prognos Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna December 2009 ESV 2009:37

Transkript

1 prognos Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna December 2009 ESV 2009:37 1

2 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Datum: Dnr: /2009 ISBN: ISSN: Layout: Marie Hellman, ESV och Pia Kald, Bullhound Omslag: Stockbyte Tryckeri: 08 Tryck AB Bromma 2009 Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm publikationsservice@esv.se Fax:

3 förord Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statsbudgeten. Från och med septemberprognosen 2009 görs också en bedömning av det finansiella sparandet för den offentliga sektorn. Varje decemberprognos utökas prognosperioden med ett ytterligare år och innefattar denna gång åren ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognoserna används bland annat för att identifiera avvikelser från finanspolitiska mål i ett tidigt skede. Prognosen för de offentliga finanserna baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Prognosen beaktar månadsutfall för statsbudgeten till och med oktober. ESV:s beräkningar slutfördes den 3 december På ESV:s hemsida, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Hans Lindberg Generaldirektör

4 Kontaktpersoner Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Alexandra Leonhard, redaktör, , Robert Boström, , Anders Brunstedt, och Sofia Nilsson, Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognosansvarig Statsbudgetens utgifter Kristina Ström Olsson Prognosansvarig Statsbudgetens inkomster och offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson Utgifter 1. Rikets styrelse Robert Boström Samhällsekonomi och finansförvaltning Anna Larsson Skatt, tull och exekution Tina Granath Rättsväsendet Tina Granath Internationell samverkan Margareta Nöjd Försvar samt beredskap mot sårbarhet Margareta Nöjd Internationellt bistånd Margareta Nöjd Migration Karin Edlund Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Sofia Nilsson Ekonomisk trygghet vid ålderdom Sofia Nilsson Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund Integration och jämställdhet Tomas Skytesvall Arbetsmarknad och arbetsliv Tomas Skytesvall Studiestöd Alexandra Leonhard Utbildning och universitetsforskning Alexandra Leonhard Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Tina Granath Regional utveckling Sofia Nilsson Allmän miljö- och naturvård Patrik Andreasson Energi Karin Edlund Kommunikationer Margareta Nöjd Jord- och skogsbruk, fiske m.m. Tina Granath Näringsliv Svante Hellman Allmänna bidrag till kommuner Tina Granath Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund Kassamässig korrigering Margareta Nöjd RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Inkomster Direkta skatter på arbete Robert Boström Direkta skatter på arbete Anna Larsson Företagsskatter och återbetalningar av lån Alexandra Leonhard Kapitalskatter hushåll Ann-Sofie Öberg Indirekta skatter på arbete Ann-Sofie Öberg Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson Mervärdesskatt, punktskatter, försäljning och utdelningar Patrik Andreasson Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath Skattenedsättningar Tomas Skytesvall Bidrag från EU Tina Granath Kalkylmässiga inkomster Sofia Nilsson Kommunsektorns finanser Anders Brunstedt Ålderspensionssystemets finanser Sofia Nilsson Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se

5 Innehåll Sammanfattning 9 Den makroekonomiska utvecklingen 13 Statens Finanser 19 Långsam återhämtning efter kraftigt underskott i statsbudgetens saldo 19 Det finansiella sparandet i staten som lägst Svag ökning av statsskulden 23 Den kommunala sektorns finanser 25 Ålderspensionssystemets finanser 29 De offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen 33 Starkare offentligt finansiellt sparande 33 Överskottsmålet 34 Finanspolitikens inriktning 35 Fortsatt god marginal till utgiftstaket 36 Statsbudgetens utgifter 39 Fortsatt satsning på brottsbekämpning 42 Lägre utgifter för ohälsa då många lämnar sjukförsäkringen 42 Fler i arbetsmarknadsprogram ökar utgifterna 44 Från sjuk- till arbetslöshetsförsäkring 47 Fler studenter ökar utgifterna 50 Satsningar på investeringar i infrastruktur 51 Ytterligare stöd till kommuner och landsting 52 Statsskuldsräntorna rekordlåga men ökar framöver 53 Extra låg EU-avgift Riksgäldens nettoutlåning rekordstor Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 59 Skatt på arbete minskar 2009 och Hushållens kapitalskatter ökar mycket Företagsskatten återhämtar sig 67 Den kommunala fastighetsavgiften för 2008 är fastställd 68 Skatt på konsumtion 69 Stora periodiseringseffekter under prognosperioden 71 Statens aktieutdelningar ökar från Inkomsterna från arbetslöshetsavgiften skrivs ned 73 Aviseringar och förslag som delvis/inte har beaktats 75 Månadsutfall på statsbudgeten Appendix 77

6 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning av de offentliga finanserna 9 Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten 10 Tabell 3. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Tabell 4. Nyckeltal på arbetsmarknaden 15 Tabell 5. Priser och löner 16 Tabell 6. Diverse nyckeltal 17 Tabell 7. Statsbudgetens saldo och finansiellt sparande 22 Tabell 8. Jämförelse av statens finansiella sparande mellan ESV:s och regeringens prognoser 23 Tabell 9. Inkomster och utgifter i kommunal sektor 28 Tabell 10. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet, Tabell 11. Det finansiella sparandet i offentlig sektor 33 Tabell 12. Indikatorer för måluppfyllelse av överskottsmålet 35 Tabell 13. Olika mått på finanspolitikens inriktning 36 Tabell 14. Uppföljning takbegränsade utgifter 37 Tabell 15. Statsbudgetens utgifter m.m och 2009 (2009 års struktur) 40 Tabell 16. Statsbudgetens utgifter m.m (2010 års struktur) 41 Tabell 17. Antal personer som utförsäkras från sjukersättningen 43 Tabell 18. Antal personer som utförsäkras från sjukpenningen 44 Tabell 19. Arbetsmarknadsutgifter 45 Tabell 20. Arbetslöshet 45 Tabell 21. Antal deltagare i program med aktivitetsstöd 46 Tabell 22. Antal personer som utförsäkras från sjukförsäkringen 49 Tabell 23. Effekter av sjukförsäkringsreformen 49 Tabell 24. Effekter inom arbetslöshetsförsäkringen 49 Tabell 25. Nettoeffekten på statsbudgeten av att personer omförsäkras 49 Tabell 26. Infrastruktursatsningar 52 Tabell 27. Sveriges avgift till Europeiska gemenskapen 55 Tabell 28. Riksgäldskontorets nettoutlåning 2009 och 2010 i sammandrag 55 Tabell 29. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 60 Tabell 30. Skattebasernas utveckling 62 Tabell 31. Företagsskatt och underliggande variabler 67 Tabell 32. Intäkter av kommunal fastighetsavgift 68 Tabell 33. Inkomster av kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsavgift 69 Tabell 34. Periodiseringar 71 Förteckning över faktarutor Reformerat statsfinansiellt ramverk 20 Skillnaden mellan statens finansiella sparande och budgetsaldot 21 Vilka faktorer påverkar statsskulden? 23 Den kommunala skattekvoten 26 Automatisk balansering 30 Överskottsmålet en kort bakgrund 34 Proposition om obligatoriskt utgiftstak (prop. 2009/10:5) 38 Behovet av en osäkerhetsmarginal 38 Regeländringar i sjukförsäkringen från den 1 juli

7 Arbetsmarknadsåtgärder som presenteras i budgetpropositionen för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar 50 Olika redovisning på statsbudgeten och i det finansiella sparandet 53 Hur påverkar Riksgäldens nettoutlåning budgetsaldot, statsskulden, räntorna och det finansiella sparandet i staten? 57 Samtliga regeländringar för skatt på arbete under mandatperioden Antaganden och metod för hushållens reavinster 66 Skattebaser statens momsintäkter 70 Periodiserad redovisning på statsbudgetn 71 Omreglering av apoteksmarknaden 73 Olika skuldbegrepp 84 Engångseffekter 90 Förändring av anslagsbehållningar 91 Figurförteckning Figur 1. BNP 13 Figur 2. Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter 13 Figur 3. Hushållens konfidensindikator 14 Figur 4. Antalet sysselsatta och nyanmälda lediga platser 15 Figur 5. Arbetslöshet enligt ILO 15 Figur 6. Inflationen enligt KPI och KPIF 16 Figur 7. Statens faktiska och underliggande budgetsaldo 19 Figur 8. Förändring underliggande budgetsaldo 20 Figur 9. Inkomster och utgifter i staten 20 Figur 10. Finansiellt sparande i staten 21 Figur 11. Statsskuld och skuldkvot 23 Figur 12. Lönesumman och det kommunala skatteunderlaget 25 Figur 13. Skatte- och totala inkomster i kommunsektorn, fasta priser 26 Figur 14. Det totala skattetrycket och den kommunala skattekvoten 26 Figur 15. Finansiellt sparande i kommunsektorn 27 Figur 16. Kommunal konsumtionstillväxt 27 Figur 17. Finansiellt sparande för ålderspensionssystemet 29 Figur 18. Pensionssystemets utgifter 31 Figur 19. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer 33 Figur 20. Automatiska stabilisatorer och aktiv finanspolitik effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande 35 Figur 21. Aktiv finanspolitik 36 Figur 22. Utgiftstak och takbegränsade utgifter 38 Figur 23. Utgifter för sjukförsäkringen 42 Figur 24. Utgifter för sjukersättningen - med och utan regeländring 43 Figur 25. Utgifter för sjukpenningen - med och utan regeländring 43 Figur 26. Arbetsmarknadsutgifter 44 Figur 27. Arbetslöshet och andel ersatta 45 Figur 28. Personer år inom olika trygghetssystem 48 Figur 29. Arbetslösa och sjukskrivna 48 Figur 30. Antalet studiemedelstagare och utgifter för studiestöd 50

8 Figur 31. Utgifter för utbildning och universitetsforskning 51 Figur 32. Räntor på statsskulden 53 Figur 33. EU-avgiften för Sverige 54 Figur 34. Ackumulerad revidering av prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter sedan hösten Figur 35. Utveckling av skatteintäkterna 59 Figur 36. Årsvis utveckling för olika skatteslag 59 Figur 37. Hushållens reavinster och börsutveckling 66 Figur 38. Företagsskatt 67 Figur 39. Intäkter av fastighetsskatt och fastighetsavgift 68 Figur 40. Intäkter av mervärdesskatt 70 Figur 41. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion 70 Figur 42. Inkomster av statens aktier 72 Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar Appendix 2. Volymer Appendix 3. Statsbudgetens utgifter m.m (2010 års struktur), jämförelse med föregående prognos 80 Appendix 4. Realfördelade utgifter Appendix 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster , jämförelse med föregående prognos 82 Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 7. Finansiellt sparande i staten Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Appendix 10. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 11. Justeringar av kalenderåren för jämförbarhet med Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa Appendix 13. Statsbudgetens utfall för 2008 och prognos för 2009 och 2010 per månad 98 Appendix 14. Prognosförändring för 2009 i relation till månadsavvikelserna i augusti, september och oktober 100 Appendix 15. Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande 102 Appendix 16. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet 103 Appendix 17. Makroekonomiska nyckeltal 104

9 sammanfattning Sammanfattning Det ser ljusare ut för de offentliga finanserna på sikt. Konjunkturåterhämtningen har börjat och tillväxten i den svenska ekonomin bedöms tillta successivt. BNP bedöms växa med 2,6 procent 2010 och drygt 3 procent per år i genomsnitt Arbetslösheten 1 stiger till drygt 10 procent 2010 för att därefter sjunka till 8 procent Den offentliga sektorns finansiella sparande försva- gas med 4 procent av BNP mellan 2008 och Under 2010 minskar sparandet ytterligare, vilket främst är en följd av stigande arbetsmarknadsutgifter och en expansiv finanspolitik. De ljusare konjunkturutsikterna bidrar dock till att det offentliga sparandet stärks Förstärkningen av sparandet sker genom att statens finanser förbättras samtidigt som ålderspensionssystemets sparande är svagt positivt. Tabell 1. Sammanfattning av de offentliga finanserna Miljarder kronor (om inget annat Utfall Prognos Diff. från Bprop. Diff. från sep.prog. anges) Statsbudgetens saldo 135,2-176,8-69,7-25,8-6,9 40,1 19,4 36,4 46,3 44,5 24,0 0,0 4,6 5,2 Engångseffekter på statsbudgeten 70,3-104,5 8,8 0,2 1,1 1,1 20,0 9,1 0,5 0,1 Underliggande budgetsaldo 64,9-72,2-78,5-26,0-8,0 39,1 4,0-9,1 4,1 5,1 Takbegränsade utgifter 943,4 962,1 990,1 994,8 1002,6 1018,6-13,2-16,6-22,0-22,7 1,0-0,6-8,7-13,0 varav Ålderspensionssystemet 201,4 220,1 223,4 228,5 237,9 252,9 0,1-0,1-2,0-3,9 0,0-0,1 2,1 0,7 Marginal till utgiftstaket 13,6 26,9 33,9 59,2 71,4 13,2 16,6 22,0 22,7-3,0 4,6 12,7 7,0 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1 2,5-1,5-2,1-1,1 0,1 1,3 0,7 1,3 1,0 1,2 0,6 0,6 0,8 1,0 Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande 1 1,6 0,5-0,2 0,4 1,1 1,6-0,9-0,4-0,3 0,5 1,0 0,4 0,6 1,2 Finansiellt sparande i staten 1 1,4-1,4-2,6-1,1 0,0 1,2 0,6 0,9 0,9 0,9 0,5-0,1 0,4 0,3 Finansiellt sparande i kommunsektorn 0,2-0,2 0,3-0,2 0,0 0,0 0,1 0,3-0,2 0,1-0,1 0,3 0,1 0,4 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet 1,0 0,1 0,2 0,2 0,1 0,0-0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 Statsskuld 1 33,7 36,5 36,9 35,8 34,4 31,4-1,3-3,5-4,8-5,9-1,1-2,1-2,7-5,7 Bprop=Regeringens prognos beräkning i budgetpropositionen för Sep.prog. = ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). 1 Proent av BNP. 1 Enligt ILO-definitionen. 9

