Verksamhetsberättelse. Hälsostaden. januari-december 2016

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Hälsostaden januari-december 2016

2 Innehållsförteckning Allmän information Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Viktiga händelser (samtliga) Verksamhetsförändringar Övergripande områden Personcentrerad vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Jämlik hälso- och sjukvård Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Säker hälso- och sjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Prioriterade områden Äldres hälsa Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Akutsjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Områden med särskilda uppföljningsbehov Diabetessjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Hjärt- och lungsjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Neurologiska sjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Rörelseorganens sjukdomar och skador Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Palliativ vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Områden med särskilda utvecklingsbehov Förstärkt vård i hemmiljö Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Kroniskt trötthetssyndrom Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Vuxna med flerfunktionshinder Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsuppdrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Forskningen en förutsättning för Skånes utveckling Fel! Bokmärket är inte definierat. Kompetensförsörjning Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Lika rättigheter och möjligheter Hälsofrämjande arbete Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Utbildningsuppdraget Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Bisysslor Antalet anställda och arbetad tid Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Finansiering och ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt ingångsläge Resultat Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Läkemedel Övriga kostnader Åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans Nyckeltal Investeringar Utrustningsinvesteringar Miljöarbete Tjänsteresor Materialanvändning Läkemedel Intern kontroll

4 Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar, Skånes universitetssjukvård, Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste all sjukvårdsverksamhet samordnas. Samordningen kan omfatta allt från nivåstrukturering till daglig samordning av patienter med anledning av bristande tillgänglighet. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitét med tydligt patientfokus. Projekt Hälsostaden Ängelholm Hälsostaden är ett projekt mellan Ängelholms kommun och Region Skåne som ska skapa en gränslös och förbättrad vård för kommunens invånare. Projektet etablerades hösten 2013 och sträcker sig tre år framåt i tiden och är ett samarbete mellan kommunal verksamhet, primärvård och sjukhusbunden specialistvård i Region Skåne. Verksamheten har sitt huvudsäte i Ängelholm och bedriver viss verksamhet även i kringliggande kommuner. Målsättningen är att uppnå en ökad tillgänglighet, förbättrad kvalitet med utökad möjlighet att erbjuda vård på rätt nivå, förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus samt uppnå högre kostnadseffektivitet. En översyn av Projekt Hälsostaden kommer att genomföras med anledning av projekttiden upphör under hösten Projektet är förlängt till juni Viktiga händelser Under våren har verksamheten varit engagerad i diskussionerna huruvida Hälsostaden skulle permanentas som en del av Förvaltning Sund eller fortsätta som fristående projekt. Beslut fattades först i början av sommaren vilket resulterat i viss osäkerhet i organisationen. Hälsostadens förvaltningschef lämnade organisationen Nedläggning av privat mottagning för reumatologi i Helsingborg resulterade i ökat antal remisser till Hälsostadens reumatologimottagning. Ökat antal remisser från vårdcentraler i Helsingborgsområdet avseende diabetes och endokrinologi. Ökad belastning på osteoporosmottagningen sedan denna verksamhet varit avvecklad i Helsingborg. Ökad belastning på Specialistminnesmottagningen på grund av ökat samarbete med primärvården. 4

5 Verksamhetsförändringar Övertag av avdelning 22 från förvaltning Sund. Utökning av ca 6 vårdplatser på avdelning 22 på uppdrag av förvaltning Sund. Vårdplatserna säljs till Förvaltning Sund, elektiv ortopedi och kirurgi. Rekrytering av neurolog som tagit med sig en del av sin tidigare mottagning. Detta har genererat mycket högre kostnader för läkemedel, främst inom området MS. På grund av mindre gynnsamt rekryteringsläge har inte alla vårdplatser kunnat hållas öppna som önskat. Om man bortser från den normala neddragningen under sommarsemester perioden har ca 8 vårdplatser hållits stängda på grund av brist på sjuksköterskor. Fortsatt utveckling av vårdplanering över video. Förvaltningen har anställt en samordnare för SVPL-processen som har lång erfarenhet av arbete med kommunerna. Denna person har i uppdrag att fördjupa och vidareutveckla våra relationer med relevanta kommuner. Utökning av mobila akutteamet med 50 procent. Resursfördelning, utökning av akutteam/närsjukvårdsteam med 30 procent perioden mars-maj. From juni utökning med ytterligare 20 procent. Vilket resulterat i 100 procent Närsjukvårdsteam och 50 procent akutteam. Försäljning av upp till 14 vårdplatser på medicinkliniken till Sund. Externa verksamhetsförändringar 2016 Verksamhet Tidpunkt Antal anställda Uppdragsförändring (Mkr) Övertag av avdelning 22 (Aleris) från Sund Utökad verksamhet på avd 22 åt Sund motsvarande 6 vårdplatser Större interna verksamhetsförändringar 2016 Verksamhet Tidpunkt Antal anställda Uppdragsförändring (Mkr) Neurologi Införande av gruppvård och kompetensmix förändring Utökning av mobila teamet

