BILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Projekt Hälsostaden 2015
|
|
- Sandra Göransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA 2 Hälso- och sjukvård Projekt Hälsostaden 2015
2 Innehållsförteckning Allmän information Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning Viktiga händelser Verksamhetsförändringar Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Jämlik och jämställd hälsa Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Förstärkt vård i hemmiljö Äldres hälsa Palliativ vård Akutsjukvård Diabetessjukvård Hjärtsjukvård Nervsystemets sjukdomar Vårdproduktion Somatisk vård inklusive vårdval Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Lika rättigheter och möjligheter Hälsofrämjande arbete Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Utbildningsuppdraget Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Bisysslor Antalet anställda och arbetad tid Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ingångsläge Resultat Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Läkemedel Övriga kostnader
3 Handlingsplaner för ekonomi i balans Utrustningsinvesteringar Inledning Sammanfattning Projekt Hälsostaden startade under hösten 2013 och är ett treårigt utvecklingsprojekt. Verksamheten har ett innovativt klimat och genom närvarande ledarskap utvecklat vården i en riktning som stödjer vård på rätt vårdnivå. En förutsättning för förändringsarbetet är småskalighet och till viss del självständighet. Verksamheten har t o m december 2015, haft svårigheter att klara de ekonomiska målen för projektet, samtidigt uppvisat en hög tillgänglighet. Genom att skapa samverkan mellan kommunens och regionens olika vårdområden syftar Projekt Hälsostaden till att öka tillgängligheten inom vården och förbättra patientflöden mellan sjukhus, primärvård och kommun. På så sätt skapas kortare vårdköer och en mer patientsäker vård. Kliniker, vårdcentraler och delar av kommunen arbetar tillsammans i en samlad organisation för att hitta nya lösningar och samarbetsformer som i framtiden också kan appliceras på andra skånska sjukhus. Centralt är att sammanföra medarbetare från tre olika aktörer, ge dem möjlighet att studera patientgruppers olika förutsättningar, se möjligheter till nya flöden och lösningar och sedan realisera dessa i verksamheten. Förvaltningens profil och uppdrag Hälsostaden är ett projekt där Ängelholms kommun tillsammans med Region Skåne ska skapa en gränslös och förbättrad vård för alla kommunens invånare. Projektet etablerades hösten 2013 och sträcker sig över en period på tre år och är ett samarbete mellan kommunal verksamhet, primärvård och sjukhusbunden specialistvård i Region Skåne. Verksamheten finns i Ängelholm. Målsättningen är att uppnå en ökad tillgänglighet, förbättrad kvalitet med utökad möjlighet att erbjuda vård på rätt nivå, förbättrat patientflöde mellan kommun, primärvård och sjukhus samt att uppnå högre kostnadseffektivitet. Viktiga händelser Under 2015 har Hälsostaden satsat på att integrera ny teknik för att effektivisera vårdplaneringsprocessen gentemot kommunerna. Detta bland annat genom att införa vårdplaneringar via videolänk (Lync). Våren 2015 startades ett mobilt närsjukvårdsteam. Målgruppen är patienter i stort behov av medicinsk uppföljning efter sjukhusvistelse. Målet är att ge patienterna bättre och mer lättillgänglig vård. Effekterna har blivit en kraftig minskad slutenvårdskonsumtion. Hälsostaden har under 2015, infört ett nytt uppföljningssystem av produktion, ekonomi och kvalité. Syftet är att på ett enkelt sätt kunna visa månadsvisa resultat på olika kvalitetsindikatorer för samtliga anställda i organisationen. Hälsostaden klarar Region Skånes tillgänglighetsmål samtliga månader under perioden. Formaterat: Punktlista + Nivå: 1 + Justerad vid: 0,63 cm + Indrag vid: 1,27 cm, Tabbstopp: Inte vid 1,27 cm 3
4 Hälsostaden har fått årets kvalitetspris, Diabasen 2015 av Region Skåne. Hälsostaden har nominerats som finalist till utmärkelsen årets välfärdsförnyare av tidningen Dagens Samhälle. Hälsostaden har under 2015 reducerat kostnaderna för bemanningsföretag med 50 procent i förhållande till föregående år. Hälsostaden har inga svårigheter med kompetensförsörjningen under Genom förebyggande insatser och förbättrat samarbete med Ängelholms kommun har Hälsostaden reducerat 14 vårdplatser med bibehållen kvalitet, (6 av dessa platser disponeras av fv Sund). 1. Om- och nybyggnad av hela sjukhusområdet pågår mottagningsplanet byggs om i etapper där första etappen står klar januari Under året har förvaltningen inlett vårdplaneringar över videolänk med kommuner vilket möjliggör att vårdplaneringar kan göras fortare och med mer relevant personal närvarande. Lösningen möjliggör för anhöriga att deltaga vid mötet från sin arbetsplats utan att behöva ta ledigt från arbetet. Åtgärden sparar tid och pengar för kommunerna som inte behöver lägga tid på att transportera personal till sjukhuset för vårdplanering. Under sommaren inledde Hälsostaden ett samarbete med Philips för att ta fram innovativa lösningar på hur man skulle kunna sköta fler patienter i hemmet. Philips vann en innovationsupphandling och har inlett arbetet med att analysera data från alla inläggningar Samarbetet kan resultera i en fortsättning där ny teknik har en plats. Hälsostaden deltar även i en förstudie till ett Vinnovaprojekt tillsammans med Matematiska institutionen vid Lunds universitet, Sigma och e-hälsotjänsten Min Doktor. Sammarbetet har erhållit medel från Vinnova för att utreda ett projekt för säker monitorering av vitalparametrar (puls, blodtryck, andning) i hemmet. Avser perioden januari till december 2015 Förändringar som påverkar jämförbarhet mellan år och/eller påverkar verksamhetens omfattning eller måluppfyllelse Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet och förtroende enligt nationella patientenkäten ID0005 Bättre än % VåC Laxen 76% Akutmott ID0006 Bättre än % VåC Laxen 66% Akutmott ID0007 Bättre än % VåC Laxen 85% Akutmott ID0267 Bättre än % VåC Laxen 76% Akutmott ID0268 Bättre än % VåC Laxen 88% Akutmott Formaterad tabell 4
5 Redovisning avser data från perioden januari december 2015 och hämtas från Under året har Hälsostaden kontinuerligt arbetat med att förbättra patienternas upplevelse av vården genom att kontinuerligt prata om vikten av det goda bemötandet. Vi vill att alla patienter skall behandlas så som vi skulle behandla våra egna närstående. Hälsostaden har deltagit i föreläsningar utanför sjukhuset, till exempel hos pensionärsorganisationer för att bygga en god dialog och för att stärka förtroendet för vården. Under hösten har en så kallad Happy or not -mätare placerats på en av våra mottagningar för att undersöka nöjdheten hos våra patienter. Utfallet var mycket gott men det gav oss samtidigt underlag för fortsatt förbättringsarbete. Under våren 2016 kommer mätaren placeras på en slutenvårdsavdelning och därefter akutmottagningen. Svårigheter att jämföra med 2014 eftersom enkäten utförs i annan regi Osäkerhet kring om frågorna är formulerade annorlunda. Generellt för vårdcentralen Laxen ser vi en förbättring jämfört med För Akutmottagningens del noteras en försämring rörande respekt och bemötande samt information och kunskap. 5
