Budgetprognos 28:3 Analys ESV 28:31
Budgetprognosen kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie. hellman@esv.se Datum: 28-9-3 ISBN: 978-91-7249-268-4 ISSN: 141-7865 Layout: Marie Hellman, ESV Omslag: Matton Collection Tryckeri: 8 Tryck AB, Bromma 28 Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 14 3 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 8-69 45 1
Budgetprognos 28:3 Analys
Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos (BP 28:3) ingår Marijana Carlsten, redaktör, 8-69 45 2, Patrik Andreasson, 8-69 44 56, Tina Granath, 8-69 45 85, Krister Jensevik, 8-69 43 23 och Elisabeth Stasiewicz, 8-69 45 1. Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognosansvarig utgifter Kristina Ström Olsson 8-69 45 2 Prognosansvarig inkomster Håkan Jönsson 8-69 45 71 Utgifter 1. Rikets styrelse Krister Jensevik 8-69 43 23 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning Svante Hellman 8-69 43 15 3. Skatt, tull och exekution Tina Granath 8-69 45 85 4. Rättsväsendet Tina Granath 8-69 45 85 5. Internationell samverkan Margareta Nöjd 8-69 44 53 6. Försvar samt beredskap mot sårbarhet Margareta Nöjd 8-69 44 53 7. Internationellt bistånd Margareta Nöjd 8-69 44 53 8. Migration Karin Edlund 8-69 45 67 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin 8-69 45 43 1. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Marijana Carlsten 8-69 43 1 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Marijana Carlsten 8-69 43 1 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund 8-69 45 67 13. Arbetsmarknad Tomas Skytesvall 8-69 44 48 14. Arbetsliv Tomas Skytesvall 8-69 44 48 15. Studiestöd Alexandra Leonhard 8-69 43 76 16. Utbildning och universitetsforskning Alexandra Leonhard 8-69 43 76 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin 8-69 45 43 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Tina Granath 8-69 45 85 19. Regional utveckling Elisabeth Stasiewicz 8-69 45 1 2. Allmän miljö- och naturvård Patrik Andreasson 8-69 44 56 21. Energi Karin Edlund 8-69 45 67 22. Kommunikationer Margareta Nöjd 8-69 44 53 23. Jord- och skogsbruk, fiske m.m. Elisabeth Stasiewicz 8-69 45 1 24. Näringsliv Elisabeth Stasiewicz 8-69 45 1 25. Allmänna bidrag till kommuner Tina Granath 8-69 45 85 26. Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman 8-69 43 15 27. Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund 8-69 45 67 Ålderspensionssystemet Marijana Carlsten 8-69 43 1 Kassamässigkorrigering Margareta Nöjd 8-69 44 53 RGK:s nettoutlåning Svante Hellman 8-69 43 15 Inkomster Direkta skatter på arbete Robert Boström 8-69 44 14 Direkta skatter på arbete Anna Larsson 8-69 43 2 Företagsskatter, energiskatter och återbetalningar av lån Alexandra Leonhard 8-69 43 76 Kapitalskatter hushåll, försäljningar och kalkylmässiga inkomster Krister Jensevik 8-69 43 23 Indirekta skatter på arbete Marijana Carlsten 8-69 43 1 Fastighetsskatt, stämpelskatt och finansieringsavgift Björn Andersson 8-69 44 1 Mervärdesskatt, punktskatter och utdelningar Patrik Andreasson 8-69 44 56 Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath 8-69 45 85 Skattenedsättningar Tomas Skytesvall 8-69 44 48 Bidrag från EU Elisabeth Stasiewicz 8-69 45 1 Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se
Innehåll Sammanfattning 7 Övergripande analys 9 Större differenser 28 29 _16 Utgifter _2 Intäkter och inkomster 28 Beräkningsförutsättningar 4 Aviserade beslut 42 Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten 43 Appendix 53 Förteckning över faktarutor Marginal till utgiftstaket _15 Stora variationer i reavinster vid förändrade tillgångspriser _32 Fakta realfördelning av statens utgifter 55 Olika statsskuldsbegrepp _59 Vad är skillnaden mellan statens finansiella sparande och budgetsaldot? _6 Engångseffekter 65 Förändring av anslagsbehållningar _67 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning 27 211 7 Tabell 2. Uppföljning av utgiftstaket 27 211 _14 Tabell 3. Statsbudgetens utgifter m.m. 27 211 2 Tabell 4. Prognosförändringar för a-kassan 27 211 24 Tabell 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 26 211 _28 Tabell 6. Utdelningar av engångskaraktär 26 211 37 Tabell 7. Försäljning av statliga bolag och aktieinnehav under 28 39 Tabell 8. Beräkningsförutsättningar 28 211 4 Tabell 9. Engångseffekter som påverkar statens finansiella sparande 2 211 _44 Tabell 1. Strukturellt finansiellt sparande i staten 2 211 _51 ekonomistyrningsverket, 3 september 28 5
Figurförteckning Figur 1. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 199 211 _1 Figur 2. Finansiellt och strukturellt finansiellt sparande i staten 2 211 12 Figur 3. Statsskuld och skuldkvot 197 211 13 Figur 4. Större differenser 28 i förhållande till Budgetprognos 28:2 _16 Figur 5. Större differenser 28 i förhållande till vårpropositionen 17 Figur 6. Större differenser 29 i förhållande till Budgetprognos 28:2 _18 Figur 7. Större differenser för 29 i förhållande till vårpropositionen 19 Figur 8. Antal sjukpenningdagar 1987 211 21 Figur 9. Utgifter för ohälsa 1999 211 _22 Figur 1. Utgifter för a-kassan och arbetsmarknadsåtgärder 25 211 23 Figur 11. Räntor på statsskulden 1998 211 25 Figur 12. Direkta skatter på arbete 2 211 3 Figur 13. Direkta skatter på arbete 2 211 _31 Figur 14. Utvecklingen av hushållens reavinster och börsindex 1997 211 32 Figur 15. Makrovariabler som påverkar bolagsskatten 1993 211 _34 Figur 16. Bolagsskattens utveckling, jämförelse med föregående prognos 1993 211 34 Figur 17. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion 23 211 _35 Figur 18. Inkomster av statens aktier 1995 211 _37 Figur 19. Direkt skatt på arbete, statens intäkter 2 211 45 Figur 2. Konjunkturberoende skatter (exklusive kapitalskatter) 2 211 _46 Figur 21. Kapitalskatter 2 211 _48 Figur 22. Arbetslöshetsersättning per procentenhet öppet arbetslösa 2 211 49 Figur 23. Faktiskt och strukturellt finansiellt sparande i staten 2 211 51 Appendix Appendix 1. Statsbudgetens utgifter m.m. 27-211, jämförelse med vårpropositionen 54 Appendix 2. Realfördelade utgifter 27 211. 55 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 26-211, jämförelse med vårpropositionen 56 Appendix 4. Statsskulden i miljarder kronor och procent av BNP 197-211 _58 Appendix 5. Finansiellt sparande i staten 26-211 _6 Appendix 6. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 27 211 61 Appendix 7. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo 25-211 62 Appendix 8. Känslighetsberäkningar 28, partiella helårseffekter 66 Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 27 29 _67 Appendix 1. Statsbudgetens utfall/prognos för 27 och 28 per månad 68 Appendix 11. Statsbudgetens saldo, rullande 12-månadertal 7 Appendix 12. Prognosförändringar för 28 i relation till månadsavvikelser _71 Appendix 13. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet 72 6 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