10 sammanfattning De offentliga finanserna är sunda. Försvagningen mellan 2008 och 2010 är till stora delar en följd av lågkonjunkturen och den expansiva finanspolitik den medfört. Sjunkande utgifter tillsammans med stigande tillväxt kommer att stärka finanserna på sikt. Det offentliga finansiella sparandet bedöms vara i linje med överskottsmålet förutsatt att beslutade regelverk för bland annat skatte- och transfereringssystemen är oförändrade. Det måste dock betonas att efterfrågeuppgången respektive potentiell produktion och konjunkturjusterat sparande är svåra att bedöma. Den finansiella krisen och lågkonjunkturen kan få mer bestående effekter på bland annat arbetslöshet och produktion än väntat. Det kan heller inte uteslutas att den potentiella produktionen och det konjunkturjusterade sparandet underskattas till följd av ett större genomslag av de senaste årens utbudsreformer. Det är mot den bakgrunden som den framtida finanspolitiken måste avvägas. Marginalen till utgiftstaket är fortsatt god. Den bedöms vara tillräckligt stor för att täcka in normal osäkerhet under samtliga prognosår. Mellan stärks statens finansiella sparande kontinuerligt med i genomsnitt 40 miljarder kronor årligen. Denna förstärkning är dels en effekt av att ekonomin återhämtar sig och tar fart, dels en effekt av regeländringar på sjukförsäkringsområdet och att de tillfälliga tillskotten till kommunsektorn upphör. Kommunsektorns finansiella sparande är negativt Som ett resultat av höjda statsbidrag väntas sektorn nå ett positivt finansiellt sparande Under antas kommuner och landsting agera så att balanskravet efterlevs. Lågkonjunktur och finanskris sätter sina spår i statsfinanserna, framför allt Det kraftiga budgetunderskottet 2009 minskar successivt och vänds till överskott Underskottet 2009 förklaras av minskade skatteintäkter samt stora stödåtgärder till det finansiella systemet. Rensat för engångseffekter försvagas budgetsaldot även 2010, vilket främst beror på regeringens expansiva åtgärder. Förutom mer pengar till kommuner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder tilldelas studenter, infrastruktur och rättsväsende ytterligare resurser. Dessutom genom- Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från Bprop. Diff. från sep.prog Totala inkomster 901,3 715,1 740,9 782,9 801,8 846,9-3,7 17,9 23,4 21,4-1,8 4,4-3,4-5,7 Skatteintäkter 786,8 724,7 739,9 772,1 809,5 854,2 9,7 18,3 21,1 22,6 3,5 0,8 3,3 2,5 Periodiseringar 22,0-11,7-3,8 13,4-3,6-2,2-10,7-3,5 7,2 7,3-3,6 0,4-3,6-3,8 Övriga inkomster 92,5 2,1 4,8-2,6-4,1-5,1-2,7 3,1-4,9-8,5-1,7 3,2-3,0-4,4 varav Försäljning av egendom 76,5 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala utgifter 766,1 891,9 810,6 808,7 808,7 806,8-23,1-18,5-22,9-23,1-25,8 4,4-8,0-10,9 Utgiftsområden exkl. uo26 742,1 742,0 766,8 766,3 764,7 765,7-13,3-16,4-19,9-18,8 1,0-0,4-10,7-13,7 Uo 26 Statsskuldsräntor mm 48,2 37,3 21,0 32,9 39,3 40,8-0,2-2,1-1,2-1,4 0,8 2,3 3,3 2,6 Kassamässig korrigering 3,7-0,5 1,3 22,3 0,4 0,8 0,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 2,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning -27,9 113,0 21,6-12,9 4,2-0,5-9,7 0,0-3,8-3,0-27,6 2,5-2,6 0,2 Statsbudgetens saldo 135,2-176,8-69,7-25,8-6,9 40,1 19,4 36,4 46,3 44,5 24,0 0,0 4,6 5,2 Bprop=Regeringens prognos beräkning i budgetpropositionen för Sep.prog. = ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). 10

11 sammanfattning förs ett fjärde steg i jobbskatteavdraget. Underskotten i statsbudgeten ökar statsskulden. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i relation till BNP, ökar svagt i början av prognosperioden. Därefter sjunker den och bedöms 2013 vara strax över 31 procent av BNP. Det lån som Riksbanken tagit i Riksgälden under 2009 höjer skuldkvoten med 3 procentenheter. De ljusare makroekonomiska utsikterna gör att ESV nu räknar med en snabbare förbättring av de offentliga och statliga finanserna än vad regeringen gjorde i budgetpropositionen för Också jämfört med ESV:s prognos i september bedöms de offentliga finanserna nu som starkare, trots den expansiva finanspolitik som budgetpropositionen innehöll. Exempelvis väntas nu utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen bli betydligt lägre än i tidigare prognos. 11

12 12

13 den makroekonomiska utvecklingen Den makroekonomiska utvecklingen Återhämtningen i den svenska ekonomin har börjat. Efter att ha fallit kraftigt under 2008 och i början av 2009 steg BNP svagt under det andra och tredje kvartalet 2. Läget på de finansiella marknaderna har successivt förbättrats och världsekonomin är på väg att stärkas, driven av låga räntor och en expansiv finanspolitik. I Sverige har hushållen ett högt sparande och både hushåll och företag är nu betydligt mer optimistiska om framtiden. Under 2010 bedöms tillväxten i den svenska ekonomin tillta och mot slutet av året bedöms resursutnyttjandet öka. BNP-tillväxten bedöms uppgå till 2,6 procent 2010 och till drygt 3 procent Produktionen är dock långt under sin potentiella nivå i nuläget. Trots en stark återhämtning mot slutet av prognosperioden når därför inte ekonomin fullt resursutnyttjande förrän Det är svårt att bedöma kraften i den förestående uppgångsfasen. Tillväxten kan bli lägre. För att ekonomin ska kunna återhämta sig i den takt som väntas krävs att den underliggande efterfrågan hos företag och hushåll i Sverige och omvärlden fortsätter att förbättras även när de finans- och penningpolitiska stimulanser som har genomförts dras tillbaka. Figur 1. BNP BNP stiger men investeringarna fortsätter falla Den svenska exportindustrin har drabbats hårt av den globala recessionen. Exporten föll kraftigt 2008 och inledningsvis 2009 men har nu börjat stiga något igen. Orderingången har stärkts. Produktionsplanerna är nu betydligt mer optimistiska än tidigare och den globala efterfrågan vänder uppåt. Exporten väntas därmed fortsätta stiga men återhämtningen blir inledningsvis relativt långsam. Förklaringen är att efterfrågan på investeringsvaror, som Sverige exporterar mycket av, hämmas av ett forsatt lågt globalt kapacitetsutnyttjande. Även importen har fallit kraftigt till följd av en svag krona och minskande export och inhemsk efterfrågan. När efterfrågan på importerade varor ökar och kronan stärks stiger importen igen. Nästa år hålls dock importtillväxten tillbaka något av låga investeringar och fortsatt negativa lagerinvesteringar. Bidraget till tillväxten från utrikeshandeln blir då relativt högt men det faller sedan successivt tillbaka. Figur 2. Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter Procentenheter 4 2 Procentenheter 4 2 Miljarder kronor 900 Årlig procentuell förändring Procent Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Nivån i miljarder kronor avser kvartalsdata, säsongrensade och kalenderkorrigerade. 2 Säsongrensat och kalenderkorrigerat Hushållens konsumtion Investeringar Utrikeshandeln Offentlig konsumtion Lager Till följd av försämrad framtidstro och stigande arbetslöshet ökade hushållen sitt sparande 2008 och minskade sina konsumtionsutgifter. Under 2009 har dock hushållens konsumtion åter börjat stiga. De kommande åren väntas konsumtionen öka relativt snabbt. Eftersom hushållens sparande är högt i utgångsläget och räntorna är låga väntas konsumtionen kunna öka trots att arbetslösheten -6 13

14 den makroekonomiska utvecklingen stiger och arbetsinkomsterna utvecklas svagt. De reala disponibelinkomsterna blir trots allt inte så låga eftersom hushållen gynnas av bland annat skattesänkningar samt låga prisökningar på många varor och tjänster. Något som dock utgör en hämmande faktor för hushållens konsumtionsökningar är stigande räntekostnader. Hushållens skuldkvot, dvs. skulderna som andel av den disponibla inkomsten, har fortsatt att öka, trots finanskrisen. Därmed är hushållen mer sårbara för stigande räntor, något som med säkerhet kan förväntas utifrån dagens extremt låga räntenivåer. Figur 3. Hushållens konfidensindikator Månadsvärden Nettotal 40 Nettotal 40 i ekonomin talar för att investeringarna kommer att vara fortsatt låga ett tag. Först 2011 väntas det finnas behov av att öka investeringarna för att produktionen ska kunna höjas framöver. Bostadsinvesteringarna väntas dock vända uppåt redan de närmaste kvartalen eftersom efterfrågan på bostäder redan har börjat öka. Skatteavdraget för arbetskostnaderna vid renoveringar och tillbyggnad bidrar också till att öka bostadsinvesteringarna. Något som har minskat kraftigt är lagerinvesteringarna. I år bidrar de negativa lagerinvesteringarna med 1,5 procentenheter till försvagningen av BNP ( 4,4 procent). Under 2010 väntas behovet av att minska lagren vara betydligt mindre. I samband med att efterfrågan stiger blir det därmed en omsvängning i lagerbidraget. Lagren bidrar 2010 till att höja BNP med 0,9 procentenheter m m m m m m m m m m1 Hushållens konfidensindikator är en sammanfattning av stämningsläget hos hushållen enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för hushållen. Investeringarna har fallit kraftigt sedan mitten av Framför allt är det maskininvesteringar som har minskat. Ett påtagligt lågt kapacitetsutnyttjande Fortsatt dystert på arbetsmarknaden Läget på arbetsmarknaden är fortfarande dystert, trots att produktionen har vänt uppåt. Sysselsättningen fortsätter att falla och arbetslösheten stiger. Framåtblickande indikatorer pekar inte heller på en snar ökning av sysselsättningen. Antalet nyanmälda lediga platser har stigit något men de ligger fortfarande på en låg nivå. Företagens planer på att anställa personal är därtill fortfarande låga. Antalet varsel har visserligen minskat betydligt men nivån är fortfarande lite högre än normalt, vilket indikerar fortsatta nedskärningar av personalstyrkan framöver. Sysselsättningen väntas 2009 falla med 2,5 procent, jämfört med 2008, och börjar inte öka förrän i slutet av Tabell 3. Försörjningsbalansen Fasta priser, faktiska värden om ej annat anges Utfall Prognos Procentuell förändring Hushållens konsumtion -0,2-0,5 2,5 2,9 2,7 2,6 Offentlig konsumtion 1,4 1,4 0,9-0,1-0,3 0,7 Fasta investeringar 2,6-13,5-2,6 5,3 7,7 6,9 Lager 1-0,6-1,5 0,9 0,3 0,2 0,2 Export 1,9-12,3 6,4 7,4 6,3 6,0 Import 3,0-13,3 6,0 7,2 7,0 6,6 BNP -0,2-4,4 2,6 3,2 3,0 3,1 BNP, kalenderkorrigerad -0,5-4,3 2,3 3,2 3,4 3,1 1 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxten, i procentenheter. Källor: Statistiska centralbyrån och ESV. 14

15 den makroekonomiska utvecklingen Figur 4. Antalet sysselsatta och nyanmälda lediga platser Säsongrensade månadsvärden Årlig procentuell förändring m m m m1 Sysselsatta 2004 m m m m1 Årlig procentuell förändring 2008 m m1 Lediga platser, framskjutna 6 månader (höger skala) 2010 m1 Antalet arbetade timmar minskade mer än antalet sysselsatta under första halvåret Detta är ett normalt mönster i en konjunkturnedgång, eftersom bland annat övertidsarbete i regel minskar. Medelarbetstiden har också sänkts i viss mån på grund av att flera industrier tillfälligt har infört förkortad arbetsvecka samt att temporära produktionsstopp även har förekommit. En sänkt sjukfrånvaro motverkar dock minskningen av medelarbetstiden. År 2010 väntas medelarbetstiden stiga till följd av att aktiviteten i ekonomin ökar och att förkortningar av arbetsveckan upphör. Sjukfrånvaron fortsätter dock att minska, framför allt till följd av att många kommer att utförsäkras från sjukförsäkringen. Åren väntas medelarbetstiden vara i det närmaste oförändrad Även om antalet arbetade timmar vänder uppåt under 2010 är ökningen påtagligt svagare än BNPtillväxten. Produktiviteten, som har minskat sedan mitten av 2007, kommer därmed återigen att stiga. En period av stark produktivitetstillväxt är att vänta, framför allt Den kraftiga sysselsättningsminskningen leder till att arbetslösheten, mätt enligt den så kallade ILOdefinitionen, stiger till som högst 10,1 procent Andelen öppet arbetslösa (exklusive heltidsstuderande arbetssökande) ökar inte lika mycket. Det beror på en ökning av antalet deltagare i olika arbetsmarknadspolitiska program, vilka i stor utsträckning ingår i kategorin heltidsstuderande arbetssökande. Även reguljärt studerande som söker arbete väntas öka något till följd av det svaga arbetsmarknadsläget. Figur 5. Arbetslöshet enligt ILO Säsongrensade kvartalsdata Procent Procent Tabell 4. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos Procentuell förändring om ej annat anges BNP -0,5-4,3 2,3 3,2 3,4 3,1 Produktivitet -1,5-1,9 3,4 2,7 2,4 1,7 Arbetade timmar 1,0-2,7-1,1 0,5 1,0 1,3 Medelarbetstid 0,1-0,1 0,7 0,1-0,1-0,1 Sysselsatta 0,9-2,5-1,8 0,4 1,1 1,4 Arbetskraft 0,9 0,1-0,2 0,1 0,2 0,4 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 6,2 8,6 10,1 9,8 9,0 8,0 Öppet arbetslösa, tusental Öppen arbetslöshet 1,2 4,6 6,7 7,1 6,9 6,5 5,9 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 15

16 den makroekonomiska utvecklingen Även om sysselsättningen stiger relativt mycket 2012 och 2013 och arbetslösheten faller är sysselsättningsgraden, dvs. sysselsättningen som andel av befolkningen, fortfarande lägre än den var innan krisen, medan arbetslösheten samtidigt är högre än före krisen. Även om sysselsättningsgraden kan fortsätta öka efter 2013 kan det inte uteslutas att den kraftiga försämringen på arbetsmarknaden leder till att vissa hamnar i långvarig arbetslöshet eller permanent slås ut från arbetsmarknaden och lämnar arbetskraften. Löneökningarna dämpas och pristrycket sänks Som en följd av det svaga efterfrågeläget har löneökningarna bromsat in, framför allt i industrin. Avtalen löper ut för nästan hela arbetsmarknaden 2010 och förhandlingarna kommer sannolikt att präglas av det dystra läget på arbetsmarknaden och resultera i låga avtal. Timlönerna totalt sett väntas endast öka med drygt 2 procent 2010 och Den successiva förbättringen på arbetsmarknaden från och med 2011 leder så småningom till att lönerna börjar öka något snabbare. Figur 6. Inflationen enligt KPI och KPIF Kvartalsdata Procent 5 Procent 5 Inflationen, beräknad som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex (KPI), har fallit kraftigt 2009 och uppgår nu till 1,5 procent. En stor förklaring till nedgången är en minskning av hushållens räntekostnader och fallande energipriser. Dessutom pressar lågkonjunkturen och det svaga efterfrågeläget tillbaka den underliggande inflationen. Svag efterfrågan, låga löneökningar tillsammans med stark produktivitetstillväxt dämpar och håller tillbaka den underliggande inflationen Därefter kommer den successivt att öka till 2 procent till följd av det förbättrade konjunkturläget med stigande resursutnyttjande. KPI-inflationen kommer att stiga snabbare, framför allt under 2011, till följd av stigande räntekostnader. Även om den underliggande inflationen fortfarande är låg väntas Riksbanken successivt höja reporäntan till 2,75 procent i slutet av 2011 som följd av att resursutnyttjandet i ekonomin stiger och att pristrycket därmed väntas öka åren därefter. Under 2012 bedöms Riksbanken fortsätta att föra penningpolitiken i en mindre expansiv riktning och höja reporäntan till 3,75 procent. Höjningen av styrräntan påverkar hushållens räntekostnader, genom högre korta marknadsräntor, varför inflationen mätt enligt KPI väntas uppgå till 3,4 procent i genomsnitt Om räntesatserna är oförändrade blir KPI-ökningen 1,5 procentenheter lägre KPI KPIF Tabell 5. Priser och löner Utfall Prognos Procentuell förändring om ej annat anges Timlön, NR 4,7 3,0 2,4 2,4 2,7 3,6 KPI 3,4-0,3 1,0 2,6 3,4 2,8 KPIF 1 1,0 1,8 1,4 1,2 1,8 1,9 Reporänta, slutkurs 2,00 0,25 0,50 2,75 3,75 4,00 1 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. 16

