar av patienter mellan olika IVAenheter pga resursbrist. Resultatet 5,2 % är detsamma som föregående år. Under har en genomlysning av Region Skånes IVA-platser gjorts. Resultatet visar att SUS intensivvårdsenhet i Malmö har för få platser, vilket återspeglas i höga siffror för IVApatientförflyttningar. SUS har beslutat att patienter från NIVA/THIVA i första hand ska omhändertas på IVA i Lund, för att undvika förflyttningar mellan orterna för ökad patientsäkerhet och minskade kostnader. Aktiv prevention av trycksår, fall och undernäring för patientens säkerhet SUS fortsätter att upprätthålla mycket goda resultat för riskbedömningar och även för vårdplaner för riskpatienter. Vårdavdelningarna arbetar systematiskt med prevention av trycksår, undernäring och fall utifrån SUS riktlinjer och ett evidensbaserat kunskapsunderlag för respektive område. Det är obligatoriskt för alla medarbetare i vården att genomföra en webbutbildning om trycksår, undernäring och fall. Under 2017 har SUS även lanserat en webbutbildning om munhälsobedömning och vårdåtgärder för munhälsa på sjukhus. Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden SUS har utarbetat en handlingsplan för förbättrad trycksårsprevention Bl.a. ska avdelningar med hög prevalens genomföra extra trycksårsmätningar och all vårdpersonal där ska delta i en utbildning/workshop kring trycksårsprevention. 1. Uppkomna trycksår PPM vår Den punktprevalensmätning gällande trycksår som genomfördes i mars 2017 visade att trycksåren hade ökat på SUS jämfört med Av de 915 deltagande patienterna hade 6,2 % utvecklat trycksår kategori 2-4 under vårdtiden, jämfört med 3,7 % 2016 (mål <5 %). Viktigt att lyfta fram är att 30 av SUS 61 deltagande avdelningar nådde målet helt. (Trycksårsprevalens på avdelningsnivå blir dock inte helt rättvisande då antalet deltagande patienter har stor påverkan på resultatnivå.) Hög personalomsättning på kort tid (sjuksköterskor och undersköterskor) påverkar avdelningens trycksårsförebyggande arbete. De enheter som hade högst förekomst av trycksår våren 2017 har lyft detta som en bidragande orsak till ökningen, särskilt då detta kombinerats med hög vårdtyngd och återkommande överbeläggningar. 11

12 En annan orsak till högre trycksförekomst kan vara att riskpatienter missats, då medarbetarna i för hög grad förlitat sig på bedömningsinstrumentets resultat. I all riskbedömning ska sjuksköterskans kliniska bedömning av trycksårsrisken ingå och detta är ett av SUS identifierade förbättringsområden. 2. Riskbedömning avseende trycksår (ID0021) - Mål >79,5 % - Resultat: 85 % ( bedömda vårdtillfällen), SUS når målet. 3. Vårdplan avseende trycksår för patienter >65 år med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning (ID0223) - Mål >95 % - Resultat: 85 % (3 444 upprättade vårdplaner), vilket är samma som % är ett bra resultat, målet är högt satt. Fallolyckor hos äldre ska minska 1. Riskbedömning Fall (ID0012) - Mål >79,5 % - Resultat: 85 % ( bedömda vårdtillfällen), SUS når målet. 2. Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för patienter >65 år med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning (ID0013) - Mål >95 % - Resultat: 89 % (8 650 upprättade vårdplaner). Oförändrat resultat jämfört med SUS når inte målet som är högt satt. 3. Förekomst fallolyckor - Under januari-juli inträffade fallolyckor inom slutenvården (jämfört med 1000 fall motsvarande period 2016). SUS deltar aktivt i den regionala innovationsupphandlingen gällande fallprevention i syfte att hitta den bästa helhetslösningen för att förebygga fall inom slutenvård. Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in 1. Riskbedömning avseende undernäring (ID0023) - Mål >79,5 % - Resultat: 83 % ( bedömda vårdtillfällen), SUS når målet. 2. Vårdplan avseende undernäring ska upprättas för patienter 65 år och äldre med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning (ID0292) - Mål >95 % - Resultat: 85 % (4 265 upprättade vårdplaner). Oförändrat resultat jämfört med SUS når inte målet som är högt satt. Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år I nära samarbete med Vårdhygien Skåne och STRAMA fortsätter SUS det långsiktiga arbetet med att förhindra smittspridning och minska vårdrelaterade infektioner (VRI). Resultatet vid vårens nationella punktprevalensmätning av VRI låg strax över rikets (SUS 10 % och riket 9 %). SUS resultat var med liten marginal näst bäst för regionsjukhusen i Sverige. Vid den nationella punktprevalensmätningen för basal hygien och klädregler (BHK) var SUS resultat bäst i landet jämfört med övriga regionsjukhus. BHK-frågan hålls ständigt aktuell bland annat genom SUS månadsvisa lokala observationsmätningar av samma indikatorer som vid de regionala/nationella mätningarna. Den lokala mätningen visar att medarbetarna vid SUS har fortsatt god följsamhet till regler för hygien och arbetskläder). De sammanlagda resultaten från första halvåret 2017 visar på förbättring jämfört med samma period

13 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% SUS Totalt SUS Arbetskläder SUS Handhygien Andel medarbetare i patientnära arbete som följer BHK korrekt (uppehåll i mätningarna under juli augusti) SUS har ett fortsatt stort fokus på hygienfrågor och strävar efter att nå hundraprocentig följsamhet av BHK. Exempel på det förvaltningsövergripande arbete som bedrivs är samarbetet med Vårdhygien Skåne, genom de återkommande enhetsvisa hygienronderna och verksamhetsområdesvisa hygiendialogerna. Vårdhygien Skåne har även tagit fram en ny webbutbildning som ska genomföras av alla SUS medarbetare i patientnära arbete. Patienter och närstående kan delta i hygienarbetet och göra vården säkrare både för sig själva och andra genom ökad kunskap om smittspridning och handhygien. Materialet Din säkerhet i vården får allt större spridning, som affisch och informationsblad till patienterna. Materialet innehåller åtta konkreta råd om hur man som patient kan vara delaktig i den egna vården och därigenom minska risken för undvikbara skador som till exempel vårdrelaterad infektion. Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka (Målen gäller primärvården) Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) - 30 aug finns inga data fr koncernkontoret Bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion (vårdcentralerna) - Målet nås. Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika(vårdcentralerna) - Målet nås. Läkemedelsrelaterade fel ska minska SUS arbetade under våren 2017 intensivt för att förbättra läkemedelssäkerheten och därmed minska läkemedels-felen i enlighet med det regionala övergripande målet. Arbete utfördes med utgångspunkt från bl a avvikelser och egenkontroll samt med förebyggande åtgärder. Ett exempel är den förvaltningsövergripande probleminventering som färdigställdes i juni Alltid aktuell läkemedelslista: Slutrapport. Flera förbättringar genomfördes under pågående inventering och mer omfattande systematiska förbättringsarbeten har initierats. Olämpliga läkemedel till äldre Målet för olämpliga läkemedel till äldre inom primärvården nåddes med stor marginal. 13

14 Utskrivningsinformation SUS fortsatte förbättringen av resultatet för det regionala målet (ID037) att 70 % av patienterna med fem eller fler läkemedel vid utskrivning från slutenvård ska få ett utskrivningsmeddelande med läkemedelsinformation, med resultatet 77 % jämfört med 72 % under samma period För SUS eget mål, (ID0306), att det samma ska ges till patienter med ett eller fler läkemedel, skedde även en stor förbättring från 63 % (T1-T2 2016) till 70 % under samma period Läkemedelsgenomgångar I primärvården gjorde SUS betydligt fler tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar jämfört med motsvarande period 2016, ökning från 766 till I slutenvården sjönk antalet LMG med 7 procentenheter. Resultatet i slutenvården för helår 2017 förväntas att bli högre än nuvarande 20 %. Förskjutningen mot primärvården är ett medvetet val då dessa läkemedelsgenomgångar tenderar att ge större medicinsk effekt jämfört med de som görs i slutenvården. Det måste lyftas fram att slutenvårdsresultatet är osäkert, då det finns uppenbara problem med mätmetodiken. Arbete pågår för att förbättra mätmetod så att det reella antalet läkemedelsgenomgångar kan tas fram i enlighet med regional handlingsplan. Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver. Övergripande mål Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska förbättras jämfört med föregående år Indikatorer IDnr Målnivå Utfall janaug 2017 Telefontillgänglighet primärvård (enl vårdgaranti) Vårdgaranti primärvård läkarbesök Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, första besök Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, operation/åtgärd Följsamhet till medicinskt måldatum för genomförda återbesök Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar ID0075 ID0076 ID0069 ID0070 ID0139 ID Utfall 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 T o m juli 78,1 83,0% 82,2% 77,7% 90 % 78,2 Jan-juli 58,6 Jan-juli 28,3 Jan-juli 90 % 89% 73,25 76,1 75,3 54,6 54,5 63,8 29,6 30,2 Ingen uppgift > % 39 % 32 % 56 % 14

15 Aug Sep Okt Nov Dec Jan-17 Feb Mar Apr Maj Juni Juli Andel patienter som nås inom 20 min av ambulans vid prio I larm Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar ID0211 ID0210 ID0068 ID0081 ID0269 ID0153 ID0079 > 90 Besvaras regionövergripande > 80 Se nedan under akutsjukvård > 80 Se nedan under akutsjukvård > 80 < 40.0 min Se nedan under akutsjukvård Se nedan under akutsjukvård > 90 Se nedan under akutsjukvård >95 iu iu iu iu Redovisning för övergripande mål och resultat av indikatorer Tillgängligheten Hälsovalet 95,0% Telefontillgänglighet PV aug 2016-juli ,0% 85,0% 80,0% 75,0% SUS Sund Kryh 70,0% Telefontillgängligheten i alla tre primärvårdsförvaltningar sjönk stadigt oktober 2016-april 2017, för att öka något från maj och framåt. Antalet inkommande samtal under jan-juli 2017 jämfört med samma period 2016 visar en ökning med 5,8 %. Detta beror på den minskade tillgängligheten från 83,4% jan-juli 2016 till 78,1% jan-juli 2017 (fler om ringare ). 15

16 Antalet besvarade samtal i jan-juli 2017 jämfört med samma period 2016 visar en minskning med 1,2 %. Troliga orsaker till nuläge Primärvårdens uppdrag ökar. De senaste åren har mängden besvarade samtal (de som kommer fram och får kontakt, alltså ungefär efterfrågan) ökat i högre takt än listningen. Mängden besvarade samtal har ökat med ungefär 5 % per år de senaste fyra åren. SUS 37 vårdcentraler och 3 KHM hanterade i snitt samtal per månad under 2016, jämfört med samtal per månad Patienterna ringer alltså mer och mer. Många nyanställda sjuksköterskor saknar primärvårdserfarenhet. Det behövs tid och utbildning för att bygga upp erfarenhet som gör att samtalen går snabbare. Mindre erfaren personal är dessutom mer benägen att triagera till läkarbesök, i fall där mer erfaren personal kanske bedömer att det inte är nödvändigt. Detta ställer till ytterligare problem om tider inte finns att tillgå. Antal mottagningsbesök hos ssk minskar när man behöver sitta mer i telefon. Befintliga sköterskor tillbringar mer än halva sin arbetstid i telefonrådgivningen. Borttagen MRE. Medarbetare i verksamheten menar att man tar lite mer tid på sig för att öka kvalitén och känner inte pressen med att man i så fall kanske får vite. Man kanske prioriterar lite annorlunda också, prioriterar mottagningsbesök istället för telefonen, till priset av en sämre arbetsmiljö i telefonen. Andra åtgärder: Förbättrat meddelande till patienterna vid teknikstörningar. Utbildning av ytterligare ca 50 personer i samtalsteknik. Möjlighet att repetera menyvalen ( tryck * för att höra valen igen ), för att försöka fördela samtalen till flera menyval. 16

17 Användandet av Mina Vårdkontakter Avslutade ärenden/1000vl 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avslutade ärenden/1000vl Andel konton relativt listade 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Antalet listade invånare med konton på 1177 E-tjänster har ökat det senaste kvartalet, efter att stått still i början av året. Andelen listade patienter med konton är nu 39 % (juli 2017), jämfört med 31 % i juli 2016 (en ökning med konton). Antalet konton hos listade patienter påverkar möjligheterna att använda 1177 E-tjänster och kommande App. Vårdcentralerna ger aktiv hjälp till patienter för att lägga upp konton. 17

18 Tillgängligheten inom 90 dagar Tillgängligheten inom 90 dagar har ökat för både besök och operation och åtgärd jämfört med föregående år. Följsamheten till genomförda återbesök inom måldatum har försämrats något. Som ett led i att uppnå en köfri sjukvård, genomfördes en pilotutbildning enligt regionala manualen Kvalitetssäkring flödesmodellen i april-maj för de sex verksamheter (kirurgi, kvinnosjukvård, ortopedi, urologi, ögon- och ÖNH-sjukvård) som hade flest väntande patienter längre än ett år. Vid utbildningen var fokus på remisshantering och att väntelistor ska innehålla aktuella patienter som väntar till besök, återbesök och operation eller åtgärd. En förutsättning för detta är kunskap om och följsamhet till olika regelverk för exempelvis: remisshantering, väntande patienter och samordning samt PASiS och Orbit. Uppdrag för Kvalitetssäkring av väntande patienter och väntetidsrapportering introducerades, då det är en annan viktig förutsättning med definierat ansvar och avsatt tid för kontinuerlig genomgång av registreringar för att få korrekta utdata. Uppföljningsmöten har planerats in under oktobernovember för stämma av hur långt arbetet kommit. I slutet av juni tog SUS förvaltningsledning beslut om att resterande verksamheter ska genomgå utbildningen under hösten. Målsättningen är att inga patienter ska vänta längre än ett år vid kommande årsskifte. Besök - Inflöde av vårdbegäran jämfört med behov Tabell Jämförelse inkomna vårdbegäran Totala inflödet av vårdbegäran, egenanmälan och remisser, har ökat med 3,2 % (+4 290) under perioden januari till juli 2017 jämfört med samma period Tabell Inflöde Verksamhet behov Efter granskning av inkomna vårdbegäran, finns ett kvarstående behov av vård på SUS som motsvarar en ökning med 1,9 % ( ). Sammanlagt under perioden har vårdbegäran avslutats som inte leder till vård på grund av: Remiss dubbel Remiss ofullständig Uppdrag saknas Remiss vidareskickad 18