6 Övergripande områden Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att personen sätts framför sin sjukdom och att vården utgår från patientens/personens upplevelse, resurser och behov. Det handlar om ett partnerskap mellan patienter/anhöriga och professionella vårdgivare. Ett av Hälsostadens huvudmål är tillgänglighet och denna är mycket god. Avseende bemötande och patientcentrerad vård har ett arbete utförts för att förankra Region Skånes värdegrund. Hälsostaden ser denna som ett viktigt verktyg för att uppnå bättre upplevelse av vården. Patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas enligt intentionerna i patient lagen. Förvaltningens linjeorganisation har informerats om patient lagen och dess konsekvenser. Introduktionen av patientcentrerad vård är ett utmärkt verktyg för att leva upp till lagstiftningen. Utvecklingsuppdrag Samverkan med patient- och närståendeföreningar ska vidareutvecklas för att på bästa sätt ta vara på kunskaper och erfarenheter. Under 2016 har Hälsostaden tagit initiativ till djupintervjuer med patienter avseende deras upplevelse av vården. Patientrepresentant har deltagit i samband med ledningsgruppens utvecklingsdag. Under året har förvaltningsledningen deltagit i vid ett flertal informationstillfällen hos organisationer i samhället. DIMENSIONER Region Skåne Andel positiva (%) Riket Andel positiva (%) Helhetsintryck Information och Kunskap Emotionellt stöd Respekt och Bemötande Tillgänglighet Kontinuitet och Koordinering Delaktighet och Involvering Figur 1. Resultat från Nationell patientenkät (NPE) i Region Skåne våren 2016 Slutenvård Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla Verksamhetscheferna är ytterst ansvariga för arbete med jämlik vård och arbetet under året har handlat mycket om Regionens värdegrund, vilken skall genomsyra vården vi ger. Medarbetare som önskat har deltagit vid Stora likarättsdagen. Förvaltningen har arbetat med att införa personcentrerad vård vilket vi också ser avspeglar frågor rörande likabehandling. Primärvården arbetar med det Standardiserade vårdförloppet som riktlinje och redskap för att identifiera patienter med risk för cancer. Vi fortsätter att vara delaktiga i arbetet med att likrikta smärtrehabilitering i 6

7 Region Skåne. Samarbetet sker med Kunskapscentrum/Smärtrehabilitering i Lund och Smärtrehabilitering i Hässleholm. På vårdcentralen har vi ett nära samarbete med kommunen på det operativa planet avseende den psykiska ohälsan. Här använder vi både kurators-och psykologkompetens. Under perioden har det tagits initiativ att arrangera seminarier för all personal för att öka kunskapen om våld i nära relationer. Alla avdelningar och mottagningar har arbetat systematiskt med Regionens värdegrund där vi belyser både att vi som medarbetare behandlar varandra på lika villkor men även våra patienter och besökare. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Indikatorer Säker vård Målnivå Utfall jandec Utfall 2015 Utfall Utlokaliserade patienter <0,5 0.0/100 vpl Ej tillgång till resultat Ej tillgång till resultat Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) < Följsamhet till regler för basal hygien vid >90 % 88% 65% 89% patientnära arbete Följsamhet till regler för arbetskläder vid 100 % 98% 100% 95% patientnära arbete Andel orala opioider >70 % Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion <10 % 11% 13% 10% Penicillin V vid behandling av barn med >75 % 75% 75% 76% luftvägsantibiotika Överbeläggning <1 0.7/100 vpl Ej tillgång till resultat Ej tillgång till resultat Utskrivningsinformation läkemedel >80 % 87% 88% 84% Ovanstående siffror gällande hygienföreskrifter och klädregler är 2016 endast vårens resultat och resultaten för 2015 och 2014 hämtade från Kvalitetsportalen känner vi inte igen? Under året har en större satsning gjorts för att öka läkemedelssäkerheten. Efter ett flertal analyser av läkemedelslistorna inom slutenvården visat att det i över 70 % av fallen finns något fel i listan har en utbildningsinsats gjorts mot läkargruppen. Innan sommaren startade ett försök med att läkare gör basal läkemedelsavstämning i samband med inskrivning på akuten eller allra senast dagen efter inläggning på avdelning. Förvaltningens resultat avseende basala hygien och klädregler har under året förbättrats påtagligt. Detta på grund av ett mycket aktivt arbete av chefläkare, chefer och utbildningsinsatser från Smittskydd. Hälsostadens ledningsgrupp fatta beslut under våren att inför nolltolerans avseende avvikelser från gällande regelverk avseende arbetskläder. Förvaltningen har en mycket låg andel utlokaliserade patienter och överbeläggningar. Generellt ser vi en förbättring av patientsäkerhetsparametrarna även om alla mål ännu inte uppfylls. Tillsammans med medarbetare patienter och anhöriga används avvikelsesystem och händelsesanalys metod för att förbättra vårt arbete. Patientnämnden är också en viktig samarbetspart för att skapa en god och säker vård. 7

