Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32

Transkript

1 Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32

2 Budgetprognosen kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Datum: Dnr: /2008 ISBN: ISSN: Copyright: ESV Författare: Avdelningen Analys och prognoser Layout: Marie Hellman och Thomas Mejstedt Omslag: Matton Collection Tryckeri: 08 Tryck AB, Bromma 2008 Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm publikationsservice@esv.se Fax:

3 Budgetprognos 2008:4 Analys

4 Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos (BP 2008:4) ingår Patrik Andreasson, redaktör, , Karin Edlund, , Björn Andersson, , Alexandra Leonhard, , Tina Granath, Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognosansvarig utgifter Kristina Ström Olsson Prognosansvarig inkomster Håkan Jönsson Utgifter 1. Rikets styrelse Krister Jensevik Samhällsekonomi och finansförvaltning Svante Hellman Skatt, tull och exekution Tina Granath Rättsväsendet Tina Granath Internationell samverkan Margareta Nöjd Försvar samt beredskap mot sårbarhet Margareta Nöjd Internationellt bistånd Margareta Nöjd Migration Karin Edlund Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Marijana Carlsten Ekonomisk trygghet vid ålderdom Marijana Carlsten Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund Arbetsmarknad Tomas Skytesvall Arbetsliv Tomas Skytesvall Studiestöd Alexandra Leonhard Utbildning och universitetsforskning Alexandra Leonhard Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Tina Granath Regional utveckling Elisabeth Stasiewicz Allmän miljö- och naturvård Patrik Andreasson Energi Karin Edlund Kommunikationer Margareta Nöjd Jord- och skogsbruk, fiske m.m. Elisabeth Stasiewicz Näringsliv Elisabeth Stasiewicz Allmänna bidrag till kommuner Tina Granath Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund Kassamässigkorrigering Margareta Nöjd RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Ålderspensionssystemet Marijana Carlsten Inkomster Direkta skatter på arbete Robert Boström Direkta skatter på arbete Anna Larsson Företagsskatter och återbetalningar av lån Alexandra Leonhard Kapitalskatter hushåll, försäljningar och kalkylmässiga inkomster Krister Jensevik Indirekta skatter på arbete Marijana Carlsten Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson Mervärdesskatt, punktskatter och utdelningar Patrik Andreasson Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath Skattenedsättningar Tomas Skytesvall Bidrag från EU Elisabeth Stasiewicz Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se

5 Innehåll Sammanfattning _ 7 Lästips 8 Övergripande analys 9 Finanskrisen och statens finanser 17 Beräkningsförutsättningar 22 Aviserade beslut 24 Känslighetsberäkningar Större differenser _29 Utgifter _34 Intäkter och inkomster 58 Skatt på kapital 68 Skatt på konsumtion _76 Stora periodiseringseffekter under prognosperioden 79 Övriga inkomster 81 Justering för ändrade redovisningsprinciper 85 Tema: Trygghetssystemen i staten 92 Appendix _ 103 Förteckning över faktarutor Marginal till utgiftstaket _16 Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet _20 Ny indelning av utgiftsområde 13 och Nytt system för Europeiska gemenskapernas egna medel 50 Hur fungerar den automatiska balanseringen i pensionssystemet _53 Nya beskattningsregler för direkta arbetsinkomster _66 Sänkt skatt på förvärvsinkomster 67 Förändring av anslagsbehållningar _84 Bidrag och ersättningar inom sjukförsäkring respektive arbetslöshetsförsäkring 101 Fakta realfördelning av statens utgifter _ 105 Olika statsskuldsbegrepp 108 Vad är skillnaden mellan statens finansiella sparande och budgetsaldot? 109 Engångseffekter _ 116 ekonomistyrningsverket, 19 december

6 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal, Budgetprognos 2008:4 7 Tabell 2. Statsbudgeten _ 7 Tabell 3. Finansiellt sparande och statsbudgetens saldo Tabell 4. Uppföljning av utgiftstaket _15 Tabell 5. Finanskrisen sammanfattande effekter på statens finanser _17 Tabell 6. Beräkningsförutsättningar Tabell 7 _25 Tabell 8. Volymer _26 Tabell 9. Regeländringar i budgetpropositionen _27 Tabell 10. Regeringens stimulanspaket samt Tabell 11. Statsbudgetens utgifter m.m och 2008 (2008 års struktur) 35 Tabell 12. Statsbudgetens utgifter m.m (2009 års struktur) 36 Tabell 13. Utgifter för hälsovård, sjukvård och social omsorg, _38 Tabell 14. Utgifter för familjer och barn Tabell 15. Utfall/prognoser för arbetsmarknadsområdet Tabell 16. Infrastruktursatsningar _46 Tabell 17. Utgifternas utveckling från 2007 till 2012 uppdelade på realekonomiska kategorier samt de största posterna inom respektive kategori _55 Tabell 18. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tabell 19. Direkta skatter på arbete jämfört med budgetpropositionen 64 Figur X. Statlig och kommunal inkomstskatt , procentuell utveckling _65 Tabell 20. Regeländringarnas effekt på direkta skatter på arbete _66 Tabell 21. Hushållens kapitalskatter _68 Tabell 22. Två alternativa scenarier för reavinsterna _71 Tabell 23. Företagsskatt _72 Tabell 24. Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt _74 Tabell 25.??????????Anslagsbehål _84 Tabell 26. Justeringar av kalenderåren för jämförbarhet med Figur X. Försörjda inom sjukförsäkringen, andel av befolkningen år, helårsekvivalenter _94 Figur X. Antalet personer inom arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

