Verksamhetsberättelse januari-december Skånes universitetssjukvård

Transkript

1 Verksamhetsberättelse januari-december 2017 Skånes universitetssjukvård

2 ALLMÄN INFORMATION... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INLEDNING... 4 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 4 VIKTIGA HÄNDELSER... 4 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET... 8 Jämlik hälso- och sjukvård... 8 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård... 9 Personcentrerad vård Säker hälso- och sjukvård Tillgänglig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad vård Effektiv hälso- och sjukvård PRIORITERADE OMRÅDEN Primärvården befolkningens naturliga förstahandsval Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Äldre UPPFÖLJNING AV ARBETET MED KRISHANTERING OCH SRSA PRODUKTION Somatisk vård inklusive vårdval Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården Den kliniska forskningen ska öka Disputationer Uttag av forskningstid Uppdragsforskning Forskningsprojekt med budget Handledning för ST-läkare Rikssjukvård och högspecialiserad vård ska fortsatt utvecklas Miljö ATTRAKTIV ARBETSGIVARE REGION SKÅNE EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Resultat från medarbetarundersökning Trygga anställningar Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Utveckling av regioninterna resursteam Jämställda löner Arbete med lika rättigheter och möjligheter HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Sjukfrånvaron ska minska Det goda ledarskapet DEN FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN SKA SÄKRAS Kompetensförsörjningsplaner Kompetensmixplanering Specialistutbildning för sjuksköterskor AT-läkare ST-läkare Kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor/skötare

3 Kompetensförsörjning; äldre medarbetare Utbildningsuppdraget Användning av bemanningsföretag Bisysslor Antalet anställda och arbetad tid LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Ekonomiskt ingångsläge Resultat Resultat, hälsoval Vårdval ögon Vårdval grå starr Vårdval hud Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Kostnad för inhyrd personal Basläkemedel Klinikläkemedel Rekvisitionsläkemedel Övriga kostnader Åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans NYCKELTAL INVESTERINGAR Byggnadsinvesteringar/externa förhyrningar Utrustningsinvesteringar INTERNKONTROLL

4 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar; Skånes universitetssjukvård (SUS), Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. Vårdgarantins ramar ska uppfyllas. Förvaltningarna ska arbeta för en köfri och sammanhållen vård. Patientprocesser ska vara effektiva utifrån behov och nästa steg ska alltid vara känt för patienten. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste inte bara den förvaltningsinterna, utan all sjukvårdsverksamhet över de organisatoriska gränserna, vara koordinerad utifrån patientens behov. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitet med tydligt patientfokus samt bidra i arbetet med nivåstrukturering. Vid bristande tillgänglighet ska förvaltningarna samverka. Region Skåne ska, enligt avtal, vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. Förvaltningarna ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns, upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Nuvarande cytologisk screening för cervixcancer ska ersättas med HPV-screening i enlighet med nationella riktlinjer. I enlighet med Regionfullmäktiges beslut, Region Skånes verksamhetsplan och budget 2017 med plan för , uppdras sjukvårdsnämnderna att öka antalet vårdplatser med cirka Under 2017 ska utvecklingen av digitala tjänster intensifieras och förvaltningarna ska verka för, och delta i, denna utveckling. Vårdcentralerna får en viktig roll i det nya avtalet med kommunerna om vård och omsorg i hemmet eller på vårdinrättning utanför sjukhuset, och ska successivt under 2017 bistå den kommunala hemsjukvården med kvalificerat läkarstöd i såväl akuta som icke akuta situationer. Sjukhusläkare ska fungera som kompetensstöd och delta i bemanningen av den mobila verksamheten. Uppdrag beslutade i tidigare års förvaltningsuppdrag/särskilda beslut som inte är tidsbegränsade ingår i förvaltningarnas uppdrag samt i den ekonomiska basen. Utöver det som beskrivs i förvaltningsuppdraget gäller följsamhet mot regionövergripande riktlinjer, strategier och policyer. I förekommande fall ska berörda förvaltningar upprätta handlingsplan utifrån beslutad strategisk plan. Skånes Universitetssjukvård Tillhandahåller akut- och planerad hälso- och sjukvård, specialistsjukvård samt primärvård. Sjukhusen är belägna i Malmö och Lund. Skånes universitetssjukvård tillhandahåller högspecialiserad vård, inklusive sista länken, för såväl hela Skåne som södra sjukvårdsregionen. Sjukhuset utför därtill rikssjukvård inom flera områden. Offentlig primärvård bedrivs vid vårdcentraler belägna i kommunerna Malmö, Lund, Burlöv, Staffanstorp, Lomma, Kävlinge, Eslöv, Höör och Hörby och är en integrerad del av förvaltningens verksamhet. Omfattande avancerad forskning bedrivs i egen regi och i samarbete med externa aktörer, där Medicinska fakulteten vid Lunds universitet är den volymmässigt största samarbetspartnern. Skånes universitetssjukvård ansvarar för, och finansierar, patienter som har behov av högspecialiserad vård oavsett var vården utförs (gäller ej rikssjukvård). Viktiga händelser Ny ledningsorganisation på SUS. Standardiserat vårdförlopp för patienter med sarkom infördes. Standardiserade vårdförlopp för endometriecancer och cervixcancer infördes under april

5 NIPT efter KUB enligt nya riktlinjer för fosterdiagnostik infört i Region Skåne 1 maj Itachi-projektet, för uppföljning av hemodialyspatienter, gick över från projekt till drift och används nu regelbundet inom njurmedicin. Avdelningen Neuro-OBS i Malmö tilldelades SUS inspirationspris för sitt arbete med tillsynsronder för proaktiv bedömning av patienter. MS teamet i Lund tilldelades det prestigefyllda priset Diabasen för skapande av MSsnabbspåret implementerat i Lund och Malmö. Nationell vårdenhet för analcancer. Nationell vårdenhet för vulvacancer. JACIE-inspektion inför ackreditering av stamcellsverksamheten med positivt utfall. Implementering av nytt schemastöd för läkargruppen (Excel). Implementering av elektroniskt ordinationssystem för cytostatika inom hematologin. Utökad verksamhet bl. a långtidsuppföljning av cancerbehandling given under barndomen, seneffektsmottagning (SEM) samt förbättrad tillgänglighet. Förändring av SV/ÖV inom VO i syfte att optimera resurs- och lokalutnyttjandet, bl.a. sammanslagning av avdelning 85 och 86, förändrade öppettider och ökad samordning av SCTverksamheten. Nytt standardiserat vårdförlopp startat 1 april inom Thyroidea cancer. Nationella uppdrag inom övre och nedre GI-kirurgi har tilldelats med start Njurcancer, testikelcancer och peniscancer ingår sedan april månad i standardiserade vårdförlopp, därmed är samtliga urologiska cancerförlopp i standardiserade vårdförlopp. Fortsatt utveckling av mobila vårdteam/hs-avtalet Ökat samarbete med fler privata hälsovalsenheter med kvälls- och helgmottagning och HSavtalet (Capio) har 94 njurtransplantationer genomförts vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, 12 fler än det förra rekordet från VO IPV tillsammans med VO Kirurgi och gastroenterologi (där njurtransplantationsverksamheten ingår) har, via SUS Malmö, under hösten 2017 ingått som en av sex nationella enheter i det nationella pilotprojektet kring DCD - Donation after Circulatory Death. Detta projekt kommer sträcka sig under 2018 där plan är att minst en donationsvillig medborgare som vårdats på SUS kommer kunna bli organdonator efter att hen avlidit av cirkulationsstillestånd. Region Skåne har genom Skånes Universitetssjukhus i Lund och VO barnkirurgi och neonatalvård tilldelats tillstånd att bedriva viss avancerad barn- och ungdomskirurgi som rikssjukvård under perioden Hela verksamhetsområdet bidrar och samtliga delar blir påverkade. Inrättande av psykologenhet inom VO barnkirurgi och VO barnmedicin Inga smittspridningar inom neonatalområdet under hela 2017! Flest trombektomier i Sverige utförs i Lund och Malmö ligger fyra avseende antal trombolyser av svenska sjukhus. Strokekompetensutbildning enligt Strokeriksförbundets koncept genomförts och 32 deltagare, de flesta från SUS. Utbildning för fler deltagare planeras 2018 och SUS deltar i planeringen av svensk webbaserad utbildning. Kartläggning strokeprocess Ajman, Förenade Arabemiraten. Nytt avtal för implementeringsfas , i samarbete med SkaneCare Ombyggnation och utökning med ett högspecialiserat lunginterventionslaboratorium med utökat antal övervakningsplatser för utredning och diagnostik inom lungmedicin och lungonkologi. Återflyttning genomförd i november efter lång tids evakuering. Invigning planerad till januari Delaktighet i en stor internationell studie för cervix cancerbehandling med 3D brachyterapi 5

6 Kontaktsjuksköterskorna på ÖNH-mottagningen i Lund vann hederspris regionens kvalitetspris Diabasen för sitt förbättringsprojekt Cancerrehabilitering för patienter med huvud- och halscancer, VO ÖNH, Skånes Universitetssjukhus. Mottagning för Unga vuxna öppnas i Malmö. Mobilt vårdteam utökas med allmänläkare för inskrivning i ordinärt boende. Samma ledning VC Borgmästargården VC Arlöv, VC N Fäladen-Getingen och KHM Lund, VC Kärråkra VC Kävlinge, VC Lundbergsgatan- VC Fågelbacken. KBT-mottagning för gravida. Första KBT-mottagning för barnmorskemottagningar i Sverige ackrediterad inom hälsoval för psykoterapi i Region Skåne Externa verksamhetsförändringar 2017 Verksamhet Uppdragsförändring Beskrivning Tidpunkt Antal anställda (Miljoner kronor) VO Ortopedi Införande av standardiserat vårdförlopp för sarkompatienter. April ,0 0,5 miljoner kronor VO Specialiserad kirurgi Fortsatt utveckling dyskalkyli ,0 0,6 miljoner kronor FV SUS Nytt nattavtal för sjukvårdspersonal har införts på SUS. De kommer generera merkostnader i form av personalkostnader. Arbetet pågår med att säkerställa effekterna av nya avtalet. VO Bild o funktion 2 röntgensjuksköterskor Har infört interventionell neuroradiologi (INR) Våren + 2 läkare 3,0 miljoner kronor VO Urologi Hälsovalet, div 5 Stab forskning och utbildning VO Hjärt- och lungmedicin Utökad urologisk mottagningsverksamhet för SUS genom arbetsuppgiftsomflyttning till förvaltning Sund i Trelleborg Etablering av verksamheten Unga Vuxna. Samarbetsavtal med Malmö Kommun. Kliniskt träningscentrum/practicum flyttades till Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning vid Koncernkontoret Arbetsuppgiftsomflyttning, överflyttning av 300 standard pacemakerimplantationer på årsbasis från SUS, VO HLM arytmisektionen till SUND, Helsingborg. SUND övertar ett helhetsansvar för patienter som får pacemaker i Helsingborg vilket utöver implantation innefattar efterkontroller, uppföljning samt dosbyten. Frigjord 0,5 läkare 1 SSK 1 USK Ca 3 miljoner kronor ,6 mkr SUND, Helsingborg påbörjade sin verksamhet i oktober 2017 och har under året genomfört 45 st. procedurer (nyimplantatione r och dosbyten) 6 Berör inga anställda Den flyttade verksamheten uppgick 2016 till 23 miljoner kronor kommer SUS betala ett abonnemang för denna verksamhet på 9 miljoner kronor. Reglerat ekonomiskt inom ramen för nivåstrukturering enligt beslut som fattas i Hälso- och sjukvårdsnämnden hösten 2016

7 kapacitet och ekonomiska resurser ger möjlighet att behandla en större andel patienter och förbättra tillgänglighet för patienter i behov av avancerad pacemaker, ICD (implanterbar defibrillator), CRT-P samt CRT-D (biventrikulär pacing). Större interna verksamhetsförändringar 2017 Verksamhet Uppdragsförändring Beskrivning Tidpunkt Antal anställda (Miljoner kronor) SUS Borttagning av organisatorisk nivå division SUS Förändring av förvaltningsledningsgrupp VO Ortopedi Hopslagning av 2 vårdavdelningar Jan VO Barnkirurgi och neonatalvård Öppnat 2 Intermediärvårdsplatser ,9 M kr VO Barnkirurgi och neonatalvård Inrättande av enhet för barnkardiologmottagningen, rekrytering av enhetschef? 1 0,2 M kr VO Barnkirurgi och neonatalvård Inrättande av psykologenhet, rekrytering av enhetschef 1/ ,06 M kr VO Barnmedicin Inrättande av ny dialysjourlinje mars - 1,5 M kr VO Barnmedicin ST-sektion skapad ,2 M kr VE Kärl VO Kirurgi och gastroenterologi Hälsovalet, div 5 Hälsovalet, div 5 Hälsovalet, div 5 Hälsovalet, div 5 Hälsovalet, div 5 I januari slogs avdelning 10 och mottagningen på Kärl ihop som en enhet Januari 2017 Samma Ingen Har öppnat intermediärvårdsplatser på avd. 14 i Lund, samt utökat antal fastställda platser till 18 (16+2). Intermediärvårdplatser inrättades Nyanställningar har skett i omgångar from februari, totalt 14 st. under våren. Ökning med ca 4 M kr (lönekostnader inklusive årets löneökningar, samt pga. ökning av antalet fasta platser). Flytt av Traumacenter till VO anställda Ökning med 4 mkr Inrättande av primärvårdsfilial +3 M kr finansieras av vid Akuten i Lund Hälsovalet Barnmottagningen i Eslöv integreras med VC Kärråkas lokaler i Eslöv M kr Samma ledning för VC Fågelbacken och VC Lundbergsgatan. Samma ledning för VC Kroksbäck, VC Limhamn och VC Bunkeflo. Samma ledning för Kvälls- och helgmottagning Malmö och Lund Våren 2017 Rekrytering av ny chef för nuvarande div 5. Juni 2017 Samma ledning för VC Kärråkra och VC Kävlinge Hösten

8 En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Hälso-och sjukvården i Region Skåne ska vara säker, jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Alla verksamheter ska sträva efter en sammanhållen vård anpassad efter patientens behov. För att nå målet krävs ökad fokus på prevention, god tillgänglighet, gott bemötande, effektiv utredning, behandling samt att rehabilitering och eventuell palliation integreras mer i patientprocesserna. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Övergripande mål Kunskapen om omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården och tandvården ska öka och riktade insatser ska minska dessa skillnader Patienter utsatta för våld i nära relationer ska identifieras och stöttas i högre grad än under 2016 SUS ligger i täten nationellt för många specialiteter och även internationellt. Verksamheten bedriver en omfattande kvalitetssäkring av vården utifrån internationella och nationella riktlinjer, vårdprogram och andra standards - vilket kommer patienterna till godo. De nationella kvalitetsregistren är en viktig källa för att kunna följa kvaliteten i verksamheten. SUS medverkar i uppemot 100 kvalitetsregister. Med en allt bättre funktionalitet i registren går det ofta att ta ut data i realtid, vilket under-lättar löpande monitorering av kvalitetsdata som underlag för ständiga förbättringar med patienternas behov som fokus. Arbetet med standardiserade vårdförlopp fortsätter och fram till och med 2017 standardiserade vårdförlopp införts inom sammanlagt 28 cancerområden. Hela tanken med dessa standardiserade vårdförlopp är att alla patienter ska få tillgång till samma goda och likvärdiga vård oavsett bostadsort, kön och socioekonomisk status. Det pågående arbetet med personcentrering av vården syftar till att utgå från den enskildes situation, där hälsoproblemet som personen sökt vård för är en del av ett sammanhang. Medicinskt, omvårdnadsmässigt och socialt. För att åstadkomma en mer jämlik vård är arbetet med värderingar hos ledare och medarbetare avgörande (se bild). SUS fortsatte med ett stort antal aktiviteter under 2017 för att i dialog förankra och utveckla värdegrundsfrågorna inom förvaltningen. De olika benen är värdegrundswebben samt workshops, ledarseminarier om patientsäkerhetskultur, åtgärder för ökad patientdelaktighet samt SUS Etikråd. Rådet arbetar utifrån en särskild handlingsplan och rapporterar direkt till förvaltningschefen. Samarbete sker med SUS värdegrundsgrupp. Rådet är anslutet till Nationella etiknätverket. Med den stora mångfald av nationaliteter som möter vården på SUS är kulturell kompetens central för att kunna verka för jämlikhet i vården. 147 personer från SUS deltog under 2017 i den nya utbildningen Mångkulturella möten i vården. Våld i nära relationer (VINR) Det nya regionala vårdprogram mot våld i nära relation ska vara ett stöd för verksamheterna i deras arbete med att utveckla lokala rutiner mot våld i nära relationer. Som framhålls i programmet är åtgärderna mycket viktiga för att kunna tillgodose kravet på en god hälsa på lika villkor. De våldsutsatta personerna lever i en utsatt position och fordrar vård med hög kvalitet. På SUS finns inom vissa verksamheter stor kunskap och erfarenhet av detta vårdområde. Kunskapen behöver spridas och utvecklas och där blir vårdprogrammet en bra hjälp till chefer och medarbetare 8

9 för att säkra god vård. Genom att standardisera ett svårt område underlättas vårdvardagen för medarbetarna. Programmet ger kunskap, struktur och är ett konkret redskap. Vårdområdet VINR ska ligga i mittfåran och inte i en parallell process. Det ska ställas samma kvalitetskrav som på övrig sjukvård. Att arbeta enligt vårdprogrammet handlar om patientsäkerhet, medicinsk och psykosocial kvalitet. Dokumentation om våldsutsatthet behöver säkerställas. Befintliga regler för tillgång till journal/alternativt spärr, digitalt och i pappersform är inte heller entydiga. Här behöver berörda parter göra ett arbete för att minska risker och öka rättssäkerheten för individen respektive anhöriga. SUS beslutade 2016 att införa ett barnskyddsteam och detta arbete fortsatte under Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, Övergripande mål Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska förbättras inom prioriterade grupper Deltagande i screening ska öka jämfört med 2016 större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Skånes universitetssjukvård arbetar aktivt för att utveckla och stärka det hälsoinriktade arbetet. Det ska bedrivas systematiskt i likhet med övrigt förbättringsarbete och kvalitetsutveckling. Under 2017 har arbetet utgått från en aktivitetsplan för att stärka det hälsoinriktade arbetet. Organisationen består av en strategisk grupp; Folkhälsostrateg för primärvården, Division 5 - Verksamhetschef och Enhetschef/fysioterapeut, Hälsoenheten, Division 5 Processledare för hälsofrämjande sjukhusvård, Stab verksamhetsutveckling (från september -17 finns ingen processledare inom Hälsofrämjande sjukvård med inriktning sjukhusen.) Organisationen planerar, utför och följer upp aktiviteter inom det hälsoinriktade området. Aktivitetsplanen har följande långsiktiga strategier i fokus engagera chefer och medarbetare visualisera resultat och goda exempel inkludera levnadsvanor i IT-system, riktlinjer, rutiner och processer fokusera på prioriterade områden Kartläggning av det hälsoinriktade arbetet inom sjukhusvården Sammanställning av hälsoinriktade resultat på sjukhusen SUS. Se rubriken Utmaningar nedan. Kartläggning av det hälsoinriktade arbetet på Vårdcentralerna I syftet att ha en systematisk dialog kring det hälsoinriktade arbetet har det används ett dialogunderlag med relevanta uppgifter hämtade från olika datakällor. Tanken är att ge en samlad bild av verksamheten vad gäller bakgrund, kompetens och struktur samt ta med indikatorer ur några kvalitetsregister och Nationella patientenkäten. Uppgifter från senaste Folkhälsoenkäten 2012 har lagts till. Under 2017 har 36 av 37 vårdcentraler inom Skånes universitetssjukvård besökts. 9

10 En indikatorkälla som till en del återspeglar det preventiva och hälsoinriktade arbetet på vårdcentralen är Nationella diabetesregistret. Fyra av indikatorerna redovisas i underlaget. Dels andelen diabetiker som har HbA1c under 60, och dels rökning, fysisk inaktivitet och medel-bmi som handlar om levnadsvanor. Vi kan även se i vilken mån detta är rapporterat. Patienter med diabetes är en viktig grupp när det gäller insatser för hälsosammare levnadsvanor. Täckningsgraden för NDR är 96 procent i Skåne. Uppgifter finns med om vårdcentralen är certifierad Astma-KOL-mottagning och Hjärtsviktsmottagning samt eventuella värden för levnadsvanor i de registren. Hälsoenheten har startat en dialog om samarbete med Unga vuxna mottagningen i Division 5. Fortsatt arbete med att identifiera riskbruk och beroende av alkohol och erbjuda stöd inom verksamheten på SUS alternativt remittera vidare. KVÅ-registreringen per åtgärdstyp och för varje yrkeskategori följs upp kontinuerligt och finns även med i dialogunderlaget som uppdateras 2 gånger per år Fokus på prioriterade grupper Levnadsvaneåtgärder SUS division 5 Ack 2017 Ack 2016 Förändring Totalt 2016 Totaler DV111 Enkla råd om tobaksbruk (i) DV112 Rådgivande samtal om tobaksbruk (i) DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk (i) DV121 Enkla råd om alkoholvanor (i) DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor (i) DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor (i) DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet (i) DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet (i) DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet (i) DV141 Enkla råd om matvanor (i) DV142 Rådgivande samtal om matvanor (i) DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor (i) DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR) (i) Personer som ska genomgå planerad operation är en prioriterad grupp. Det är viktigt att förbättra rutinerna och öka kunskapen om levnadsvanor i samband med operation: Uppdaterad information kring levnadsvanor och operation på 1177 i samverkan med Kunskapscentrum för levnadsvanor och sjukdomsprevention och Hälsoenheten. Webbutbildningen Jag ska opereras för patienter som ska genomgå operation har lagts ner och ersatts av informationen på

11 Hälsoenheten har en dialog med och erbjuder stöd till mottagningar/avdelningar - kunskap och rutiner för levnadsvanor i samband med operation. Information om levnadsvanor och operation vid föreläsningar ordnade av Hälsoenheten på Kirurgen och Ortopeden. Fortsatt samarbete mellan VO ortopedi och VO Kirurgi gällande projektet Stark att opereras. Nyhet från oktober är att även alla kolorektal patienter screenas för samtliga levnadsvanor på kirurgen i Malmö och erbjuds stöd att optimera sin fysiska kapacitet på Hälsoenheten SUS inför sin operation. Personer med kronisk sjukdom är en annan prioriterad grupp inom sjukhus- och primärvården där ett arbete sker inom olika verksamhetsområden för att förbättra processerna. Hälsoenheten erbjuder stöd till sjukhusen och till vårdcentraler gällande implementering av levnadsvanearbetet. Under 2017 har riktat stöd getts till verksamheterna för att stärka det systematiska arbetet med hälso-främjande och sjukdomsförebyggande metoder. Hälsoenheten bidrog med 36 riktade insatser på SUS under Patienter med övervikt och fetma är ytterligare en prioriterad grupp inom sjukhus- och primärvården. Till Hälsoenheten remitteras ett stort antal överviktspatienter för stöd och behandling. Den största gruppen från primärvård men även från de opererande enheterna på sjukhusen där patienten behöver stöd till viktnedgång inför operation. Dialog har startat mellan Hälsoenheten och Barnöverviktsenheten samt med Obesitasmottagningen SUS gällande samarbete och gränsdragning. Remissflödet från verksamheterna till Hälsoenheten under 2017 Till Hälsoenheten kan verksamheterna remittera patienter i behov av stöd till förändring av sina levnadsvanor, i enlighet med regionalt vårdprogram för levnadsvanor och de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. De verksamheter som remitterar flest patienter till Hälsoenheten i de olika divisionerna är Ortopeden Malmö (div 1), Gynekologi Malmö (div 2), Lungmottagningen (div 3), Kirurgen Malmö (div 4) och Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen (div 5). Under 2016 remitterades i stort sätt lika många patienter till Hälsoenheten, även fördelningen mellan operation/ickeoperation såg likartad ut. Division Antal remisser/ Ej operation Antal remisser/ Operation Antal remisser Totalt Division Division Division Division Division Priv.vårdgivare + Egenremisser Övriga vårdgivare Samtliga Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2017 Hälso- och sjukvården ska arbeta i enlighet med Tobacco endgame. Beslut i sjukvårdsnämnd SUS att införa rökfria områden den 1 januari 2017 Alla rökkurer och rökplatser ska tas bort inom områden där Skånes universitetssjukvård bedriver verksamhet. Rökning får ske utanför dessa områden. 11

12 Arbete i projektgrupp sker utifrån SUS utvecklingsplan Rökfria områden där en medarbetare från Hälsoenheten är med som sakkunnig tobak. Projektet avslutas december Utmaningar Från september finns ingen processledare inom Hälsofrämjande sjukvård med inriktning mot sjukhusen. Hälsoenheten och folkhälsostrateg i primärvården finns kvar i förvaltningen. Dock oklart i nuläget hur delar av det hälsofrämjande arbetet ska bedrivas. Följa upp indikatorer Följa upp, sammanställa och presentera hälsoinriktade resultat för levnadsvanemått, t.ex. nationella kvalitetsregister, BSK, NPÖ, patientsäkerhetsberättelse, stabens verksamhetsberättelse mm Indikatorer Hälsoinriktad IDnr Målnivå 2017 Andel av vårdcentralens förtecknande, 65 år och äldre, som vaccinerats mot säsongsinfluensa Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 ID % Per vårdcentral variation mellan % Amning - 6 månaders ålder ID0108 Data finns ej samlat, endast för enskilda VC Barn som erhåller hälsoundersökning enligt BBIC ID Registrering av föräldrars rökvanor vid 8 mån ålder ID0117 Data finns ej samlat, endast för enskilda VC Andelen rökare som slutar efter ID % månader 55 59,2 55,8 Andel icke-rökare (T2D>18 år) ID % Data finns ej samlat, endast för enskilda VC Andel med rökstopp 3 mån efter stroke ID % Redovisas Redovisas 43 ej längre på detta sätt i Riksstroke ej längre på detta sätt i Riksstroke Andelen som deltagit i fysiskt ID % träningsprogram efter månader 77,8 83,4 56,6 Andel fysiskt inaktiva (T2D > 18 år) ID0297 < 30 % Data finns ej samlat, endast för enskilda VC Patienter med ångest och depression som har fått FaR ID0298 Data finns ej samlat, endast för enskilda VC BMI-kontroll 4 år ID0121 Data finns ej samlat, endast för enskilda VC Andel utan svår fetma vid diabetes. Primärvård [NDR] ID0318 Data finns ej samlat, endast för enskilda VC Diskuterade läkaren eller någon annan ur ID0319 Data finns personalen levnadsvanor med dig? > 35 % inte att tillgå PPM alkohol och rökning vid elektiva ID0320 Data finns operationer inte att tillgå Rökning vid KOL ID0321 Data finns ej samlat, endast för enskilda VC Screening för riskbruk av alkohol under ID0322 Data finns ej samlat, endast för graviditet (Graviditetsregister) enskilda VC 12