19 Remiss besvarad med administrativ åtgärd Väntande till Besök Tillgängligheten till besök var 75,2 % i juli, vilket är 1,6 % bättre än samma månad förra året och 6,3 % sämre jämfört med juni i år. Antalet väntande patienter totalt har under senaste 12 månaderna ökat obetydligt från juli 2016 till i juli i år (+171). Antalet väntande till besök längre än 365 dagar har minskat från 630 i januari till 458 i juli. Minskningen kan förklaras av att verksamheter med väntande patienter längre än ett år, har fått till uppgift att gå igenom och rensa samt åtgärda sina väntelistor under våren. Fortsatt fokus på att få till stånd en kontinuerlig genomgång där alla väntande patienter är aktuella för vård. Snabbast växande köer till besök finns inom följande områden: handkirurgi, hjärtsjukvård, hudsjukvård, kvinnosjukvård och ortopedi. Inom handkirurgi har tillgängligheten tillfälligt försämrats under sommaren. Arbete pågår med att aktivt förbättra tillgängligheten genom pulsmöten och förbättringsmöten för att lättare kunna ställa om när omgivningen förändras. De har en strukturerad uppföljning där avvikelser från plan och mål diskuteras och åtgärdas. Inom hjärtsjukvård ses en negativ trend avseende tillgänglighet. Förbättringen är påtaglig inom besök till arytmisjukvården. Ökad tillgänglighet har uppnåtts genom extramottagningar och generellt fokus på denna del inom arytmisjukvården. Förbättringspotential finns inom hjärtsvikt- och klaffsjukvård. Denna mottagningsverksamhet präglas av högspecialiserade grenar med kompetens knuten till ett fåtal individer vilket gör verksamheten och tillgängligheten sårbar. Möjligheten till samordning ska ses över. 19

20 Inom hudsjukvård finns ett fortsatt stort inflöde av patienter. Löpande kontroller görs av köer och återbesök. Vid toppar ordnas egna extramottagningar och samordning till annan vårdgivare intensifieras. Inom kvinnosjukvård har tillgängligheten tillfälligt försämrats. Detta beror till största delen på minskad läkarkapacitet då läkare har slutat, varit sjukskrivna och ersättare inte kunnat rekryteras utan att få glapp. Till liten del har det funnits brister i remisshanterings- och samordningsprocessen, något som identifierats och åtgärdats. Inom ortopedi har inflödet varit fortsatt högt. Arbete med produktionsplanering pågår kontinuerligt och samordning sker där så är möjligt, framförallt inom axel- och ryggsektionen. Väntande till operation eller åtgärd Tillgängligheten till operation och åtgärd är 53,2 % i juli, vilket är 2,6 % bättre än för ett år sedan, och 5,3 % sämre än i juni i år. Detta kan förklaras av att operationer med prioritet 4-7 flyttats fram under sommaren med anledning av kapacitetsbrist för personal som resulterar i mindre tillgång till operationssalar och vårdplatser. Det akuta och subakuta operationsbehovet är fortsatt större än kapaciteten och skulle behöva omfördelas i regionen. Antalet väntande patienter har under sista året minskat från till (-1019), vilket motsvarar en minskning med 15 %. En förklaring kan vara att arbetsuppgiftsomflyttningar från SUS till andra förvaltningar har effektuerats inom kvinnosjukvård och kirurgi enligt beslut Ökad produktion inom ögonsjukvården har lett till att väntelistor har halverats och väntetiden till operation av gråstarr är nu endast fyra veckor. Samordning av patienter, sker redan på remisstadiet (där så är möjligt) vilket också leder till en minskning av antalet operationsanmälan i operationsplaneringssystemet. Genomgång av väntande till op påverkar också i positiv riktning. Antalet väntande till operation eller åtgärd längre än 365 dagar har minskat från 460 i januari till 411 i juli. Särskild genomgång av långväntare har gjorts under våren. 20

21 Två exempel med goda resultat är: Arbetsuppgiftsomflyttning av viss benign gynekologisk kirurgi som påbörjades hösten 2016 är införd. Dock kommer flera patienter i retur då de anses vara för sjuka för att sövas i Ängelholm. Tillgängligheten till operation har ökat under de senaste månaderna, från april och framåt. Detta beror till största delen på förändring av arbetsprocesser och strukturer gällande operationsplaneringen, t.ex. har patienter som inte är aktuella för operation avförts från operationskön. Operationskön har minskat men inte väntetiden på grund av minskad operationskapacitet. Inom neurokirurgi har revision av väntelistan och ökad följsamhet till regelverk för när operationsanmälan ska ske gett gott resultat. Fortsatt satsning på operation enligt Fast track konceptet. Vissa patienten kommer från hemmet via ankomstavdelningen till operation och skrivs ut direkt från postoperativa enheten på NIVA. Glädjande är att detta arbete har resulterat i att neurokirurgiska patienter kan erbjudas operation inom vårdgarantins 90 dagar. Snabbast växande köer till operation: ablation, handkirurgi övriga operationer, hjärtsjukvård övriga operationer, sköldkörteloperation och plastikkirurgi övriga operationer. Reducerad tillgång till operationssalar och vårdplatser, med anledning av sjuksköterskebrist, är en fortsatt begränsande faktor Totalt sett noteras en högre produktion jämfört med samma period förra året. SUS verksamheter arbetar aktivt med produktionsplanering och styrning, utjämning och förändring i fördelningen av tyngden på ingreppen vardagar, måndag till fredag. Samordning av vård till annan vårdgivare Tabell: Samordning till annan vårdgivare Besök och Behandling 2015 och 2016 Under januari till juli 2017 anmäldes totalt samordningsärenden till SUS tillgänglighetskoordinatorsfunktion. Sammanlagt har patienter hittills fått plats till snabbare vård hos annan vårdgivare med kortare väntetid. Det är ungefär samma volymer som samma period föregående år. 21

22 Diagram: Mottagna patienter per åtgärd Besök januari-juli 2017 Patienter samordnas redan från remisstadiet, där så är möjligt, så att mottagande vårdgivare kan ta hand om hela vårdförloppet; bedömning, åtgärd och eventuell kontroll. De största samordningsflödena finns inom gynekologi, kirurgi, ortopedi, urologi samt ögon- och ÖNHsjukvård. Diagram: Mottagna patienter per åtgärd Behandling eller operation januari-juli 2017 Under januari till juli 2017 har antalet samordningsärenden framförallt handlat om endoskopiska undersökningar. Totalt har patienter fått hjälp till snabbare undersökning. Antalet samordningar av koloskopi har ökat med 20 % jämfört med samma period förra året. 22

23 Ökningen beror på att samordningsflöden har upprättats i samverkan med privata vårdgivare för att tidsramen för standardiserat vårdförlopp ska kunna uppfyllas. När det gäller övriga åtgärder har samordning skett för CPAP och olika typer av operationer inom ortopedi, urologi och kirurgi. Genomförda återbesök läkare I slutet av juli fanns totalt planerade återbesök till läkare, varav fortfarande väntade inom medicinskt måldatum (77,3 %). Antalet patienter som väntande efter måldatum var Detta innebär en ökning under senaste tolvmånadersperioden med patienter (11 %). Andel genomförda återbesök inom måldatum är 28,7 % i juli jämfört med 28,6 % i juni. Under året kommer fokus att vara på kvalitetssäkring av återbesök. Uteblivna vårdkontakter återbesök läkare Diagram Uteblivna vårdkontakter återbesök läkare samt 1/ /

24 Ett bekymmer som ökar är antalet patienter som uteblir till planerat återbesök till läkare inom den specialiserade öppenvården på SUS. För redovisas helårssiffror. Under perioden 1 januari till 21 augusti 2017 har patienter uteblivit till återbesök till läkare. Antalet unika patienter är 4 383, vilket innebär är vissa patienter uteblivit mer än en gång! Detta är så kallad förlorad kapacitet. Rutiner för verksamheternas återbesök behöver ses över och följande kan diskuteras: ringa upp patienter som uteblir under den avsatta besökstiden definiera vilka patienter som ska ha återbesök och med vilket intervall dokumentera mål och syfte med återbesöket i journalen boka tid i samråd med patienten tillräcklig framförhållning när kallelse skickas ut och till rätt adress kan andra kontakttyper användas eller vårdgivarkategori ta hand om återbesöket kan patienter remitteras till annan vårdgivare eller vårdnivå för uppföljning Neurologi Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Se svar för motsvarande fråga gällande akutsjukvård nedan. Hjärtmedicin Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Se svar för motsvarande fråga gällande akutsjukvård nedan. Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar Efterfrågan på CT och MR undersökningar minskar inte. VO Bild och funktion har inte lyckats fullt ut med att öka produktionen i den takt som behövs. Senaste utfallet som finns att tillgå är per juni och är redovisat i tabellen. Som ett led i att minska uteblivna patienter och optimera verksamheten infördes smspåminnelser i juni En flödesanalys gällande MR är genomförd tillsammans med Siemens och en flödesanalys gällande CT kommer att ske under hösten tillsammans med Philips. Arbete pågår med en flödesanalys tillsammans med GE gällande PET-CT. För att korta undersökningstider har metodändringar/protokolländringar gjorts. Vissa kösatsningar har genomförts och verksamheten arbetar även med förskjuten arbetstid. Ändring av arbetssätt med kompetensmix röntgensjuksköterskor/biomedicinska analytiker/undersköterskor på undersökningsrummen har skett. 24

25 Prioriterade områden Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övergripande mål Tillgänglighet, kompetens och effektivitet inom akutsjukvården ska förbättras jämfört med 2016 Akutsjukvård Andel patienter som nås inom 20 min av ambulans vid prio I larm Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar STROKE - Tid (minuter) till propplösande behandling vid stroke HJÄRTA- Andel patienter som får återställning av blodflöde till hjärtat vid hjärtinfarkt- inom rekommenderad tid IDnr ID0211 ID0303 ID0068 ID0081 ID0269 ID0153 Målnivå 2017 > 90 Utfall jan-aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Besvaras regionövergripande Se kommentar nedan > 80 % 42,3 % 42,3 % 44,9 % > 80 % % 55 % 55 % < 40.0 min 72% >90% 50 min Lund, 40 min Malmö (Verksamheten ) 51,5 min (Kvalitetsportal en KP 2017 janjuli) Utfall ,9 % 76,8% 77,2% -- 25

26 Redovisning för övergripande mål och resultat av indikatorer Andel patienter som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning Vårdplatsbristen påverkar både tid till läkare och den totala vistelsetiden negativt. När många patienter väntar på vårdplats uppstår köbildning på akutmottagningarna vilket försvårar arbetet och minskar effektiviteten vilket leder till längre vistelsetider även för de patienter som inte läggs in. Medarbetarna måste lägga tid på att ta hand om patienter som är färdigbedömda men som behöver omvårdnad under väntetiden. Trånga lokaler i Lund gör att patienter måste flyttas runt för att frigöra undersökningsrum. Övernattningar på akutmottagningarna sker, främst i Lund. Samarbete med primärvården i primärvårdsfilial både i Malmö och Lund dagtid samt olika insatser för att vässa medarbetarnas kompetens i att bedöma patienter som själva söker sig till akutmottagningarna leder till att de patienter som kommer in på akutmottagningarna är sjukare och i många fall mer komplexa diagnoser. Det är positivt att patienterna kommer till rätt vårdinstans men leder också till att bedömning och behandling kan ta längre tid inne på akuten. Medelvistelsetiden har ökat, en förklaring är att mindre sjuka patienter tas om hand på en annan vårdnivå. Ett exempel på nya arbetssätt är ett test där akutläkare placerades i triaget på akuten i Malmö, kvällstid och vissa nätter. Syftet var att snabbt läkarbedöma patienter där sjuksköterskan i spotchecken (luckan) inte säkert kunde avgöra om patienten skulle hänvisas till primärvård. Testet var för kort för att ge effekt på väntetider på totalen men en positiv effekt var att det var färre obetittade patienter under kväll och natt vilket i sin tur gav positiva effekter på patientsäkerhet och arbetsmiljö. Andra åtgärder för att effektivisera arbetet är att patienter som kommer med ambulans inte blir triagerade på nytt vilket gjordes tidigare. Istället körs patienten direkt in på rätt team. 26

27 En första medicinsk bedömning (triage) görs i de flesta fall inom 10 minuter, se exempel i diagram nedan (jan-april ). Väntetid från nummerlapp vid dörren till triagering på akutmottagningarna Malmö och Lund, medeltid Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Rätt vårdtid för vissa patienter är mer än 4 timmar på akuten. Det gäller patienter där en längre observation och behandling på akuten ersätter inläggning på avdelning. Målet är att patienter som ska läggas in ska lämna akuten inom 2 timmar från det att beslut om inläggning är taget. Som visas i diagrammet nedan är det en mindre andel som gör det. Även här är vårdplatsbristen orsaken. Att hitta en ledig vårdplats kan ta flera timmar i anspråk. Tyvärr tar detta tid från akutpersonalen på jourtid då vårdplatskoordinator ej är tillgänglig. Detta gäller nattetid onsdag till lördag. 27

28 Andel patienter som lämnar akutmottagningarna inom 2 timmar efter att beslut om inläggning är taget, Malmö och Lund sammanslaget Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Svårigheten med att nå målet för höftfrakturpatienterna uppstår speciellt vid extra höga inflöden av höftfrakturer och övriga högprioriterade akuta patienter, patienter som alla konkurrerar om det tillgängliga operationsutrymmet. Alternativa turordningsregler för akuta operationer har utvärderats under våren. Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme Aktuella mätningar baseras på registrering i Melior och är inte kompletta. Registreringar saknas för 17 % av patienterna i Lund och 30 % av patienterna i Malmö. Risken är därför stor att mätningarna ger en för positiv bild. Arbete pågår med att justera Meliormallen så att mätningen blir mer komplett Malmö juni - augusti 2017 Tid till antibiotika 60 min 28