Sammanfattning Konjunkturläget har försämrats markant, vilket ger stor effekt på statens finanser. Det medför framför allt kraftigt nedreviderade skatteintäkter. Trots detta står statens finanser starka med ett högt budgetsaldo och finansiellt sparande under hela prognosperioden. Marginalen till utgiftstaket fortsätter att vara betryggande, med ett genomsnitt på över 5 miljarder kronor 28 211. Den snabbt sjunkande statsskulden innebär mindre sårbara statsfinanser jämfört med tidigare perioder med lågkonjunktur. Årets budgetsaldo beräknas till 163 miljarder kronor och det finansiella sparandet till 62 miljarder kronor. Av årets överskott består 88 miljarder kronor av engångseffekter, varav försäljningen av Vin & Sprit står för 5 miljarder kronor och Vasakronan för 25 miljarder kronor. Nästa år minskar budgetöverskottet med 1 miljarder kronor, för att sedan återigen stiga 21 211. Det strukturella finansiella sparandet, som visar det finansiella sparandet rensat för engångseffekter och konjunkturpåverkan, är betydligt starkare än det finansiella sparandet under hela prognosperioden. Detta beror på det svaga konjunkturläget. Tabell 1. Sammanfattning 27 211 Utfall SB TB Prognos Diff. från BP 8:2 Diff. från VÅP 27 28 28 28 29 21 211 28 29 21 211 28 29 21 211 Totala utgifter 76,5 781,1 1,9 758,9 76,2 771,2 772,6-2,9 1,2-3,2-3,8-11,6-1,6-9,7-11,1 Utgiftsområden exklusive räntor 721,9 726,8 1,9 76,1 716,8 729,8 735,5-3,7 1, -2,7-3,7-11,4-8,4-8,6-12, Statsskuldsräntor m.m. 47,3 4,8 42, 31,3 3,5 29,8,5 -,5-1,4,1 2,4-2,4-2,2 1,6 Kassamässig korrigering -4,3,8 5,8 1,4,6,8,,,, 5,1,,, Riksgäldskontorets nettoutlåning -4,3 12,7 5, 1,7 1,3 6,5,3,7,9 -,2-7,7,3 1, -,8 Totala inkomster 863,7 871,6 921,7 822,4 859,9 895,1 1,1-26,8-22,4-33,5 46,8-54,1-64, -71,6 varav försäljning av statliga bolag 18, 5, 79,3,,, 26,2,,, 29,3-5, -5, -5, Budgetsaldo 13,2 9,5 162,8 62,2 88,7 122,5 13, -28, -19,2-29,7 58,3-43,5-54,3-6,4 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188,2 21,1 22, 219,2 233,3 247,2,2 1,3-1,2-4,4,1,9 -,3-2,2 Summa takbegränsade utgifter 91,1 927,9 1,9 98,1 936,1 963,1 982,7-3,5 2,3-3,9-8,1-11,3-7,6-8,8-14,2 Utgiftstak 938 957 957 989 1 18 1 48 Marginal till utgiftstaket 27,9 29,1 48,9 52,9 54,9 65,3 3,5-2,4 3,9 8,1 11,3 7,6 8,8 14,2 Totala engångseffekter 18,9 88,1 12,4 2,1 2,4 27,8 -,3 -,2 -,1 Underliggande saldo 84,3 74,6 49,8 86,7 12,1-14,9-27,6-19, -29,6 Finansiellt sparande 66,1 62, 58,4 97,1 133,7-27,3-32,5-25,4-24,4,2-1,2-9,2-7,3 Finansiellt sparande, % av BNP 2,2 1,9 1,8 2,8 3,7 -,8 -,9 -,7 -,6, -,2 -,2 -,1 Strukturellt finansiellt sparande 24,8 66,2 85, 114,1 146,2 Strukturellt finansiellt sparande, % av pot. BNP,8 2,1 2,5 3,3 4, SB=Statsbudget för 28 exklusive tilläggsbudget, BP 8:2=Budgetprognos 28:2 (ESV:s föregående prognos). VÅP=Regeringens prognos för 28 och beräkning för 29-211 i 28 års ekonomiska vårproposition ESV gör konsekvensberäkningar utifrån lagda propositioner och fattade beslut. I budgetprognosen ingår således inte antaganden om framtida eventuellt förändrad finanspolitik. ekonomistyrningsverket, 3 september 28 7
De viktigaste skattebaserna för statsbudgeten, lönesumma och privat konsumtion, revideras ned kraftigt de kommande två åren. Detta medför betydande nedrevideringar av skatteintäkterna från framför allt arbete och konsumtion. Även skatt på kapital från hushåll och företag bedöms bli lägre till följd av det försämrade konjunkturläget med finansiell oro och negativ börsutveckling. Inkomsterna ökar under prognosperioden i stort sett i takt med BNP. Utgifterna påverkas i betydligt mindre omfattning av den försämrade konjunkturbilden. De totala utgifterna ökar måttligt, främst på grund av att utgifterna för ohälsa sjunker och arbetsmarknadsutgifterna ökar endast långsamt. Statsbudgetens utgifter sjunker som andel av BNP under hela prognosperioden. Att de takbegränsade utgifterna minskar i jämförelse med föregående bedömning, förklaras främst av att antalet sjukpenningdagar fortsätter att sjunka. Ändrade regler på sjukförsäkringsområdet medför ytterligare minskning av utgifterna för ohälsa 21 211. Samtidigt leder den låga arbetslösheten i år till lägre utgifter för arbetslöshetsersättning. Åren framöver stiger arbetslösheten åter, men andra faktorer motverkar en större utgiftsökning på området. De stora överskotten innebär att statsskulden minskar, dock med något avtagande takt jämfört med föregående bedömning. År 211 beräknas skuldkvoten vara nere i 19 procent, vilket är en kraftig minskning från årets kvot på 3 procent. 8 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
Övergripande analys I detta avsnitt analyseras statens finanser med utgångspunkt i några centrala mått såsom statsbudgetens faktiska och underliggande saldo samt faktiskt och strukturellt finansiellt sparande. Vidare kommenteras statsskuldens utveckling och det görs en uppföljning av utgiftstaket. Avslutningsvis görs en kort beskrivning av de tre senaste månadernas utfall och prognosavvikelserna analyseras. Inbromsningen i den ekonomiska tillväxten försvagar de statliga finanserna Konjunkturläget har förändrats avsevärt jämfört med den makroekonomiska bedömning som låg till grund för ESV:s budgetprognos i maj. Tillväxttakten för kalenderkorrigerad BNP uppgick under andra kvartalet till låga,7 procent, enligt nationalräkenskapernas preliminära beräkning. Konjunkturinstitutet (KI), som förser ESV med makroekonomiska bedömningar, har justerat ner tillväxt siffrorna betydligt för i år och de närmaste åren. De viktiga skattebaserna lönesumma och privat konsumtion utvecklas sämre än vad som bedömdes tidigare. En svagare arbetsmarknad med färre arbetade timmar samt lägre timlöner för klarar nedrevideringen av lönesumman framöver. Även om konjunkturkänsligheten i de statliga finanserna har minskat de senaste åren (se temakapitel om strukturellt sparande) så är budgetsaldots och sparandets känslighet alltjämt hög i jämförelse med andra länder där offentlig sektor utgör en mindre del av ekonomin och där skattekvoten är lägre. Prognosen på skatteintäkterna har reviderats ned betydligt med anledning av konjunkturnedgången. Intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion har reviderats ned som en konsekvens av att skattebaserna