13 Tobaksvanor under graviditet (Graviditetsregister) ID0323 Data finns ej samlat, endast för enskilda VC Ett flertal initiativ har tagits för att använda ACG som verktyg för att tidigt identifiera medborgare med stor risk för sjukhusinläggning kommande år och då erbjuda förebyggande insatser. Framställningar, deltagande i nationellt nätverk, spridning av erfarenheter i andra landsting/länder och workshop för nyckelpersoner på Regionhuset, Dockplatsen - har genomförts av division 5. Adjusted Clinical Groups används i Hälsovalet för verksamhetsbeskrivning och ersättning. Verktyget går även att använda för tidig identifiering av risk patienter. Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att personen sätts framför sin sjukdom, och att behov som personen själv formulerar har lika stor betydelse som de behov professionell vårdgivare identifierar. Det innebär partnerskap mellan personen, samt dess närstående, och professionell vårdgivare. Övergripande mål Patientens förtroende för hälso-och sjukvården ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras jämfört med 2016 Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinskrivningar minskar jämfört med föregående år Indikatorer Personcentrerad IDnr Målnivå Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Helhetsintryck Tillgänglighet Bemötande Information Emotionellt stöd Kontinuitet Delaktighet Helhetsintryck Återinskrivning (I) ID0285 ID0286 ID0287 ID0288 ID0289 ID0290 ID0291 ID0285 ID % Då den nationella patientenkäten är försenad saknas data. Ett av SUS strategiska målområde är att arbeta för att Patienten ska vara en partner på alla nivåer i organisationen. Att ha ett partnerskap med patienter innebär att vi utvecklar vår kultur samt ökar vår kunskap och utvecklar nya arbetssätt. Skånes universitetssjukvård vill öka kontinuitet mellan patient och vårdgivare vid kronisk sjukdom eller andra längre vårdförlopp. Kontinuitet betyder bland annat att patienter får information om nästa steg i sin behandling, att vård sker utifrån individens hela livssituation och att det en fast vårdkontakt i primärvården samt vid behov i den specialiserade vården på sjukhus. Flera verksamheter har arbetat med förbättringsarbete med målsättning att förbättra kunskapsutbytet med patienten och öka kontinuiteten. Två exempel nedan. Öron, näsa, hals-mottagningen i Lund har infört förbättringsprojektet Cancerrehabilitering för patienter med huvud- och halscancer, VE ÖNH, Skånes Universitetssjukhus med målet att samtliga patienter ska få kunskap om och tillgång till den cancerrehabilitering som finns att erbjuda. Det är ett arbete med stort patientfokus som samtidigt skapat en tydligare struktur och förbättring för verksamheten. Som innefattar: En strukturerad cancerrehabiliteringsplan för varje patient Gemensamma återbesök till läkare och kontaktsjuksköterska En checklista till patienten inför sina rehab-samtal Instruktionsfilmer (med målet att få in i en app) En handbok med all samlad information 13

14 VE Thorax har fortsatt utveckla personcentrerad vård med regelbundna omvårdnadsronder och införande av pedagogiska samtal. På avdelningen ATH som arbetat länge med personcentrerad vård, planeras nu för att införa rapportering genom head to toes d.v.s. sjuksköterska, undersköterska och läkare skaffar sig en uppfattning om patienten tillsammans med patienten. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt Patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Fallolyckor och ohälsa i munnen hos äldre ska minska Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Indikatorer Säker vård IDnr Målnivå 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5 Diagram nedan Överbeläggning ID0128 <1 Diagram nedan Överflyttning IVA patienter pga. resursbrist ID0136 <1,5 Lu: 5,25 % Mö: 5,15 % 6,13 % 4,44 % 4,97 % 4,23 % Riskbedömning trycksår ID0026 >79,5 85 % 84 % 81 % Vårdplan trycksår ID0233 >95 84 % 85 % 85 % Uppkomna trycksår under vårdtiden (slutenvård) ID0240 <5 Mars: 6,2 % Okt: 3,9 % 3,7 % Vårdrelaterade infektioner ID0025 <8 SUS 10 % 9 % 11 % Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) ID0011 < Bredspektrum antibiotika vid ID0049 <10 8 % 8 % 8 % urinvägsinfektion Penicillin V vid behandling av barn med ID0050 >75 81 % 77 % 75 % luftvägsantibiotika Utskrivningsinformation läkemedel ett eller ID % 64 % 52 % fler läkemedel Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång ID0016 > (primärvård) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, ID0015 >50 25,0 % 24,7 % inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) Olämpliga läkemedel Äldre (>75 år) ID0028 < DDD/ Fallriskbedömning ID0012 >79,5 85 % 84 % 82 % Vårdplan avseende fallrisk ID0013 >95 89 % 89 % 89 % Dokumenterad munhälsobedömning ID0126 >80 (palliativ registret) 14 3,7% 6,1%

15 Riskbedömning undernäring ID0023 >79,5 84 % 83 % 80 % Vårdplan undernäring ID0292 >95 % 85 % 86 % 86 % 1 Antal/1000 listade >65 år, målnivån förefaller gälla slutenvård. Kommentar: Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl SUS arbetar dagligen intensivt för att hålla vårdplatserna öppna, för att kunna erbjuda patienten vårdplats inom den verksamhet som är adekvat för att lösa patientens behov. Bristen på medarbetare försvårar dock framgång i arbetet. Utlokaliserade patienter och överbeläggning Exempel på SUS åtgärder för att minska utlokalisering och överbeläggning: 15

16 Verksamheterna har stort fokus på att öppna fler vårdplatser och därmed minska överbeläggning och utlokalisering. Varje vårdplats som kan öppnas är värdefull. En CDU-avdelning (Clinical Decision Unit) finns sedan tidigare i Lund, dit patienter kan föras från akutmottagningen för utredas vidare innan behov av inläggning avgörs. Motsvarande enhet planeras öppna i Malmö under året, men det har ännu inte kunnat förverkligas pga. brist på medarbetare. Inrättandet av en ankomstavdelning för planerad verksamhet har medfört viss förbättring. Arbete pågår förvaltningsövergripande för att med hjälp av förändrad kompetensmix kunna hålla fler vårdplatser öppna. För att förbättra processen för utskrivning och samordnad vårdplanering har ett prognosverktyg kopplat till vårdplatsöversikten, med syfte att kunna prognosticera utskrivningsklara patienter, införts som en pilot inför sommaren, med plan att bredd införas under hösten. IVA-förflyttningar SUS når inte målet (<1,5 %) om att minska antal förflyttningar av patienter mellan olika IVA-enheter pga. resursbrist. Resultatet 5,2 % är detsamma som föregående år. Under har en genomlysning av Region Skånes IVA-platser gjorts. Resultatet visar att SUS intensivvårdsenhet i Malmö har för få platser, vilket återspeglas i höga siffror för IVApatientförflyttningar. SUS har beslutat att patienter från NIVA/THIVA i första hand ska omhändertas på IVA i Lund, för att undvika förflyttningar mellan orterna för ökad patientsäkerhet och minskade kostnader. Aktiv prevention av trycksår, fall och undernäring för patientens säkerhet SUS fortsätter att upprätthålla mycket goda resultat för riskbedömningar och även för vårdplaner för riskpatienter. Vårdavdelningarna arbetar systematiskt med prevention av trycksår, undernäring och fall utifrån SUS riktlinjer och ett evidensbaserat kunskapsunderlag för respektive område. Det är obligatoriskt för alla medarbetare i vården att genomföra en webbutbildning om trycksår, undernäring och fall. Under 2017 har SUS även lanserat en webbutbildning om munhälsobedömning och vårdåtgärder för munhälsa på sjukhus. Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden SUS har utarbetat en handlingsplan för förbättrad trycksårsprevention Bl.a. ska avdelningar med hög prevalens genomföra extra trycksårsmätningar och all vårdpersonal där ska delta i en utbildning/workshop kring trycksårsprevention. Hög personalomsättning på kort tid (sjuksköterskor och undersköterskor) påverkar avdelningens trycksårsförebyggande arbete. De enheter som hade ökad förekomst av trycksår vid vårens mätning lyfte detta som en bidragande orsak till ökningen, särskilt då detta kombinerats med hög vårdtyngd och återkommande överbeläggningar. En annan orsak till hög trycksårsförekomst kan vara att riskpatienter missas, då medarbetarna i för hög grad förlitar sig på bedömningsinstrumentets resultat. I all riskbedömning ska sjuksköterskans kliniska bedömning av trycksårsrisken ingå och detta är ett av SUS identifierade förbättringsområden. SUS handlingsplan för trycksårsprevention är reviderad utifrån resultatet. Rutinen för hudinspektion vid inskrivning och dagligen för riskpatienter ska ytterligare förbättras och fler riskpatienter ska få förebyggande åtgärder. Patienten ska då det är möjligt göras mer delaktig i det förebyggande arbetet. Avdelningarna ska säkerställa kunskapsnivå samt arbeta med uppföljning och dialog kring nytillkomna trycksår inom verksamheten. Fallolyckor hos äldre ska minska Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för patienter >65 år med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning (ID0013) Oförändrat resultat jämfört med SUS når inte målet som är högt satt. 16

17 SUS deltar aktivt i den regionala innovationsupphandlingen gällande fallprevention i syfte att hitta den bästa helhetslösningen för att förebygga fall inom slutenvård. Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Vårdplan avseende undernäring ska upprättas för patienter 65 år och äldre med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning vårdplaner). Oförändrat resultat jämfört med SUS når inte målet som är högt satt. Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år I nära samarbete med Vårdhygien Skåne och STRAMA fortsätter SUS det långsiktiga arbetet med att förhindra smittspridning och minska vårdrelaterade infektioner (VRI). Resultatet vid vårens nationella punktprevalensmätning av VRI låg strax över rikets (SUS 10 % och riket 9 %). SUS resultat var med liten marginal näst bäst för regionsjukhusen i Sverige. Vid den nationella punktprevalensmätningen för basal hygien och klädregler (BHK) var SUS resultat bäst i landet jämfört med övriga regionsjukhus. BHK-frågan hålls ständigt aktuell bland annat genom SUS månadsvisa lokala observationsmätningar av samma indikatorer som vid de regionala/nationella mätningarna. Den lokala mätningen visar att medarbetarna vid SUS har fortsatt god följsamhet till regler för hygien och arbetskläder). SUS har ett fortsatt stort fokus på hygienfrågor och strävar efter att nå hundraprocentig följsamhet av BHK. Exempel på det förvaltningsövergripande arbete som bedrivs är samarbetet med Vårdhygien Skåne, genom de återkommande enhetsvisa hygienronderna och verksamhetsområdesvisa hygiendialogerna. Vårdhygien Skåne har även tagit fram en ny webbutbildning som ska genomföras av alla SUS medarbetare i patientnära arbete. Patienter och närstående kan delta i hygienarbetet och göra vården säkrare både för sig själva och andra genom ökad kunskap om smittspridning och handhygien. Materialet Din säkerhet i vården får allt större spridning, som affisch och informationsblad till patienterna. Materialet innehåller åtta konkreta råd om hur man som patient kan vara delaktig i den egna vården och därigenom minska risken för undvikbara skador som till exempel vårdrelaterad infektion. Primärvård Under året har den samlade offentliga primärvården gjort ett intensivt arbete för att få möjlighet att använda Medrave på egen bekostnad. Det är en förutsättning för förbättrad patientsäkerhet och anslutning till det nationella arbetet med Primärvårdskvalitet. Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver. Övergripande mål Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska förbättras jämfört med föregående år Indikatorer IDnr Målnivå Utfall 2017 Telefontillgänglighet primärvård (enl. vårdgaranti) Utfall 2016 Utfall 2015 ID ,4 % 83 % 82,2 % Vårdgaranti primärvård läkarbesök ID % 89 % 89 % Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, första ID ,3 % 75,8 % besök Vårdgaranti väntande inom 90 dagar, operation/åtgärd ID ,2 % 57,6 % 17

18 Följsamhet till medicinskt måldatum för ID ,2 % 29,5 % 30,1 % genomförda återbesök Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar ID0078 > % 39 % 32 % Andel som väntar mindre än 1 timme till första ID0210 > 80 Se diagram nedan läkarbedömning Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar ID0068 > 80 Vuxen 56,2 % Barn 85,6 % Vuxen 64,2 % Barn 89,1 % Vuxen 68 % Barn 91,5 % ID0081 > % 68,1 % 69,7 % ID0269 < 40.0 min 50 lund 43 Malmö 58 Lund 46 Malmö 49 Lund 40 Malmö ID0153 > ,8 91,5 ID0079 >95 Redovisning för övergripande mål och resultat av indikatorer Primärvårdens telefontillgänglighet Totalt för 2017 var tillgängligheten 78,4%, med en nedåtgående trend. Den nedåtgående trenden startade redan under 2016, då tillgängligheten ändå slutade på 83,0%. Tillgängligheten orkade nätt och jämt över 80 % -strecket i juli, augusti och september 2017, övriga månader varierade den mellan 75,8% och 79,0%. På årsbasis ligger 3 verksamheter (9) på 90 % eller över, ytterligare 10 (14) ligger mellan 85 % och 90 %. 16 (10) verksamheter ligger under 80 %, varav 8 (1) ligger under 70 %. (2016 års siffror inom parantes.) Antalet besvarade samtal 2017 slutade på samtal, en minskning med 2 % jämfört med Detta betyder att trenden med att antalet besvarade samtal ökar har brutits, efter att antalet besvarade samtal ökat de senaste tre åren med mellan 3 och 5 procent. Antalet besvarade samtal 2017 var 12 % högre än Genomsnittligt antal besvarade samtal per månad slutade på (99089 under 2016), trots att vi hade sex månader med mer än besvarade samtal. 18

19 Det går inte att visa bilden för tillfället. Troliga orsaker till nuläge Primärvårdens uppdrag ökar. De senaste åren har mängden besvarade samtal (de som kommer fram och får kontakt, alltså ungefär efterfrågan) ökat i högre takt än listningen. Mängden besvarade samtal har ökat med ungefär 5 % per år de senaste fyra åren. SUS 37 vårdcentraler och 3 KHM hanterade i snitt samtal per månad under 2016, jämfört med samtal per månad Patienterna ringer alltså mer och mer. Många nyanställda sjuksköterskor saknar primärvårdserfarenhet. Det behövs tid och utbildning för att bygga upp erfarenhet som gör att samtalen går snabbare. Mindre erfaren personal är dessutom mer benägen att triagera till läkarbesök, i fall där mer erfaren personal kanske bedömer att det inte är nödvändigt. Detta ställer till ytterligare problem om tider inte finns att tillgå. Antal mottagningsbesök hos SSK minskar när man behöver sitta mer i telefon. Befintliga sköterskor tillbringar mer än halva sin arbetstid i telefonrådgivningen. 19

20 Borttagen MRE. Medarbetare i verksamheten menar att man tar lite mer tid på sig för att öka kvalitén och känner inte pressen med att man i så fall kanske får vite. Man kanske prioriterar lite annorlunda också, prioriterar mottagningsbesök istället för telefonen, till priset av en sämre arbetsmiljö i telefonen. Andra åtgärder: Förbättrat meddelande till patienterna vid teknikstörningar. Utbildning av ytterligare ca 50 personer i samtalsteknik. Möjlighet att repetera menyvalen ( tryck * för att höra valen igen ), för att försöka fördela samtalen till flera menyval. Tillgängligheten inom 90 dagar Tillgängligheten har förbättrats under 2017 som ett resultat av många mindre förbättringsprojekt inom verksamhetsområdena. Flera verksamhetsområden har utvecklat sin planering under Till exempel har VO kvinnosjukvård startat produktionsplanering av specialistmödravården, och VO ÖNH har regelbundna schemamöten och ny organisation med samordnad operationskoordinering i teamen. Fler exempel är: Produktionsplanering Endokrin Diabetes-SSK samt läkare VE endokrin Anpassad planering till behov VO hjärt- och lungmedicin Förbättrad planering av akuta operationer VO intensiv och perioperativ vård Produktionsplanering av specialistmödravården VO kvinnosjukvård Kortare väntetid med effektiv operationsplanering. VO neurokirurgi Produktionsplanering för läkare inom reumatologin. VE reumatologi Daglig styrning, nytt mötesforum för en kort avstämning och beslut om åtgärder kring aktuellt vårdplatsläge och opschema VO ortopedi Genomgång av väntelistor, utjämning av resurser mellan teamen, utbildningsinsatser, förbättrade rutiner för remissbedömning och samordning, optimering av operationskoordinering, regelbundna schemamöten samt ny organisation med samordnad operationskoordinering i teamen VE öron, näsa, hals Många verksamhetsområden har genomfört förändringar i arbetsuppgifter för att förbättra flöden och tillgänglighet. Till exempel har VO barnkirurgi och neonatalvård inrättat en särskild mottagning för patienter med fimosis ledd av undersköterskor. Andra exempel: Barnmorskor inseminerar på RMC istället för läkare VE reproduktionsmedicin Standard EVAR genomförs utan operationssjuksköterska VO intensiv och perioperativ vård Sjuksköterskeledd levercirrosmottagning VO kirurgi Under 2017 har några verksamhetsområden på SUS genomfört tillgänglighetssatsningar har genomförts under 2017, till exempel inom lungkirurgi och prostatakirurgi. Som ett led i att uppnå en köfri sjukvård, genomfördes en pilotutbildning enligt regionala manualen Kvalitetssäkring flödesmodellen i april-maj för de sex verksamheter (kirurgi, kvinnosjukvård, ortopedi, urologi, ögon- och ÖNH-sjukvård) som hade flest väntande patienter längre än ett år. Vid utbildningen var fokus på remisshantering och att väntelistor ska innehålla aktuella patienter som väntar till besök, återbesök och operation eller åtgärd. Väntande till besök Inom sjukhusvården totalt ökade mellan åren besöken inom öppenvården, medan både vårddagar och vårdtillfällen inom slutenvården minskade. Under 2016 gjordes riktade tillgänglighetssatsningar inom 20

21 öppenvården t ex inom ortopedi som påverkar jämförelsen mellan åren. Detta förklarar en minskning med besök inom ortopedin. Njurmedicin tog över ett stort antal dialyspatienter under 2016 vilket lett till att verksamhetens genomförda läkarbesök ökat med 5,7 %. Den stora förbättringen inom besök står ögonsjukvården för under Efter ombyggnad, flytt och vakanta tjänster har ögonsjukvårdens samtliga delar ökat produktionen under 2017 och kommit upp i full produktion. Ungefär 60 % av den totala ökningen av besök kan härledas till ögonsjukvårdens produktionsresultat. Patienter samordnas redan från remisstadiet, där så är möjligt, så att mottagande vårdgivare kan ta hand om hela vårdförloppet; bedömning, åtgärd och eventuell kontroll. De största samordningsflödena finns inom gynekologi, kirurgi, ortopedi, urologi samt ögon- och ÖNH-sjukvård. När det gäller övriga åtgärder har samordning skett för CPAP och olika typer av operationer inom ortopedi, urologi och kirurgi. Väntande till operation eller åtgärd På grund av brist på operations- och anestesisjuksköterskor har operationskapaciteten varit lägre 2017 än föregående år. Även bristen på vårdplatser har bidragit till att antalet operationer minskat. Minskningen gäller framför allt inom områdena kirurgi, kärlkirurgi och urologi. Sjuksköterskebrist inom slutenvården har lett till att ortopedin haft upp till 30 stängda vårdplatser under 2017, och en nedgång med vårddagar (-7,9 %). Ökad produktion inom ögonsjukvården har lett till att väntelistor har halverats och väntetiden till operation av gråstarr är nu endast fyra veckor. Samordning av patienter, sker redan på remisstadiet (där så är möjligt) vilket också leder till en minskning av antalet operationsanmälan i operationsplaneringssystemet. Genomgång av väntande till operation påverkar också i positiv riktning. Två exempel med goda resultat är: Arbetsuppgiftsomflyttning av viss benign gynekologisk kirurgi som påbörjades hösten 2016 är införd. Dock kommer flera patienter i retur då de anses vara för sjuka för att sövas i Ängelholm. Tillgängligheten till operation har ökat under de senaste månaderna, från april och framåt. Detta beror till största delen på förändring av arbetsprocesser och strukturer gällande operationsplaneringen, t.ex. har patienter som inte är aktuella för operation avförts från operationskön. Operationskön har minskat men inte väntetiden på grund av minskad operationskapacitet. Inom neurokirurgi har revision av väntelistan och ökad följsamhet till regelverk för när operationsanmälan ska ske gett gott resultat. Fortsatt satsning på operation enligt Fast track konceptet. Vissa patienten kommer från hemmet via ankomstavdelningen till operation och skrivs ut direkt från postoperativa enheten på NIVA. Glädjande är att detta arbete har resulterat i att neurokirurgiska patienter kan erbjudas operation inom vårdgarantins 90 dagar. Tillgänglighet MR Efterfrågan på CT och MR undersökningar minskar inte. VO Bild och funktion har inte lyckats fullt ut med att öka produktionen i den takt som behövs. Remissinflödet har ökat med 3 % inom BoF jämfört med Antalet väntande undersökningar har dock minskat under året. Som ett led i att minska uteblivna patienter och optimera verksamheten infördes sms-påminnelser i juni En flödesanalys gällande MR är genomförd tillsammans med Siemens och en flödesanalys gällande CT kommer att ske under hösten tillsammans med Philips. Arbete pågår med en flödesanalys tillsammans med GE gällande PET-CT. Bild och funktion har även arbetat med kompetensöverföring, schemaändring och standardisering av protokoll samt förändringar i arbetssätt framför allt genom en ändring av kompetensmixen av röntgensjuksköterskor/biomedicinska analytiker/undersköterskor på undersökningsrummen. 21

22 Den stora utmaningen ligger i det elektiva flödet. Akut och inneliggande prioriteras och tillgängligheten ligger på en acceptabel nivå för dessa patienter. Vissa kösatsningar har genomförts och verksamheten arbetar även med förskjuten arbetstid. Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning (vuxen) Vårdplatsbristen påverkar både tid till läkare och den totala vistelsetiden negativt. När många patienter väntar på vårdplats uppstår köbildning på akutmottagningarna vilket försvårar arbetet och minskar effektiviteten vilket leder till längre vistelsetider även för de patienter som inte läggs in. Medarbetarna måste lägga tid på att ta hand om patienter som är färdigbedömda men som behöver omvårdnad under väntetiden. Trånga lokaler i Lund gör att patienter måste flyttas runt för att frigöra undersökningsrum. Övernattningar på akutmottagningarna sker, främst i Lund. Samarbete med primärvården i primärvårdsfilial både i Malmö och Lund dagtid samt olika insatser för att vässa medarbetarnas kompetens i att bedöma patienter som själva söker sig till akutmottagningarna leder till att de patienter som kommer in på akutmottagningarna är sjukare och i många fall mer komplexa diagnoser. Det är positivt att patienterna kommer till rätt vårdinstans men leder också till att bedömning och behandling kan ta längre tid inne på akuten. Medelvistelsetiden har ökat, en förklaring är att mindre sjuka patienter tas om hand på en annan vårdnivå. Ett exempel på nya arbetssätt är ett test där akutläkare placerades i triaget på akuten i Malmö, kvällstid och vissa nätter. Syftet var att snabbt läkarbedöma patienter där sjuksköterskan i spotchecken (luckan) inte säkert kunde avgöra om patienten skulle hänvisas till primärvård. Testet var för kort för att ge effekt på väntetider på totalen men en positiv effekt var att det var färre obetittade patienter under kväll och natt vilket i sin tur gav positiva effekter på patientsäkerhet och arbetsmiljö. Andra åtgärder för att effektivisera arbetet är att patienter som kommer med ambulans inte blir triagerade på nytt vilket gjordes tidigare. Istället körs patienten direkt in på rätt team. En första medicinsk bedömning (triage) görs i de flesta fall inom 10 minuter. Genomförda återbesök läkare Ett bekymmer som ökar är antalet patienter som uteblir till planerat återbesök till läkare inom den specialiserade öppenvården på SUS. Vissa patienter uteblir mer än en gång! Detta är så kallad förlorad kapacitet. Rutiner för verksamheternas återbesök behöver ses över och följande kan diskuteras: 22

23 ringa upp patienter som uteblir under den avsatta besökstiden definiera vilka patienter som ska ha återbesök och med vilket intervall dokumentera mål och syfte med återbesöket i journalen boka tid i samråd med patienten tillräcklig framförhållning när kallelse skickas ut och till rätt adress kan andra kontakttyper användas eller vårdgivarkategori ta hand om återbesöket kan patienter remitteras till annan vårdgivare eller vårdnivå för uppföljning Neurologi Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Se svar för motsvarande fråga gällande akutsjukvård nedan. Hjärtmedicin Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Se svar för motsvarande fråga gällande akutsjukvård nedan. Kunskapsbaserad vård Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Skånes universitetssjukvård är nationellt ledande, och även internationellt, inom många områden. Skånes universitetssjukvård är med i uppemot ett hundratal kvalitetsregister, vilket ger en unik möjlighet att utveckla och förbättra vården utifrån aktuella fakta. Verksamheterna har under 2017 valt ut medicinska kvalitetsmål som följs och i förekommande fall kopplas till befintliga kvalitetsregister. Målen är valda med fokus på patienterna. Genom den Styrgrupp för Forskning och Ordnat Införande på SUS som under fått mycket bättre stöd av den utvidgade enheten för HTA Skåne finns nu möjligheter att framöver arbeta med en mera genomgripande evidensbaserad utveckling av verksamheten. Denna innefattar ordnat införande av nya metoder som uppvisar god evidens och kostnadseffektivitet samtidigt som äldre metoder med bristande evidens och kostnadseffektivitet bör systematiskt utmönstras. Det finns olika verksamheter inom SUS som under 2017 arbetat för ett ordnat införande och ordnat utmönstring; HTA Skåne, Cochrane Sweden samt Styrgrupp forskning och ordnat införande. Health Technology Assessment (HTA) och evidensbaserad vård HTA Skåne erbjuder alla förvaltningar inom Region Skåne som bedriver vård, diagnostik eller behandling resurs- och metodstöd för verksamhetsanknuten HTA. Kunskapsunderlag tas fram som stöd för beslut både direkt för verksamheterna (utförarna i vården) och för beslutsfattare på olika nivåer. HTA Skånes medicinska utvärderingar resulterar i två typer av underlag antingen en fullständig HTA-rapport eller ett mer kortfattat HTA-utlåtande. Genom ett verksamhetsnära arbetssätt sprider HTA Skåne kunskap om HTA-metodiken och evidensbaserad medicin (EBM) till medarbetarna. Skånes universitetssjukvård har en styrgrupp för forskning och ordnat införande vilken fungerar som HTA-råd för HTA Skåne. Styrgruppen är beslutande för vilka frågor som ska bli föremål för HTA-analys och medverkar även i att granska, kvalitetssäkra och bidra till den sammanfattande bedömningen av genomförda HTA-projekt. Antal slutbehandlade ärenden om ordnat införande 2017: : : 9 23

24 Antal personer som deltagit i HTA utbildning 2017: : : : 11 Skånes universitetssjukvård knöt under våren 2017 till sig centrat Cochrane i nära samarbete med medicinska fakulteten och Region Skåne. På SUS finns nu 35 ALF Universitetssjukvårdsenheter (USV enheter). Dessa har under våren och sommaren förberetts inför utvärdering nationellt av Socialstyrelsen och Vetenskapsrådet genom enkäter augusti/september och platsbesök november inom onkologi, barnsjukvård och kvinnosjukvård Akademisk representation och akademiska samarbeten SUS har under våren 2017 fortsatt med fördjupning av samarbetet med Medicinska fakulteten avseende ömsesidig representation och samverkan. För ökad samverkan med Malmö Högskola har möten hållits mellan forskningschef och rektor Effektiv hälso- och sjukvård En effektiv vård är den vård som med tillgängliga resurser skapar bästa möjliga resultat, hälsa, för patienten. Det innebär att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen. Under 2017 genomförde styrgruppen för produktionsstyrning ett omfattande kartläggningsarbete i några verksamheter som en pilot för att identifiera vilka utmaningar varje verksamhet har gällande produktionsstyrning. Enkäten som användes innehöll ett antal frågor på respektive del i processen för produktionsstyrning. Exempel på frågor var om det funnits definierat vårdtjänstgrupper, produktionsplaner och hur arbetet med dem och om personalschemat var baserat på produktionsplanen. Målsättningen var att ta fram verksamhetsspecifika handlingsplaner. I samband med detta lanserades även SUS webbutbildning i produktionsstyrning. Flera verksamhetsområden har utvecklat sin produktionsplanering under Till exempel har VO kvinnosjukvård startat produktionsplanering av specialistmödravården, och VE öron, näsa, hals har regelbundna schemamöten och ny organisation med samordnad operationskoordinering i teamen. Produktionsplanering Endokrin Diabetes-SSK samt läkare VE endokrin Anpassad planering till behov VO hjärt- och lungmedicin Förbättrad planering av akuta operationer VO intensiv och perioperativ vård Produktionsplanering av specialistmödravården VO kvinnosjukvård Kortare väntetid med effektiv operationsplanering. VO neurokirurgi Produktionsplanering för läkare inom reumatologin. VE reumatologi Daglig styrning, nytt mötesforum för en kort avstämning och beslut om åtgärder kring aktuellt vårdplatsläge och opschema VO ortopedi Genomgång av väntelistor, utjämning av resurser mellan teamen, utbildningsinsatser, förbättrade rutiner för remissbedömning och samordning, optimering av operationskoordinering, regelbundna schemamöten samt ny organisation med samordnad operationskoordinering i teamen VE öron, näsa, hals Utmaningen är att finna hållbara lösningar på att vara en attraktiv arbetsgivare med värdegrunden i fokus där en positiv effekt på organisationsnivå blir sänkt sjukfrånvaro, vilket även är kopplat till kompetensförsörjning. För att uppnå målet har det utarbetats en handlingsplan som innehåller aktiviteter som har genomförts under 2017: 24

