Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Augusti 2010 ESV 2010:27

Transkript

1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Augusti 2010 ESV 2010:27 ekonomistyrningsverket, 31 augusti

2 Publikationen Statsbudgeten och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www. esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie. hellman@esv.se Datum: Dnr: /2010 ISBN: Layout: Marie Hellman och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: Matton Collection Baltic Tryckeri: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm publikationsservice@esv.se Fax:

3 Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statsbudgeten och de offentliga finanserna. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognoserna används bland annat för att identifiera avvikelser från finanspolitiska mål i ett tidigt skede. Prognosen för de offentliga finanserna baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Augustiprognosen beaktar månadsutfall för statsbudgeten till och med juli och beräkningarna slutfördes den 20 augusti Beräkningarna i prognosen är lika detaljerade som vid övriga beräkningstillfällen. Däremot är analysen något mer koncentrerad. På ESV:s hemsida, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Tf. generaldirektör ekonomistyrningsverket, 31 augusti

4 Kontaktpersoner Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Karin Edlund, redaktör, , Krister Jensevik, och Robert Boström, Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognosansvarig Statsbudgetens utgifter, ålderspensionssystemet och statsbudgeten som helhet Kristina Ström Olsson Prognosansvarig Statsbudgetens inkomster och offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson Utgifter 1. Rikets styrelse Robert Boström Samhällsekonomi och finansförvaltning Anna Larsson Skatt, tull och exekution Tina Granath Rättsväsendet Tina Granath Internationell samverkan Margareta Nöjd Försvar och samhällets krisberedskap Margareta Nöjd Internationellt bistånd Margareta Nöjd Migration Karin Edlund Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Krister Jensevik Ekonomisk trygghet vid ålderdom Anton Lindbom Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund Integration och jämställdhet Tomas Skytesvall Arbetsmarknad och arbetsliv Tomas Skytesvall Studiestöd Alexandra Leonhard Utbildning och universitetsforskning Alexandra Leonhard Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Tina Granath Regional tillväxt Anders Brunstedt Allmän miljö- och naturvård Patrik Andreasson Energi Karin Edlund Kommunikationer Margareta Nöjd Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tina Granath Näringsliv Svante Hellman Allmänna bidrag till kommuner Tina Granath Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund Kassamässig korrigering Margareta Nöjd RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Inkomster Direkta skatter på arbete, periodiseringar Robert Boström Direkta skatter på arbete, kapitalskatter hushåll Anna Larsson Företagsskatter och återbetalningar av lån Alexandra Leonhard Indirekta skatter på arbete Ann-Sofie Öberg Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson Mervärdesskatt, punktskatter, försäljning och utdelningar Patrik Andreasson Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath Skattenedsättningar Tomas Skytesvall Bidrag från EU Tina Granath Kalkylmässiga inkomster Krister Jensevik Kommunsektorns finanser Anders Brunstedt Ålderspensionssystemets finanser Margareta Nöjd Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se

5 innehåll Innehåll Sammanfattning 7 Den makroekonomiska utvecklingen 9 Stark återhämtning i svensk ekonomi 9 Utsikterna på arbetsmarknaden allt ljusare _ 9 Lönerna och inflationstrycket dämpas 10 Osäkerhet kring styrkan i den globala konjunkturuppgången 11 Statens finanser _ 13 Statsbudgeten i balans 2011 _ 13 Kriser nu och då _ 14 Jämförelse med ESV:s föregående prognos _ 14 Färre personer inom trygghetssystemen _ 15 Skuldkvoten minskar hela perioden _ 15 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen 17 Den kommunala sektorns finanser 19 Ihållande försvagning efter tillfälligt överskott 2010 _ 19 Jämförelse med ESV:s föregående prognos _ 20 Ålderspensionssystemets finanser 21 Överskott hela perioden 21 Jämförelse med ESV:s föregående prognos _ 22 De offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen 23 Allt starkare sparande i den offentliga sektorn framöver _ 23 Uppföljning av överskottsmålet _ 24 Finanspolitikens inriktning 24 Uppföljning av utgiftstaket 25 Statsbudgetens utgifter 27 Sjunkande utgiftskvot _ 27 Jämförelse med ESV:s föregående prognos _ 29 Realekonomisk fördelning av utgifterna 29 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 31 Skattekvoten oförändrad åren framöver 31 Jämförelse med ESV:s föregående prognos _ 32 Appendix _ 35 Förteckning över faktarutor Automatisk balansering 21 Olika skuldbegrepp _ 42 Engångseffekter 46 Förändring av anslagsbehållningar 49 Tabellförteckning Tabell 1. Statsbudgeten och de offentliga finanserna _ 7 Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten 8 ekonomistyrningsverket, 31 augusti

6 innehåll Tabell 3. Försörjningsbalansen 9 Tabell 4. Nyckeltal på arbetsmarknaden _ 10 Tabell 5. Löner och priser samt reporänta 10 Tabell 6. Inkomster och utgifter i staten _ 13 Tabell 7. Inkomster och utgifter i kommunal sektor 20 Tabell 8. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 21 Tabell 9. Offentliga sektorns finansiella sparande _ 23 Tabell 10. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 24 Tabell 11. Olika mått på finanspolitikens inriktning 25 Tabell 12. Uppföljning av takbegränsade utgifter _ 25 Tabell 13. Statsbudgetens utgifter m.m , jämförelse med föregående prognos _ 28 Tabell 14. Realfördelade utgifter _ 30 Tabell 15. Översikt av skattereduktioner och nedsättningar _ 31 Tabell 16. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster , jämförelse med föregående prognos 33 Figurförteckning Figur 1. Faktiskt och underliggande saldo, samt finansiellt sparande som andel av BNP _ 13 Figur 2. Statens finansiella sparande i förhållande till BNP under kriserna 1994/2003/2010 _ 14 Figur 3. Andel av befolkningen som försörjs genom olika trygghetssystem 15 Figur 4. Statsskuld och skuldkvot _ 15 Figur 5. Finansiellt sparande i kommunsektorn _ 19 Figur 6. Statsbudgetens totala utgifter 27 Figur 7. Offentliga sektorns skatteintäkter och skattekvoten 31 Figur 8. Fördelning på olika skatteslag i offentlig sektor Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2010 _ 36 Appendix 2. Volymer _ 37 Appendix 3. Statsbudgetens utgifter m.m , jämförelse med Vårpropositionen 38 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster , jämförelse med Vårpropositionen _ 39 Appendix 5. Skattebasernas utveckling _ 41 Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 7. Finansiellt sparande i staten _ 43 Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning _ 44 Appendix 9. Infrastruktursatsningar Appendix 10. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Appendix 11. Förändring av anslagsbehållningar _ 49 Appendix 12. Statsbudgetens utfall för 2009 och utfall/prognos för 2010 per månad 50 Appendix 13. Prognosförändring för 2010 i relation till månadsavvikelserna i maj, juni och juli 52 Appendix 14. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet 53 Appendix 15. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande _ 54 Appendix 16. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande Appendix 17. Beräkningsförutsättningar _ 55 6 ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010