6 Under året har Hälsostaden kontinuerligt arbetat med att förbättra patienternas upplevelse av vården genom att kontinuerligt prata om vikten av det goda bemötandet. Vi vill att alla patienter skall behandlas så som vi skulle behandla våra egna närstående. Hälsostaden har deltagit i föreläsningar utanför sjukhuset, till exempel hos pensionärsorganisationer för att bygga en god dialog och för att stärka förtroendet för vården. Under hösten har en så kallad Happy or not -mätare placerats på en av våra mottagningar för att undersöka nöjdheten hos våra patienter. Utfallet var mycket gott men det gav oss samtidigt underlag för fortsatt förbättringsarbete. Under våren 2016 kommer mätaren placeras på en slutenvårdsavdelning och därefter akutmottagningen. Svårigheter att jämföra med 2014 eftersom enkäten utförs i annan regi Osäkerhet kring om frågorna är formulerade annorlunda. Generellt för vårdcentralen Laxen ser vi en förbättring jämfört med För Akutmottagningens del noteras en försämring rörande respekt och bemötande samt information och kunskap. Utvecklingsuppdrag 1. Region Skåne ska delta i de nationella programmen för Mina vårdflöden, Tidbok och Journalen. Härigenom ska journalinformation göras tillgänglig för patienten och tidboken öppnas för patienter som har konto i Mina vårdkontakter. Möjlighet att läsa sin egen journal på nätet ska utökas och även omfatta journaler inom psykiatrisk vård (FV) 2. I enlighet med den digitala agendan ska tjänster utvecklas där IT underlättar arbetet för både medborgaren och vårdenheten (FV) Alla Hälsostadens mottagningar är anslutna till Mina vårdkontakter. Under året har förvaltningen aktivt försökt få fler patienter att registrera sig. Målet är att allt fler skall kunna hantera sina kontakter med Hälsostadens mottagningar via Mina vårdkontakter. Vi arbetar aktivt genom att dela ut patientinformation och utbildning både av medarbetare och personal. Under hösten startade planeringsarbetet för att göra tidboken tillgänglig via Mina Vårdkontakter för patienter listade på vårdcentralen Laxen. Jämlik och jämställd hälsa Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 6
7 1. Ytterst Omotiverade ansvariga skillnader för detta i arbete vård och är verksamhetscheferna behandling ska identifieras och arbetet och med under riktade året insatser har främst minska handlat om utbildningsaktiviteter. Medarbetare som önskat har deltagit vid Stora likarättsdagen. Det har funnits ett otydligt flöde och därmed olikhet i eftervården/rehabilitering av benamputerade patienter. Det berör främst patienterna tillhörande Helsingborgs lasarett. Ett samarbete sjukhusen emellan har lett till ett PM med ett nytt flöde där samtliga patienter får samma möjlighet till eftervård/rehabilitering (beroende på förutsättningarna). Vi är delaktiga i arbetet med att likrikta smärtrehabilitering i Region Skåne. Samarbetet sker med Kunskapscentrum/Smärtrehabilitering i Lund och Smärtrehabilitering i Hässleholm. Förvaltningsuppdraget 2015 Beskriv identifierade omotiverade skillnader i vård och behandling och vilka riktade insatser som 7
8 Ytterst ansvariga för detta arbete är verksamhetscheferna och arbetet under året har främst handlat om utbildningsaktiviteter. Medarbetare som önskat har deltagit vid Stora likarättsdagen. Det har funnits ett otydligt flöde och därmed olikhet i eftervården/rehabilitering av benamputerade patienter. Det berör främst patienterna tillhörande Helsingborgs lasarett. Ett samarbete sjukhusen emellan har lett till ett PM med ett nytt flöde där samtliga patienter får samma möjlighet till eftervård/rehabilitering (beroende på förutsättningarna). Vi är delaktiga i arbetet med att likrikta smärtrehabilitering i Region Skåne. Samarbetet sker med Kunskapscentrum/Smärtrehabilitering i Lund och Smärtrehabilitering i Hässleholm. Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Vårdrelaterade infektioner, såväl de som uppkommer av patientens egen bakterieflora som de som sprids till och mellan patienter, ska minska jämfört med Region Skånes antibiotikatryck i öppenvård ska minska mer än rikets minskning och rekommendationer avseende val av antibiotika ska följas genom arbete enligt handlingsplan fastställd av STRAMA. 1. Läkemedelsrådets rekommendationer och riktlinjer för läkemedelsförskrivning ska följas och läkemedelrelaterade fel och problem ska minska jämfört med 2014 genom att utskrivningsinformation och läkemedelsgenomgångar genomförs i ökad omfattning. Index/Indikatorer Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5/100 vpl 0.0/100 vpl Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) ID0011 <330/ Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete ID0014 >90% 81% Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete ID % 92% 8
9 Andel orala opioider ID0027 >70% 54% Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion ID0049 <10% 12,7% Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika ID0050 >75% 76,3% Överbeläggning ID0128 <1/100 vpl 1,23/100 Utskrivningsinformation läkemedel ID0137 >80% 88,5% Utlokaliserade patienter och överbeläggningar - Hälsostaden har inga utlokaliserade patienter och liten andel överbeläggningar. Överbeläggningarna har varierat mellan 0 och 2,6 platser under året. Hälsostaden har prioriterat att försöka öppna extra vårdplatser framför överbeläggningar på befintliga avdelningar. Under sommaren har förvaltningen jämfört med de senaste 3 åren haft färre vårdplatser och fler inläggningar. Trots detta har förvaltningen behövt öppna extra vårdplatser hälften så många gånger som förra året. Anledningen till detta är: bättre kontinuitet i läkarbemanningen på avdelningarna vilket borgar för kortare vårdtider. dagbakjour (specialist) på akuten vilket minskar antalet inläggningar och skapar högre tempo i både den diagnostiska och terapeutiska processen i slutenvård. utvidgat uppdrag för Hälsostadens mobila team som under sommaren arbetat intensivt med våra mest sjuka patienter vilket möjliggjort att fler har kunna vårdas hemma istället för på sjukhus. Formaterat: Indrag: Vänster: 0,05 cm, Hängande: 0,5 cm, Punktlista + Nivå: 1 + Justerad vid: 0,63 cm + Indrag vid: 1,27 cm, Tabbstopp: Inte vid 1,27 cm Formaterat: Indrag: Vänster: 0,55 cm, Ingen numrering, Tabbstopp: Inte vid 1,27 cm Hygien och kläder - Senaste PPM mätningen (hösten 2015) avseende hygienrutiner och klädregler visar på ett lågt resultat, 76 procent hade korrekt i samtliga mätpunkter gällande BHK. Detta är dock en förbättring från vårens resultat som var 56 procent. Hälsostaden har under hösten infört månatliga egna mätningar. Varje enhet har tagit fram en handlingsplan som sedan sammanställts till en övergripande handlingsplan för Hälsostaden. Förvaltningen har infört nolltolerans mot avvikelser från gällande klädregler. Bristande följsamhet kommer beaktas i lönerevision och kan ytterst leda till avskiljande från tjänst. Öppenvårdsantibiotika - Andelen Kinoloner vid UVI var 12,7 procent vilket är en minskning från 17 procent Förskrivningen av PcV var 76,3 procent. Förskrivningen av orala opioider, utfall för 2015 totalt saknas. Under perioden januari augusti var resultatet 54 procent vilket var en liten ökning jämfört med 2014 (51 procent). Utskrivningsinformation - Andelen som erhöll utskrivningsinformation var 88,5 procent vilket med god marginal uppfyller målet (70 procent). Hälsostaden har inte uppfyllt målet med att genomföra minst fyra riskanalyser. Vårdrelaterade infektioner - Senaste PPM-mätningen (mars) avseende VRI gav 7 procent. Detta är i linje med tidigare mätningar. På Hälsostaden finns ett Kliniskt träningscentrum, KTC, där förutsättningar skapas för att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen bland vårdpersonalen. KTC erbjuder simulerad procedurträning av kliniska och kommunikativa färdigheter för samtliga studentkategorier och medarbetare på Hälsostaden. Målet är hög kompetens för bästa möjliga patient- och personalsäkerhet. 9