25 - Den regionala rehabiliteringsprocessen har reviderats under året och genom utbildnings-insats har den implementerats på SUS. - Finsamprojektet har övergått i drift genom rehab råd vilka startats successivt inom samtliga verksamhetsområden. - Framtagande av informationsmaterial gällande rehabiliteringsprocessen som ska användas på arbetsplatsträffar. - Kartläggning av rehabiliteringsprocessen i förhållande till Adato och olika roller och planering av införande av ny förenklad version av Adato. - Under våren genomfördes två utbildningsinsatser i hälsosam schemaläggning där samtliga chefer på SUS var inbjudna och det fanns även möjlighet att se utbildningen digitalt i efterhand. Under första delen av år 2017 har sjuksköterskor dagtid från externa bemanningsföretag enbart använts inom operation, anestesi och på akutmottagningarna i Malmö och Lund. Målet är att genom nya anställningsformer erbjuda flexibla lösningar för att kunna möta önskemål om att lättare kunna kombinera arbete och privatliv på ett tillfredsställande sätt. En viktig faktor är att behålla medarbetare med hög kompetens och möjliggöra för dessa att utvecklas. Region Skåne ska stimulera de medarbetare som önskar att utveckla sin kompetens och att byta mellan olika arbetsplatser. Genom att arbeta i resursteamet erbjuds medarbetarna daglig kompetensutveckling eftersom man arbetar inom Skånes universitetssjukvårds samtliga specialiteter Resursteamet utökade under våren sin bemanning med både sjuksköterskor, undersköterskor och medicinska sekreterare för att skapa möjlighet till interna lösningar vid bemanningsbrist. Utökningen har främst varit i Lund. SUS beslut om utfasning av externa bemanningsföretag gör att efterfrågan på det interna resursteamet har ökat. Den önskade effekten av stoppet är förutom sänkta kostnader och bättre arbetsmiljö att kunna rekrytera från externa marknaden tillbaka till SUS. Genom samverkan mellan den nya regionala IT-organisationen och SUS har ambitionsnivån ökat för införande av digitalisering under Den förändrade regionala organisationen följs upp inom Skånes universitetssjukvård genom inrättande av ett särskilt programkontor. Handlingsplan för implementering av 1177 Vårdguidens e-tjänster i Skånes universitetssjukvård är utgångspunkten för förvaltningens arbete som sträcker sig framåt i tiden i takt med att nya e-tjänster utvecklas eller blir tillgängliga. Prioriterade områden Primärvården befolkningens naturliga förstahandsval Samarbetet med akutmottagningarna i Malmö och Lund har fortsatt att utvecklas positivt. Den nya Vårdcentralen Södervärn som invigdes i dec-16 är nu inbjudande och öppen mot Södervärn i syfte att minska gående besök till Akutmottagningen. Under året har i princip alla privata hälsovalsenheter blivit knutna till Kvälls- och helgmottagningen på Södervärn. Filialerna på akutmottagningarna handlägger allt fler fall av primärvårdskaraktär. Telefontillgängligheten är fortsatt god men sparbeting på många enheter medför en ökad sårbarhet vid oplanerad frånvaro. Utbildningar i samtalsmetodik har genomförts. Samarbetet med 1177 har utvecklats. Under året har digitala vårdenheter i andra landsting kraftigt ökat sin volym av besök. Den offentliga Primärvården i Skåne har gjort initiativ till motsvarande egen lösning sedan 2015 som inte har etablerats. Utredning pågår kring kostnadsansvaret för denna typ av besök. Division 5 har sökt och erhållit projektmedel för att förbättra omhändertagandet vid psykisk ohälsa utifrån nya nationella riktlinjer. Utbildningar och verktyg har startat upp under året. Modellen ska spridas till övriga delar av Skåne. 25

26 Samarbete för minskad sårbarhet for bra tillgänglighet. Division 5 har framfört att nuvarande ägardirektiv motverkar samarbete mellan resultatenheterna. Hälso-och sjukvårdsavtalet med kommunerna. Under året har förberedelsearbete gjorts och verksamheten med mobila team utvecklats. Antalet hembesök och särskilda individuella vårdplaner (SIP:ar) har ökat. Handlingsplan för oberoende av hyrläkare har tagits fram. Åtgärder för rätt använd kompetens har påbörjats. Sjukskrivningar 0-14 dagar vissa åkommor till fysioterapeut och distriktssköterska, psykologer i första linjen vid psykisk ohälsa. Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övergripande mål Tillgänglighet, kompetens och effektivitet inom akutsjukvården ska förbättras jämfört med 2016 Akutsjukvård IDnr Målnivå 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel patienter med misstanke om svår sepsis ID ,5 % 98,1 % som erhåller antibiotika inom 1 timme Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar ID0068 > 80 % 56,2 % 85,6 % 64,2 % 89,1 % 68 % 91,5 % Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom ID0081 > 80 % 69 % 68,1 % 69,7 % 24 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart ID0269 < 40.0 min 49 Lund Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke 50 lund 43 Malmö 58 Lund 46 Malmö 40 Malmö ID0153 > 15 % 92 94,8 91,5 Kommentar: Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Rätt vårdtid för vissa patienter är mer än 4 timmar på akuten. Det gäller patienter där en längre observation och behandling på akuten ersätter inläggning på avdelning. Målet är att patienter som ska läggas in ska lämna akuten inom 2 timmar från det att beslut om inläggning är taget. Som visas i diagrammet nedan är det en mindre andel som gör det. Även här är vårdplatsbristen orsaken. Att hitta en ledig vårdplats kan ta flera timmar i anspråk. Tyvärr tar detta tid från akutpersonalen på jourtid då vårdplatskoordinator ej är tillgänglig. Detta gäller nattetid onsdag till lördag. Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Svårigheten med att nå målet för höftfrakturpatienterna uppstår speciellt vid extra höga inflöden av höftfrakturer och övriga högprioriterade akuta patienter, patienter som alla konkurrerar om det tillgängliga operationsutrymmet. Alternativa turordningsregler för akuta operationer har utvärderats under våren. Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme Aktuella mätningar baseras på registrering i Melior och är inte kompletta. Risken är därför stor att mätningarna ger en för positiv bild. Arbete pågår med att justera Meliormallen så att mätningen blir mer komplett. Tid till propplösande behandling vid stroke (ID0269) Medianvärde för trombolysstart har förbättrats jämfört med föregående mätning. Analys och förbättringsarbete och pågår. Vi ligger i nivå med flera andra universitetssjukhus i landet som har samma förutsättningar för akut strokevård men arbetar med att försöka korta tiderna ytterligare. Tillgång till akutjournal kommer att standardisera och förbättra registrering av ankomst till sjukhus. Detta beror framförallt på att det fortfarande saknas CT-utrustning på akutmottagningen i Lund. 26

27 Resultatet för andel reperfusionsbehandlade patienter vid stroke (finns även under avsnitt strokesjukvård) förbättras däremot successivt och SUS uppnår målet. Återställning av blodflöde till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid SUS har ytterligare ökat måluppfyllelsen för andelen patienter som får reperfusion inom rekommenderad tid i samband med hjärtinfarkt (STEMI). Att uppnå måltalet 90 % av patienterna inom rekommenderad tid är i nuläget inte möjligt, pga. begränsade lab-resurser på jourtid (75 % av veckans timmar). På jourtid är endast ett laboratorium aktivt för akuta kranskärlsinterventioner. Om det kommer in flera akuta patienter samtidigt måste medicinska prioriteringar göras och någon patient får vänta. SUS ser det inte som rimligt att i nuläget öppna upp ytterligare ett labb i regionen på jourtid, trots att detta är enda sättet att nå tidsmålen vid STEMI. Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Övergripande mål Patientens väntetid från välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart ska följa målen i de nationella standardiserade vårdförloppen Alla cancerpatienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska Indikatorer (standardiserade vårdförlopp) IDnr Målnivå 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Akut myeloisk leukemi ID0272 > 80 % 100 % 96 % 80 % Huvud Halscancer ID0273 > 80 % 65 % 60 % 64 % Matstrupe-magsäckscancer ID0274 > 80 % 41 % 33 % 38 % Prostatacancer ID0275 > 80 % 23 % 22 % 12 % Urinblåsecancer ID0276 > 80 % 3 % 7 % 5 % Lungcancer ID0277 > 80 % 11 % 5 % 5 % Bröstcancer ID0278 > 80 % 38 % 52 % 44 % Tjock- och ändtarmscancer ID0279 > 80 % 20 % 43 % 39 % Lymfom ID0280 > 80 % 36 % 36 % 49 % Allvarliga ospecifika symtom AOS ID0307 > 80 % 60 % 63 % - Bukspottskörtel ID0308 > 80 % 33 % 18 % - Cancer med okänd primärtumör CUP ID0309 > 80 % 58 % 55 % - Gallblåsa ID0310 > 80 % 16 % 25 % - Hjärntumör ID0311 > 80 % 79 % 59 % - Lever ID0312 > 80 % 23 % 24 % Hudmelanom ID0313 > 80 % 75 % 81 % - Myelom ID0314 > 80 % 89 % 100 % - Äggstockscancer ID0315 > 80 % 39 % 47 % 31 % Kontaktsjuksköterska ID % 43 % 31 % Patientens väntetid från välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart ska följa målen i de nationella standardiserade vårdförloppen Redovisning av måluppfyllelse 2015 är för pilotförloppen hämtad från QV applikationen SVF Vårdförlopp, medan måluppfyllelse för övriga vårdförlopp motsvarar resultat 2015 enligt respektive kvalitetsregister. Detta medför att jämförelse med 2016 och 2017 kan försvåras då ledtidmålets beskrivning har förändrats i flertalet fall genom införandet av SVF. I dagsläget uppnås det nationella ledtidsmålet för två vårdförlopp; akut leukemi och myelom. 27

28 Bristen på operationsresurser är den främsta orsaken till försämrad måluppfyllelse för exempelvis bröstcancer och kolorektalcancer. Men även vårdplatskapaciteten är en flaskhals, vilken skulle bli tydligare om behovet av operationsresurser var bättre tillgodosett. Betydande förbättringar har dock gjorts inom vissa förlopp, exempelvis lungcancer och prostatacancer. Även inom övriga förlopp har ett stort arbete gjorts i att kartlägga, analysera och förbättra olika delar av vårdprocessen. Förbättringsarbetet inom cancersjukvården är framför allt inriktat på kvalitetsutveckling, till gagn för patienten. Stort arbete har lagts ner på att så långt det varit möjligt försöka upprätthålla tillgängligheten trots ovan beskrivna resursbrist. I detta har bland annat ökad poliklinisering varit ett viktigt verktyg, vilket dessutom har positiva ekonomiska effekter. Härutöver bör nämnas att ett mycket målinriktat arbete har genomförts i samarbete mellan bild- och funktionsverksamheten och kliniska specialiteter för att bygga ut kapacitet och anpassa verksamheten till vårdförlopp. Vidare planeras för kösatsningar avseende koloskopi och RALP (radikal prostatektomi). Ytterligare åtgärder för att reducera väntelistan och därmed förbättra måluppfyllelsen kan bli aktuella. Fortsatta diskussioner kring profilering och arbetsfördelning via samarbete inom Region Skåne och inom Södra Sjukvårdsregionen pågår. Exempel på detta är samarbete med Kryh inom kolorektalkirurgi, kring robotkirurgi med Sund och Växjö och även diskussioner med Karlskrona rörande halskirurgi. Samarbete diskuteras med Hallands sjukhus. Halland har sagt sig vara positiva, speciellt om samarbetet präglas av långsiktighet. Alla cancerpatienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska Samtliga patienter erbjuds idag en kontaktsjuksköterska. Registrering av vårdkontakter för kontaktssjuksköterska är inte optimal, varför uppföljning av indikatorn endast visar 48 %. Ett förtydligande av regionala riktlinjer för registrering kommer att beslutas inom kort. Under 2017 har funktionen förstärkts inom onkologi för melanom, gastrointestinal cancer och huvudhals cancer. Likaså har en förstärkning gjorts inom kirurgiska discipliner för gynekologisk cancer, sköldkörtelcancer samt för urologisk cancer, inom vilka områden man tidigare inte har kunnat erbjuda alla cancerpatienter en namngiven kontaktsjuksköterska. En ständig utveckling av funktionen pågår i syfte att tydliggöra kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter och att förbättra patientprocessens flöden mellan olika ansvariga VO. Befintlig regional funktionsbeskrivning har under 2017 reviderats enligt överenskommelse i Strategiskt cancerråd Region Skåne. Förankring har skett i Styrgrupp cancerprocesser SUS. Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Övergripande mål Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning Indikator IDnr Målnivå 2017 Utfall Utfall Hänvisning till annan förlossningsavdelning ID0263 <5 % 6,5 5,4 Utfall 2015 Inom kvinnosjukvården vid Skånes universitetssjukvård sker ett aktivt arbete för att nå målet med en barnmorska per aktiv förlossning. SUS hade dubbelt så många hänvisningar i juli i år jämfört med Analys av dessa siffror ger inget annat resultat än att ökningen är en naturlig variation. Bemanningen var förhållandevis god på SUS. Äldre Index/Indikatorer Äldre IDnr Målnivå 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Fallriskbedömning ID0012 >79,5 % 85 % 84 % 82 % 28

29 Riskbedömning avseende trycksår ID0021 >79,5 % 85 % 84 % 81 % Riskbedömning avseende undernäring ID0023 >79,5 % 84 % 83 % 80 % Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för ID0013 >95 % 89 % 89 % 89 % patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 ID0223 >95 % 84 % 85 % 85 % år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Vårdplan avseende undernäring för patienter 65 år och äldre med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning ID0292 >95 % 85 % 86 % 86 % Demensutredning ID0039 >80 % Mäts mot befolkning regionalt Återinskrivning 30 dagar för äldre ID0091 >10 % 14,2 % 13,9 % 13,4 % minskning/år Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, ID0015 >50 % 25,0 % 24,7 % inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång ID0016 >50 % 89 % 89 % 89 % (primärvård) Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) ID0028 < DDD/ % 85 % 85 % Fall, trycksår och undernäring SUS nådde målen för samtliga riskbedömningar men inte för upprättade vårdplaner. Vårdavdelningarna arbetar med prevention av trycksår, undernäring och fall utifrån SUS förvaltningsgemensamma riktlinjer och ett evidensbaserat kunskapsunderlag för respektive område. Alla medarbetare i vården ska genomföra en webbutbildning om trycksår, undernäring och fall. Under året producerade SUS även en webbutbildning om munhälsobedömning och vårdåtgärder för munhälsa på sjukhus. Vårdutvecklare driver sjukhusövergripande nätverk samt erbjuder verksamhetsstöd och utbildningsinsatser till avdelningar som så önskar. För ökad patientdelaktighet används informationsbroschyrer till identifierade riskpatienter. SUS fortsätter arbeta med insatser för ökat teamarbete i preventionsarbetet och att fler riskpatienter får rätt förebyggande vårdåtgärder insatta. Den SUS producerade utbildningen i munhälsobedömningen genomfördes av 479 medarbetare under SUS arbetar också för att fortsatt förbättra det trycksårspreventiva arbetet så fler riskpatienter och patienter med trycksår får förebyggande och avlastande åtgärder. Obligatoriska åtgärder för samtliga riskpatienter är adekvat tryckavlastning, daglig hudinspektion samt vid behov planerade lägesändringar enligt schema. Återinskrivning 30 dagar för äldre För indikatorn oplanerad återinskrivning av personer över 65 år ligger SUS liksom de senaste åren kring % oplanerad återinskrivning, vilket är lägst av de stora sjukhusen. Förändringen i SUS resultat under de senaste åren från ca 14 % till ca 15 %, kan bero på minskningen av antal vårdplatser. Det faktum att indikatorn ligger ganska stabilt över åren tyder på ett systemfel snarare än variationer i kapacitet. En viss mängd patienter återinläggs regelmässigt och indikatorn fångar dessa förväntade återinläggningar. Olämpliga läkemedel för äldre SUS arbetar för att förbättra läkemedelssäkerheten med 1) tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i sjukhusvård 2) tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvård 29

30 3) kvalitet- och analysarbete i verksamheterna inkl. utbildning gällande läkemedel Farmacevternas närvaro på vårdavdelningar och vårdcentraler bidrog till en ökad medvetenhet kring risker vid läkemedelsordination och läkemedelshantering och att förbättringsåtgärder har identifierats. Diabetes sjukhus Diabetes Sjukhus IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 - aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) ID0193 < 20 % 19,3 % 20,7 % 20,4 % Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) ID0236 > 90 % 84,5 % 84,4 % 84,7 % Median-HbA1c (T1D >18 år) ID0237 < 64 60,7 60,8 61,2 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning ID0194 > 99 % 96,7 % 96,4 % 97,3 % senaste året (T1D >18 år) Andel som genomgått ID % 97,9 % 97,6 % 97,4 % ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) ID % 89,4 % 89,1 % 88,9 % Data i tabellen ovan kommer från den regionala Kvalitetsportalen där 12-månadersresultat fr Nationella Diabetesregistret (NDR) läggs in två gånger per år. De stora skillnaderna i resultaten beror fa på att populationen som mäts i regionens uttag ur NDR, är större än den verksamheten mäter på. Detta klargjordes i kommunikation med koncernkontoret vid ett tidigare uppföljningstillfälle. SUS når målet för median-hba1c och ligger nära målet för blodsocker räknat i andel patienter. För blodtrycksmålet finns förbättringspotential. Verksamheten rapporterar att majoriteten av patienterna får fot- och ögonundersökning enligt plan, medan regionens data (också från NDR) visar ett gap till måluppfyllelse. Nyckelpersoner inom diabetesvården behöver komma fram till en gemensam resultatpresentation och analys. Diabetes primärvård Diabetes Primärvård IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel med HbA1c >70 mmol/mol ID % Data har inte gått att få fram (T2D* 18 år) Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) ID % Data har inte gått att få fram Median-HbA1c (T2D >18 år) ID0199 < 55 Data har inte gått att få fram mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning ID % Data har inte gått att få fram senaste året (T2D >18 år) Andel som genomgått ID % Data har inte gått att få fram ögonbottenundersökning senaste 3 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) ID % Data har inte gått att få fram Hjärt/lung sjukvård Hjärtsjukvård IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) ID0152 > 85 % 92 % 94,8 % 91,5 % Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom ID0153 > 90 % 77,3 % 78,5 % 74 % rekommenderad tid 30

31 Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid ID0154 > 80 % 96,7 % 96,9 % 94,2 % hjärtinfarkt (NSTEMI) Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid ID0155 > 90 % 96,8 % 97,9 % 97,2 % hjärtinfarkt (NSTEMI) Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp ID0156 > 90 % 89,5 % 93,1 % 90,8 % vid hjärtinfarkt Täckningsgrad i kvalitetsregister ID0157 > 95 % 89,5 % 90,9 % 90,3 % Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA ID0158 > 90 % 87,5 % 85,2 % 68,6 % som genomgår uppföljning Andelen rökare som slutat efter månader ID0159 > 70 % 55 % 59,2 % 55,8 % Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram ID0160 > 60 % 77,8 % 83,4 % 56,6 % efter månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm ID0163 > 75 % 83,6 % 87,2 % 70,7 % Hg efter månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ID0043 <10 % 9 % Aktuella data avser ovanstående period och är kvalitetskontrollerade och publicerade via QlikView kvalitetsapplikation. En preliminär analys av helårsdata 2017 är genomförd som visar på förbättrade måluppfyllelser jämfört med de redovisade 12 månadsresultaten. Dessa data får dock kommenteras separat när dessa är publicerade efter genomförd kvalitetskontroll. SUS arbetar kontinuerligt med alla kvalitetsmålen i SWEDEHEARTs kvalitetsregister. Arbetet har varit framgångsrikt och vid jämförelse med andra universitetssjukhus i Sverige har vi legat bland de allra bästa. SUS har arbetat målmedvetet med slutenvårdsmålen genom att nogsamt följa upp att exempelvis all evidensbaserad terapi blir utförd och i de fall det fallerat har vi återkopplat personligen. Vi ser förbättring i nästa alla parametrar. SUS når inte målen fullt ut vad gäller tid till reperfusion i samband med STEMI, detta trots att vi jagat tidstjuvar. Den mest sannolika förklaringen är att SUS på jourtid, vilket utgör 75 % av veckans timmar, bara har ett laboratorium aktivt för akuta kranskärlsinterventioner och ibland kommer det två eller tre patienter samtidigt och personalen tvingas göra medicinska prioriteringar och någon får vänta. SUS bedömer det inte rimligt att i nuläget öppna upp mer än ett labb i regionen på jourtid, detta ses annars som enda sättet att nå tidsmålen vid STEMI. Vad gäller de sekundärpreventiva målen har SUS även här förbättrat sig, mest påtagligt gäller det blodtryck och blodfetter. Ett av skälen till detta är det workshift som SUS utfört, där verksamheten har minskat på läkarmottagningar och ökat sköterskekontakten. Sjuksköterskorna har intensifierat måluppföljningen och därmed justeringen av läkemedel. Även vad gäller rökavvänjning arbetar SUS aktivt med dessa patienter och informerar dom redan när patienten ankommer och sedan kontinuerligt under hela vårdtillfället, om vikten av att sluta röka. Vid uppföljning erbjuds hjälp med rökavvänjning och remiss till specialiströkavvänjning via Hälsoenheten i Malmö. Man måste komma ihåg att det totala antalet rökande patienter är lågt, de som fortfarande röker efter hjärtinfarkt är de mest inbitna rökarna och de som är minst benägna att få hjälp med rökavvänjning men här finns en förbättringspotential. Uppgifter på andel patienter som återinskrivs inom 30 dagar vid hjärtsvikt är hämtade från QlikView PASiS öppenvård och avser patienter som vårdats inom SUS slutenvård för hjärtsviktssjukdom som återinläggs på inom SUS slutenvård av samma anledning. För hjärtsviktspatienter som vårdas inom verksamhetsområde hjärt- och lungmedicin uppnåddes målet om mindre än 10 % akut återinläggning. Skillnaderna mellan olika månader och år kan sannolikt 31

32 förklaras av att det rör sig om relativt få vårdtillfällen där enstaka svårt sjuka patienter med instabil hjärtsvikt kan påverka statistiken mycket. För att bevara och ytterligare förbättra de goda resultaten arbetar verksamheten kontinuerligt med att i enlighet med nationella och internationella riktlinjer optimera utredningen och behandlingen. Detta genomförs med kontinuerlig utbildning av läkare och andra medarbetare, och även en aktiv utbildning av patienterna i egenvård och möjliga egna åtgärder vid symptom eller tecken på försämrad hjärtsvikt. Vid utskrivningen kopplas patienterna till sjuksköterskemottagning med möjlighet till ett tidigt återbesök och en lättillgänglig telefonrådgivning. Med nuvarande resurser finns det inte möjlighet att erbjuda samtliga hjärtsviktspatienter uppföljning inom den specialiserade öppenvården, men kardiologer från SUS har deltagit aktivt i att etablera hjärtsviktsmottagningar vid SUS vårdcentraler. För närvarande finns det dock endast fem ackrediterade hjärtsviktsmottagningar i primärvården. Dessa besöks regelbundet av kardiologspecialist för konsultationer och patientbedömningar på plats. Övriga vårdcentraler har tillgång till telefonkonsultationer på daglig bas. Verksamhetens medarbetare har deltagit i framtagande av Södra sjukvårdsregionens Vårdprogram för kronisk hjärtsvikt och även i Läkemedelsrådets regionala behandlingsrekommendationer. Under våren har SUS också tillsammans med Läkemedelsenheten i Region Skåne planerat och genomfört verksamhetsdialoger kring hjärtsvikt i Malmö/Lund och även Kristianstad, Helsingborg och Ystad i syfte att sprida kunskap och förbättra omhändertagandet av patienter med kronisk hjärtsvikt. Stroke Strokesjukvård IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK ID0270 > 90 % 81 % 75 % 78 % Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller ID0131 > 15 % 24 % 21 % 18 % trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter ID0151 > 70 % 87 % 89 % 96 % kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) Mediantid från ankomst till sjukhus till ID0269 < 40 min 50 lund trombolysstart Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke ID0150 > 80 % Lund Malmö Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter ID0203 > 87 % Lund stroke Malmö Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd ID0204 > 75 % och hjälp efter 3 månader Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke ID0205 > 80 % 40 Malmö Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt ID0206 > 75 % 79 % 78 % 80 Andel med rökstopp 3 mån efter stroke ID0207 > 80 % 88 % 80 % 84 Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader ID0208 > 90 % 79 % 66 % 61 SUS har förbättrat resultaten för direktintag av patienten på strokeenhet trots vårdplatsproblematiken. Akuta övervaknings-och behandlingsplatser för trombolys är öppna i både Lund och Malmö. Det finns dock stängda ordinarie vårdplatser, vilket gör att en del patienter måste utlokaliseras. Stängning har 2017 berott på ombyggnad, renovering och rekryteringssvårigheter. Rekryteringssvårigheter avseende sjuksköterskor kvarstår. 32

33 Andel reperfusionsbehandlade strokepatienter har förbättras kraftigt över tid och ligger över måltalet. Mål för användning antikoagulantia och statiner uppnås. Den något låga andelen som fått blodtryckssänkande behandling vid utskrivning beror på att vårdtiderna är korta och det är inte lämpligt att så tidigt i vårdförloppet börja med blodtryckssänkande behandling. Detta påbörjas istället vid uppföljning. SUS uppnår måttlig målnivå enligt Riksstroke >70%. Medianvärde för trombolysstart har förbättrats jämfört med föregående mätning. Analys och förbättringsarbete och pågår. Vi ligger i nivå med flera andra universitetssjukhus i landet som har samma förutsättningar för akut strokevård men arbetar med att försöka korta tiderna ytterligare. Tillgång till akutjournal kommer att standardisera och förbättra registrering av ankomst till sjukhus. Tremånadersuppföljning - Resultatet har förbättrats avseende tillgodosedda behov av stöd och hjälp 3 månader efter stroke. Måluppfyllelsen är god gällande andel patienter som klarar sig själva tre månader och också för nöjdhet med rehabilitering tre månader efter utskrivning. För merparten av patienter med omfattande rehabiliteringsbehov sker rehabilitering utanför specialistvården. Rehabiliteringsbehovet bedöms och planeras vid utskrivning. Värdena ligger i nivå med rikets. Rökstopp efter stroke redovisas inte längre som tidigare i Riksstroke och vi har inte möjlighet att ta fram dessa siffror. Förbättringsarbete avseende rökavvänjning och rökstopp pågår med hjälp av bland annat information från hälsoenheten Uppföljningsbesök ska huvudsakligen ske i primärvården och andelen har förbättrats sedan föregående mätning. Palliativ Indikatorer Palliativ vård IDnr Målnivå 2017 Utfall sep 16 -aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90 % 57 % 57,3 % 61,2 % Smärtanalys och regelbunden skattning av ID0124 >50 % 11 % 11,8 % 8,9 % smärtintensitet Samtal om vårdens innehåll och riktning ID0125 >70 % 37 % 34,7 % 28 % (brytpunktsamtal) Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80 % 52 % 49,9 % 49,6 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0127 >90 % 80 % 78,2 % 73,7 % ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <13 % 12 % 12,8 % 12,7 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0192 >95 % 90 % opioid (morfin m.fl.) Antalet patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i hemmet ID0140 ökning Besvaras av KRYH Smärtskattning Många verksamheter uppger att de gör regelbunden smärtskattning men att det inte registreras i registret. Skattningen sker heller inte alltid med validerat instrument vilket är ett krav i registret. I det nationella vårdprogrammet för palliativ vård anges att det räcker med en ordinär VASskala. Brytpunktssamtal tydlig förbättring av registreringen, men fortfarande långt ifrån målet 70 %. Dokumenterad munhälsoinspektion registreringen ligger de tre senaste åren kring 50 %, mål 80 %. Dokumenterad vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel Resultatet närmar sig successivt målet. Förekomst av trycksår (kategori 2 4) Med 12,8 % registrering av trycksårsförekomst nådde SUS målet < 20 %. 33