lönesumma och privat konsumtion väntas utvecklas svagare. Också kapitalskatterna har justerats ned. Nedrevideringen avser såväl skatteintäkter från företagen som kapitalvinstskatter från hushållen. Att prognosen på hushållens kapitalvinstskatter justerats ned har främst sin grund i den negativa börsutvecklingen, vilket ger lägre reavinster på värdepapper. Därtill har skatte reduktionen för hushållens ränteutgifter justerats upp i denna prognos. Sammantaget innebär detta lägre inkomster redan i år. Utgifterna påverkas inte i lika stor utsträckning av konjunkturavmattningen. I år sjunker de totala utgifterna ytterligare i förhållande till föregående bedömning, och förblir i stort sett oförändrade i nominella termer jämfört med förra året. Nästa år fortsätter utgifterna att utvecklas långsamt, även om vi kan se effekter av lågkonjunkturen. Arbetsmarknadsutgifterna ökar med anledning av fler öppet arbetslösa. År 211 väntas dock arbetslösheten återigen sjunka. Det fortsatta förloppet med allt ekonomistyrningsverket, 3 september 28 9
färre personer med sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning samt kortare tid inom sjukförsäkringssystemet, är dock en stark bidragande orsak till den fortsatta långsamma utgiftsutveckling hela prognosperioden. Regeländringar inom sjukförsäkringssystemet förstärker minskningen av utgifterna för ohälsan. De något högre totala utgifterna 21 förklaras i första hand av att nivån på EU-avgiften väntas normaliseras efter att retroaktiva återbetalningar skett under 29. Underliggande budgetsaldo rekordhögt 211 Budgetsaldot väntas i år uppgå till 163 miljarder kronor, vilket är 13 miljarder kronor högre än bedömningen i maj och 6 miljarder kronor högre än förra året. Det underliggande saldot, budgetsaldot rensat för engångseffekter, är en bättre indikator för statsbudgetens långsiktiga hållbarhet än det faktiska budgetsaldot. I år väntas det underliggande saldot uppgå till 75 miljarder kronor, en nedrevidering med 15 miljarder kronor. Vi kan se en försämring i det underliggande saldot 28 29 vilket främst förklaras av lägre inkomster. Figur 1. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 199 211 2 2 15 15 1 5 1 5-5 -5-1 -1-15 -2-15 -2-25 -25-3 199 1993 1996 1999 22 25 28 211 Underliggande saldo Faktiskt saldo -3 Budgetöverskottet i år utgörs till hälften av tillfälliga försäljningsinkomster, vilka rensas bort i det underliggande saldot. Överskotten framöver är betydande trots lågkonjunkturen. Budgetsaldot försvagas nästa år på grund av lågkonjunkturen, men väntas trots allt uppvisa överskott. Det är framför allt inkomsterna som blir lägre på grund av den svagare konjunkturen. År 21 211 stiger överskotten igen och det underliggande budgetsaldot väntas nå den högsta nivån någonsin 211. 1 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
I år summerar engångseffekterna till 88 miljarder kronor en upprevidering med 28 miljarder kronor sedan föregående prognos. De består främst av försäljning av statliga aktier (79 miljarder kronor) och extraordinära aktieutdelningar (6 miljarder kronor). Upprevideringen beror framför allt på att försäljningen av Vasakronan tillkommit med 25 miljarder kronor. Därmed är engångseffekterna i år nästan i nivå med rekordåret 2 (96 miljarder kronor, varav aktieförsäljning i Telia om 61 miljarder kronor). Nästa år är engångseffekterna betydligt mindre (12 miljarder kronor) och består främst av en rabatt på EU-avgiften som betalas ut retroaktivt. Åren 21 och 211 är engångsposterna små, vilket är naturligt då poster av denna karaktär inte brukar vara kända långt i förväg. En förteckning av samtliga engångsposter finns i appendix 7. Strukturellt finansiellt sparande stärks hela prognosperioden ESV har i denna budgetprognos beräknat ett strukturellt finansiellt sparande i staten (se temakapitel). Det strukturella finansiella sparandet utgår från det finansiella sparandet 1 men engångseffekterna, effekter från konjunktur och onormala kapitalvinstskatter har räknats bort. 1 Statens finansiella sparande visar hur statens förmögenhet förändras. Det finansiella sparandet påverkas inte, till skillnad från budgetsaldot, av exempelvis aktieförsäljningar då sådana åtgärder endast innebär ett utbyte av tillgångar. Det finansiella sparandet har därför en jämnare utveckling än budgetsaldot. Den jämnare utvecklingen beror också på att skatter och räntor periodiseras till det år de avser. ekonomistyrningsverket, 3 september 28 11
Figur 2. Finansiellt och strukturellt finansiellt sparande i staten 2 211 2 2 15 15 1 1 5 5-5 -5-1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211-1 Finansiellt sparande Strukturellt finansiellt sparande Det strukturella finansiella sparandet ökar varje år 27 211. Det strukturella sparandet är under prognosåren betydligt starkare än det finansiella sparandet. Att så är fallet beror på det svaga konjunkturläge som nu förutses. Även kapitalskatterna bedöms bli svagare än vad de genomsnittligt tenderat att vara. Utvecklingen av det faktiska finansiella sparandet visar på en avmattning mellan 27 och 29, vilket är en konjunkturell effekt. Det strukturella sparandet stärks däremot samtliga år under perioden 27 211. Statsskulden fortsätter att sjunka Statsskulden minskar markant i nominella termer och än snabbare i relation till BNP. Skuldkvoten har de senaste två åren reducerats med tio procentenheter till 36 procent i slutet av förra året och väntas sjunka till 3 procent 28. Därefter fortsätter den att sjunka till 19 procent till slutet av 211. 12 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
Figur 3. Statsskuld och skuldkvot 197 211 Statsskuld 1 6 Skuldkvot Procent av BNP 8 1 4 7 1 2 6 1 5 8 4 6 3 4 2 2 1 1972 1977 1982 1987 1992 1997 22 27 211 Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad statsskuld i procent av BNP Skuldkvoten sjunker snabbt trots en avtagande minskningstakt jämfört med majprognosen. Jämfört med föregående prognos avtar skuldens minskningstakt som en följd av de lägre budgetöverskotten åren 29 211. I nominella termer har skulden vid utgången av prognosperioden reviderats upp med nästan 1 miljarder kronor. Skuldkvoten vid prognosperiodens slut ligger nu 3 procentenheter högre än vid föregående beräkningstillfälle. ekonomistyrningsverket, 3 september 28 13