8 Vi har uppmärksammat att förnyade riskbedömningar inte alltid görs i samband med flytt av patient mellan sjukhus eller inom Hälsostaden. Rutin finns nu att vi alltid ska göra en ny riskbedömning vid flytt av patient. Tvärprofessionella epikriser som infördes i december blir också en påminnelse hur viktigt det är att riskbedömningarna men framförallt vårdplanerna är uppdaterade då dessa ska följa med patient som ska till vårdboende eller sjukvårdsinsats i hemmet. Hälsostaden har satsat på nutritionsutbildning under året för att höja kompetens för undersköterskorna samt att underlätta för sjuksköterskorna. I denna utbildning ingår att kunna göra riskbedömningar samt vårdplaner. Handlingsplan för BHK inför 2016 utarbetades. Alla medarbetare informerade om denna och bland annat ansvarig för att hygienreglerna följs utses varje morgon i personalgruppen. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Indikator Målnivå Utfall jandec 2016 Utfall 2015 Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor 10 % i den specialiserade vården 20 % inom primärvård 8 % 8 % Hälsostadens arbete med mobila team är en viktig del i förvaltningens preventiva arbete. Genom äldre multisjuka patienter inte behöver vårdas på sjukhus har en sannolikt en stor andel förvirringstillstånd, frakturer och skallskador kunnat undvikas. Arbetet med att minska transporter till sjukhus verkar också ha påverkat fallstatistiken i Ängelholms kommun. Andelen äldre som faller och skadar sig har minskat betydligt i Ängelholms kommun sedan vårt arbete med mobila teamet startade. Hälsostaden har tagit initiativ till dialog med kringliggande kommuner för att inleda ett samarbete kring hälsofrämjande arbete. Kommunerna har samma utmaningar som sjukvården vad gäller att hitta bra och effektiva vägar för att öka hälsan i populationen. Förhoppningen är att ett gemensamt arbete skulle kunna ge effekter. Hälsostadens vårdcentral Laxen har mottagning för rökavvänjning och hälsosamtal efter att personalen genomgått utbildning. Inom våra verksamheter genomsyras arbetet av frågor och stöd till patienter vilka rör levnadsvanor, kost mm. Inom Hälsostaden kan vi erbjuda rökavvänjning till de som önskar. Vid kontinuerliga fortbildningstillfällen inom förvaltningen erbjuder alltid kommunens medarbetare att deltaga. Inom Rehabiliteringsklinikens verksamhetsområde ligger huvuduppdraget för de här frågorna och samarbete med regionens övriga enheter avseende Rehabilitering. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som han eller hon behöver Indikatorer Målnivå Utfall jan-dec Utfall 2015 Utfall Väntande inom 60 dagar, första besök > 80 % 95,6% 89,3% 88,1% Väntande inom 60 dagar, operation/åtgärd > 80 %

9 Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar > 90 % Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom > 80 % timmar Telefontillgänglighet primärvård (enl SLL) > 90 % inom 15 63,8% 83,4% 74,2% min Vistelsetid på akutmottagning som understiger > 80 % 75,2% 75,2% 76% 4 timmar Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar >95 % Tillgängligheten i Hälsostaden är fortsatt god. Genom att involvera sekreterarna i planering av mottagningen samt god planering av mottagningarna nås väntetiderna med god marginal. Försök har gjorts för att korta väntetiderna på akutmottagningen genom att placera en bakjourskompetent specialist på akuten dagtid. Något förvånande har detta inte påverkat väntetiderna positivt. Telefontillgängligheten inom primärvårdsenheten följs upp varje månad. En kraftig ökning av antalet listade patienter och inkomna samtal under första halvåret påverkar vår tidigare uppåtgående trend. Vi har öppnat en separat telefonlinje för vår äldremottagning som ej mäts här. Önskvärt hade varit att även mäta inkomna samtal för perioden. Telefontillgängligheten för primärvården har inte nått upp till målnivå till stor del på grund av sjukfrånvaro i sjuksköterskegruppen och problem med att lyckas rekrytera personal. En omfördelning av personal och prioritering av uppdrag har gjorts. Prioriterade områden Äldres hälsa Index/Indikatorer Äldre Målnivå Utfall jandec Utfall 2015 Utfall Fallriskbedömning >79,5 % 84,8% 82,1% 45,2% Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för >95 % 84,1% 84,9% 77,4% patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) >60 % 17,0% 46,4% 49,5% Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång >60 % Ej tillgång Ej tillgång Ej tillgång (primärvård) till resultat till resultat till resultat Riskbedömning avseende trycksår >79,5 % 83,5% 83,1% 44,9% Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och >95 % 84,2% 79,4% 72,5% äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Riskbedömning avseende undernäring >79,5 % 80,6% 75,7% 68,4% Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) < DDD/1000 Demensutredning >80 % Ej tillgång till resultat Ej tillgång till resultat Ej tillgång till resultat Återinskrivning 30 dagar för äldre >10 % minskning/år 14,1% 14,5% - 9