7 sammanfattning Sammanfattning Återhämtningen i svensk ekonomi sker snabbare än tidigare väntat och det ser därför också ljusare ut för statsbudgeten och de offentliga finanserna. Ett underskott uppstår på statsbudgeten i år men redan nästa år nås balans. Längre bort i prognoshorisonten blir överskotten mycket stora och överskottsmålet överskrids. Osäkerheten i prognoser på lång sikt är av naturliga skäl stor. Då överskotten uppkommer långt bort i prognoshorisonten finns det anledning att vara försiktig att besluta om större saldoförsvagande reformer. BNP-tillväxten väntas i år uppgå till 3,9 procent. Framöver ser konjunkturutsikterna ljusa ut och BNP ökar med i genomsnitt cirka 3 procent per år Under prognosperioden ökar sysselsättningen med i genomsnitt personer per år. Arbetslösheten sjunker från 8,6 procent i år till 6,6 procent Det finns många faktorer som ligger bakom den starka utvecklingen för statsfinanserna. Först och Tabell 1. Statsbudgeten och de offentliga finanserna främst handlar det om att statens finanser gynnas av att konjunkturen tar fart och tillväxten under flera år blir hög. Därtill ger tidigare beslutade regeländringar på exempelvis sjukförsäkringsområdet ett bidrag till den positiva utvecklingen. Statsfinanserna stärks av att skatteintäkterna allt annat lika växer i takt med ekonomin som helhet medan utgifterna minskar som andel av ekonomin givet det regelverk som finns för uppräkning av de statliga utgifterna. Kommunsektorns finansiella sparande väntas bli positivt i år, delvis som ett resultat av de tillfälliga statsbidragen. För åren framöver blir det dock ett negativt finansiellt sparande i kommunsektorn trots att kalkylerna utgår från en mycket blygsam konsumtionsökning. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas bli positivt under hela prognosperioden. Utan den automatiska balanseringen, som väntas vara aktiv samtliga prognosår, skulle det finansiella sparandet vara betydligt svagare. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor (om inget annat anges) BNP i fasta priser, procent -5,1 3,9 3,1 3,0 3,2 2,2 0,7 0,0-0,2-0,1-0,5 Statsbudgetens saldo Engångseffekter på statsbudgeten Underliggande budgetsaldo Takbegränsade utgifter varav Ålderspensionssystemet Marginal till utgiftstaket Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP -1,0-0,5-0,1 1,3 2,4 3,2 0,2 0,4 0,6 0,5 0,4 Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande, % av BNP 1,0 0,4 0,7 1,4 1,9 2,5-0,1 0,0 0,2 0,3 0,4 Finansiellt sparande i staten, % av BNP -1,0-1,0-0,3 1,1 2,5 3,4 0,3 0,4 0,7 0,7 0,5 Finansiellt sparande i kommunsektorn, % av BNP -0,2 0,2-0,3-0,2-0,3-0,3-0,2-0,2-0,1-0,1-0,1 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, % av BNP 0,2 0,3 0,5 0,4 0,2 0,2 0,0 0,1 0,0 0,0-0,1 Statsskuld, % av BNP 37,0 35,1 33,1 30,9 27,0 22,7-0,8-0,8-1,4-1,8-2,1 Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2010 ( ). 1 För avser marginalen bedömda utgiftstak enligt vårpropositionen ekonomistyrningsverket, 31 augusti

8 sammanfattning Uppföljning av de budgetpolitiska målen: Marginalen till utgiftstaket är god. Den bedöms vara tillräckligt stor för att täcka in normal osäkerhet under samtliga prognosår. Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms under prognosperioden i huvudsak vara i linje med överskottsmålet. Under slutet av prognosperioden överskrids till och med målet. Balanskravet för kommunsektorn är inom räckhåll men förutsättningarna i kalkylen är strama. ESV:s prognos utgår från att de finansiella problemen i USA och många europeiska länder löses på ett sätt som inte medför allvarliga problem för svensk ekonomi. Den pågående skuldkrisen utgör emellertid en risk som kan innebära att tillväxten och de offentliga finanserna blir betydligt sämre än vad som prognostiseras. Jämförelse med ESV:s föregående prognos BNP-tillväxten för innevarande år har reviderats upp med anledning av starkare utfall än väntat. Även sysselsättningen har stigit mer än väntat och sysselsättningsnivån har reviderats upp hela prognosperioden. Därmed har även lönesumman en av de viktigaste skattebaserna reviderats upp. Den starkare makroekonomin bidrar till att det ser ljusare ut för de offentliga finanserna. Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande har reviderats upp med i genomsnitt miljarder kronor per år under prognosperioden. Upprevideringen har sin bakgrund i såväl högre inkomster som lägre utgifter. På skattesidan är det främst intäkterna från konsumtionsskatter och kapitalskatter som har reviderats upp och på utgiftssidan är det i första hand de takbegränsade utgifterna främst arbetsmarknadsutgifterna som har reviderats ned. Vidare väntas Riksgäldskontorets nettoutlåning och statsskuldsräntorna bli lägre totalt sett under hela perioden. Det finansiella sparandet i kommunsektorn blir något svagare under hela prognosperioden jämfört med prognosen i juni. Det är främst ett lägre preliminärt taxeringsutfall för 2009 som har medfört denna nedrevidering för åren Ålderspensionssystemets finansiella sparande har reviderats upp något men reviderats ned de två sista åren i kalkylen. Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor Totala inkomster Skatteintäkter Periodiseringar Övriga inkomster varav Försäljning av egendom Totala utgifter Utgiftsområden exkl. UO UO 26 Statsskuldsräntor m.m Kassamässig korrigering Riksgäldskontorets nettoutlåning Statsbudgetens saldo Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2010 ( ). 8 ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010