10 En förutsättning för att uppnå målen med god, säker, kunskapsbaserad och patientsäker vård är medarbetare med hög kompetens samt kompetens i ständig utveckling och förbättring. I sjukvården är det viktigt att känna sig trygg på sin arbetsplats. Det handlar om att ha rätt kompetens för sitt arbete vilket förutsätter att det finns möjlighet att studera, kunna träna praktisk samt att kunna ställa frågor. Hälsostaden arbetar aktivt med att ha ett öppet och lärande klimat med mentorer, instruktörer, handledare och seniora kollegor. Vi är övertygade om att det är en framgångsfaktor vad gäller ökad patientsäkerhet, minskade vårdskador och en attraktiv arbetsplats där man trivs och vill stanna. Vårdskador orsakar ett enormt lidande för patienten och kostar sjukvården oerhörda summor pengar. Hälsostaden arbetar aktivt med att öka medarbetarnas kunskaper i kliniska färdigheter för att bli säkrare i sin nuvarande och framtida yrkesroll. På så sätt kan vi minska och undvika vårdskador såsom bl.a. fall, trycksår och vårdrelaterade infektioner. Hälsostadens KTC har under året genomfört följande utbildningar för medarbetarna: HLR ALERT (tidig identifiering av svårt sjuka patienter för att undvika att patienten blir sämre och flyttas till en högre vårdnivå) SBAR (säker rapportering och kommunikation) Träning av kliniska färdigheter för samtliga yrkeskategorier i vårdande position efter behov Temadagar i ämnet Trycksår och Kritiskt sjuk patient Diverse föreläsningar och workshops Picc-line Uppföljning och utbildningsinsatser efter de nationella punktprevalensmätningarna i trycksår och BHK för att öka kunskaperna inom dessa områden. Utvecklingsuppdrag 2. Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska integreras med ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att nå en hög patientsäkerhet och en god arbetsmiljö (FV) 3. Dolda vårdskador ska identifieras genom att markörbaserad journalgranskning ska utökas genom att andelen involverade verksamheter ökar. Resultaten ska användas som en naturlig del i verksamhetens förbättringsarbete (FV) 4. Berörda verksamheter i slutenvård ska analysera sin antibiotikaanvändning och verksamhetens vårdrelaterade infektioner med hjälp av det nya IT-stödet Infektionsverktyget (Smittskydd+ FV) Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor ID % i den specialiserade vården 20% inom primärvård 8% 10
11 Resultatet på 8 procent är det sammanlagda resultatet för Hälsostaden Ängelholm i vilken vårdcentralen Laxen är en del. På sjukhuset har information/uppmaning om utbildning främst riktats till de som arbetar inom öppenvården. Hälsostadens vårdcentral Laxen har startat mottagning för rökavvänjning och hälsostamtal efter att personalen genomgått utbildning. Redovisning avser data från perioden januari december2015 Skriv här Hälso- och sjukvård i rimlig tid Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Väntande inom 60 dagar, första besök ID0071 > 80% 89,3% Väntande inom 60 dagar, operation/åtgärd ID0072 > 80% Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar ID0078 > 90% Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar ID0081 > 80% Telefontillgänglighet primärvård (enl SLL) ID0190 > 90% inom 15 min 83,4% Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar ID0068 > 80% 75,2% Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, ID0079 >95% genomförda första besök inom 30 dagar Hälsostaden har en mycket hög tillgänglighet till första besök och klarar målet alla månader. Detta har uppnåtts genom att läkargruppen tagit stort ansvar för att prioritera dessa besök. Mottagningarnas sekreterare har utbildats för att kunna planera in patienter på ett mer optimalt sätt. Andel väntande inom inom 60 dgr Hälsostaden 2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 94,8% 90,7% 92,2% 91,3% 95,4% 95,9% 84,7% 78,3% 86,8% 85,3% 89,2% 90,9% Andel väntande inom 60 dgr Vårdutbudsnamn december 2015 Allergisjukvård 100,0% Endokrinologi 100,0% Hjärtsjukvård 95,8% Lungsjukvård 100,0% Mag- och tarmsjukvård 100,0% Neurologi 100,0% Njurmedicin 100,0% Reumatisk sjukvård 80,0% Specialiserad smärtmottagning 69,8% Totalt 90,9% 11
12 Redovisning avser data från perioden januari december 2015 och Barn och ungdomars hälsa Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Samordnad Genomförda individuell samordnade plan individuella för barn och ungdom ID0003 (SIP) 38 ID0253 planer (SIP) Utförda hembesök ID Patienter som erbjuds kurativa punktinsatser från ASiH ID0260 Identifiering av misstanke om utvecklingsavvikelse hos barn under 6 år ID0254 Tillgängligheten för patienter till smärtrehabilitering pendlar kring 70 procent, jämfört med övriga smärtrehabiliteringsmottagningar i Skåne hävdar vi oss väl. Ett struktureringsarbete mellan enheterna pågår för att korta väntetider samt att erbjuda vård på lika villkor. Registreringar I takt med att för Hälsostadens orosanmälan mobila enligt team Socialtjänstlagen utvecklas möter vi fler patienter som befinner sig i ett ID0255 instabilt skede och som skrivs in i teamet. I samband med detta ökar antalet hembesök, samordnad individuell plan (SIP) och tvärprofessionella läkemedels genomgångar. I nuläget har vi ett 30-tal patienter (Ängelholms kommun) som är inskrivna, mer än en vårdavdelning, där teamets läkare som är patientansvarig arbetar tillsammans med den kommunala hälso- och sjukvården och Socialtjänstlagen (SoL) så att den enskilde kan vara kvar i sin ordinarie boendemiljö. Resultaten är Barn tydliga; som 97 erhåller procent hälsoundersökning av patienterna behöver enligt BBIC inte uppsöka akutmottagningen och 89 procent ID0256 behöver inte sluten vård! När det finns uttalade vårdplaner som är kända för alla blir detta ett redskap för hur vi ska arbeta tillsammans med patienten. Att ha patientens fokus inte patienten i fokus. Att i största möjliga utsträckning erbjuda/leverera erforderlig vård i patientens hem, oavsett boendeform. Barn I teamet som erhåller kartlägger stöd vi även enligt patienter Hälso- och som sjukvårdslagen har återinläggning ( 2g) inom 30 dagar för att ID0257 uppmärksamma och starta ett samarbete med primärvård och kommun för målgruppen äldre mest sjuka så att vården sker på rätt nivå i vårdkedjan. Detta innebär att vi får in fler och fler remisser på patienter som behöver bli inskrivna i teamet. För att kunna arbeta optimalt med att minska återinläggningarna måste vi samarbeta med kranskommunerna, vilket innebär en utökning av upptagningsområde och behov av att starta samarbete med kommun, privata och offentliga vårdcentraler.. 12