10 Fallriskbedömning och vårdplan avseende fallrisk för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt riskbedömning - Hälsostaden arbetar ständigt med att förbättras inom patientsäkerhets området antalet riskbedömningar för fall 2016 ligger på 84,8 procent och här når vi målet. Alla patienter som har ökad risk för fall ska ha en individuell vårdplan upprättad, och här når vi målet, 84,1 procent. Avvikelser skrivs vid fallincidenter och dessa sammanställs och återkopplas till medarbetarna på APT. Fler larm har köpts in under året som stödåtgärd för patienter med risk för fall. Det har skett en ökning när det gäller ordination av extra vak till patienter som har risk för fall. Riskbedömning avseende trycksår och vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning - Andelen trycksår 2016 låg på 17,2 procent, vilket är något sämre än hösten 2015 då vi låg på 13,1. Riskbedömningar görs i 83,5 procent av fallen och en individuell vårdplan 84,2 procent av fallen vilket är en förbättring sedan Under våren kommer vi att starta ett projekt med att patienter med risk för trycksår ska få ett speciellt förband på riskområde. Riskbedömning avseende undernäring 80,6 procent av patienterna riskbedöms inom området nutrition, detta är en förbättring från Vårt mål är att alla patienter ska riskbedömas och ha en individuell vårdplan upprättad. Munhälsa enligt ROAG ska genomföras på 80 procent av patienterna. För att förbättras inom området har utbildningsinsatser inom slutenvården gjorts tillsammans med våra dietister. Genom Mobila Teamets akuta punktinsatser i patientens ordinarie boendemiljö har det i 94 procent av patientfallen undvikits ett besök på akutmottagningen. I 73 procent har inte slutenvård behövts användas. När patienten skrivs in i Mobila Teamet, Närsjukvårdsteamet, görs det en samordnad individuell plan, (SIP) och en läkemedelsgenomgång för att få en sammanhållen vård där prioriteringar, riskfaktorer identifieras och åtgärder vidtas. Genom att vara inskriven i teamet har 98 procent av patienterna inte behövt uppsöka akutmottagning samt i 99 procent inte behövt uppsöka sluten vård. Genom detta arbetssätt minimeras riskerna för oplanerad återinläggning. Teamen har i uppdrag att kartlägga patienter på Hälsostaden som har en återläggningsfrekvens inom 30 dagar. Detta för att uppmärksamma och starta ett samarbete med primärvård och kommun för målgruppen äldre mest sjuka så att vården sker på rätt nivå i vårdkedjan. Apotekarnas resurser har omfördelats från att mestadels ha lagts på läkemedelsavstämningar och tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i slutenvård till att även innefatta primärvård och specialistminnesmottagning, (som inte mäts med någon indikator). En utbildningsinsats har gjorts under året för att läkarna själva ska göra standardiserade läkemedelsavstämningar och apotekaren skulle då kunna fokusera mer på tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar. Akutsjukvård Akutsjukvård Mål Utfall jandec 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller > 15 % 13,1% 11,3% 7,3% trombectomi) vid stroke Andel som väntar mindre än 1 timme till första > 80 % 68,5% 68,6% 65,2% läkarbedömning Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40.0 min 48,8 min 51,6 min 53,8 min Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid > 90 % 62,0% 67,5% 67,5% 10

11 Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 > 80 % timmar Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar > 80 % 75,2% 75,2% 76% Överflyttning av intensivvårdspatienter < 1.5 % Reperfusion vid stroke andel och mediantid - Vi ser en stigande trend av ökad andel reperfusioner där vi nu ligger nära målet på. Augusti 2016 låg vi på 14,1% och har därefter minskat till 13,1%. Den totala förbättringen som skett kan i första hand härledas till en omfattade utbildningsinsats för berörd personal. Bland annat har vikten av trombolys vid begränsade strokesymptom som dock kan ha en stor påverkan på patientens ADL lyfts. Införandet av regional strokebakjour kan säkerligen också ha bidragit till ökad trombolysfrekvens. Fortsatt utbildning kommer att ske i syfte att ytterligare förbättra andelen trombolyser, men har under hösten 2016 fått stå tillbaka för andra utbildningsinsatser. Vad gäller mediantiden så skiljde sig denna vid delårsrapporten i augusti, då central statistik skiljde sig signifikant jämfört med intern statistik som var klart bättre. Vi ser ändå en successiv förbättring i mediantid, vilken mest troligen förklaras av att vi 1 februari 2016 införde nya rutiner. De nya rutinerna innebär bl.a. ett mer teambaserat arbetssätt samt att trombolys ges inne på röntgenavdelningen. Efter hand som de nya rutinerna finslipas förväntar vi oss att denna tid kan förbättras ytterligare. Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning samt vistelsetid under 4 timmar - Fortsatt föreligger vissa svårigheter att helt uppnå tidsmålen. En del i detta ligger i att huvuddelen av akutverksamheten i Ängelholm innefattar invärtesmedicin och endast en mindre del kirurgi och ortopedi. Invärtes medicinska fall tar generellt sett längre tid att handlägga jämfört med kirurgiska och ortopediska fall, och vi saknar därför den utspädningseffekt som akutmottagningar med mer omfattande kirurgi- och ortopedimottagning. En annan orsak, som troligen inte är specifik för Ängelholm, skulle kunna vara att den regionala vårdplatsbristen ökar trycket på att genomföra utredningar på akutmottagningen för att om möjligt undvika inläggning. Vi ser ökat antal radiologiska undersökningar som skulle kunna styrka detta. Dock ser vi inte någon sänkning av inläggningsfrekvensen. Vidare har akutmottagningens läkarbemanning justerats varvid specialistläkare finns i tjänst på akutmottagningen kl vardagar. Specialistens huvudfunktion är att vara beslutsstöd till övriga läkare på akutmottagningen. Vi hade med denna förändring förväntat oss att vistelsetiderna skulle minska, bl.a. genom att den medicinska utredningen skulle bli mer effektiv. En förklaring till att denna effekt uteblivit kan vara att primärjouren, som tidigare var legitimerad, nu oftare är AT-läkare. Detta har givit en stor utbildningsvinst och kompetensutveckling för våra AT-läkare, samtidigt som dessa troligen inte har möjlighet att upprätthålla samma tempo i sin handläggning jämfört med legitimerade läkare. Reperfusion vid hjärtinfarkt - Här behövs ytterligare analys för att kunna hitta möjligheter till förbättring. En inbyggd begränsning är det faktum att reperfusion inte kan utföras lokalt utan alltid kräver sekundärtransport till Helsingborg eller Lund. Utan att ha tillgång till säkra data är vår bedömning att handläggningstiden här på akutmottagningen ligger i området kring minuter. Arbetsmiljö och kompetensförsörjning - Medarbetarenkäten bland akutmottagningens personal har de senaste åren successivt förbättrats och nådde 2016 toppresultat. Detta är sannolikt resultatet av 11