7 Figurförteckning Figur 1. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo _11 Figur 2. Statsbudgetens underliggande utgifter och inkomster Figur 3. Finansiellt och strukturellt finansiellt sparande i staten Figur 4. Finanspolitikens inriktning _14 Figur 5. Statsskuld och skuldkvot Figur 6. Större differenser 2008 i förhållande till Budgetprognos 2008:3 _30 Figur 7. Större differenser 2008 i förhållande till budgetpropositionen 31 Figur 8. Större differenser 2009 i förhållande till Budgetprognos 2008:3 _32 Figur 9. Större differenser för 2009 i förhållande till budgetpropositionen 33 Figur 10. Förändringen av antalet sjukpenningdagar Figur 11. Inflöde och utflöde av antal personer med aktivitets- och sjukersättning Figur 12. Utgifter för ohälsa Figur 13. Utgifter för a-kassan och arbetsmarknadsåtgärder Figur 14. Räntor på statsskulden Figur 15. Utgifter för ålderspensionssystemet Figur 16. Principen för den automatiska balanseringen _54 Figur 17. Skattebasernas bidrag till statens skatteintäkter _59 Figur 18. Statens skatteintäkter, förändring _60 Figur 19. Direkta skatter på arbete och lönesummans utveckling _64 Figur 20. Statlig och kommunal inkomstskatt , procentuell utveckling 66 Figur 21. Hushållens reavinster för reala respektive finansiella tillgångar Figur 22. Inkomster från stämpelskatt , rullande 12-månaderstal _75 Figur 23. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion _78 Figur 24. Inkomster av statens aktier _83 Figur 25. Redovisade och jämförbara utgifter och inkomster _86 Figur 26. Försörjda inom trygghetssystemen, andel av befolkningen år 93 Figur 27. Försörjda inom sjukförsäkringen, andel av befolkningen år 95 Figur 28. Antalet personer inom arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder 96 Figur 29. Antalet arbetslösa och sjukskrivna, helårsekvivalenter 98 Figur 30. Antal försörjda individer på grund av ohälsa eller arbetslöshet _ 100 Appendix Appendix 1. Statsbudgetens utgifter m.m (2009 års struktur) 104 Appendix 2. Realfördelade utgifter _ 105 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Appendix 4. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten _ 108 Appendix 5. Statsbudgetens utfall/prognos för 2007 och Appendix 6. Strukturellt finansiellt sparande i staten _ 110 Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksäldskontorets nettoutlåning Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Appendix 9. Statsbudgetens utfall/prognos för 2007 och Appendix 10. _ 119 Appendix 11. Prognosförändringar för 2008 i relation till månadsavvikelser 120 Appendix 12. Förändringar av fastställda utgiftstak Appendix 13. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet _ 122 ekonomistyrningsverket, 19 december

8 Sammanfattning Statens finanser försvagas kraftigt de kommande åren till följd av finansiell kris och lågkonjunktur. Trots detta är utgångsläget betydligt bättre än vid föregående lågkonjunktur i början av 2000-talet. Det strukturella sparandet, som visar det finansiella sparandet rensat för engångseffekter och konjunkturpåverkan, är fortsatt starkt under hela prognosperioden. Försvagningen av statsfinanserna är främst en följd av lågkonjunkturen och bedöms därför inte vara bestående. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal, Budgetprognos 2008:4 Utfall Prognos Diff från BP2008: Statsbudgetens saldo, mdkr 103,2 136,2-6,8-38,9-4,2 18,5-26,6-69,0-127,6-126,7 Engångseffekter på statsbudgeten, mdkr 18,9 73,6 34,7 3,1 3,4 4,7-14,5 22,3 1,1 1,0 Underliggande budgetsaldo, mdkr 84,3 62,6-41,5-42,1-7,6 13,8-12,1-91,3-128,7-127,7 Takbegränsade utgifter, mdkr 910,1 944,1 955,9 982,0 991,5 1019,0 36,0 19,9 18,8 8,8 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 188,2 202,5 221,3 223,8 234,6 260,4 0,5 2,1-9,5-12,6 Marginal till utgiftstaket, mdkr 27,9 12,9 35,1 38,0 58,5-36,0-17,9-16,8-6,8 Finansiellt sparande, % av BNP 2,4% 1,3% -1,2% -1,3% 0,0% 1,0% -0,6% -3,0% -4,1% -3,7% Strukturellt finansiellt sparande, % av pot BNP 1,2% 1,9% 0,6% 0,7% 1,3% 1,9% -0,2% -1,9% -2,6% -2,7% Statsskuld, % av BNP 36,4% 33,6% 31,6% 32,1% 30,4% 28,1% 3,3% 3,9% 8,3% 11,3% Det rekordstora budgetöverskottet 2008 på 136 miljarder kronor, varav försäljning av statlig egendom förklarar en betydande del, vänder till underskott de kommande tre åren. Det underliggande saldot, som är rensat för engångseffekter, visar underskott med drygt 40 miljarder kronor 2009 och Tabell 2. Statsbudgeten Miljarder kronor Utfall Prognos Diff från BP2008: Totala inkomster 863,7 904,4 754,5 759,7 793,0 820,3-17,2-67,9-100,2-102,1 Skatteintäkter 826,1 796,4 740,7 760,3 801,5 840,4-13,6-83,2-106,7-102,7 Periodiseringar -10,6 16,6 12,9 3,2-3,2-11,8 2,4 14,8 13,8 8,6 Övriga inkomster 48,2 91,5 0,8-3,8-5,3-8,3-6,1 0,5-7,4-7,9 varav Försäljning av egendom 18,0 76,5 3,0 0,0 0,0 0,0-2,8 3,0 0,0 0,0 Totala utgifter 760,5 768,3 761,3 798,6 797,2 801,8 9,3 1,1 27,4 24,6 Utgiftsområden exkl. uo26 721,9 741,5 734,7 758,2 756,9 758,7 35,5 17,8 28,4 21,4 Uo 26 Statsskuldsräntor mm 47,3 50,9 34,2 30,6 33,8 39,8 8,9 2,9 0,1 4,0 varav stabilitetsfonden 0,0 15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15,0 0,0 0,0 0,0 Kassamässig korrigering -4,3 5,8 1,4 0,6 0,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning -4,3-30,0-9,0 9,3 5,7 3,3-35,0-19,7-1,0-0,8 Statsbudgetens saldo, mdkr 103,2 136,2-6,8-38,9-4,2 18,5-26,6-69,0-127,6-126,7 8 ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

9 Skatteintäkterna minskar kraftigt på grund av att de viktigaste skattebaserna för statsbudgeten, lönesumma och privat konsumtion, revideras ned. Samtidigt ger fallande börskurser och försämrad konjunktur lägre kapitalskatter från hushåll och företag. Den ökande arbetslösheten och regeringens stimulanspaket som presenterades i slutet av 2008 ökar utgifterna framöver. Utgifterna inom ohälsoområdet fortsätter däremot att minska på grund av att antalet individer med sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning fortsätter att sjunka. Marginalen till utgiftstaket är god för samtliga år trots ökande utgifter och bedöms vara tillräckligt stor för att täcka normal osäkerhet i utgiftsprognoserna. Den goda marginalen beror delvis på lägre utgifter inom ålderspensionssystemet från och med 2010 än tidigare beräknat. Statsskulden fortsätter att minska i relation till BNP, men inte lika snabbt som i tidigare prognoser. Under prognosperioden väntas statsskuldkvoten sjunka med i genomsnitt en procentenhet per år ned till 28 procent Under hösten 2008 har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att möta finanskrisen och lågkonjunkturen. Det handlar om stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet och stimulanspaket för jobb och omställning samt satsningar inom fordonsindustrin. Effekterna av dessa åtgärder är beaktade i prognosen. Lästips Mycket ny information har tillkommit sedan septemberprognosen: Fortsatt starkt strukturellt sparande Automatisk balansering i pensionssystemet Effekter av försämrade konjunkturutsikter och finanskris Kommande regeländringar enligt Budgetpropositionen för 2009 Stora förändringar på infrastrukturområdet Kopplingen mellan antal individer inom arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen ekonomistyrningsverket, 19 december