Fortsatt goda marginaler till utgiftstaket ESV bedömer marginalerna till utgiftstaket som goda såväl i år som under resten av prognosperioden. Inbromsningen i ekonomin ökar inte utgiftstrycket i någon större utsträckning. Marginalen till utgiftstaket är större än vad som krävs för att rymma den osäkerhet som finns i utgiftsprognoserna. Detta gäller för alla år under prognosperioden. Tabell 2. Uppföljning av utgiftstaket 27 211 Utfall Prognos Diff. från BP 8:2 Diff. från VÅP 27 28 29 21 211 28 29 21 211 28 29 21 211 Utgiftsområden exklusive räntor 721,9 76,1 716,8 729,8 735,5-3,7 1, -2,7-3,7-11,4-8,4-8,6-12, Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188,2 22, 219,2 233,3 247,2,2 1,3-1,2-4,4,1,9 -,3-2,2 Summa takbegränsade utgifter 91,1 98,1 936,1 963,1 982,7-3,5 2,4-3,9-8,1-11,3-7,6-8,8-14,2 Utgiftstak 1 938 957 989 118 148 Marginal till utgiftstaket 27,9 48,9 52,9 54,9 65,3 3,5-2,4 3,9 8,1 11,3 7,6 8,8 14,2 Marginal, % av utgiftstak 3, 5,1 5,4 5,4 6,2,4 -,2,4,8 1,2,8,9 1,4 Takbegränsade utgifter, % av BNP 29,6 28,4 28,5 28,1 27,3,1,6,5,3 Utgiftstaket, % av BNP 3,5 3, 3,1 29,7 29,1,3,6,7,6 VÅP=Regeringens vårproposition 28, BP 8:2= Budgetprognos 28:2 (ESV:s föregående prognos). 1 Utgiftstaket för 211 avser regeringens bedömning i VÅP. Utgiftstak för 211 föreslås i Budgetpropositionen för 29. De utgifter som omfattas av utgiftstaket är statsbudgetens utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor, samt ålderspensionssystemets utgifter. Tillsammans är dessa på samma nivå som förra året medan utgiftstaket är 2 procent högre. Marginalen blir därmed större i år än i fjol. De takbegränsade utgifterna på statsbudgeten faller med drygt 2 procent, medan ålderspensionssystemets utgifter ökar med 7 procent. Att statsbudgetens utgifter är så pass låga i år förklaras både av tekniska och tillfälliga orsaker och att utgifterna generellt utvecklas svagt. Utjämningsbidraget till kommunerna minskar med 12 miljarder kronor eftersom de från i år får motsvarande inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Vidare blir utgifterna för kommunikationer lägre, i jämförelse med föregående år, till följd av att det då gjordes en engångsvis amortering av lån i Riksgäldskontoret på 1 miljarder kronor. Utan dessa effekter ökar utgifterna långsamt i år. En viktig förklaring till detta är att utgifterna för försvaret, ohälsa och arbetsmarknad minskar med sammanlagt knappt 13 miljarder kronor. Från nästa år växer de totala takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 2,5 procent per år. Utgiftstaket höjs under samma period med i genomsnitt 3 procent, vilket gör att marginalen är större 211 än i år. Även under dessa år är det framför allt ålderspensionssystemets utgifter som ökar, med drygt 6 procent per år. De relativt höga utgiftsökningarna beror på allt fler ålderspensionärer samt uppräkning av pensionerna. Statsbudgetens takbegränsade utgifter ökar med måttliga 1,3 procent i genomsnitt per år. 14 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
För 211 finns ännu inte något utgiftstak. Förslag på tak kommer i höstens budgetproposition. Beräkningarna ovan utgår från regeringens bedömning i vårpropositionen att taket för 211 bör uppgå till 1 48 miljarder kronor. Detta skulle innebära att taket faller i procent av BNP, liksom för åren 28 21. Taket beräknas 211 till 29 procent av BNP. De takbegränsade utgifterna väntas i ESV:s prognos minska även de i relation till BNP och beräknas 211 uppgå till 27 procent. De takbegränsade utgifterna minskar således snabbare än utgiftstaket. Utgiftstaket klaras med bred marginal under prognosperioden. Marginalen växer från 49 miljarder kronor i år till 65 miljarder kronor 211. Den rekommenderade marginalen för osäkerhet ökar dock något mer, vilket minskar utrymmet för nya utgifter från 38 miljarder kronor 29 till 34 miljarder kronor 211. Det är alltså det sista året i perioden som sätter gränsen för hur stora varaktiga utgiftsökningar man för närvarande kan besluta om. Detta är viktigt att beakta när eventuella beslut om nya utgifter tas. Marginal till utgiftstaket Marginalen till utgiftstaket är i första hand till för att hantera osäkerheten i beräkningarna. Den ska täcka in den osäkerhet, och därmed risk för utgiftsökningar, som alltid finns i ekonomiska bedömningar inklusive risken att konjunkturen vänder nedåt snabbare och kraftigare än väntat. Marginalen ska även täcka andra slags osäkerheter, till exempel förändrade beteenden när det gäller nyttjandet av sjukförsäkrings- respektive arbetslöshetsförsäkringssystemet samt omvärldsförändringar. Osäkerheterna ökar med tiden. Därför måste marginalen vara större ju längre bort i tiden den avser. Vidare ska marginalen rymma eventuella beslut om utgiftsökningar som regeringen planerar. ESV rekommenderar att marginalen bör uppgå till minst 1,5 procent av utgiftstaket inför ett nytt år, det vill säga i budgetförslaget för det kommande året. Under året kan den sedan successivt minska. För det andra året bör marginalen uppgå till minst 2 procent och för det tredje året minst 3 procent av taket. Dessa rekommendationer stödjer sig på utredningen Utvärdering och vidareutveckling av budgetprocessen (SOU 2:61) samt ESV:s egna erfarenheter. Regeringen anger motsvarande riktlinjer för marginalens storlek i vårpropositionen för 28. Senaste månadsutfallen indikerar fortsatt starka finanser 28 För innevarande år gör ESV månadsfördelade prognoser på statsbudgeten, vilket möjliggör en kontinuerlig uppföljning och analys av utfallet jämfört med prognosen. Sedan ESV:s majprognos har utfall för maj, juni och juli tillkommit. Det vi kan se i dessa månadsutfall är att utgifterna fortsätter att bli något lägre än prognostiserat. Detta föranleder en nedrevidering av årsprognosen för framför allt arbetsmarknadsområdet och ohälsan. Det lägre utfallet slår igenom även för kommande år, trots att andra faktorer också inverkar på prognosen. På inkomstsidan finns i princip ingen differens netto för maj juli. Däremot finns flera inbördes differenser som slår åt olika håll. För mer analys, se Appendix 1- samt områdestexter. ekonomistyrningsverket, 3 september 28 15