13 Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Fallriskbedömning ID0012 >79,5% 82,1% Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl läkemedelsavstämning (slutenvård) ID0013 >95% 84,9% ID0015 >60% 46,4% Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång (primärvård) ID0016 >60% 29 st Riskbedömning avseende trycksår ID0021 >79,5% 81,3% Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre ID0223 >95% 79,4% med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Riskbedömning avseende undernäring ID0023 >79,5% 76 % Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) ID0028 <30 000DDD/ Demensutredning ID0039 >80% 16 st Undvikbar slutenvård för äldre ID0090 >10% 0 minskning/år Återinskrivning 30 dagar för äldre ID0091 >10% minskning/år 0 Fallriskbedömning och vårdplan avseende fallrisk för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt riskbedömning - Hälsostaden arbetar ständigt med att förbättras inom patientsäkerhetsområdet antalet riskbedömningar för fall 2015 ligger på 82 procent och vårt mål är att ligga över 80 procent. Alla patienter som har ökad risk för fall ska ha en individuell vårdplan upprättad, och vårt mål är 80 procent, detta klarar vi. Avvikelser skrivs och dessa sammanställs och återkopplas till medarbetarna på arbetsplatsträffar. Fler larm kommer att köpas in som en stödåtgärd för patienter med risk för fall. Riskbedömning avseende trycksår och vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning - Andelen trycksår är vid vårens mätning är 27 procent, vilket nedslående, höstens mätning 13 procent vilket är en klar förbättring. Riskbedömningar görs i 81 procent av fallen och en individuell vårdplan 79 procent av fallen. Vi använder Norton skalan som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för trycksår. Vi har bytt ut 75 procent av alla våra madrasser och köpt in fler trycksårsavlastande madrasser. Munhälsobedömning Hälsostaden har under hösten börjat använda ROAG vid munhälsobedömningar. Våra dietister håller i utbildningar gällande nutrition och munhälsobedömningar. Munhälsobedömningar enligt ROAG ska genomföras på 60 procent, (målnivå HSN 2015), av patienterna i slutenvården. Riskbedömning avseende undernäring 76 procent av patienterna riskbedöms inom området nutrition och 83 procent får en riskvårdplan. Vårt mål är att 80 procent ska ha riskbedömts och lika många, 80 procent, ska ha en individuell vårdplan upprättad. Munhälsa enligt ROAG ska genomföras på 60 procent, (målnivå HSN 2015) av patienterna. Riskpatient med behov av uppföljning kommuniceras till annan vårdgivare i kommun/primärvård i samband med utskrivning från sjukhus via Mina planer och medicinsk epikris. 13
14 Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (primärvård) Läkemedelsgenomgångar i primärvården har skett i liten skala, då vi avsiktligt arbetat med detta inne på sjukhuset på akutmottagning och vårdavdelning. Under hösten har en mer intensivt riktad aktivitet gjorts av apotekare i samarbete med vårdcentralen. Specialist i allmänmedicin på vårdcentralen har behörighet att genomföra läkemedelsgenomgång. Olämpliga läkemedel hos äldre - Andelen olämpliga läkemedel till äldre har minskat med 18,1 procent jämfört med Genom Mobila Teamets akuta punktinsatser i patientens ordinarie boendemiljö har det i 94 procent av patientfallen undvikits ett besök på akutmottagningen. I 73 procent har inte slutenvård behövts användas. När patienten skrivs in i Mobila Teamet görs alltid en Samordnad individuell plan, (SIP) och en läkemedelsgenomgång för att få en sammanhållen vård där prioriteringar, riskfaktorer identifieras och åtgärder vidtas. Genom att vara inskriven i teamet har 97 procent av de patienterna inte behövt uppsöka akutmottagning samt i 89 procent av de patienterna inte behövt uppsöka sluten vård. Vårdcentralen Laxen har startat en äldremottagning sedan den 1 oktober 2015 med mycket god respons från patienter och anhöriga. Besöken på äldremottagningen omfattar allt från samtal kring livssituation till direkta vårdåtgärder. Under perioden har mottagningen tagit emot 259 telefonsamtal och haft 45 besök på vårdcentral/hembesök. Vid Minnesmottagningen mäts inte antalet demensutredningar utan endast antalet besök. Under 2015 gjordes cirka 1700 besök (ny- och återbesök). De flesta patienterna är i behov av cirka tre läkarbesök på Minnesmottagningen (därtill kommer MR-undersökning, körkortsutredningar hos arbetsterapeuter och besök hos neuropsykolog). Minnesmottagningen har handlagt cirka 500 remisser x 3 besök under Antalet utredningar motsvarar således cirka 500 demensutredningar under Data hämtas från Region Skånes kvalitetsportal och för ID0016 finns underlag på uppföljningssidan på SharePoint ( ) Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90% 100 % Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet ID0124 >50% 76 % Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktsamtal) ID0125 >70% 37 % Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80% 53 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0127 >90% 68 % ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <80% 15 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid ID0192 >90 76 % Täckningsgrad i Svenska palliativregistret - Täckningsgraden ligger på 99 procent. 137 patienter har avlidit på våra slutenvårdsavdelningar och 2 patienter har inte registrerats. Målet är att 100 procent av patienterna ska registreras i palliativa registret. 14
15 Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet 76 procent av patienterna var smärtlindrade i livets slutskede. VAS-skalan är det smärtskattningsinstrument som alla medarbetare använder. Vid demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning, men även vid språkproblem där patienten inte kan verbalisera sin smärta utgår smärtskattningen från patientens beteende. För detta ändamål finns flera olika validerade smärtskattningsinstrument, t.ex. Abbey pain scale. Dock användes det endast ett validerat smärtskattningsinstrument i 9 procent av fallen. Samtal om vårdens innehåll och riktning, (brytpunktsamtal) - Brytpunktssamtal till patienterna har genomförts i 37 procent av fallen, vilket är en ökning från föregående år. Samtal till närstående har också ökat och ligger på 78 procent. Dokumenterad munhälsobedömning - Andelen genomförda munhälsobedömningar ligger på 53 procent vilket är en ökning från 2014 då vi låg på 43 procent. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel 68 procent av patienterna var ångestlindrade och andelen patienter som under sista veckan av livet erhöll vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel har minskat något från Förekomst av trycksår (kategori 2 4) En modifierad Nortonskala började användas som ett hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för trycksår. Hälsostaden håller på att implementera NVP i syfte att höja livskvaliteten för patienter som vårdas i livets slutskede. 15 procent av patienterna hade någon form av trycksår kategori Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (morfin m.fl.) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid. Under 2015 har 99 procent av de aktuella patienterna erhållit vidbehovs ordination av smärtstillande. Detta är en ökning från 88 procent Mobila Teamet har ett nära samarbete med Ängelholmområdets ASIH. Samverkans patienter förtydligas i samordnad individuell plan, SIP. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Vistelsetid på akutmottagningen som understiger 4 timmar ID0068 > 80% 75,2% Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart ID0269 < 40 min 54,5 min Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar ID0081 > 80% Överflyttning av intensivvårdspatienter ID0136 < 1,5% Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid ID0153 > 90% 70,3% Andel som väntar mindre än 1 timme till första ID0210 > 80% 68,8% läkarbedömning Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) ID0131 > 15% 12% Redovisning avser data från perioden januari december 2015 för vissa indikatorer avses perioden maj 2014-augusti 2015, Data hämtas från Region Skånes kvalitetsportal ( ) 15