10 Övergripande analys I detta avsnitt analyserar vi statens finanser med utgångspunkt i några centrala mått såsom statsbudgetens faktiska och underliggande saldo faktiskt och strukturellt finansiellt sparande statsskuldens utveckling takbegränsade utgifter Lågkonjunkturen ger djupa avtryck men statens finanser är starka i grunden Efter fyra år med budgetöverskott väntas statsbudgeten åter visa underskott. Försvagningen av statsfinanserna är emellertid främst en följd av lågkonjunktur och finansiell kris. Det strukturella finansiella sparandet i staten är positivt samtliga år under prognosperioden. Jämfört med tidigare lågkonjunkturer och kriser står statens finanser denna gång betydligt bättre rustade med stora överskott vid ingången av lågkonjunkturen. Det kraftiga börsfallet riskerar att ge effekter på pensionsutbetalningarna från och med Ålderspensionssystemets balanstal, det vill säga kvoten mellan systemets tillgångar och skulder, beräknas understiga 1,0 såväl 2008 som Detta aktiverar den automatiska balanseringen. Följden blir att pensionsutbetalningarna inte blir lika stora som de skulle ha blivit utan automatisk balansering. För 2010 är den automatiska balanseringen så kraftig att pensionerna blir lägre än Marginalen till utgiftstaket, som har varit betryggande de senaste åren, fortsätter att vara god trots lågkonjunkturen. Visserligen ökar de arbetslöshetsrelaterade utgifterna men samtidigt minskar exempelvis ålderspensionssystemets utgifter vilka också ingår bland de utgifter som omfattas av utgiftstaket. Rekordstort överskott 2008 men underskott i statsbudgetens saldo Efter några år med stora budgetöverskott blickar vi nu fram mot några år med budgetunderskott i lågkonjunkturens kölvatten. Budgetöverskottet uppgår 2008 till 136 miljarder kronor. Vi har under 2008 haft en mycket positiv utveckling av inkomsterna på bred front. Dessutom har försäljningar av statlig egendom gett ett positivt tillskott till statsfinanserna med drygt 76 miljarder kronor. Utgifterna har utvecklats svagt, vilket till stor del förklaras av minskade utgifter på arbetslöshets- och sjukförsäkringsområdet. Den svagare konjunkturen slår igenom 2009, framför allt genom drastiskt 10 ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

11 sjunkande skatteintäkter. Dessa faller med 56 miljarder kronor mellan 2008 och 2009, där inkomstskatterna står för den övervägande delen. Bortsett från en likvid från försäljningen av aktier i Beam (Beam Global Spirits & Wine, inc) på 3 miljarder kronor, räknar ESV inte med några försäljningar av statlig egendom under På utgiftssidan väntas främst arbetsmarknadsutgifterna öka betydligt. Satsningar på infrastruktur medför högre utgifter på området för kommunikationer. Det som motverkar de högre utgifterna är framför allt fortsatt sjunkande utgifter för ohälsa där antalet individer med sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning sjunker. Först 2012 visar statens budget överskott igen med 19 miljarder kronor. Det underliggande budgetsaldot visar kraftigt underskott 2009 Rekordåren visar även det underliggande saldot mycket höga överskott. För 2008 uppgår det till nästan 63 miljarder kronor. Engångseffekterna 2008 består främst av försäljning av statliga aktier (76 miljarder kronor). För 2009 beräknas statens budgetsaldo ge underskott och det underliggande saldot beräknas då uppgå till -42 miljarder kronor. Figur 1. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Miljarder kronor Miljarder kronor Underliggande saldo Faktiskt saldo Budgetöverskottet 2008 utgörs till mer än hälften av tillfälliga försäljningsinkomster, vilka rensas bort i det underliggande saldot. År 2009 vänds överskottet till ett underskott, både för det faktiska och för det underliggande saldot. Först 2012 visar budgeten överskott igen. Engångseffekterna 2009 uppskattas till knappt 35 miljarder kronor. De består till hälften av effekten av att insättningsgarantifondens obligationstillgångar väntas omvandlas till kontobehållning i Riksgälden. En annan engångseffekt är en rabatt på EU-avgiften som betalas ut retroaktivt. Under överensstämmer ekonomistyrningsverket, 19 december

12 det underliggande saldot i stort sett med det faktiska, eftersom poster av engångskaraktär normalt inte brukar vara kända långt i förväg. Det underliggande saldot är en bättre indikator på statsbudgetens långsiktiga hållbarhet än det faktiska budgetsaldot, eftersom extraordinära händelser rensats bort. En förteckning av samtliga engångsposter finns i appendix. Nedanstående diagram visar utvecklingen av statsbudgetens underliggande utgifter och inkomster i förhållande till BNP. Figur 2. Statsbudgetens underliggande utgifter och inkomster Procent av BNP Procent av BNP Utgifter totalt Inkomster totalt De underliggande utgifterna, i förhållande till BNP, faller under hela perioden med undantag av de extrema lågkonjunkturåren 2009 och De underliggande inkomsterna uppvisar större variation till följd av främst skatteförändringar men också av hur skattebaserna varierar som andel av BNP. Under växer de underliggande inkomsterna i förhållande till BNP medan utgifterna sjunker. Under den perioden gick vi från underliggande underskott till överskott. Därefter sjunker inkomsterna snabbt och vi har återigen underskott Utgifterna ökar under de extrema lågkonjunkturåren 2009 och 2010, medan inkomsternas andel av BNP då är relativt stabil. Under denna period visar budgeten således underskott. I slutet av prognosperioden sjunker utgifterna mer än inkomsterna och vi har åter ett underliggande överskott. Det strukturella finansiella sparandet fortsatt starkt Statens finansiella sparande, vilket är ett mått i nationalräkenskaperna som visar förändringen i statens förmögenhetsställning, påverkas exempelvis inte av försäljning av aktier då sådana transaktioner endast innebär att en tillgång byts mot en annan. 12 ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