Större differenser 28 29 Figur 4. Större differenser 28 i förhållande till Budgetprognos 28:2 U T G I F T E R Statsskuldsräntor m.m,5 -,4 Utbildning och universitetsforskning -,8 Avgiften till Europeiska gemenskapen -,8 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -1,6 Arbetsmarknad I N T Ä K T E R Försäljningsinkomster 26,7-2,4 Mervärdesskatt -6,6 Inkomstskatt -9, Skatt på företagsvinster -1,1 Skatt på kapital, hushåll -2-15 -1-5 5 1 15 2 Statsskuldsräntor ökar för att valutakursförlusterna blivit större än väntat och på grund av att ränteförutsättningarna reviderats upp. Inom området Utbildning och universitetsforskning har månadsutfallen för det första halvåret varit lägre än beräknat. Antalet sjukpenningdagar under Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp har minskat mer än väntat, vilket har föranlett en nedrevidering av årsprognosen. Ändringsbudgetar från Europaparlamentet och minskade inkomster av tullmedel gör att Avgiften till europeiska gemenskapen blir lägre. En minskning av andelen arbetslösa som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen förklarar de lägre utgifterna inom området Arbetsmarknad. Sedan föregående prognos har regeringen beslutat att sälja Vasakronan och aktieinnehavet i Beam, vilket höjt prognosen för Försäljningsinkomster. Den försämrade konjunkturbilden och hushållens dystrare syn på ekonomin gör att Mervärdesskatten reviderats ned. Inkomstskatterna minskar på grund av den nedjusterade lönesumman samt taxeringsutfallet. Minskningen av Skatten på företagsvinster beror på nedreviderade makroekonomiska förutsättningar. Hushållens Skatt på kapital justeras ned för att reavinsterna minskat på grund av den svaga börsutvecklingen och att avdragen för ränteutgifter ökat i takt med den stigande räntan. 16 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
Figur 5. Större differenser 28 i förhållande till vårpropositionen U T G I F T E R Statsskuldsräntor m.m. 2,4 Kommunikationer,9-1,2 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar -2,4 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -5,6 Arbetsmarknad I N T Ä K T E R Försäljningsinkomster 29,3 Nedsättningar 3,6 Arbetsgivaravgifter 3,4 Inkomster av statens verksamhet 3,1-7,4 Skatt på företagsvinster -2-15 -1-5 5 1 15 2 Skillnaden för Statsskuldsräntor beror främst på större valutakursförluster än väntat hittills i år och ändringar i Riksgäldens låneplan. Utgifterna för väg- och banhållning inom Kommunikationer bedöms bli högre än vad regeringen beräknat. ESV gör en lägre bedömning av utgifterna på grund av förskjutningar av utbetalningar för landsbygdsprogrammen under Jord- och skogsbruk, fiske, m.m. Även utgifterna för gårdsstöd och djurbidrag blir lägre. En snabbare minskningstakt i antalet sjukpenningdagar och ett färre antal personer inom aktivitets- och sjukersättningen ger lägre utgifter inom Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Inom Arbetsmarknadsområdet beror differensen främst på att ESV har en lägre bedömning av utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen. De beslutade försäljningarna leder till högre Försäljningsinkomster än regeringens schablonmässigt budgeterade belopp. Skillnaden i prognosen för Nedsättningar beror på olika bedömningar av effekten av nedsättningar. En högre lönesumma förklarar differensen mot regeringens bedömning av Arbetsgivaravgifterna. De högre Inkomsterna av statens verksamhet beror på försäljningen av radiofrekvenser tillsammans med en uppreviderad utdelningsprognos för Svenska Kraftnät. Lägre markroekonomiska förutsättningar förklarar differensen för Skatt på företagsvinster. ekonomistyrningsverket, 3 september 28 17
Figur 6. Större differenser 29 i förhållande till Budgetprognos 28:2 U T G I F T E R Allmänna bidrag till kommuner,5 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,4 -,4 Arbetsmarknad -,5 Statsskuldsräntor m.m. -,8 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp I N T Ä K T E R -3,9 Mervärdesskatt -4,1 Arbetsgivaravgifter -5,7 Skatt på kapital, hushåll -11, Skatt på företagsvinster -12,5 Inkomstskatt -2-15 -1-5 5 1 15 2 LSS-kostnaderna 2 inom Allmänna bidrag till kommuner ökar då riksdagen beslutat om vissa förändringar av utjämningssystemet. Ett beräknat ökat antal födda barn leder till högre utgifter inom Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Inom området Arbetsmarknad minskar utgifterna främst för kommunernas ersättningar för flykting mottagande. Nettoeffekten av ändrade makroförutsättningar, lånebehov och Riksgäldens låneplan ger lägre Statsskuldsräntor. En nedjusterad nivå för antalet sjukpenningdagar leder till lägre utgifter inom Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Den försämrade konjunkturbilden och hushållens dystrare syn på ekonomin gör att Mervärdesskatten reviderats ned även 29. En lägre lönesumma ger lägre intäkter från Arbetsgivaravgifter och Inkomstskatter. Hushållens Skatt på kapital justeras ned beroende på lägre reavinster genom den svaga börsutvecklingen, och att avdragen för ränteutgifter ökat med den stigande räntan. Lägre Skatt på företagsvinster beror även 29 på nedreviderade makroekonomiska förutsättningar. 2 Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. 18 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
Figur 7. Större differenser för 29 i förhållande till vårpropositionen U T G I F T E R Rättsväsendet 1,2-1,4 Jord- skogsbruk, fiske med anslutande näringar -2,4 Statsskuldsräntor m.m. -3, Arbetsmarknad -4,8 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp I N T Ä K T E R Nedsättningar Skatt på kapital, hushåll 3,8-3,9 Inkomstskatt Skatt på företagsvinster -23,2 Försäljningsinkomster -5, 13,3-2 -15-1 -5 5 1 15 2 ESV beräknar att bland annat kostnaderna för rättsliga biträden m.m. inom Rättsväsendet blir högre som följd av volymökning och taxehöjning. På grund av förskjutningar av utbetalningar för landsbygdsprogrammen är prognosen lägre under Jord- och skogsbruk, fiske, m.m. ESV bedömer även att gårdsstöd, intervention samt exportbidrag för jordbruksprodukter blir lägre. Ränteutgifterna blir lägre då ESV räknar med ett större budgetöverskott 28 än regeringen. Även lägre korta räntor och USD-kurs gör att Statsskuldsräntorna blir lägre. ESV har en lägre bedömning av utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen och köp av arbetsmarknadsutbildning, vilket förklarar differensen på Arbetsmarknadsområdet. Olika bedömningar av utvecklingen av antalet sjukpenningdagar och antalet personer med aktivitets- och sjukersättning gör att prognoserna skiljer sig åt inom Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. ESV inväntar en proposition om att utvidga och förstärka Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar innan effekterna tas med i prognosen. Olika prognosmetoder leder till att ESV har högre intäkter från Skatt på hushållskapital. Olika makroekonomiska förutsättningar gör att Skatt på företagsvinster skiljer sig åt. Ändrade antaganden om lönesummans utvecklingstakt och justeringar efter taxeringsutfallet gör att ESV räknar med lägre Inkomstskatter för hushållen. När det gäller inkomster av försåld egendom inväntar ESV beslut i varje enskilt fall medan regeringen schablonmässigt budgeterar Försäljningsinkomster om 5 miljarder kronor årligen. ekonomistyrningsverket, 3 september 28 19