17 den makroekonomiska utvecklingen Konjunkturåterhämtningen stärker det offentliga finanserna på sikt Den makroekonomiska utvecklingen är av avgörande betydelse för hur den offentliga sektorns finanser utvecklas. Inkomsterna påverkas genom förändringar i skattebaserna. Hushållens konsumtion och vissa investeringar utgör skattebaser för momsintäkterna. Lönesumman, dvs. arbetade timmar multiplicerat med timlön, är bas för skatt på arbete. Förädlingsvärdet reducerat med lönesumman i näringslivet, det så kallade bruttodriftsöverskottet, är en approximation på företagens beskattningsbara vinster och styr prognosen för företagsskatterna. Alla skattebaser utvecklas svagt i år. Även om skattebasen för momsen stiger i relativt god takt kommande år är nivån så låg i utgångsläget att skatteintäkterna blir relativt låga både 2010 och Även lönesummetillväxten är låg dessa båda år men återhämtar sig på längre sikt med successivt stigande sysselsättning och löneökningstakt. Även utgifterna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen. Arbetslösheten och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program styr hur utgifterna för a-kassan och aktivitetsstödet utvecklas. Olika prisindex och basbelopp används för uppräkning av offentliga transfereringar till hushållen samt för uppräkning av anslag till olika myndigheter. Räntorna på statsskulden påverkas i hög grad av ränteutvecklingen i Sverige och utomlands samt av växelkursutvecklingen. Även statsskulden påverkas av växelkursutvecklingen eftersom lånen i utländsk valuta löpande värderas till aktuella valutakurser. Bruttonationalinkomsten, BNI det vill säga BNP plus nettoinkomsterna från löner, räntor och aktieutdelningar mm från utlandet används för att beräkna Sveriges EU-avgift och bidrag till internationellt bistånd. Även EU-avgiften påverkas av hur växelkursen förändras. Sammantaget höjer den stigande arbetslösheten utgifterna inledningsvis. Låg inflation, låga räntor och en svag ökning av BNI har däremot en återhållande effekt på utgifterna. Under 2011 väntas dock arbetslösheten vända nedåt, vilket förstärker de offentliga finanserna. Tabell 6. Diverse nyckeltal Utfall Prognos Procentuell förändring om ej annat anges Nivå BNP (lp) ,0-2,3 3,5 4,3 4,6 5,3 BNI (lp) ,1-2,8 3,5 4,4 4,7 5,4 Hushållens konsumtion (lp) ,6 1,4 3,3 3,5 4,2 4,6 Lönesumma (lp) ,8 0,3 1,3 2,9 3,7 4,9 KPI, juni-juni 4,3-0,6 0,9 2,4 3,7 2,8 Prisbasbelopp (tkr) 41,0 42,8 42,4 42,8 43,9 45,3 Inkomstindex 131,2 139,3 139,7 145,7 152,2 159,4 Inkomstindex/balansindex 2 131,2 139,3 137,3 136,8 139,2 145,2 3-mån ränta 3 3,9 0,6 0,4 2,1 3,4 3,9 5-års ränta 3 3,8 2,6 2,9 3,8 4,4 4,7 SEK/EURO 3 9,6 10,6 9,9 9,5 9,3 9,2 SEK/USD 3 6,6 7,6 6,8 6,6 6,5 6,5 lp=löpande priser. 1 Miljarder kronor. 2 Balansindex, dvs. inkomstindex justerat med balanstalet, från Årsgenomsnitt. 17

18 den makroekonomiska utvecklingen Jämförelse med prognosen i budgetpropositionen ESV:s nuvarande prognos ger en betydligt ljusare bild av det ekonomiska läget än den som redovisades i budgetpropositionen. Både produktionen och antalet arbetade timmar ökar snabbare i ESV:s prognos. Sysselsättningen är högre och arbetslösheten lägre. Sedan budgetpropositionen har dock regeringen redovisat en uppdaterad bild 3 av det ekonomiska läget, som ligger närmare ESV:s prognos. Jämförelse med ESV:s senaste prognos Produktionen (BNP), antalet arbetade timmar och sysselsatta är nu betydligt högre än i föregående prognos. Arbetslösheten är lägre men inflationen och räntorna är högre. ESV:s förra prognos baserades på Konjunkturinstitutets (KI) bedömningar enligt Konjunkturläget augusti 2009, exklusive de finanspolitiska åtgärder som KI antog att regeringen skulle vidta. 3 Pressträff angående prognosuppdatering av det ekonomiska läget, 9 november

19 statens finanser Statens Finanser Långsam återhämtning efter kraftigt underskott i statsbudgetens saldo I grunden sunda finanser, en expansiv finans- och penningpolitik samt stabilitetsstärkande åtgärder på det finansiella området underlättar återhämtningen i den reala ekonomin och på sikt även i statens finanser. Det kraftiga budgetunderskottet 2009, på 177 miljarder kronor, minskar successivt och vänds till ett positivt saldo En avgörande faktor för de svenska statsfinanserna är förstås en stabil konjunkturuppgång. År 2013 väntas ett överskott på 40 miljarder kronor, vilket är 217 miljarder kronor bättre än I förhållande till det statsfinansiellt goda året 2008 är saldot dock fortfarande lägre. Figur 7. Statens faktiska och underliggande budgetsaldo Miljarder kronor Underliggande saldo Faktiskt saldo Miljarder kronor Det kraftiga budgetunderskottet minskar långsamt från och med Skatteintäkterna faller kraftigt 2008 och 2009, vilka påverkar statsbudgeten negativt även Lågkonjunktur och finanskris har även medfört kraftigt ökade utgifter, där den stigande arbetslösheten förklarar en stor del av ökningen. Ökningen dämpas dock av att övriga utgifter utvecklas svagt till följd av låg inflation, låga räntor och en svag BNI-ökning. De utgifter som redovisas under utgiftstaket underskrider den fastställda nivån för taket samtliga år (se avsnitt om utgiftstaket). Även om nuvarande budgetunderskott i huvudsak har sin grund i den makroekonomiska utvecklingen, förklaras det kraftiga omslaget i budgetsaldot mellan 2008 och 2009 även av engångseffekter under de två åren. Dels genomfördes stora försäljningar av statlig egendom under 2008, vilka förbättrade saldot med nästan 77 miljarder kronor, dels drar omfattande stödåtgärder för det finansiella systemet ned saldot med omkring 100 miljarder kronor För 2010 är engångseffekterna betydligt lägre. Det underliggande budgetunderskottet, det vill säga rensat för engångseffekter, är som störst 2010 med 79 miljarder kronor. För är skillnaden mellan det faktiska och underliggande saldot marginell, eftersom engångseffekter för dessa år inte är kända i någon större utsträckning. (Se Appendix för en detaljerad tabell med kommentarer.) Det underliggande saldot på statsbudgeten visar med andra ord samma tendenser som det faktiska budgetsaldot. Regeringen presenterade i höstens budgetproposition ytterligare stimulanser för Förutom mer pengar till kommuner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder satsas ytterligare på studenter, infrastruktur och rättsväsende. Dessutom genomförs ett fjärde steg i jobbskatteavdraget. Effekten av det försämrade budgetsaldo som satsningarna medför balanseras mer än väl av den förbättrade konjunkturbilden. Jämfört med regeringens bedömning i budgetpropositionen räknar ESV med en snabbare förbättring av budgetsaldot, både genom lägre utgifter och högre inkomster under hela perioden. Förklaringen är främst en mer positiv bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. I förhållande till ESV:s bedömning i september blir budgetsaldot 24 miljarder kronor mindre negativt Utvecklingen av skatteintäkterna, främst från skatt på arbete och moms, är mer positiv. Den viktigaste förklaringen är dock en stor nedrevidering av Riksgäldens nettoutlåning som beror på en bättre situation på de finansiella marknaderna. För 2010 är saldot på statsbudgeten oförändrat, då inkomster och utgifter har reviderats upp i samma utsträckning (drygt 4 miljarder kronor). Den budgeteffekt 19

20 statens finanser som kommer av regeringens politik för 2010, skyms till stor del av den mer positiva makroekonomiska utvecklingen. För 2011 och 2012 blir budgetsaldot bättre bland annat med anledning av högre skatteintäkter och lägre arbetsmarknadsutgifter. Sunda finanser begränsar fallet Till skillnad från utvecklingen under 1990-talskrisen är statsfinanserna robusta i dag. Reformerat statsfinansiellt ramverk Sedan 1990-talskrisen har budgetprocessen reformerats, vilket gett positiva effekter på statsfinansernas långsiktiga utveckling. Bland annat infördes 1997 en budgetlag och ett utgiftstak för de statliga utgifterna. Tre år senare tillkom överskottsmålet för det finansiella sparandet i hela den offentliga sektorn. Utgiftstaket bedöms vara en viktig förklaring till att en strukturell försvagning av statens finanser har kunnat undvikas. Figur 8. Förändring underliggande budgetsaldo reformerade budgetprocessen samt en jämförelsevis mindre offentlig sektor. Det faktum att Sverige har lyckats sänka statsskulden har också inneburit ett ökat förtroende för den svenska ekonomin. Även den makroekonomiska politiken i stort har förändrats sedan 1990-talskrisen i förtroendeskapande riktning. Inte minst bedöms pensionsreformen samt införandet av inflationsmålet vara viktiga förklaringar till att Sverige i nuvarande kris har haft ett större stabiliseringspolitiskt utrymme än vad som annars vore fallet. En annan viktig förklaring är de i dag betydligt lägre räntenivåerna. Allt detta bedöms bidra till att begränsa det kraftiga fallet till en kortare period. Att statsbudgeten sedan 1995 har minskat som andel av BNP framgår av följande diagram. För att ge en mer jämförbar bild av utvecklingen har utgifter och inkomster rensats för engångseffekter. Figur 9. Inkomster och utgifter i staten Procent av BNP Procent av BNP Procent av BNP 6 Procent av BNP Utgifter totalt Procent av BNP Inkomster totalt Årsvis förändring av det underliggande saldot Det underliggande budgetsaldot försämras mellan 2008 och 2009 med 4,2 procent av BNP. Denna försämring är i samma storleksordning som 1991, men då försvagades saldot ytterligare två år. Nu råder andra förutsättningar efter införandet av den -6 Såväl inkomster som utgifter minskar som andel av BNP över tiden. Inkomsterna är mer konjunkturkänsliga än utgifterna, vilket gör att de svänger mer i nominella termer. I relation till BNP utvecklas de i regel mer stabilt, givet oförändrade skatteregler. De totala utgifterna stiger främst till följd av ökande arbetsmarknadsutgifter. Ökningen i relation till BNP blir dock störst 2009 eftersom tillväxten i BNP då är kraftigt negativ. 20

21 statens finanser Skillnaden mellan statens finansiella sparande och budgetsaldot Det finansiella sparandet utgörs av nettot av alla transaktioner som påverkar statens förmögenhet. Detta mått lämpar sig framför allt till att analysera utvecklingen över tiden och för jämförelser med andra länder, eftersom det definieras av ett internationellt regelverk för nationalräkenskaperna. En aktieförsäljning, som påverkar budgetsaldot, ingår exempelvis inte i det finansiella sparandet eftersom det endast innebär att värdepapper byts mot pengar. En annan skillnad gäller extraordinära aktieutdelningar. De förbättrar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet. Förklaringen är att värdet på aktiestocken normalt minskar lika mycket som storleken på utdelningen, varför statens förmögenhetsställning hålls oförändrad. Det motsatta förhållandet gäller för kapitaltillskott från statsbudgeten till statliga bolag, vilka belastar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet. Ytterligare en skillnad är att budgetsaldot är kassamässigt, medan nationalräkenskaperna tillämpar periodiserad redovisning. Detta påverkar framför allt skatter och räntor som i det finansiella sparandet redovisas på det år de avser, oavsett när de bokförs på statsbudgeten. För 2009 och 2010 gäller detta även för det extra kommuntillskottet som betalas ut 2009 men avser Statsbudgeten omfattar alla inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. Budgetsaldot utgörs av skillnaden i utfall mellan statens inkomsttitlar och utgiftsanslag. På utgiftssidan ingår även de två posterna Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt Kassamässig korrigering. Det finansiella sparandet har en jämnare utveckling än budgetsaldot. Som exempel blåstes budgetsaldot 2008 upp med 80 miljarder kronor till följd aktieförsäljningar och extraordinära utdelningar. År 2009 försvagas budgetsaldot genom kapitaltillskott till Nordea, Riksbankslån samt lån till Island med drygt 100 miljarder kronor. Dessa åtgärder påverkar inte det finansiella sparandet i staten. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn utgörs av summan av sparandet i staten, kommunsektorn samt ålderspensionssystemet. Detta är ett viktigt mått vid uppföljning av de svenska budgetpolitiska målen samt vid internationella jämförelser. Inom EU används måttet bland annat vid tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten. Det finansiella sparandet i staten som lägst 2010 Försämringen av det finansiella sparandet i staten är stor. Förklaringen är framför allt kraftigt sjunkande skatteinkomster till följd av: minskad sysselsättning det kraftiga börsfallet under 2008 minskade vinster hos företagen skattereduktioner, exempelvis jobbskatteavdraget och ROT-avdraget. På utgiftssidan sätter den lägre sysselsättningen spår främst genom ökade utgifter för arbetslöshetsförsäkringen. Detta förklarar den stora saldoförsämringen jämfört med kommunernas och ålderspensionssystemets finanser. Även om flera av ovanstående punkter ger effekt även på kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser, är det helt klart statens finanser som påverkas mest negativt. Figur 10. Finansiellt sparande i staten Miljarder kronor Finansiellt sparande i staten Procent av BNP Procent av BNP För 2009 bedöms underskottet i statens finansiella sparande bli 43 miljarder kronor och 2010 ännu större, nästan 82 miljarder kronor. I takt med den 21