29 Lund juni - augusti 2017 Tid till antibiotika 60 min Tid till propplösande behandling vid stroke (ID0269) SUS ligger som tidigare runt 50 minuter till trombolys vid stroke. Målet mindre än 40 minuter nås därmed inte. Detta beror framförallt på att det fortfarande saknas CT-utrustning på akutmottagningen i Lund. Genomlysning av trombolystiderna pågår. Resultatet för andel reperfusionsbehandlade patienter vid stroke (finns även under avsnitt strokesjukvård) förbättras däremot successivt och SUS uppnår målet. Återställning av blodflöde till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid (ID0153) SUS har ytterligare ökat måluppfyllelsen för andelen patienter som får reperfusion inom rekommenderad tid i samband med hjärtinfarkt (STEMI). Resultatet är 82 % av patienterna enl datauttag i Kvalitetsportalen (KP) per juli Att uppnå måltalet 90 % av patienterna inom rekommenderad tid är i nuläget inte möjligt, pga begränsade lab-resurser på jourtid (75 % av veckans timmar). På jourtid är endast ett laboratorium aktivt för akuta kranskärlsinterventioner. Om det kommer in flera akuta patienter samtidigt måste medicinska prioriteringar göras och någon patient får vänta. SUS ser det inte som rimligt att i nuläget öppna upp ytterligare ett labb i regionen på jourtid, trots att detta är enda sättet att nå tidsmålen vid STEMI. Datauttag ur regionala Kvalitetsportalen - se bild nedan, de två nedersta raderna IDO0153 och ID0269: 29

30 Övriga kvalitetsområde (med hänvisning till HS uppdrag 2016) Äldre Index/Indikatorer Äldre Fallriskbedömning SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD Riskbedömning avseende trycksår SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD Riskbedömning avseende undernäring SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD Munhälsobedömning SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD Vårdplan avseende undernäring för patienter 65 år och äldre med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD Demensutredning Återinskrivning 30 dagar för äldre Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (primärvård) SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) SE OVAN UNDER SÄKER VÅRD IDnr ID0012 ID0021 ID0023 ID0084 ID0013 ID0223 ID0292 ID0039 ID0091 ID0015 ID0016 ID0028 Målnivå 2017 >79,5 % >79,5 % >79,5 % 100 % >95 % >95 % >95 % >80 % >10 % minskning/å r >50 % >50 % < DDD/1000 Utfall janaug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Uppföljning kan endast göras ur ett Skåneperspektiv 14,8 % (Snitt 12 mån per 14,4 % 14,6% 13,9% juli) 30

31 Återinskrivning 30 dagar för äldre Sjukhus Snitt 12 mån tom juli 2017 SUS 14,8% HBG 15,7% KSD 16,6% För indikatorn oplanerad återinskrivning av personer över 65 år ligger SUS liksom de senaste åren kring % oplanerad återinskrivning, vilket är lägst av de stora sjukhusen. Förändringen i SUS resultat under de senaste åren från ca 14 % till ca 15 %, kan bero på minskningen av antal vårdplatser. Det faktum att indikatorn ligger ganska stabilt över åren tyder på ett systemfel snarare än variationer i kapacitet. En viss mängd patienter återinläggs regelmässigt. Viktigt är dock att komma ihåg att många av dessa patienter är svårt sjuka och behöver återinläggas. Indikatorn borde istället vara Onödiga oplanerade återinskrivningar, d.v.s. sådana som beror på brister i kapacitet eller kompetens hos resp. vårdgivare. Orsak till onödig återinskriv-ning kan t.ex. vara att personen fått fel läkemedel på det kommunala boendet. En gemensam orsaksanalys med kommunerna behöver göras varför sker onödiga återinskrivningar? Vad kan regionen (primärvård, sjukhusvård) förbättra? Vad kan kommunen förbättra för att minska onödiga återinskrivningar? SUS resultat är alltså relativt statiskt men mätt per patientens hemkommun finns liksom tidigare en variation. Där är variationen för senaste data mellan 13 % och 15,6 % för SUS samarbetskommuner. Orsaker till detta kan vara demografiska, socioekonomiska och/eller bero på kapacitet och kompetens hos respektive kommun. Analys enligt ovan behövs. 31

32 Diabetes sjukhus Diabetes Sjukhus Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) IDnr ID0193 Målnivå 2017 Utfall maj 2016 april 2017 < 20 % 21,1 % Utfall 2015 Utfall 2014 Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) ID0236 > 90 % 73,2 Median-HbA1c (T1D >18 år) ID0237 < 64 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T1D >18 år) ID0194 > 99 % 59,5 67 Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) ID % 67 Andel icke-rökare (T1D >18 år) ID % 68,7 Data i tabellen ovan kommer från den regionala Kvalitetsportalen där 12-månadersresultat fr Nationella Diabetesregistret (NDR) läggs in två gånger per år. Denna gång gäller det perioden maj 2016-april Nedanstående bild visar data som verksamheten tagit fram för juli 2016 till juni De stora skillnaderna i resultaten beror fa på att populationen som mäts i regionens uttag ur NDR, är större än den verksamheten mäter på. Detta klargjordes i kommunikation med koncernkontoret vid ett tidigare uppföljningstillfälle. SUS når målet för median-hba1c och ligger nära målet för blodsocker räknat i andel patienter. För blodtrycksmålet finns förbättringspotential. Verksamheten rapporterar att majoriteten av patienterna får fot- och ögonundersökning enl plan, medan regionens data (också från NDR) visar ett gap till måluppfyllelse. Nyckelpersoner inom diabetesvården behöver komma fram till en gemensam resultatpresentation och analys. 32

33 Diabetes primärvård Diabetes Primärvård IDnr Målnivå 2017 Andel med HbA1c >70 ID % mmol/mol (T2D* 18 år) Andel med blodtryck 140/85 ID % (T2D 18 år) Median-HbA1c (T2D >18 år) ID0199 < 55 mmol/m ol Andel som genomgått ID % fotundersökning senaste året (T2D >18 år) Andel som genomgått ID % ögonbottenundersökning senaste 3 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) ID % Utfall janaug 2017 Utfall sep- 15 till aug- 16 Enligt Region Skånes diabeteskoordinatorer finns det inte kvalitetssäkrade data för primärvårdens diabetesresultat. Kontakten mellan NDR och PMO sviktar. Utfall 2015 Utfall

34 Hjärt/lung sjukvård Hjärtsjukvård Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid hjärtinfarkt (NSTEMI) Specifikt läkemedel (P2Y12- blockerare) vid hjärtinfarkt (NSTEMI) Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp vid hjärtinfarkt Täckningsgrad i kvalitetsregister Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som genomgår uppföljning Andelen rökare som slutat efter månader Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt IDnr ID0152 ID0154 ID0155 ID0156 ID0157 ID0158 ID0159 ID0160 ID0163 ID0043 Målnivå 2017 Utfall jan-sep 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 > 85 % 91,9 % 93,8 % 92,7 % > 80 % 96,6 % 96,5 % 95,7 % > 90 % 97,3 % 97,8 % 97,6 % > 90 % 90,7 % 92 % 91,4 % > 95 % 89,8 % 90,9 % 89,9 % > 90 % 86,5 % 79,2% 73,8 % > 70 % 61,6 % 55,6 % L:62,5% M:56,8% 52,9 % > 60 % 79,1 % 76,8 % 68,3 % > 75 % 85,2 % 81,6 % 76,3 % <10 % 9 % (jan-juni) Utfall % 6 % 7 % Hjärtinfarktvård SUS arbetar kontinuerligt med alla kvalitetsmålen i SWEDEHEART. Arbetet har varit framgångsrikt och vid jämförelse med andra universitetssjukhus i Sverige ligger SUS bland de allra bästa. Verksamheten har arbetat målmedvetet och systematiskt med slutenvårdsmålen, genom att nogsamt följa upp att exempelvis all evidensbaserad terapi blir utförd. Avvikelser återkopplas personligen. Även för de sekundärpreventiva målen visar verksamheten förbättrade resultat, mest påtagligt gäller det blodtryck och blodfetter. Ett av skälen till detta är det workshift som verksamheten genomfört. Läkarmottagningarna har minskats och sjuksköterskekontakten ökats, sistnämnda framför allt telefonledes. Sjuksköterskorna har intensifierat måluppföljningen för att optimera patientens läkemedelsbehandling. Vad gäller rökavvänjning har verksamheten under perioden aktivt remitterat fler patienter till SUS Hälsoenhet. Rökning är en indikator som är en utmaning att förbättra. Det totala antalet rökande patienter är redan innan hjärtinfarkten lågt. De som i sin tur fortfarande röker efter infarkten är de mest inbitna rökarna och de som är minst benägna att få hjälp med rökavvänjning, men här finns en förbättringspotential. 34

35 Akut återinskrivning inom 30 dagar vid hjärtsvikt För hjärtsviktspatienter som vårdas inom hjärt- och lungmedicin uppnåddes målet om mindre än 10 % akut återinläggning. Skillnaderna mellan olika månader och år kan sannolikt förklaras av att det rör sig om relativt få vårdtillfällen där enstaka svårt sjuka patienter med instabil hjärtsvikt kan påverka statistiken mycket. För att bevara och ytterligare förbättra de goda resultaten arbetar verksamheten kontinuerligt med att i enlighet med nationella och internationella riktlinjer optimera utredningen och behandlingen. Detta genomförs med kontinuerlig utbildning av läkare och andra medarbetare, och även en aktiv utbildning av patienterna i egenvård och möjliga egna åtgärder vid symptom eller tecken på försämrad hjärtsvikt. Vid utskrivningen kopplas patienterna till vår sjuksköterskemottagning med möjlighet till ett tidigt återbesök och en lättillgänglig telefonrådgivning. Med nuvarande resurser finns det inte möjlighet att erbjuda samtliga hjärtsviktspatienter uppföljning inom hjärt/lungmedicin, men verksamheten har deltagit aktivt i att etablera hjärtsviktsmottagningar vid SUS vårdcentraler. För närvarande finns det dock endast fem ackrediterade hjärtsviktsmottagningar i primärvården. Dessa besöks regelbundet av kardiologspecialist för konsultationer och patientbedömningar på plats. Övriga vårdcentraler har tillgång till telefonkonsultationer på daglig bas. Verksamhetens medarbetare har deltagit i utfärdandet av Södra sjukvårdsregionens Vårdprogram för kronisk hjärtsvikt och även i Läkemedelsrådets regionala behandlingsrekommendationer. Under våren har SUS också tillsammans med Läkemedelsenheten i Region Skåne planerat och genomfört verksamhetsdialoger kring hjärtsvikt i Malmö/Lund och även Kristianstad, Helsingborg och Ystad i syfte att sprida kunskap och förbättra omhändertagandet av patienter med kronisk hjärtsvikt. 35

36 Stroke Strokesjukvård Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 månader Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt Andel med rökstopp 3 mån efter stroke Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader IDnr ID0270 ID0131 ID0151 ID0269 ID0150 ID0203 ID0204 ID0205 ID0206 ID0207 ID0208 Målnivå 2017 > 90 % Utfall jan-aug ,4 % (87 %) Utfall sep 2015-aug 2016 Utfall 2015 Utfall ,8 % 78 % 72 % > 15 % 22 % 21 % 18 % 14 % > 70 % > 80 % > 87 % > 75 % > 80 % > 75 % > 80 % > 90 % 91,8 % (87 %) 78,1 % (80 %) 90,5 % (84 %) 68,1 % (76 %) 75,9 % (78 %) 73,7 % (75 %) 27,6 % (25 %) 82,9 % (87 %) 89,7 % 96 % 87 % 81 % 80 % 83 % 91 % 84 % 90 % 65,4 % 61 % 67 % 73 % 77 % 77 % 76 % 75 % 76 % 36,9 43 % 37 % 86 % 88 % 86 % *OBS! Verksamhetens kommentarer nedan gäller egna uttagna data per juli Står inom parentes i tabellen SUS har förbättrat resultaten för direktintag av patienten på strokeenhet trots vårdplatsproblematiken. Förbättringen jämfört med föregående mätning (sep 2015-aug 2016) är knappt två procentenheter. Verksamhetens datauttag per (se parentes i tabellen) visar på en ännu större förbättring. Alla akuta övervaknings-och behandlingsplatser för trombolys är öppna i både Lund och Malmö. Det finns dock stängda ordinarie vårdplatser, vilket gör att en del patienter måste utlokaliseras. Stängningen beror på ombyggnad, renovering och rekryteringssvårigheter. Efter återflytt till ordinarie lokal i Malmö under hösten, planeras alla fastställda vårdplatser att vara öppna vilket innebär en ökning med sju vårdplatser jämfört med per augusti. 36

37 Resultatet för andel reperfusionsbehandlade strokepatienter förbättras successivt och ligger över måltalet. Mål för användning antikoagulantia och statiner uppnås. Den något låga andelen som fått blodtryckssänkande behandling vid utskrivning kan förklaras med att vårdtiderna är korta och att det inte är lämpligt att så tidigt i vårdförloppet börja med blodtryckssänkande behandling. Detta påbörjas istället vid uppföljning. SUS uppnår måttlig målnivå enligt Riksstroke >70%. Tremånadersuppföljning - Resultatet har förbättrats avseende tillgodosedda behov av stöd och hjälp 3 månader efter stroke. Måluppfyllelsen är god gällande indikatorn andel patienter som klarar sig själva tre månader och också för nöjdhet med rehabilitering tre månader efter utskrivning. För merparten av patienter med omfattande rehabiliteringsbehov sker rehabilitering utanför specialistvården. Rehabiliteringsbehovet bedöms och planeras vid utskrivning. Värdena ligger i nivå med rikets. (Noteras bör att uppföljningsdata efter 3 månader inte är komplett.) Värdet för rökstopp efter stroke är fortsatt mycket lågt och beror sannolikt på bristande kunskap om korrekt registrering i kvalitetsregistret. Förbättringsarbete avseende rökavvänjning och rökstopp pågår. Uppföljningsbesök ska ske i primärvården och andelen ligger något lågt i förhållande till målvärdet. Uppföljning av arbetet med krishantering och SRSA Regionfullmäktige har i mandatperiodens regionala krishanteringsplan beslutat att Region Skånes verksamheter systematiskt ska arbeta med risk- och sårbarhetsarbete (SRSA). Av beslutet framgår även att upphandlande enheter utifrån beställarens krav ska framställa kontinuitetskrav på leverantörer för att åstadkomma leveranssäkerhet. Detta för att skydda och kontinuerligt kunna bedriva verksamhet, med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. Det systematiska SRSA-arbetet ska innefatta riskhantering, kontinuitetshantering, planarbete och erfarenhetsåterföring efter händelser. Mål : Med utgångspunkt i verksamhetens uppdrag och mål identifiera: Skyddsvärd och samhällsviktig verksamhet inom det egna ansvarsområdet Kritiska aktiviteter som alltid måste fungera Risker och hot mot det som bedömts skyddsvärt Kritiska beroenden för det som bedömts skyddsvärt. SUS har genom utvärdering av de vanligast förekommande avbrotten, samt de avbrott som får störst konsekvenser för samhällsviktig verksamhet, identifierat ett antal områden som stämmer in på ovan kriterier. Se vidare i mål 4. 37