9 den makroekonomiska utvecklingen Den makroekonomiska utvecklingen Svensk BNP ökar nu snabbt och fortsätter öka starkt de närmaste åren. Exporten stiger i relativt snabb takt även om återhämtningen i både USA och Europa går trögt. Den inhemska efterfrågan är dock den främsta tillväxtmotorn. Den ökade aktiviteten i ekonomin leder till att sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar. Jämfört med föregående prognos är såväl BNP som sysselsättningen uppreviderad. Stark återhämtning i svensk ekonomi Tillväxten i svensk ekonomi är för närvarande stark. Återhämtningen sker snabbare än tidigare väntat och BNP-tillväxten väntas i år uppgå till 3,9 procent, vilket är högt i ett internationellt perspektiv. I nedgångsfasen var produktionsfallet i Sverige stort relativt andra länder. När den globala konjunkturen nu är i en fas av återhämtning ligger Sveriges tillväxt i stället i toppen av OECD-länderna. Såväl exporten som den inhemska konsumtionen ökar mycket. Även investeringarna stiger. En stor del av ökningen av BNP beror också på att lagerinvesteringarna inte längre minskar. Den kraftiga lageravvecklingen förra året bidrog starkt till nedgången i BNP men i år bidrar lagerutvecklingen i stället till att höja BNP-tillväxten. Tabell 3. Försörjningsbalansen Fasta priser Utfall Prognos Procent Hushållens konsumtion -0,8 3,0 2,7 3,1 3,6 3,0 Offentlig konsumtion 1,7 1,2 0,4-0,4 0,3 0,2 Fasta investeringar -16,0 4,3 7,7 7,0 6,2 2,8 Lager 1-1,5 1,3 0,2 0,1 0,1 0,0 Export -12,4 10,6 7,2 5,2 5,4 4,9 Import -13,2 12,5 8,0 5,6 5,8 5,3 BNP -5,1 3,9 3,1 3,0 3,2 2,2 BNP, kalenderkorrigerad -5,0 3,6 3,1 3,4 3,2 2,3 1 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxten, i procentenheter. Nästa år ger inte lagerutvecklingen alls lika stort bidrag till BNP-tillväxten och den blir då lägre än i år. Exporten ökar i långsammare takt när den globala tillväxten tappar fart som en följd av att finanspolitiken stramas åt i USA och i flera europeiska länder, samtidigt som tillväxten i de snabbväxande ekonomierna bromsar in något. Även globalt har BNP-ökningen i år till stor del drivits av att lagerneddragningarna inte alls är lika stora som förra året, vilket har haft en positiv effekt på svensk export. När denna effekt ebbar ut blir exporttillväxten inte lika stark. Importen följer samma mönster som exporten och utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten väntas därmed bli tämligen litet både 2010 och De svenska hushållen är nu optimistiska om framtiden. De har också ett högt sparande i utgångsläget, vilket tillsammans med den successiva förbättringen på arbetsmarknaden bäddar för en fortsatt stark ökning av hushållens konsumtion. Nästa år bedöms den dock öka långsammare än i år. Det är framför allt konsumtionen av bilar, vilken har ökat mycket kraftigt i år - från en låg nivå - som inte väntas fortsätta stiga i lika hög takt nästa år. Den påbörjade investeringsuppgången fortsätter nästa år och blir en allt viktigare motor för tillväxten. Sammantaget ökar BNP med 3,1 procent Trots stark tillväxt både i år och nästa år väntas produktionen fortfarande ligga under sin potentiella nivå i slutet på Därför räknar vi med att BNP stiger i relativt snabb takt även Utsikterna på arbetsmarknaden allt ljusare Antalet sysselsatta stiger förhållandevis snabbt och arbetslösheten är på väg att falla tillbaka. Återhämtningen på arbetsmarknaden går snabbare än väntat och de flesta indikatorer tyder på en fortsatt förbättring på arbetsmarknaden framöver. Sysselsättningen väntas nu stiga med 0,9 procent i år (jämfört med 0,3 procent i den senaste prognosen) motsvarande cirka personer. Även de kommande tre åren väntas sysselsättningen öka med cirka personer per år. Den relativt kraftiga ekonomistyrningsverket, 31 augusti