Utgifter Tabell 3. Statsbudgetens utgifter m.m. 27 211 Utfall SB TB Prognos Diff. från BP8:2 Utgiftsområde 27 28 28 28 29 21 211 28 29 21 211 1 Rikets styrelse 1,6 1,9, 1,8 11,6 11,4 11,4,2,,, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,2 11,1,3 11,5 11,9 12,2 12,7,,2,2,2 3 Skatt, tull och exekution 9,7 9,2,1 9,4 9,4 9,4 9,6,, -,1 -,2 4 Rättsväsendet 3,6 31,4,3 32,2 33,1 33,9 34,9,2,3,1,5 5 Internationell samverkan 1,6 1,7,1 1,7 1,7 1,7 1,7, -,1 -,1 -,1 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 46,5 43,9, 43,7 45,3 45,4 46,6,,,, 7 Internationellt bistånd 25,4 27,7, 27, 29,2 3,5 32,3,,1,,1 8 Invandrare och flyktingar 5,3 6,1, 6, 5,6 5,3 5, -,1 -,2 -,1 -,1 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46,7 5,8,6 5,3 53,4 54,7 56,6 -,1,3 -,1 -,1 1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 119,5 118,, 114,4 113,1 19,2 17, -,8 -,8-2,5-3,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43,7 42,9, 42,5 42,1 41,1 4,,,3,4,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 64,9 66,7, 66,2 68,2 7,4 72,8 -,1,4,5,7 13 Arbetsmarknad 58, 61,8, 53, 57,9 59,7 57,8-1,6 -,4-1,6-4,2 14 Arbetsliv 1,1 1,2,,9,8,8,8,1,,, 15 Studiestöd 19,3 2,3, 19,1 2,2 21,6 22,6,,,1,2 16 Utbildning och universitetsforskning 42,2 46,4, 44,4 48,1 49,5 5,6 -,4,,,8 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,1 1,1, 1,1 1,3 1,4 1,6,,,, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 2,4 1,8, 2,2 2, 1,5 1,2,,,, 19 Regional utveckling 2,9 3,4, 3,1 3,4 3,7 3,6 -,2,,,1 2 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,7,2 4,7 5,1 4,8 4,6,,,,1 21 Energi 2,2 2,8, 2,3 2,4 2, 1,7,,,, 22 Kommunikationer 44,3 35,8, 36,8 37,1 37, 37,5 -,3,2,2,5 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 15,5 17,4,1 15,6 15,9 15,9 16,1,1,2,1,2 24 Näringsliv 4,3 4,8, 4,7 4,7 4,6 4,8,1,,, 25 Allmänna bidrag till kommuner 73, 64,5, 64,8 65,3 65,3 65,3,,5,5,5 26 Statsskuldsräntor m.m. 47,3 4,8, 42, 31,3 3,5 29,8,5 -,5-1,4,1 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26,6 3,1, 28,7 19,3 27,6 27,6 -,8 -,3 -,3 -,3 Förändring av anslagsbehållningar 1,3 Summa utgiftsområden 769,2 767,6 1,9 748,1 748,1 76,3 765,3-3,2,5-4,1-3,6 Summa utgiftsområden exklusive räntor 721,9 726,8 1,9 76,1 716,8 729,8 735,5-3,7 1, -2,7-3,7 Kassamässig korrigering -4,3,8 5,8 1,4,6,8,,,, Riksgäldskontorets nettoutlåning -4,3 12,7 5, 1,7 1,3 6,5,3,7,9 -,2 Totala utgifter 76,5 781,1 758,9 76,2 771,2 772,6-2,9 1,2-3,2-3,8 Totala inkomster 863,7 871,6 921,7 822,4 859,9 895,1 1,1-26,8-22,4-33,5 Budgetsaldo 13,2 9,5 162,8 62,2 88,7 122,5 13, -28, -19,2-29,7 SB=Statsbudget för 28 exklusive tilläggsbudget, BP 8:2=Budgetprognos 28:2 (ESV:s senaste prognos). 2 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
Utgifterna för ohälsan blir allt lägre Utgifterna för ohälsa sjunker ytterligare på grund av allt färre utbetalda sjukpenningdagar och ett minskande antal personer med aktivitets- och sjukersättning. För perioden 21 211 förstärker regeländringarna inom sjukförsäkringsområdet denna utveckling ytterligare. Antalet sjukskrivna fortsätter att minska och detta sker i en allt snabbare takt. Sjukpenningdagarna beräknas nu bli 16 procent lägre i år, vilket är två procentenheter mer i förhållande till föregående prognos. Förra året minskade antalet sjukpenningdagar med knappt 13 procent. Hittills i år har de minskat betydligt mer än väntat. Det beror främst på ett lägre inflöde av nya sjukfall och därmed färre utbetalda sjukpenningdagar. Figur 8. Antal sjukpenningdagar 1987 211 Miljoner sjukpennngdagar 12 Miljoner sjukpenningdagar 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 Antalet utbetalda sjukpenningdagar sjunker troligen till en historiskt låg nivå redan i år. Nedgången fortsätter under hela prognosperioden. Det är svårt att uppskatta hur mycket sjukskrivningarna kan minska och vad som på lång sikt är en rimlig nivå. ESV bedömer att antalet utbetalda sjukdagar i år sjunker till en historiskt låg nivå. Volymerna väntas sjunka under hela prognosperioden. Regeländringarna inom sjukförsäkringsområdet förstärker denna utveckling. Effekterna av regeländringarna börjar troligen märkas först under 29. Reglerna om begränsad sjukskrivning kommer att ge större effekt från 21. Personer med långa sjukskrivningar kommer då att ha uppnått de maximalt tillåtna 55 dagarna och sjukersättningen kommer därmed att upphöra. Det är svårt att bedöma effekterna av det nya regelverket. Samtidigt är det viktigt att ekonomistyrningsverket, 3 september 28 21
uppmärksamma att en större nedgång av antalet sjukskrivna innebär en risk att utgifterna inom andra transfereringssystem ökar. Historiskt sett har det totala antalet personer som är arbetslösa och sjukskrivna varit relativt konstant. Den avgörande frågan är nu hur sysselsättningen utvecklas. Sammanfattningsvis medför det nya regelverket att utgifterna för sjukförsäkringen blir lägre och sannolikt mer konstanta över tiden. Figur 9. Utgifter för ohälsa 1999 211 12 12 1 1 8 Aktivitets- och sjukersättning 8 6 6 4 4 2 Sjukpenning och rehabilitering 2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 De totala utgifterna för ohälsa sjunker alla år under prognosperioden. Detta beror främst på de förväntade effekterna av regeländringarna som började gälla den 1 juli i år och som får större effekt från och med 21. Samtidigt som sjukpenningdagarna minskar kraftigt sjunker även utgifterna för aktivitets- och sjukersättning i snabbare takt de närmaste åren. Det innebär att de totala utgifterna för ohälsan (sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättning) minskar under hela prognosperioden. Medelantalet personer med aktivitets- och sjukersättning började avta 27 efter att ha ökat varje år under det senaste decenniet. ESV bedömer att denna trend fortsätter under hela prognosperioden. En viktig förklaring är flera omfattande regeländringar som påverkar antalet personer som får sjukersättning. Förslagen berör främst personer som i dag har tidsbegränsad sjukersättning eftersom denna förmån avskaffas. Flödet från sjukskrivning till sjukersättning kommer då sannolikt att minska. Samtidigt sjunker inflödet till sjukersättningen eftersom antalet långtidssjukskrivna minskar och därmed övergångarna från långtidssjukskrivning till sjukersättning. Dessutom har utflödet från sjukersättningen börjat öka till följd av att allt fler 22 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