12 ett flerårigt intensivt arbete drivet av ansvarig enhetschef. Viss uppgivenhet bland personal kan noteras kopplat till vårdplatsbristen i NVS. Likaså har de senaste somrarnas omfördelning av akutpersonal till Helsingborg inverkat negativt på personalen. Viss begränsning i rekryteringsunderlaget av framförallt sjuksköterskor kan noteras, men i förhållande till övriga verksamheten och Region Skåne är kompetensförsörjningen god. På läkarsidan sker bemanning genom framför allt medicinklinikens läkare. Då det finns begränsningar i hur mycket läkarna kan tjänstgöra på akutmottagningen, finns det vissa svårigheter att täcka jourbemanningen inom ramen för ordinarie bemanning. Fler disponibla vårdplatser - Som nämnt ovan har Ängelholm höjt läkarkompetensen på akutmottagningen genom att specialist tjänstgör dagtid vardagar. En del av syftet var att minska andelen inläggningar, och indirekt öka antalet disponibla vårdplatser. Då inläggningsfrekvensen ligger på oförändrad nivå är det tveksamt om detta gett någon effekt. Möjligheten finns dock att vi utan denna satsning hade haft en ökad andel inläggningar. Områden med särskilda uppföljningsbehov Diabetessjukvård Diabetes Sjukhus Målnivå Utfall sep aug 2016 Utfall 2015 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D* 18 år) < 20 % 22,7,0% 25,4% 29% Utfall 2014 Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) > 90 % 69,9% 70,3% 73,8% Median-HbA1c (T1D >18 år) < 64 62,0 62,8 63,7 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T1D >18 > 99 % 91,5% 88,7% 77,6% år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren 98 % 85,9% 90,4% 88,9% (utan retinopati) (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) 95 % 79,6% 83,4% 87% Diabetes Primärvård Målnivå Utfall sep 2015-aug 2016 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D* 18 år) 10 % 11,7% 14,2% 14,7% Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) 65 % 38,9% 37,6% 39,4% Median-HbA1c (T2D >18 år) < 55 51,0 52,2 52,5 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T2D 99 % 69,4% 86% 95% >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 96 % 56,5% 63,8% 65,2% åren (utan retinopati) (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) 95 % 49,4% 58,7% 74,4% Utfall 2015 Utfall

13 Blodsockernivå under viss nivå - Andelen patienter med förhöjt långtidssocker är för sep 2015-aug ,7%. Detta är en mycket stor förbättring jämfört med år 2015 då andelen var 25,4%. Sedan år 2013 har andelen sjunkit från 32,6 procent. Detta är en mycket stor förbättring, som vi vet har stor betydelse för långtidsprognosen för patienten. Vi arbetar på mottagningen aktivt och strukturerat med att ytterligare förbättra resultatet för dessa patienter. Vi arbetar med tätare kontakter med mottagningen och erbjuder Freestyle Libre (kontinuerlig blodsockermätning) under en försöksperiod för dessa patienter. Vi arbetar också med särskild satsning med att erbjuda inskrivning i strukturerad diabetesdagvård för patienter med kraftigt förhöjt långtidsblodsocker. Vi jämför oss mot enheter som har mycket god kontroll på patienterna blodsockernivåer, i syfte att använda goda exempel. Median HbA1c har sjunkit ytterligare från en relativt bra nivå. Användning av ny teknik (Freestyle Libre) och fokusering på minskning av andel patienter med HbA1c över 70 mmol/mol bedöms vara förklaring till detta. Blodtryckskontroll Andel patienter med blodtryck under eller lika med 140/85. Detta uppnås för 69,9 procent av patienterna. Denna andel är i parietet med riks och skånesnitt och i samma nivå som för 2015, men lägre än för Vi initierar därför ett projekt med ökad användning av 24 timmars blodtrycksmätning och standardiserad upptitrering av blodtrycksmedicin för att förbättra blodtryckskontrollen. Vi arbetar strukturerat med att sätta tydliga mål tillsammans med patienten gällande blodtryck, HbA1c och blodfetter. Måluppfyllelsen kommer att följas under Vad gäller resultatet för fotundersökning senaste året, finns ett registreringsfel, där vi under hösten upptäckt att datum för fotundersökning inte automatiskt förs över från Melior till NDR, vilket lett till ett falskt för lågt resultat - Andel patienter, som genomgått Fotundersökning senaste året, är enligt NDR:s statistik 95,2% för 2016 vilket är ett mycket bra resultat. Målet är att >99% av patienterna ska vara fotundersökta under året. Ögonbottenundersökning senaste 2 åren, även här ses samma registreringsfel som för fotundersökning och resultatet för helåret 2016 är enligt NDR 98,8 procent, vilket är ett gott resultat. Andel icke rökare är för helåret ,4 procent. Andelen icke rökare har under året ökat. Målet är att ingen patient ska röka. Vi ser en gradvis minskning av andelen rökare och vi kommer att arbeta fortsatt med detta under , framförallt då det finns vetenskapliga belägg för att återkommande diskussioner med läkare och sjuksköterska i anslutning till mottagningsbesök ökar chansen för rökstopp. Vi har nu rättat till rutinen för registrering och resultaten ska framöver stämma överens med NDR s statistik. Hjärt- och lungsjukdomar Hjärtsjukvård Målnivå Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) > 85 % 89,3% 94,4% 100,0% Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom > 90 % 62,0% 67,5% 67,5% rekommenderad tid Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid hjärtinfarkt (NSTEMI) > 80 % 92,4% 89,9% 85,1 Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt > 90 % 90,6% 91,2% 92,4% (NSTEMI) Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp vid > 90 % 62,8% 71,0% 80,0% hjärtinfarkt Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som > 90 % 88,2% 87,8% 78,6% genomgår uppföljning Andelen rökare som slutat efter månader > 70 % 62,2% 63,4% 61,5% Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader > 60 % 31,6% 34,2% 32,5% 13