22 statens finanser förbättrade ekonomiska tillväxten minskar underskottet i det finansiella sparandet 2011 för att i princip vara i balans Beräkningen för 2013 visar ett överskott med nästan 45 miljarder kronor, vilket till och med är högre än I relation till BNP visar det finansiella sparandet ett underskott med 0,8 procent i genomsnitt under prognosperioden. År 2010 är underskottet som störst i förhållande till BNP, 2,6 procent. Observera att det finansiella sparandet som andel av BNP visade betydligt högre underskott under 1990-talskrisen. År 2012 och 2013 bedöms sparandet utgöra noll respektive 1,2 procent av BNP. År 2013 är vi nästan uppe i samma nivå som Att det finansiella sparandet blir så pass starkt och ökar till 1,2 procent av BNP 2013 förklaras i huvudsak av en svag utveckling av utgifterna. De minskar som andel av BNP, vilket till stor del förklaras av skärpta villkor och striktare tillämpning inom sjukförsäkringen. I övrigt ökar förvaltningsutgifterna i långsammare takt än BNP. Eftersom statens finansiella sparande endast påverkas av de transaktioner som ändrar statens förmögenhetsställning är det finansiella sparandet betydligt mindre negativt än budgetsaldot En viktig förklaring är att Riksgäldens lån till Riksbanken för Tabell 7. Statsbudgetens saldo och finansiellt sparande Utfall Prognos Diff. från sep.prog. Miljarder kronor Statsbudgetens saldo 135,2-176,8-69,7-25,8-6,9 40,1 0,0 24,0 0,0 4,6 5,2 Avgränsningar -67,5 113,8 5,3 2,6 0,5 3,1 0,0-24,3-2,5 1,3-2,6 Försäljning av aktier m.m. -74,8-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära utdelningar -5,1-4,3-5,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 Delar av Riksgäldens nettoutlåning 8,5 107,0 15,6 5,1 4,0 3,5 0,0-25,8 4,1 0,7 0,0 varav CSN studielån 5,1 5,7 7,1 7,1 6,2 6,0 0,0 0,2 1,3 1,2 0,1 varav Kapitaltillskott till banker (Stabilitetsfonden) 5,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Lån till Svensk Exportkredit (SEK) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Lån till Island 1,3 3,7 0,0-3,9 3,7 0,0 0,0 varav Lån till Lettland 7,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Lån till Riksbanken 97,0 0,0-3,0 0,0 0,0 0,0 Övriga avgränsningar 3,9 11,1-4,4-2,5-3,5-0,4 0,0 1,6-0,7 0,6-2,6 varav Räntor, kursdifferenser, swappar m.m. -2,5 9,4-3,7-2,2-2,7-0,2 0,0-0,4 0,1 0,8-2,5 Periodiseringar -25,4 20,7-16,7-13,9 6,6 2,2-4,6 15,6-2,2 5,3 8,2 varav Periodisering av skatter -22,0 11,7 3,8-13,4 3,6 2,2-4,6 3,6-0,4 3,6 3,8 varav Periodisering av räntor -3,4-4,0-7,5-0,5 3,0 0,0 0,0 6,0 4,2 1,7 4,4 varav Periodisering kommunbidrag 13,0-13,0 0,0 6,0-6,0 0,0 0,0 Övrigt 0,7-0,7-0,7-0,7-0,7-0,7 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Residual 1,4 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande i staten 43,0-43,0-81,8-37,8-0,5 44,7-2,2 15,4-4,7 11,3 10,8 Procent av BNP 1,4-1,4-2,6-1,1 0,0 1,2-0,1 0,5-0,1 0,4 0,3 Sep.prog. = ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). 22

23 statens finanser att återställa valutareserven, belastar statsbudgeten med 97 miljarder kronor men påverkar inte det finansiella sparandet. Medan lånebehovet är som störst 2009 bedöms alltså statens finansiella sparande vara som lägst Orsaken är dels det ovan nämnda, dels att kommuntillskotten redovisas olika för budgetsaldot och det finansiella sparandet. Eftersom utbetalning av de i vår- och hösttilläggsbudgeterna anvisade kommuntillskotten i huvudsak sker 2009 ökar detta lånebehovet i år. I det finansiella sparande periodiseras dessa 13 miljarder kronor till 2010 eftersom beloppet är avsett att användas under nästa år. Figur 11. Statsskuld och skuldkvot Statsskuld Miljarder kronor Statsskuld (konsoliderad) Skuldkvot Procent av BNP Skuldkvot Tabell 8. Jämförelse av statens finansiella sparande mellan ESV:s och regeringens prognoser Miljarder kronor Finansiellt sparande enligt ESV 43,0-43,0-81,8-37,8-0,5 Finansiellt sparande i Bprop ,0-63,0-109,0-68,0-32,0 Differens -2,0 20,0 27,2 30,2 31,5 Procent av BNP 0,0 0,6 0,9 0,9 0,9 I förhållande till regeringens beräkning bedömer ESV att det finansiella sparandet blir betydligt mindre negativt hela perioden. I huvudsak förklaras detta av den starkare makrobilden, vilket medför lägre arbetsmarknadsutgifter och högre skatteintäkter. Jämfört med ESV:s septemberprognos förbättras det finansiella sparandet 2009 med drygt 15 miljarder kronor, medan statsbudgetens saldo förbättras med 24 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av en lägre nettoutlåning, något som förbättrar budgetsaldot men lämnar det finansiella sparandet opåverkat. Svag ökning av statsskulden De kraftiga budgetunderskotten medför ett ökat lånebehov och därmed högre statsskuld. Först 2013 minskar statsskulden återigen - samma år som budgeten visar ett positivt saldo. För 2013 bedöms statsskulden överstiga 2008 års nivå med 74 miljarder kronor, vilket ändå får anses litet i sammanhanget. Jämfört med ESV:s bedömning i september väntas statsskulden bli miljarder kronor lägre per år med anledning av den mindre negativa utvecklingen. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i relation till BNP, visar en svag ökning i början av prognosperioden. Därefter sjunker den och bedöms 2013 bli rekordlåg, strax över 31 procent. Så låg skuldkvot har statsfinanserna inte uppvisat sedan 1970-talet. Den relativt oförändrade skuldkvoten under perioden kan förklaras av i grunden stabila finanser. Det lån som Riksbanken tagit i Riksgälden under 2009, 97 miljarder kronor, höjer skuldkvoten med 3 procentenheter från och med 2009 och förklarar därmed en stor del av ökningen. Riksbankslånet obeaktat skulle skuldkvoten till och med minska något 2009, öka svagt 2010, för att sedan sjunka till cirka 29 procent Puckeln på skuldkvotskurvan beror alltså nästan enbart på Riksbankslånet. Vilka faktorer påverkar statsskulden? Nedan följer de faktorer som har betydelse för statsskuldens storlek: Budgetsaldot, det vill säga statens lånebehov. Ett positivt saldo minskar skulden och ett negativt ökar den. Detta är den absolut viktigaste förklaringen till statsskuldens förändring. Stora poster som belastar budgeten tillfälligt, såsom Riksbankens lån i Riksgälden 2009, ökar statsskulden. När lånet senare återbetalas minskar lånebehovet med motsvarande belopp och därmed statsskulden. Skulddispositioner m.m., till exempel orealiserade valutakursdifferenser och förändring av kortfristiga placeringar. För ytterligare poster se tabell i appendix. 23

24 statens finanser Medan lånebehovet uppgår till hela 177 miljarder kronor 2009, begränsas ökningen av statsskulden till 62 miljarder kronor. Skillnaden förklaras framför allt av att Riksgälden vid utgången av 2008 hade ovanligt stora kortfristiga placeringar som 2009 kan användas för finansiering av lånebehovet. Dessa placeringar uppstod eftersom likviden vid försäljningen av Vin & Sprit (USD och EURO) inte hann användas för amortering av lån under Placeringarna ökade också då extra emissioner av statsskuldväxlar genomfördes för att lugna den oroliga finansmarknaden. Vidare medför förstärkningen av kronan 2009 att orealiserade valutakursvinster uppstår, vilket drar ned skulden utan att påverka lånebehovet. För 2010 motsvarar dock ökningen av statsskulden i högre grad lånebehovet (för vidare information se appendix om lånebehov och statsskuld). 24

25 den kommunala sektorns finanser Den kommunala sektorns finanser Statligt tillskott mildrar konjunktureffekterna Konjunkturnedgången medför en långsam resurstillväxt för kommunsektorn, varför en period med ansträngda finanser är att vänta. En kraftigare budgetåtstramning inom kommunsektorn har kunnat hejdas då en betydande del av den expansiva finanspolitiken har riktats mot kommuner och landsting, i form av höjda statsbidrag. Endast ett mindre antal kommuner och landsting kommer att höja sina skattesatser Utan de höjda statsbidragen skulle skattehöjningarna redan 2010 sannolikt bli fler och större och de kommunala personalminskningarna hade varit mer utbredda. Således verkar den statliga politiken, ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv, ha varit lyckosam, då färre kommunalt sysselsatta samt högre kommunalskatter ytterligare skulle förstärka konjunkturnedgången. I ett snävare kommunalekonomiskt perspektiv ser åren framöver ändå problematiska ut. Flera kommuner och landsting väntas närma sig negativa resultat redan 2009 och sannolikt kommer ett ökande antal att få svårigheter att leva upp till balanskravet de närmaste åren 5. Den svaga resurstillväxten leder till en inbromsning av konsumtionen och till flerårigt låga utgiftsökningar. Detta håller tillbaka försämringen av det finansiella sparandet i kommunsektorn. Den konjunkturella återhämtning som förutses medför en successiv förstärkning av det kommunala skatteunderlaget. De tillfälliga höjningarna av statsbidragen avseende 2010 upphör dock, vilket håller tillbaka inkomstökningen I frånvaro av ytterligare resursförstärkningar pekar analysen på stigande kommunala underskott mot slutet av perioden om inte utgifterna hålls tillbaka. 4 ESV räknar med att den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen (kommuner och landsting) stiger med 0,05 procentenheter Se faktaruta om balanskravet i Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna September Minskande sysselsättning försvagar skatteinkomsterna Den fördröjning med vilken konjunkturnedgången drabbar sysselsättningen och därmed det kommunala skatteunderlaget medför att antalet arbetade timmar väntas minska kraftigt också mellan 2009 och Basen för den kommunala beskattningen minskar således två år i följd. Sysselsättningen väntas ännu 2013 inte ha återhämtat sig till den nivå som rådde innan 2008 års kraftiga konjunkturnedgång. Lågkonjunkturen får därmed en långdragen negativ inverkan på den kommunala skattebasen. Figur 12. Lönesumman och det kommunala skatteunderlaget Procent Skatteunderlag Lönesumma Procent 8 Sysselsättningsminskningen medför ovanligt låg lönesummetillväxt 2009 och Låga löneökningar håller också tillbaka lönesummetillväxten, varför det kommunala skatteunderlaget i nominella termer växer långsamt hela perioden. Lönesummans betydelse för den kommunala beskattningen är mycket stor och den konjunkturella variation som skatteinkomsterna uppvisar beror framför allt på växlingar i lönesummans årliga förändring. Den fortsatt låga ökningstakt av lönerna som bedöms för 2010 och framåt håller tillbaka de kommunala skatteinkomsterna. Då relativlönerna mellan kommunsektorn och övriga sektorer på arbetsmarknaden i stort förväntas vara oförändrade får den allt lägre löneökningstakten dock inte någon större betydelse för den kommunala ekonomin, eftersom lönekostnader för den egna personalen också kommer att öka i långsammare takt

26 den kommunala sektorns finanser Något som motverkar den svaga lönesummeutvecklingen är en relativt snabb ökning av de beskattningsbara hushållstransfereringar som ingår i skatteunderlaget. Dessa inkomster får en extra skjuts av lågkonjunkturen då stigande arbetslöshet också medför ökade utbetalningar av arbetslöshetsersättningar. Nettoeffekten på skatteinkomsterna är emellertid negativ eftersom bidragsutbetalningarna understiger de ordinarie löneinkomsterna. Trendmässigt utgör även stigande pensionsutbetalningar en viktig faktor för stigande transfereringsinkomster, vilka är föremål för kommunal beskattning. Vill man i stället uppskatta det reala värdet av skatteinkomsterna måste löne- och prisökningar inom kommunsektorn beaktas. En fastprisberäkning av skatteunderlaget visar att skatteinkomsterna i reala termer minskar 2009 och Åren 2012 och 2013 beräknas skatteinkomsterna i reala termer åter stiga med cirka 1 procent årligen. Figur 13. Skatte- och totala inkomster i kommunsektorn, fasta priser Procent 4 Procent 4 höjningar stiger statsbidragen kraftigt mellan 2009 och 2010, med 25 miljarder kronor. Detta är en av huvudförklaringarna till att inkomsterna i kommunsektorn 2010 totalt sett ökar även i reala termer, trots en real minskning av skatteinkomsterna. När de tillfälliga höjningarna av statsbidragen, främst de s.k. konjunkturstöden, dras tillbaka 2011 minskar statsbidragen med 14 miljarder kronor, vilket håller tillbaka de totala inkomsterna. Den kommunala skattekvoten Den offentliga sektorns totala skatteinkomster som andel av BNP, den så kallade skattekvoten, beskriver det svenska skattetrycket. Skattekvoten har sjunkit fyra år i följd, bland annat som följd av sänkta och slopade skatter samt skattereduktioner. Samma minskning gäller inte den kommunala beskattningen i förhållande till BNP. Den kommunala skattekvoten har i stället stigit 2008 och 2009, oavsett om man betraktar enbart kommunalskatten eller om man även inkluderar den beskattning som går via statsbudgeten, dvs. statsbidragen. Under prognosperioden ligger den totala skattekvoten stilla medan den kommunala skattekvoten minskar något. 2 2 Figur 14. Det totala skattetrycket och den kommunala skattekvoten 0 0 Procent av BNP Procent av BNP Inkomstskatt Totala inkomster Sällan brukar den samhällsekonomiska utvecklingen medföra att skatteinkomsterna realt minskar i värde. Detta sker 2009 och 2010, som följd av minskande sysselsättning. Kraftigt ökade statsbidrag motverkar detta Den svaga utvecklingen av skatteinkomsterna balanseras av de höjda statsbidragen i budgetpropositionen för Tillsammans med tidigare beslutade Den offentliga sektorns skatter Kommunalskatt Kommunalskatt och statsbidrag Medan det totala skattetrycket har minskat under senare år har de kommunala skatteinkomsterna som andel av BNP snarare ökat