13 Tabell 3. Finansiellt sparande och statsbudgetens saldo Utfall Prognos Diff från Bp 08:3 Miljarder kronor Statsbudgetens saldo 103,2 136,2-6,8-38,9-4,2 18,5-26,6-68,9-127,6-126,7 Avgränsningar -35,5-66,6-16,7 5,8 5,8 5,2 14,8-19,2 1,8 2,4 Försäljning av aktier m.m. -18,0-74,8-2,8 0,0 0,0 0,0 4,5-2,8 0,0 0,0 Extraordinära utdelningar -14,6-4,6-1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 1,9 1,9 Delar av Riksgäldens nettoutlåning 4,4 8,0-12,6 5,8 6,0 6,1 4,8-18,4-0,3 0,4 varav CSN studielån 5,5 4,9 5,4 5,8 6,0 6,1 0,0 0,2 0,4 0,6 Övriga avgränsningar -7,2 4,8 0,1 0,0-0,2-0,9 5,5 0,0 0,3 0,2 Periodiseringar 13,7-27,7-14,5-7,1 0,7 14,4-9,0-8,9-12,1-7,7 varav Periodisering av skatter 10,6-16,6-12,9-3,2 3,2 11,8-2,4-14,8-13,8-8,6 varav Räntor, periodisering, kursdifferenser 4,4-9,8 0,6-2,5-0,6 5,0-6,4 5,5 0,6 0,2 Övrigt -7,8-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Residual -6,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande i staten 73,6 41,2-38,6-40,8 1,7 37,5-20,8-97,1-137,9-132,0 Procent av BNP 2,4 1,3-1,2-1,3 0,0 1,0-0,6-3,0-4,1-3,7 Den snabba försvagningen av statens finanser är mer markant i det finansiella sparandet då budgetsaldot i stor utsträckning påverkas av intäkterna med ett års eftersläpning. Detta gäller främst kapitalskatter. Figur 3. Finansiellt och strukturellt finansiellt sparande i staten Procent av BNP Procent av BNP Strukturellt sparande Finansiellt sparande Skillnaden mellan det faktiska sparandet och det strukturella sparandet är mycket stor under prognosåren. Försvagningen av statsfinanserna är huvudsakligen ett resultat av en svag konjunktur. I strukturellt hänseende är statsfinanserna alltjämt mycket starka. ekonomistyrningsverket, 19 december

14 Det strukturella finansiella sparandet utgår från det finansiella sparandet men man räknar bort engångseffekter, effekter från konjunktur och onormala (höga eller låga) kapitalskatter. Det strukturella sparandet utvecklas starkt under prognosperioden. Lågkonjunkturen och de fallande tillgångspriserna på börsen påverkar det finansiella sparandet kraftigt negativt men om konjunkturen och kapitalskatter i stället antas utvecklas normalt stärks sparandet årligen Den försvagning av statsfinanserna som äger rum är alltså huvudsakligen av konjunkturell karaktär (Se även avsnittet Finanskrisen och statens finanser). Expansiv finanspolitik 2009 Den årsvisa förändringen av det strukturella finansiella sparandet i staten kan ses som en grov indikator på finanspolitikens inriktning. Om det strukturella sparandet ökar mellan åren tolkas detta som att finanspolitiken är åtstramande och om förändringen mellan åren i stället är negativ sägs finanspolitiken, enligt den grova indikatorn, vara expansiv. Under prognosåren är det endast 2009 som i nuläget kan betraktas som finanspolitiskt expansivt. Figur 4. Finanspolitikens inriktning 0,02 Åtstramande finanspolitik Expansiv finanspolitik ,5-2 -1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2-0,02 Förändring BNP-gap<0 Förändring BNP- Det strukturella finansiella sparandet i staten försvagas mellan 2008 och Den expansiva finanspolitiken 2009 utgörs i huvudsak av de reformer som regeringen presenterade i Budgetpropositionen för ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

15 Skuldkvoten sjunker i långsammare takt än tidigare Statsskulden har reviderats upp markant sedan föregående prognos eftersom saldoutvecklingen för de kommande åren ser betydligt sämre ut än tidigare. Den nominella skulden sjunker något 2008 och 2009 men står i stort sett stilla perioden I förhållande till vår föregående prognos har skulden vid utgången av 2011 reviderats upp med drygt 335 miljarder kronor. Figur 5. Statsskuld och skuldkvot Statsskuld Miljarder kronor Statsskuld Procent av BNP Okonsoliderad statsskuld Skuldkvot (konsoliderad skuld) Skuldkvot (konsoliderad skuld) föregående prognos Efter flera år med minskande statsskuld väntas den i stort sett stå stilla i nominella termer. I relation till BNP faller den dock långsamt. Skuldkvoten är hela 11 procentenheter högre 2011 jämfört med föregående prognos. I relation till BNP minskar emellertid statsskulden fortfarande något, men minskningstakten har bromsat in. Skuldkvoten har de senaste två åren reducerats med tio procentenheter, till 36 procent i slutet av förra året. I år väntas den sjunka med ytterligare knappt 3 procentenheter till 34 procent. Resten av prognosperioden väntas den i genomsnitt sjunka med 1 procent per år, ned till 28 procent Nivån 2011 är hela 11 procentenheter högre än i ESV:s föregående prognos. Se appendix för mer detaljer om hur statsskulden förändras Marginalen till utgiftstaket fortsatt god ESV bedömer att marginalerna till utgiftstaket är tillräckliga under hela prognosperioden. Det ökade utgiftstrycket med anledning av det försämrade läget i ekonomin motverkas av de lägre utgifterna för ålderspensionssystemet jämfört med tidigare. Marginalen till utgiftstaket är större än vad som krävs för att rymma den osäkerhet som finns i utgiftsprognoserna. Detta gäller för alla år under prognosperioden. ekonomistyrningsverket, 19 december