38 SUS har även påbörjat ett arbete tillsammans med de verksamheter/enheter som har rikssjukvårdsuppdrag. Tanken är därefter att sprida budskapet kring kontinuitetsplanering med deras goda exempel i övriga delar av verksamheten. Målet är att höja medvetenheten kring systematiskt risk- och sårbarhetsarbete. Mål : Organisationen har utbildat och övat relevant personal som berörs av arbetet med samhällsviktig verksamhet. Förvaltningen planerar, genomför och medverkar i utbildningar och krishanteringsövningar som berör arbetet med samhällsviktig verksamhet. Enhet säkerhet och katastrofmedicin har bland annat under året utbildat förvaltningsledningen, DAL (driftsansvarig läkare) och DASSK (driftsansvarig sjuksköterska) i stabsmetodik samt kris- och katastrofledning. Mindre övningar sker kontinuerligt genom spontana besök på avdelningarna. Där testas t.ex. verksamhetens medicinska beredskap gällande hantering av krislägen men även handfasta processer och beroenden såsom; IT-system, gas samt andra kritiska beroenden, i regel utifrån lokala reservplaner. Utöver detta har SUS deltagit i en arbetsgrupp som tar fram en regional utbildning i SRSA för samtliga medarbetare och chefer i Region Skåne, som planeras färdigställas till första kvartalet -18. SUS har vidare deltagit på regionsgemensamma övningar i exempelvis värmebölja samt med fokus på terror. Samverkan med andra förvaltningar sker genom medverkan i den regionala SRSA-grupperingen samt i Krisberedskaps- och säkerhetsrådet. Mål : Verksamheten genomför regelbundet bedömningar av risker och sårbarheter i verksamheten och dessa innehåller bland annat: Identifiering och prioritering av verksamhetens risker. Sannolikhet för och konsekvens av att riskerna inträffar. Utvärdering av riskerna i relation till verksamhetens mål/krav. Åtgärdsplan för hantering av riskerna. Förvaltningen genomför regelbundet analyser där bedömningar av risk och sårbarhet ligger till grund för förslag till åtgärdsplaner. Ett urval av de analyser som genomförts under efterfrågad period: Nutrium (riskanalys ur ett informationssäkerhetsperspektiv) Tag on (riskanalys ur ett informationssäkerhetsperspektiv) Brutna vårdkontakter (riskanalys ur ett informationssäkerhetsperspektiv) Skånekatalogen Låsning av akutmottagningen (med anledning av rådande omvärldssituation) Patient med hotbild (med anledning av rådande omvärldssituation) Spårvagn i Lund (med anledning av ombyggnation) 38

39 Slutligen, SUS avser även att öka samarbetet med representanter från NSM, detta i syfte att såväl öka verksamhetens motståndskraft som att öka beredskapen kring handlingsplaner ifall ombyggnationer (i samband med NSM och NSL) resulterar i att SUS inte kan bedriva verksamhet i sina lokaler. Händelseanalyser genomförs kontinuerligt inom förvaltningen. Mål : Verksamheten har beslutat och genomfört åtgärdsplan för hantering av identifierade och prioriterade risker. SUS målsättning är att ta fram förvaltningsövergripande reservplaner för följande områden: El Gas IT Vatten Telefoni Ventilation Värme/Kyla Lokaler (avser i första hand reservplaner/handlingsplaner i samband med NSM, Nya Sjukhuset Malmö) Mål : Verksamheten har genomfört och dokumenterat konsekvensanalys av viktiga/kritiska produkter och tjänster (som kan innehålla): Vilka aktiviteter och beroenden i form av interna och externa resurser som behövs för att leverera produkterna och tjänsterna. Vilken konsekvens ett avbrott på dessa aktiviteter och resurser har för verksamheten. Definition av hur länge produkten och/eller tjänsten kan ligga nere utan att verksamheten hotas (acceptabel avbrottstid). Definition vid vilken tidpunkt produkten och/eller tjänsten måste vara återställd. Ett test har utförts för beroendet av hissar på SUS, detta som en utvärdering av den beroendeenkät som delats ut av AKSM. En reviderad enkät kom ut under sommaren och kommer att genomföras i höst. Testet av enkäten visade bland annat vilka konsekvenser ett avbrott på hissar skulle innebära, samt hur lång tid olika verksamheter klarar ett avbrott innan allvarliga konsekvenser inträffar. Utöver detta har rikssjukvården för barn- hjärtkirurgin tagit fram en kontinuitetsplan/reservplan utifrån krav från Socialstyrelsen. I denna identifierades ett antal interna och externa viktiga/kritiska beroenden. Vidare arbete med planer för övriga rikssjukvårdsuppdrag pågår. 39

40 Mål : Verksamheten har metoder för att följa upp och utvärdera inträffade händelser och övningar. Driftshändelser och övningar följs upp i flertalet olika grupperingar. Däribland; SUS styrgrupp för risk, kris och katastrof, SUS olika kommittéer (gas, el samt VA) samt i Krisberedskaps- och säkerhetsrådet. Utöver det följs även händelser upp i SUS-TiB, Tjänsteman i Beredskap, grupperingen där återkommande händelser identifieras och förmedlas vidare till ansvarig. Avslutningsvis, styrkan med SUS-TiB är att SUS förvaltning ökat sin motståndskraft gällande oväntade händelser samt att SUS ökat sin förmåga till snabbt agerande vid pågående händelse. Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,0% ,9% - varav läkarbesök ,0% ,0% - varav övriga besök ,6% ,2% - varav hembesök totalt ,8% ,0% - varav hembesök läkare ,4% ,5% - varav hembesök övriga ,3% ,8% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,5% ,9% - varav läkarkontakter ,2% ,5% - varav övriga kontakter ,3% ,3% Vårdtillfällen (avslutade) ,4% ,6% Vårddagar (periodiserade) ,0% Medelvårdtid 4,8 5,0 4,6% Unika individer totalt ,4% Unika individer slutenvård ,6% Unika individer öppenvård ,6% Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt ,0% ,5% ,2% ,1% - varav gynekologi ,1% ,7% ,3% ,6% - varav handkirurgi ,9% ,1% ,2% ,2% - varav hjärtsjukvård ,5% ,8% ,9% ,1% - varav hudsjukvård ,0% ,1% ,5% ,1% - varav kirurgi ,6% ,5% ,2% ,1% - varav kärlkirurgi ,8% ,6% ,1% ,1% - varav neurokirurgi ,0% ,1% ,7% ,5% - varav ortopedi ,9% ,1% ,9% ,8% - varav plastikkirurgi ,3% ,6% ,2% ,4% - varav ryggkirurgi ,7% ,2% ,3% ,7% - varav thoraxkirurgi ,5% ,5% ,5% ,7% - varav urologi ,5% ,3% ,9% ,1% - varav ögonsjukvård ,4% ,8% ,4% ,6% - varav öron-näs-halssjukvård ,0% ,2% ,4% ,8% Det totala antalet besök i öppenvård har ökat med 1,0 % med en svag förskjutning mot fler läkarbesök som ökat 1,1 %. 40

41 I slutenvården har antalet vårdtillfällen minskat med 5,2 % medan mixpoängen för vårdtillfällena enbart minskat med 3,2 %. Både medelvårdtiden och mixpoäng per vårdtillfälle har ökat med 4,6 % respektive 2,1 %. Ett lägre antal disponibla vårdplatser (-3,0 %) har bidragit till nedgången av antalet vårdtillfällen. Bristen på anestesi- och operationssjuksköterskor har gjort att tillgången till operationssalar har minskat. Även brist på vårdplatser att slussa opererade patienter vidare till har varit ett problem. Dessa omständigheter har haft en begränsade verkan på antalet vårdtillfällen med operationer som minskat med 8,0 %. Framför allt har det varit en minskning inom kirurgi, ortopedi samt urologi. Läkarbesök med operationer har däremot ökat med 5,7 %. Framför allt är det inom ögonsjukvården ökningen har varit stor men även inom kirurgi. Ögonsjukvården har nya lokaler 2017 och infört en mer strukturerad produktionsplanering. Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Grå starr Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,0% ,3% - varav läkarbesök ,9% ,7% - varav läkarbesök med utförd operation ,1% ,8% - varav övriga besök ,1% ,1% Utfall Mixpoäng Ögonsjukvård totalt exkl vårdval Grå starr Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,2% ,1% - varav läkarbesök ,2% ,4% - varav läkarbesök vårdval ,7% ,5% - varav läkarbesök med utförd operation ,5% ,1% - varav läkarbesök m utförd op vårdval ,1% ,3% - varav övriga besök ,8% ,8% - varav övriga besök vårdval ,9% ,9% Utfall Mixpoäng Hudsjukvård totalt Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,3% ,1% - varav läkarbesök ,6% ,8% - varav läkarbesök vårdval ,9% ,8% - varav övriga besök ,2% ,2% - varav övriga besök vårdval ,7% ,7% Utfall Mixpoäng Vårdvalen Grå starr och Ögonsjukvård visar på en produktionsökning 121,8 % respektive 4,2 % som en följd av en strukturerade produktionsplanering som startade redan under 2016 och att arbetet med nya lokaler blev klart under 2016 som har gett full produktionskapacitet 2017 i båda Malmö och Lund. Vårdval Hudsjukvård ligger på en nästintill oförändrad nivå -0,3 %. 41

42 Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Produktionen för hälsovalsdelen har sjunkit med 6,2 % vilket delvis beror på att många verksamheter vakanshåller tjänster enligt handlingsplaner om kostnadsreducerande åtgärder för ekonomi i balans. Den lägre produktionen förklarar delvis den relativt låga täckningsgraden på 60,5% som ligger klart under förväntad nivå. Antalet resurser har sjunkit med 26,2 AOH jan-jul jmf med samma period Det är framförallt sjuksköterskor och sjukgymnaster som är färre. Antalet inhyrda läkarresurser är i princip oförändrat, ca 19 resurser i snitt/månad. Den lägre produktionen i år förklaras bara till hälften av den lägre bemanningen vilket innebär ett effektivitetstapp. Ufall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,4% ,1% - Varav läkarbesök ,4% ,4% - Varav övriga besök ,5% ,5% - varav hembesök totalt ,7% ,4% - Varav hembesök läkare ,8% ,8% - Varav hembesök övriga ,6% ,6% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,7% ,8% - Varav läkarkontakter ,2% ,2% - Varav övriga kontakter ,4% ,4% Unika individer ,6% Antal listade vid VC ,1% Telefontillgänglighet till VC (nyckeltal%) 83,3% 82,5% 42

43 En drivande utvecklingsaktör Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården Upphandlingen av Samlad Digital Vårdmiljö (SDV), som inleddes i december 2016, har fortsatt under våren 2017 och involverat ca 200 medarbetare från Region Skånes förvaltningar. Av dessa har 70 rekryterats från SUS och ingått i Kärngrupp eller olika expertgrupper. Medarbetare på SUS medverkar också i styrgruppen för upphandlingen och utöver detta ger SUS programkontor för digitalisering stöd till IT-avdelningen och även till planeringen av byggnationerna inom SUS och SUND. Inom ramen för programkontoret har också initiativ tagits för att skapa en grupp 2030 för att i nätverksform försöka stimulera digitalisering. Gruppen har bland annat, med hjälp av Innovation Skåne AB, framställt en skrift till råd och hjälp för innovatörer. Detta arbete är i slutfasen. Inom detta samarbete fångas även digitaliseringsinitiativ upp som av olika anledningar ännu inte kunnat förverkligas. Programkontoret leder även en inventering av digitaliseringsaktiviteter i SUS olika verksamhetsområden, i syfte att förstå och kunna bidra till en vidare utveckling. Sammanfattning av aktiviteter under våren 2017: 1) Medverkan i SDV upphandlingen 2) Vårdavdelning 2030 a. Lathund för interventionsintresserade b. Dragons den 3) Inventering av digitala idéer Rikssjukvård och högspecialiserad vård ska fortsatt utvecklas Vid ett nationellt möte på SUS (Malmö ) om framtidens universitetssjukvård var Socialstyrelsen inbjuden att presentera den nya den nationella processen för högspecialiserad vård som lades fram för Socialdepartementet Man presenterade då den nya modellen för Nationell Högspecialiserad Vård som innefattar erfarenheter och processer dels från nuvarande mycket noggranna och lagreglerade Rikssjukvårdsprocess, dels från det något mera pragmatiska arbetssättet kring nationella cancerprocesser genom RCC i samverkan. Denna nya modell för Nationell Högspecialiserad Vård beräknas starta under 2018 och anknyter också till den nya nationella kunskapsstyrningsprocessen som Region Skåne anslutit sig till genom beslut Regionstyrelsen maj En ny lag som ersätter Rikssjukvårdslagen är väntad träda i kraft SUS har i dagsläget fyra Rikssjukvårdsuppdrag (Hjärt- och Lungtransplantation, GUCH samt barnhjärtkirurgi) och har sökt om de tre tillstånd som avser viss avancerad barn- och ungdomskirurgi där beslut väntas december

44 SUS har också ett antal nationella canceruppdrag. Genom den omorganisation som nu pågår inom SUS (SUS 2022) kommer SUS att stå ännu bättre rustade att möta framtidens behov av nivåstrukturering regionalt och nationellt. Forskning och utbildning på SUS HTA Skåne o HTA Skåne har under första delen av 2017 utvecklar kompetens och resurser för att stödja såväl SUS som Region Skåne med evidensbas för ordnat införande och ordnad utmönstring SUS Donationer och stiftelser o Nytt system för SUS Donationer och stiftelser som hantera ansökan, granskning och administration har nu upphandlats och införts för full digital hantering och process o SUS Donationer och stiftelser delade under sommaren ut 23 MSEK till forskare på SUS efter granskning och prioritering med ett fokus på patientnära klinisk forskning På SUS finns nu 35 ALF Universitetssjukvårdsenheter på SUS (USV enheter). Dessa har under våren och sommaren förberetts inför o Utvärdering nationellt av Socialstyrelsen och Vetenskapsrådet genom Enkäter augusti/september Platsbesök november inom onkologi, barnsjukvård och kvinnosjukvård Akademisk representation och akademiska samarbeten o SUS har under våren 2017 fortsatt med fördjupning av samarbetet med Medicinska fakulteten avseende ömsesidig representation och samverkan. o För ökad samverkan med Malmö Högskola har möten hållits mellan forskningschef och rektor Forskningsekonomi o SUS enhet för Forskningsekonomi stödjer ALF-ekonomin för hela Region Skåne sedan 2016 och detta arbete har utvecklats under våren 2017 o SUS enhet för Forskningsekonomi har utvecklat ett system med automatiserade månadsrapporter för alla projekt och alla projektägare på SUS Utbildning o SUS har under våren/sommaren startat projektet Bättre AT SUS" o SUS har under sommaren startat projektet Bättre ST SUS" 44