27 den kommunala sektorns finanser Figur 15. Finansiellt sparande i kommunsektorn Miljarder k Miljarder kronor Procent av BNP Procent Det finansiella sparandet i kommuner och landsting blir i år negativt. Stora höjningar av statsbidragen 2010 samt en kommunal åtstramning hejdar annars stigande underskott. 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6 Ansträngda finanser medför långsam konsumtionstillväxt Sammanfattningsvis finns faktorer som pekar åt olika håll när det gäller hur konsumtion och sysselsättning i kommunsektorn kommer att utvecklas de närmsta åren. Å ena sidan har det senaste dryga året upplevts som krisartat när skatteprognoserna efter hand reviderats ned i sällan skådad omfattning. Påbörjade och beslutade besparingsåtgärder tillsammans med den finansiella restriktion som balanskravet innebär talar således för en rätt blygsam volymökning de närmaste åren. Å andra sidan har valår, som 2010, i regel också medfört expansiva budgetar hos kommuner och landsting. I år beräknas den kommunala konsumtionen växa med 1,2 procent (kalenderkorrigerat). Därmed blir utvecklingen under 2009 inte alls så negativ som tidigare befarades. Det innebär dock en viss inbromsning i konsumtionstillväxten jämfört med utvecklingen mellan 2007 och 2008 (1,5 procent). ESV räknar med att påbörjade besparingar i hög grad kommer att fullföljas, trots budgetpropositionens ytterligare tillskott av statsbidrag. Besparingsprogram sjösatta under 2009 kommer så småningom att få effekter, även om dessa ännu inte syns tydligt i preliminära utfall. Besparingsåtgärderna under 2009 kommer emellertid även att få en återhållande inverkan på utgifterna Perioden kommer att präglas av stora ansträngningar för att leva upp till balanskravet. Kommuner och landsting väntas föra en återhållsam politik, vilket kommer att synas som en låg konsumtionstillväxt: i genomsnitt 0,3 procent per år Beaktas den demografiska utvecklingen för prognosperioden bedöms en oförändrad konsumtion per capita kräva årliga volymökningar om i genomsnitt 0,5 procent. Den återhållsamma konsumtionstillväxten samt de förhöjda statsbidragen innebär att många kommuner undviker en situation med stora underskott. Trots att konjunkturförstärkningen successivt börjar synas i form av snabbare skatteinkomstökningar kan de kommunala finanserna sammantaget komma att visa underskott tillfälligtvis Figur 16. Kommunal konsumtionstillväxt Index 100 = Kalkyl Demografi Trend Index 100 = 2009 Den kommunala konsumtionen ökar i genomsnitt i takt med demografin. Efter några svåra år och en period av rationaliseringar och budgetdisciplin, samt på vissa håll nedskärningar, antas konsumtionen växa snabbare 2013, mer i linje med den långsiktiga trenden. ESV räknar dock med att kommuner och landsting kommer att agera för att leva upp till balanskravet. Höjda kommunalskatter, högre produktivitet och minskad kommunal konsumtion är tre möjliga vägar. I kalkylerna har ESV valt att illustrera detta genom en ospecificerad förstärkning av de kommunala budgetarna 2012 och

28 den kommunala sektorns finanser Tabell 9. Inkomster och utgifter i kommunal sektor Utfall Prognos Miljarder kronor Inkomster 728,9 736,8 772,4 780,5 801,4 831,5 varav inkomstskatt 503,4 512,4 517,4 530,3 546,4 569,3 varav fastighetsavgift 12,5 14,0 14,5 15,0 16,0 16,9 varav statsbidrag exkl. moms 111,0 112,3 137,2 123,6 121,0 120,4 Utgifter 723,6 743,3 762,8 785,6 812,4 846,7 varav konsumtionsutgifter 613,9 635,6 650,8 665,8 682,8 711,7 volymökning i procent 1,5 1,2 0,4 0,2 0,4 1,0 Ospecificerad budgetförstärkning/besparing ,0 15,0 Finansiellt sparande 5,3-6,5 9,6-5,1 0,0-0,2 Bprop=Regeringens prognos i budgetpropositionen för Konsumtionsutgifternas volymökning avser kalenderkorrigerade värden. 28

29 Ålderspensionssystemets finanser Ålderspensionssystemets finanser Små överskott från och med 2009 Ålderspensionssystemets finansiella sparande försämras kraftigt för åren framöver. Sedan 2002 har ålderspensionssystemet visat stora överskott, men 2009 dämpas överskottet och blir sedan litet under prognosperioden. Det sämre läget på arbetsmarknaden medför lägre sysselsättning och därmed en svag ökning av inkomsterna till ålderspensionssystemet. Samtidigt ökar utgifterna på grund av att antalet ålderspensionärer blir fler. Figur 17. Finansiellt sparande för ålderspensionssystemet 6 Miljarder kronor Procent av BNP Inkomsterna växer svagt när arbetsmarknaden försämras Inkomsterna växer framför allt i takt med att större pensionsavgifter betalas in till systemet. Därför ökar inkomsterna när sysselsättningen stiger. Inkomsterna påverkas även till viss del av den globala börsutvecklingen eftersom värdeutvecklingen på AP-fondernas tillgångar är beroende av denna. För 2009 och 2010 väntas sysselsättningen minska varför avgiftsinkomsterna till ålderspensionssystemet växer svagt dessa år. Åren stiger inkomsterna snabbare som följd av successivt starkare sysselsättningstillväxt. I jämförelse med regeringens beräkning i budgetpropositionen för 2010 räknar ESV med att pensionssystemets inkomster växer snabbare eftersom vi räknar med en starkare lönesummeutveckling. Av samma anledning beräknas inkomsterna växa snabbare jämfört med septemberprognosen. Detta gör att ålderpensionssystemet visar små överskott för hela perioden i stället för underskott, vilket då var fallet. Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet Finansiellt sparande i procent av BNP Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet försämras kraftigt åren framöver beroende på att inkomsterna utvecklas betydligt svagare än tidigare år. 6 Förklaringen till det negativa sparandet beror på stora överföringar från ålderspensionssystemet till statsbudgeten, som en följd av det nya pensionssystemet. 29

30 ålderspensionssystemets finanser Tabell 10. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet, Utfall Prognos Diff. från Bprop. Miljarder kronor Inkomster 210,0 222,5 233,4 224,6 229,5 236,2 243,7 255,3-1,4 2,5 5,2 4,7 Avgifter 186,1 192,9 202,3 201,9 204,9 209,9 215,6 224,7-0,1 2,9 3,9 3,6 Socialförsäkringsavgifter 159,6 168,9 178,1 179,1 181,7 187,4 194,3 203, Arbetsgivaravgifter 79,6 84,9 90,0 89,4 90,7 93,5 97,1 101, Allmän pensionsavgift 77,3 81,1 85,2 86,7 88,0 90,8 94,0 98, Egenavgifter 2,7 2,9 2,9 3,0 3,0 3,1 3,2 3, Statliga ålderspensionsavgifter 26,5 23,9 24,2 22,8 23,2 22,5 21,3 21, Räntor, utdelningar m.m. 23,8 29,7 31,1 22,7 24,6 26,3 28,1 30,6-1,3-0,4 1,3 1,1 Utgifter 179,8 189,1 202,0 221,2 224,4 229,6 238,9 254,0 1,2 0,9-1,0-2,8 Pensioner 176,2 185,7 199,2 217,5 220,6 225,7 235,0 249,9 0,1-0,2-2,1-3,9 Överföring till staten 1,2 0,8 0,6 1,1 1,1 1,1 1,1 1, Övriga utgifter 2,4 2,6 2,2 2,6 2,8 2,8 2,8 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande 30,2 33,5 31,4 3,5 5,1 6,6 4,7 1,3-2,5 1,6 6,2 7,5 Bprop=Regeringens prognos/beräkning i budgetpropositionen för Pensioner och övriga utgifter utgör tillsammans de ålderspensionsutgifter som ingår under utgiftstaket. Utgifterna växer då antalet pensionärer blir fler Antalet ålderspensionärer blir fler på grund av den demografiska utvecklingen. En allt större andel av dessa får inkomstpension. I december 2009 beräknas personer ha inkomstpension och i december 2013 beräknas antalet ha ökat till personer - en ökning med drygt 60 procent. Även den genomsnittliga pensionen ökar eftersom de nytillkomna pensionärerna i regel har högre pensionsgrundade inkomster än det nuvarande genomsnittet. Detta gör sammantaget att utgifterna för ålderspensionssystemet växer åren framöver. Utgifterna växer dock långsammare än de skulle ha gjort utan den automatiska balanseringen som är aktiv samtliga år. ESV räknar med att den automatiska balanseringen upphör Automatisk balansering Huvudprincipen i pensionssystemet är att inkomstpensionen räknas upp med en beräknad framtida snittinkomst. Denna princip har ett viktigt undantag: Om pensionssystemets tillgångar inte täcker pensionssystemets skulder utlöses den så kallade automatiska balanseringen. I stället för inkomstindex används då ett så kallat balansindex för att räkna upp pensionerna. Uppräkningen av ålderspensionerna blir då långsammare och framtida obalanser med åtföljande underskott i pensionssystemet kan undvikas. Balanseringen kommer att aktiveras för första gången 2010 då balanstalet blir mindre än 1 (0,9826). 30

31 Ålderspensionssystemets finanser Figur 18. Pensionssystemets utgifter Miljarder kronor Med automatisk balansering (ESV) Regeringens beräkning Utan automatisk balansering (ESV) Miljarder kronor Jämfört med regeringens prognos ESV räknar med att pensionsutgifterna 2011 och 2012 blir 2 respektive 4 miljarder kronor lägre än vad regeringen gör i budgetpropositionen. Detta trots att regeringen räknar med en svagare utveckling av balansindex än ESV. Anledningen är regeringens beräkningstekniska antagande som begränsar pensionsminskningen 2011 och 2012, se nedan. Riksdagen har den 21 oktober sagt ja till det regeringsförslag som går ut på att den automatiska balanseringen ska bli mindre känslig för stora svängningar på kort sikt. Beslutet innebär att vid beräkningen av balanstalet ska AP-fondernas värde beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren. Tidigare användes marknadsvärdet för det senaste året. Beslutet gäller från den 25 november 2009 och tillämpas för första gången när balanstalet fastställs för Detta har regeringen tagit hänsyn till i sina beräkningar men de gör dessutom ett beräkningstekniskt antagande för 2011 och Ålderspensionssystemets utgifter antas i regeringens prognos beräkningstekniskt vara cirka 6,5 miljarder kronor högre 2011 och 2012 än de skulle ha varit om de bara räknats upp med balansindex. Detta antagande görs i avvaktan på att Pensionsgruppen och Försäkringskassan undersöker möjligheten att införa någon form av ytterligare begränsningsregel som skulle kunna förhindra alltför stora variationer i pensionerna. Ny information sedan septemberprognosen I denna beräkning väntas pensionsutgifterna bli högre 2011 men lägre 2012 jämfört med ESV:s september prognos. De högre utgifterna 2011 beror på en högre inkomstindexering vilket också höjer balansindex. För 2012 motverkas dock den starkare uppräkningen av pensionerna av att balanstalet har skrivits ned. Orsaken till detta är en kraftig höjning av inkomstindex 2011, vilket påverkar pensionsskulden, som därigenom blir större. 31

32 32

33 de offentliga finanserna och överskottsmålet De offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen Det finanspolitiska ramverket innehåller tre budgetpolitiska mål. Överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande Utgiftstak för de statliga utgifterna och ålderspensionssystemet Det kommunala balanskravet I detta avsnitt utvärderas inledningsvis måluppfyllelsen avseende det förstnämnda målet. De takbegränsade utgifternas förhållande till utgiftstaket kommenteras i anslutning till detta avsnitt och balanskravet i avsnittet om den kommunala sektorns finanser. Starkare offentligt finansiellt sparande Den offentliga sektorns finansiella sparande är summan av det finansiella sparandet i staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Sedan början av 1990-talet har det offentliga sparandet stärkts påtagligt via främst ett ökat sparande i staten. Den starka utvecklingen för det finansiella sparandet är till stora delar ett resultat av en uppstramad budgetprocess samt införandet av ett finanspolitiskt ramverk med utgiftstak för de statliga utgifterna och överskottsmål för den offentliga sektorn. Även balanskravet för kommunsektorn, sedan dess införande 2000, har bidragit till en uppstramning av de offentliga finanserna som helhet. Figur 19. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer Procent av BNP Procent av BNP Kommunsektorn Ålderspensionssystemet Staten Den kraftiga inbromsningen i ekonomin under slutet av 2008 har medfört att den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas påtagligt mellan 2008 och Försvagningen uppgår till drygt 4 procent av BNP. Också nästa år försvagas sparandet, vilket främst är en följd av den expansiva finanspolitiken i budgetpropositionen för Konjunkturutsikterna framöver ser emellertid ljusare ut, vilket bidrar till att det finansiella sparandet stärks perioden Tabell 11. Det finansiella sparandet i offentlig sektor Miljarder kronor och procent av BNP Offentlig sektor, mdkr procent av BNP 3,8 2,5-1,5-2,1-1,1 0,1 1,3 varav Staten, mdkr procent av BNP 2,4 1,4-1,4-2,6-1,1 0,0 1,2 Kommunsektorn, mdkr procent av BNP 0,3 0,2-0,2 0,3-0,2 0,0 0,0 Ålderspensionssystemet, mdkr procent av BNP 1,1 1,0 0,1 0,2 0,2 0,1 0,0 33

34 de offentliga finanserna och överskottsmålet Förstärkningen av den offentliga sektorns finansiella sparande från och med 2011 sker genom att statens finansiella sparande ökar starkt. Förstärkningen av statens finansiella sparande är delvis en följd av att BNP ökar snabbare än den potentiella tillväxttakten, men förstärkningen sker också som ett resultat av regeländringar på sjukförsäkringsområdet och av att de tillfälliga tillskotten till kommunsektorn upphör. Därtill stärks statens finansiella sparande, i avsaknad av regeländringar, med cirka 0,4 procent av BNP (grovt räknat) från ett år till ett annat. Denna effekt uppkommer genom att skatteintäkterna växer i takt med ekonomin som helhet men utgifterna följer det regelverk som finns för uppräkning av de statliga utgifterna, vilket vanligtvis innebär att de statliga utgifterna sjunker som andel av BNP. Ålderspensionssystemet ger under prognosperioden ett svagt positivt bidrag till den offentliga sektorns finansiella sparande medan kommunsektorns sparande, som i genomsnitt är nära noll, inte bidrar till det finansiella sparandet i den offentliga sektorn som helhet. Överskottsmålet Hur överskottsmålet ska följas upp är inte helt självklart då det inte finns någon tydlig definition av vad som utgör en konjunkturcykel. Oavsett hur konjunkturcykeln definieras är den gängse beskrivningen att cykelns längd varierar, vilket komplicerar analysen. I praktiken förekommer ett antal olika metoder för uppföljning av målet. I huvudsak bygger de metoder som förekommer antingen på olika genomsnitt för det finansiella sparandet eller på teoretiska begrepp som konjunkturjusterat sparande. I det senare fallet studeras, i stället för det (faktiska) finansiella sparandet, konstruerade sparandebegrepp, vilka inbegriper olika typer av justeringar: rensningar för engångs- och extraordinära effekter samt justeringar för konjunkturläget. Överskottsmålet en kort bakgrund År 2000 infördes ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Målet avser det finansiella sparandet för hela den offentliga sektorn statlig och kommunal sektor samt ålderspensionssystemet. Överskottsmålet innebär att överskottet, det finansiella sparandet, ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet avser ett genomsnitt över tiden motiveras av att finanspolitiken skulle riskera att bli procyklisk om målet skulle uppnås varje enskilt år. För närvarande använder regeringen tre indikatorer för att följa upp överskottsmålet. Det ackumulerade genomsnittliga finansiella sparandet från år 2000 då överskottsmålet infördes (2000-indikatorn) Ett sjuårigt glidande medelvärde för det finansiella sparandet, rensat för större engångseffekter (sjuårsindikatorn) Det strukturella finansiella sparandet (konjunkturjusterat sparande) Prognosen för samtliga indikatorer är betingade av att nuvarande regelverk inte ändras alls under perioden fram till Det innebär exempelvis: Inga tillskott till kommuner och landsting utöver vad som redan har beslutats Transfereringar som saknar automatisk indexering, såsom t.ex. barnbidrag, förblir nominellt oförändrade hela perioden Inga tillskott till statlig förvaltning utöver den indexering som sker via gällande regelverk Oförändrade regler för uttag av statlig skatt Indikatorernas eventuella avvikelser i förhållande till överskottsmålet bör tolkas med stor försiktighet, särskilt långt fram i prognoshorisonten, och ska inte ses som sparbeting eller reformutrymme. Framförallt gäller detta avvikelserna avseende genomsnittsindikatorerna. Enligt 2000-indikatorn klaras överskottsmålet medan värdet för indikatorn underskrider värdet 1 marginellt för perioden Sjuårsindikatorn, som genom sin konstruktion är mindre tillbakablickande än 2000-indikatorn, pekar 34