14 Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt > 70 % 62,5% 58,4% 44,6% > 75 % 64,0% 63,8% 56,9% <10 % Ej tillgång till resultat Ej tillgång till resultat Finns bara tillgängliga siffror för jan-aug 2016 i Kvalitetsportalen, helår 2015 och Mätpunkten Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt finns inte med i QlickView applikationen för kvalitetsindex. Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt Målet uppfylles. Ej tillgång till resultat Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Avstånden till enhet som utför PCI bidrar till att dra ned resultatet. Målet hade sannolikt kunnat uppnås om PCI möjligheter fanns i Helsingborg även nätter och helger. Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt - Resultatet kan sannolikt förbättras om nya rutiner avseende remiss till PCI i Helsingborg kan utformas. Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt Något sämre resultat än Handlingsplan skall upprättas. Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt - Något sämre resultat än Handlingsplan skall upprättas. Uppföljning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 88 procent vilket inte uppfyller målet. Det är dock bättre än 2015 och datan har en positiv trend. Rökstopp efter hjärtinfarkt Försämrade siffror jämfört med Sannolikt på grund av brist på rökavvänjningsresurser. Fysisk träning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 31,6 procent vilket inte uppfyller målet. Handlingsplan skall upprätttas. Kolesterolnivå efter hjärtinfarkt - Utfallet var 62,5 procent vilket inte uppfyller målet. Parametern har dock stadigt förbättrats sedan 2015 och uppvisar en positiv trend. Blodtryck efter hjärtinfarkt - Utfall 64 procent vilket inte uppfyller målet. Resultatet har dock förbättrats sedan Nya rutiner infördes 2015 för mer aktiv blodtryckskontroll och behandling redan efter första återbesöket till sjuksköterska efter 3-4 veckor. Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt var återinläggning på grund av hjärtsvikt 7,7 procent vilket är uppfyller målet på <10 procent. Hälsostadens hjärtsviktsmottagning har under en längre tid arbetat proaktivt för att minska återinläggningar på grund av hjärtsvikt. Bland annat genom telefonkontakter med patienter i riskzonen, täta kontroller och möjlighet för planerad inläggning för mer intensiv svikbehandling. Dessutom pågår ett samarbete med Vårdcentralen Laxen för att ytterligare förbättra kvaliteten i hjärtsviktsvården. 14