45 En rad nya samarbeten som bygger på SUS kompetens SUS och Skåne Care satsar gemensamt på vård och kunskapsexport under 2017, ambitionen är närmare beskriven i SUS verksamhetsplan. SUS har en bred kompetens som är internationellt konkurrenskraftig. Skåne Care har ett internationellt nätverk och kontaktytor som efterfrågar samma kompetens. Årets första åtta månader ger konkreta exempel på hur satsningen på vård och kunskapsexport i SUS verksamhetsplan förverkligas i samarbeten på tre kontinenter. Skåne och SUS är ledande på strokesjukvård. SUS kommer därför att samarbeta med ett offentligt sjukhus i Förenade Arabemiraten kring att etablera en vårdprocess där strokesjukvården är nära obefintlig. Inledningsvis görs en förstudie på plats i Förenade Arabemiraten med start i augusti i år. Stroketeamet kommer att göra en högkvalitativ analys av dagsläget och sedan ge konkreta rekommendationer om åtgärder. Utvecklas samarbete och projektet väl ser SUS och Skåne Care en möjlighet till ett långsiktigt partnerskap med sjukhuset i FAE kring strokesjukvård. SUS och Skåne Care har tecknat ett avtal om IVF-behandlingar för framförallt kinesiska patienter. Reproduktivt Medicinsk Centrum är konkurrenskraftiga också i ett internationellt perspektiv och vi ser mycket fram emot att driva projektet tillsammans med Skåne Care. Arbetet just nu fokuserar på att marknadsföra SUS och Skåne mot kinesiska par, förhoppningsvis kommer de första patienterna i höst. Ett mindre projekt i form av utbildning inom förlossningsvård för kinesiska kandidater har genomförts. Projektet var ett samarbete mellan SUS och Kryh som under fyra dagar tog emot tio deltagare från Gansuprovinsen för utbildning inom obstetrik, neonatal- och barnmedicin. Utbildningen var på en övergripande nivå och togs mycket väl emot. Förhoppningen är att detta kan leda till fortsättningsutbildning på mer detaljerad nivå inom vissa områden. Fortsatt fokus på pågående samarbeten SUS och Skåne Care förstår värdet av att vårda relationer och vara en god partner. Därför är det extra trevligt att två av våra äldre projekt fungerat väl under perioden. Programmet för informell specialistutbildning rullar på. SUS har för närvarande 26 läkare i programmet och ytterligare en på ingång. Under året har två ST-läkare avslutat sin utbildning med certifikat utfärdat från SUS. Ledarskapsutbildning för de saudiska ST-läkarna kör igång i slutet av augusti. De verksamheter som har en saudisk läkare har också fått möjlighet att skicka en ordinarie ST-läkare på samma utbildning. Utbildningen finansieras helt via det informella ST-läkarprogrammet (KSA35), både för de ordinarie och de saudiska ST-läkarna. Även det längre samarbetet med Island kring vård av isländska patienter fortlöper och fungerar väl. Samarbetet regleras via Skåne Cares avtal med den isländska försäkringskassan och har utökats till att inte enbart omfatta barnhjärtsjukvård utan även Cholin PET/CT och enstaka patienter. 45

46 Vad gäller patientsamverkan kan nämnas att SUS fram till 15/8 gett 26 patienter vård i samarbete med Skåne Care. Kapacitetssituationen är fortsatt ansträngd inom delar av vår verksamhet vilket också återspeglas i att SUS kan säga ja till 60% av de förfrågningar som kommer från Skåne Care. Vi arbetar tillsammans för att styra in patientflöden mot större avtal som ger verksamhet och Skåne Care de bästa förutsättningar för att planera arbetet långsiktigt, bra exempel här är just patientsamarbetet med Island och det nya IVF avtalet som beskrivs ovan. SUS har under perioden fakturerat Skåne Care ca 17 miljoner kronor 1. Nya spännande projekt på gång SUS och Skåne Care har flera intressanta satsningar på gång i Kina såväl vad gäller kortare utbildningar samt överföring av vårdkoncept från SUS till ett mottagande sjukhus. Region Skåne och SUS tog tillsammans med Skåne Care emot representanter från King Fahad Medical City, Saudiarabien. KFMC söker partner i omställning till ett mer omfattande uppdrag som handlar om att lyfta kvaliteten i vården och lyfta allmänhälsan. Skåne Care och KFMC har nu skrivit ett samförståndsavtal om samarbete och kommer i samråd med SUS och andra delar av Region Skåne att ta dialog vidare. Framtiden För att definiera ytterligare satsning tillsattes en särskild referensgrupp med verksamhets- och divisionschefer. Referensgruppen har ett brett perspektiv men ett speciellt fokus på utbildning som vi vet är eftertraktat internationellt. Det finns inom SUS flera befintliga utbildningar som skulle kunna erbjudas internationellt och andra utbildningar som sannolikt skulle kunna skapas med hjälp av extern finansiering från internationellt projekt. Dessa skulle också kunna tillgängliggöras för svenska kandidater, liksom ledarskapsutbildningen som nu ges för de internationella läkare som gör informell ST på SUS. Diskussion om hur vi tillsammans kan utveckla utbildningar och program kommer att fortsätta. Miljö SUS tar ansvar för den miljöpåverkan verksamheten medför och bidrar till att Region Skånes miljöprogram uppnås. Under året har det arbetats med att föra in det regiongemensamma miljöledningssystemet (MLS) inför certifiering enligt standarden ISO MLS innehåller ett 50-tal instruktioner och för att underlätta för den operativa verksamheten har verksamhetsspecifika instruktionerna förenklats så långt det är möjligt. I verksamhetsplan och styrkort finns fyra strategiska miljömål som följer Region Skånes reviderade miljöprogram För 2017 har dessa brutits ned i sju indikatorer med tillhörande måltal som verksamhetsområden och staber arbetar mot. 1 Exklusive moms 46

47 Trenden med minskande koldioxidutsläpp från plastmaterial är speciellt glädjande att lyfta fram. Införande av ett nytt klimatneutralt plastförkläde, nya plastpåsar med lägre klimatpåverkan och införande av Longopac har gett effekt. Utfallet som redovisas är för perioden januari-mars, nyare data går inte att få fram. Utbildningsinsatser för att öka kunskapen kring att förebygga avfall genomförs även ett pilotprojekt för att minska livsmedelssvinn från patientmåltider initierades under våren Att förebygga avfall, förenklat genom att tänka till innan och optimera användningen av material så används resurser mer effektivt. Det bidrar till en effektivare användning av material, mindre onödigt avfall och ofta en minskad klimatpåverkan. Utfasningen av miljö och hälsofarliga ämnen fortsätter. Nedan följer status för de indikatorer inom miljö som ingår i SUS styrkort Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet. Resor med egen bil i tjänst Under kvartal2, minskade antalet mil med 5,1 % jämfört med motsvande period 2016 vilket tangerar målet som är satt till 5 procentenheter per år. Totalt redovisades det körda mil i privat bil till en kostnad av 2,3 miljoner kronor. Koldioxidutsläpp från materialanvändning Under kvartal 1 var trenden positiv gällande användningen av plast (grön polyeten, polyeten, plast, syntetgummi) vilket minskade med 28 % motsvarande period 2016, vilket överstiger målet för 2017 om en 10 % minskning (jmf 2016). Under kvartal 1 var trenden svagt negativ gällande användningen av papper vilket ökade med 2 % jämfört med motsvarande period 2016, vilket understiger målet för 2017 om en 10 % minskning (jmf. 2016). Resor mellan Skåne och Stockholm Under perioden januari-juli 2017 skedde 42 % av resorna med tåg, resterande med flyg. Målet är att 50 % av resorna ska ske med tåg. Totala antalet resor var

48 Hälsosam miljö Hantering av miljö- och hälsofarliga ämnen Under perioden januari-mars fasades 42 kemiska produkter, som fanns med på Region Skånes utfasningslistor, ut. Övriga produkter på Region Skånes utfasningslista som inte har kunnat fasas ut ska verksamheten göra en skriftlig bedömning av riskerna vid hantering ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Hållbar resursanvändning Arbeta avfallsförebyggande Möjligheten att samordna och få med förvaltningsspecifika frågor i den egenkontroll enkät som skickats ut centralt, som ett led i införandet av det nya ledningssystemet för miljö, omöjliggjordes på grund av projektets tidplan. Underlag saknas därmed och med hänsyn till vårdens belastning övervägs det om extra utskick ska administreras under hösten. Utbildningsinsatser för enhetschefer och miljöombud genomfördes. Pilotprojekt med syfte att minska matsvinn startades. Stark miljöprofil Regional webbutbildning Hållbara val gör skillnad varje dag. Totalt 13,6 % av SUS samtliga medarbetare har genomfört utbildningen med godkänt resultat vilket kan innebära att målet för 2017 inte nås (40 %). En kommunikations- och informationsinsats har påbörjats och fortlöper under hösten för att öka deltagandet bland medarbetare på SUS. Hållbarhetsredovisning SUS arbete med hållbarhetsredovisning följer GRI standards (Global Reporting Initiativ). Under 2017 har Intressentanalys och intressentdialog genomförts. Förankring av projektet och de prioriterade intressenterna har skett i förvaltningens ledningsgrupp. Sammanställning om vilka hållbarhetsfrågor som är viktiga för nuvarande och framtida medarbetare har tagits fram. 48

49 Attraktiv arbetsgivare Region Skåne en attraktiv arbetsgivare Utveckling av regioninterna resursteam Resursteamet har utökat sin bemanning med både sjuksköterskor, undersköterskor och medicinska sekreterare för att skapa möjlighet till interna lösningar vid bemanningsbrist. Resursteamet har under första delen av år 2017 utökat antalet medarbetare främst i Lund. Nya rekryteringar planeras inför hösten SUS beslut om utfasning av externa bemanningsföretag gör att efterfrågan på det interna resursteamet har ökat. Den önskade effekten av stoppet är förutom sänkta kostnader och bättre arbetsmiljö att kunna rekrytera från externa marknaden tillbaka till SUS. Bokningsgraden av resursteamet är fortsatt väldigt hög och efterfrågan är större än tillgången. Beslut om hur resurserna ska prioriteras fattas därför av styrgruppen för vårdplatser. Inriktningen är att resursteamet ska riktas till verksamheter som därigenom kan hålla flest vårdplatser öppna. En översyn av anställningsvillkoren för resursteamet är gjort för att öka attraktiviteten. Efterfrågan av interims chef har ökat. Område bemanning kommer under hösten 2017 arbeta med en planering för chefsförsörjning tillsammans med område kompetensförsörjning. Detta som ett led i att tillvarata både erfarna chefer och potentiella chefskandidater. Önskemål finns om att utöka Resursteamet med ytterligare yrkesgrupper t.ex. HR-specialister, timanställda vak, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Arbetet med att kunna erbjuda läkare för uthyrning har fortsatt under Andra utvecklingsområden inom resursteamet är att ta fram koncept för långtidsuthyrning av medarbetare, hantering av timanställda medarbetare samt trainee för sjuksköterskor. Under första delen av år 2017 har sjuksköterskor dagtid från externa bemanningsföretag enbart använts inom operation, anestesi och på akutmottagningarna i Malmö och Lund. Målet är att genom nya anställningsformer erbjuda flexibla lösningar för att kunna möta önskemål om att lättare kunna kombinera arbete och privatliv på ett tillfredsställande sätt. En viktig faktor är att behålla medarbetare med hög kompetens och möjliggöra för dessa att utvecklas. Region Skåne ska stimulera de medarbetare som önskar att utveckla sin kompetens och att byta mellan olika arbetsplatser. Genom att arbeta i resursteamet erbjuds medarbetarna daglig kompetensutveckling eftersom man arbetar inom Skånes universitetssjukvårds samtliga specialiteter. 49

50 Hälsofrämjande arbetsplatser Sjukfrånvaron ska minska Enligt SUS balanserade styrkort ska sjukfrånvaron minska och målet för år 2017 är lika med eller mindre än 5,67 %. För att uppnå målet har det utarbetats en handlingsplan som innehåller aktiviteter som ska genomföras under Aktiviteterna består av revidering av rehabiliteringsprocessen centralt som sedan implementeras på SUS, Finsamprojektet övergår i drift genom rehabråd vilka startar successivt efter hand inom samtliga verksamhetsområde under 2017, framtagande av informationsmaterial gällande rehabiliteringsprocessen som ska användas på arbetsplatsträffar, kartläggning av rehabiliteringsprocessen i förhållande till Adato och olika roller och planering av införande av ny förenklad version av Adato. Under våren 2017 genomfördes två utbildningsinsatser i hälsosam schemaläggning där samtliga chefer på SUS var inbjudna och det fanns även möjlighet att se utbildningen digitalt i efterhand. Utöver de övergripande aktiviteterna arbetar respektive division systematiskt och förebyggande med sjukfrånvaro och rehabilitering, för att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Varje månad görs inom flera verksamhetsområden en analys av sjukfrånvaro tillsammans med ansvarig chef. Vid dessa möten sker en genomgång av såväl korttidsfrånvaro som långtidssjukfrånvaro och planering av åtgärder. Ett antal verksamhetsområde har minskat såväl sin sjukfrånvaro som övertid genom att göra en genomlysning av sina olika behandlingar och ha en dialog mellan ledning och medarbetare kring sina processer. I arbetet har enheten fokuserat på teamet och hur man kan samarbeta för att alla ska se medicinsk behandling som en helhet. Samhörigheten i teamen har ökat, sårbarheten i verksamheten har minskat och arbetsmiljön har förbättrats. Verksamheter inom SUS har arbetat utifrån materialet hälsosam schemaläggning i kombination med Arbetsmiljöverkets nya AFS gällande organisatorisk och social arbetsmiljö, för att skapa tydliga riktlinjer och vägledning för den egna arbetsplatsen. I arbetet har man även fokuserat på ett strukturerat introduktionsprogram för samtliga nya medarbetare. Resultatet av detta är bättre arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro, framförallt har man kunnat se att den korta sjukfrånvaron har minskat jämfört med Under våren 2017 har ett verksamhetsområde arbetat med framtidsworkshop där representanter från samtliga yrkesgrupper har varit delaktiga, målet med workshopen har varit att skapa en attraktiv arbetsplats med kompetenta, stolta och engagerade medarbetare. Utifrån workshopen har flera områden identifierats att arbeta vidare med och under hösten 2017 kommer arbetsgrupper med tvärprofessionellt deltagande att fokusera på minska stress och arbetsbelastning, vi-känsla och samarbete inom och mellan teamen. 50