34 Förbättringsarbete Tyvärr återspeglar inte resultaten i registret det stora engagemang angående palliativ vård, som utvecklats på SUS de senaste åren. Flera verksamheter har startat upp samarbeten med ASIH. Till exempel har inletts med ASiH för att inkludera även barnsjukvård Uppföljning av arbetet med krishantering och SRSA Regionfullmäktige har i mandatperiodens regionala krishanteringsplan beslutat att Region Skånes verksamheter systematiskt ska arbeta med risk- och sårbarhetsarbete (SRSA). Av beslutet framgår även att upphandlande enheter utifrån beställarens krav ska framställa kontinuitetskrav på leverantörer för att åstadkomma leveranssäkerhet. Detta för att skydda och kontinuerligt kunna bedriva verksamhet, med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. Det systematiska SRSA-arbetet ska innefatta riskhantering, kontinuitetshantering, planarbete och erfarenhetsåterföring efter händelser. Mål : Med utgångspunkt i verksamhetens uppdrag och mål identifiera: Skyddsvärd och samhällsviktig verksamhet inom det egna ansvarsområdet Kritiska aktiviteter som alltid måste fungera Risker och hot mot det som bedömts skyddsvärt Kritiska beroenden för det som bedömts skyddsvärt. SUS har genom utvärdering av de vanligast förekommande avbrotten, samt de avbrott som får störst konsekvenser för samhällsviktig verksamhet, identifierat ett antal områden som stämmer in på ovan kriterier. Se vidare i mål 4. SUS har genomfört ett arbete tillsammans med de verksamheter/enheter som har rikssjukvårdsuppdrag. Tanken är därefter att sprida budskapet kring kontinuitetsplanering med deras goda exempel i övriga delar av verksamheten. Målet är att höja medvetenheten kring systematiskt risk- och sårbarhetsarbete. Mål : Organisationen har utbildat och övat relevant personal som berörs av arbetet med samhällsviktig verksamhet. Förvaltningen planerar, genomför och medverkar i utbildningar och krishanteringsövningar som berör arbetet med samhällsviktig verksamhet. Enhet säkerhet och katastrofmedicin har bland annat under året utbildat förvaltningsledningen, DAL (driftsansvarig läkare) och DASSK (driftsansvarig sjuksköterska) i stabsmetodik samt kris- och katastrofledning. Mindre övningar sker kontinuerligt genom spontana besök på avdelningarna. Där testas t.ex. verksamhetens medicinska beredskap gällande hantering av krislägen men även handfasta processer och beroenden såsom; IT-system, gas samt andra kritiska beroenden, i regel utifrån lokala reservplaner. Utöver detta har SUS deltagit i en arbetsgrupp som tar fram en regional utbildning i SRSA för samtliga medarbetare och chefer i Region Skåne, som planeras färdigställas till första kvartalet -18. SUS har vidare deltagit på regionsgemensamma övningar i exempelvis värmebölja samt med fokus på terror. Samverkan med andra förvaltningar sker genom medverkan i den regionala SRSA-grupperingen samt i Krisberedskaps- och säkerhetsrådet. 19 september arrangerades en kvällsövning där SUS hela kris- och katastroforganisation övades. Scenariot var att en lastbil exploderade intill en sjukvårdsbyggnad med följden att samtliga patienter och personal i byggnaden behövde evakueras. Mål : Verksamheten genomför regelbundet bedömningar av risker och sårbarheter i verksamheten och dessa innehåller bland annat: Identifiering och prioritering av verksamhetens risker. Sannolikhet för och konsekvens av att riskerna inträffar. Utvärdering av riskerna i relation till verksamhetens mål/krav. 34

35 Åtgärdsplan för hantering av riskerna. Förvaltningen genomför regelbundet analyser där bedömningar av risk och sårbarhet ligger till grund för förslag till åtgärdsplaner. Ett urval av de analyser som genomförts under efterfrågad period: Nutrium (riskanalys ur ett informationssäkerhetsperspektiv) Tag on (riskanalys ur ett informationssäkerhetsperspektiv) Brutna vårdkontakter (riskanalys ur ett informationssäkerhetsperspektiv) Skånekatalogen Låsning av akutmottagningen (med anledning av rådande omvärldssituation) Patient med hotbild (med anledning av rådande omvärldssituation) Spårvagn i Lund (med anledning av ombyggnation) Slutligen, SUS avser även att öka samarbetet med representanter från NSM, detta i syfte att såväl öka verksamhetens motståndskraft som att öka beredskapen kring handlingsplaner ifall ombyggnationer (i samband med NSM och NSL) resulterar i att SUS inte kan bedriva verksamhet i sina lokaler. Händelseanalyser genomförs kontinuerligt inom förvaltningen. Mål : Verksamheten har beslutat och genomfört åtgärdsplan för hantering av identifierade och prioriterade risker. Genom identifiering av de vanligaste förekommande driftsstörningar som SUS- Tib hanterar så är SUS målsättning är att ta fram förvaltningsövergripande reservplaner för följande områden: El Gas IT Vatten Telefoni Ventilation Värme/Kyla Lokaler (avser i första hand reservplaner/handlingsplaner i samband med NSM) Mål : Verksamheten har genomfört och dokumenterat konsekvensanalys av viktiga/kritiska produkter och tjänster (som kan innehålla): Vilka aktiviteter och beroenden i form av interna och externa resurser som behövs för att leverera produkterna och tjänsterna. Vilken konsekvens ett avbrott på dessa aktiviteter och resurser har för verksamheten. Definition av hur länge produkten och/eller tjänsten kan ligga nere utan att verksamheten hotas (acceptabel avbrottstid). Definition vid vilken tidpunkt produkten och/eller tjänsten måste vara återställd. Ett test har utförts för beroendet av hissar på SUS, detta som en utvärdering av den beroendeenkät som delats ut av AKSM. En reviderad enkät kom ut under sommaren och kommer att genomföras i höst. Testet av enkäten visade bland annat vilka konsekvenser ett avbrott på hissar skulle innebära, samt hur lång tid olika verksamheter klarar ett avbrott innan allvarliga konsekvenser inträffar. Utöver detta har rikssjukvården för barn- hjärtkirurgin tagit fram en kontinuitetsplan/reservplan utifrån krav från Socialstyrelsen. I denna identifierades ett antal interna och externa viktiga/kritiska beroenden. Vidare arbete med planer för övriga rikssjukvårdsuppdrag pågår. 35

36 Mål : Verksamheten har metoder för att följa upp och utvärdera inträffade händelser och övningar. Driftshändelser och övningar följs upp i flertalet olika grupperingar. Däribland; SUS styrgrupp för risk, kris och katastrof, SUS olika kommittéer (gas, el samt VA) samt i Krisberedskaps- och säkerhetsrådet. Utöver det följs även händelser upp i SUS-TiB grupperingen där återkommande händelser identifieras och förmedlas vidare till ansvarig. Avslutningsvis, styrkan med SUS-TiB är att SUS förvaltning ökat sin motståndskraft gällande oväntade händelser samt att SUS ökat sin förmåga till snabbt agerande vid pågående händelse. Händelseanalyser genomförs då en händelse inträffat, som medfört att en patient kommit till allvarlig skada, eller kunde ha skadats allvarligt. I samband med Lex Maria har SUS som målsättning att genomföra en händelseanalys. SUS använder sig av AvIC som är Region Skånes IT-stöd för avvikelsehantering och förbättringsarbete. Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Inom sjukhusvården totalt ökade mellan åren besöken inom öppenvården, medan både vårddagar och vårdtillfällen inom slutenvården minskade. På grund av brist på operations- och anestesisjuksköterskor har operationskapaciteten varit lägre 2017 än föregående år. Även bristen på vårdplatser har bidragit till att antalet operationer minskat. Minskningen gäller framför allt inom områdena kirurgi, kärlkirurgi och urologi. Under 2016 gjordes riktade tillgänglighetssatsningar inom öppenvården t ex inom ortopedi som påverkar jämförelsen mellan åren. Detta förklarar en minskning med besök inom ortopedin. Sjuksköterskebrist inom slutenvården har lett till att ortopedin haft upp till 30 stängda vårdplatser under 2017, och en nedgång med vårddagar (-7,9 %). Njurmedicin tog över ett stort antal dialyspatienter under 2016 vilket lett till att verksamhetens genomförda läkarbesök ökat med 5,7 %. 36

37 Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Efter lång period av neddragen verksamhet kopplat till ombyggnad, flytt och vakanta tjänster har ögonsjukvårdens samtliga delar ökat produktionen under 2017 och kommit upp i full produktion. Detta har lett till att det nu finns få patienter aktuella för operation inom vårdval katarakt. Vårdval Hud har tagit över barnmorskor från primärvården vilket lett till en ökning inom gruppen övriga besök. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Minskningen på 6,4 % i antal besök kan till stor del förklaras av Hälsovalsdelen på grund av vakanshållna tjänster för övrig vårdpersonal samt läkarbrist. Antal hembesök har dock ökat med 7,5 %, och kvalificerade brev- och telefonkontakter ökar också. Problem med att upprätthålla en god telefontillgänglighet kan delvis förklara minskade mottagningstider för vissa verksamheter. Telefontillgängligheten låg på 78,4 % för 2017 med en negativ trend under hösten var telefontillgängligheten 83 %. Barnhälsovården med ändrat barnhälsovårdsprogram förklarar de lägre volymerna i övrigt. Antal listade är totalt sett relativt stabilt på drygt listade. Jämfört med december förra året är det 785 färre listade. Enheter i Lund ökar antalet listade, medan den ökade konkurrensen i Malmö innebär ett minskat antal listade. Även enheter i Omkretsen har tappat listade. Täckningsgraden för 2017 blev 61,1 %, vilket i princip är oförändrat mot Detta är en lägre täckningsgrad än förväntat eftersom ändringar i beräkningsunderlaget medgav en höjning på ca 0,8 % till följd av att kvalificerade telefonkontakter inkluderades i TG-underlaget Förklaringen till oförändrad TG-nivå är delvis lägre besöksvolymer på egna enheter. I övrigt svårt att analysera vad som beror på eventuellt sämre tillgänglighet på primärvårdsnivå respektive satsningar inom specialistvården. En drivande utvecklingsaktör Fokusera på att beskriva uppnådda respektive förväntade effekter/resultat av vidtagna åtgärder i syfte att nå övergripande mål inom respektive avsnitt. 37

38 Om övergripande mål ej nås anges orsak till detta, vilka åtgärder som vidtagits och område som ni bedömer behöver utvecklas och förbättras. Lyft även fram några exempel med goda resultat. För de område som saknar övergripande mål ska ni utgå från beskrivningarna i uppdraget för att besvara vilka aktiviteter och åtgärder som vidtagits. Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården SUS Programkontor för digitalisering är porten till från SUS till Region Skånes satsning på en Samlad Digital Vårdmiljö (SDV). En upphandling som inleddes i december 2016 har fortsatt under våren 2017 och involverat ca 200 medarbetare från Region Skånes förvaltningar. Av dessa har 70 rekryterats från SUS och ingått i Kärngrupp eller olika expertgrupper. Medarbetare på SUS medverkar också i styrgruppen för upphandlingen och utöver detta ger SUS programkontor för digitalisering stöd till IT-avdelningen och även till planeringen av byggnationerna inom SUS och SUND. Inom ramen för programkontoret har också initiativ tagits för att skapa en grupp 2030 för att i nätverksform försöka stimulera digitalisering. Gruppen har bland annat, med hjälp av Innovation Skåne AB, framställt en skrift till råd och hjälp för innovatörer. Detta arbete är i slutfasen. Inom detta samarbete fångas även digitaliseringsinitiativ upp som av olika anledningar ännu inte kunnat förverkligas. Programkontoret leder även en inventering av digitaliseringsaktiviteter i SUS olika verksamhetsområden, i syfte att förstå och kunna bidra till en vidare utveckling. Sammanfattning av aktiviteter under 2017: 1) Medverkan i SDV upphandlingen 2) Vårdavdelning 2030 a. Lathund för interventionsintresserade b. Dragons den 3) Inventering av digitala idéer Självincheckning för patienter under 18 år och patienter med frikort med besök är nu möjligt på ett flertal mottagningar på SUS. Självincheckningen kan göras antingen via en fast automat eller via en mobil enhet. Mottagningen på Centrum för sexuell hälsa, Malmö, Hudmottagningen, Lund, Endokrinologimottagningen, Malmö och Reumatologimottagningen, Lund var de som deltog i pilotprojektet under första halvåret. Ett pilotprojekt startades upp i slutet av året för terminaler och mobil självincheckning med betalningsfunktion och frikortshantering. Enlig regional tidplan ska betalning, mobil app och digitalt frikort kunna färdigställas under Den kliniska forskningen ska öka En viktig framgångsfaktor för SUS universitetsjukvårdsuppdrag är ett nära samarbete med medicinska fakulteten vid Lunds universitet. I alla ledningsgrupper på förvaltnings-, och verksamhetsområdesnivå finns akademiska representanter. Deltagandet i varandras ledningsgrupper är ömsesidigt. SUS och medicinska fakulteten håller också på att se över den övergripande tjänstestrategin med förenande anställningar och adjungeringar. Målet med akademiska representanter och medarbetare med förenade anställningar eller adjungeringar är att de ska vara en länk mellan SUS och akademin för att på sätt främja ett nära samarbete på alla nivåer inom forskning och utbildning. Verksamhetsområdena vid SUS har självfallet som mål att främja forskning och utbildning inom alla yrkeskategorier vilket även märks vid tillsättning av tjänster eftersom vetenskaplig meritering ger fördel vid tjänstetillsättning och också i lönerevision. I medarbetarsamtal beskrivs dessutom forskning inom merparten av verksamhetsområdena vid SUS som stimulerande och något som höjer arbetsglädjen. Disputationer 88 personer disputerade på Skånes universitetssjukhus under

39 Totalt antal professorer/docenter och disputerade vid SUS. Professorer 56 Docenter 156 Disputerat 420 Uttag av forskningstid Under 2017 var måluppfyllelsen för uttag av forskningstid mycket god och uppgick för förvaltningen till 92,2 %. Uppdragsforskning En del av externa anslag utgörs av uppdragsforskning eller avtal med läkemedelsindustrin, vilka fördelar sig med statistik för Region Skåne enligt nedan. SUS andel av uppdragsforskningen utgör cirka 95 % av totala antalet avtal. AVTAL Nya kliniska läkemedelsprövningar Test medicinteknisk produkt Förlängning av studier/amendment Övriga avtal TOTALT Forskningsprojekt med budget På SUS integreras ett mycket stort antal forskningsprojekt med budget löpande i hälso- och sjukvårdsverksamheten. Klinisk forskning, ofta patientnära, genomförs av projektägare eller forskare som i stor utsträckning finansieras via anslag som erhållits i öppen konkurrens genom lokala, regionala eller nationella ansökningsförfarande eller genom avtal med läkemedelsindustrin. SUS enhet för Forskningsekonomi stödjer ALF-ekonomin för hela Region Skåne sedan 2016 och detta arbete har utvecklats under våren SUS enhet för Forskningsekonomi har utvecklat ett system med automatiserade månadsrapporter för alla projekt och alla projektägare på SUS som har bidragit till ökad kvalitetssäkring i rapportering och uttag. Omslutning (förbrukning) 2017 för forskningsmedel som bedrivs i projektform År 2017 År 2016 Typ av anslag Omslutning (tkr) Antal Omslutning (tkr) Antal Regionalt forskningsstöd ALF forskning SUS stiftelser & donationer Läkemedelsprövningar EU projekt Kvalitetsregister Ufo anslag Övriga externa projekt

40 Handledning för ST-läkare Kravet på SUS är 9 handledarsamtal/år. Hur det ser ut i verkligheten får vi reda på i det samlade resultatet av alla ST-studierektorernas sammanställningar av verksamheternas ST-aktiviteter under 2017 i början av mars. Rikssjukvård och högspecialiserad vård ska fortsatt utvecklas Vid ett nationellt möte på SUS (Malmö ) om framtidens universitetssjukvård var Socialstyrelsen inbjuden att presentera den nya den nationella processen för högspecialiserad vård som med all sannolikhet kommer att gälla från Nytt lagförslag och nya rutiner är under utarbetande på SoS och departementet. Denna nya modell för Nationell Högspecialiserad Vård som innefattar erfarenheter och processer dels från nuvarande mycket noggranna och lagreglerade Rikssjukvårdsprocess, dels från det något mera pragmatiska arbetssättet kring nationella cancerprocesser genom RCC i samverkan. Arbetssättet beräknas starta och anknyter till den nya nationella kunskapsstyrningsprocessen som Region Skåne anslutit sig till genom beslut Regionstyrelsen maj SUS har i dagsläget fyra Rikssjukvårdsuppdrag (Hjärt- och Lungtransplantation, GUCH samt barnhjärtkirurgi) samt från 2018 också för de tre tillstånd som avser viss avancerad barn- och ungdomskirurgi. SUS har också ett antal nationella canceruppdrag. Genom den omorganisation som nu pågår inom SUS (SUS 2022) kommer SUS att stå ännu bättre rustade att möta framtidens behov av nivåstrukturering regionalt och nationellt. En enkät till alla SUS verksamheter gick ut i december 2017 för att inventera verksamheternas förslag på nya nationella högspecialiserade uppdrag. I den fortsatta strategin ingår också en nära koppling till den kliniska och translationella forskningen. Miljö Regiongemensamma miljömål: - Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet - Hälsosam miljö - Hållbar resursanvändning - Stark miljöprofil Redovisa status samt analys av utfall för berörd nämnds/förvaltnings nedbrutna miljömål. Beskriv uppnådda respektive förväntade effekter/resultat av vidtagna åtgärder i syfte att uppnå miljömålen. Vilka områden bedömer nämnden behöver utvecklas/förbättras? Lyft fram några exempel med goda resultat. SUS tar ansvar för den miljöpåverkan verksamheten medför och bidrar till att Region Skånes miljöprogram uppnås. Certifieringsrevision genomfördes i november, som en del av införande av det regiongemensamma miljöledningssystemet (MLS). Den samlade bilden är att SUS bidrog till att Region Skåne som helhet fick ett bra resultat. SUS besökta verksamheter (förvaltningsledning och staber samt 11 verksamheter) fick endast fyra mindre avvikelser, vilket är ett bra betyg. Under året har mycket arbete har lagts på att föra in det MLS. Det har inneburit att resurser omfördelats internt, där det centrala miljöstödet har bidragit till det koncernövergripande miljöledningsarbetet i projektet MLS. Vidare så innebär ett nytt ledningssystem, i alla fall initialt, att samordning och administration kring instruktioner och underlag ökar och det har under 2017 påverkat möjligheterna till att stödja den vårdnära verksamheten. I stort sett samtliga uppföljningssystem har inte kunna leverera uppföljningsdata för Klimatpåverkan från material i Qlikview har sedan 1 april inte gått att använda, på grund av ny leverantör. På liknande sätt har flygresor mellan Stockholm och Skåne, som varit i fokus inom Region Skåne, uppdaterats halvårsvis och med fördröjning (per den 18 december fanns enbart data från jan- 40

41 juni). Inom avfallsområdet, för fraktioner såsom brännbart och källsorterat material finns det inget tillgängligt underlag mer än på årsbasis för sjukhusområdet. Underlaget går inte att bryta ner ytterligare, till exempel till förvaltning, vilket är en försvårande omständighet för att kunna göra en bra analys. Många medarbetare har under 2017 gått utbildningen Hållbara val. 24 % av medarbetarna har gått utbildningen och fått ett godkänt resultat. Parallellt med detta sker kontinuerligt ett arbeta med att visa hur man med enkla medel och nära verksamheten kan bidra till att göra skillnad. En pedagogisk film, historien om en plastsked, används vid utbildning och i möten med verksamheten för att visa att engångsmaterial av plast ger upphov till en stor miljöpåverkan i flera led. Diskussioner utifrån denna plastskeds historia skapar incitament till att verksamhetsnära se över, ifrågasätta användandet av vissa varor/produkter samt på ett enkelt sätt göra skillnad. Därigenom minskar resursanvändningen och uppkomst av onödigt avfall. I linje med detta var trenden under kvartal att koldioxidutsläpp från plastmaterial minskade. Minskningen tros primärt bero på införandet av ett nytt klimatneutralt plastförkläde, nya plastpåsar med lägre klimatpåverkan och införande av Longopac systemet. Under 2017 genomfördes Pilotprojekt Matsvinn som ett samarbete mellan SUS och Regionservice. Pilotprojektets syfte var att minska matsvinnet, specifikt beställningssvinnet av patientmåltider, och att förbättra beställnings- och måltidshanteringen genom att mäta, utveckla och validera metod för att minska såväl kostnader som miljöpåverkan. Av förvaltningens totala antal resor med privat bil i tjänsten står sjukvården för 85 %. Det positiva är att resandet med privat bil minskat inom de flesta verksamhetsområden, även om SUS i totalen har ökat med knappa 1 % i jämförelse med Aktiva beslut inför varje resa, utökad användning av JoJo kort och Skype utrustning uppges som bidragande orsaker. Många verksamhetsområden följer också regelbundet upp sitt resande och har fortlöpande dialoger kring hur medarbetarna reser, vilket bidrar till ett positivt resultat för flera verksamhetsområden. Utfasningen av miljö och hälsofarliga ämnen har pågått under Det har resulterat i att totalt 52 kemiska produkter, som fanns med på Region Skånes utfasningslistor, fasats ut. Även användningen av medicinsk bensin har reducerats med 75 % under året. Nedan följer status för de indikatorer inom miljö som ingick i SUS styrkort Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet. Resor med egen bil i tjänst 2017 har antalet körda mil i privat bil ökat med 1 % jämfört med Totalt redovisades det körda mil i privat bil till en kostnad av 4 miljoner kronor. Vid uppföljning Q2 hade antalet mil minskat med 5 % jämfört med motsvande period 2016, vilket var helt i linje med målet, men därefter har den positiva trenden vänt till en ökning. Koldioxidutsläpp från materialanvändning Målet för 2017 var en 10 % minskning jämfört med jmf Uppföljningen för helåret avseende miljöpåverkan går inte att få fram på ett kvalitetssäkrat sätt. Under kvartal 1 var trenden positiv då plastanvändningen (grön polyeten, polyeten, plast, syntetgummi) minskade med 28 % motsvarande period Målet för 2017 var en 10 % minskning jämfört med jmf Uppföljningen för helåret avseende miljöpåverkan går inte att få fram på ett kvalitetssäkrat sätt. Resor mellan Skåne och Stockholm Under kvartal 1 var trenden svagt negativ gällande användningen av papper vilket ökade med 2 % jämfört med motsvarande period 2016 Målet om att 50 % av resorna ska ske med tåg nåddes inte, men trenden har varit positiv under året. En kommunikationsinsats genomfördes under Q3 för att förbättra måluppfyllelsen. För 2017 gjordes 43 % av resorna med tåg, 41

42 resterande med flyg. Det är en förbättring med 11 procentenheter jämfört med föregående år och det totala antalet resor mellan Skåne och Stockholm har fortsatt minska, 1245 färre enkelresor jämfört med föregående år. Hälsosam miljö Hantering av miljö- och hälsofarliga ämnen Under 2017 har totalt 52 kemiska produkter, som fanns med på Region Skånes utfasningslistor, fasats ut. Medicinsk bensin har minskat med ca 75 % (baserad på inventerad mängd) och arbetet fortskrider med att fasa ut produkten. Ett extra fokus har lagts på att förmå verksamheterna att renodla inköpen av formaldehydlösningar till färre varianter och hänvisa till upphandlade produkter. Hållbar resursanvändning Arbeta avfallsförebyggande Stark miljöprofil Regional webbutbildning Hållbara val gör skillnad varje dag. Hållbarhetsredovisning Möjligheten att samordna och få med förvaltningsspecifika frågor i den egenkontroll enkät som skickats ut centralt, som ett led i införandet av det nya ledningssystemet för miljö, omöjliggjordes på grund av projektets tidplan. Med hänsyn till vårdens belastning har inga extra utskick administreras under hösten, därmed kan detta mål inte följas upp som planerat. Totalt har nu 24 % av SUS samtliga medarbetare genomfört utbildningen med godkänt resultat (3176 medarbetare). 31 % av medarbetarna har gått utbildningen, men alla har alltså inte fått godkänt. Under 2017 genomfördes en kommunikations- och informationsinsats för att öka deltagandet bland medarbetare på SUS, vilket förefaller ha gett ett bra resultat medarbetare blev godkända 2017 vilket är 800 medarbetare fler än SUS arbete med hållbarhetsredovisning utgår ifrån GRI standards (Global Reporting Initiativ). Under 2017 har Intressentanalys och intressentdialog genomförts. Förankring av projektet och de prioriterade intressenterna har skett i förvaltningens ledningsgrupp. Sammanställning om vilka hållbarhetsfrågor som är viktiga för nuvarande och framtida medarbetare har tagits fram. Sedan Q2 har arbetet med att ta fram en hållbarhetsredovisning prioriterats bort och prognosen är att ingen full rapportering kommer att ske under För att få ökade incitament och för att lyckas med målen i det ambitiösa miljöprogrammet, är det önskvärt att relevanta KPI:er tas fram centralt och som baseras på nedbrutna, kvalitetssäkrade underlag med frekvent uppdatering. Miljöprogrammet bör även kompletteras med handlingsplaner som förtydligar ansvar och aktiviteter och att det i budgetprocessen anges vilka regionövergripande mål och delmål som ska prioriteras kommande år. Detta tillsammans är åtgärder som innebär ökade incitament och möjligheter för att verksamhetsnära åstadkomma en förändring i rätt riktning. Attraktiv arbetsgivare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare där verksamhet och goda resultat alltid står i fokus. Det innebär bland annat att erbjuda hälsofrämjande arbetsplatser, bra möjligheter till utveckling för medarbetarna och ett ledarskap som kan och vill ta ansvar för utvecklingen. Region Skåne ska erbjuda utvecklande och stimulerande arbete i god arbetsmiljö. Region Skåne ska vara en arbetsgivare som upprätthåller ett lyssnande, närvarande ledarskap och aktivt arbetar för att skapa jämställda arbetsplatser. 42