35 de offentliga finanserna och överskottsmålet Tabell 12. Indikatorer för måluppfyllelse av överskottsmålet Procent av BNP indikatorn 1,5 1,6 1,3 1,0 0,8 0,7 0,8 Sjuårsindikatorn 0,9 0,7 0,5 0,4 0,1 0,1 0,8 Konjunkturjusterat sparande 1,0 1,6 0,5-0,2 0,4 1,1 1,6 i huvudsak mot underskridanden av överskottsmålet under perioden. Indikatorvärdet ökar kraftigt 2013 (avseende det finansiella sparandet ) i förhållande till året innan. Att omslaget i denna indikator är så markant beror på att det från ett år till ett annat inte bara tillkommer ett år utan också faller bort ett. I sjuårsindikatorn för 2013 faller 2009 års negativa finansiella sparande bort medan 2016 års positiva finansiella sparande tillkommer 7. Sjuårsindikatorns relevans i nuläget kan ifrågasättas, då den till stor del byggs upp av år präglade av den rådande lågkonjunkturen. Den tredje indikatorn, det konjunkturjusterade sparandet, försvagas såväl 2009 som 2010 till följd av den expansiva finanspolitiken (se avsnittet om finanspolitikens inriktning). Det konjunkturjusterade sparandet underskrider därför överskottsmålet under treårsperioden Under de två sista prognosåren klaras emellertid överskottsmålet, mätt med det konjunkturjusterade sparandet. Som tidigare nämnts är detta överskridande betingat av ett oförändrat regelverk ända fram till Det bör påpekas att nivån på det konjunkturjusterade sparandet är svårbedömd. Den statistiska metod som ligger till grund för beräkningen av potentiell BNP har exempelvis svårt att fånga upp strukturella förändringar. Det är fullt tänkbart att den finansiella krisen och lågkonjunkturen får mer bestående effekter på produktionen genom lägre kapitalintensitet, svagare produktivitet och utslagning av arbetskraft. Det kan heller inte uteslutas att den potentiella produktionen och det konjunkturjusterade sparandet är något underskattat. Den finanspolitiska inriktningen under senare år har till stora delar syftat till att påverka det långsiktiga arbetsutbudet. Effekterna av detta borde synas, åtminstone delvis, under prognosperioden även om lågkonjunkturen kanske till stora delar medför en förskjutning av effekterna till efter Det är mot bakgrund av dessa osäkerheter som den framtid finanspolitiken måste föras. Finanspolitikens inriktning Budgetpropositionen för 2010 var expansiv i sin karaktär med bland annat förslag om utvidgat jobbskatteavdrag (steg 4) och ökade statsbidrag till kommunerna. Från att tidigare ha betraktats som ett år med neutral finanspolitik bedöms nu den aktiva finanspolitiken vara nästan lika expansiv som 2009 (se figur 20 och 21). Den årsvisa förändringen i den offentliga sektorns finansiella sparande är en indikator på de offentliga finansernas effekt på efterfrågan i ekonomin. Det är en på många sätt trubbig indikator då effekten på efterfrågan i verkligheten är beroende av innehållet i de finanspolitiska åtgärderna. Exempelvis är det rimligt att anta att skattesänkningar riktade till grupper med hög konsumtionsbenägenhet ger en större effekt på efterfrågan än skattesänkningar riktade till grupper med låg konsumtionsbenägenhet. Figur 20. Automatiska stabilisatorer och aktiv finanspolitik effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP Automatiska stabilisatorer Aktiv finanspolitik Procent av BNP För att kunna beräkna sjuårsindikatorn för har det varit nödvändigt att göra schablonmässiga prognoser på det offentligfinansiella sparandet I prognosen antas sparandet öka årligen genom att statens finanser stärks i frånvaro av tillkommande känd finanspolitik. 8 Med aktiv finanspolitik avses i huvudsak de åtstramande effekterna av oförändrade regler i skatte- och transfereringssystemen. 35

36 de offentliga finanserna och överskottsmålet De bakomliggande orsakerna till att den offentliga sektorns finansiella sparande förändras från ett år till ett annat kan delas in i två huvudkategorier: Automatiska effekter som följer av skatteoch bidragssystemen, så kallade automatiska stabilisatorer Tillkommande effekter genom politiska beslut, så kallad aktiv eller diskretionär finanspolitik All förändring av det offentliga finansiella sparandet som inte låter sig förklaras av konjunkturutvecklingen betraktas i kalkylen som aktiv finanspolitik. Men om man jämför de belopp som finns angivna i budgetpropositionen för 2010 med den årsvisa förändringen av det konjunkturjusterade sparandet framträder vissa skillnader. Tabell 13. Olika mått på finanspolitikens inriktning Miljarder kronor Uppsummering av olika åtgärder, Bprop Årsvis förändring av det konj justerade sparandet I tabellen anges tecknet i enlighet med den riktning som det offentliga sparandet påverkas av regeländringarna. Källor: Budgetpropositionen för 2010 (sidan 274) samt ESV:s prognos för det konjunkturjusterade sparandet. Det finns en rad anledningar till de olika uppskattningarna av finanspolitikens inriktning. Bland annat förklaras skillnaderna av att det konjunkturjusterade sparandet också påverkas av effekter kopplade till räntekostnadsutvecklingen och förändringar i kommunsektorns och ålderspensionssystemets finansiella sparande. Även de finansiella effekterna av beteendeförändringar ibland kopplade till regeländringar och ibland med fördröjning i förhållande till tidpunkten för regeländringen påverkar det konjunkturjusterade sparandet på ett sätt som avviker från summeringen av åtgärderna i budgetpropositionen. Figur 21. Aktiv finanspolitik Förändring konjunkturjusterat sparande Finanspolitik Åtstramande Expansiv Förändring gap mot trend-bnp Fallande Stigande Resursutnyttjande Försvagningen av det offentliga finansiella sparandet mellan 2008 och 2009 uppgår till drygt 4 procent av BNP. En dryg fjärdedel av försvagningen beror på aktiv finanspolitik och närmare tre fjärdedelar kommer av inbromsningen i ekonomin, vilket via de automatiska stabilisatorerna har stor påverkan på de offentliga finanserna. Det offentliga finansiella sparandet försvagas 2010 som en konsekvens av den expansiva finanspolitiken som presenterades i den senaste budgetpropositionen. Under perioden stärks sparandet kontinuerligt med i genomsnitt 40 miljarder kronor årligen. Denna förstärkning är dels en effekt av att ekonomin återhämtar sig och tar fart, dels en effekt av regeländringar på sjukskrivningsområdet och att de tillfälliga tillskotten till kommunsektorn upphör. Därtill finns en effekt av att de offentliga finanserna stärks i frånvaro av regeländringar. Den sistnämnda effekten uppstår exempelvis genom att den automatiska uppräkningen av de statliga förvaltningsutgifterna vanligtvis är lägre än den ekonomiska tillväxten. Som följd minskar de statliga utgifterna som andel av BNP. Då skatteintäkterna i frånvaro av regeländringar samtidigt utvecklas ungefär i takt med BNP innebär detta sammantaget att det finansiella sparandet stärks. Fortsatt god marginal till utgiftstaket De utgifter som redovisas under utgiftstaket, det vill säga samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntor m.m. samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten, håller god marginal till taket De utgifter som ökar mest är arbetsmarknadsutgifterna, genom att fler personer får arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under perioden, och det är på detta område utvecklingen är mest osäker

37 de offentliga finanserna och överskottsmålet Tabell 14. Uppföljning takbegränsade utgifter Utfall SB Prognos Diff. från Bprop. Diff. från sep.prog. Miljarder kronor Utgiftsområden exklusive UO ,1 732,6 742,0 766,8 766,3 764,7 765,7-13,3-16,4-19,9-18,8 1,0-0,4-10,7-13,7 Utgifter för ålderspensionssystemet 201,4 220,7 220,1 223,4 228,5 237,9 252,9 0,1-0,1-2,0-3,9 0,0-0,1 2,1 0,7 Summa takbegränsade utgifter 943,4 953,3 962,1 990,1 994,8 1002,6 1018,6-13,2-16,5-21,9-22,7 1,0-0,6-8,7-13,0 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 13,6 37,7 26,9 33,9 59,2 71,4 13,2 16,5 21,9 22,7-3,0 4,6 12,7 7,0 Marginal, % av utgiftstak 1,4 3,8 2,7 3,3 5,6 6,6 1,3 1,6 2,1 2,1-0,3 0,4 1,2 0,7 Takbegränsade utgifter, % av BNP 29,9 31,1 31,2 31,0 29,9 28,8 27,8-0,4-0,5-0,7-0,7 0,0-0,8-1,5-1,6 Utgiftstaket, % av BNP 30,3 32,4 32,1 32,1 31,7 30,8 32,1 32,1 31,7 30,8-0,1-0,7-1,1-1,4 SB=statsbudget för 2009, UO 26=Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Bprop=Regeringens prognos/beräkning i budgetpropositionen för Sep.prog=ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). ESV räknar med väsentligt lägre takbegränsade utgifter än regeringen gör i budgetpropositionen, vilket till stor del förklaras av att de makroekonomiska utsikterna är ljusare. Framför allt innebär det lägre arbetsmarknadsutgifter alla år. ESV bedömer dels en lägre nivå på arbetslösheten, dels att en lägre andel av de arbetslösa är berättigade till ersättning. Sedan ESV:s septemberprognos har den tidigare mycket goda marginalen till taket minskat något för Detta förklaras främst av det ytterligare bidraget till kommunerna. Att försämringen inte blir större beror på att utgifterna reviderats ned något på ett flertal områden. Åren hålls de takbegränsade utgifterna nere med anledning av en ny, lägre bedömning av arbetsmarknadsutgifterna. Ytterligare tillskott till kommunerna har dock en motverkande effekt. Sedan föregående prognos har kommunerna fått ytterligare 10 miljarder kronor i tillfälligt stöd att använda under Av detta belopp belastar 6 miljarder kronor statsbudgeten redan Tillsammans med tidigare tillskott på 7 miljarder kronor belastar således tillfälliga kommunstöd, avsedda för 2010, statsbudgeten 2009 med 13 miljarder kronor. Regeringen har i budgetpropositionen justerat utgiftstaken för En viktig orsak är den föreslagna regleringen av kommunbidraget från 2010 med anledning av höjt särskilt grundavdrag till pensionärer. Kommunerna kompenseras, med anledning av intäktsbortfallet, genom högre statsbidrag. Således bidrar denna justering inte till att öka marginalen eftersom utgifterna under utgiftsområde 25 ökar i motsvarande grad. För 2009 har en teknisk nedjustering av taket gjorts med 2 miljarder kronor på grund av övergången till kostnadsmässig anslagsredovisning. För 2012 gör regeringen en sänkning av taket med 10 miljarder kronor i förhållande till tidigare bedömning, för att markera stramheten i utgiftspolitiken. För en utförlig tabell över tekniska justeringar, se Appendix. De fleråriga utgiftstaken är ett instrument som inger trovärdighet för den ekonomiska politiken, bland annat genom att den främjar god budgetdisciplin. Systemet med utgiftstak har visat gynnsamma effekter på statsbudgetsutfallet sedan taket infördes. Användandet av utgiftstak är således ett viktigt budgetpolitiskt åtagande. Regeringen föreslår nu att det fleråriga utgiftstaket görs obligatoriskt (se faktaruta nedan). 37

38 de offentliga finanserna och överskottsmålet Proposition om obligatoriskt utgiftstak (prop. 2009/10:5) Regeringen lämnade i september 2009 ett lagförslag om att göra utgiftstak obligatoriskt och att det ska omfatta de tre följande åren. Lagändringen, som sker genom ett beslut om ändring i lagen om statsbudgeten, ska träda i kraft den 1 januari Förslaget är en del i regeringens översyn av det finanspolitiska ramverket. Konstitutionsutskottet föreslår i ett betänkande den 17 november 2009 att riksdagen beslutar lagändringarna. Statsfinansiellt innebär förslaget inga direkta effekter. Att reglera utgiftstaket i budgetlagen övervägdes redan inför införandet I stället valdes en prövoperiod med frivilligt utgiftstak, förespråkad av finans- och konstitutionsutskottet, innan riksdagen skulle ta ställning till ett obligatorium. Under de drygt 10 år som taket använts har det gett goda praktiska erfarenheter och bidragit till gynnsamma budgetmässiga resultat. En annan relevant aspekt är att det fått bred politisk acceptans. Användandet av ett utgiftstak för staten tydliggör att regeringen måste utgå från de budgetpolitiska målen och restriktionerna när den bereder och genomför sina förslag avseende statsbudgeten. Taket är också av avgörande betydelse för en god budgetdisciplin vid utformningen av statsbudgeten. Genom att fastställa utgiftstak för tre år framåt stärks det finanspolitiska ramverket, och det ger uttryck för budgetprocessens långsiktiga karaktär. När det gäller regeringens bedömning av nivån på utgiftstaket brukar de belysa två viktiga aspekter. Dels ska utgiftstaket fastställas på en nivå som är förenlig med överskottsmålet och en långsiktigt hållbar finanspolitik, dels ska utgiftstaket trendmässigt sjunka svagt som andel av BNP. Under 2009 stiger emellertid de takbegränsade utgifterna som andel av BNP, vilket förklaras av den negativa BNP-utvecklingen men även av stigande arbetsmarknadsutgifter. Åren sjunker andelen tillbaka i takt med att tillväxten stiger. De takbegränsade utgifterna som andel av BNP ligger 2012 en dryg procentenhet under nivån för Figur 22. Utgiftstak och takbegränsade utgifter Miljarder kronor Takbegränsade utgifter Procent av BNP Fastställda utgiftstak Procent 40 Utgiftsnivån under taket väntas även fortsättningsvis ge en god marginal under prognosperioden. För att täcka in normal osäkerhet i prognoserna för de takbegränsade utgifterna, rekommenderar regeringen och ESV en viss nivå på marginalen. Åren behövs minst 15, 21 respektive 32 miljarder kronor i osäkerhetsmarginal. Den återstående marginalen till taket efter att denna buffert dragits bort är 18, 38 respektive 39 miljarder kronor. För 2013 finns ingen bedömning av utgiftstaket. Den väntas presenteras i samband med regeringens vårproposition Behovet av en osäkerhetsmarginal Marginalen till utgiftstaket är i första hand till för att hantera den normala osäkerheten i beräkningarna. Bufferten ska täcka in den osäkerhet, och därmed risk för utgiftsökningar, som alltid finns i ekonomiska bedömningar inklusive risken att konjunkturen vänder nedåt snabbare och kraftigare än väntat. Den ska även täcka in andra slags osäkerheter, till exempel förändrade beteenden när det gäller nyttjandet av arbetslöshets- respektive sjukförsäkringssystemet. Vidare ska den täcka in osäkerheter i omvärlden. Marginalen ska även rymma eventuella beslut om utgiftsökningar som regeringen planerar. Den både av regeringen och ESV rekommenderade osäkerhetsmarginalen uppgår till 1 procent av de takbegränsade utgifterna i början av året, 1,5 procent kommande år, 2 procent andra året och 3 procent tredje året. Det stegvis ökande kravet på marginal beror på att osäkerheten kring utgiftsutvecklingen ökar med tiden. Rekommendationen om storleken på osäkerhetsmarginalen stödjer sig på utredningen Utvärdering och vidareutveckling av budgetprocessen (SOU 2000:61) samt på regeringens och ESV:s egna erfarenheter