16 Vistelsetid på akuten - Andelen patienter med vistelsetid över 4 timmar har ökat något jämfört med tidigare år. Orsaken till detta bedöms i första hand vara ett ändrat patientunderlag, då patienter som kan handläggas snabbt i större utsträckning handläggs av primärvården (Kväll- och Helgmottagningen som finns på Ängelholms akutmottagning) och därigenom faller ur statistiken. Sedan juni 2015 finns det dagtid en dagbakjour placerad på akutmottagningen. Denna har som uppgift att handleda de läkare som handlägger patienterna. Genom att handläggningen därigenom blir mer stringent och rätt fokuserad förväntas därmed vistelsetiderna gå ner. Efter införandet av dagbakjour har andelen patienter med vistelsetid över 4 timmar minskat på medicinlinjen. Mediantid till trombolysstart vid stroke har ökat samtidigt som andelen reperfunderade efter stroke har ökat till 12 procent. En omfattande översyn av det lokala vårdprogrammet är i slutskedet och en större utbildningsinsats pågår. Detta förväntas leda till ökad andel trombolys, samt även en avsevärd minskning av tid till trombolysstart. Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid ligger på 70 procent. En begränsning här ligger framför allt i de geografiska förhållandena inklusive tid för ambulanstransport. Även om data ej föreligger så är handläggningen lokalt på akutmottagningen ytterst kort och det bedöms inte finnas mycket mer att göra här. Diabetessjukvård Övergripande mål 1. Kvaliteten i diabetesvården skall ytterligare förbättras jämfört med 2014 genom implementering av de nya nationella riktlinjerna. Formaterat: Numrerad lista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,63 cm, Tabbstopp: Inte vid 1,27 cm Index/Indikatorer Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Sjukhus Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) ID0193 < 20% 24,4% Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) ID0236 > 90% 84,6% Median-HbA1c (T1D >18 år) ID0237 < 64 mmol/mol 63,5% Andel som genomgått fotundersökning senaste året ID0194 > 99% 96,3% (T1D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste ID % 97,7% 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) ID % 89,4% Primärvård Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D>18 år) ID % 13,5% Andel med blodtryck <140/85 (T2D>18 år) ID % 33,8% Median-HbA1c (T2D >18 år) ID0199 < 55 mmol/mol 54,8%(medelvärde) Formaterat: Teckensnitt:7 pt Andel som genomgått fotundersökning senaste året ID % 98,6% (T2D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste ID % 93,1% 3 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) ID % 88,9% Obs slutenvård och primärvård redovisas var för sig 16
17 Sjukhus Blodsockernivå under viss nivå - Andelen patienter med förhöjt långtidssocker är för ,4 procent. Detta är en stor förbättring jämfört med år 2014 då andelen var 28,2 procent. Sedan år 2013 har andelen sjunkit från 32,6 procent vilket är en mycket stor förbättring. Vi arbetar på mottagningen aktivt och strukturerat med att ytterligare förbättra resultatet för dessa patienter, vilket vi vet innebär stor vinst ur ett långtidsperspektiv. Vi arbetar med tätare kontakter med mottagningen och erbjuder Freestyle Libre (kontinuerlig blodsockermätning) under en försöksperiod för dessa patienter. Vi kommer under 2016 att göra en särskild satsning med att erbjuda inskrivning i strukturerad diabetesdagvård för patienter med kraftigt förhöjt långtidsblodsocker. Vi kommer också att jämföra oss mot enheter som har mycket god kontroll på patienterna blodsockernivåer, i syfte att använda goda exempel. Blodtryckskontroll Andel patienter med blodtryck under eller lika med 140/80. Detta uppnås för 84,6 procent av patienterna. Det är ett bra resultat. Denna andel är högre än såväl riks som skånesnitten för Vi bedriver ett strukturerat arbete och de siffror som finns i Nationella Diabetesregistret (NDR) bedöms som goda. För 2016 kommer ytterligare arbeta att göras vid mottagningen för att ytterligare förbättra blodtryckskontrollen. Blodsockernivå (medel) - Värdet för långtidssocker har sjunkit och genom användning av ny teknik, (främst Freestyle Libre), är målet att detta värde ska sjunka ytterligare. Fotundersökning senaste året - Andel patienter, som genomgått Fotundersökning senaste året, är 96,3 procent för 2015, vilket är en mycket kraftig förbättring jämfört med 2014, då resultatet var 76,8 procent. Anledningen till förbättringen är framförallt att vi förbättrat registreringsrutinen. Ögonbottenundersökning senaste 2 åren 97,7 procent, vilket innebär en kraftig förbättring jämfört med 89, 3 procent för Andel icke rökare - Andel icke rökare är 89,4 procent. Andelen icke rökare har under året ökat. Målet är att ingen patient ska röka och vi kommer att arbeta även med detta under , framförallt då det finns vetenskapliga belägg för att återkommande diskussioner med läkaresköterska i anslutning till mottagningsbesök ökar chansen för rökstopp. Primärvård Under 2015 har ett utvecklingsarbete påbörjats inom primärvården med gott resultat då specialist inom allmänmedicin med inriktning mot diabetes finns på plats. Diabetessjuksköterska och läkare kan därmed samarbeta kring patienterna vilket medför en ökad kvalitet. Utvecklingsuppdrag 2. Diabeteskoordinatorer/samordnare ska inrättas för att ytterligare stimulera kompetenshöjning samt för att stärka kvalitetsarbetet i första hand på primärvårdsnivå (FV) Formaterat: Punktlista + Nivå: 1 + Justerad vid: 0,5 cm + Indrag vid: 1,14 cm, Tabbstopp: Inte vid 1,27 cm Hjärtsjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 17
18 Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Reperfusion vid STEMI/LBBB ID0152 > 85% 100% Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid ID0153 > 90% 70,3% Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid NSTEMI ID0154 > 80% 85,7% P2Y12-blockerare vid NSTEMI ID0155 > 90% 90,3% ACE-hämmare/ARB hos målgrupp vid hjärtinfarkt ID0156 > 90% 84,6% Täckningsgrad i kvalitetsregistret (I) ID0157 > 95% 100% Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som genomgår uppföljning (SEPHIA) ID0158 > 90% 81,3% Andelen rökare som slutat efter månader ID0159 > 70% 62,5% Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ID0160 > 60% 37,8% ID0162 > 70% 51,9% ID0163 > 75% 59,5% ID0043 <10 7% Data hämtas via Region Skånes kvalitetsportal ( ) Index avser perioden september 2014-augusti 2015 Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt procent av patienterna under perioden erhöll återställning av blodflödet vid STEMI. Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Utfall 70 procent. Avstånden till enhet som utför PCI bidrar till att dra ned resultatet. Målet hade sannolikt kunnat uppnås om PCI möjligheter fanns i Helsingborg även nätter och helger. Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt - Utfallet är 86 procent vilket uppfyller målet (80 procent). Resultatet kan sannolikt förbättras om nya rutiner avseende remiss till PCI i Helsingborg kan utformas. Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt - Utfallet är 90,3 procent vilket uppfyller målet på 90 procent. Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt - Utfallet är 76 procent vilket inte uppfyller målet på 90 procent. Nya rutiner har införts under året för att öka insättningen av ACE-hämmare. Täckningsgrad i kvalitetsregistret - Täckningsgraden är 95 procent vilket uppfyller målet. Uppföljning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 85 procent vilket inte uppfyller målet. Under 2015 (perioden januari-augusti) uppvisade denna parameter dock en positiv trend. Rökstopp efter hjärtinfarkt 62,5 procent slutar röka efter hjärtinfarkt inom perioden. Under perioden januari - juni 2015 var dock siffran 75 procent. 18