15 Neurologiska sjukdomar Strokesjukvård Målnivå Utfall sep 2015-aug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK > 90 % 80,9% 72,7% 72,0% Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller > 15 % 13,1% 11,3% 7,3% trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk > 70 % 73,7% 84,1% 93,0% hjärninfarkt (<80 år) Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40 min 50,0 (34) min 51,6 min 53,8 min Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke > 80 % 82,3% 82,8% 84,2% Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke > 87 % 90,7% 93,6% 96,4% Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 > 75 % 65,5% 73,5% 79,8% månader Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke > 80 % 73,7% 77,1% 78,2% Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt > 75 % 87,8% 80,7% 75,0% Andel med rökstopp 3 mån efter stroke > 80 % 37,5% 41,5% 38,5% Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader > 90 % 79,9% 84,4% 87,8% Direkt vård på strokeavdelning eller IVA - Andelen stroke patienter som kommer direkt till strokeavdelning är förbättrat jämfört med Målet nås inte på grund av undanträngningseffekter på grund av platsbrist. Vid vårdplatsbrist måste alla vårdplatser användas vilket kan resultera i att en patient med annan sjukdom än stroke måste placeras på strokeenhet. Under de sista månaderna har dock ett nytt PM införts som skall öka möjligheterna till direktvård på strokeavdelning. Propplösande behandling vid stroke Andelen trombolyserade är i stigande men fortfarande falskt lågt då det sker en utspädningseffekt på grund av ett patientflöde från Helsingborgs lasarett. Patienter som ej bedöms vara i behov av trombolys som söker akutmottagningen i Helsingborg förs över till Ängelholm för vård. Detta gör att andelen patienter med stroke i Ängelholm som ej erhållit trombolys blir fler på grund av patientmixen. Denna parameter är dock i stigande efter utbildningsinsatser. Under hösten 2015 har förvaltningen rekryterat en neurolog som fått ett specifikt uppdrag att arbeta med strokeflödet och inte minst trombolysbehandlingar. Nya rutiner implementerades i början av 2016 som förväntas förbättra resultatet ytterligare. Mediantid till trombolys. Under året har denna parameter förbättrats påtagligt. Siffran som anges i tabellen ovan är fel då fyra patienter inte kommit med i statistiken. Den korrekta siffran är 34 minuter. Orsaken är en översyn av alla rutiner kopplade till strokelarmet samt scenarieövningar på akuten med all personal. Funktionsförmåga efter stroke 82,3 procent av patienterna är ADL-oberoende 3 månader efter stroke. Detta är relativt bra siffror där förvaltningen legat stabilt över tid. Andel nöjda med rehabilitering 3 mån efter stroke - Andelen nöjda patienter är högt och har varit så under lång tid. Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader 66 procent vilket är en försämring gentemot tidigare resultat. Åtgärder för att förbättra hela rehabiliteringskedjan implementeras

16 Blodtrycksbehandling 3 mån efter stroke Något förbättrat resultat jämfört med Behandling på grund av högt kolesterol 3 mån efter stroke 84 procent. Denna andel har sannolikt ökats efter en genomgång av förvaltningens strokeprocess. Rökstopp 3 mån efter stroke Försämrade data jämfört med Sannolikt på grund av svårighet att få patienterna till rökavvänjning. Andel med återbesök till läkare/ssk efter tre månader Åtgärder är insatta men stroke sjuksköterskemottagningen kom igång i juni så den har inte någon genomslagskraft i dessa siffror. Blir troligen bättre nästa gång. Rörelseorganens sjukdomar och skador Arbetet med att stärka och utveckla Osteoporosmottagningen i Hälsostaden går framåt och denna mottagning tillhör en av de ledande enheterna i Sverige. 16

17 Palliativ vård Indikatorer Palliativ Målnivå Utfall sep 2015-aug 2016 Utfall 2015 Helår Utfall 2014 Helår Täckningsgrad i palliativregistret >90 % 108,9% 103,9% 99,4% Smärtanalys och regelbunden skattning av >50 % 25,2% 14,1% 5,7% smärtintensitet Samtal om vårdens innehåll och riktning >70 % 26,1% 23,6% 20,9% (brytpunktsamtal) Dokumenterad munhälsoinspektion >80 % 68,1% 57,3% 51,7% Dokumenterad individuell vidbehovsordination av >90 % 90,8% 86,1% 79,6% ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) <20 % 15,1% 13,2% 10,6% Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid >90 % Ej tillgång till resultat Ej tillgång till resultat Ej tillgång till resultat Täckningsgraden ligger på 108,9 procent i Svenska palliativregistret. 23,3 procent av våra patienter var smärtlindrade i livets slutskede, enligt palliativa registret. Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet är något som görs i fler fall än vad statistiken säger. Vi har identifierat att det brister i vår dokumentation, detta måste förbättras. VAS skalan är det smärtskattningsinstrument som alla medarbetare använder. Vid demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning, men även vid språkproblem där patienten inte kan verbalisera sin smärta utgår smärtskattningen från patientens beteende. För detta ändamål finns flera olika validerade smärtskattningsinstrument, t.ex. Abbey pain scale. Brytpunktssamtal till patienterna har genomförts i 26,5 procent av fallen, vilket är en minskning från Andelen genomförda munhälsobedömningar ligger på 66 procent vilket är en ökning från 2015 då vi låg på 53 procent. Hälsostadens dietister har gjort utbildningsinsatser för hur en munhälsobedömning ska genomföras. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel- 89,9 procent av patienterna var ångestlindrade och andelen patienter som under sista veckan av livet erhöll vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel har ökat i jämförelse från Förekomst av trycksår (kategori 2 4) En modifierad Nortonskala började användas som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med 17