blir ålderspensionärer. Sammantaget minskar utgifterna för sjukersättning mellan åren. Detta tillsammans med nedgången av sjukpenningen innebär att utgifterna för ohälsa sjunker kraftigt. Måttlig ökning av arbetsmarknadsutgifterna Utgifterna på arbetsmarknadsområdet minskar kraftigt sedan några år. Trots den sämre konjunkturen bedömer ESV att utgifterna för arbetsmarknadsområdet endast ökar måttligt under prognosperioden. Figur 1. Utgifter för a-kassan och arbetsmarknadsåtgärder 25 211 7 Procent av arbetskraften 9 6 8 5 6 4 5 3 4 2 3 1 1 25 26 27 28 29 21 211 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen Total arbetslöshet i procent av arbetskraften Utgifter för arbetsmarknadsåtgärder Efter flera år av kraftigt minskade utgifter inom arbetsmarknadsområdet, ökar utgifterna för a-kassan måttligt 29 21 på grund av ett ökat antal öppet arbetslösa. Utgifterna för arbetsmarknadsåtgärder ökar något från nästa år. Den totala arbetslösheten uppgår till cirka 6 procent av arbetskraften under prognosperioden. Utgifterna för arbetslöshetsersättningen väntas nå en lägsta nivå i år. Bedömningar av arbetsmarknadsläget tyder emellertid på att antalet arbetslösa kommer att stiga under senare delen av 28. Med anledning av den stigande arbetslösheten framöver beräknas ersättningarna i arbetslöshetsförsäkringen öka de kommande två åren. Utgiftsökningen dämpas dock av att andelen ersättningstagare bedöms ligga på en fortsatt låg nivå. Enligt rådande konjunkturbedömning stärks sysselsättningen därefter med minskade utgifter 211 som följd. Utgifterna inom aktivitetsstödet sjönk till en lägsta nivå förra året men beräknas öka de kommande åren. De ökande utgifterna framöver förklaras av högre utgifter för jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. ekonomistyrningsverket, 3 september 28 23
Ökningen är relativt kraftig från 21, vilket förklaras av att hänsyn tagits till effekterna av kommande regeländringar inom sjukförsäkringsområdet. Dessa väntas leda till ökade utgifter inom arbetsmarknadsområdet. I och med lågkonjunkturen förväntas även ett ökande antal företagskonkurser, vilket kommer att medföra högre utgifter för lönegarantiersättningen framöver. Tabell 4. Prognosförändringar för a-kassan 27 211 Utfall Prognos Diff. från BP 8:2 27 28 29 21 211 28 29 21 211 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen 19,8 14,8 17,6 18,4 16,4-2, -,4,1-1,7 Förändring av prognostill följd av ny bedömning av den öppna arbetslösheten -,2 1,9 1,9,2 Förändring av prognos till följd av lägre andel ersättningstagare -1,8-1,9-1,9-1,9 Förändring av prognos till följd av lägre genomsnittlig ersättning,1,1,1,1 Prognos för utgiftsbestämmande variabler Öppet arbetslösa i antal tusen personer 1 215,6 25,5 24,3 241,2 213,8-2,1 25,4 25,4 2, Ersättningstagare som andel av öppet arbetslösa 2,69,55,56,56,56 -,7 -,7 -,7 -,7 Genomsnittlig ersättning i kr / dag 2 552,7 553,2 556,6 562, 567,5 4,9 2,8 2,9 2,9 BP 8:2=Budgetprognos 28:2 (ESV:s föregående prognos). 1 För 28-211 Konjunkturinstitutets augustirapport. 2 Utfall 27 ESV:s beräkningar baserade på statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen (Fua-serien). 28-211 är ESV:s prognos. Jämfört med föregående prognos har ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen reviderats ned med 2 miljarder kronor 28. Det är framför allt antagandet om andelen arbetslösa som får ersättning som har justerats för helåret. Denna andel har visat en avtagande trend de senaste åren och beräknas vara som lägst 28 för att därefter stiga marginellt. Nedjusteringen av andelen ersatta innevarande år motsvarar en neddragning av utgifterna med 1,8 miljarder kronor. För de kommande åren innebär den lägre andelen och lägre ersättningsnivåer sedan 27 att utgifterna inte längre är lika känsliga för konjunkturförändringar. Höga utgifter för miljöbilspremien Premien på 1 kronor gäller för privatpersoner som köper en miljöklassad bil från april 27 fram till den sista december 29. Det har totalt avsatts knappt,5 miljarder kronor för hela tidsperioden, vilket med nuvarande klassifikation och andel nyinköpta miljöbilar inte kommer att räcka. ESV:s prognos utgår från nuvarande andel miljöbilar på 3 procent av nybilsförsäljningen, och att knappt hälften av köparna är privatpersoner. Detta ger totala kostnader för premien på drygt,8 miljarder kronor, vilket är drygt,3 miljarder kronor mer än budgeterat. 24 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
Statsskuldsräntorna fortsätter sjunka Räntebelastningen under prognosperioden minskar fortfarande men något långsammare än i föregående prognos. Eftersom statsskulden väntas fortsätta krympa avtar räntebelastningen, om än långsammare än tidigare beräknat, då överskotten reviderats ned framöver. Tidigare väntades såväl den långa som korta räntan stiga under perioden. Förutsättningarna till denna prognos innebär emellertid att den korta räntan kommer att sjunka efter en viss uppskrivning i år och den långa räntan stiger långsammare än i föregående bedömning. Revideringen av ränteförutsättningarna bidrar alltså till en lägre räntebörda framöver. Statsskuldsräntorna har minskat under en lång följd av år de var mer än dubbelt så stora 1998 än vad de väntas bli 211. Minskningen var snabb i början av perioden då det lägre ränteläget i allt högre grad slog igenom på statsskulden samtidigt som skulden i sig sjönk något. I relation till BNP krymper ränteutgifterna från 6 procent 1998 till strax under en procent i slutet av perioden. Figur 11. Räntor på statsskulden 1998 211 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget) Räntebelastningen minskar under prognosperioden, men något långsammare än i föregående prognos, främst som en följd av lägre överskott i statsbudgeten åren framöver. Den ökade inflationen medför högre räntekostnader, framför allt i år, då inflationskompensationen på realobligationer har räknats upp. Sedan föregående prognos har både korta och långa räntor reviderats upp något 28 och 29, medan de korta räntorna har skrivits ned 21 och 211. Detta bidrar till högre utgifter (och kostnader) i början, men lägre i slutet av prognosperioden. ekonomistyrningsverket, 3 september 28 25