16 Tabell 4. Uppföljning av utgiftstaket Utfall SB Bprop Prognos Diff. från BP 08:3 Diff. från B.prop Miljarder kronor Utgiftsområden exklusive räntor 721,9 741,5 734,7 758,2 756,9 758,7 35,4 17,8 28,4 21,4 3,3 2,0 8,6 4,9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188,2 202,5 221,3 223,8 234,6 260,4 0,5 2,1-9,5-12,6 0,6 0,5-11,9-14,7 Summa takbegränsade utgifter 910,1 944,1 955,9 982,0 991,5 1019,0 36,0 19,9 18,9 8,8 4,0 2,6-3,3-9,8 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 27,9 12,9 35,1 38,0 58,5-36,0-17,9-16,9-6,8-4,0-2,6 3,3 9,8 Marginal, % av utgiftstak 3,0 1,4 3,5 3,7 5,6-3,8-1,8-1,7-0,7-0,4-0,3 0,3 0,9 Takbegränsade utgifter, % av BNP 29,7 29,8 30,2 30,7 29,5 28,5 1,4 1,7 2,6 2,2 Utgiftstaket, % av BNP 30,6 30,2 31,3 31,9 31,2 0,2 1,1 2,2 2,1 B.prop=Regeringens budgetproposition för 2009, BP 08:3= Budgetprognos 2008:3 (ESV:s föregående prognos). De takbegränsade utgifterna på statsbudgeten ökar förhållandevis lite under prognosperioden och de lägre utgifterna 2009 förklaras främst av rabatten på EU-avgiften som då betalas ut retroaktivt. En viktig förklaring till den svaga utgiftsutvecklingen är minskande utgifter för sjukförsäkringen. I stället är det ålderspensionsutgifterna, den automatiska balanseringen till trots, som i huvudsak förklarar ökningen av de takbegränsade utgifterna. Nivån på utgiftstaket stiger med i genomsnitt 3 procent per år från och med 2008, vilket är mer än de takbegränsade utgifterna väntas öka. Detta innebär att marginalerna till taket ökar över tiden. För 2012 finns ännu inte något utgiftstak. Ett av regeringens mål är att utgiftstaket ska minska svagt som andel av BNP. Som framgår av tabellen blir inte så fallet, eftersom BNP-utvecklingen skrivits ned kraftigt. Efter att hänsyn tagits till rekommenderad osäkerhetsmarginal, se faktaruta nedan, återstår en marginal på 20 miljarder kronor för 2009, respektive 17 och 27 miljarder kronor för 2010 och Det kan i detta sammanhang vara värt att notera att regeringen 2008 har valt att avsätta 15 miljarder kronor för den så kallade stabilitetsfonden under utgiftsområde 26, det vill säga utanför utgiftstaket. 16 ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

17 Marginal till utgiftstaket Marginalen till utgiftstaket är i första hand till för att hantera osäkerheten i beräkningarna. Den ska täcka in den osäkerhet, och därmed risk för utgiftsökningar, som alltid finns i ekonomiska bedömningar inklusive risken att konjunkturen vänder nedåt snabbare och kraftigare än väntat. Marginalen ska även täcka andra slags osäkerheter, till exempel förändrade beteenden när det gäller nyttjandet av sjukförsäkrings- respektive arbetslöshetsförsäkringssystemet samt omvärldsförändringar. Osäkerheterna ökar med tiden. Därför måste marginalen vara större ju längre bort i tiden den avser. Vidare ska marginalen rymma eventuella beslut om utgiftsökningar som regeringen planerar. ESV rekommenderar att marginalen bör uppgå till minst 1,5 procent av utgiftstaket inför ett nytt år, det vill säga i budgetförslaget för det kommande året. Under året kan den sedan successivt minska. För det andra året bör marginalen uppgå till minst 2 procent och för det tredje året minst 3 procent av taket. Dessa rekommendationer stödjer sig på utredningen Utvärdering och vidareutveckling av budgetprocessen (SOU 2000:61) samt ESV:s egna erfarenheter. Regeringen anger motsvarande riktlinjer för marginalens storlek i budgetpropositionen för ekonomistyrningsverket, 19 december

18 Finanskrisen och statens finanser Statens finanser påverkas på olika sätt av den pågående finanskrisen och dess efterverkningar. Det finns mer eller mindre direkta effekter av den nedåtgående prisutvecklingen på börsen och bostadsmarknaden. Vidare har den reala ekonomin kommit att påverkas allt mer av finanskrisen och försvagningen av skattebaserna slår hårt mot statens skatteintäkter. Därtill har regeringen genomfört olika stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet. Statens finanser försvagas med i genomsnitt 60 miljarder kronor årligen 2009 och framåt till följd av finanskrisen och dess efterverkningar. Tabell 5. Finanskrisen sammanfattande effekter på statens finanser Miljarder kronor Statsbudgetens intäkter Effekter av fallande tillgångspriser Kapitalskatter, hushåll Avkastningskatt (inkl effekt av ränteförändring) Effekter av svagare beräkningsförutsättningar Statliga inkomstskatter Jobbskatteavdrag (tecken som påverkar skattintäkt) Indirekta skatter på arbete, statlig del Skatt på konsumtion och insatsvaror Statsbudgetens utgifter ,3 Effekten av stabiliseringsfrämjande åtgärder för det finansiella systemet ,3 Kapitaltillskott till Svensk Exportkredit och Almi (Uo 24) 5 Insatser FoU fordonsklustret 3 Insättningsgarantin ,7 Avsättning till stabilitetsfond (Uo 26) Tillskott till Stabilitetsfonden (RGK:s nettoutlåning) Lån till Carnegie ur stabilitetsfonden Garanti- och stabilitetsavgifter till stabilitetsfonden ,6 Effekter av svagare beräkningsförutsättningar Utgifter för arbetslöshet (EJ KLART) Statens finansiella sparande Statsbudgetens saldo Utanför statsbudgeten Kommunala inkomstskatter Ålderspensionssystemets utgifter Anm: I tabellen tas hela den effekt upp som beror på ändrade makroekonomiska beräkningsförutsättningar sedan föregående prognostillfälle. Merparten av förändringen i den makroekonomiska utsikten antas vara kopplad till finanskrisen. 18 ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