10 den makroekonomiska utvecklingen ökningen är främst en effekt av att konjunkturåterhämtningen leder till en ökad efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen väntas i ett längre perspektiv också stiga med anledning av befolkningstillväxten och av att den sysselsättningsgrad som är förenlig med inflationsmålet bedöms stiga. Det beror bland annat på de utbudsstimulerande åtgärder som genomförts under de senaste åren, främst jobbskatteavdraget. Arbetslösheten enligt ILO-definitionen har nu börjat minska men som årsgenomsnitt ökar den med 0,2 procentenheter till 8,6 procent Därefter faller den till 6,6 procent Jämfört med föregående bedömning har den reviderats ner åren Andelen öppet arbetslösa, det vill säga exklusive heltidsstuderande arbetssökande, minskar redan Det beror främst på att många som blir arbetslösa väntas delta i olika arbetsmarknadspolitiska program. De registreras då i stor utsträckning i kategorin heltidsstuderande arbetssökande. Till skillnad från arbetslösheten enligt ILO-definitionen har inte andelen öppet arbetslösa reviderats ner jämfört med föregående prognos. Det beror på att antalet deltagare i program - och därmed också antalet heltidsstuderande arbetssökande - nu väntas bli betydligt färre Det innebär att skillnaden mellan de två måtten nu är mindre än tidigare. Tabell 4. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om Utfall Prognos ej annat anges BNP, fp -5,0 3,6 3,1 3,4 3,2 2,3 Produktivitet -2,6 2,3 2,0 2,4 2,4 1,9 Arbetade timmar -2,6 1,3 1,1 0,9 0,8 0,4 Medelarbetstid -0,3 0,4 0,2 0,0-0,1-0,1 Sysselsatta -2,3 0,9 0,9 0,9 0,9 0,5 Arbetskraft 0,1 1,1 0,4 0,3 0,2 0,1 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 8,4 8,6 8,1 7,6 6,9 6,6 Öppet arbetslösa, tusental Öppen arbetslöshet 1,2 6,5 6,2 6,0 5,8 5,5 5,3 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. Anm.: Siffrorna för sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser år. Lönerna och inflationstrycket dämpas Löneökningstakten dämpades förra året som en effekt av det svaga efterfrågeläget. Avtalen för 2010 och 2011 som slöts i början av innevarande år blev också låga och lönerna väntas totalt sett öka med cirka 2,5 procent per år både i år och nästa år. Därefter ökar lönerna snabbare igen i samband med att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin stiger. Det underliggande inflationstrycket mildras nu tydligt när enhetsarbetskostnaderna stiger långsamt flera år i rad, som en följd av att produktiviteten stiger och löneökningstakten dämpas. Inflationsimpulserna i ekonomin har också avtagit till följd av det låga resursutnyttjandet. Apprecieringen av kronan den senaste tiden bidrar också till att dämpa inflationen. Inflationen för 2010 hålls dock uppe av bland annat höga priser på energi i början på året. När resursutnyttjandet stiger ökar inflationen igen och ligger i slutet av prognosperioden kring 2 procent, vilket är i linje med Riksbankens inflationsmål. Tabell 5. Löner och priser samt reporänta Procentuell förändring om annat ej anges Utfall Prognos Timlön, KL 3,4 2,4 2,7 3,2 3,7 3,9 Timlön, NR 3,2 1,4 1 2,9 3,4 3,8 4,0 Lönesumma 0,2 2,7 4,0 4,4 4,6 4,4 KPI -0,3 1,1 1,9 2,5 2,1 2,1 KPIF 2 1,9 2,0 1,2 1,5 1,8 2,0 Prisbasbelopp, nivå 42,8 42,4 42,8 43,3 44,4 45,2 Reporänta, värde vid årets slut 0,25 1,00 2,50 3,75 4,00 4,00 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 1 Anledningen till att timlön enligt NR ökar betydligt mindre än timlönen enligt KL för 2010 beror på att vi på grund av utfall har lagt in en justering för lönesumman. Det innebär att timlönen enligt NR, blir låg. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Trots att kostnadstrycket i ekonomin är lågt höjde Riksbanken reporäntan med 0,25 punkter under sommaren. Flera höjningar väntas under resterande delen av året som en följd av att Riksbanken anpassar penningpolitiken från ett krisläge till en ekonomi i återhämtning. Det är rimligt att röra sig bort från den rekordlåga ränta som gällt under även om inflationstrycket är lågt också nästa år och det råder 10 ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010

11 den makroekonomiska utvecklingen osäkerhet kring styrkan i konjunkturuppgången. Det kan finnas betydande risker med en låg styrränta under en lång tid. Bland annat kan det orsaka överhettning på bostadsmarknaden. Räntehöjningsfasen är dock en balansgång där det gäller att inte ta udden av återhämtningen i svensk ekonomi. Givet en ihållande hög tillväxt, att resursutnyttjandet närmar sig balans och att inflationstrycket stiger som ESV har räknat med, gör vi bedömningen att reporäntan höjs till 1 procent i slutet av innevarande år. Därefter höjs den successivt till 4 procent i mitten av Osäkerhet kring styrkan i den globala konjunkturuppgången ESV:s huvudscenario är att återhämtningen fortsätter i relativt snabb takt men det finns risk för en betydligt sämre utveckling. I USA och Europa måste finansoch penningpolitiken stramas åt framöver, vilket kan få större effekter än väntat. Hur de statsfinansiella problemen i Europa utvecklas, och vilka reala effekter det får på omvärlden, är också osäkert. Även om den offentliga sektorns finanser är betydligt stabilare i Sverige än i många andra europeiska länder, och den svenska regeringen inte behöver genomföra stora finanspolitiska åtstramningar, påverkas svensk export av en lägre tillväxt i omvärlden. Hushållens framtidsoptimism och därmed deras konsumtion kan också dämpas om det blir turbulens i vår omvärld. I tillväxtländerna består hotet framför allt av att det finns risk för att en fortsatt hög tillväxt leder till att ekonomierna blir överhettade. Detta kan i sin tur leda till en rejäl avkylning längre fram. Samtidigt har vi successivt höjt tillväxtprognoserna den senaste tiden och det finns en möjlighet att återhämtningen går ännu snabbare än prognostiserat. I appendix finns en tabell med fler siffror över den makroekonomiska utvecklingen samt jämförelser med föregående prognos. ekonomistyrningsverket, 31 augusti