43 Region Skåne en attraktiv arbetsgivare Resultat från medarbetarundersökning Till VO Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningar ska öka. Hur har resultat från tidigare medarbetarundersökningar använts i förbättringsarbetet? Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningar ska öka. Hur har resultat från tidigare medarbetarundersökningar använts i förbättringsarbetet? Regiongemensam medarbetarundersökning genomförs inom SUS vartannat år. Den senaste genomfördes under hösten 2016 och resultatet presenterades i november månad Resultat visar bl.a. ett trendbrott som visar på ökade riktvärden inom samtliga förbättringsområden förutom medarbetarkraft. Arbetet med att ta fram handlingsplaner inleddes på alla organisatoriska nivåer under januari månad 2017 och skulle vara klart senast februari under månad så att förbättringsarbetet kunde påbörjas. Respektive chefsnivå inom SUS har ansvar för att resultat av medarbetarundersökningen tas tillvara och att medarbetarna görs delaktiga i arbetet med att ta fram förslag på förbättringsområden och åtgärder. Förbättringsarbetet är i huvudsak chefs- och medarbetardrivet och är en integrerad del av arbetsplatsernas verksamhetsutveckling. Under hösten 2018 genomförs en ny medarbetareundersökning. Avstämning blir då möjlig av de åtgärder man genomfört inom ramen för medarbetarenkätens handslingplaner men också mot andra förbättringsprojekt som är kopplade till verksamhetsutveckling. Trygga anställningar Region Skåne ska erbjuda trygga anställningar och en bra arbetsmiljö. I Region Skåne ska heltidstjänst vara norm och deltid ska ses som en möjlighet om medarbetaren så önskar. Visstidsanställningar ska begränsas. SUS policy i samband med nyanställning är att erbjuda heltidstjänster med möjlighet till deltids anställning. För redan anställda med deltidstjänst finns också möjlighet till heltidstjänst där behov finns. Visstidsanställningar följer regelverket för dessa och tillämpas när det är adekvat. Antal anställa mellan december 2016 och 2017 har ökat med 263 personer. Det är inom huvudgrupperna läkare sjuksköterska och undersköterska som ökningen skett. Fördelning i december när det gäller tillsvidare är 92,8% och visstidsanställda ligger på 7,2 %. Det är ungefär samma nivå som När det gäller förhållandet av hel och deltidsanställda har det skett en ökning på heltidsanställning med 1 % i förhållande till samma tid föregående år. Detta medför att medelsysselsättningsgraden har ökat med 0,3 % till 97,6% och det är kvinnorna som står för ökningen. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Utvecklingsplan och individuell handlingsplan ska upprättas för samtliga medarbetare. För att kunna utveckla vården och säkerställa god vårdkvalitet och patientsäkerhet finns behov av kontinuerlig kompetensutveckling. Detta gagnar också forskningen och utvecklingen inom SUS. Region Skåne har i detta syfte utarbetat kompetensstegar för sjuksköterskor, undersköterskor, psykologer, fysioterapeuter, kuratorer, biomedicinska analytiker, arbetsterapeuter och dietister. Kompetensstegar för fler yrkesgrupper är under framtagande. Arbetet med att ta fram och implementera regionala och förvaltningsspecifika kompetensstegar för olika yrkeskategorier har fortsatt under Inom ett flertal verksamhetsområden pågår arbete med att implementera kompetensstegar för olika yrkeskategorier. I början av året gjordes en uppföljning av satsningen på s.k. Karriärstöd, en intern stöd- och karriärvägledning för medarbetare. Målet har varit att synliggöra interna karriärmöjligheter för att motivera medarbetare att utvecklas och se möjligheter att stanna kvar inom Region Skåne. Uppföljningen visar 43

44 att ett 20-tal medarbetare inom olika yrkesgrupper anmälde sitt intresse och framgångsrika karriärsamtal genomfördes. Information om interna karriärvägar finns publicerade på SUS VGI. Inom verksamheterna genomförs årliga medarbetarsamtal. Vartannat år genomförs medarbetarundersökningar och resultatet från 2016 visar att 84,4 % haft medarbetarsamtal och att 62, 5 % har dokumenterade utvecklingsplaner. Varje uppföljning visar på förbättringar. Ny uppföljning sker i samband med medarbetarenkäten för Utveckling av regioninterna resursteam Region Skåne ska fortsätta utveckla arbetet med de regioninterna resursteamen. Resursteamet utökade under våren sin bemanning med både sjuksköterskor, undersköterskor och medicinska sekreterare för att skapa möjlighet till interna lösningar vid bemanningsbrist. Utökningen har främst varit i Lund. Sedan dess har en del medarbetare valt att avsluta sin anställning. Vilket gör att det fortfarande finns ett rekryteringsbehov för att möta efterfrågan. Några av de som avslutat sin anställning i Resursteamet har stannat inom SUS övriga verksamheter medan andra valt att lämna för andra arbetsgivare. SUS beslut om utfasning av externa bemanningsföretag gör att efterfrågan på det interna resursteamet har ökat. Den önskade effekten av stoppet är förutom sänkta kostnader och bättre arbetsmiljö att kunna rekrytera från externa marknaden tillbaka till SUS. Bokningsgraden av resursteamet är fortsatt väldigt hög och efterfrågan är större än tillgången. Beslut om hur resurserna ska prioriteras fattas därför av styrgruppen för vårdplatser. Inriktningen är att resursteamet ska riktas till verksamheter som därigenom kan hålla flest vårdplatser öppna. En översyn av anställningsvillkoren för resursteamet är gjort för att öka attraktiviteten. Efterfrågan av interims chef har ökat. För att kunna möta den ökade efterfråga pågår diskussioner om hur man bäst ska kunna tillvarata både erfarna chefer och potentiella chefskandidater. Så fort den nya stabsorganisationen för SUS och placeringen av ansvaret för denna funktion är klar fortsätter detta arbete. Önskemål finns om att utöka Resursteamet med ytterligare yrkesgrupper t.ex. HR-specialister, timanställda vak, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Arbetet med att kunna erbjuda läkare för uthyrning har fortsatt under Andra utvecklingsområden inom resursteamet är att ta fram koncept för långtidsuthyrning av medarbetare, hantering av timanställda medarbetare samt trainee för sjuksköterskor. Under första delen av år 2017 har sjuksköterskor dagtid från externa bemanningsföretag enbart använts inom operation, anestesi och på akutmottagningarna i Malmö och Lund. Målet är att genom nya anställningsformer erbjuda flexibla lösningar för att kunna möta önskemål om att lättare kunna kombinera arbete och privatliv på ett tillfredsställande sätt. En viktig faktor är att behålla medarbetare med hög kompetens och möjliggöra för dessa att utvecklas. Region Skåne ska stimulera de medarbetare som önskar att utveckla sin kompetens och att byta mellan olika arbetsplatser. Genom att arbeta i resursteamet erbjuds medarbetarna daglig kompetensutveckling eftersom man arbetar inom Skånes universitetssjukvårds samtliga specialiteter Jämställda löner Årliga uppföljningar av jämställda löner ska även fortsatt göras och osakliga löneskillnader ska minska. På förvaltningsnivå arbetar arbetsgivaren tillsammans med fackliga representanter med att förhindra osakliga löneskillnader kopplat till kön. Detta arbete sker genom en arbetsvärdering av olika befattningars arbetsinnehåll i form av krav och svårigheter. Arbetsvärderingen har tidigare genomförts på regionalnivå och ligger sedan till grund för den kartläggning som genomförs på förvaltningsnivå. Kartläggningens syfte är att upptäcka eventuella osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i de arbeten som anses vara lika eller likvärdiga utifrån arbetsvärderingen. Eventuella osakliga 44

45 löneskillnader hanteras i en handlingsplan och ska åtgärdas inom en fastställd tidplan. Under 2017 fann arbetsgivaren två osakliga löneskillnader kopplat till kön samt en yrkesgrupp där det krävs en extra noga bevakning av löneutvecklingen för kvinnor för att förhindra osaklig lönesättning. Dessa åtgärder har formulerats i den årliga handlingsplanen som kommer följas upp tillsammans med de fackliga representanterna. För att förhindra osakliga löneskillnader utöver kopplingen till kön arbetar respektive verksamhet systematiskt genom att analysera sin lönebild utifrån lönestruktur och löneläge inför den årliga löneöversynen. Om analysen påvisar någon osaklig löneskillnad ska detta åtgärdas i löneöversynen. Det finns även en förvaltningsspecifik riktlinje som tydliggör vikten av likabehandling och förbud av lönekonkurrens vid lönesättning. Denna riktlinje ska följas vid all lönesättning. Arbete med lika rättigheter och möjligheter Region Skåne ska som arbetsgivare arbeta utifrån ett jämlikhetsperspektiv, för allas lika värde och mot diskriminering, samt aktivt arbeta för att internationella och nationella mål inom ungdoms-, jämställdhets-, integrations- och funktionhinderspolitiken uppnås. Handlingsplan ska upprättas i Region Skåne, per förvaltning. Förvaltningarna ska konkretisera jämställdhetsarbetet och övrigt likarättsarbete med målet att Region Skånes medarbetare ska avspegla mångfalden i det omgivande samhället. Beskriv hur arbetet bedrivs och utvecklas. Från den 1 januari 2017 ändrades och utvidgades reglerna i diskrimineringslagens tredje kapitel. Ändringarna innebär att arbetet med aktiva åtgärder i syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter ska omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder, det vill säga; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Åtgärder för att implementera den förändrade lagstiftningen har initierats av koncernstab HR under 2017 och SUS har tillsammans med övriga förvaltningar deltagit i detta arbete. Resultat av arbetet är bl.a: Uppdaterade regiongemensamma rutiner för att säkerställa att alla medarbetare och chefer vet vad som göras om det finns misstanke om att någon utsatts för kränkande särbehandling eller trakasserier. Ett utbildningsmaterial och metodstöd till arbetsplatser för att undersöka risker och arbeta förebyggande och främjande. Uppdatering av befintliga regionövergripande utbildningar inklusive introduktionsprogram för chefer och medarbetare. Genomförda workshops och information om lagförändringarna i ledningsformen. Översyn och effektivisering av lönekartläggningsarbetet. Reviderad process, förenklat analysverktyg och ett nytt utbildningsmaterial. Utbildningsinsatser för chefer, verksamhetsnära HR-specialister, skyddsombud och fackliga företrädare hur man kan förebygga och hantera kränkande särbehandling och trakasserier på arbetsplatsen. Utbildningsinsatserna sker fortsatt genom webinar på VGI. Utbildningen kombineras med reflektion och dialog på arbetsplatsträffar och samverkansforum utifrån ett gemensamt dialogmaterial. Inom SUS pågår också ett fortlöpande arbete för att säkerställa lika rättigheter och möjligheter. Detta sker bl.a. genom årliga uppföljningar av jämställda löner och osakliga löneskillnader. Om analysen visar på osakliga löneskillnader åtgärdas dessa i den årliga löneöversynen. Fortlöpande utbildningar ges också till chefer och ledningsgrupper i lönesättning och arbetsrätt med inriktning på diskrimineringslagstiftningen och Region Skånes lönepolitik. Inom ramen för SUS partsgemensamma arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud ingår även en utbildningsdag som behandlar lika rättigheter och möjligheter med fokus den psykosociala arbetsmiljön och kränkande särbehandling. 45

46 #Metoo uppropet har under hösten satt extra fokus på att medvetandegörande frågor som rör kränkande särbehandling och trakasserier. En bred dialog kring dessa frågor har skett inom SUS organisation och med engagemang från såväl ledningsgrupper som samverkansgrupper och arbetsplatser. I samband med denna dialog har förvaltningsledningen varit tydlig med att kommunicera att det inom SUS råder nolltolerans mot alla former av kränkande särbehandling eller trakasserier. Som ett led i detta kommer introduktionsutbildningarna för nyanställda och studenter att kompletteras så att det blir tydligt vilken policy och vilka rutiner det är som mot kränkande särbehandling och trakasserier. Sedan 2014 pågår även ett omfattande värdegrundsarbete inom SUS. Det är ett viktigt verktyg som genom reflektion och dialog sätter fokus på bemötandet med patienter, deras närstående, kollegor, medarbetare och samarbetspartners. Arbetet med att implementera och förtydliga arbetet med aktiva åtgärder fortsätter under 2018 som en integrerad del av de processer som finns inom medarbetarperspektivet och för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hälsofrämjande arbetsplatser En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för Region Skånes attraktivitet som arbetsgivare, och då även för en väl fungerande kompetensförsörjning. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Ett hälsofrämjande och systematiskt arbetsmiljöarbete med engagerade medarbetare och ledare ger förutsättningar för en god kvalitet i verksamheten och nöjda medborgare. För att säkerställa att SUS ledningssystem för arbetsmiljöarbetet uppfyller ställda krav görs en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen rapporteras till Region Skåne. SUS målnivån för uppföljningen är inga avvikelser och om avvikelser finns så ska dessa åtgärdas och anges i handlingsplaner. Årets uppföljning omfattar 18 frågor om ledning och organisation av arbetsmiljöarbetet och en extra fråga som ska besvaras av de arbetsplatser som har medarbetare som har tjänstgöring blandad dag natt. Antal chefsområden som har ingått i uppföljningen är 370 och svarsfrekvensen var 95,14 %. Bortfallsanalys kommer att göras med de 18 enheter som ej besvarat enkäten. Jämfört med uppföljningen 2016 visar årets uppföljning på förbättringar inom 15 av 17 områden. Störst förbättringar finns för frågorna om det säkerställs att det finns skriftliga instruktioner för arbete som är förenat med allvarliga risker och att medarbetarna har tillräckliga kunskaper om arbetsmiljön och vilka riskerna i arbetet är. Två områden har däremot på marginellt lägre värde för frågorna om medarbetare och skyddsombud ges möjlighet till att medverka vid olika aktiviteter som systematiskt arbetsmiljöarbete består av och att uppgiftsfördelningen inom arbetsmiljöområdet är skriftligen dokumenterat. På frågan om Region Skånes vägledning för hälsofrämjande schemaläggning beaktas av arbetsplatser som har medarbetare med tjänstgöring blandad dag natt har 118 enheter/sektioner svarat ja och 6 nej. Implementeringen av hälsofrämjande schema skede under våren. Med hänsyn till detta så får utfallet ses som mycket bra. 46

47 Årets uppföljning har inte enbart haft fokus på avvikelser. Enheter och sektioner har därför också getts möjligheter att i uppföljningen ta fram förbättringsåtgärder för de delar som redan är etablerade för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Verksamheterna ser mycket positivt på detta tillägg i uppföljningen. Alla enheter/sektioner som haft avvikelser i uppföljningen har tagit fram handlingsplaner. I anvisningarna för uppföljningen har också angetts att områdes- och verksamhetsområdesnivå ska göra analyser av utfallet uppföljningen och bedöma om det finns behov av systemförbättrande åtgärder på övergripande nivå. På förvaltningsövergripande nivå har en handlingsplan tagits fram för att stödja verksamheterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Åtgärder i handlingsplanen är: Partsgemensam arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Att erbjuda verksamhetsområdenas samverkansgrupper utbildning och dialog om samverkansprocessen. Att säkerställa att de 18 enheter/sektioner som ej genomfört uppföljningen gör detta. Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron ska minska i Region Skåne. Utmaningen är att finna hållbara lösningar på att vara en attraktiv arbetsgivare med värdegrunden i fokus där en positiv effekt på organisationsnivå blir sänkt sjukfrånvaro, vilket även är kopplat till kompetensförsörjning. Enligt SUS balanserade styrkort ska sjukfrånvaron minska och målet för år 2017 är lika med eller mindre än 5,67 % vilket uppnås genom total sjukfrånvaro på 5,58 %. För att uppnå målet har det utarbetats en handlingsplan som innehåller aktiviteter som har genomförts under 2017: Den regionala rehabiliteringsprocessen har reviderats under året och genom utbildnings-insats har den implementerats på SUS. Finsamprojektet har övergått i drift genom rehabråd vilka startats successivt inom samtliga verksamhetsområden. Framtagande av informationsmaterial gällande rehabiliteringsprocessen som ska användas på arbetsplatsträffar. Kartläggning av rehabiliteringsprocessen i förhållande till Adato och olika roller och planering av införande av ny förenklad version av Adato. Under våren genomfördes två utbildningsinsatser i hälsosam schemaläggning där samtliga chefer på SUS var inbjudna och det fanns även möjlighet att se utbildningen digitalt i efterhand. Utöver de övergripande aktiviteterna arbetar respektive verksamhetsområde systematiskt och förebyggande med sjukfrånvaro och rehabilitering, för att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Varje månad görs en analys av sjukfrånvaron tillsammans med ansvarig chef. Vid dessa möten sker en genomgång av såväl korttidsfrånvaro som långtidssjukfrånvaro och planering av åtgärder. Ett exempel är verksamhetsområde som har minskat såväl sin sjukfrånvaro som sin övertid genom att göra en genomlysning av sina olika medicinska behandlingar och ha en dialog mellan ledning och medarbetare kring processerna. I arbetet har enheten fokuserat på teamet och hur man kan samarbeta för att alla ska se medicinsk behandling som en helhet. Samhörigheten i teamen har ökat, sårbarheten i verksamheten har minskat och arbetsmiljön har förbättrats. 47

48 Verksamheter inom SUS har också arbetat utifrån materialet hälsosam schemaläggning i kombination med Arbetsmiljöverkets nya AFS gällande organisatorisk och social arbetsmiljö, för att skapa tydliga riktlinjer och vägledning för den egna arbetsplatsen. I arbetet har man även fokuserat på ett strukturerat introduktionsprogram för såväl nya medarbetare som chefer. Under våren 2017 har ett verksamhetsområde arbetat med framtidsworkshop där representanter från samtliga yrkesgrupper har varit delaktiga, målet med workshopen har varit att skapa en attraktiv arbetsplats med kompetenta, stolta och engagerade medarbetare. Utifrån workshopen har flera områden identifierats att arbeta vidare med och under hösten 2017 har arbetsgrupper med tvärprofessionellt deltagande att fokuserat på minska stress och arbetsbelastning och att öka vi-känsla och samarbete inom och mellan teamen. Ett exempel på hur man kan arbeta med värdegrunden har ett annat verksamhetsområde gjort genom kulturbärarna där medarbetare fungerar som ambassadörer för verksamhetens värdegrund och arbete med medarbetarskapet i fokus. Ambassadörerna tar arbetet med sig vidare ut på sektionerna. Verksamhetsområdet arbetar med att få medarbetarna att ta ansvar och känna sig delaktiga utifrån hypotesen att de då ska trivas bättre något som man tror kommer att resultera i en bättre arbetsmiljö och en lägre sjukfrånvaro. Finsamprojektet (ett regionalt sjukskrivningsprojekt för att spåra frisk- och riskfaktorer) har gått från projekt till drift på SUS genom att under året succesivt starta upp rehabråd i respektive verksamhetsområde i samverkan med Företagshälsovården och Försäkringskassan. Råden är ett forum för chefer där de kan diskutera både hur man kan arbeta aktivt förebyggande samt vilket stöd och vilka möjlig-heter som finns för att arbeta med rehabilitering både sett ur ett arbetsmiljö- men även kompetens-försörjningsperspektiv. Rehabråden är ett uppskattat forum av chefer och har skapat ett mer systematiskt arbete inom rehabilitering. Den totala sjukfrånvaron för SUS perioden januari- nov 2017 är 5,58 %, vilket innebär en minskning med 0,09 procentenheter jämfört med samma period Långtidssjukfrånvaron, det vill säga sjukfrånvaro över 60 dagar har minskat 4,17 procentenheter. Sjukfrånvaron i intervall dagar för intervallerna mellan 1-28 dagar är nästan oförändrat medan sjukfrånvaron för 29 dagar eller mer minskar. Det intervall som minskat i störst omfattning är sjukfrånvaro 180 dagar eller längre. Sjukfrånvaron för åldersintervallen 29 år eller yngre har minskat medan sjukfrånvaron för 30 år eller äldre ligger ungefär på samma nivå. Sjukfrånvaron för kvinnor ligger högre än för män men kvinnorna har minskat sin sjukfrånvaro jämfört med föregående år. Männen ligger oförändrat. Sjukfrånvaron har minskat för såväl hälsoval som hälso- och sjukvård. Sjukfrånvaron för huvudgrupperna tandvårdsarbete, övrig personal och övrig vård/rehab/social och undersköterska har ökat vid en jämförelse med föregående år. Tandvårdsarbete är en liten huvudgrupp om 39 medarbetare och en långtidssjukskrivning får stor effekt på totalen. Inom huvudgrupp övrig personal är det sjukfrånvaron över 29 dagar som har ökat, medan korttidsfrånvaron har minskat jämfört med år Det är personalgrupp tekniker i huvudgrupp övrig personal som står för den största ökningen vid jämförelse mellan åren. Inom huvudgrupp övrig vård/rehab/social har sjukfrånvaron ökat för dietister med 12,1 snitt sjukfrånvarodagar och för rehab/förebyggande övrigt har sjukfrånvaron ökat 7,7 snitt sjukfrånvarodagar. Inom samma huvudgrupp har sjukfrånvaron minskat för socialt kurativt arbete med 11,9 snitt sjukfrånvarodagar. Inom huvudgrupp undersköterska är det barnsköterska och sjukvårdsbiträde som har en ökad sjukfrånvaro 2017 jämfört med 2016, medan undersköterska vårdspecialavdelning har minskat sin sjukfrånvaro. Administratörsarbete har minskad sjukfrånvaro inom huvudgrupp ledning och administration medan handläggararbete och ledningsarbete har ökad sjukfrånvaro. Inom personalgrupp ledningsarbete har sjukfrånvaron ökat mest för verksamhetschef, områdeschef och enhetschef läkare. 48

49 Sjukfrånvaron för huvudgrupperna sjuksköterska, medicinsk sekreterare och läkare har minskat för perioden januari-nov 2017 jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har minskat med 5,77 % för huvudgruppen sjuksköterska. De befattningar inom huvudgrupp sjuksköterska som har minskat är sjukfrånvaron för barnmorska mottagning, sjuksköterska akutsjukvård och sjuksköterska onkologi. Sjukfrånvaron har bland annat ökat för sjuksköterska operation, sjuksköterska ögon och sjuk-sköterska röntgen. Sjukfrånvaron för medicinsk sekreterare har minskat med 5,81 %, vilket innebär en minskning om 1,52 snitt sjukfrånvarodagar. Medicinska sekreterare ligger på en hög sjukfrånvaro om 24,63 snitt sjukfrånvarodagar trots att den minskat vid en jämförelse med föregående år. Huvudgrupp läkare har minskat sin sjukfrånvaro med 5,96 % jämfört med föregående år. Hälsa (frisknärvaro) ligger på ungefär samma nivå jan nov båda åren (61,8% 2016 och 61,5% 2017). Hälsovalet har minskat sjukdagar med 1,02 i genomsnitt då övriga SUS har en minskning på 0,30 januari november respektive år. Sjukfrånvaron inom hälsovalet är dock högre (20,04 dag) än övriga SUS (18,44 dag) under perioden jan-nov Den totala sjukfrånvaron för hälsovalet är 5,77 %, för perioden jan-nov 2017, vilket innebär en minskning med 0,24 procentenheter jämfört med samma period För övriga SUS är den 5,57 % vilket är en minskning med 0,05 procentenheter. I nedanstående tabell redovisas genomsnittligt antal sjukdagar för SUS totalt, SUS ej hälsoval och SUS hälsoval. SUS total SUS ej hälsoval SUS hälsoval AID_Huvudgrupp Snitt anst Snitt sjuk dgr jan-nov 2017 Snitt sjuk dgr jan-nov 2016 Snitt anst Snitt sjuk dgr jan-nov 2017 Snitt sjuk dgr jan-nov 2016 Snitt anst Snitt sjuk dgr jan-nov 2017 Snitt sjuk dgr jan-nov 2016 Totalt ,4 18,61 19, ,7 18,44 18, ,9 20,04 21,06 Ledning / Administration 1 249,0 13,48 12, ,2 13,50 11,99 148,9 15,44 21,26 Läkare 2 366,8 8,83 9, ,5 7,76 8,25 393,3 14,22 15,03 Medicinsk sekreterare 890,1 24,63 26,15 712,4 25,23 26,03 177,7 22,20 26,59 Sjuksköterska 4 895,5 17,78 18, ,2 16,97 18,06 601,3 23,62 24,59 Tandvårdsarbete 51,5 28,38 26,23 51,5 28,38 26,23 Undersköterska / Skötare 3 120,1 27,81 27, ,4 27,76 28,09 140,7 28,72 22,47 Övrig personal 143,6 18,06 16,37 143,3 18,11 16,49 1,0 0,00 7,50 Övrig Vård / Rehab / Socia 1 000,9 17,78 16,51 718,3 17,97 16,00 282,6 17,29 17,67 Tabell: Sjukfrånvarotimmar och procent. Sjukfrånvaro #Timmar #Timmar Dif f %Nyckeltal %Nyckeltal Dif f Total sjukfrånvarotid ,58% 5,67% -0,08% Sammanlagd ordinarie arbetstid Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) ,24% 50,41% -4,17% Total sjukfrånvarotid Summa sjukfrånvarotid för kvinnor ,17% 6,28% -0,11% Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för män ,97% 2,94% 0,03% Sammanlagd ordinarie arbetstid för män Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre ,57% 5,07% -0,48% Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år ,19% 5,14% 1,16% Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre ,46% 6,45% 1,78% Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre

50 Tabell: Antal med frisknärvaro hela året och antal med frisknärvaro med 5 sjukfrånvarodagar eller färre. Avser tillsvidare- och visstidsanställda respektive period. Antal med frisknärvaro hela året 2017 # % # % # Totalt - % av antal anställda % % % Kvinnor - % av antal anställda kvinnor % % % Män - % av antal anställda män % % % Antal med frisknärvaro <= 5 sjukfrånvarodagar Totalt - % av antal anställda % % % Kvinnor - % av antal anställda kvinnor % % % Män - % av antal anställda män % % % 2015 % Det goda ledarskapet Region Skåne ska ha arbetsplatser med en god arbetsmiljö och vara en attraktiv arbetsgivare med chefer som leder och utvecklar verksamheten i dialog med medarbetarna och där deras engagemang och kompetens tas till vara.. Ledarskapet är föränderligt och för att SUS utveckling och resultat ska nå hög kvalitet måste chefer ges förutsättningar att hantera chefsuppdraget och utöva ett gott ledarskap. De förändrade kraven återspeglas i Region Skånes nya chefs- och ledarkriterier som har legat till grund för 2017 års kompetensutvecklingsinsatser. SUS behöver stärka och stödja det verksamhetsnära ledarskapet och chefers grundläggande förutsättningar att leda. Prioriterade chefs-och ledarutvecklings program har på alla chefsnivåer nivåer under året varit Utvecklande ledarskap där chefer får utveckla beteenden som skapar motiverade och kreativa medarbetare, Förändringsledarskap som hjälper chefer att förstå komplexiteten i förändringsarbete och ger konkreta verktyg. Introduktion, mentorskap och coachning är fortsatt viktiga insatser för SUS chefer. Under 2017 har behovet av en uppdaterad chefsintroduktion uppmärksammats och en omarbetning har påbörjats för att möta efterfrågan på en individualiserad och flexibelt anpassad introduktion Den framtida kompetensförsörjningen ska säkras Kompetensförsörjningen är en av vårdens stora utmaningar, i såväl Region Skåne som övriga landet. Bara genom att vara en attraktiv arbetsgivare kan Region Skåne möta upp till invånarnas behov, erbjuda den bästa vården och servicen, och locka till sig och behålla den kompetens som är nödvändig för att klara den framtida verksamheten. Kompetensförsörjningsplaner Redogör för arbetet med kompetensförsörjningsplaner, redovisa balans/obalans inom olika specialiteter/yrkeskategorier. Återkoppla gällande att anställa fler där behoven är störst ex. inom cancervården, förlossningsvården, akutsjukvården och psykiatrin (Sund). SUS reviderade kompetensförsörjningsplan (KFP) , baseras på Region Skåne kompetensförsörjningsmål och bygger på planer från SUS verksamhetsområden inklusive Närvården. Till följd av omorganisationen har alla staber inte kunnat leverera en KPF. SUS KFP har även kompletterats med underlag från höstens parallella uppdrag med översynen av de förvaltningsgemensamma staberna. Vilket också speglar och ger en större tyngd till den rådande omställningssituationen. Arbetet ägs och drivs av chefer där medarbetare och fackliga organisationer förutsätts vara delaktiga. Förvaltningsövergripande avdelningar utgör ett stöd i arbetet med KFP. Planerna ska fungera som underlag för verksamheternas arbete och verka som en integrerad del i verksamhetsplaneringen. 50