19 Kort om bakgrunden till finanskrisen En sprucken bostadsbubbla i USA var startskottet för den finanskris världen nu genomgår. Amerikanska banker och kreditinstitut hade paketerat om osäkra bostadslån till svåröverskådliga tillgångar, vilka sedan spridit sig runt om i världens finanssystem. Dessa osäkra fordringar har skapat en stor osäkerhet i banksystemen i många länder. Rädslan för att de ska resultera i stora förluster för enskilda banker har gjort att bankernas förtroende för varandra har minskat. Detta har fått förödande konsekvenser för hela penning- och kreditmarknaden. Eftersom bankerna har slutat låna pengar av varandra har pengarna i betalningssystemet sinat. Detta har lett till stigande interbankräntor (räntan som bankerna kräver för att låna ut pengar till varandra), vilket i förlängningen också har påverkat räntan vid utlåningen till allmänheten (såväl hushåll som företag). Avsaknaden av pengar i betalningssystemet har påverkat hela affärsklimatet. De krediter som finns att tillgå är mycket dyra, vilket avspeglar sig i höga räntor. Den reala ekonomin har kommit att påverkas i allt större utsträckning. De direkta och indirekta effekterna av fallande tillgångspriser Den kraftiga nedgången på börsen tillsammans med en svalare bostadsmarknad medför en kraftig nedgång i skatteintäkterna från reavinster. Samtidigt ökar avdragen för reaförluster. I viss mån har marknadsräntorna stigit under året till följd av den finansiella oron. Även andra faktorer har dock påverkat ränteutvecklingen. Sett till helårsbasis har marknadsräntorna stigit kraftigt i jämförelse med Detta medför bland annat att hushållens avdrag för ränteutgifter ökar. Det kraftiga börsfallet påverkar även, med viss fördröjning, storleken på pensionsutbetalningarna. Dessa utgifter omfattas av utgiftstaket. Om pensionssystemets tillgångar inte täcker pensionssystemets skulder utlöses den automatiska balanseringen. Sedan det nya pensionssystemet infördes har balansering hittills aldrig behövt ske. Börsfallet under 2008 har emellertid varit så kraftigt att en balansering väntas inträffa Inkomst- och tilläggspensioner kommer i så fall räknas upp i en lägre takt än normalt. Pensionerna påverkas därtill negativt av finanskrisen och det faktum att arbetsmarknaden utvecklas svagt. Effekterna på statsfinanserna via de automatiska stabilisatorerna Finanskrisens effekter på den reala ekonomin har visat sig bli betydande. Dessa effekter påverkar i sin tur statsfinanserna via de automatiska stabilisatorerna. Efterfrågebortfallet har fått till följd att svenska företag skruvat ner sina produktionsplaner kraftigt. Företagen har också fått problem att finansiera sin verksamhet och konkurserna ökar kraftigt. Utlåningsräntan för icke-finansiella företag har ökat och en del företag har mötts av problemet att de inte får krediter 1. Som svar på den vikande efterfrågan har företagen varslat arbetskraft och arbetslöshe- 1 I tabellen med sammanfattande effekter av finanskrisen finns det ingen redovisning av skattebortfallet för skatt på företagsvinster då en sådan effektkalkyl är behäftad med alltför stor osäkerhet. ekonomistyrningsverket, 19 december

20 ten väntas stiga från och med 2009, vilket leder till att utgifterna för arbetslöshet blir högre. Lönesumman och skatt på arbete har justerats ned kraftigt. Främst är det effekten på de indirekta skatterna (arbetsgivaravgifterna), via lägre lönesumma, som påverkar statens finanser. Hushållens köpkraft och konsumtion urholkas allt mer, främst på grund av den svagare utvecklingen på arbetsmarknaden. Skatteintäkterna från framför allt momsen blir därigenom lägre. Effekter på statsfinanserna av stabilitetsstärkande åtgärder för det finansiella systemet En stabilitetsfond har inrättats i Riksgälden för finansiering av stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Som grundplåt överförs i år 15 miljarder kronor från statsbudgeten. Stabilitetsfonden belastas i år med det lån som Carnegie fått från Riksbanken på 2,5 miljarder kronor. Därefter har det överförts till Riksgälden i samband med att ägandet av bolaget övertogs av staten (Riksgälden). Till stabilitetsfonden förs också de garantiavgifter som staten får från det garantiprogram som inrättats hos Riksgälden, vilket ska säkerställa bankernas medelfristiga upplåning. Vidare tillförs fonden också en obligatorisk så kallad stabilitetsavgift som kommer att tas ut av samtliga institut. Dessa båda avgifter uppskattas sammanlagt ge 2 miljarder kronor i inkomster Stabilitetsavgiften beräknas därefter årligen ge inkomster på 2,6 miljarder kronor. Insättningsgarantin har utvidgats och ersättningsbeloppet har höjts. Avgifterna beräknas öka med 0,7 miljarder kronor per år från För att företagen snabbt ska få ökad tillgång till kapital har riksdagen beslutat om kapitaltillskott till AB Svensk Exportkredit (SEK) och Almi Företagspartner. I statsbudgeten anvisas 5 miljarder kronor 2008 för detta ändamål. 20 ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

21 Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet Under hösten 2008 har ett antal åtgärder vidtagits för att stärka den finansiella stabiliteten. De viktigaste kan sammanfattas i följande punkter: Riksbanken har på olika sätt ingripit för att underlätta situationen på finansmarknaden genom att förse systemet med likviditet. Riksbanken har bland annat lättat på kravet på säkerheter för att underlätta för bankerna att låna över natt, tillhandahållit lån i dollar samt lån på längre löptider (3 och 6 månader). Riksgälden har gjort extra emissioner av statsskuldväxlar som placerats i bostadsobligationer. I slutet av november uppgick volymen av dessa växlar till knappt 90 miljarder kronor netto. Riksgälden planerar fler extraemissioner under de närmaste månaderna och kan även komma att emittera extra statsskuldväxlar under våren Effekten av dessa åtgärder är positiv för statsbudgeten då utgiftsräntan för växlarna är lägre än inkomsträntan på bostadsobligationerna. Insättningsgarantin har utvidgats till att gälla alla konton för inlåning, även utländska filialer i Sverige. Det högsta ersättningsbeloppet har höjts till kronor. Ett garantiprogram har inrättats hos Riksgälden som ska säkerställa bankernas medelfristiga upplåning. De banker som så önskar kan, mot en avgift och på vissa villkor, avtala med staten om en garanti för nyupplåning. Garantin innebär att staten träder in om inte banken själv kan betala. Syftet är att underlätta bankernas upplåning och sänka upplåningskostnaderna. Därmed läggs grunden för lägre räntor och större tillgång till krediter för företag och hushåll. Programmet är beloppsbegränsat till miljarder kronor och tidsbegränsat till den 30 april Tidsgränsen kan dock komma att förlängas till den 31 december ekonomistyrningsverket, 19 december