12 12 ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010

13 statens finanser Statens finanser Statsbudgeten i balans 2011 Statsfinanserna stärks snabbare än väntat och budgetsaldot tangerar nollstrecket nästa år. Budgetunderskottet i år väntas uppgå till 21 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor lägre än föregående prognos. Från 2012 visar saldot snabbt stigande överskott. Skatteintäkterna stiger i takt med återhämtningen i konjunkturen. Utgifterna växer långsammare, vilket bland annat förklaras av minskade utgifter inom sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsområdet. Dessutom rör sig utgifterna för statsskuldsräntor marginellt från De takbegränsade utgifterna visar god marginal till utgiftstaket, och marginalen har ökat ytterligare sedan föregående bedömning. En uppföljning av utgiftstaket görs i avsnittet De offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen. Även statens finansiella sparande har reviderats upp under hela prognosperioden och väntas visa överskott från Underskottet är som störst i år, till skillnad mot budgetsaldot som visade störst underskott redan Förklaringen är att olika extraordinära händelser under 2009 inte påverkar sparandet samt att skatter, räntor och kommunbidrag har periodiserats till det år de avser vid beräkning av sparandet. I relation till BNP är sparandet under prognosperioden som lägst -1,0 procent. Slutåret 2014 uppnås ett sparande på hela 3,4 procent av BNP. Den aktuella prognosen bygger dock på oförändrad politik, det vill säga oförändrade regler när det gäller till exempel bidrag och skattesatser utöver det som regeringen eller riksdagen beslutat. Sammanfattningsvis kan sägas att det stora budgetunderskottet 2009 i stort sett är utraderat redan Värt att notera är också att det finansiella sparandet 2013 bedöms vara uppe i samma nivå som , som var ett högkonjunkturår, trots att kapacitetsutnyttjandet bedöms vara lägre. Figur 1. Faktiskt och underliggande saldo, samt finansiellt sparande som andel av BNP Miljarder kronor Faktiskt budgetsaldo Underliggande saldo Finansiellt sparande i staten, % av BNP Procent av BNP Anm.: Det underliggande saldot rensas för extraordinära händelser. Detta ger en mindre volatil bana än det faktiska saldot då stora transaktioner av engångskaraktär 2008 och 2009 exkluderats. 1 Både nominellt och i procent av BNP Tabell 6. Inkomster och utgifter i staten Utfall Prognos Miljarder kronor Totala inkomster 901,3 709,5 766,4 809,1 823,5 879,2 923,9 Totala utgifter 766,1 885,7 787,3 809,5 798,1 794,5 802,2 Statsbudgetens saldo 135,2-176,1-21,0-0,4 25,4 84,7 121,7 Underliggande saldo 64,9-70,9-37,4-1,3 23,8 82,6 120,1 Finansiellt sparande i staten 44,2-29,9-32,6-11,6 39,1 94,4 132,1 procent av BNP 1,4-1,0-1,0-0,3 1,1 2,5 3,4 ekonomistyrningsverket, 31 augusti

14 statens finanser Kriser nu och då Figuren nedan visar statens finansiella sparande under de tre senaste ekonomiska kriserna i Sverige. Av bilden framgår vikten av ett tydligt ramverk för den statliga budgetprocessen och hela den offentliga sektorns ekonomi. Vid de två senaste kriserna försämrades inte det finansiella sparandet som andel av BNP alls lika dramatiskt som under 1990-talskrisen. Under den sistnämnda krisen uppkom stora och långvariga underskott, vilket bland annat förklaras av avsaknaden av ett tydligt ramverk för de offentliga finanserna. (Se även juniprognosen, sidorna ) Den här krisen började som en global finansiell kris och ledde till en djup lågkonjunktur med kraftigt fall i BNP föregående år. Lågkonjunkturen resulterade i en omsvängning av budgetsaldot från ett stort överskott 2008 till ett betydande underskott Sparandet faller dock förhållandevis lite och underskottet vänds till ett överskott relativt snabbt. Detta förklaras till stor del av det mycket goda utgångsläge som rådde i Sverige när krisen inleddes Staten hade stora budgetöverskott och en stram budgetprocess. Motsvarande förhållanden gällde även när krisen i början av 2000-talet inleddes. Försämringen av det finansiella sparandet är i nominella termer i paritet med förra krisen. Krisen är allvarligare mätt som BNP-förändring, men utvecklingen av sparandet beräknas snarast bli bättre mätt i procent av BNP. Sparandet beräknas uppgå till i genomsnitt 0,9 procent av BNP I relation till förra lågkonjunkturen i början av 2000-talet är det en avsevärt bättre utveckling sparandet uppgick då till -0,5 procent av BNP i genomsnitt, räknat 5 år från och med det sämsta året. Figur 2. Statens finansiella sparande i förhållande till BNP under kriserna 1994/2003/2010 Procent av BNP t-3 t-2 t-1 t t+1 t+2 t+3 t+4 t+5 Sparande vid internationell kris/2010 lågkonjunktur/2003 inhemsk kris/1994 Procent av BNP Anm.: År t utgörs av det år då det finansiella sparandet var som lägst i procent av BNP under respektive kris. Kriserna inleddes ett par år tidigare. Det finansiella sparandet är rensat för de överföringar inom pensionssystemet som gjordes kring sekelskiftet. Orsakerna till att effekterna av den senaste krisen tycks bli något mildare än vid krisen på 2000-talet är flera. Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet är inte längre lika konjunkturkänsliga på grund av de strukturella förändringar som genomförts inom arbetslöshetsförsäkringen. Därför har de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna inte ökat i samma utsträckning nu som då. Därtill har stramare regler införts inom sjukförsäkringsområdet, vilket medfört att de stigande ohälsotalen har vänts till färre personer med sjukpenning och sjukersättning. Därutöver är ränteläget betydligt lägre nu än under förra krisen, vilket ger en minskad belastning på statsbudgeten. Jämförelse med ESV:s föregående prognos Sedan junibedömningen har budgetsaldot och finansiellt sparande reviderats upp med i genomsnitt ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010