51 SUS har under året arbetat med att implementera rehabråd som är ett resultat av Finsamprojektet (ett regionalt projekt för att spåra frisk- och riskfaktorer kopplade till sjukfrånvaro). Rehabråd startar efter hand inom verksamhetsområden inom förvaltningen. Råden har gett en bra plattform för chefer att diskutera svåra ärenden i samverkan med försäkringskassan och företagshälsovård för att hitta lösningar på hur de ska arbeta vidare med förebyggande och aktiv rehabilitering för att förbättra arbetsmiljön samt sänka sjukfrånvaron på den egna arbetsplatsen. Rehabråden är ett uppskattat forum av chefer och har skapat ett mer systematiskt arbete inom rehabilitering. Under hösten kommer en del verksamhetsområden inom SUS att fokusera på frisknärvaro och ha en dialog på arbetsplatser om varför man är på sin arbetsplats, att man är viktig för att arbetet ska fungera och vad som händer i arbetsgruppen när en medarbetare inte är del i teamet. Denna dialog är viktig för att vända trenden med ökad korttidsfrånvaro och för att skapa bättre arbetsmiljö. Den totala sjukfrånvaron för SUS perioden januari- juli 2017 är 5,66 %, vilket innebär en minskning med 0,08 procentenheter jämfört med samma period Långtidssjukfrånvaron, det vill säga sjukfrånvaro över 60 dagar har minskat 4,29 procentenheter. Sjukfrånvaron i intervall dagar ökar för intervallerna mellan 1-14 dagar medan sjukfrånvaron för 15 dagar eller mer minskar. Det intervall som minskat i störst omfattning är sjukfrånvaro dagar. Intervall 1-7 dagar står för störst ökning jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron för åldersintervallen 29 år eller yngre samt år har minskat medan sjukfrånvaron för 50 år eller äldre har ökat. Sjukfrånvaron för kvinnor ligger högre än för män men båda grupperna har minskat sin sjukfrånvaro jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har minskat för såväl hälsoval som hälso- och sjukvård. Sjukfrånvaron för huvudgrupperna tandvårdsarbete, övrig personal och övrig vård/rehab/social, undersköterska och ledning och administration har ökat vid en jämförelse med föregående år. Tandvårdsarbete är en liten huvudgrupp om 39 medarbetare och en långtidssjukskrivning får stor effekt på totalen. Inom huvudgrupp övrig personal är det sjukfrånvaron över 29 dagar som har ökat, medan korttidsfrånvaron har minskat jämfört med år Det är personalgrupp tekniker i huvudgrupp övrig personal som står för den största ökningen vid jämförelse mellan åren. Inom huvudgrupp övrig vård/rehab/social har sjukfrånvaron ökat för dietister med 8,7 snitt sjukfrånvarodagar och för rehab/förebyggande övrigt har sjukfrånvaron ökat 6,4 snitt sjukfrånvarodagar. Inom samma huvudgrupp har sjukfrånvaron minskat för socialt kurativt arbete med 7,7 snitt sjukfrånvarodagar. Inom huvudgrupp undersköterska är det barnsköterska och sjukvårdsbiträde som har en ökad sjukfrånvaro 2017 jämfört med 2016, medan undersköterska vårdspecialavdelning har minskat sin sjukfrånvaro. Administratörsarbete har minskad sjukfrånvaro inom huvudgrupp ledning och administration medan handläggararbete och ledningsarbete har ökad sjukfrånvaro. Inom personalgrupp ledningsarbete har sjukfrånvaron ökat mest för verksamhetschef, områdeschef och enhetschef inom administration. 51

52 Sjukfrånvaron för huvudgrupperna sjuksköterska, medicinsk sekreterare och läkare har minskat för perioden januari-juli 2017 jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har minskat med 5,13 % för huvudgruppen sjuksköterska. De befattningar inom huvudgrupp sjuksköterska som har minskat i hög utsträckning är sjukfrånvaron för barnmorska mottagning, sjuksköterska akutsjukvård, sjuksköterska operation och sjuksköterska barn. Sjukfrånvaron har bland annat ökat för sjuksköterska anestesi, sjuksköterska ögon och distriktssjuksköterska. Sjukfrånvaron för medicinsk sekreterare har minskat med 4,36 %, vilket innebär en minskning om 0,73 snitt sjukfrånvarodagar. Medicinska sekreterare ligger på en hög sjukfrånvaro om 15,98 snitt sjukfrånvarodagar trots att den minskat vid en jämförelse med föregående år. Huvudgrupp läkare har minskat sin sjukfrånvaro med 4,38 % jämfört med föregående år. Den framtida kompetensförsörjningen ska säkras Kompetensmixplanering Det pågår ett arbete inom alla verksamheter med att se över vem som ska göra vad och vilka andra yrkeskategorier som kan avlasta vårdpersonalen. Arbetet med kompetensmix har inte endast inneburit att lägga över arbetsuppgifter till annan befattning utan även att ifrågasätta vilken faktisk kompetens som är relevant för arbetsuppgifterna. Här har verksamheten kommit olika långt vilket är starkt kopplat till balans/obalans i verksamheternas kompetensförsörjning. Kompetensmixplaneringsarbetet är en del av SUS kompetensförsörjningsplan. I bilaga 7 i kompetensförsörjningsplanen framgår aktiviteter från samtliga divisioner avseende kompetensmixarbete. När det gäller vissa verksamheter styrs kompetenskraven av socialstyrelsens regelverk vilket begränsar möjligheten att ersätta arbetsuppgifter med annan yrkeskategori, exempelvis inom operation och intensivvård. De enheter där servicevärdar har införts visar utvärderingen att en uppgiftsväxling har skett mellan undersköterska och servicevärd. Servicevärdar avlastar flera yrkesgrupper genom att ta ansvar för städning av rum, förråd, posthantering samt köksuppgifter. Det finns verksamhetsområden som har testat att ha farmaceut/receptarie vilket har visat att det avlastar sjuksköterska med läkemedelshantering. På vissa vårdcentraler och verksamhetsområden har en uppgiftsväxling skett där fysioterapeut/sjukgymnast gör en första bedömning av patienter med symptom från rörelseapparaten, samt tagit över återbesök efter operation. Detta avlastar såväl sjuksköterska som läkare. Inom ett flertal verksamhetsområden har receptionister ersatt medicinska sekreterare och ansvarar för inkommande samtal, beställer transporter och koordinerar på enheten. Flera enheter har anställt arbetsterapeuter alternativt fysioterapeut/sjukgymnast för att ta över ansvaret för SVPL processen. Medicinska sekreterare tar ansvar för VIP telefon för att sjuksköterska ska få mer tid för patient och inte bli avbruten i samma omfattning. Seniora sjuksköterskor fungerar som introduktionssjuksköterskor för att förbättra introduktionen för nya medarbetare, vilket bidrar till en mer optimal resursanvändning. 52

53 Undersköterskor tar aktiv del i riskbedömningar och upprättandet av vårdplaner gällande falltrycksår- och undernäringsrisk och ansvaret för vårdplanering fördelas mellan flera olika professioner istället för enbart på sjuksköterska. Måttet för kompetensmix 40/60 fortsätter att öka månad för månad i riktning mot målvärdet. Det är en kraftigare ökning mellan maj till juli och det beror på att sommarbemanningen påverkar måttet. Motsvarande ökning skedde under 2016 men värdet vände sedan neråt igen i september. I juli 2017 är måttet 1 procentenhet högre än samma månad Medelvärdet för januari-juli 2017 är 50,8 % medan motsvarande siffra var 49,6 % I juli 2017 har divisionerna en spridning mellan 49,1 % till 61,1 %, vilket kan jämföras med Region Skåne totalt som var 54,7 % i juli SUS har kommunicerat att måttet 40/60 endast följs upp på förvaltningsnivå då vissa enheter kan ha behov av 50 % sjuksköterska medan andra har behov av lägre andel sjuksköterska. Även bemanningssvårigheter inom gruppen sjuksköterska påverkar vissa enheter. Fördelningen mellan yrkeskategorier skiljer sig även åt mellan dag, kväll och natt och här är behovet än mer olika beroende på inom vilket verksamhetsområde man arbetar. SUS planerar ett antal aktiviteter för att komma vidare i kompetensmixarbetet, bland annat har man genomfört workshop med de fackliga organisationerna tillsammans med nyckelpersoner inom förvaltningen. Under hösten kommer förvaltningsledningen att bjuda in representanter från akademin till ett dialogmöte. Det finns även som förslag att använda en hemvist eller plattform där goda exempel i kompetensmixarbetet kan lyftas fram och på så sätt få bättre spridning inom SUS. Det planeras workshop/möte med områdeschefer för att fortsätta dialogen och dela framgångsrecept kring kompetensmixarbete. Användning av bemanningsföretag Hanteringen av bemanningsföretag har centraliserats på SUS. Handlingsplan finns för att fasa ut användningen av bemanningsföretag till förmån för utbyggnad av SUS interna bemanningsorganisation. Kostnaderna för externa bemanningsföretag har minskat sedan utfasningen startade. Trots bemanningsutmaningar inför fram för allt sommaren valde SUS att stå fast vid sitt beslut att enbart använda externa bemanningsföretag nattetid. Undantaget operation och anestesi samt akutmottagningarna i Malmö och Lund. Förhoppningen är att rekryteringen av främst sjuksköterskor från externa bemanningsföretag ska öka när SUS visar att beslutet står fast. Kostnaden för bemanningsföretag har minskat med ca 10 miljoner kr för perioden januari-juli 2017, jämfört med samma period föregående år. Kostnaden för inhyrning av läkare har ökat med ca 2 miljoner kr och det är främst inom division 5, verksamhetsområde primärvård som en ökning har skett, en ökning motsvarande ca 4 miljoner kr. 53

54 Även verksamhetsområde barnkirurgi och neonatalvård inom division 2 har en ökad kostnad för inhyrning av läkare, en ökning motsvarande ca 1 miljoner kr. Division 1 verksamhetsområde akutsjukvård och intermedicin har minskat sin kostnad med ca 3 miljoner kr. Kostnaden för inhyrning av sjuksköterska har minskat med ca 12,5 miljoner kronor för perioden januari-juli Det är endast division 2 som har en högre kostnad för inhyrning av sjuksköterska 2017 jämfört med föregående år, ökningen har skett inom verksamhetsområde kvinnosjukvård. Kostnaden för inhyrning av övrig verksamhetsanknuten personal har ökat med ca 1 miljon kronor för förvaltningen totalt sett, medan kostnaden för inhyrning av övrig personal har minskat med ca 0,9 miljon kronor. Antalet anställda och arbetad tid Antal anställda har ökat med 230 personer under perioden januari-juli 2017 jämfört med samma period 2016, det motsvarar en ökning om 1,7 %. Använd AOH har ökat 178,1, vilket motsvarar 1,8 % vid en jämförelse av januari-juli 2017 jämfört med samma period Andelen fyllnad/övertid har ökat med 17,1 använd AOH och andelen timavlönade har ökat med 35,6 använd AOH. Ökningen av använd AOH består bland annat av förändrade uppdrag, ändring av helgtjänstgöring, nytt arbetstidsavtal med vårdförbundet och minskning av inhyrning från bemanningsföretag. Inga större verksamhetsförändringar har skett för SUS under 2017, däremot är det flera enheter som har förändrade uppdrag, exempelvis neonatalintensiven som ökar sin bemanning för att vårda patienter i enkelsal istället för som tidigare i dubbelsal. Division 2 är den division inom SUS som står för störst ökning av använd AOH (120,8). Ökningen har skett inom främst verksamhetsområde barnmedicin, kvinnosjukvård och vårdval. Primärvården inom division 5 har minskat använd AOH med 26,2. I juli 2017 är det 239 medarbetare på SUS som har heltidsmått 32 timmar, vilket kan jämföras med juli 2016 då ingen medarbetare hade heltidsmått 32 timmar. Nytt avtal med Vårdförbundet innebär att då heltismåttet sänkts motsvarar samma mängd timmar en ökad AOH. De huvudgrupper som procentuellt ökat mest är undersköterska (4,7 %) och därefter huvudgrupp läkare (3,2 %). Ökningen av huvudgrupp sjuksköterska (1,4 %) har avstannat och är till stor del kopplat till rekryteringssvårigheter och stängda vårdplatser. Inom huvudgrupp läkare är det biträdande överläkare, ST, AT och underläkare leg som ökat mest. Distriktsläkare, specialistläkare och underläkare ej leg har minskat. Ökningen inom huvudgrupp undersköterska består av en ökning av befattning undersköterska vårdspecialavdelning medan en minskning har skett för befattning barnsköterska. Ledning och administration har ökat 1,1 % och övrig vård/rehab/social har ökat 1,9 %. Huvudgrupperna övrig personal (-13,3 %), tandvårdsarbete (-7,3 %) och medicinsk sekreterare (-1,3 %) har minskat vid en jämförelse av januari-juli 2017 jämfört med samma period föregående år. 54