51 Pensionsavgångar Medarbetare inom redan befintliga bristkompetenser kommer att uppnå pensionsålder åren fram till Barnmorskor som bara verkar inom vissa specifika områden, riskerar att vara fortsatt bristkompetens då pensionsavgångarna är höga på både kort och lång sikt. Likaså är undersköterskor en yrkesgrupp där VO anger att bristen börjar bli kännbar, detta avspeglas också i de kommande pensionsavgångarna. Enligt prognos uppnår inom 5 år, en stor andel medarbetare inom följande yrkesgrupper pensionsåldern 65 år: 18 % av barnmorskorna, 8 % av de grund- och specialistutbildade sjuksköterskorna, 14 % av specialistutbildade läkarna, 12 % av medicinska sekreterarna och 11 % av undersköterskorna. Balanser och obalanser Kompetensförsörjningsplanen visar att SUS har fortsatt svårt att rekrytera kompetenser som krävs för att kunna bedriva högspecialiserad vård. Följande nivåer används för att beskriva balanser och obalanser: Balans Obalans Kraftig obalans Tillgången på rätt kompetens möter efterfrågan. Det är möjligt att rekrytera rätt kompetens. Tillgången motsvarar knappt efterfrågan. Ofta men inte alltid möjligt att rekrytera rätt kompetens. Tillgången lägre än efterfrågan. Svårt att rekrytera rätt kompetens. Det råder kraftig obalans på: grund- och specialistutbildade sjuksköterskor, specialistläkare, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och medicinska sekreterare. Yrke SUS God balans Obalans Leg. sjuksköterska Specialistsjuksköterska Undersköterska Leg. läkare ST-läkare Specialistläkare Leg. röntgensjuksköterska Leg. barnmorska Leg. biomedicinsk analytiker Medicinsk sekreterare Administratör Arbetsterapeut Leg. fysioterapeut Kurator Leg, psykolog Dietist Enhetschef Områdeschef Kraftig obalans 51

52 Obalans/kraftig obalans redovisat inom respektive verksamhetsområde. Yrken Leg. SSK Leg. Spec. SSK USK VO Akut och internmedicin VO Infektion VO IPV VO Ortopedi VO Barnkirurgi och neonatalvård VO Barnmedicin VO EHRÖ VO Kvinnosjukvård VO Specialiserad kirurgi VO Hjärt och Lungmedicin VO Neurokirurgi VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin VO Njurmedicin och Reumatologi VO Thorax och Kärl VO BoF VO Hematologi, Onkologi och Stråhlningsfysik Vo Kirurgi och Gastroenterologi VO Urologi Närvården SUS Arbetsterapeut Leg. Fysioterapeut Kurator Leg. Psykolog Dietist Leg Underläkare ST - Läkare Specialistläkare Med Sek Administratör Leg. Rgt SSK Leg. BM Leg. BMA Enhetschef Områdeschef I flera verksamheter finns också behov av ett fåtal medarbetare inom andra yrkesgrupper, exempel är logoped, kemist, fysiker, ingenjör, fritidspedagog, farmaceut och beteendevetare. Kompetensmixplanering Redogör kortfattat för förekommande arbeten med kompetensmixplanering/uppgiftsväxling och värdera hur många av förvaltningens verksamheter som arbetar aktivt med kompetensmixplanering (spridningen av arbetet). Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska särskilt kommentera utvecklingen mot 40/60 avseende bemanning sjuksköterskor/andra yrkesgrupper inom somatisk sluten vård. Målsättning för arbetet med kompetensmixplanering /uppgiftsväxling är att utveckla attraktiva arbetsplatser genom att säkra att professionernas kompetenser och resurser används mer effektivt. Härigenom ges bättre förutsättningar att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Arbetet med kompetensmix ägs och leds av respektive verksamhetsområde då lösningarna ska finnas nära patienten. Inom SUS pågår ett aktivt arbete inom alla verksamhetsområden med att finna lösningar till nya gränsöverskridande arbetsfördelningar och arbetssätt. Kompetensmix innebär inte 52

53 enbart att lägga över arbetsuppgifter till annan befattning utan att ifrågasätta vilken faktisk kompetens som är relevant för arbetsuppgifterna. Arbetet är starkt kopplat till verksamheternas balans/obalans vad gäller resurser och ingår som en del i SUS kompetensförsörjningsplanering. På sikt kommer samtliga yrkesgrupper och roller i verksamheten påverkas och förändras. De effekter SUS vill uppnå med rätt kompetensmix är: Frigöra resurser till direkt patientarbete. Höja kvaliteten i patientarbetet. Arbetsuppgifter som inte är vårdrelaterade görs av annan personal än vårdpersonal. Tillvarata och utveckla medarbetarnas kompetens utifrån verksamheternas behov. Utveckla attraktiva arbetsplatser med nöjda medarbetare. Exempel på genomförande av kompetensmixplanering: När det gäller vissa verksamheter styrs kompetenskraven av socialstyrelsens regelverk vilket begränsar möjligheten att ersätta arbetsuppgifter med annan yrkeskategori, exempelvis inom operation och intensivvård. De enheter där servicevärdar har införts visar utvärderingen att en uppgiftsväxling har skett mellan undersköterska och servicevärd. Servicevärdar avlastar flera yrkesgrupper genom att ta ansvar för städning av rum, förråd, posthantering samt köksuppgifter. Det finns verksamhetsområden som har testat att ha farmaceut/receptarie vilket har visat att det avlastar sjuksköterska med läkemedelshantering. På vissa vårdcentraler och verksamhetsområden har en uppgiftsväxling skett där fysioterapeut/sjukgymnast gör en första bedömning av patienter med symptom från rörelseapparaten, samt tagit över återbesök efter operation. Detta avlastar såväl sjuksköterska som läkare. Inom ett flertal verksamhetsområden har receptionister avlastat medicinska sekreterare och an-svarar för inkommande samtal, beställer transporter och koordinerar på enheten. Flera enheter har anställt arbetsterapeuter alternativt fysioterapeut/sjukgymnast för att ta över ansvaret för SVPL processen. Medicinska sekreterare tar ansvar för VIP telefon för att sjuksköterska ska få mer tid för patient och inte bli avbruten i samma omfattning. Seniora sjuksköterskor fungerar som introduktionssjuksköterskor för att förbättra introduktionen för nya medarbetare, vilket bidrar till en mer optimal resurs-användning. Undersköterskor tar aktiv del i riskbedömningar och upprättandet av vårdplaner gäll-ande fall- trycksår- och undernäringsrisk och ansvaret för vårdplanering fördelas mellan flera olika professioner istället för enbart på sjuksköterska. Målvärdet 40/60 för kompetensmixplanering har under januari-november 2017 för SUS ökat jämfört med föregående år. I november var värdet 51,3 % som kan jämföras med samma månad 2016 då värdet var 50,2 %. Medelvärdet för perioden januari-november 2017 var 51,7 %, vilket kan jämföras med samma period föregående år då värdet var 50,3 %. Det har för SUS del skett en förbättring i förhållande till målvärdet, dock en långsam sådan. SUS har kommunicerat att måttet 40/60 endast följs upp på förvaltningsnivå då vissa enheter kan ha behov av 50 % sjuksköterska medan andra har behov av lägre andel sjuksköterska. Även bemanningssvårigheter inom gruppen sjuksköterska påverkar vissa enheter. Fördelningen mellan yrkeskategorier skiljer sig även åt mellan dag, kväll och natt och här är behovet än mer olika beroende på inom vilket verksamhetsområde man arbetar. Ett stöd till kompetensmixarbetet har under 2017, skett genom förvaltningsövergripande aktiviteter av samordningsgruppen. Flera workshops har genomförts som ett led i att fortsätta dialogen, ge stöd och dela framgångsrecept kring kompetens-mixarbete. Tre framgångsfaktorer har identifierats, personcentrerad vård, verksamhetsnära ledarskap, teamarbete vilka återfinns i handlingsplanen för fortsatt arbete SUS ska intensifiera insatserna för att ge en samsyn kring kompetensmix och där goda exempel kan lyftas fram och på så sätt få bättre spridning inom SUS. 53

54 Specialistutbildning för sjuksköterskor Särskilda utbildningsplatser för sjuksköterskor har införts som ger rätt att studera till specialistsköterska med full lön under studietiden. Ange antalet sjuksköterskor som går specialistutbildning med förmåner samt vilka specialistutbildningar som varit prioriterade. Beskriv utvecklingen. Under 2017 har SUS beviljat 84 sjuksköterskor utbildningslön. SUS har prioriterat barnmorskor, operationssjukvård, intensivvård och barn-ungdomssjukvård. Utbildningslön 2017 Intensivsjukvård 14 Anestesi 8 Operationssjukvård 11 Barn och ungdomssjukvård 26 Vård av äldre 2 Distriktssjuksköterska 7 Barnmorska 15 Akutsjukvård 2 Under 2017 inrättades 10 nya utbildningssanställningar (av de totalt 25 inrättade platserna). Platserna är fördelade enligt: 4 inom medicin, 2 inom kirurgi. 2 inom akutsjukvård, 1 inom barn och ungdomssjukvård och 1 inom operationssjukvård. Utbildningsanställningar inrättades på områden som tidigare inte haft några, som neurologi och barn. AT-läkare Under har en regional satsning gjorts för att möta behovet av utökningen på läkarprogrammet. På SUS innebar det en ökning från 40 årliga AT-platser år 2012 till 64 platser år Ökningen har under åren gjorts successivt och år 2017 tillsattes fyra ytterligare AT-platser jämfört med föregående år. I nuläget finns ingen planerad utökning för SUS arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete avseende AT-läkarnas utbildning och arbetssituation. SUS förvaltningsledningen har fastställt Handlingsplan för bättre AT på SUS för att för-bättra ATläkarnas utbildning och arbetssituation. På basis av enkätsvar fokuseras på bättre och mer handledning, mentorskap, introduktion och längre placeringar. ST-läkare SUS har tilldelats 60 ST-tjänster år 2017, vilket är samma antal som I nuläget finns ingen plan på utökning av antalet ST på SUS, men ändring kan ske om budgetgenomgången under senare delen av 2018 tillåter ytterligare tilldelning. Utöver dessa 60 tjänster tillsätter klinikerna själva tjänster som är egenfinansierade. SUS förvaltningsledning har fastställt en handlingsplan för att förbättra ST Bättre ST på SUS Målen är att förstärka strukturen för ST-utbildning, öka frekvensen av handledarmöten och bedömningar av ST-läkarna. ST-frågorna i stort skall lyftas på SUS, ST-frågor skall regelbundet diskuteras i ledningsgrupperna och ST-studierektorerna skall på en regelbunden basis diskutera ST-frågor med handledare och ST-läkare. Regelbunden granskning av ST-utbildningen skall ske och första steget i denna plan är att genomföra en extern kvalitetsgranskning på hela SUS (SPUR-inspektion) under Under 2017 startades två utbildningsprogram för 48 ST-läkare (STyrkelyft), där ST-läkarna under en tvåårsperiod uppnår de gemensamma ST-målen. Dessutom genomfördes en liknande utbildning (LU- ST) för 18 ST-läkare tillsammans med läkare i projektet SMTP samt flera utbildningar av handledare för att förbättra ST-utbildningen. Kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor/skötare 54

55 Region Skåne ska även arbeta med kompletterande utbildningsinsatser för att täcka kompetensluckor i verksamheten och för att främja kompetensmixplanering. Särskilda satsningar ska göras på kompetensutveckling för undersköterskor, men också för att stimulera nytänkande på arbetsplatser för vad undersköterskan kan ha för uppgifter. Beskriv det arbete som bedrivs inom förvaltningen. Under 2017 har anordnats 4 dagars utbildning för undersköterskor inom akutsjukvård utifrån kompetensstegen nivå 1 och 2 3 dagars utbildning för undersköterskor nivå huvudhandledardagar för handledare, lärare och APL-samordnare från gymnasieskolorna kring övergripande styrning, information och pedagogisk utveckling. Kompetensförsörjning; äldre medarbetare Är regelverket Kompetensförsörjning för äldre medarbetare (RD-beslut ) infört på förvaltningen? Regelverket för kompetensförsörjning av äldre medarbetare tillämpas inom SUS när det finns behov av att medarbetaren stannar kvar i sin anställning eller kommer tillbaks till denna. Regelverket ger verksamheterna ökade förutsättningar att tillgodose önskemål om scheman, anställningens innehåll och omfattning. Möjligheterna för en mer dynamisk lönesättning upplevs också som värdefullt. Att behålla eller rekrytera äldre medarbetare har en särskild betydelse för nyckelgrupper inom specialistområden, bristyrkesgrupper samt under sommarperioden. Rekrytering av pensionerade medarbetare sker inom verksamhetsområdena och främst till de verksamheter som man har haft anknytning till i sin tidigare anställning. Totalt antal använda AOH januari tom november i åldersintervallet år är 184,0 varav timtid är 83,0 visstid pension/vik/tim. Utbildningsuppdraget Beskriv hur förvaltningen arbetar med utbildningsuppdraget, ex. möjligheter/utmaningar vad gäller att tillgängliggöra praktikplatser, tillgång till handledarkompetens etc. Utbildning och handledning är en strategisk viktig fråga för att kunna möta framtidens utmaningar. Fokus har under året varit att arbeta med hur SUS på bästa sätt kan erbjuda en kvalitativ Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), arbetsplatsförlagd utbildning (APL) och Lärande i arbetslivet (LIA) trots begränsade resurser vad gäller handledartillgång. Sjuksköterska-, specialistsjuksköterska, barnmorska, röntgensjuksköterska och BMA Under 2017 har SUS haft drygt 7300 studentveckor (studenter från sjuksköterske-, specialistsjuksköterske-, barnmorske-, röntgensjuksköterske- och BMA-programmet). I de kliniska lärargrupperna har SUS tillsammans med Malmö högskola respektive Lunds universitet haft fokus på Peer Learning (PL) som pedagogisk modell. Utefter en gemensam handlingsplan har undervisningstillfällen genomförts kring PL och Det reflektiva handledarskapet för områdeschefer, enhetschefer och handledare. Även ett överskådligt utbildningsmaterial i form av powerpointmaterial, film och folder har tagits fram (utbildningsportalen), för att nå ut på bred front. En förutsättning för denna pedagogiska modell är en tydlig struktur för lärandet och därför har lärargrupperna tagit fram strukturerade läraktiviteter, som baseras på bedömnings- och lärandemål. För att dessa ska hålla hög kvalitet så pågår granskning tillsammans med lärosätena för att uppnå pedagogisk och akademisk kvalitet samt att de har en tydlig progression mellan de olika terminerna. 55

56 Den stora utmaningen vad gäller utbildningsuppdraget är en hög rotation av personal och därmed att bygga upp en bas av kompetenta handledare. Under året har det tagits fram en regional kompetensutvecklingsmodell för handledare som är riktad gentemot alla professioner i klinisk verksamhet, av representanter från alla förvaltningar och lärosäten i Region Skåne. De sjuksköterske- samt röntgensjuksköterske studenter som går sin utbildning idag har handledarutbildning med sig i grundutbildningen. Dock är det fortfarande ett stort antal handledare som inte har formell handledarutbildning. Under 2017 har SUS köpt totalt 70 platser på handledarutbildningen, 7,5hp, på grundnivå, samt 8 platser till kliniska lärare på den avancerade handledarutbildningen, 7,5hp. Undersköterskor Antalet platser för APL som ingår i undersköterskeutbildningen, har under senare år successivt utökats. Nya utbildningsanordnare har tillkommit vilket ställer ökat krav på fler APL platser. Parallellt minskar antalet handledare i takt med att antalet vårdplatser minskas. Huvudhandledarrollen behöver synliggöras och förstärkas och det finns behov av att utveckla pedagogiska modeller som till exempel Peer Learning. SUS samarbetar med ca tio olika utbildningsanordnare/gymnasieskolor/komvux, samtliga inom Malmö Stad och Lunds kommun. Styrning av efterfrågan och behov av praktikplatser måste för-bättras. Tydligare avtal mellan Region Skåne/SUS och utbildningsanordnare behöver upprättas vad gäller prioriterade utbildningsgrupper, volymer, handledarutbildning mm. Det finns stort behov av förbättring/ersättning av befintlig digital praktikplatsportal för APL. Medicinska sekreterare Under 2017 har det funnits ett behov av att hyra in medicinska sekreterare från bemanningsföretag för att upprätthålla vårdplatstillgängligheten. För att på sikt lösa den kraftiga obalansen av finns för-slag om att utöka utbildningen med ytterligare ett intag per år. Det innebär en utökning av antalet LIA platserna vilket medför behov att erbjuda fler studenter tillgång till datorer, arbetsplatser och handledning. Användning av bemanningsföretag Hanteringen av bemanningsföretag är centraliserat på SUS. Det finns en handlingsplan sedan 2016 för att fasa ut användningen av bemanningsföretag till förmån för bland annat utbyggnad av SUS interna Resursteam. Målet är att genom nya anställningsformer erbjuda flexibla lösningar för att kunna möta önskemål om att lättare kunna kombinera arbete och privatliv på ett tillfredsställande sätt. Kostnaderna för externa bemanningsföretag har minskat sedan utfasningen startade hösten Trots utmaningar med bemanningen inför sommaren samt jul/nyår 2017 valde SUS att stå fast vid sitt beslut att enbart använda bemanningsföretag nattetid. Det finns några enstaka verksamheter som fått beviljat undantag under 2017 och fått lov att använda bemanningsföretag även dagtid. Undantagen är framför allt operation- och anestesiverksamheterna samt Akutmottagningarna och verksamhet inom barn. Förhoppningen är att rekryteringen av främst sjuksköterskor med nuvarande anställning på externa bemanningsföretag ska öka när SUS visar att beslutet står fast att endast använda bemanningsföretag nattetid när det gäller sjuksköterskor. Verksamheterna får ansöka om att använda bemanningsföretag för max 6 veckor i taget och sedan tas nytt beslut om fortsatt användning av bemanningsföretag. Kostnaden för bemanningsföretag har totalt minskat med cirka 22,5 miljoner kronor 2017 jämfört med De 22,5 miljonerna fördelas på läkare som minskat med cirka 4,1 miljoner, sjuksköterskor cirka 17,3 miljoner och övriga resurser drygt 1,1 miljoner. 56

57 Bisysslor Antalet medgivna respektive avslagna bisysslor inom förvaltningen ska redovisas. Läkare samt andra yrken specificeras för sig i tabellen nedan om frekvensen överstiger 10 anställda, resterande summeras under Övriga. Medgivna bisysslor Antal med Antal utan koppling till RS koppling till RS Avslagna bisysslor Antal med koppling till RS Antal utan koppling till RS Läkare Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande 5 Sjuksköterskor Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Undersköterska Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Med sekreterare 5 22 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Övriga Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande 1 Antalet anställda och arbetad tid Antal anställda har ökat med 225 personer under perioden januari-nov 2017 jämfört med samma period 2016, det motsvarar en ökning om 1,7 %. Använd AOH har ökat 173,6, vilket motsvarar 1,8 % vid en jämförelse av januari-nov 2017 jämfört med samma period Andelen fyllnad/övertid har ökat med 20,1 använd AOH och andelen timavlönade har ökat med 29,2 använd AOH. Ökningen av använd AOH består bland annat av förändrade uppdrag, ändring av helgtjänstgöring, nytt arbetstidsavtal med vårdförbundet och minskning av inhyrning från bemanningsföretag. Inga större verksamhetsförändringar har skett för SUS under 2017, däremot är det flera enheter som har förändrade uppdrag, exempelvis neonatalintensiven som ökar sin bemanning för att vårda patienter i enkelsal istället för som tidigare i dubbelsal. Största ökningen av använda AOH har skett inom främst verksamhetsområde barnmedicin (29,1), akutsjukvård o internmed (25,3) och kvinnosjukvård (19,6). Primärvården inom division 5 har minskat använd AOH med 20,8. I november 2017 är det 251 medarbetare på SUS som har heltidsmått 32 timmar, vilket kan jämföras med juli 2016 då ingen medarbetare hade heltidsmått 32 timmar. Nytt avtal med Vårdförbundet innebär att då heltidsmåttet sänkts motsvarar samma mängd timmar en ökad AOH. De huvudgrupper som procentuellt ökat mest är undersköterska (4,6 %) och därefter huvudgrupp läkare (2,3 %). Ökningen av huvudgrupp sjuksköterska (1,1 %) har avstannat och är till stor del kopp-lat till rekryteringssvårigheter och stängda vårdplatser. Inom huvudgrupp läkare är det biträdande överläkare, ST, AT och underläkare leg som ökat mest. En del av ökningen av biträdande överläkare är 57

58 ändring av befattning från specialistläkare. Ökningen inom huvudgrupp undersköterska består av en ökning av befattning undersköterska vårdspecialavdelning medan en minskning har skett för befattning barnsköterska. Ledning och administration har ökat 1,4 % och övrig vård/rehab/social har ökat 2,2 %. Huvudgrupperna övrig personal (-9 %) och medicinsk sekreterare (-0,8 %) har minskat vid en jämförelse av januari-nov 2017 jämfört med samma period föregående år. Beviljad personalvolym SUS (endast avtal AB) Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beviljad totalvolym Utfall AOH anställd ,13 006,13 053,13 053,13 064,13 412,13 616,13 418,13 249,13 253,13 233, Under februari-april hade SUS ett högre utfall avseende AOH anställd än vad den beviljade personalvolymen tillät. Från maj månad har SUS haft ett lägre utfall än beviljad totalvolym, i maj var utfallet 112 AOH anställda färre än beviljad totalvolym och motsvarande siffra i juli var 115 AOH anställda färre än beviljad volym. Under sommarmånaderna har det varit svårt att bemanna många enheter och det påverkar andelen AOH anställda under denna period. SUS har arbetat aktivt för att nå ut till samtliga chefsnivåer avseende beviljad personalvolym och har ändrat rutinerna avseende rekryteringsprövning. Trots detta är skillnaden på anställda AOH i oktober 356 och i november 336. Höjningen ligger främst inom barn och kvinnosjukvård samt området akutsjukvård och intern-medicin. Långsiktigt stark ekonomi Ekonomiskt ingångsläge SUS redovisade i bokslutet 2016 en budgetavvikelse på -473,5 miljoner kronor, varav -432,4 miljoner kronor inom anslagsfinansierad verksamhet, -39,2 miljoner kronor inom hälsoval och -1,9 miljoner kronor inom vårdvalet. Under 2016 ökade bruttokostnaderna med 6,1 % inom SUS sjukhusverksamhet. Delar av denna kostnadsutveckling kunde förklaras av ökad asylvård, ökad regionextern vård och särskilda kösatsningar inom regionen inom ramen för det s.k. tillgänglighetspaketet. I budget 2017 tillfördes SUS budget 223,6 miljoner kronor för LPIK (2,6 %), 128,9 miljoner kronor för demografisk utveckling (1,5 %) och 86,0 miljoner kronor för medicinteknisk utveckling (1 %). På det lades ett effektiviseringskrav som innebar -86,0 miljoner kronor (-1 %). Sammantaget förstärktes SUS regionbidrag med 351,9 miljoner kronor. Därutöver tillkom diverse uppdragsförändringar som i huvudsak innebar finansiering för vissa ytterligare ökade kostnader. Årets finansiering bedömdes i stort täcka kostnadsökningarna Underskottet på 473,5 miljoner kronor 2016 hanterades dock inte inom erhållen finansiering. Sammantaget innebar det vid årets ingång att SUS finansiering medgav en kostnadsutveckling på 0,1 % mellan 2016 och Hälsovalets förändrade ackrediteringsvillkor innebar ytterligare utmaningar för att nå en ekonomi i balans. 58

59 Mellan 2016 och 2017 höjdes arbetsgivaravgiften i region Skåne för anställda födda mellan från 45,20 % till 46,37 %. För SUS innebar detta ökade kostnader på närmare 60 miljoner kronor, varav 50 miljoner kronor inom anslagsfinansierad verksamhet. Ökningen skedde uteslutande inom den regionalt beslutade delen kollektivavtalad pension och omfattades därmed inte av uppräkningen inom SKLs nationella landstingsprisindex LPIK. Förvaltningarna ersattes för LPIK (inkl. läkemedel) med 2,6 %, vilket också motsvarar den senaste prognosen för 2017 (SKL EkonomiNytt 16/2017, ). Region Skåne ersätter förvaltningarna för demografisk utveckling uttryckt som befolkningstillväxt i regionen som helhet. I den ersättningen har man inte tagit hänsyn till olika befolkningstillväxt inom Skåne, och inte heller kopplat detta till de olika ålderskategoriernas olika vårdbehov. Historiskt har detta inneburit att SUS fått en lägre demografisk uppräkning än faktisk befolkningstillväxt, medan andra sjukvårdsförvaltningar fått en större uppräkning än befolkningstillväxt i närområdet. För 2017 fick sjukvårdsförvaltningarna 1,5 % i demografisk uppräkning för bedömd befolkningstillväxt. Den faktiska befolkningsökningen ser ut att bli lägre än så i hela regionen 2017, och så även i SUS närområde. Det innebär att sjukvårdsförvaltningarna för 2017 är överersatta för befolkningstillväxt, men hur det faktiska vårdbehovet växt är svårt att kvantifiera. Mellan ökade budgeterade kostnader mot serviceförvaltningarna Regionfastigheter, Regionservice, Medicinsk Service och Regionstyrelsen med ca 120 miljoner kronor. Endast delar av detta kan anses finansierat inom de 2,3 % av LPIK som avser förbrukning. Utfallet efter bokslut blev att SUS kostnader mot de fyra serviceförvaltningarna ökade med 142 miljoner kronor. Inom LPIK (inkl. läkemedel) finns ett utrymme på -0,1 % för rekvisitionsläkemedel. SUS budgeterar för en ökning av kostnaderna för rekvisitionsläkemedel med 26 miljoner kronor mellan åren. Detta är lägre än de antaganden som görs i regionens läkemedelsprognos. Sammantaget gick SUS in i 2017 med ett underskott på 474 miljoner kronor. Till det fördes ett effektiviseringskrav på 1 % eller 86 miljoner kronor. Tillsammans ger detta i grunden ett effektiviseringsbehov på 560 miljoner kronor. Ökade sociala avgifter på 60 miljoner kronor kunde bara delvis hanteras inom överfinansieringen av demografi. Fortsatt kraftigt ökade kostnader mot serviceförvaltningarna (142 miljoner kronor) och behov av att finansiera ökade kostnader för rekvisitionsläkemedel (26 miljoner kronor) försämrade ingångsläget ytterligare. För att hantera detta ekonomiska ingångsläge har förvaltningen arbetat med åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans (se särskilt avsnitt). Resultat Resultatet 2017 blev - 610,2 miljoner kronor, vilket var 629 miljoner kronor sämre än budget. Budgetavvikelsen var - 584,6 miljoner kronor inom den anslagsfinansierade sjukhusverksamheten, - 41,5 miljoner kronor inom hälsovalet, och - 2,9 miljoner kronor inom de övriga vårdvalen. Budgetavvikelse per finansieringsform: Avv (mkr) Avv (% av omslutning) Anslagsfinansierad verksamhet -584,6-4,8% Hälsoval -41,5-2,3% Vårdval -2,9-2,0% Summa -629,0-4,5% I diagrammet nedan redovisas den ackumulerade resultatutvecklingen under året jämfört med föregående år samt budgeterad utveckling. Resultatutvecklingen jämfört med föregående år försämrades successivt under de två första tertialen för att sedan stabiliseras och följa fjorårsutvecklingen. 59