19 Fysisk träning efter hjärtinfarkt - Utfallet är 38 procent vilket inte uppfyller målet. Under 2015 har arbetet med denna fråga intensifierats vilket ökat andelen under senare delen av Kolesterolnivå efter hjärtinfarkt - Utfallet var 53 procent vilket inte uppfyller målet. Under 2015 har ett ökat fokus på denna fråga ökat andelen successivt. Blodtryck efter hjärtinfarkt - Utfall 60 procent vilket inte uppfyller målet. Resultatet kan vara kopplat till utebliven måluppfyllelse avseende behandling med ACE-hämmare i samband med utskrivning. Nya rutiner har infört 2015 för mer aktiv blodtryckskontroll och behandling redan efter första återbesöket till sjuksköterska efter 3-4 veckor. Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt - Från januari till och med juni var återinläggning på grund av hjärtsvikt 7,7 procent vilket är uppfyller målet på <10 procent. Hälsostadens hjärtsviktsmottagning har under en längre tid arbetat proaktivt för att minska återinläggningar på grund av hjärtsvikt. Bland annat genom telefonkontakter med patienter i riskzonen, täta kontroller och möjlighet för planerad inläggning för mer intensiv svikbehandling. Dessutom pågår ett samarbete med Vårdcentralen Laxen för att ytterligare förbättra kvaliteten i hjärtsviktsvården. Nervsystemets sjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK ID0270 > 90% 68% Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) ID0131 > 15% 12% ID0151 > 70% 79% Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart ID0269 < 40 min 55min Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke ID0150 > 80% 81,6% Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke ID0203 > 87% 90% Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp ID0204 > 75% 72% efter 3 månader Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke ID0205 > 80% 76% Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt ID0206 > 75% 82% Andel med rökstopp 3 mån efter stroke ID0207 > 80% 60% Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader ID0208 > 90% 85% Direkt vård på strokeavdelning eller IVA - Andelen stroke patienter som kommer direkt till strokeavdelning sjunker. Detta beror på undanträngningseffekter på grund av platsbrist. Vid vårdplatsbrist måste alla vårdplatser användas vilket kan resultera i att en patient med annan sjukdom än stroke måste placeras på strokeenhet. Propplösande behandling vid stroke 12% procent. Andelen trombolyserade är falsk lågt då det sker en utspädningseffekt på grund av ett patientflöde från Helsingborgs lasarett. Patienter som ej 19
20 bedöms vara i behov av trombolys som söker akutmottagningen i Helsingborg förs över till Ängelholm för vård. Detta gör att andelen patienter med stroke i Ängelholm som ej erhållit trombolys blir fler på grund av patientmixen. Denna parameter är dock i stigande efter utbildningsinsatser. Under hösten har förvaltningen rekryterat en neurolog som fått ett specifikt uppdrag att arbeta med strokeflödet och inte minst trombolysbehandlingar. Nya rutiner implementeras under början av 2016 som förväntas förbättra resultatet. Mediantid till trombolys 55 minuter. Denna tid förväntas kortas när nya rutiner implementeras under hösten vilket bland annat innebär att trombolyserna kommer ske antingen direkt på akutmottagningen eller på röntgen. Funktionsförmåga efter stroke - 82 procent av patienterna är ADL-oberoende 3 månader efter stroke. Detta är relativt bra siffror där förvaltningen legat stabilt över tid. Andel nöjda med rehabilitering 3 mån efter stroke - Andelen nöjda patienter är 90 procent. Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader 72 procent vilket är en försämring gentemot tidigare resultat. Åtgärder för att förbättra hela rehabiliteringskedjan implementeras Blodtrycksbehandling 3 mån efter stroke 76 procent. Denna andel kan sannolikt öka med en genomgång av förvaltningens strokeprocess som kommer inledas med nyanställd neurolog hösten Behandling på grund av högt kolesterol 3 mån efter stroke 82 procent. Denna andel kan sannolikt öka med en genomgång av förvaltningens strokeprocess som kommer inledas med nyanställd neurolog hösten Rökstopp 3 mån efter stroke - Andelen med rökstopp var 60 procent Denna siffra har ökat stadigt under året. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Patienter med tidigare benskörhetsfraktur som behandlas med läkemedel mot benskörhet ID Väntetid till ryggkirurgi ID % 20
21 Hälsostaden ansvarar för all mätning av riskpatienter. Ansvarig läkare ger i samtliga aktuella fall en rekommendation för behandling till berörd remittent ex Hälsovalsenheter. Oral behandling sker på Primärvårdsnivå medan parenteral behandling ges av specialistmottagning för upptagningsområde Ängelholm. Samtliga patienter som är aktuella för specialistvårdsbehandling kallas till vår mottagning. Forskning nödvändig för Skånes fortsatta utveckling Varje år publiceras såväl regionalt, nationellt som internationellt massor med nya forskningsrön. Det sker till stor del genom tidningar och tidskrifter samt vid olika seminarium, konferenser och kongresser. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) arbetar dessutom med att samla studier inom olika ämnesområde för att med hjälp av dessa på ett evidensbaserat sätt ge riktlinjer till klinisk behandling utifrån korrekt genomförda forskningsstudier. I uppdragen står att vi ska arbeta efter vetenskapligt beprövade metoder och bedriva evidensbaserad hälso- och sjukvård. Hur arbetar vi med implementering av forskningsresultat ute i hälso- och sjukvården? Nedanstående frågeställningar besvaras av samtliga förvaltningar inom Hälso- och sjukvården 1. Ange hur forskningen integreras i verksamheten och hur förvaltningen engagera hela hälso- och sjukvården i olika grad. 2. Vilken incitamentsstrukturer finns för ovanstående? 3. Finns i förvaltningsledningen angiven tjänsteman med ansvar för forskning och utveckling? Formaterat: Numrerad lista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0,11 cm + Tabb efter: 0,74 cm + Indrag vid: 0,74 cm, Tabbstopp: Inte vid 1,27 cm Samtliga förvaltningar inom Hälso- och sjukvårdsområdet fick av regiondirektören hösten 2009 ett uppdrag att upprätta en konkret handlingsplan för den kliniska forskningen att gälla from 2010 och framåt. Nedanstående fråga besvaras av samtliga förvaltningar inom Hälso- och sjukvården Ett av områdena handlingsplanen berör tid för forskning. 1. Redogör för arbetet med att tilldela tid för forskning i enlighet med erhållna medel för Regionalt forskningsstöd och ALF-projekt. Ange om forskningstiden finns schemalagd i HRsystemet. 2. Hur många timmar kunde INTE tas ut och ange skälen därför. Formaterat: Numrerad lista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0,11 cm + Indrag vid: 0,74 cm, Tabbstopp: Inte vid 1,27 cm Vårdproduktion Alla produktionstabeller kan om så önskas läggas som bilaga, gråmarkerade rutor fylls inte i. 21