22 En ny lag om statligt stöd till kreditinstitut har beslutats av riksdagen. Riksgälden har fått mandat att verka som stödmyndighet enligt denna lag. När situationen så kräver, kan statligt stöd i olika former lämnas med kort varsel till banker och andra kreditinstitut. Stöd ska ges när det finns risk för allvarlig störning av det finansiella systemet i landet. Stödet ges i den form som är mest ändamålsenlig, till exempel i form av garantier eller kapitaltillskott. När kapitaltillskott lämnas ska staten få ersättning i form av preferensaktier med stark rösträtt. Riksgälden ska förvalta aktier och andra tillgångar som staten äger eller får som säkerhet i samband med att stöd lämnas. Staten har med stöd av denna lag och för att skydda värdet på statens pant, den 10 november 2008 övertagit ägandet av Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB, dotterbolag till D. Carnegie & Co AB. Aktierna låg som pant för ett stödlån som Carnegie tidigare fått från Riksbanken. Riksgälden har inte någon ambition att kvarstå som en långsiktig ägare, utan avsikten är att sälja bolaget på affärsmässiga villkor. En stabilitetsfond har inrättats i Riksgälden för finansiering av stödåtgärder. Som grundplåt överförs i år 15 miljarder kronor från statsbudgeten. Lånet till Carnegie väntas belasta fonden med 2,5 miljarder kronor Till stabilitetsfonden förs de inkomster som staten får från de stödåtgärder som vidtas och de garantiavgifter som garantiprogrammet ger. Vidare tillförs stabilitetsfonden också en obligatorisk så kallad stabilitetsavgift som kommer att tas ut av samtliga institut. Dessa båda avgifter uppskattas sammanlagt ge 2 miljarder kronor i inkomster Stabilitetsavgiften beräknas därefter årligen ge inkomster på 2,6 miljarder kronor. Målsättningen är att stabilitetsfonden tillsammans med insättningsgarantifonden (cirka 18 miljarder kronor) ska uppgå till 2,5 procent av BNP om 15 år. Det motsvarar cirka 80 miljarder kronor i dagens penningvärde. Regeringen avser att återkomma med ett enhetligt regelverk för insättningsgarantin och stabilitetsfonden. Turbulensen på de finansiella marknaderna har försvårat för företagen att finansiera sin verksamhet. För att de snabbt ska få ökad tillgång till kapital har riksdagen beslutat om kapitaltillskott till AB Svensk Exportkredit (SEK) och Almi Företagspartner från anslag på statsbudgeten. Redan i år utbetalas 5 miljarder kronor för detta ändamål. Vidare överlåts statens aktier i Venantius AB till SEK. Venantius hade vid det senaste årsskiftet ett eget kapital på 2,8 miljarder kronor. Totalt ökar alltså kapitalbasen i de två bolagen med nära 8 miljarder kronor. 22 ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

23 Beräkningsförutsättningar ESV:s budgetprognoser är konsekvensberäkningar som utgår från propositioner och fattade beslut. Budgetprognoserna utgår därtill från en aktuell makroekonomisk bedömning, vilken denna gång utgörs av Konjunkturinstitutets prognos i Konjunkturläget december ESV:s budgetprognoser ska fungera som beslutsunderlag för finanspolitiken. Den makroekonomiska bedömning som ligger till grund för ESV:s prognoser är därför fri från påverkan av antaganden om finanspolitiska åtgärder utöver vad som beslutats och lagts fram i propositioner eller uppföljande åtgärdspaket. Månadsutfall för statsbudgeten till och med november är medräknade i budgetprognosen. ESV:s beräkningar slutfördes den 14 december Tabell 6. Beräkningsförutsättningar Tabell X. Beräkningsförutsättningar Utfall Prognos Diff. från BP 08:3 Diff från BP2009 Nivåer Procentuell förändring från föregående år: BNP (lp) ,5 3,5 0,0 0,8 5,4 6,2-0,5-2,8-3,6 0,3-0,3-3,6-3,8 0,2 BNP (fp) ,5 0,8-1,1 0,6 3,9 4,6-0,9-1,9-2,2 0,4-0,7-2,4-2,5 0,4 Lönesumma (lp) ,0 6,3 1,6 1,1 3,8 4,1-0,5-1,8-2,7-0,7-0,2-2,3-2,5-1,1 Arbetade timmar (miljontal) kalenderkorr. 3,8 2,0-2,0-1,8 1,6 1,3-0,2-1,5-2,2 0,4 Timlön 3,1 4,2 3,7 2,9 2,2 2,7-0,3-0,2-0,5-1,0 Hushållens konsumtionsutgifter (lp) ,2 3,7 1,4 1,6 4,7 6,5-0,8-2,3-2,5-0,7 Hushållens konsumtionsutgifter (fp) ,0 0,9 0,2 1,7 3,5 4,8-0,7-1,5-0,9-0,5-0,9-2,1-1,5 0,3 KPI, årsgenomsnitt 2,2 3,5-0,2 0,7 1,7 2,7-0,3-2,4-0,6 0,0-0,3-2,6-0,6-1,0 KPI, juni-juni 290,0 1,9 4,3-1,0 0,3 1,7 2,7 0,0-2,8-1,5 0,0 Antal sysselsatta (tusental) ,4 1,0-2,1-1,9 1,6 1,7-0,2-1,5-2,2 0,8-0,2-2,1-1,7 0,7 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent 2 4,6 4,5 6,0 7,2 6,9 6,4 0,2 0,9 2,1 2,4 0,1 1,3 2,2 2,4 Öppen arbetslöshet (enligt ILO) procent 6,2 6,1 8,0 9,6 9,0 8,1 0,2 1,2 2,6 2,4 0,1 1,6 3,0 3,0 Personer i konj.åtgärder, procent 1,9 1,7 2,2 2,6 2,5 2,1-0,1 0,3 0,6 0,5 0,0 0,3 0,7 0,6 3-mån ränta, procent 3 3,5 4,1 1,0 0,5 1,3 2,9-0,2-2,8-2,7-2,2 0,1-2,1-3,2-3,0 5-års ränta, procent 4,2 3,8 2,7 3,3 3,9 4,6-0,4-1,6-1,1-0,8-0,5-1,7-1,2-0,6 SEK/EURO 9,3 9,6 10,1 9,6 9,3 9,2 0,2 0,7 0,4 0,2 0,2 0,8 0,4 0,2 SEK/USD 6,8 6,6 7,9 7,4 7,1 7,0 0,5 1,8 1,3 1,0 0,5 1,5 0,7 0,1 Prisbasbelopp (tkr) 40,3 41,0 42,8 42,3 42,6 43,3 0,0 0,0-1,3-1,6 Inkomstindex 125,6 131,2 139,3 136,3 138,5 150,0 0,0 1,3-6,2-8,2 fp=fasta priser, lp=löpande priser BP08:3 =Budgetprognos 2008:3 (ESV:s föregående prognos). BP2009 =Budgetpropositionen för Miljarder kronor, Enligt ny AKU-definition från och med Regeringens prognos avser 6-månaders ränta. Anm: På raden inkomstindex/balansindex avses inkomstindex för åren samt balansindex för åren Läs mera i avsnittet Automatisk balansering i ålderspensionssystemet. Finanskrisens effekter på den reala ekonomin är betydande och tillväxten har reviderats ned betydligt sedan augusti/september. I fasta priser minskar BNP med ekonomistyrningsverket, 19 december