60 Den relativt sett förbättrade utvecklingen under årets sista månader, vilken syns i nedan rullande 12 månaders resultat, innebar att resultatet blev 46 miljoner kronor bättre än den prognos som lämnades efter november. Resultaträkning SUS totalt Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse motpart Mkr Procent Regionbidrag 8 459, , ,0 0,0 0,0% Patient/trafikantavgifter 213,1 204,4 206,0-1,6-0,8% Försäljning av verksamhet 2 672, , ,1-18,4-0,7% Försäljning av varor och tjänster 626,8 690,7 641,5 49,2 7,7% Specialdestinerade statsbidrag 315,8 322,9 317,2 5,7 1,8% Bidrag och övr intäkter 1 356, , ,2 43,1 3,6% Verksamhetens intäkter , , ,0 78,1 0,6% Lönekostnader , , ,0-260,6 4,7% Arbetsgivaravg o pensioner , , ,6-97,1 3,8% Övriga personalkostnader -120,4-125,5-104,0-21,5 20,7% Kostnader för inhyrd personal -179,8-152,3-87,3-65,0 74,5% Köp av verksamhet -4,5-32,5-40,0 7,5-18,8% Material och tjänster , , ,3-181,8 11,0% Läkemedel , , ,2 1,9-0,1% Fastighetskostnader , , ,2-10,3 0,7% Lämnade bidrag -0,3-5,8 0,0-5,8 Övriga omkostnader -748,9-785,2-692,3-92,9 13,4% Verksamhetens kostnader , , ,9-725,6 5,2% Avskrivningar -228,0-231,6-244,5 13,0-5,3% Verksamhetens nettokostnader -434,6-590,0 44,6-634,5 Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 0,0 2,7% Finansiella kostnader -21,1-21,3-26,8 5,5-20,4% Finansnetto -20,1-20,3-25,8 5,5-21,3% Resultat efter finansiella poster RESULTAT -454,7-610,2 18,8-629,0 Intäktsanalys Försäljning av verksamhet 60

61 Avvikelsen var netto -18,4 miljoner kronor jämfört med budget. I tabellen nedan specificeras avvikelsen på de olika typer av intäkter som ingår i denna rad (som inkluderar försäljning av tandvård). Specifikation försäljning av verksamhet Utfall Budget Diff utf-bud Diff % (belopp i mkr) Vård till andra landsting/huvudmän 882,5 845,4 37,1 4,4% Hälsovalsintäkter 1 613, ,8-11,9-0,7% Vårdvalsintäkter 131,0 119,0 12,0 10,1% Asylvårdsintäkter 67,6 102,8-35,2-34,2% Tandvårdsintäkter 14,8 16,1-1,3-8,4% Intäkt utskrivningsbara patienter 2,9 7,0-4,1-57,9% ECMO-vård 0,0 15,0-15,0-100,0% Summa försäljning av verksamhet 2 712, ,1-18,4-0,7% Försäljningen av vård till andra landsting och huvudmän överskred budget. Det var framförallt försäljningen av vård till huvudmännen inom södra regionen som ökade. Hälsovalsintäkterna förbättrades under december månad till följd av slutlig reglering av täckningsgraden samt att felaktigt avdragna distansbesök rättades. Det innebar att den negativa avvikelsen blev ca 8 miljoner kronor lägre av vad som antogs i novemberprognosen. Asylvårdsintäkterna har minskat betydligt mer än de -15 % som antogs när budget för 2017 lades. SUS har sedan 2014 fakturerat HSN för ECMO-vård (behandling med konstgjord lunga för hjärtsvikt), och utförde under 2017 vård till ett värde av 15,9 miljoner kronor. Ersättningen bokades upp löpande under året men ströks av HSN i samband med bokslut, vilket förklarar den negativa avvikelsen mot budget för denna intäkt. Försäljning av varor och tjänster Merintäkten mot budget består i huvudsak av högre ersättning för AT-/ST-utbildning, ökade ersättningar för läkemedelsprövningar samt av försäljningen av diverse tjänster ökat. Bidrag och övriga intäkter Den positiva avvikelsen på 43,1 miljoner kronor på denna rad förklaras främst av högre bidrag än förväntat från såväl externa finansiärer som från HSN, samt att HSNs särskilda ersättning för dyra läkemedel överstiger budget. Kostnadsanalys Överskridandet av personalkostnader (-379,2 miljoner kronor) berodde främst på den ekonomiska obalans förvaltningen tog med sig från Vidare har fler anställda 2017 än 2016 samt ökade kostnader för bl.a. timanställda, övertid och stimulansersättningar ytterligare bidragit till överskridandet. En mer detaljerad redogörelse finns under rubriken Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal. Avvikelsen på kostnadssidan i övrigt (-328 miljoner kronor) beskrivs under rubrikerna Inhyrd personal, Läkemedel och Övriga kostnader. Den ackumulerade bruttokostnadsutvecklingen pendlade runt 5,5 % under större delen av 2017, men blev slutligen 5,1 % (se diagram nedan). Kostnadsutvecklingen för enskilda månader kan fluktuera bl. a eftersom en stora kostnader bokas upp varje månad och är därmed preliminära uppskattningar. 61

62 Den relativt modesta ökningen i december månad enskilt berodde bland annat på att kostnaderna för läkemedel och inhyrd personal var lägre än motsvarande månad 2017 samt att förvaltningen erhöll 9 miljoner kronor i återbetalning från Medicinsk Service. Resultat, hälsoval Resultatet för hälsovalet blev -22,7 miljoner kronor, vilket var 41,5 miljoner kronor sämre än budget och 2,3 miljoner kronor sämre än resultatet Budgetavvikelsen motsvarade 2,3 % av omslutningen. Slutreglering av täckningsgraden +9,1 miljoner kronor och rättning av felaktigt avdragna distansbesök utomläns på +7 miljoner kronor förklarar i huvudsak den positiva resultatutvecklingen mellan november och december. 62

63 Resultaträkning hälsoval Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse motpart Mkr Procent Regionbidrag Patient/trafikantavgifter 62,5 67,0 62,8 4,2 6,7% Försäljning av verksamhet 1 599, , ,7-24,2-1,5% Försäljning av varor och tjänster 96,4 105,4 98,6 6,8 6,9% Specialdestinerade statsbidrag 5,7 6,8 4,8 2,0 42,0% Bidrag och övr intäkter 27,9 30,5 3,2 27,3 851,3% Verksamhetens intäkter 1 791, , ,0 16,0 0,9% Lönekostnader -712,7-718,5-702,2-16,3 2,3% Arbetsgivaravg o pensioner -315,1-324,3-325,6 1,3-0,4% Övriga personalkostnader -21,5-21,9-16,3-5,6 34,2% Kostnader för inhyrd personal -58,5-58,2-29,9-28,3 94,4% Köp av verksamhet -0,1-0,2 0,0-0,2 Material och tjänster -208,6-213,1-206,2-7,0 3,4% Läkemedel -251,0-274,0-285,5 11,5-4,0% Fastighetskostnader -125,8-131,0-132,5 1,4-1,1% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga omkostnader -115,7-117,5-103,1-14,4 13,9% Verksamhetens kostnader , , ,2-57,4 3,2% Avskrivningar -2,8-3,8-3,7-0,1 1,7% Verksamhetens nettokostnader -20,0-22,3 19,1-41,4 Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter 0,0 0,1 0,0 0,1 Finansiella kostnader -0,4-0,6-0,3-0,2 70,5% Finansnetto -0,4-0,4-0,3-0,1 Resultat efter finansiella poster RESULTAT -20,4-22,7 18,8-41,5 Avvikelsen på intäktssidan inom raden Försäljning av verksamhet förklaras till hälften av lägre asylintäkter än budgeterat, och till hälften av lägre hälsovalsersättning. Högre bidrag och patientavgifter samt högre ersättning för AT-ST-utbildning är intäktsposter som avviker positivt mot budget. På kostnadssidan är det framförallt kostnaderna för personal inklusive inhyrda resurser som överstiger budget. Detta beror delvis på att framtagna handlingsplaner med fokus på vakanshållningar/omställningar inte kunnat realiseras enligt plan. Resultat, vårdvalen Resultatet för de 4 vårdvalen blev 2,9 miljoner kronor sämre än budget och 0,4 miljoner kronor sämre än resultatet Budgetavvikelsen motsvarade 2,0 % av omslutningen. 63

64 Vårdval ögon Resultatet för vårdval ögon blev -1,3 miljoner kronor, vilket var 0,6 miljoner kronor bättre än Det var marginella avvikelser mot budget både på intäkts- och kostnadssidan. Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse motpart Mkr Procent Regionbidrag Patient/trafikantavgifter 6,8 6,2 7,5-1,3-17,0% Försäljning av verksamhet 44,4 51,1 49,8 1,3 2,6% Försäljning av varor och tjänster 0,1 0,1 0,0 0,1 Specialdestinerade statsbidrag Bidrag och övr intäkter 0,8 0,8 0,0 0,8 Verksamhetens intäkter 52,1 58,2 57,3 0,9 1,5% Lönekostnader -25,9-28,7-28,0-0,7 2,4% Arbetsgivaravg o pensioner -11,5-13,0-13,0 0,0 0,1% Övriga personalkostnader -0,3-0,4 0,0-0,4 4111,3% Kostnader för inhyrd personal 0,0 0,0-0,2 0,2-100,0% Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Material och tjänster -0,8-1,5-1,8 0,3-17,7% Läkemedel -0,8-0,8-0,7 0,0 3,8% Fastighetskostnader -6,8-7,0-7,0 0,1-0,9% Lämnade bidrag Övriga omkostnader -6,5-6,9-5,3-1,6 29,2% Verksamhetens kostnader -52,6-58,2-56,0-2,1 3,8% Avskrivningar -1,3-1,2-1,3 0,1-10,0% Verksamhetens nettokostnader -1,8-1,1 0,0-1,1 Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0,0-0,1 0,0-0,1 Finansnetto 0,0-0,1 0,0-0,1 Resultat efter finansiella poster RESULTAT -1,9-1,3 0,0-1,3 Vårdval grå starr Resultatet för vårdval grå starr blev -2,1 miljoner kronor, vilket var 0,8 miljoner kronor sämre än Underskottet beror främst på överskridande av personalkostnaderna samt ökade kostnader för sjukvårdsartiklar och medicinskt material. Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse motpart Mkr Procent Regionbidrag Patient/trafikantavgifter 0,3 0,4 0,4 0,0-6,8% Försäljning av verksamhet 6,0 10,7 9,1 1,6 17,6% Försäljning av varor och tjänster 0,1 0,1 0,0 0,1 Specialdestinerade statsbidrag Bidrag och övr intäkter 0,0 0,1 0,0 0,1 Verksamhetens intäkter 6,4 11,3 9,5 1,8 19,4% Lönekostnader -2,7-5,5-4,0-1,6 40,0% Arbetsgivaravg o pensioner -1,2-2,6-1,8-0,7 40,5% Övriga personalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 86,3% Kostnader för inhyrd personal 0,0 0,0 0,0 0,0 Köp av verksamhet Material och tjänster -2,8-4,0-2,5-1,5 61,6% Läkemedel 0,0-0,1 0,0-0,1 Fastighetskostnader -0,3-0,3-0,3 0,0 16,9% Lämnade bidrag Övriga omkostnader -0,5-0,7-0,5-0,2 36,5% Verksamhetens kostnader -7,4-13,2-9,0-4,2 46,2% Avskrivningar -0,2-0,2-0,5 0,3-58,0% Verksamhetens nettokostnader -1,3-2,1 0,0-2,1 Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster RESULTAT -1,3-2,1 0,0-2,1 Vårdval hud Resultatet för vårdval hud blev 1,0 miljoner kronor, vilket var 0,3 miljoner kronor sämre än Överskottet motsvarar 1,3 % av omslutningen. 64

65 Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse motpart Mkr Procent Regionbidrag Patient/trafikantavgifter 4,8 4,1 4,8-0,7-13,7% Försäljning av verksamhet 60,9 69,1 60,0 9,1 15,2% Försäljning av varor och tjänster 3,8 4,3 3,7 0,6 17,2% Specialdestinerade statsbidrag Bidrag och övr intäkter 0,3 0,4 0,0 0,4 Verksamhetens intäkter 69,8 78,0 68,5 9,5 13,9% Lönekostnader -29,2-33,8-29,8-4,1 13,7% Arbetsgivaravg o pensioner -12,9-15,3-13,8-1,5 10,6% Övriga personalkostnader -0,9-0,7 0,0-0,7 2799,4% Kostnader för inhyrd personal 0,0-0,1-0,1 0,0-46,5% Köp av verksamhet Material och tjänster -13,7-12,9-12,9 0,1-0,4% Läkemedel -0,6-0,5-0,6 0,1-15,8% Fastighetskostnader -3,8-3,8-3,6-0,2 6,1% Lämnade bidrag 0,0-1,1 0,0-1,1 Övriga omkostnader -6,9-8,0-7,0-1,0 14,4% Verksamhetens kostnader -67,9-76,1-67,8-8,4 12,3% Avskrivningar -0,6-0,8-0,7-0,1 11,5% Verksamhetens nettokostnader 1,3 1,1 0,0 1,1 Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0,0-0,1 0,0-0,1 Finansnetto 0,0-0,1 0,0-0,1 Resultat efter finansiella poster RESULTAT 1,3 1,0 0,0 1,0 Vårdval ackrediterad barntandvård Den ackrediterade barntandvården redovisade ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Inga större avvikelser mot budget eller mot föregående års resultat. Resultatsammanställning (miljoner kronor, mkr) Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse motpart Mkr Procent Regionbidrag Patient/trafikantavgifter Försäljning av verksamhet 7,3 7,8 6,5 1,3 20,8% Försäljning av varor och tjänster Specialdestinerade statsbidrag Bidrag och övr intäkter Verksamhetens intäkter 7,3 7,8 6,5 1,3 20,8% Lönekostnader -3,2-3,1-2,7-0,4 13,3% Arbetsgivaravg o pensioner -1,4-1,4-1,3-0,2 12,0% Övriga personalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader för inhyrd personal Köp av verksamhet Material och tjänster -1,5-2,2-1,5-0,7 45,0% Läkemedel Fastighetskostnader -0,5-0,6-0,1-0,5 396,6% Lämnade bidrag Övriga omkostnader -0,5-0,4-0,1-0,2 199,1% Verksamhetens kostnader -7,2-7,7-5,7-1,9 33,9% Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 0,1 0,2 0,8-0,6-78,5% Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster RESULTAT 0,1 0,2 0,8-0,6 Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Förvaltningens personalkostnader överskred budget med 379 miljoner kronor Avvikelsen per finansieringsform var: - Anslagsfinansierad sjukhusverksamhet -348,5 miljoner kronor - Hälsoval - 20,6 miljoner kronor - Övriga vårdval - 10,1 miljoner kronor 65

66 Överskridandet förklaras bl.a. av: Ekonomisk obalans från 2016 motsvarande 170 miljoner kronor. Ökade kostnader för övertid, stimulansersättningar och timanställningar motsvarande 67 miljoner kronor för att kunna hålla vårdplatser öppna. Kostnaderna var högre under vår och sommar, och har avtagit under hösten. Nya arbetstidsmått inom Vårdförbundets avtalsområde infördes successivt i Region Skåne under Denna tillkommande kostnad beräknas till ca 35 miljoner kronor. Omvärderingen av personalskulderna har belastat årets resultat med 52 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 19 miljoner kronor jämfört med 2016 års justering. En ökad satsning på utbildning av AT-/ST-läkare om 19 miljoner kronor. Satsningen har kompenserats via motsvarande ersättning på intäktssidan. Kostnadsväxling från köp från bemanningsföretag till egen anställd personal. Inom den somatiska vården har köpet från bemanningsföretag minskat med ca 22 miljoner kronor. Inom hälsovalet förklaras avvikelsen på -20,6 miljoner kronor av att framtagna handlingsplaner med fokus på vakanshållningar/omställningar inte kunnat genomföras enligt plan. Inom övriga vårdval kompenseras överskridandet på 10,1 miljoner kronor till stor del av ökade intäkter. Kostnad för inhyrd personal Kostnaderna från bemanningsföretag minskade totalt sett med 22,5 miljoner kronor, från 129,6 miljoner kronor till 107,1 miljoner kronor mellan 2016 och Sjukhusverksamhetens kostnader minskade med 21,6 miljoner kronor och hälsovalets kostnader minskade med 0,9 miljoner kronor Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor minskade med 17,3 miljoner kronor (29,3 %). De största minskningarna fanns inom verksamhetsområdena akutsjukvård och intermedicin, kirurgi och gastroenterologi, hjärt- och lungmedicin samt ortopedi. Kostnaden för inhyrning av läkare minskade med 4,1 miljoner kronor (6,6 %) från 62,2 miljoner kronor till 58,1 miljoner kronor. Den största kostnadsminskningen var inom verksamhetsområde akutsjukvård och intermedicin. Kostnaden för inhyrning av övriga personalkategorier minskade med 1,1 miljoner kronor mellan åren. Kostnaderna för externa bemanningsföretag har successivt minskat sedan arbetet med utfasning startade, vilket även syns i nedan diagram. Läkemedel De totala läkemedelskostnaderna var under 2017 knappt 1,8 miljarder kronor för SUS, fördelat enligt nedan: 66

67 SUS (Miljoner kronor) Ökn. Ökn. % Rekvisitionsläkemedel ,6 % Förmånsläkemedel ,4 % Läkemedelskostnader ,2 % Inom förmånen ryms både bas- och klinikläkemedel, varav basläkemedel 189 miljoner kronor och klinikläkemedel 810 miljoner kronor. Sjukhusdelen svarade för 741 miljoner kronor och primärvården för 258 miljoner kronor av detta. Under de senaste åren har det funnits en ökande trend med rabatter som utbetalas i efterhand. Dessa rabatter är ofta sekretessbelagda vilket komplicerar analysen nedan. Basläkemedel Inom SUS är det enbart primärvårdsdelen som har kostnadsansvar för basläkemedel. Ökningen med 24 miljoner kronor (14,5 %) förklaras i huvudsak av att några läkemedel mellan åren har flyttats från klinik- till basläkemedel. Det rör sig om de två blodförtunnande preparaten Xarelto och Eliquis samt Pradexa som används i samband med protesoperationer i höft- eller knäled. Den kvarvarande ökningen på fem miljoner (3 %) är utspridd på ett flertal preparat. Klinikläkemedel Totalt sett är kostnaderna näst intill oförändrade mellan 2016 och Orsaken till att kostnaderna hållits nere är framförallt ökade rabatter på vissa preparat som stått för ca 25 miljoner kronor samt en patentutgång på Glivec (Imatinib) som minskat kostnaderna med drygt 20 miljoner kronor. Även ovan nämnda flytt till basläkemedel sänker kostnaderna med ca 19 miljoner kronor. De största kostnadsökningarna har skett på cancersidan som står för en ökning på nästan 30 miljoner kronor. Xtandi, som används vid behandling av prostatacancer, svarar för 8 miljoner kronor av detta. Övriga preparat som ökar inom onkologin och hematologin är Imbruvica, Jakavi och Revlimid. Ett preparat som börjat användas under hösten är bröstcancerläkemedlet Ibrance som beräknas öka kraftigt under Jämfört med prognos har ökningen varit lägre än väntat under 2017, dock förväntas de prognosticerade ökningarna komma under 2018 istället. Njurmedicin står för en teknisk kostnadsökning efter att hemdialysen flyttats från rekvisition till klinikläkemedel från 1 september. Detta har gett en kostnadsökning på ungefär 5 miljoner kronor. Inom reumatologin har en volymökning i behandlingar skett medan kostnaderna sjunkit något som effekt av bättre rabattavtal. Inom kirurgin har stomiprodukter fortsatt att öka, under 2017 var ökningen ca 3 miljoner kronor. Inom gastroenterologi har Humira ökat med 4 miljoner kronor. Även neurologin har haft något ökade kostnader vilka är spridda på några olika preparat. Rekvisitionsläkemedel Av ökningen på 48 miljoner kronor kan ca en tredjedel förklaras av dyra läkemedel inom framförallt hematologin där HSN faktureras för 90 % av kostnaden, d.v.s. förvaltningen får en återbetalning på intäktssidan. Den faktiska kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedlen blir därmed ca 32 miljoner kronor när återsökningen beaktats. Även på rekvisitionssidan är det läkemedlen inom onkologi och hematologi som står för den största ökningen med ca 25 miljoner kronor. PD1-hämmare som efter hand börjat användas till flera olika diagnoser står för den största ökningen. Tillsammans med lungmedicin som också använder dessa preparat kan ökningen bedömas till uppemot 15 miljoner kronor. Även Yervoy, som används i kombination med PD1-hämmare ökar märkbart, med uppskattningsvis ca 5 miljoner kronor. Inom hematologin ökar Velcade, som används vid behandling av Myelom, med 4 miljoner kronor. Vidaza, som bland annat används vid behandling av AML, ökar med ca 3 miljoner kronor. 67

68 Analysen försvåras av att data på substansnivå saknas för perioden september till december sedan övergång till ny leverantör. På grund av detta är siffrorna ovan uppräkningar till bedömda helårseffekter. Detta gör även att analysen i princip begränsas till de absolut största förändringarna. Övriga kostnader SUS övriga omkostnader ökade mellan åren med 197 miljoner kronor eller 6,2 %. Kostnadsökningen var 6,6 % inom sjukhuset och 1,4 % inom Hälsovalet. Ökningen består främst av ökade kostnader mot Regionservice (78,8 miljoner kronor), Övriga externa företag (64 miljoner kronor), Medicinsk service (18 miljoner kronor) och Regionstyrelsen (4 miljoner kronor). Utfall jandec Utfall jan- (mkr) 2016 dec 2017 Förändring Förändring % Regionservice ,8 12,7% Abonnemang Servicemedarbetare/värdar ,3 54,9% Abonnemang FM-tjänster övrigt ,0 2,1% Köp av verksamhtekn tj löpande ,5 29,8% Kostnader centrallager ,8 Medicinsk service ,0 2,8% Labmedicin ,3 2,4% Medicintekn tjänst/utrustning ,0 4,2% Regionstyrelse ,0 1,0% Abonnemang verksamhetssystem IT ,0% PC-arbetsplats ,0 2,2% Övriga IT/admin kostnader ,0 0,6% Övriga externa företag ,0 4,5% Läkem,sjukv.art,medicinsk mtrl ,0 3,0% Material och varor ,0 5,1% Verksh.anknutna tjänster ,0 18,9% Förbr.inventarier,förbr.matrl ,0 6,1% Övriga omkostnader ,2% Kostnaderna från Regionservice ökade med ca 79 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Abonnemang för servicevärdar och servicemedarbetare står för 34,3 miljoner kronor, Abonnemang FM-tjänster 10 miljoner kronor och köp av verksamhettekniska tjänster löpande står för 8,5 miljoner kronor. En kostnad som har tillkommit under året är orderradskostnad för centrallager 20,8 miljoner kronor, detta då Region Skåne bytt leverantör från Mediq till Onemed, vilket inneburit ändrade debiterings principer. Orderradskostnaden inkluderades tidigare i leverantörspriset nu debiteras denna kostnad från Regionservice. Från Medicinsk Service ökade kostnaderna med 18 miljoner kronor jämfört med Den största ökningen beror på ökade kostnader för labmedicin 12,3 miljoner kronor, främst från klinisk kemi. PCarbetsplats och verksamhetssystem IT har bytt förvaltning under året från Medicinsk Service till Regionstyrelsen. Kostnader från Regionstyrelsen ökade med 4 miljoner kronor jämfört med Ökningen beror främst på ökade köp av abonnemang för PC-arbetsplats 3 miljoner kronor. Övriga omkostnader från externa företag ökade med 64 miljoner kronor jämfört med föregående år. En stor andel av ökningen mellan åren berodde på ökade kostnader för sjukvårdsmaterial (23 miljoner kronor) och verksamhetsanknutna tjänster (28 miljoner kronor). Nedan tabeller beskriver konton inom dessa två grupper med störst kostnadsökning. 68

69 Kostnader för verksamhetsanknutna tjänster ökade med 28 miljoner kronor som främst förklaras med ökade beställningar från externa vårdgivare. Material och varor ökade med 9 miljoner kronor jämfört med 2016, insulinpumpar (med tillbehör) står för hela kostnadsökningen mellan åren. SUS kostnader för hyror ökar mellan åren med 46 miljoner kronor, från 703 miljoner kronor till 749 miljoner kronor. Utfallet är dock 2 miljoner kronor lägre än budgeterat. SUS kapitaltjänstkostnader ökade mellan åren med modesta 3,8 miljoner kronor till 252,9 miljoner kronor, och var därmed 19 miljoner kronor lägre än budgeterat. Åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans Förvaltningens ekonomiska ingångsläge 2017 var mycket utmanande. SUS gick in i 2017 med ett underskott föregående år på 474 miljoner kronor. Till det fördes ett effektiviseringskrav på 1 % eller 86 miljoner kronor. Tillsammans ger detta i grunden ett effektiviseringsbehov på 560 miljoner kronor. Ökade sociala avgifter på 60 miljoner kronor kunde bara delvis hanteras inom överfinansieringen av demografi. Fortsatt kraftigt ökade kostnader mot serviceförvaltningarna (142 miljoner kronor) och behov av att finansiera ökade kostnader för rekvisitionsläkemedel (26 miljoner kronor) försämrade ingångsläget ytterligare. För att hantera detta ekonomiska ingångsläge har förvaltningen under året arbetat med åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans. Åtgärderna kan kategoriseras som antingen verksamhetsspecifika handlingsplaner eller förvaltningsövergripande handlingsplaner. Tillsammans omfattar dessa handlingsplaner 223 miljoner kronor för Verksamhetsspecifika handlingsplaner SUS verksamheter arbetar löpande med verksamhetsspecifika handlingsplaner. De verksamheter som inte har en ekonomi i balans måste ta fram handlingsplaner för att komma i balans. Handlingsplanerna uppdateras varje månad och bedömd effekt av handlingsplanerna rapporteras. Kvalitet och realism i handlingsplanerna diskuteras som en del i den löpande uppföljningen. Sammantaget rapporterades verksamhetsspecifika handlingsplaner på SUS med en effekt på 173 miljoner kronor för Sjukhusvården redovisade drygt 120 åtgärder, som gav en effekt på 2017 på 97 miljoner kronor, och ytterligare 27 miljoner kronor för Av detta svarar besparingar på personal för 44 miljoner kronor. Typ av intäkt/kostnad Effekt 2017 Effekt 2018 TOTALT Ökade intäkter Personalkostnader Bemanningsföretag Läkemedel Lokalkostnad Övriga omkostnader TOTAL