15 statens finanser 15 respektive 19 miljarder kronor per år Sparandet som andel av BNP har i genomsnitt förbättrats med 0,5 procentenheter per år. En ljusare makroekonomisk utveckling driver på återhämtningen av de konjunkturkänsliga skattebaserna. Statens skatteintäkter ökar nu mer än tidigare främst med anledning av en högre konsumtion och högre kapitalskatter. På utgiftssidan har bland annat arbetsmarknadsutgifterna reviderats ned. Läs mer i avsnitten Statsbudgetens utgifter respektive Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster. Färre personer inom trygghetssystemen En viktig faktor för statens finanser är hur arbetsmarknaden utvecklas. På intäktssidan är den mest betydande skattebasen skatt på arbete och ett av de största och mest konjunkturkänsliga utgiftsområderna är arbetsmarknadsområdet. Den förbättring som sker på arbetsmarknaden framöver är därför väsentlig för att budgetöverskotten framöver ska bli en realitet. Dessutom är en minskande sjukfrånvaro betydelsefull för saldoutvecklingen. Figur 3. Andel av befolkningen som försörjs genom olika trygghetssystem Procent av befolkningen Procent av befolkningen Aktivitets- och sjukersättning Sjukskrivning och rehabilitering Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadsprogram Ekonomiskt bistånd Under 2010 ökar antalet personer (helårsekvivalenter, år) som försörjs genom arbetslöshetsförsäkringen. Ökningen förklaras i huvudsak av att antalet personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ökar kraftigt. Även antalet personer som får ekonomiskt bistånd ökar i år, men inte alls i samma utsträckning. Redan nästa år minskar antalet personer inom trygghetssystemen. Det beror främst på att antalet personer i arbetsmarknadsåtgärder väntas minska och i viss utsträckning även antalet försörjda med a- kassa. Andelen personer med sjukersättning minskar markant under hela prognosperioden. Minskningen är störst , vilket beror på att regeländringarna medför att många blir utförsäkrade dessa år. Antalet personer med sjukpenning sjunker i år men väntas öka något från och med År 2014 har andelen personer inom trygghetssystemen minskat till samma nivå som Jämfört med föregående prognos har andelen reviderats ner något för alla år. Skuldkvoten minskar hela perioden Statsskulden i nominella termer sjunker under hela prognosperioden, efter en tillfällig ökning under Skulden sjunker alltså även i år, trots budgetunderskott. Detta beror främst på en lägre värdering av skulden i utländsk valuta eftersom kronan väntas fortsätta stärkas. År 2014 är skulden nere på samma nivå som Till skillnad från i början av 1990-talet då skulden ökade snabbt är trenden nu sjunkande. Figur 4. Statsskuld och skuldkvot Statsskuld Miljarder kronor Statsskuld (konsoliderad) Skuldkvot Skuldkvot Procent av BNP 80 Skuldkvoten faller i år, efter förra årets tillfälliga uppgång, till 35 procent i slutet av året och väntas fortsätta sjunka under hela prognosperioden till 23 procent Det innebär en nivå som är lika låg som på mitten av 1970-talet. Riksgäldens lån till Riksbanken om 95 miljarder kronor 2009 bidrog starkt till att skuldkvoten då ökade. Exklusive detta lån skulle kvoten vara nere i 20 procent i slutet av prognosperioden. Jämfört med föregående prognos har skuldkvoten reviderats ned med cirka 1 procentenhet i början av prognosperioden och med 2 procentenheter i slutet av perioden, främst på grund av det minskade lånebehovet. För tabell med statsskuld och skuldkvot samt sambandet mellan lånebehov och skuldförändring, se appendix ekonomistyrningsverket, 31 augusti

16 16 ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010

17 förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats: Under Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår för 2009 utlåning till Riksbanken på 95 miljarder kronor samt kapitaltillskott till Nordea på 5,6 miljarder kronor. Några återbetalningar av lånet eller återvinningar av kapitaltillskott har dock inte beaktats under prognosperioden. Däremot tas hänsyn till utdelning på Nordea-aktierna. ESV inväntar konkreta beslut/avtal om återbetalning/återvinning innan några sådana inkomster tas med i prognosen. Den 1 juli 2009 upphörde apoteksmonopolet i Sverige. I november i fjol såldes 8 apotekskluster med totalt 465 apotek för 5,9 miljarder kronor. I avvaktan på beslut om utdelning till staten våren 2011 har beloppet satts in på konto i Riksgälden och påverkar därför statsbudgeten redan 2010 via posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Beloppet kommer att tas ut i samband med att beslutad utdelning inlevereras till inkomsttitel. Prognosen på extrautdelningen 2011 är 5,4 miljarder kronor. Ytterligare 150 apotek ska avyttras till småföretagare. Tidpunkt och inkomster av försäljningen av småföretagarapoteken är osäker och därför inte beaktad i prognosen. EU:s nuvarande programperiod löper till Det finns i dagsläget ingen information om hur nästa programperiod kommer att se ut vad gäller struktur och beloppsmässig omfattning. ESV har därför valt att för 2014 lägga prognoserna i nivå med Detta berör till största delen stöden inom jordbruksområdet. I vårpropositionen ingår schablonmässigt inkomster från försäljning av statligt aktieinnehav på 25 miljarder kronor per år under åren ESV inväntar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen. ekonomistyrningsverket, 31 augusti