När det gäller kronans värde har endast marginella förändringar gjorts. Detta bidrar till lägre ränteutgifter i början av perioden men högre mot slutet. Prognosen för 28 har dock höjts till följd av större valutakursförluster än väntat hittills i år. Detta påverkar dock inte räntekostnaderna, då valutakursdifferenser inte ingår i detta begrepp. Budgetsaldot i år är bättre (+13 miljarder kronor) främst som en följd av att försäljningen av Vasakronan nu ingår i prognosen, men under resten av perioden är saldot sämre än föregående prognos (-77 miljarder kronor). Detta bidrar till lägre ränteutgifter i år men högre i slutet av prognosperioden. År 211 har prognosen för ränteutgifterna reviderats upp med närmare 2 miljarder kronor som en följd av saldoförändringarna. Dessutom påverkas prognoserna av ändringar i Riksgäldens låneplan, men påverkan är relativt marginell. Räntekostnaderna har reviderats betydligt mer än ränteutgifterna. Det gäller framför allt i år då de skrivits upp som en följd av den högre inflationen. Den gör att inflationskompensationen på realobligationer ökar markant. Kompensationen betalas ut först vid realobligationernas förfallotidpunkt. Under prognosperioden påverkas därför inte anslaget (ränteutgifterna) mer än marginellt medan räntekostnaderna påverkas direkt. Totalt finns utestående realobligationslån på 225 miljarder kronor, varav mer än 9 procent förfaller först efter prognosperioden. För närvarande ger Riksgälden ut realobligationer med löptider mellan 7 och 2 år. ESV:s prognos på ränteutgifterna i år är högre än vårpropositionen medan den för 29 och 21 är lägre. Sista året under perioden är prognosen återigen högre. Det finns flera orsaker till skillnaderna. De viktigaste är olika ränte- och växelkursförutsättningar samt skilda prognoser på lånebehovet. Skillnaderna i makroförutsättningarna leder till att vår prognos är lägre än vårpropositionen. Det är framför allt betydligt lägre korta räntor samt en lägre USD-kurs som bidrar till detta. Skillnaderna i lånebehov medför att vår prognos är lägre i början av perioden men betydligt högre i slutet. ESV:s budgetsaldo för 28 är 58 miljarder kronor bättre än vårpropositionen, medan vi sammanlagt har 158 miljarder kronor sämre saldo 29 211. Detta förklaras till stor del av att det i ESV:s prognos inte ingår några försäljningar av statliga aktier utöver årets 79 miljarder kronor medan vårpropositionen innehåller 5 miljarder kronor per år 28 211. Saldoskillnaderna medför 1 2 miljarder kronor lägre ränteutgifter än vårpropositionen åren 28 och 29 och nästan 3 miljarder kronor högre 211. Minskad EU-avgift I början av juni fattade Europaparlamentet beslut om två så kallade ändringsbudgetar. Besluten gör att medlemsländernas bidrag till EU:s budget minskas. Framför allt beror det på ett överskott från 27 som förs in i 28 års budget. För Sveriges del innebär ändringsbudgetarna att BNI-avgiften sänks med knappt,6 miljarder kronor 28. 26 ekonomistyrningsverket, 3 september 28
Jämfört med föregående prognos har ESV även sänkt prognosen för Sveriges inkomster av tullmedel för hela perioden. För 28 innebär det en minskad betalning till EU med ytterligare,2 miljarder kronor. Sammantaget beräknas därför Sveriges EU-avgift bli,8 miljarder kronor lägre och uppgå till 28,7 miljarder kronor för 28. Det nya systemet för EU-budgetens finansiering, som beräknas träda i kraft nästa år, gör att Sverige får högre rabatter jämfört med dagens system. Systemet gäller dessutom retroaktivt från 27, vilket gör att Sverige kommer att få tillbaka delar av de medel som har betalats för tidigare år. Det innebär att Sveriges avgift blir mer än 9 miljarder kronor lägre 29 jämfört med 28. För 21 och 211 normaliseras avgiften och uppgår då till 27,6 miljarder kronor per år. Innan det nya systemet träder i kraft måste alla medlemsländerna godkänna rådets beslut. Om tidsplanen försenas kommer EU-avgiften fortsätta att fördelas enligt det gamla systemet, vilket tillfälligt innebär en högre avgift för Sverige. ekonomistyrningsverket, 3 september 28 27
Intäkter och inkomster Tabell 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 26 211 Utfall Prognos Diff. från BP 8:2 Inkomstår 26 27 28 29 21 211 26 27 28 29 21 211 Skatt på arbete 857,2 868,3 99,9 939,7 978,7 124,1-3,9-7,3-17,4-28,8-28,2 Direkta skatter på arbete 49,1 479,4 494,9 51,8 533,2 558,5-3,5-6,1-11,7-17,5-16,5 Inkomstskatter 495,1 52,1 551,3 57,4 595,6 624,2-5, -6,6-12,5-19, -18,4 Allmän pensionsavgift 77,3 8,4 85,1 88,4 91,7 95,5 -,7 -,9-1,4-2,6-2,9 Artistskatt,1,1,1,1,1,1 Skattereduktioner m.m. -82,4-121,1-141,5-148, -154,2-161,3 2,3 1,3 2,2 4,1 4,8 Indirekta skatter på arbete 367, 388,9 415, 428,9 445,5 465,6 -,4-1,2-5,8-11,2-11,7 Arbetsgivaravgifter 357, 377,6 49,1 423,1 439,2 459,,4-4,1-9,4-9,8 Egenavgifter 11, 11,3 12,5 12,9 13,4 14, -,4 -,2 -,4 -,6 -,6 Avgifter till premiepensionssytemet -22,3-23,9-25,8-26,7-27,7-29,,3,6,7 Särskild löneskatt 28,9 29,1 3,4 31,5 32,6 34,1 -,1-1,5-1,9-2,3-2,4 Nedsättningar -8,8-6,1-12,2-12,9-13,1-13,6,1,1,3,4,4 Tjänstegruppliv m.m. 1,2,9 1,1 1,1 1,1 1,1 Skatt på kapital 192,2 27,8 175,4 178,1 196,7 26,4,5-19,6-16,1-9,2-1,7 Skatt på kapital, hushåll 37,4 5,9 28,6 33,1 38,4 43,2 6,6-1,1-5,7-1,9 2,1 Skatt på företagsvinster 99,1 11,8 93,7 88,3 99,5 12,6-6, -9, -11, -8, -12, Kupongskatt 3,9 6,3 5, 5, 5, 5, Avkastningsskatt 11,1 13,3 16,1 18,1 19,5 2,9,8,8 -,5 Fastighetsskatt 25, 26, 22,1 23,8 24,5 24,8 -,1 -,8 -,4 -,3 -,6 Stämpelskatt 9,5 9,4 9,7 9,7 9,8 9,9,2,2,2,2 Förmögenhetsskatt 6,1,,,,, Arvs- och gåvoskatt,1,,,,, Skatt på konsumtion och insatsvaror 375,3 398,7 429,5 438,6 453,9 471,4 -,1-2,7-3,7-2,9-4,2 Mervärdesskatt 265,2 284,5 38,8 314,9 328,3 344,1 -,1-2,4-3,9-3,4-4,1 Punktskatter 11,2 114,2 12,7 123,7 125,6 127,3 -,3,2,5 -,1 Skatt på alkohol och tobak 19,3 2,8 21,8 21,9 21,8 21,7 -,6 -,6 -,6 -,6 Energiskatt 38,2 38,2 39,4 41, 41,7 42,3,6,9,6,2 Koldioxidskatt 24,7 25,1 26,4 27,8 28,6 29,1,5,9,7 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 4,7 5,4 5,5 5,5 5,6 -,1,1 Skatt på vägtrafik 11,8 13,1 15,8 16,1 16,4 16,7 Övriga skatter 6,3 6,5 5,8 5,5 5,4 5,4,1 -,2 -,2 -,2 Skatt på import 5,2 5,9 6, 5,9 6,1 6,4 -,3 -,3 -,3 -,3 Restförda och övriga skatter -1,8, -3, -3,1-3,2-3,5 -,3 -,5-1,2 -,8 -,6 -,6 Restförda skatter -5,4-7,6-7,8-8, -8,3-8,8,1,2,2,3 Övriga skatter, hushåll 2,1 2,4 1,6 1,8 2, 2, -,4 -,5-1,3-1, -,9 -,8 Övriga skatter företag -,6 2,8 1,,9,9 1,,1 Intäkter som förs till fonder 2,1 2,4 2,2 2,2 2,2 2,2 Totala skatteintäkter 1422,9 1474,8 1511,8 1553,4 1626, 1698,4 -,3-4, -3,8-38, -41,5-43,7 Avgår EU-skatter -9,4-7,3-7,4-7,3-7,6-7,9,3,4,3,3 Offentliga sektorns skatteintäkter 1413,5 1467,5 154,4 1546, 1618,4 169,5 -,3-4, -3,4-37,7-41,2-43,5 Avgår skatter till andra sektorer -613,7-643,8-694,4-722,1-751,5-786,2 6,1 7,4 12,6 2,5 2,8 Kommunala inkomstskatter -454,1-475,9-516,2-537,5-559,8-586,1 5,3 6,7 1,1 15,6 15,5 Avgifter till AP-fonder -159,6-167,9-178,2-184,7-191,7-2,1,8,8 2,5 4,9 5,3 Statens skatteintäkter 799,8 823,7 89,9 823,9 867, 94,3 -,3 2,1-23, -25, -2,8-22,6 Tabellen fortsätter på nästa sida. 28 ekonomistyrningsverket, 3 september 28