55 Beviljad personalvolym SUS (endast avtal AB) Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beviljad totalvolym Utfall AOH anställd ,13 006,13 054,13 053,13 062,13 413,13 617, Under februari-april hade SUS ett högre utfall avseende AOH anställd än vad den beviljade personalvolymen tillät. Från maj månad har SUS haft ett lägre utfall än beviljad totalvolym, i maj var utfallet 112 AOH anställda färre än beviljad totalvolym och motsvarande siffra i juli var 115 AOH anställda färre än beviljad volym. Under sommarmånaderna har det varit svårt att bemanna många enheter och det påverkar andelen AOH anställda under denna period. SUS har arbetat aktivt för att nå ut till samtliga chefsnivåer avseende beviljad personalvolym och har ändrat rutinerna avseende rekryteringsprövning. Långsiktigt stark ekonomi Ekonomiskt ingångsläge SUS redovisade i bokslutet 2016 en budgetavvikelse på -473,5 miljoner kronor, varav -432,4 miljoner kronor inom anslagsfinansierad verksamhet, -39,2 miljoner kronor inom hälsoval och -1,9 miljoner kronor inom vårdvalet. Under 2016 ökade bruttokostnaderna med 6,1 % inom SUS sjukhusverksamhet. Delar av denna kostnadsutveckling kunde förklaras av ökad asylvård, ökad regionextern vård och särskilda kösatsningar inom regionen inom ramen för det s k tillgänglighetspaketet. I budget 2017 tillfördes SUS budget 223,6 miljoner kronor för LPIK (2,6 %), 128,9 miljoner kronor för demografisk utveckling (1,5 %) och 86,0 miljoner kronor för medicinteknisk utveckling (1 %). På det lades ett effektiviseringskrav som innebar -86,0 miljoner kronor (-1 %). Sammantaget innebar det att SUS budget förstärktes med 351,9 miljoner kronor. 55

56 FÖRVALTNINGSUPPDRAG 2016 (mkr) 8 465,9 Reducerat från uppdrag 2016 Tarmscreening (VPU ) 25% år 4-5 dvs ,5 Vaccination mot hepatit A, rutinmässig undersökn hepatit C sprututbytesmott HSN ,5 MHV/BHV-psykologer justering ersättning enligt upptagningsområde -2,2 Tryckkammare SUS - Sund 2 mkr + uppräkning ,1 Tillkommande finansiering i uppdrag 2017 Dialys helårseffekt (SUS) HSN ,5 Endometrioscentrum HSN ,0 Smärtrehab HSN ,5 TG-paket bashöjande del cancersatsning HSN ,7 TG-paket bashöjande del cancersatsning onkogenetiska prover (ersättning till HSN) ,0 TG-paket bashöjande del vårdplatser inkl mobila team HSN ,0 Osteoporos frakturkoordinatorer HSN ,0 Trombectomi + strokejour HSN ,0 KC prevention HSN ,5 Brännskadevård HSN ,8 Extraktioner av pacemaker kablage HSN ,5 Fri sjukvård 85 år och äldre inom öppenvård 3,2 Patientavgifter akutsjukvård 3,7 Ökade kostnader serviceverksamhet 26,1 Högspec övertag utomlänsvård 36,0 Uppräkning LPIK 2,6 % 223,6 Demografi 1,5 % 128,9 Medicinteknisk utveckling 1 % 86,0 Effektiviseringskrav -1 % -86,0 FÖRVALTNINGSUPPDRAG 2017 (mkr) 9 018,7 Därutöver tillkom diverse förändringar i uppdrag som huvudsak innebär finansierade ökade kostnader. Årets finansiering bedöms i stort täcka kostnadsökningarna Underskottet på 473,5 miljoner kronor 2016 ryms dock inte inom erhållen finansiering. Sammantaget innebär det att SUS finansiering medger en kostnadsutveckling på enbart 0,1 % mellan 2016 och Hälsovalets ändrade ackrediteringsvillkor innebär ytterligare utmaningar för att nå en ekonomi i balans. Mellan 2016 och 2017 höjdes arbetsgivaravgiften i region Skåne för den stora gruppen födda mellan från 45,20 % till 46,37 %. För SUS innebar detta ökade kostnader på närmare 60 miljoner kronor, varav 50 miljoner kronor inom anslagsfinansierad verksamhet. Ökningen skedde uteslutande inom den regionalt beslutade delen kollektivavtalad pension och omfattades därmed inte av uppräkningen inom SKLs nationella landstingsprisindex LPIK. Förvaltningarna ersattes dock för LPIK (inkl läkemedel) med 2,6 %, vilket baserades på en tidig prognos från SKL. Den senaste prognosen från SKL pekar mot en något lägre LPIK för 2017 på 2,4 %. Skillnaden motsvarar 17 miljoner kronor. Region Skåne ersätter förvaltningarna för demografisk utveckling uttryckt som befolkningstillväxt i regionen som helhet. I den ersättningen har man inte tagit hänsyn till olika befolkningstillväxt inom Skåne, och inte heller kopplat detta till de olika ålderskategoriernas olika vårdbehov. 56

57 Historiskt har detta inneburit att SUS fått en lägre demografisk uppräkning än faktisk befolkningstillväxt, medan andra sjukvårdsförvaltningar fått en större uppräkning än befolkningstillväxt i närområdet. För 2017 fick sjukvårdsförvaltningarna 1,5 % i demografisk uppräkning för bedömd befolkningstillväxt. Den faktiska befolkningsökningen ser ut att bli lägre än så i hela regionen 2017, och så även i SUS närområde. Det innebär att sjukvårdsförvaltningarna för 2017 är överersatta för befolkningstillväxt, men hur det faktiska vårdbehovet växt är svårt att kvantifiera. Mellan ökade budgeterade kostnader mot serviceförvaltningarna Regionfastigheter, Regionservice, Medicinsk Service och koncernkontoret med ca 120 miljoner kronor. Endast delar av detta kan anses finansierat inom de 2,3 % av LPIK som avser förbrukning. Prognosen är att kostnaderna ökar ytterligare 25 miljoner kronor. Inom LPIK (inkl läkemedel) finns ett utrymme på -0,1 % för rekvisitionsläkemedel. SUS budgeterar för en ökning av kostnaderna för rekvisitionsläkemedel med 26 miljoner kronor mellan åren. Detta är lägre än de antaganden som görs i regionens läkemedelsprognos. Sammantaget gick SUS in i 2017 med ett underskott på 474 miljoner kronor. Till det fördes ett effektiviseringskrav på 1 % eller 86 miljoner kronor. Tillsammans ger detta i grunden ett effektiviseringsbehov på 560 miljoner kronor. Ökade sociala avgifter hanteras inom överfinansieringen av LPIK och demografi. Fortsatt kraftigt ökade kostnader mot serviceförvaltningarna (120 miljoner kronor) och behov av att finansiera ökade kostnader för rekvisitionsläkemedel (26 miljoner kronor) försämrar utgångsläget ytterligare. För att hantera detta ekonomiska ingångsläge arbetar förvaltningen med åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans (se särskilt avsnitt). Resultat Periodresultatet januari-augusti var 232 miljoner kronor, vilket var 438 miljoner kronor sämre än budget och 131 miljoner kronor sämre än samma period Budgetavvikelsen var -372,9 miljoner kronor inom den anslagsfinansierade sjukhusverksamheten, -56,6 miljoner kronor inom hälsovalet, och 8,0 miljoner kronor inom de övriga vårdvalen. I tabellen nedan redovisas den ackumulerade resultatutvecklingen under året jämfört med fjorårsutvecklingen samt budgeterad utveckling. 57

58 Avvikelse per finansieringsform: Avv (mkr) Avv (% av omslutning) Anslagsfinansierad verksamhet -567,0-4,7% Hälsoval -40,0-2,2% Vårdval -8,0-5,6% Summa -615,0-4,4% 58

59 Resultaträkning SUS Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Ack Bud Diff utf-bud Diff % Prognos Budget Diff pro-bud Diff % motpart Helår Helår Helår Helår Regionbidrag 6 015, ,3 0,0 0,0% 9 023, ,0 0,0 0,0% Patient/trafikantavgifter 132,4 133,4-1,0-0,7% 203,0 206,0-3,0-1,5% Försäljning av verksamhet 1 792, ,7-1,3-0,1% 2 728, ,1-2,6-0,1% Försäljning av varor och tjänster 422,0 418,9 3,1 0,7% 664,4 641,5 22,9 3,6% Specialdestinerade statsbidrag 206,9 208,7-1,7-0,8% 317,2 317,2 0,0 0,0% Bidrag och övr intäkter 826,5 802,8 23,7 2,9% 1 252, ,2 40,3 3,3% Verksamhetens intäkter 9 395, ,9 22,8 0,2% , ,0 57,6 0,4% Lönekostnader , ,5-180,7 5,0% , ,0-232,8 4,2% Arbetsgivaravg o pensioner , ,5-69,7 4,2% , ,6-99,3 3,9% Övriga personalkostnader -71,3-60,4-10,9 18,0% -125,0-104,0-21,0 20,2% Kostnader för inhyrd personal -99,5-60,4-39,0 64,6% -145,8-87,3-58,5 67,0% Köp av verksamhet -25,6-24,4-1,2 5,0% -40,0-40,0 0,0 0,0% Material och tjänster , ,5-120,8 11,6% , ,3-173,1 10,5% Läkemedel , ,2 5,4-0,5% , ,2-8,0 0,5% Fastighetskostnader -943,2-937,3-5,9 0,6% , ,2 7,3-0,5% Lämnade bidrag -3,5 0,0-3,5-5,6 0,0-5,6 Övriga omkostnader -500,6-447,1-53,4 11,9% -773,9-692,3-81,6 11,8% Verksamhetens kostnader , ,4-479,7 5,3% , ,9-672,6 4,9% Avskrivningar -148,2-163,0 14,8-9,1% -244,5-244,5 0,0 0,0% Verksamhetens nettokostnader -219,6 222,5-442,1-198,7% -570,4 44,6-615,0-1380,4% Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter 0,8 0,7 0,1 16,8% 1,0 1,0 0,0 0,0% Finansiella kostnader -13,4-17,8 4,5-25,0% -26,8-26,8 0,0 0,0% Finansnetto -12,6-17,2 4,6-26,6% -25,8-25,8 0,0 0,0% Resultat efter finansiella poster RESULTAT -232,2 205,3-437,5-213,1% -596,2 18,8-615,0 Prognosen för 2017 är -615 miljoner kronor jämfört med budget, d.v.s. en försämring med 55 miljoner kronor jämfört med förra månaden. Intäktsprognosen har försämrats med 10 miljoner kronor och kostnadsprognosen med 45 miljoner kronor. Prognosjusteringen är en effekt av de senaste månadernas vikande intäkter och att kostnadsutvecklingen ökat under sommarmånaderna. Avvikelse per finansieringsform: Avv (mkr) Avv (% av omslutning) Anslagsfinansierad verksamhet -570,5-4,7% Hälsoval -40,0-2,2% Vårdval -4,5-3,2% Summa -615,0-4,4% Den nya prognosen medger en kostnadsökningstakt under resten av året på ca 3,5 %. Det innebär att den genomsnittliga ökningstakten hittills i år på 5,6 % måste brytas för att prognosen ska hålla. Intäktsanalys Försäljning av verksamhet I denna rad ingår försäljning av hälso- och sjukvård och försäljning av tandvård. 59

60 Avvikelsen var netto -1,3 miljoner kronor jämfört med budget. I tabellen nedan specificeras avvikelsen på de olika typer av intäkter som ingår i denna rad. Specifikation försäljning av verksamhet Utfall Budget Diff utf-bud Diff % (belopp i mkr) Vård till andra landsting/huvudmän 598,4 566,3 32,1 5,7% Hälsovalsintäkter 1 054, ,8-4,7-0,4% Vårdvalsintäkter 83,4 76,6 6,8 8,9% Asylvårdsintäkter 47,2 81,8-34,5-42,2% Tandvårdsintäkter 9,2 10,3-1,0-10,1% Summa försäljning av verksamhet 1 792, ,7-1,3-0,1% Vård till andra landsting och huvudmän ligger över budget. Utvecklingen har dock varit vikande under sommarmånaderna och den positiva avvikelsen mot budget har stannat av. Färre öppna vårdplatser än 2016 har sannolikt bidragit. Dessutom har abonnemangsmodellen mot huvudmännen inom Södra regionen ytterligare bidragit till den vikande trenden. Abonnemangslösningen har hittills i år inneburit en förlust på 9,5 miljoner kronor jämfört med rörlig debitering. Asylvårdsintäkterna har minskat betydligt mer än vad som antogs när budget för 2017 lades. Den centrala rekommendationen förvaltningarna fick var att intäkterna förväntades minska med 15 % mellan 2016 och 2017 och det var under de förutsättningarna budgeten beslutades. Bidrag och övriga intäkter Den positiva avvikelsen på 23,7 miljoner kronor på denna rad består i huvudsak högre bidrag än förväntat från externa finansiärer samt att HSN s särskilda ersättning för dyra läkemedel överstiger budget. Kostnadsanalys Överskridandet av personalkostnader (-261,3 miljoner kronor) berodde främst på den ekonomiska obalans förvaltningen tog med sig från Vidare har fler anställda 2017 än 2016 samt ökade kostnader för bl.a. timanställda, övertid och stimulansersättningar ytterligare bidragit till överskridandet. En mer detaljerad redogörelse finns under rubriken Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal. Avvikelsen på kostnadssidan i övrigt (-218,4 miljoner kronor) beskrivs under rubrikerna Inhyrd personal, Läkemedel och Övriga kostnader. Bruttokostnadsutvecklingen hade en svagt sjunkande trend under första halvåret Under sommarmånaderna juli/augusti noteras relativt kraftiga kostnadsökningar jämfört med samma månader Se nedan tabell över kostnadsutveckling för enskild månad. 60

61 De relativt kraftiga ökningstakten under sommarmånaderna kan delvis förklaras av dyra lösningar i form av övertid och stimulansersättningar för att hålla vårdplatser öppna, nivåhöjning av ob-ersättningen samt att förvaltningen augusti 2016 fick retroaktiva läkemedelsrabatter, vilket minskade läkemedelskostnaderna den månaden. Resultat, hälsoval Resultatet för hälsovalet efter 8 månader var -14,5 miljoner kronor, vilket var 56,6 miljoner kronor sämre än budget och 3,6 miljoner kronor sämre än samma period Helårsbudget tillika resultatkrav för hälsovalet är +18,8 miljoner kronor. Resultatutvecklingen hittills i år följer i stort fjolårsutvecklingen, se nedan tabell. 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec - 40,0-60,0 Utfall 16 Budget 17 Utfall 17 61