18 18 ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010

19 den kommunala sektorns finanser Den kommunala sektorns finanser Ihållande försvagning efter tillfälligt överskott 2010 Det finansiella sparandet i kommunsektorn stärks markant i år. Underskottet 2009 på 7 miljarder kronor följs av ett positivt sparande på 6 miljarder kronor i år. Saldoförstärkningen inbegriper en sällsynt stor ökning av inkomsterna samt utgiftsökningar i måttlig takt. Medan de kommunala skatteinkomsterna stiger ovanligt långsamt i år gynnas inkomsterna totalt av en exceptionellt stor ökning av statsbidragen. I likhet med 2009 beräknas de kommunala konsumtionsutgifterna öka långsamt även i år, vilket håller tillbaka den totala utgiftsökningen. Figur 5. Finansiellt sparande i kommunsektorn Miljarder kronor Procent av BNP Miljarder kronor Procent av BNP Nästa år sker en försvagning av det finansiella sparandet i paritet med förstärkningen mellan 2009 och Huvudförklaringen är att årets tillfälliga statsbidrag upphör, vilket medför att den totala statsbidragsnivån minskar avsevärt Detta medför att inkomsterna totalt sett ökar mycket långsamt, med endast 1 procent. Att utgifterna samtidigt växer i mer normal takt leder till ett underskott 2011 i nivå med underskotten 2008 och Att sysselsättningen i Sverige stiger höjer förvisso gradvis skatteinkomsterna. Återhämtningen i skatteinkomsterna 2011 uppväger dock inte effekten av de minskande statsbidragen detta år. Merparten av ökningen av skatteinkomsterna fram till 2014 beror på ett stigande löneläge på arbetsmarknaden i stort. Lönerna bland den kommunala 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8 personalen väntas dock öka ungefär lika mycket som den genomsnittliga lönen i hela ekonomin, vilket innebär att huvudparten av förstärkningen av skatteinkomsterna inte beräknas bidra till någon förbättring av det kommunala saldot. I stället är det den ihållande ökningen av antalet arbetade timmar som innebär att skatteinkomsterna i kommuner och landsting gradvis kan räcka till en allt större verksamhet. Detta handlar dock i högsta grad om ett återtagande från ett läge där nivån på den kommunala skattebasen 2010 är rejält nedtryckt. Den trendmässiga försvagningen av de kommunala finanserna efter 2010 ska inte ses som en konsekvens av lågkonjunkturen. Konjunkturläget förbättras nu gradvis och ESV:s antagande är att den svenska ekonomin närmar sig samhällsekonomisk balans Sysselsättningsgraden är då på den nivå som långsiktigt är förenlig med inflationsmålet. Därmed bedöms potentialen för ytterligare sysselsättningsökningar bortom 2014 i huvudsak vara uttömd bortsett från möjliga mindre bidrag till högre sysselsättning som kan ges av befolkningstillväxten. Mot slutet av beräkningsperioden råder således normalkonjunktur varför den gradvis tilltagande obalans som beräknats mellan inkomster och utgifter snarast beror på strukturella än konjunkturella faktorer. Kalkylen för är alltigenom en konsekvensberäkning grundad på oförändrade skattesatser och statsbidrag samt en konsumtionsvolym i linje med den demografiska utvecklingen. Av antagandena för kalkylen följer kvalitativt en saldoförsvagning. Detta har framför allt sin grund i att statsbidragen på längre sikt hålls nominellt oförändrade samtidigt som utgifterna årligen fortsätter att stiga. Den finansiella försvagning som framskrivningen visar kan tolkas som en indikation på en obalans mellan demografiskt betingade behov och kommunsektorns resurser givet nuvarande effektivitets- och servicenivå i de kommunala tjänsterna samt oförändrad skatte-, bidrags- och avgiftsfinansiering. ekonomistyrningsverket, 31 augusti

20 den kommunala sektorns finanser Tabell 7. Inkomster och utgifter i kommunal sektor Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor Inkomster 740,3 762,1 796,7 806,4 830,1 856,9 886,0-1,7 0,5 1,8 2,3 3,0 varav inkomstskatt 503,4 515,0 519,6 536,9 556,8 578,9 601,6-3,2-1,2-0,7-0,3-0,5 varav fastighetsavgift 12,1 13,7 14,2 14,6 15,5 16,1 16,6 0,0-0,1-0,1-0,1 0,0 varav statsbidrag exkl. moms 111,2 116,1 141,9 129,1 127,0 125,7 126,2 1,0 0,9 0,6 0,4 0,4 Utgifter 745,4 769,0 790,9 815,3 837,7 867,3 899,1 4,6 6,4 6,8 6,3 6,2 varav konsumtionsutgifter 617,4 636,3 657,2 677,4 694,5 719,0 745,7 3,3 6,1 6,0 6,5 6,8 Finansiellt sparande -5,1-6,9 5,8-8,8-7,6-10,4-13,0-6,3-5,9-5,0-4,0-3,2 Redovisat resultat 7,9 13,4 12,8-1,9-0,6-3,4-6,0-6,4-6,0-5,0-4,0-3,2 Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2010 ( ). Kanske kan de beräknade underskotten mildras av en högre produktivitet än den som antagits i kalkylen. Även utan en sådan mer gynnsam produktivitetsutveckling framstår inte de beräknade underskotten som helt ohanterliga. Exempelvis utgör 2014 års beräknade underskott endast 0,3 procent som andel av BNP. Samtidigt bör det understrykas att den beräknade saldoförsvagningen uppstår trots att verksamhetsvolymen endast ökar långsamt i kalkylen i takt med demografin. Denna volymökning av konsumtionen (0,4 procent per år) ligger långt under den utveckling som varit tidigare. Exempelvis steg konsumtionsvolymen mer än 1 procent per år under föregående tioårsperiod. En verksamhetsökning utöver vad som här antagits förutsätter ytterligare finansiering eller mer betydande produktivitetshöjningar, alternativt att de kommunala underskotten blir större. Jämförelse med ESV:s föregående prognos Jämfört med föregående prognos beräknas det finansiella sparandet nu bli lägre, främst till följd av högre konsumtionsutgifter. Detta förklaras i första hand av högre löneökningar, men även priserna för den kommunala förbrukningen bedöms nu bli högre. Volymutvecklingen för konsumtionen är i det närmaste samma som i föregående prognos. Upprevideringen av löner och priser i kommunsektorn följer en bedömning om generellt snabbare löne- och prisutveckling i hela ekonomin. Detta syns vanligen också i högre kommunala skatteinkomster. Nya skatteutfall och andra faktorer motverkar emellertid skatteeffekten av de uppreviderade löneökningarna. 20 ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010