22 Somatisk vård inklusive vårdval Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt % % 4154, % - varav läkarbesök % % 2573, % - varav övriga besök % % 1581, % - varav hembesök totalt % 44,73 51,27 15% - varav hembesök läkare % 35,729 45,73 28% - varav hembesök övriga % 9,0008 5,536-38% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt % varav läkarkontakter % varav övriga kontakter % 0 0 Vårdtillfällen (avslutade) % % 4691, % Vårddagar (periodiserade) % 0 0 Medelvårdtid 5,7 6,3 10% Unika individer totalt % Unika individer slutenvård % Unika individer öppenvård % Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt - varav läkarbesök - varav övriga besök - varav hembesök totalt - varav hembesök läkare - varav hembesök övriga Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt - varav läkarkontakter - varav övriga kontakter Vårdtillfällen (avslutade) Vårddagar (periodiserade) Medelvårdtid Unika individer totalt Unika individer slutenvård Unika individer öppenvård Formaterat: Normal Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt - varav Allmän kirurgi - varav Hjärtkirurgi - varav Kärlkirurgi - varav Neurokirurgi - varav Thoraxkirurgi - varav Ögonkirurgi - varav ÖNH-kirurgi - varav Gynekologisk kirurgi - varav Ortopedisk kirurgi - varav Urologisk kirurgi Vårdproduktion Övergripande Sedan Hälsostaden bildades för två år sedan har det varit förvaltningen s uppdrag att försöka hitta nya vägar för att möta den demografiska utvecklingen med en kraftig ökande andel äldre i befolkningen. Ett mål har varit att försöka minska slutenvård om vården kan ges minst lika bra i hemmet eller som ett öppenvårdsbesök. Sedan starten av Hälsostadens mobila team har slutenvården kunnat reduceras och andelen hembesök har ökat. Under året har Hälsostaden kunnat minska med i genomsnitt 6 vårdplatser jämfört med 2014 på grund av mobila teamets insatser. 22
23 I början av året gjordes en omfattande genomgång av hur olika besök registrerades och ett flertal mottagningar där besök tidigare redovisats som läkarbesök registreras dess nu istället som teambesök eller sjuksköterskebesök. Detta förklarar minskningen av antalet läkarbesök i öppenvård. Det som talar för att Hälsostadens mål att minska återinläggningar och att ge vård på rätt vårdnivå är att antalet unika individer som erhållit vård har ökat trots minskning av antalet slutenvårdstillfällen. Tabeller för datauttag finns i LIS Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt % % 1112, % - varav läkarbesök % % 767,74 767,9 0% - varav övriga besök % % 344,74 338,7-2% - varav hembesök totalt % 13,24 26,65 101% - varav hembesök läkare % 8, ,38 133% - varav hembesök övriga % 4,4756 6,263 40% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt % varav läkarkontakter % varav övriga kontakter % 0 0 Unika individer % Antal listade vid VC % Telefontillgänglighet till VC (nyckeltal%) 90% Vårdproduktion Primärvård Vårdcentralen har anställt specialister i allmänmedicin under 2015, vilket resulterat i ett minskat behov av hyrläkare men även att vårdcentralen kunnat rekrytera AT-läkare och ST-läkare. Detta bidrar till en ökad kontinuitet och möjlighet att arbeta med förbättringsarbete på ett långsiktigt och kvalitativt sätt. Rutiner och planering har resulterat i att alla yrkesgrupper kunnat lägga större fokus på patient aktiviteter och inte på att hantera akuta lösningar. Formaterat: Teckensnitt:11 pt Formaterat: Normal En ökning av hembesök skedde under året vilket också var vårt mål. I genomsnitt utfördes 15 besök läkare/dag, motsvarande 1000 läkarbesök per månad. Viktigt att beakta är att utbildningsläkare ska erhålla handledning av specialister och även delta i riktade utbildningar vilket påverkar närvaro på vårdcentralen. Vårdcentralen har ett ytterligare behov av två specialister för att nå en optimal bemanning i relation till antal listade. Arbete med bemötande är högt prioriterat och följs upp i samband med arbetsplatsträffar eller vid behov av verksamhetschef via avvikelser och direkta kontakter med patienter. Telefontillgängligheten har ökat genom att planering i schemat gjorts med större fokus på detta område, 0,5 procent kvarstår dock för att nå Hälsovalets mål under första halvåret. Uppföljning sker regelbundet på arbetsplatsnivå av dessa siffror och dialog för att förbättra tillgängligheten. Målet på listade patienter har vårdcentralen inte lyckats nå upp men vi har sett en positiv trend. 23
24 Täckningsgraden har legat runt 63 procent under hela året. Uppföljning Hälsostaden har under 2015, infört ett nytt uppföljningssystem av produktion, ekonomi och kvalité. Syftet är att på ett enkelt sätt kunna visa månadsvisa resultat på olika kvalitetsindikatorer för samtliga anställda i organisationen, Inte Färgöverstrykning Avvikelser Hälsoval/Anslutningsformer Verksamheter i olika hälsoval/anslutningsformer (VC, BHV, MHV, PT, MM, Anslagsfinansiering) som sticker ut avseende förändrad produktion/budgetavvikelse, produktivitet/effektivitet, använda resurser och tillgänglighetenligt ovan (undantaget antal unika individer som inte bör brytas ned organisatoriskt). 24
Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna
Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18
Läs merBILAGA 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden 2015
BILAGA 2 Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden 2015 Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merBilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019
2019-01-11 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 Denna bilaga beskriver övergripande mål samt delmål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag för hälso- och
Läs merBilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018
2017-11-28 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande
Läs merVerksamhetsberättelse. Hälsostaden. januari-december 2016
Verksamhetsberättelse Hälsostaden januari-december 2016 Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning
Läs merBilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018
2017-11-02 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merBilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017
Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Denna bilaga beskriver övergripande mål och uppföljningsindikatorer 2017. I Region Skånes Indikatorbibliotek (IB) beskrivs indikatorerna och målnivåerna mer
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merSkånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015
Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merProjekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev
Datum 150320 revidering 150504 Ansvarig Sergio Garay, projektledare för Hälsostaden, Maria Olsson, verksamhetschef, Carl-Johan Robertz, verksamhetchef, Christel Nilsson, områdeschef Mål ur den enskildes
Läs merVerksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden
Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari-augusti) 2016 Projekt Hälsostaden Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------ Fel!
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merBilaga 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden Tertial 2, 2015
Bilaga 2 Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelse Projekt Hälsostaden Tertial 2, 2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ----------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merHandlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015
Skånes universitetssjukvård Karin Träff Nordström Divisionschef karin.traffnordstrom@skane.se 2015 03 10 Dnr 1 (9) Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015 Bakgrund SUS har
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp
Läs merSkånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev
Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre, rev -05-08 Bakgrund har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdnämnden att för utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de
Läs merSkånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING
Skånevård Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150317 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg,
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Läs merProjekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev UPPFÖLJNING
Datum 150320 revidering 150504 Ansvarig Sergio Garay, projektledare för Hälsostaden, Maria Olsson, verksamhetschef, Carl-Johan Robertz, verksamhetchef, Christel Nilsson, områdeschef Mål ur den enskildes
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merSkånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015 Uppföljning Mona A
Bakgrund SUS har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden att för 2015 utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de mest sjuka äldre. Planen utgår från den regionala planen för 2015 samt den
Läs mer5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna
1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merNuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som
1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens Verksamhetsberättelse 2014
Hälso- och sjukvårdsnämndens Verksamhetsberättelse 2014 Sammanställning av måluppfyllelse Målet uppnått Målet delvis uppnått alt målet uppnått enbart av vissa verksamheter Målet ej uppnått = vergripande
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merVerksamhetsberättelse Hälsostaden 2017
Verksamhetsberättelse Hälsostaden 2017 1 ALLMÄN INFORMATION... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INLEDNING... 4 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 4 VIKTIGA HÄNDELSER... 5 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merHälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015
1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig
Läs merVGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd
Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer
Läs merMobila hemsjukvårdsteam överallt
Mobila hemsjukvårdsteam överallt Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden SIP- samordnad individuell
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merTjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merTemagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.
Temagrupp Äldre Äldre med sjukdom/funktionsnedsättning ska känna att vård, stöd och omsorgsinsats är tillgänglig, trygg, säker och samordnad av kommun, primärvård, sjukhus och tandvård. Strategi Att stärka
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merResultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012
Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade
Läs merLandstingsfullmäktiges mätplan 2018
Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merBättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län
Bättre liv för sjuka äldre i Jönköpings län Struktur för ledning och styrning i samverkan Läns-LAKO KOLA-grupp Chefsgrupp Barn och unga Psykiatri och missbruk Äldre Folkhälsa Funktionsnedsättning ehälsa
Läs merHANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013
Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga
Läs merSamverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Läs merHSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs merKarlskoga lasaretts kvalitetsresa
Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merUppdaterad
Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Kontaktperson Charlotte Bliesener Falkenström Avgränsning: Genomförandeplanen
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merRedovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merDatum Dnr Månadsrapport SUS maj, inklusive kvalitetsvariabler och uppföljning tillgänglighetspaket
Sjukvårdsnämnd SUS Fredrik Wiberg Enhetschef 040-33 10 42 Fredrik.Wiberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-06-23 Dnr 1602182 1 (5) Sjukvårdsnämnd SUS Månadsrapport SUS maj, inklusive kvalitetsvariabler
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merPatientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning
Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Region Skåne
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merAktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen
Läs merUppdaterad
Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merDnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget
2012 10 17 Dnr 2012 110 Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 2 Medarbetarperspektivet
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merSveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Läs merHandlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet
Följs upp av ledningsgrupp Vårdsamverkan 2ggr/år Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Lilla Edet Handlingsplanen utgår från regionala länsgemensamma handlingsplaner och Vårdsamverkan s Verksamhetsplan.
Läs merGeriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merSociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2016-02-15 Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Redovisning av Hälso- och sjukvårdsindikatorer
Läs merför Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve (10) Handlingsplan
Dokumenttyp Uppdrag Handlingsplan Genomförande av planen för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2015-09-09 1 (10) Godkänt av Datum för godkännande för SIMBA 2105-10-14 Handlingsplan
Läs merHÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg
HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande
Läs merVerksamhetsberättelse Kryh januari-augusti 2017
Verksamhetsberättelse Kryh januari-augusti 2017 INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS PROFIL OCH UPPDRAG... 3 VIKTIGA HÄNDELSER... 4 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET... 4 Jämlik hälso- och sjukvård
Läs merDemenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan
Läs merVägledning planeringsunderlag - somatisk vård
2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information
Läs merBättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg
Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg AKTIVITETSPLAN för hösten 2012, Sjuhärad, Södra Älvsborg Allmänt: Nedan följer de mål och aktiviteter som är planerade under höstterminen 2012, inom
Läs mer