24 1,1 procent nästa år och i löpande priser bedöms nivån stå stilla mellan 2008 och De viktiga skattebaserna lönesumma och hushållens konsumtion utvecklas svagt under prognosperioden. Hushållens konsumtion utgör emellertid motorn i den svenska ekonomin. Med undantag för 2011 växer hushållens konsumtion snabbare än BNP varje år. Arbetsmarknaden påverkas av konjunkturfallet med viss fördröjning. Den öppna arbetslösheten på årsbasis börjar stiga först 2009 och väntas nå sin högsta nivå 2010 då den uppgår till 7,2 procent av arbetskraften. Den korta räntan sjunker enligt prognosen till 1,0 procent nästa år och 2010 sjunker den ytterligare till 0,5 procent. Därefter stiger den i takt med att lågkonjunkturen klingar av. 24 ekonomistyrningsverket, 19 december 2008

25 Aviserade beslut ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår därför från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på statsbudgeten går att beräkna. Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats: Regeringen aviserade tre åtgärder i ett stimulanspaket den 11 december 2008 för att möta utmaningarna i den svenska fordonsindustrin. Stimulanspaketet innehåller 3 miljarder kronor för kapitaltillskott för att i bolagsform bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet, 20 miljarder kronor i statliga kreditgarantier för omställning till ny teknologi m.m. och 5 miljarder kronor för undsättningslån till företag i fordonsklustret som befinner sig i ekonomisk kris. I prognosen har endast hänsyn tagits till kapitaltillskottet på 3 miljarder kronor. ESV har beaktat de stimulansåtgärder som regeringen föreslår i promemorian om satsningar för jobb och omställning den 5 december Satsningarna ökar utgifterna för arbetsmarknadsområdet, utbildningsområdet, infrastrukturområdet samt de direkta inkomstskatterna. Alla kostnader i samband med trafikskador ska läggas över till trafikförsäkringen. Förslaget ska först utredas och en överföring av samtliga trafikskador till trafikförsäkringen antas kunna ske tidigast I prognosen har ingen hänsyn tagits till lägre utgifter för framtida trafikskador. Befintliga trafikskador och skador som uppkommer under utredningstiden bekostas av fordonsägarna via en skatt på trafikförsäkringspremier som infördes den 1 juli I budgetpropositionen ingår schablonmässigt inkomster av försåld egendom på 50 miljarder kronor per år under åren ESV inväntar konkreta försäljningsbeslut innan något belopp tas med. I denna prognos har hänsyn därför endast tagits till en försäljning, nämligen aktierna i Beam Global Spirits & Wine. Affären genomfördes tidigare under året men pengarna, 3 miljarder kronor, kommer att betalas in under januari Under 2008 har tre försäljningar förstärkt statsbudgetens saldo med sammanlagt 76,5 miljarder kronor. I februari såldes aktier i OMX för 2,1 miljarder kronor, i juli såldes Vin & Sprit för 49,8 miljarder kronor och i september Vasakronan för 24,6 miljarder kronor. ekonomistyrningsverket, 19 december

26 Känslighetsberäkningar 2009 Statsbudgeten påverkas i hög grad av den makroekonomiska utvecklingen och uppgår till 24 procent av BNP. Den påverkas främst av förändringar i arbetslöshet, lönesumma, inflation och räntor. I praktiken sker sällan en förändring enbart i en enskild makrovariabel eftersom de i stor utsträckning är beroende av varandra. Som en tumregel kan det ändå vara bra att ha en uppfattning om hur statsbudgetens inkomster och utgifter påverkas av en partiellt beräknad förändring. För en alternativ beräkning när det gäller börsutvecklingen, se avsnitt Skatt på kapital. Nedanstående tumregler är beräknade som helårseffekter i 2009 års priser och volymer: En procentenhets högre öppen arbetslöshet ökar utgifterna med knappt 4,1 miljarder kronor. En procentenhets högre ökningstakt av lönesumman ökar inkomsterna med 5,2 miljarder kronor. Om inflationen blir en procentenhet högre ökar pensionsutbetalningarna med 1,6 miljarder kronor. Denna effekt slår dock igenom med ett års fördröjning. Om det inhemska ränteläget blir 1 procentenhet högre ökar utgifterna för statsskuldsräntorna med 4,1 miljarder kronor. En motsvarande höjd utländsk räntenivå ökar ränteutgifterna med 1,7 miljarder kronor. Om kronan försvagas med en procent mot övriga valutor ökar utgifterna för statsskulden med 0,8 miljarder kronor. Även dessa utgifter redovisas under anslaget för statsskuldsräntor. Skulle den privata konsumtionen bli en procentenhet högre, ökar momsinkomsterna med cirka 1,5 miljarder kronor. Tabell 7 Känslighetsberäkningar 2009, partiell helårseffekt av en ökning med enheter Miljarder kronor Antal asylsökande Antal öppet arbetslösa med ersättning Antal programplatser Antal med nystartsjobb Helårs sjukskrivna med sjukpenning Antal födda barn Antal studenter Utgifter Mottagande av asylsökande 0,8 Arbetslöshetsersättning 0,9 Aktivitetsstöd (arbetsmarknad) 1,1 Sjukpenning 1,8 Föräldraförsäkring 2,0 Barnbidrag 0,1 Studiemedel, bidrag 0,2 Studiemedel, lån 0,4 Summa utgifter 0,8 0,9 1,1 1,8 2,1 0,6 Skatteutgifter Nystartsjobb 0,8 Summa skatteutgifter 0,8 Anm.: Vid en minskning uppstår motsvarande effekter med omvänt tecken. Statlig ålderspensionsavgift ingår i förekommande fall 26 ekonomistyrningsverket, 19 december 2008