62 Resultaträkning hälsoval Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Ack Bud Diff utf-bud Diff % Prognos Budget Diff pro-bud Diff % motpart Helår Helår Helår Helår Regionbidrag 2,1 2,1 0,0 0,0% 3,2 3,2 0,0 0,0% Patient/trafikantavgifter 43,5 40,8 2,6 6,4% 66,8 62,8 4,0 6,4% Försäljning av verksamhet 1 063, ,0-40,0-3,6% 1 631, ,5-20,0-1,2% Försäljning av varor och tjänster 69,0 65,7 3,3 5,0% 104,6 98,6 6,0 6,1% Specialdestinerade statsbidrag 4,3 3,2 1,1 34,8% 4,8 4,8 0,0 0,0% Bidrag och övr intäkter 18,1 2,1 16,0 747,6% 3,2 3,2 0,0 0,0% Verksamhetens intäkter 1 199, ,9-17,0-1,4% 1 814, ,0-10,0-0,5% Lönekostnader -467,9-450,1-17,8 4,0% -714,7-702,2-12,5 1,8% Arbetsgivaravg o pensioner -211,1-208,7-2,4 1,1% -329,1-325,6-3,5 1,1% Övriga personalkostnader -13,3-10,9-2,4 22,3% -16,3-16,3 0,0 0,0% Kostnader för inhyrd personal -38,5-20,0-18,5 92,9% -59,9-29,9-30,0 100,2% Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Material och tjänster -136,6-135,2-1,4 1,1% -206,2-206,2 0,0 0,0% Läkemedel -180,6-190,3 9,6-5,1% -269,5-285,5 16,0-5,6% Fastighetskostnader -86,5-88,3 1,8-2,0% -95,2-132,5 37,2-28,1% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga omkostnader -77,7-68,7-9,0 13,0% -140,4-103,1-37,2 36,1% Verksamhetens kostnader , ,1-40,2 3,4% , ,2-30,0 1,7% Avskrivningar -1,9-2,5 0,5-22,0% -3,7-3,7 0,0 0,0% Verksamhetens nettokostnader -14,3 42,4-56,7-133,9% -20,9 19,1-40,0-209,0% Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,2-0,2 0,0 9,0% -0,3-0,3 0,0 0,0% Finansnetto -0,1-0,2 0,1-44,1% -0,3-0,3 0,0 0,0% Resultat efter finansiella poster RESULTAT -14,5 42,1-56,6-134,3% -21,2 18,8-40,0 Avvikelsen på intäktssidan inom raden Försäljning av verksamhet förklaras av en lägre täckningsgrad än vad som budgeterats. Även betydligt lägre asylintäkter samt lägre fast listningsersättning än förväntat har bidragit till den negativa avvikelsen. Budgeten för täckningsgraden är periodiserad i jämna 12:e-delar och tar inte hänsyn till en förmodad ökning under hösten. Högre bidrag och patientavgifter samt försäljning av tjänster till privata vårdgivare är exempel på intäktsposter som avviker positivt mot budget. På kostnadssidan är det framförallt kostnaderna för personal inklusive inhyrda resurser som överstiger budget. Detta beror delvis på att framtagna handlingsplaner med fokus på vakanshållningar/omställningar inte kunnat realiseras enligt plan samt att budgetperiodiseringen inte fullt ut tar hänsyn till att åtgärderna realiseras löpande under året. Kostnaden för externt inhyrda läkartjänster är 27,4 mkr hittills i år, vilket är 3,8 mkr högre än motsvarande period Prognostiserat resultat för 2017 är -21,2 miljoner kronor, d.v.s. 40 miljoner kronor sämre än budget. Prognosen har försämrats med 10 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Förändringen består av: - lägre hälsovalsersättning - 10 miljoner kronor - högre patientavgifter/försäljning medicinska tjänster +10 miljoner kronor - försämring av personalkostnadsprognosen -10 miljoner kronor 62

63 Årets prognostiserade resultat bedöms därmed bli i nivå med fjorårets resultat på -20,4 miljoner kronor. Resultat, vårdvalen Resultatet för de 4 vårdvalen hittills i år är 8 miljoner kronor sämre än budget och 7,9 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Som framgår av nedan diagram har resultatet successivt försämrats under året, framförallt beroende på överskridanden på kostnadssidan. Budgetavvikelsen hittills i år motsvarar ca 8 % av omslutningen. Vårdval ögon För vårdval ögon redovisades en avvikelse mot budget med -4,1 miljoner kronor för perioden. Underskottet är en kombination av lägre intäkter och högre kostnader för främst läkemedel, sjukvårdsartiklar och förbrukningsmaterial. Prognosen är 3,9 miljoner kronor sämre än budget. 63

64 Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Ack Bud Diff utf-bud Diff % Prognos Budget Diff pro-bud Diff % motpart Helår Helår Helår Helår Regionbidrag Patient/trafikantavgifter 4,0 5,0-1,0-19,4% 6,2 7,5-1,3-17,3% Försäljning av verksamhet 32,1 33,2-1,1-3,4% 48,7 49,8-1,1-2,3% Försäljning av varor och tjänster 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,7 Specialdestinerade statsbidrag Bidrag och övr intäkter 0,4 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens intäkter 36,6 38,2-1,6-4,3% 55,6 57,3-1,7-3,0% Lönekostnader -18,3-18,2-0,1 0,8% -28,8-28,0-0,8 2,8% Arbetsgivaravg o pensioner -8,3-8,4 0,1-1,3% -13,4-13,0-0,4 3,1% Övriga personalkostnader -0,2 0,0-0,2 3599,9% 0,0 0,0 0,0 0,0% Kostnader för inhyrd personal 0,0-0,1 0,1-100,0% 0,0-0,2 0,2-100,0% Köp av verksamhet Material och tjänster -1,0-1,1 0,1-9,5% -3,0-1,8-1,2 70,0% Läkemedel -1,4-0,5-0,9 180,1% -0,7-0,7 0,0 0,0% Fastighetskostnader -5,1-4,7-0,4 9,0% -6,8-7,0 0,2-2,7% Lämnade bidrag Övriga omkostnader -4,7-3,6-1,1 30,9% -5,3-5,3 0,0 0,0% Verksamhetens kostnader -39,0-36,6-2,5 6,7% -58,2-56,0-2,1 3,8% Avskrivningar -0,8-0,9 0,1-11,6% -1,3-1,3 0,0 0,0% Verksamhetens nettokostnader -3,2 0,8-4,0-495,7% -3,9 0,0-3,9 Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader -0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 Finansnetto -0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster RESULTAT -3,3 0,8-4,1-507,5% -3,9 0,0-3,9 Vårdval grå starr För vårdval grå starr redovisades en avvikelse mot budget med -1,5 miljoner kronor för perioden. Underskottet beror främst på överskridande av personalkostnaderna samt ökade kostnader för sjukvårdsartiklar och medicinskt material. Prognosen är 1,5 miljoner kronor sämre än budget. Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Ack Bud Diff utf-bud Diff % Prognos Budget Diff pro-bud Diff % motpart Helår Helår Helår Helår Regionbidrag Patient/trafikantavgifter 0,3 0,3 0,0-5,5% 0,4 0,4 0,0 0,0% Försäljning av verksamhet 7,2 6,1 1,1 18,3% 11,7 9,1 2,6 28,6% Försäljning av varor och tjänster 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 Specialdestinerade statsbidrag Bidrag och övr intäkter 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens intäkter 7,6 6,3 1,3 20,4% 12,2 9,5 2,7 28,4% Lönekostnader -3,7-2,6-1,2 45,8% -5,9-4,0-1,9 49,0% Arbetsgivaravg o pensioner -1,7-1,2-0,6 46,4% -2,8-1,8-0,9 51,6% Övriga personalkostnader 0,0 0,0 0,0 147,8% 0,0 0,0 0,0 0,0% Kostnader för inhyrd personal 0,0 0,0 Köp av verksamhet Material och tjänster -2,5-1,5-1,0 64,9% -4,0-2,5-1,5 61,7% Läkemedel 0,0 Fastighetskostnader -0,3-0,2-0,1 48,3% -0,3-0,3 0,0 0,0% Lämnade bidrag Övriga omkostnader -0,4-0,3-0,1 38,6% -0,5-0,5 0,0 0,0% Verksamhetens kostnader -8,8-5,8-3,0 50,9% -13,5-9,0-4,4 48,8% Avskrivningar -0,1-0,3 0,2-53,0% -0,2-0,5 0,2-47,4% Verksamhetens nettokostnader -1,3 0,2-1,5-695,2% -1,5 0,0-1,5 Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster RESULTAT -1,3 0,2-1,5-697,9% -1,5 0,0-1,5 64

65 Vårdval hud För vårdval hud redovisades en avvikelse mot budget med -2,3 mkr för perioden. Intäkterna är 4,2 mkr högre än budget och kostnaderna 6,5 mkr över budget. Den negativa avvikelsen på kostnadssidan beror främst på överskridande av personalkostnaderna samt ökade kostnader för labtjänster och förbrukningsinventarier. Prognosen är 1,8 mkr sämre än budget. Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Ack Bud Diff utf-bud Diff % Prognos Budget Diff pro-bud Diff % motpart Helår Helår Helår Helår Regionbidrag Patient/trafikantavgifter 2,6 3,2-0,6-17,3% 4,0 4,8-0,8-16,7% Försäljning av verksamhet 44,1 40,0 4,1 10,2% 67,1 60,0 7,1 11,8% Försäljning av varor och tjänster 2,9 2,5 0,4 17,3% 4,9 3,7 1,2 31,1% Specialdestinerade statsbidrag Bidrag och övr intäkter 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens intäkter 49,9 45,7 4,2 9,3% 76,0 68,5 7,5 10,9% Lönekostnader -22,4-19,2-3,2 16,9% -34,9-29,8-5,1 17,2% Arbetsgivaravg o pensioner -10,1-8,9-1,2 13,4% -16,2-13,8-2,4 17,2% Övriga personalkostnader -0,3 0,0-0,3 1887,8% 0,0 0,0 0,0 0,0% Kostnader för inhyrd personal 0,0-0,1 0,1 0,0-0,1 0,1 Köp av verksamhet Material och tjänster -8,6-8,4-0,2 2,6% -14,7-12,9-1,8 13,5% Läkemedel -0,5-0,4-0,1-0,8-0,6-0,2 Fastighetskostnader -2,5-2,4-0,1 5,5% -3,5-3,6 0,1-3,4% Lämnade bidrag -0,8 0,0-0,8 0,0 0,0 Övriga omkostnader -5,2-4,6-0,6 12,8% -7,0-7,0 0,0 0,0% Verksamhetens kostnader -50,5-43,9-6,6 14,9% -77,0-67,8-9,3 13,7% Avskrivningar -0,5-0,5 0,0-6,1% -0,7-0,7 0,0 0,0% Verksamhetens nettokostnader -1,1 1,2-2,3-185,1% -1,8 0,0-1,8 Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster RESULTAT -1,1 1,2-2,3-187,8% -1,8 0,0-1,8 Vårdval ackrediterad barntandvård För den ackrediterade barntandvården redovisades inga större avvikelser mot budget. 65

66 Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Ack Bud Diff utf-bud Diff % Prognos Budget Diff pro-bud Diff % motpart Helår Helår Helår Helår Regionbidrag Patient/trafikantavgifter Försäljning av verksamhet 4,6 4,1 0,4 10,3% 6,5 6,5 0,0 0,0% Försäljning av varor och tjänster Specialdestinerade statsbidrag Bidrag och övr intäkter Verksamhetens intäkter 4,6 4,1 0,4 10,3% 6,5 6,5 0,0 0,0% Lönekostnader -1,6-1,8 0,2-10,1% -2,7-2,7 0,0 0,0% Arbetsgivaravg o pensioner -0,7-0,8 0,1-11,5% -1,3-1,3 0,0 0,0% Övriga personalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader för inhyrd personal Köp av verksamhet Material och tjänster -1,2-1,0-0,3 30,2% -1,6-1,5-0,1 4,0% Läkemedel Fastighetskostnader -0,4-0,1-0,3 396,6% -0,6-0,1-0,5 376,9% Lämnade bidrag Övriga omkostnader -0,2-0,1-0,2 208,8% -0,3-0,1-0,2 175,0% Verksamhetens kostnader -4,2-3,7-0,5 14,1% -6,5-5,7-0,8 13,2% Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 0,3 0,4-0,1-22,8% 0,0 0,8-0,8 Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster RESULTAT 0,3 0,4-0,1-22,8% 0,0 0,8-0,8 Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Personalkostnad Personalkostnaderna överskred budget med 261 miljoner kronor under perioden januariaugusti. Avvikelsen per finansieringsform var: - Anslagsfinansierad sjukhusverksamhet -232,4 miljoner kronor - Hälsoval - 22,6 miljoner kronor - Övriga vårdval - 6,3 miljoner kronor För hela året är prognosen att personalbudgeten överskrids med 353 miljoner kronor. Överskridandet förklaras bl.a. av: Ekonomisk obalans från 2016 motsvarande 110 miljoner kronor för perioden och 170 miljoner kronor på helårsbasis Ökade kostnader för övertid, stimulansersättningar och timanställningar till följd av den besvärliga vårdplatssituationen. Hittills i år har dessa kostnader ökat med ca 50 miljoner kronor jämfört med samma period 2016 med en befarad kostnadsökning för hela året på 75 miljoner kronor. Nya arbetstidsmått inom Vårdförbundets avtalsområde ska införas i Region Skåne senast De nya arbetstidsmåtten beräknas kosta 70 miljoner kronor på helårsbasis för Region Skåne totalt och miljoner kronor för SUS. Denna tillkommande kostnad finns delvis med i periodutfallet. 66

67 Jourskuldsjustering avseende föregående år har belastat året resultat med ca 10 miljoner kronor Nivåhöjning av ob-ersättningen utöver uppräkning, vilket belastar periodresultatet med ca 5 miljoner kronor Inom hälsovalet förklaras avvikelsen på -22,6 miljoner kronor av att framtagna handlingsplaner med fokus på vakanshållningar/omställningar inte kunnat genomföras enligt plan Kostnad för inhyrd personal Kostnaderna från bemanningsföretag totalt sett minskade med 12,2 miljoner kronor jämfört med samma period Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor minskade med 13,9 miljoner kronor (34 %). De största minskningarna fanns inom verksamhetsområdena akutsjukvård och intermedicin, kirurgi och gastroenterologi, hjärt- och lungmedicin samt ortopedi. Kostnaden för inhyrning av läkare ökade däremot med 2,2 miljoner kronor (6 %). Hälsovalets kostnader ökade med 3,8 miljoner kronor, medan sjukhusverksamhetsens kostnader minskade med 1,6 miljoner kronor. Kostnaden för inhyrning av övriga personalkategorier minskade marginellt (0,4 miljoner kronor) mellan åren. Kostnaderna för externa bemanningsföretag har successivt minskat sedan utfasningen startade, vilket även syns i nedan diagram där månadskostnaderna under de tre senaste månaderna varit lägre än motsvarande månader