39 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Statsbudgetens utgifter Finanskrisen och lågkonjunkturen sätter tydliga spår i statsbudgetens utgifter. Under 2009 ökar statsbudgetens totala utgifter med 126 miljarder kronor jämfört med Det är framför allt de extraordinära åtgärderna till följd av finanskrisen som förklarar denna ökning (se avsnittet om nettoutlåning och appendix om vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo). Under 2010 sjunker utgifterna med drygt 80 miljarder kronor då engångseffekterna blir väsentligt lägre. Bortsett från detta sker en nivåhöjning med 45 miljarder kronor jämfört med 2008, vilken till stor del kan förklaras av den försämrade konjunkturen. Resterande del av prognosperioden är förändringarna av statens totala utgifter små, vilket delvis förklaras av den återhämtning som sker i ekonomin. Däremot finns stora rörelser inom flera områden men dessa tar ut varandra på totalnivå. Arbetsmarknadsutgifterna ökar med 20 miljarder kronor under prognosperioden på grund av det försämrade arbetsmarknadsläget. Utgifterna är som högst 2011 för att därefter sjunka något i samband med att arbetslösheten minskar. Utgifterna för ohälsa minskar däremot med 22 miljarder kronor under prognosperioden. Andra utgifter som trendmässigt ökar under prognosperioden är utbildning och universitetsforskning, försvaret (bland annat på grund av uppräkning enligt försvarsprisindex) ekonomisk trygghet för familjer och barn (stigande medelersättning och fler uttagna dagar), hälsovård, sjukvård och social omsorg (ökade utgifter för tandvård och assistansersättning), rättsväsendet samt allmänna bidrag till kommuner. Statsskuldsräntorna samt utgifterna inom kommunikations- och näringslivsområdena ser ut att minska kraftigt under prognosperioden. Det beror dock främst på tillfälliga händelser under Då redovisades ett kapitaltillskott till stabilitetsfonden på 15 miljarder kronor under utgiftsområdet Statsskuldräntor m.m., vilket ledde till höga utgifter. Utgiftsområdet kommunikationer belastades med en extra amortering av infrastrukturlån på 25 miljarder kronor och inom näringslivsområdet gjordes engångsvisa kapitaltillskott på 8 miljarder kronor till Svensk Exportkredit, Almi och Fouriertransform. För realfördelade utgifter och en jämförelse mot föregående prognos , se appendix. Jämförelse med budgetpropositionen I förhållande till budgetpropositionen bedömer ESV att de totala utgifterna blir mellan miljarder kronor lägre per år för perioden De största skillnaderna återfinns inom arbetsmarknadsområdet, avgiften till EU samt Riksgäldens nettoutlåning där ESV har en lägre prognos än regeringen (för mer detaljerad information se respektive områdesavsnitt). 39

40 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Tabell 15. Statsbudgetens utgifter m.m och 2009 (2009 års struktur) Miljarder kronor Utfall Bprop. Prognos Utgiftsområde 2008 SB TB Diff. från sep. prog. Diff. från Bprop. 1 Rikets styrelse 11,0 12,4 0,2 12,5 12,1 0,0-0,4 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,4 11,9 0,1 12,1 12,0 0,0-0,1 3 Skatt, tull och exekution 9,4 9,5 0,1 9,3 9,5 0,1 0,2 4 Rättsväsendet 32,7 32,6 1,6 33,8 33,2 0,3-0,6 5 Internationell samverkan 1,8 1,6 0,2 1,8 1,8-0,1 0,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 43,0 44,7 0,0 42,3 42,1-0,8-0,3 7 Internationellt bistånd 27,5 30,1-0,3 30,3 29,2-0,5-1,1 8 Migration 6,1 5,9 0,3 6,4 6,4 0,1 0,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 49,1 54,8 1,0 54,0 53,1-0,3-0,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 115,9 113,9 1,0 110,7 110,0-1,0-0,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42,6 42,5 42,3 42,3 0,1 0,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 66,4 68,5 68,5 68,1-0,4-0,4 13 Integration och jämställdhet 5,0 5,5 5,5 5,3 0,0-0,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 47,8 55,9 12,7 64,9 59,5-3,2-5,5 15 Studiestöd 19,1 21,5 0,3 20,9 21,0 0,1 0,1 16 Utbildning och universitetsforskning 44,5 50,2 0,2 49,2 49,1-0,3-0,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10,1 10,3 0,0 10,2 10,2 0,0 0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 2,1 1,7 0,1 2,1 2,0 0,0-0,1 19 Regional tillväxt 2,8 3,5 3,2 3,1-0,1-0,1 20 Allmän miljö- och naturvård 4,7 5,3 0,0 5,2 5,1-0,1-0,1 21 Energi 2,1 2,8 0,0 3,1 2,8 0,1-0,3 22 Kommunikationer 61,5 40,2 1,9 42,0 41,2-0,2-0,9 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 16,5 17,6 0,1 17,0 15,7 0,1-1,3 24 Näringsliv 12,8 5,2 1,4 6,5 6,3-0,1-0,2 25 Allmänna bidrag till kommuner 64,8 67,0 14,5 81,6 81,6 7,0 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 48,2 33,9 37,5 37,3 0,8-0,2 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 31,5 19,9 3,9 19,9 19,2 0,1-0,7 Förändring av anslagsbehållningar -2,4 Summa utgiftsområden 790,3 766,4 39,1 792,9 779,3 1,8-13,5 Summa utgiftsområden exklusive räntor 742,1 732,6 39,1 755,3 742,0 1,0-13,3 Riksgäldskontorets nettoutlåning -27,9 11,0 122,8 113,0-27,6-9,7 Kassamässig korrigering 3,7 1,4-0,5-0,5 0,0 0,0 Totala utgifter 766,1 778,9 915,1 891,9-25,8-23,1 Totala inkomster 901,3 836,8 718,8 715,1-1,8-3,7 Budgetsaldo 135,2 57,9-196,3-176,8 24,0 19,4 Bprop=Regeringens prognos för 2009 i budgetpropositionen för Sep.prog=ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). 40 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

41 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Tabell 16. Statsbudgetens utgifter m.m (2010 års struktur) Miljarder kronor Bprop. Prognos Diff. från Bprop. Utgiftsområde Rikets styrelse 12,1 12,1 11,6 11,4 11,6 11,8-0,4-0,5-0,2-0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12,2 12,0 12,2 12,3 12,5 12,6-0,1 0,0 0,0 0,1 3 Skatt, tull och exekution 9,7 9,5 9,7 9,7 9,8 9,9 0,2 0,0-0,1-0,1 4 Rättsväsendet 35,8 33,2 35,1 36,4 37,3 38,0-0,6-0,7-0,5-0,1 5 Internationell samverkan 2,0 1,8 1,9 1,8 1,9 1,9 0,0-0,1 0,1 0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,5 42,1 46,1 46,7 47,3 47,9-0,3 0,6 0,3 0,2 7 Internationellt bistånd 27,0 29,2 26,9 29,2 30,6 32,4-1,1-0,1 1,1 1,2 8 Migration 5,8 6,4 6,1 5,7 5,4 5,1 0,0 0,4 0,1 0,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 58,7 53,1 57,3 58,6 60,1 61,6-0,9-1,4-1,4-1,2 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 101,7 110,0 101,6 95,9 93,6 94,1-0,7-0,1 1,2 3,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,5 42,3 41,4 40,8 40,2 40,1 0,1-0,1 0,5 0,8 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 69,9 68,1 69,7 71,2 72,8 75,1-0,4-0,2-0,3 0,0 13 Integration och jämställdhet 4,9 5,3 5,3 5,1 4,6 4,2-0,2 0,4 0,2-0,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 88,4 59,5 75,0 75,2 72,6 67,7-5,5-13,4-18,3-20,5 15 Studiestöd 24,1 21,5 23,1 22,4 21,3 21,7 0,1-1,0-0,8-0,5 16 Utbildning och universitetsforskning 53,6 48,6 52,8 53,2 52,7 51,5-0,1-0,7-0,4 1,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 11,4 10,2 11,3 11,6 11,7 10,6 0,1-0,1-0,1-0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1,5 2,0 1,5 1,1 1,0 1,0-0,1 0,0-0,1-0,1 19 Regional tillväxt 3,4 3,1 3,4 3,6 3,6 3,5-0,1 0,0 0,2 0,4 20 Allmän miljö- och naturvård 5,2 5,1 5,3 5,3 5,3 5,2-0,1 0,0 0,2 0,3 21 Energi 3,2 2,8 2,6 2,7 2,7 2,5-0,3-0,5-0,1 0,4 22 Kommunikationer 40,1 41,2 40,9 38,6 38,6 39,1-0,9 0,8-1,0-0,2 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19,1 15,7 18,5 17,6 17,4 17,5-1,3-0,6-0,3-0,2 24 Näringsliv 5,5 6,3 5,5 5,0 5,1 5,2-0,2 0,0 0,0 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 75,6 81,6 75,7 76,9 76,2 76,2 0,0 0,1 0,1 0,1 26 Statsskuldsräntor m.m. 23,2 37,3 21,0 32,9 39,3 40,8-0,2-2,1-1,2-1,4 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 29,7 19,2 26,4 28,2 28,9 29,4-0,7-3,3-2,7-4,0 Förändring av anslagsbehållningar -4,3 4,3 2,5 1,2 Summa utgiftsområden 806,3 779,3 787,8 799,3 804,0 806,5-13,5-18,5-21,1-20,1 Summa utgiftsområden exklusive räntor 783,1 742,0 766,8 766,3 764,7 765,7-13,3-16,4-19,9-18,8 Riksgäldskontorets nettoutlåning 21,6 113,0 21,6-12,9 4,2-0,5-9,7 0,0-3,8-3,0 Kassamässig korrigering 1,3-0,5 1,3 22,3 0,4 0,8 0,0 0,0 2,0 0,0 Totala utgifter 829,1 891,9 810,6 808,7 808,7 806,8-23,1-18,5-22,9-23,1 Totala inkomster 723,0 715,1 740,9 782,9 801,8 846,9-3,7 17,9 23,4 21,4 Budgetsaldo -106,1-176,8-69,7-25,8-6,9 40,1 19,4 36,4 46,3 44,5 Bprop=Regeringens prognos för 2009 och beräkning för i Budgetpropositionen

42 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Fortsatt satsning på brottsbekämpning Regeringens fortsatta satsning på brottsbekämpning medför kraftigt ökade utgifter för rättsväsendet, utgiftsområde 4, och påverkar de flesta av de myndigheter som ingår i rättskedjan. Genom att polisväsendet får utökade resurser kan fler brott klaras upp, vilket även medför ökade arbetsuppgifter för andra rättsskipande myndigheter som exempelvis Domstolsverket och Kriminalvården. Riksdagen har i höstens tilläggsbudget beslutat att ytterligare 1,4 miljarder kronor tillförs rättsväsendet 2009 och höjt utgiftsramen med 2,5 miljarder kronor Jämfört med regeringens beräkning i budgetpropositionen räknar ESV med lägre utgifter under hela prognosperioden. I vår bedömning räknar vi med att det kommer att ta längre tid att genomföra den ökade satsningen. Utgifterna har dock reviderats upp för hela perioden jämfört med ESV:s senaste beräkning. Lägre utgifter för ohälsa då många lämnar sjukförsäkringen Utgifterna för sjukförsäkringen, utgiftsområde 10, har minskat sedan Denna utveckling fortsätter för att 2012 stabilisera sig på en lägre nivå. Framför allt gäller detta utgifterna för sjukersättning (f.d. förtidspension). Utgifterna för sjukpenning minskar fram till Figur 23. Utgifter för sjukförsäkringen Miljarder kronor Procent Sjukpenning Sjuk- och aktivitetsersättning Procent av BNP Utgifterna för sjukförsäkringen har historiskt påverkats av flera faktorer, såsom regeländringar, förändrad attityd till sjukskrivningar och konjunktursvängningar. Till exempel ökade utgifterna kraftigt 1999 som följd av att sjuklöneperioden, de dagar som ar betsgivaren ersätter lönebortfallet, ändrades från 28 till 14 dagar. Samtidigt sänktes ersättningsnivån från 80 till 75 procent. 9 Andra exempel på regeländringar är de som får effekt under prognosperioden, vilka medför lägre utgifter både för sjukpenning och för sjukersättning. Regeländringar i sjukförsäkringen från den 1 juli 2008 Sjukpenningen begränsas till ett år och en förlängd sjukpenning om max 550 dagar införs. Detta innebär att ett stort antal personer blir utförsäkrade 2010 och sannolikt färre långa sjukskrivningar framöver. En rehabiliteringskedja för bedömning av arbetsförmåga införs. Tidsbegränsad sjukersättning upphör. År 2008 utgjorde denna grupp i snitt personer. Avskaffandet innebär att många blir utförsäkrade, framför allt 2010 och Nya, stramare regler för rätten till aktivitets- och sjukersättning införs. Effekter av att tidsbegränsad sjukersättning upphör Antalet personer som har sjukersättning väntas minska varje år från drygt personer 2009 för att 2013 stabilisera sig på personer. Minskningen beror delvis på att antalet långa sjukskrivningar blir allt färre och därmed minskar antalet övergångar till sjukersättning. Den främsta förklaringen är dock det regelverk som infördes 2008 och som innebär att ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning är helt avskaffad efter december Cirka 65 procent av dem med tidsbegränsad sjukersättning väntas förlora förmånen under 2010 och De resterande 35 procenten kommer att få permanent sjukersättning. Sammantaget innebär detta 2 miljarder kronor lägre utgifter 2010 och 3 miljarder kronor lägre utgifter per år 2011 och 2012 eftersom antalet personer då minskar ytterligare. Utan regeländringen skulle utgifterna för sjukersättning vara relativt stabila under prognosperioden, med endast en svag fortsatt minskning 2010 och 9 För mer information om regeländringar inom sjukförsäkringen se ESV:s prognos BP2008:4, sidan ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