18 risk för trycksår. Hälsostaden håller på att implementera NVP i syfte att höja livskvaliteten för patienter som vårdas i livets slutskede. 14,3 % av patienterna hade någon form av trycksår kategori 2-4 under Patienter som har risk för trycksår ska erhålla ett speciellt trycksårsförband. Områden med särskilda utvecklingsbehov Förstärkt vård i hemmiljö Närsjukvårdsteamet har sedan 2015 arbetat med patienter som befinner sig i ett instabilt skede. Patienter som är i behov av en inskrivning i teamet för att upprätta en mer samordnad vård. I samband med detta ökar antalet hembesök, samordnad individuell plan (SIP) och tvärprofessionella läkemedels genomgångar. Under verksamhetsåret 2016 var det 92 patienter inskrivna. Varav 56% avled i sin ordinarie boende miljö och 44% åter remitterades till sin vårdcentral då de befann sig i ett stabilare tillstånd. Den genomsnittliga inskrivningstiden var 95 dagar. Närsjukvårdsteamets läkare som är patientansvarig samarbetar med team ssk/dsk och den kommunala Hälso- och sjukvården samt Socialtjänstlagen (SoL) så att den enskilde kan vara kvar i sin ordinarie boendemiljö. Genom att teamet har ssk/dsk från RS och kommun överbyggs och säkras den kompetens och färdighet mellan huvudmännen som annars skulle uppstå då kommunens ssk/dsk inte får utföra ordinationer såsom intravenös antibiotika eller SAG. Resultaten är tydliga; 98 procent av patienterna behöver inte uppsöka akutmottagningen och 99 procent behöver inte sluten vård. När det finns uttalade vårdplaner som är kända för alla blir detta ett redskap för hur vi ska arbeta tillsammans med patienten. Att ha patientens fokus inte patienten i fokus. Att i största möjliga utsträckning erbjuda/leverera erforderlig vård i patientens hem, oavsett boendeform. Akutteamet som har varit verksamma sedan juni år 2014 har fortsatt uppdrag att göra temporära insatser för patienter som tillfälligt behöver vård och omsorg. I teamet kartlägger vi även patienter som har en återinläggning inom 30 dagar på Ängelholms sjukhus. Detta för att uppmärksamma och starta ett samarbete med primärvård och kommun för målgruppen äldre mest sjuka så att vården sker på rätt nivå i vårdkedjan. Detta innebär att vi får in fler och fler remisser på patienter som behöver bli inskrivna i teamet. Kompetensförsörjning Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. 18

19 Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Vid 2016 års medarbetarundersökning ökade Hälsostadens dynamiska fokustal jämfört med 2014 års undersökning och vi befinner oss i den gröna zonen för förändringskraft, vilket är av stort värde för oss som projekt med ett särskilt ansvar att driva utvecklingsfrågor. Vid 2014 års medarbetarundersökning ökade även alla parametrar jämfört med 2012 års undersökning, så resultatet har generellt stadigt förbättrats. Eftersom arbetsbelastning samt målkvalitet är de två parametrar där Hälsostaden har en särskild utmaning för förbättring, har Hälsostaden, utöver varje enhets handlingsplan, tagit ett särskilt beslut om förvaltningsövergripande handlingsplan omfattande dessa två områden med krav på fortlöpande uppföljningar. Åtgärderna kommer ifråga om arbetsbelastning ska vara fokuserade på att stärka den organisatoriska arbetsmiljön samt hälsofrämjande insatser för personal och ifråga om målkvalitet att införa en enhetlig systematik för att bättra strukturera och följa upp enheternas arbete med målarbetet. Heltidsarbete samt helgtjänstgöring 2/5 är, med undantag av vår kommunala korttidsavdelning, norm inom Hälsostaden. Undantag är i huvudsak relaterade till enskilds önskemål. Det pågår förhandlingar inom ramen för vårt samverkansavtal med Ängelholms kommun ifråga om korttidsavdelningens framtida utformning samt dess organisatoriska tillhörighet. I Hälsostadens arbete med lönekartläggning har inte uppmärksammats några osakliga löneskillnader. Arbetet är cykliskt och görs inom ramen för den årliga löneöversynen; ett gemensamt arbete med berörda fackliga organisationer för att säkra att lönestrukturen är saklig och stärka att arbetet med lönefrågorna i förvaltningen är dynamiskt. I I årsredovisningsfliken i QVP kommer 2016 två tabeller 2016 med 2016 detta tema: Huvudgrupp Kvinnor Män Totalt - Ledning Antalet hel- / Administration och deltidsanställda 97,2% uppdelat på 90,3% 2016 och ,9% samt på kön. - Medicinsk Genomsnittlig sekreterare sysselsättningsgrad 95,2% per huvud/personalgrupp. 95,2% Läkare 96,2% 94,4% 95,3% Dessa tabeller bör användas i analysen, publicering frivillig. Övrig Vård / Rehab / Social 96,5% 80,0% 96,0% Sjuksköterska 96,8% 100,0% 97,0% Undersköterska / Skötare 91,4% 92,5% 91,5% Total 94,9% 94,1% 94,8% Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer I Hälsostadens mall för medarbetarsamtal ingår fastställande av individuell utvecklingsplan som ett obligatoriskt avsnitt. Det har bildats en grupp för de medarbetare som uttryckt önskemål om gå vidare i sin utveckling som chef och som har bedömts ha potential för detta. De har deltagit i Nyfiken på och gruppen hålls samman av HR, har erhållit särskilda ansvarsområden och erbjuds fortlöpande utbildningsinsatser. I samband med implementering av de nya chefsvillkoren och chefskriterierna under 2017 kommer Hälsostaden tydligare och mer aktivt att kunna definiera medarbetare med potential för att bli chefer i regionen. Vi har under året haft en förhållandevis hög rörlighet inom våra chefsbefattningar, där gamla chefer gått vidare till nya chefsuppdrag. Av nya chefer har hälften rekryterats internt och genom möjliggöra intern chefsrörlighet för egna chefsämnen, så har vi för duktiga medarbetare visat på möjligheten till karriärutveckling i vår egen organisation. 19