21 Ålderspensionssystemets finanser Ålderspensionssystemets finanser Överskott hela perioden Ålderspensionssystemet visar överskott hela prognosperioden. Före 2009 hade ålderspensionssystemet stora överskott under många år, men förra året minskade överskottet när inkomsterna sjönk kraftigt som en följd av lågkonjunkturen. Den automatiska balanseringen aktiverades i år och kommer att vara aktiv under hela prognosperioden. Den demografiska utvecklingen leder till att antalet ålderspensionärer ökar. En allt större andel av dessa får inkomstgrundad ålderspension, det vill säga förmånerna tilläggspension, inkomstpension och premiepension. Det är antalet personer med inkomstpension som står för den största ökningen under perioden eftersom allt fler personer, födda 1938 eller senare, blir ålderspensionärer. Även den genomsnittliga pensionen ökar eftersom de nytillkomna pensionärerna i regel har högre pensionsgrundade inkomst än det nuvarande genomsnittet. Detta bidrar till att utgifterna för ålderspensionssystemet växer mot slutet av perioden. Utgifterna växer dock långsammare än de skulle ha gjort utan den automatiska balanseringen som är aktiv samtliga år. ESV räknar med att balanstalet överstiger 1 från 2012 men den automatiska balanseringen fortsätter att vara aktiv tills balansindex har blivit lika stort som inkomstindex, vilket sker någon gång efter Automatisk balansering Huvudprincipen i pensionssystemet är att inkomstpensionen räknas upp med en beräknad framtida snittinkomst 2. Denna princip har ett viktigt undantag: Om pensionssystemets tillgångar inte täcker pensionssystemets skulder aktiveras den så kallade automatiska balanseringen 3. I stället för inkomstindex används då ett så kallat balansindex för att räkna upp pensionerna. Uppräkningen av ålderspensionerna blir då långsammare och framtida obalanser med åtföljande underskott i pensionssystemet kan undvikas. Balanseringen aktiverades första gången för 2010 då balanstalet blev mindre än 1 (0,9826). 2 Pensionsutbetalningarna indexeras med inkomstindex/ balansindex minus 1,6 procentenheter. Vid beräkning av utbetalningarna tas hänsyn till livslängd och framtida tillväxt. 3 För mer information om hur den automatiska balanseringen i pensionssystemet fungerar, se ESV:s prognos BP2008:4, sidan 53. Tabell 8. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor Inkomster 210,0 222,5 233,4 224,9 234,9 241,4 250,1 261,7 275,6 1,0 1,3 1,2 1,6 1,9 Socialförsäkringsavgifter 159,6 168,9 178,1 178,6 183,3 190,2 198,3 207,2 216,0 0,9 1,4 1,7 2,0 2,2 Statliga ålderspensionsavgifter 26,5 23,9 24,2 24,2 26,3 24,0 22,8 22,8 24,6 0,1 0,0-0,4-0,4-0,4 Räntor, utdelningar m.m. 23,8 29,7 31,1 22,1 25,3 27,2 29,0 31,7 35,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgifter 179,8 189,1 202,0 220,2 223,6 223,0 236,7 255,2 269,0 0,0-3,0-0,4 2,5 4,4 Pensioner 176,2 185,7 199,2 217,4 220,2 219,8 233,2 251,8 265,5 0,0-3,1-0,4 2,4 4,4 Överföring till staten 1,2 0,8 0,6 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga utgifter 2,4 2,6 2,2 2,2 2,6 2,5 2,7 2,6 2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande 30,2 33,5 31,4 4,7 11,3 18,3 13,5 6,5 6,6 1,0 4,4 1,6-0,8-2,5 Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, juni 2010 ( ). Anm.: Pensioner och övriga utgifter utgör tillsammans de ålderspensionsutgifter som ingår under utgiftstaket. ekonomistyrningsverket, 31 augusti

22 Ålderspensionssystemets finanser Jämförelse med ESV:s föregående prognos Jämfört med föregående prognos har inkomsterna reviderats upp för samtliga år då inkomsterna från socialförsäkringsavgifterna väntas bli högre till följd av en snabbare ökning av lönesumman än i föregående prognos. Antalet personer med inkomst- respektive tilläggspension har reviderats ner. Balansindex, som pensionsutgifterna följsamhetsindexeras med, är lägre för åren 2011 och Detta innebär att utgifterna för pensioner revideras ner. Balansindex för är därmed lägre än för Däremot blir balansindex högre 2013 och 2014 såväl i förhållande till perioden som föregående prognos. Sammantaget ger detta ett högre finansiellt sparande Höjningen av utgifterna för pensioner är större 2013 och 2014 än höjningen av avgiftsinkomsterna, vilket leder till ett lägre finansiellt sparande dessa två år än i föregående prognos. 22 ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010

23 de offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen De offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen Allt starkare sparande i den offentliga sektorn framöver Den offentliga sektorns finansiella sparande är summan av sparandet i staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Återhämtningen har inletts och föregående års underskott halveras i år trots expansiv finanspolitik. Det är främst kommunsektorn som ökar sitt sparande i år. Saldoförbättringen hos kommuner och landsting i år följer av tillfälligt höjda statsbidrag - något som samtidigt försämrar sparandet i staten. Under uppvisar kommunsektorn däremot växande underskott. Ålderspensionssystemet ger ett positivt bidrag till det offentliga sparandet under hela prognosperioden om än mindre än Överskotten krymper dock efter Ett litet överskott i ålderspensionssystemet och ett underskott i den kommunala sektorn innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande i huvudsak är detsamma som sparandet i staten. Statens finansiella sparande är som sämst i år men stärks kraftigt Förstärkningen är ett resultat av att konjunkturen förbättras men också av regeländringar på sjukförsäkringsområdet och av att de tillfälliga tillskotten till kommunsektorn 2010 försvinner Givet oförändrad politik stärks statens finansiella sparande trendmässigt vid normal tillväxt. Förstärkningen uppgår till cirka 0,4 procent per år. Denna förstärkning uppkommer genom att skatteintäkterna växer i linje med ekonomin som helhet medan utgifterna snarare följer prisutvecklingen. Denna effekt förstärks ytterligare av att många bidragssystem saknar automatisk indexering. Det krävs således aktiva beslut för att de ska bibehålla sitt reala värde. Eftersom ESV:s prognos beskriver utvecklingen givet fattade beslut finns en inneboende press nedåt på utgifterna. Tabell 9. Offentliga sektorns finansiella sparande Utfall Prognos Miljarder kronor och procent av BNP Offentlig sektor, mdkr procent av BNP 3,5 2,2-1,0-0,5-0,1 1,3 2,4 3,2 varav Staten, mdkr procent av BNP 2,4 1,4-1,0-1,0-0,3 1,1 2,5 3,4 Kommunsektorn, mdkr procent av BNP 0,1-0,2-0,2 0,2-0,3-0,2-0,3-0,3 Ålderspensionssystemet, mdkr procent av BNP 1,1 1,0 0,2 0,3 0,5 0,4 0,2 0,2 ekonomistyrningsverket, 31 augusti