70 Besparingar inom personal sker främst genom översyn av bemanning, samordning av resurser, förändrad schemaplanering och förändrad produktion. Övriga omkostnader minskas bl.a. genom besparingar sjukvårdsmaterial, förändrade rutiner och metoder och genom översyn av och upphandling av avtal. Besparingar genomförs även inom bemanningsföretag och läkemedel. SUS hälsoval arbetar med handlingsplaner som tillsammans ger 76 miljoner kronor i besparing. Av detta svarar besparingar på personal för 70 miljoner kronor. Typ av intäkt/kostnad Effekt 2017 Effekt 2018 Ökade intäkter Personal 70 Bemanningsftg Läkemedel 1 Lokalkostnad Övr omk 5 TOTAL 76 0 De ändrade förutsättningarna i ackrediteringsvillkoren 2017 innebär att intäkterna har bedömts med stor försiktighet gällande listning, ACG, Hembesök, TG etc. För hälsovalsenheterna innebär det ett fokus på att ekonomi i balans ska nås via kostnadsreduktion. Eventuella intäkter över budget innebär att motsvarande kostnadsreduceringar inte behöver verkställas. Åtgärder som påverkar patientsäkerheten negativt ska stämmas av med VO-chef för bedömning om den kan genomföras. Förvaltningsövergripande handlingsplaner Därutöver arbetar Sjukvårdsnämnd SUS löpande med förvaltningsövergripande handlingsplaner för att minska kostnadsutvecklingen. För att få kontroll över kostnadsutvecklingen fattade Sjukvårdsnämnd SUS beslut om långsiktigt hållbara effektiviseringsprojekt. Dessa förvaltningsövergripande planer omfattar effektiviseringar i det stora och det lilla, och omfattar följande tjugo projekt: 1 Fortsatt anställningsrestriktivitet 2 Fortsatt aktivt arbete med att minska sjukskrivningar 3 Fortsatt utfasning av bemanningsföretag 4 Översyn organisation 5 Översyn jouruttag läkare 6 Ökat fokus på rätt läkemedelsanvändning 7 Effektivisering genom inköp 8 Översyn av användning av Bild och Funktion 9 Översyn användning labprover 10 Översyn av administrativa processer 11 Introduktion av fler e-hälsolösningar och digitala tjänster 12 Diagnos- och åtgärdskodning av snabbare och av högre kvalitet 13 Minska kvalitetsbristkostnader som vårdrelaterade infektioner och fallskador 14 Förbättrad produktionsstyrning 15 Projektet med servicevärdar och servicemedarbetare kök utvärderas 16 Minska matsvinn 17 Välj rätt vara för att minska CO2-belastning 18 Hållbar resursanvändning 19 Ordnat införande/ordnad utmönstring 20 Sänka kostnader mot serviceförvaltningarna Varje punkt innehåller ett antal delprojekt med potential att förenkla, förbättra eller sänka kostnaderna i syfte att erbjuda mer vård för patienten inom budget. Det finns stor ekonomisk potential i detta arbete. Det finns många områden SUS måste utveckla för att erbjuda mer vård per 70

71 krona utan att personalen behöver springa snabbare. Det handlar i mycket om att arbeta på ett smartare och mer strukturerat sätt vilket leder till ett mer hanterbart arbetstempo samtidigt som kvalitet och patientsäkerhet ökar. Arbetet med dessa effektiviseringsprojekt kräver dock utrymme och tid för att ställa om organisationen gradvis. Att genomföra snabba, kortsiktiga besparingar riskerar kväva förvaltningens förmåga att åstadkomma riktiga effektiviseringar. I beräknad effekt av handlingsplaner 2017 inkluderas effekt av förvaltningsövergripande handlingsplaner med 50 miljoner kronor. Nedan beskrivs kortfattat en del av det arbete som bedrivs med de förvaltningsövergripande handlingsplanerna. Skånes universitetssjukvård fortsätter arbeta med anställningsrestriktivitet (projekt 1), och alla rekryteringar hanteras via förvaltningen egenutvecklade IT-stöd. Arbetet kring rätt använd kompetens är en del av detta projekt, och förvaltningens HR-funktion utvecklar också verktyg för omställning. Arbetet med att minska sjuktalen och öka frisktalen är en viktig parameter både i synen på SUS som en attraktiv arbetsgivare och utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Handlingsplan för minskad sjukfrånvaro är framtagen och SUS har bl. a arbetat med material kring rehabilitering som ska kunna användas vid APT och Finsamprojektet med rehab-råd övergick i drift (projekt 2). SUS fortsätter arbetet med utfasning av bemanningsföretag utifrån den handlingsplan som är framtagen för SUS, till förmån för utbyggnad av SUS interna bemanningsorganisation (projekt 3). Effekten av detta arbete syns i att kostnaderna från bemanningsföretag minskat med 22,5 miljoner kronor mellan åren. Under sommaren inleddes en översyn av SUS organisation (projekt 4). Som ett första steg i detta avvecklades divisionsorganisationen och förvaltningsledningen förändrades. Under hösten genomfördes en översyn av administrativa resurser både på de förvaltningsgemensamma staberna och ute i verksamheten. De förvaltningsgemensamma staberna reducerades med drygt 50 anställda, vilket kommer att leda till kostnadssänkningar på drygt 30 mkr. Förvaltningsledningen har inlett arbetet med att se över och ge stöd för rapportering och uttag av läkarnas jour (projekt 5) och göra en översyn så att läkares arbetstid är schemalagd så långt som möjligt. Med kommande förväntade kostnadsökningar inom läkemedel blir arbetet att se över läkemedelsanvändning (projekt 6) allt viktigare. En del i det arbetet är förvaltningens utveckling av budget och uppföljning kring läkemedel. Detta arbete omfattar både läkare, apotekare, ekonomer och chefer från förvaltningsledning och nedåt. Årliga läkemedelsgenomgångar genomförs, och läkares förskrivning och ordinationer ses över. Tydligare krav ställs på ordnat införande av nya läkemedel och ordnad utmönstring av läkemedel som ej längre ska användas. Projektet kring effektivisering genom inköp (projekt 7) bedrivs aktivt på flera fronter i nära samarbete mellan SUS ekonomifunktion och Koncerninköp. SUS deltagande i styrgrupper och expertgrupper i upphandlings-projekt utökas och förtydligas för att säkerställa att fokus i upphandlingarna är på kostnadssänkning i balans med kvalitet och att undvika överkravställande. Leverantör för automatisk fakturakontroll utreds tillsammans med koncernstab ekonomistyrning. Varor och tjänster som inte upphandlats tidigare identifieras i syfte att genomföra upphandling. En projektgrupp på SUS utvecklar och sprider kunskap kring arbetssätt för att sänka kostnader med hjälp av upphandlingar tillsammans med koncerninköp. Sårvårdsprojektet är ett delprojekt i effektivisering genom inköp, och är ett bra exempel där vi genom översyn över arbetsmetoder och materialanvändning sänker kostnaden för material, minskar 71

72 antal omläggningar och samtidigt får bättre medicinska resultat på patienter med svårläkta sår. Detta delprojekt är ett samarbete mellan SUS ekonomi, SUS patientsäkerhet, koncerninköp och OneMed som bl a uppmärksammats i regionens chefsläkargrupp. Bild- och Funktion genomför löpande remittentdialoger inom förvaltningen som en del av översyn av användning av Bild och Funktion (projekt 8). Vid dessa dialoger diskuteras både befintligt beställningsmönster och kommande förändringar. Förvaltningsledningen har gett i uppdrag åt verksamhetscheferna att göra en översyn över användningen av labprover (projekt 9). Som ett resultat av detta har t ex akutmottagningarna gjort översyn av sina labbeställningar, och beräknas sänka sina beställningar på helår med ca 2 mkr, och infektionssjukvården har sett över sina beställningar av blododlingar och luftvägsprover. Inom projektet Hållbar och effektiv vård har läkarcheferna i tidigare division 3 fått arbeta med att åstadkomma besparingar genom effektiviserade medicinska arbetssätt. Man har inom varje specialitet arbetat fram nya rutiner och PM för handläggningen av olika diagnoser. T ex: 1. Reumatologerna har tagit fram PM som minskar provtagningen av antikroppar. 2. Njurmedicin har tagit fram en nivåstrukturerat vårdprogram som hjälper läkare i primärvården handlägga njursviktspatienter rätt utan att behöva remittera till sjukhus och med mer riktad provtagning. 3. Neurologi har tagit fram snabbspår för neurologisk utredning som minskar antalet läkarbesök, provtagningar och undersökningar och påskyndar utredningsprocessen för patienten. I översynen av organisationen ser man nu över de administrativa processerna på verksamhetsområdena. På de förvaltningsgemensamma staberna har man löpande gjort en översyn av administrativa processer (projekt 10), och alla stabschefer har fått se över och ge förslag på processer som kan förenklas eller automatiseras. Genom utveckling av QlikView och rapportgeneratorn NPrinting har manuellt arbete kring framtagande och utskick av nästan 700 forskarrapporter i månaden kunnat automatiseras. Likaså har manuell operationsstatistik ersättas av QlikView-rapporter, och skapat utrymme för mer kvalificerat analysarbete. Förvaltningen har som del av denna punkt drivit behovet av att införa ett bättre systemstöd för verksamhetsplanering och uppföljning i regionen. I enlighet med e-hälsostrategi för Region Skåne arbetar SUS för att fler e-hälsolösningar och digitala tjänster ska införas (projekt 11). Inom SUS finns många önskemål om IT-baserade lösningar inom både ehälsa och mhälsa. För att på ett mera ändamålsenligt sätt möta upp regionens initiativ har det skett en organisationsförändring inom SUS där det nu finns en Enhet vårdinformation och ehälsa. Enheten ansvarar för verksamhetsnära drift, utveckling och utbildning för system inom vårddokumentation, nationella e-tjänster, IT och telefoni med stöd av den s.k. styr- och förvaltningsmodellen. Enhet vårdinformation och ehälsa kommer att tillsammans med ITorganisationen medverka till att denna styrmodell ska fås att fungera på ett mera ändamålsenligt sätt än tidigare, så att de syfte som finns angivna i den övergripande IT-strategin respekteras. SUS har också upprättat ett programkontor, mer med sikte mot framtida utveckling och vars uppgifter inledningsvis är att samla information om verksamhetens initiativ, projekt och önskemål inom området. Programkontoret arbetar nära IT-direktören och tillsammans med enheten för vårdinformation och ehälsa och övriga förvaltningar för att skapa en bild av hur verksamhetens önskemål/behov ser ut i avsikt att kunna inrikta anskaffning av verktyg, driftsavtal etc. som kan öka verksamheternas förmåga till digitalisering. I syfte att förbättra beskrivningen av den vård SUS utför och säkerställa en korrekt ersättning har fyra halvtidstjänster tillsatts för att arbeta mot diagnos- och åtgärdskodning av snabbare och av högre kvalitet (projekt 12). Dessa tjänster ska säkra upp rutiner för intern kontroll för att säkerställa god 72

73 kvalitet avseende medicinsk diagnos- och KVÅ kods registrering inklusive åtgärdsregistrering av vårdtjänster. Att minska kvalitetsbristkostnader som vårdrelaterade infektioner och fallskador (projekt 13) förväntas bli en effekt av förvaltningens fortsatta strukturerade patientsäkerhetsarbete. Månatligen följs relevant data upp från infektionsverktyget, och återkopplas till berörda medarbetare. Månatliga mätningar genomförs av följsamhet till basala hygien- och klädregler (BHK). Hygiendialoger och hygienronder genomförs, samarbetet med Vårdhygien Skåne fortsätter liksom arbetet med riskbedömningar och vårdplaner för fall- och trycksår samt trycksårsprevention. Under hösten infördes SUS nya produktionsstyrningsstrategi (projekt 14). Införandet skedde i fem steg; enkät, dialogmöte, statusbeskrivning, handlingsplan och utbildningsinsatser. En online-utbildning i Utbildningsportalen har tagits fram, och alla som deltar i arbetet förväntas först genomföra onlineutbildningen. Under 2017 har modellen med servicevärdar och servicemedarbetare kök utvärderats (projekt 15). Modellen har fortfarande flertalet problem men med bra samarbete med Regionservice och involverade verksamheter har förbättringar gjorts. Dialoger har även genomförts mellan sjukvårdsnämnd SUS och servicenämnden för att diskutera förbättringsområden. Under 2017 beräknas SUS vårdavdelningar kasta minst av de portioner patientmåltider som beställs, utan att de läggs upp för servering. Detta motsvarar en kostnad på cirka 3,2 miljoner kronor. Varje dag beställs betydligt mer mat än vad det finns behov av. Överbeställning av mat innebär en kostnad för SUS som går att undvika. Det innebär också extra miljöbelastning i form av råvaru- och energiförbrukning vid tillagning och transporter. Därför har SUS tillsammans med Regionservice genomfört ett pilotprojekt för att mäta och utveckla metoder för att minska överbeställningarna av mat och därmed minska matsvinnet (projekt 16). Pilotprojektet visar genom resultatet att det är möjligt att minska både överbeställningar och matsvinn, vilket genererar såväl reducerade kostnader som miljöpåverkan. En förutsättning för att incitament ska finnas är dock att debiteringsmodellen för patientmåltider förändras från abonnemang till löpande debitering. En sådan förändring diskuteras nu. Projekt 17 Välj rätt vara för att minska CO2-belastning och projekt 18 Hållbar resursanvändning redovisas under miljöavsnittet. SUS har sedan några år en etablerad modell för ordnat införande där alla tillkommande metoder och läkemedel med en kostnad över 1 miljon kronor hanteras via processen. Under 2017 har förvaltningen arbetat för att vidareutveckla och i delar förenkla processen för ordnat införande/ordnad utmönstring (punkt 19). Inför 2018 görs ytterligare utveckling av modellen, samtidigt som arbetet med ordnat införande formaliseras inom Region Skåne med utgångspunkt från SUS modell. SUS har löpande haft mycket störa kostnadsökningar mot serviceförvaltningarna. Ekonomichefen har därför haft uppdrag att utöver övriga projekt med serviceförvaltningarna se över möjligheterna att sänka kostnader mot serviceförvaltningarna (punkt 20). Detta arbete pågår löpande i dialog med serviceförvaltningarna och omfattar främst lokalvård, transport, tvätt, GSF, medicinsk teknik, bild- och funktionsteknik samt kostnader för våra IT-system. Kostnadssänkande insatser inkluderar t ex offerthantering kring utökning lokalvård, dialog med GSF kring kostnadsdrivare och IT-system som kan avvecklas. 73

74 Nyckeltal Arbete pågår för att ta fram regional applikation för att följa upp nyckeltal, men det har inte hunnit bli klart till verksamhetsberättelsen. SUS har inte löpande följt upp nedan nyckeltal och kommentarerna blir således av övergripande karaktär. För att kunna analysera utvecklingen behöver nyckeltalen brytas ned på verksamhetsnivå och följas upp kontinuerligt. Nyckeltalen behöver också kvalitetssäkras så att definierade urval faktiskt fångar och mäter det som avses mätas. 7,0% 5,0% 5,7% 6,9% Utveckling nyckeltal mellan 2016 och ,8% 3,0% 1,0% -1,0% -3,0% -2,7% -0,6% Bruttokostnad (exkl FoU)/unik patient Bruttokostnad (exkl FoU)/mixpoäng Bruttokostnaden per unik patient ökar med 5,7 % mot föregående år. Det är ett resultat av en bruttokostnadsutveckling (exkl. FoU) på 5,2 % och att antalet unika patienter för förvaltningen som helhet minskat med 0,5 %. Bruttokostnad per mixpoäng ökar med 6,9 %) då bruttokostnaderna (exkl. FoU) ökat med 5,2 % och antalet mixpoäng minskat med 1,6 %. Antal öppenvårdsbesök per AOH minskar med -2,7 % då antalet besök ökat med 0,9 % (när brev- och telefonkontakter inkluderas) samtidigt som antalet använda AOH ökat med 3,8 % inom somatisk öppenvård. Antal besök per använda AOH inom hälsovalet minskar med -0,6 % som en följd av att antalet besök inom hälsovalet ökat med 2,2 % (när brev- och telefonkontakter inkluderas) samtidigt som antalet använda AOH minskat med 1,6 %. Inom slutenvården minskar produktiviteten med 4,8 % om man jämför att antalet vårddagar minskat med 2,4 % och antalet använda AOH ökat med 2,2 %. Investeringar Byggnadsinvesteringar/externa förhyrningar Budget för samtliga bygginvesteringar vid SUS uppgår 2017 till 66 miljoner kronor. Denna summa exkluderar anslag till Nya Sjukhusområdet i Malmö (NSM) för Utvecklingsplan Malmö, eftersom detta projekt hanteras av särskild projektorganisation/regionfastigheter. Eftersom många projekt sträcker sig över flera år och även budgeterats över flera år är den totala budgeten 96 miljoner kronor för projekt som är eller varit pågående under Total prognos för samtliga projekt uppgår till drygt 92,5 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott mot budget på ca 3,5 miljoner kronor. Samtliga objekt 74

75 Större objekt (>5 miljoner kronor) Mindre objekt (<5 miljoner kronor) Totalt 2017 Totalt 2017 Totalt 2017 Budget 31,0 26,0 65,0 40,0 96,0 66,0 Prognos* 27,6 24,6 64,9 46,6 92,5 71,2 Avvikelse 3,4 1,4 0,1-6,6 3,5-5,2 * Utfall för bygginvesteringar redovisas inte vid SUS utan endast vid Regionfastigheter. Större byggprojekt (> 5 miljoner kronor) Samtliga större byggprojekt i SUS med finansiering 2017 har en koppling till större utrustningsprojekt: Renrum med utrymme för QC i Lund. Detta projekt är helt och hållet knutet till Cyklotronprojektet Förväntad driftsättning 2018-Q3. PET/CT-projektet i Lund. Förväntad driftsättning 2019-Q1 PET/CT-projektet i Malmö. PET/CT-utrustningen i Malmö är i drift sedan och därmed är även byggprojektet avslutat. Ersättning av en angio-utrustning i Lund. Förväntad driftsättning 2019-Q1. Utvecklingsplan Malmö NSM Vårdcentralen Södervärn, byggnad 04, togs i bruk i början av Under året har även byggnad 29 och 73 blivit inflyttningsklara. I byggnad 29 finns lokaler för Neurologi-avdelning och mottagning, administrativa lokaler för läkare från ett flertal verksamheter, samt för område bemanning. I byggnad 73 har Njurmedicinsk mottagning flyttat in i juni. Därmed har inflyttning skett till de ersättningsbyggnader som planerats bli färdigställda under Projektet följs upp i särskild ordning i NSM-projektet. Projekt beviljade ur tidigare års lokala byggpotter (före 2017) Totalt har drygt 15 projekt för ca 25 miljoner kronor med finansiering ur tidigare års lokala potter (ffa 2016) varit aktiva under Samtliga projekt med finansiering ur tidigare års lokala potter har avslutats/arkiverats. Exempel på genomförda större projekt under 2017 med finansiering ur 2016 års lokal pott: VC Getingen i Lund utökning i Blodtappen, 5 miljoner kronor, driftsättning under sommaren Uppvak, VO Hjärt- Lungmed (Lung och allergimott), Lund, 5 miljoner kronor, driftsättning i hösten Ett av tre delprojekt för införande av standardiserat vårdförlopp avseende lungcancer i syfte att korta tid till behandling. Projekt beviljade ur 2017 års lokala byggpott Totalt har 2017 års lokala pott om totalt 40 miljoner kronor fördelats till 35 projekt. Framförallt är det överlevnadsprojekt för att verksamheterna ska kunna leva upp till krav på arbetsmiljö och hygien men även projekt som föranletts av nya uppdrag har prioriterats. Ingen ytterligare fördelning sker ur SUS lokala pott 2017 eller tidigare år. Av nedanstående diagram framgår status i projekten: 75

76 Några exempel på genomförda större projekt under 2017 med finansiering ur lokal pott 2017: Operation/skölj, VO Hjärt- Lungmed (Lung och allergimott), Lund, 5 miljoner kronor, driftsättning i hösten Ett av tre delprojekt för införande av standardiserat vårdförlopp avseende lungcancer i syfte att korta tid till behandling. Vävnadsbanken, Lund, VO Barnkirurgi och neonatalvård, 4,9 miljoner kronor, driftsättning i januari Konsekvens av det stora LKL-projektet (Lab-Koncentration-Lund). Omklädningsrum i by 33 Malmö, 3,7 miljoner kronor, samt Påsdialys Malmö, 3,5 miljoner kronor. Det förstnämnda projektet är ett arbetsmiljöprojekt och även konsekvensprojekt av NSM och det sistnämnda en konsekvens av politiskt utökat uppdrag. Projekten i 2017 års lokala pott (40 miljoner kronor) kan sammanfattas enligt behov: Hygien/Arbetsmiljö 23 projekt, 19 miljoner kronor Utökade uppdrag 7 projekt, 13 miljoner kronor Konsekvenser av NSX 1 projekt, 5 miljoner kronor Patientvinster 4 projekt, 3 miljoner kronor Extern förhyrning Under året har mycket fokus lagts på översyn av säkerheten på vårdcentralerna. Överfallslarm har installerats där det saknats. Möjligheten att låsa till väntrummen har även setts över. Med nya dörrpartier, passagesystem mm ska personalen ha möjligheten att själv bestämma när och vem som kommer vidare från väntrummen. Under året har ett antal förändringar i förhyrning skett bl a för vårdcentralerna Kirseberg, Borgmästargården, Husie, Törnrosen och Hörby samt BVC Lindängen. Flyktinghälsan flyttade till VC Södervärns tidigare lokaler, och barnspecialistmottagningen i Eslöv flyttade till VC Kärråkra. I Malmö har startats en Unga Vuxna-mottagning, och nytt hyresavtal har tecknats för Kvälls- och helgmottagningen i Lund. Utrustningsinvesteringar Budget för samtliga utrustningsinvesteringar vid SUS uppgår 2017 till 256,9 miljoner kronor. Denna summa inkluderar totalt 23,8 miljoner kronor som anslagits under året till NSM, Nya Sjukhusområdet i Malmö, för Utvecklingsplan Malmö. Eftersom många projekt är pågående under flera år och även budgeterats över flera år är den totala budgeten för samtliga projekt som är eller har varit pågående under ,7 miljoner kronor. Total prognos för samtliga projekt uppgår till drygt 592,7 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott mot budget på ca 35 miljoner kronor. 76 Samtliga objekt

77 Större objekt (>5 miljoner kronor) Mindre objekt (<5 miljoner kronor) Totalt 2017 Totalt 2017 Totalt 2017 Budget 382,5 106,9 245,2 150,0 627,7 256,9 Utfall* 254,9 130,6 172,6 156,8 427,5 287,4 Prognos 372,2 130,6 220,5 156,8 592,7 287,4 Avvikelse (B-P) 10,3-23,6 24,7-6,8 35,0-30,4 Avvikelse (B-U) 127,6-23,7 72,6-6,8 200,2-30,4 * I utfall (och prognos) 2017 (287,4 miljoner kronor) är investeringsbidrag med ca 1,8 miljoner kronor avseende forskningsfinansierade mindre utrustningar exkluderade. SUS nettoinvestering 2017 (inkl. investeringsbidrag) uppgår till 285,6 miljoner kronor. Större utrustningsprojekt (> 5 miljoner kronor) Status för de större utrustningarna framgår av särskild bilaga. Totalt är det 20 st. större projekt, varav 13 st. är projekt som budgeterats år Större utrustningsprojekt (> 5 miljoner kronor) budgeterade före 2017 Avslutade projekt Angio lab 18 (ers) Lund. Budget 16,5 miljoner kronor och utfall 15 miljoner kronor. MR 27 (ers), Lund. Budget 7 miljoner kronor och utfall 7,1 miljoner kronor. Kombinationslab 104 (ers), Malmö. Budget 8,5 miljoner kronor och utfall 6,5 miljoner kronor. Pågående projekt Genomlysning akutröntgen lab 102 (ers), Malmö. Budget 7 miljoner kronor. Upphandling pågår och förväntas vara klar 2018-Q1 (förhandlad upphandling). Driftsättning förväntas 2018-Q2. CT (ers), Malmö. Budget 11 miljoner kronor. Avtal klart, beställning sker inom kort. Bygge är under planering (viss försening). Installation beräknas v Driftsättning 2018 v 20. ESVL-utrustning (ers), Malmö. Budget 7,5 miljoner kronor (50/50 mellan SUS och Sund). Större utrustningsprojekt (> 5 miljoner kronor) budgeterade 2017 Avslutade projekt PET/CT (ers) Lund. Budget 24,7 miljoner kronor och utfall 26,1 miljoner kronor. PET/CT (ers), Malmö. Budget 23 miljoner kronor och utfall 21,2 miljoner kronor. KR 22/23 till CT - avser CT 36 (ers), Lund. Budget 15 miljoner kronor och utfall totalt, 13 miljoner kronor. PET/CT (ny), Malmö. Budget 28,4 och utfall totalt 31,6 miljoner kronor. Pågående projekt Utrustning minnesmottagningen (ny/ers), Budget, 8 miljoner kronor, prognos 8 miljoner kronor. KR 101/104 till CT (ers), Malmö. Budget 7 miljoner kronor, prognos 7 miljoner kronor. MR 1,5T (ny), Malmö. Budget 11 miljoner kronor, prognos 12 miljoner kronor. Angiolab (ers), Lund. Budget 15 miljoner kronor, prognos totalt 17,5 miljoner kronor. Cyklotron (ny), Lund. Budget 16 miljoner kronor, prognos 13,7 miljoner kronor. PET-CT (ny), Lund. Budget 27 miljoner kronor, prognos 23,9 miljoner kronor. Hotceller (ny), Lund. Budget 5,8 miljoner kronor, prognos 5,5 miljoner kronor. Syntesutrustning (ny), Lund. Budget 1,3 miljoner kronor, prognos 1,3 miljoner kronor. Samtliga större projekt är kommenterade i investeringsbilagan. 77

78 Lokal pott (< 5 miljoner kronor) Projekt beviljade ur tidigare års lokala potter (före 2017) Totalt hade 80 projekt för ca 70 miljoner kronor med finansiering ur 2016 års lokala pott (något enstaka projekt är finansierat ur LP 2015) ej avslutats vid årsskiftet 2016/17 utan överförts till Per den 31/ har nästan samtliga (74 st.) avslutats för totalt ca 64 miljoner kronor. Resterande ännu pågående projekt kommer att avslutas första halvåret 2018 år enligt planering i projekten. Inga ytterligare fördelningar sker ur föregående års anslag. Projekt beviljade ur 2017 års lokala pott Totalt är ca 240 st. projekt för ca 151 miljoner kronor beviljade per 31/ Av dessa har ca 170 st. projekt avslutats per den 31/12 för ca 90 miljoner kronor. Samtliga resterande ca 70 pågående projekt med beviljad finansiering 2017 har planerad driftsättning under första halvåret Ca 40 st. har kommit relativt långt i anskaffningarna och är åtminstone beställda. Utfallet för dessa uppgår per bokslutet till ca 14 miljoner kronor. Under året har ffa projekt som är nödvändiga för att upprätthålla produktion och patientsäkerhet i verksamheten prioriterats. Tidigare prognos per tertial 2 för den lokala potten 2017 låg på 120 miljoner kronor och utfallet nu ligger på drygt 103 miljoner kronor. Det lägre utfallet beror ffa på att upphandlingen av anestesi-apparater avbrutits. Första driftsättning i projektet har nu fått skjutas upp från 2017-Q4 till 2018-Q3. Anledningen till att totalt 174,7 miljoner kronor är budgeterat i förhållande till årsbudgeten om 150 miljoner kronor är att ett par större objekt (ffa IPVs anestesiarbetsstationer som budgeterats med 19 miljoner kronor 2017 och 23 miljoner kronor 2018). Ingen ytterligare fördelning sker ur 2017 års anslag. Diagram Av nedanstående diagram framgår hur fördelning ur och användning (faktiskt utfall) har utvecklats löpande i lokal utrustningspott Fördelningen ur anslaget påbörjades redan våren Hela 2017 års anslag är fördelat sedan november Enligt tidplaner i projekt som ännu är pågående beräknas hela anslaget vara förbrukat under första halvåret Totalt har hela SUS lokala utrustningsanslag 2017 om 150 miljoner kronor fördelats till ca 240 projekt. Av dessa har ca 170 projekt redan avslutats under året för knappt ca 90 miljoner kronor. Status för återstående ca 70 projekt, som anslagits ca 60 miljoner kronor, framgår av nedanstående diagram. Driftsättning för dessa ännu pågående projekt planeras ske under första halvåret

79 Av tabellen nedan framgår vilka utrustningskategorier som 2017 års lokala pott fördelats till. Kategorin Annat innehåller alla de utrustningar som inte har egen kategori, t ex möbler och inventarier i samband med bygginvesteringar, kallelsesignalanläggningar, överfallslarm, försörjningspendlar, diverse operationsutrustningar etc. 79