43 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster I stället bedöms nu utgifterna sjunka med sammanlagt 8 miljarder kronor En del av de personer som utförsäkras kommer emellertid att få annan ersättning inom trygghetssystemen. Läs mer om detta i avsnittet Från sjukförsäkring till arbetslöshetsförsäkring. Figur 24. Utgifter för sjukersättningen - med och utan regeländring Miljarder kronor ESV:s prognos Miljarder kronor ESV:s prognos utan regeländring Ny information sedan septemberprognosen Jämfört med ESV:s föregående prognos har utgifterna för sjukersättning reviderats ned. Orsaken är de senaste månadernas utfall som visar att något färre personer fått sjukersättning än vad ESV prognostiserade, därför skrivs antalet personer med sjukersättning ner för samtliga prognosår. En mindre uppskrivning av utgifterna har emellertid gjorts då vi har tagit hänsyn till att regeringen i budgetpropositionen föreslagit höjd ersättningsgrad och uppjusterad gräns för den högsta bostadskostnaden för personer med bostadstillägg inom sjuk- och aktivitetsersättningen. Nettot av förändringarna är dock att utgifterna revideras ned. Effekter av att förlängd sjukpenning om 550 dagar införs Utgifterna för sjukpenning minskar under 2009 och 2010 eftersom antalet personer med sjukpenning fortsätter att minska dessa år. Att färre personer blir sjukskrivna under prognosperioden beror framför allt på att många mister rätten till ersättning då deras 550 dagar med förlängd sjukpenning tar slut. Detta leder till 2,5 miljarder kronor lägre utgifter 2010 och 1,7 respektive 0,8 miljarder kronor lägre utgifter 2011 och 2012 än om denna tidsbegränsning inte funnits. Figur 25. Utgifter för sjukpenningen - med och utan regeländring Miljarder kronor Miljarder kronor Jämförelse med regeringens prognos ESV räknar med att färre personer utförsäkras från sjukersättningen än regeringen bedömer i budgetpropositionen. Utförsäkringen ger enligt regeringen en utgiftsminskning på cirka 3 miljarder kronor 2010 och cirka 7 miljarder kronor per år 2011 och ESV räknar som tidigare nämnts med en lägre utgiftsminskning ESV:s prognos ESV:s prognos utan regeländring Tabell 17. Antal personer som utförsäkras från sjukersättningen ESV:s beräkning Regeringens beräkning Utgifterna för sjukpenning visar en sjunkande trend sedan ett antal år. På grund av de ändrade villkoren för ersättning väntas den nuvarande trenden stabilisera sig på denna lägre nivå. Tidigare har det funnits en tendens till ökat uttag av sjukpenningdagar i takt med ökad sysselsättning. Denna effekt väntas bli liten från 2011, då sysselsättningen bedöms öka igen, på grund av de striktare villkoren för ersättning. Utan regeländringen skulle däremot utgifterna åter stiga, efter en botten 2009, med cirka 5 miljarder kronor och stabilisera sig på en något högre nivå. Jämförelse med regeringens prognos ESV räknar med att färre personer lämnar sjukpenningen , då deras 550 ersättningsdagar tar slut, än vad regeringen gör i budgetpropositionen. Regeringen räknar dock med ett visst återflöde av personer till sjukpenningen. ESV har redan räknat 43

44 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster med återflödet genom att vi räknar med ett lägre nettoutflöde från sjukpenningen under åren Sammantaget innebär detta att ESV räknar med något högre utgifter Tabell 18. Antal personer som utförsäkras från sjukpenningen situationen på arbetsmarknaden förbättras stagnerar utgifterna 2011 för att sedan minska 2012 och 2013 när sysselsättningen stiger. Figur 26. Arbetsmarknadsutgifter Miljarder kronor 100 Miljarder kronor 100 ESV:s beräkning Regeringens beräkning Tillkommande information sedan septemberprognosen Efter att hänsyn tagits till att de senaste månadernas utfall har blivit lägre än prognostiserat har en nedskrivning gjorts av antalet utbetalda sjukpenningdagar för samtliga prognosår. Detta ger en halv miljard kronor lägre utgifter per år. Mer resurser till Försäkringskassans administration Försäkringskassan får ytterligare 350 miljoner kronor i tilläggsbudget hösten Sammantaget med övriga förändringar av anvisade medel under året uppgår resursförstärkningen för 2009 till 650 miljoner kronor. ESV har i tidigare prognoser redan tagit hänsyn till att Försäkringskassan behöver mer resurser för att klara sina administrationskostnader. Jämfört med föregående prognos har dock utgifterna reviderats ner något för samtliga prognosår efter att hänsyn tagits till de senaste månadernas utfall. ESV:s prognos överensstämmer i stort med regeringens. Fler i arbetsmarknadsprogram ökar utgifterna De totala utgifterna för utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, ökar kraftigt under prognosperioden. Åren mellan 2008 och 2013 tilltar områdets andel av statsbudgeten från 6,3 procent till 8,4 procent. Det är främst bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som stiger. Förklaringen är framför allt en ökad arbetslöshet samt fler personer i arbetsmarknadspolitiska program. I takt med att BP 2008:4 BP 2009:1 BP 2009:2 Septemberprognos 2009 Decemberprognos 2009 I takt med att de ekonomiska utsikterna har försämrats det senaste året, har utgiftsprognosen för arbetsmarknadsområdet reviderats upp för perioden Dessutom flyttades utgiftstoppen från 2010 till 2011 i ESV:s Budgetprognos 2009:1. I vår decemberprognos 2009 revideras nu utgifterna ned avsevärt beroende på en ljusare makrobild med en bättre situation på arbetsmarknaden. Framför allt är det antalet arbetslösa som justeras ned, med mellan och personer Dessutom har andelen ersatta reviderats ned för prognosperioden. Andelen arbetslösa med ersättning ökar dock mellan åren från 46 procent 2009 till 53 procent Åren därefter är förändringen marginell. Trots regeringens förslag om ytterligare satsningar på arbetsmarknadsåtgärder, vilka inte beaktades i ESV: septemberprognos, revideras antalet personer i åtgärder ned som en följd av den ljusare makrobilden. Även i denna prognos blir utgifterna som högst 2011 trots minskande arbetslöshet, vilket framför allt beror på ökade utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning samt en något ökande andel arbetslösa som får arbetslöshetsersättning. Sammantaget innebär den ljusare makrobilden att utgifterna, trots regeringens nya satsningar under 2010, minskar jämfört med septemberprognosen ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

45 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Tabell 19. Arbetsmarknadsutgifter Utfall Prognos Miljarder kronor Bidrag till arbetslöshetsersättning 13,6 19,5 24,0 24,3 22,9 21,5 Aktivitetsstöd 6,7 10,2 16,2 15,6 13,8 11,4 Statliga ålderspensionsavgifter 2,7 2,3 3,8 3,2 4,0 2,4 Kostnad arbetsmarknadspolitiska program 3,3 4,2 6,5 7,9 8,1 8,0 Lönebidrag och Samhall m.m. 13,9 13,7 14,0 14,4 15,0 16,0 Bidrag till lönegarantiersättning 0,8 3,2 2,9 2,0 1,2 0,7 Övriga anslag under utgiftsområdet 6,8 6,4 7,6 7,8 7,7 7,7 Summa 47,8 59,5 75,0 75,2 72,6 67,7 Tabell 20. Arbetslöshet Utfall Prognos Andel arbetslösa, ILO, procent 6,2 8,6 10,1 9,9 9,1 8,3 Andel öppet arbetslösa, procent 4,6 6,7 7,1 6,9 6,5 5,9 Antal öppet arbetslösa Källa: År 2008 SCB. Åren ESV:s prognos. Kraftig ökning av arbetslöshetsersättningar men lägre andel berättigade Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättningar ökar kraftigt under prognosperioden jämfört med BNP visade redan under andra kvartalet 2009 tecken på att börja växa igen efter den kraftiga nedgången, men arbetslösheten väntas fortsätta stiga till och med första kvartalet Därefter väntas andelen arbetslösa gradvis minska under resten av perioden, vilket leder till lägre utgifter. I genomsnitt väntas andelen arbetslösa bli cirka 2 procentenheter högre än 2008 under prognosperioden. ESV utgår i beräkningarna från den tidigare definitionen på arbetslöshet, öppet arbetslösa, vilken exkluderar heltidsstuderande som söker jobb, då de inte är berättigade till arbetslöshetsersättning. Andelen öppet arbetslösa stiger från 6,7 procent 2009 till 7,1 procent Därefter börjar arbetslösheten åter att minska svagt. Enligt den internationella definitionen (15-74 år) som används i Sverige sedan oktober 2007, och inkluderar arbetssökande heltidsstuderande, ökar andelen arbetslösa under perioden från 8,6 procent 2009 till 10,1 procent Figur 27. Arbetslöshet och andel ersatta Procent Andel ersatta Procent av arbetskraften Öppet arbetslösa (höger skala) Andelen arbetslösa som får ersättning har minskat under flera år, men väntas öka något under prognosåren. Andelen arbetslösa som får arbetslöshetsersättning är en avgörande faktor för utgiftsutvecklingen. Denna andel har varit fallande de senaste åren och har 2009 fortsatt att sjunka trots en ökad arbetslöshet. Detta har dämpat utgiftsökningen mer än väntat. Även om andelen ersatta stiger de kommande åren förväntas den inte nå tidigare nivåer, vilket till stor del förklaras av striktare villkor för ersättning sedan Den genomsnittliga utbetalda dagersättningen har ökat till tidigare nivåer under 2009 efter att ha minskat sedan Ökningen beror på att den

46 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster utbetalda inkomstrelaterade dagersättningen har stigit något under januari-oktober 2009 jämfört med motsvarande period Samtidigt har utbetald genomsnittlig dagersättning för dem med grundbelopp minskat med 7 procent. Grundbeloppet utgör dock endast 10 procent av de totala utgifterna för arbetslöshetsersättning. Aktivitetsstödets kraftiga ökning har flera förklaringar Utgifterna för aktivitetsstödet ökar också kraftigt under prognosperioden. Den stigande och ihållande arbetslösheten leder till att allt fler arbetslösa kvalificerar sig för garantiprogrammen. Antalet deltagare inom framför allt jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar kommer att öka mycket kraftigt de kommande åren. Bland annat satsar regeringen på nya platser inom ramen för aktiveringsinsatsen LYFT Dessutom bedöms personer överföras från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen Dessa personer kommer att erbjudas ett introduktionsprogram och ersättas med aktivitetsstöd under förutsättning att de har ansökt om medlemskap i en arbetslöshetskassa. Den genomsnittliga ersättning som betalas ut i form av aktivitetsstöd har fallit med 20 procent sedan Andelen ungdomar med låg ersättning, endast grundersättning, har fördubblats som andel av samtliga personer med aktivitetsstöd sedan Denna trend håller i sig de kommande åren, vilket kommer att hålla tillbaka utgiftsökningarna något. Arbetsmarknadsåtgärder som presenteras i budgetpropositionen för 2010 Regeringen förstärker den aktiva arbetsmarknadspolitiken med 3,9 miljarder kronor gällande platser inom arbetsmarknadsåtgärder för kort- och långtidsarbetslösa Regeringen satsar: 2,3 miljarder kronor på platser i en ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet på 3-6 månader, LYFT. 119 miljoner kronor i praktikrelaterade verksamhetskostnader 620 miljoner kronor på platser inom coachning, arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling. 225 miljoner kronor på nya platser i arbetsmarknadsutbildning 51 miljoner kronor på nya platser i folkhögskolorna 600 miljoner kronor till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag Sjukförsäkringsreformen leder till att personer kommer att flyttas från ohälsoområdet till arbetsmarknadsområdet enligt regeringens bedömning. Regeringen inför därför förstärkta insatser till de personer som lämnar sjukförsäkringen under innefattande en tre månader lång introduktion vid arbetsförmedlingen med rätt till aktivitetsstöd. Efter avslutat introduktionsprogram är deltagarna kvalificerade för jobb- och utvecklingsgarantin eller utvecklingsgarantin för ungdomar. Ersättning utbetalas i form av aktivitetsstöd. Tabell 21. Antal deltagare i program med aktivitetsstöd Utfall Prognos Totalt antal deltagare med aktivitetsstöd varav jobb- och utvecklingsgaranti varav jobbgaranti för ungdomar Antalet deltagare i garantiprogrammen växer kraftigt till och med Men på grund av regeringens satsning på LYFT och sjukförsäkringsreformen är antalet personer med aktivitetsstöd som högst Åren enligt ESV:s beräkningar. 46 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

47 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Lättnader införs avseende villkoren för medlemsskap i A-kassa. Från den 1 oktober 2009 behöver man endast ha varit medlem i tre månader för att få rätt inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Ekonomiska konsekvenser (miljoner kronor) enligt regeringens beräkningar i förhållande till vårpropositionen: Miljoner kronor :1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader :2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd :3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser :4 Lönebidrag och Samhall m.m Kostnader för program och insatser ökar under hela perioden Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program ökar något 2009 beroende på ökade resurser till bland annat coachningsinsatser. År kommer utgifterna att öka betydligt då det kraftiga inflödet av deltagare i garantiprogrammen medför ökade utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildningar. Dessutom medför ytterligare arbetsmarknadsinsatser, sjukförsäkringsreformen samt tidigare aviserade satsningar på coachning ökade utgifter. Lönebidrag och Samhall m.m. utvecklas stabilt Utgifter för lönebidrag och andra subventionerade anställningar är mindre konjunkturberoende än ovan beskrivna arbetsmarknadsutgifter. Under prognosperioden ökar utgifterna med drygt 0,5 miljarder kronor per år. Utgiftsökningen förklaras framför allt av tidigare beslutade ökningar av antalet lönebidrag och platser vid Samhall samt stöd till personer som varit långtidssjukskrivna. Utgifterna för bidrag till lönegarantiersättning sjunker tillbaka Utgifterna för lönegarantin stiger kraftigt Antalet konkurser har ökat men verkar nu stabiliseras på en hög nivå. Situationen för företagen förbättras alltmer i takt med att konjunkturen vänder uppåt, vilket leder till sänkta utgifter för lönegarantiersättningar de kommande åren. Lägre arbetsmarknadsutgifter än regeringen ESV bedömer att de totala utgifterna för arbetsmarknadsområdet 2009 blir 5,5 miljarder kronor lägre än regeringens prognos i budgetpropositionen. Den största skillnaden gäller utgifterna för arbetslöshetsersättningen som är knappt 3 miljarder kronor lägre i ESV:s prognos. Utöver detta blir utgifterna lägre för aktivitetsstödet och arbetsmarknadspolitiska program. Huvudorsaken till differensen 2009 är skilda antaganden om andelen arbetslösa som får ersättning samt i vilken takt anvisade/beräknade medel för arbetsmarknadspolitiska program kommer att förbrukas. De kommande åren är differensen mellan ESV:s och regeringens prognoser än större, mellan 13 och 20 miljarder kronor. ESV räknar med betydligt lägre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och kostnader för arbetsmarknadspolitiska program. Detta beror framför allt på att ESV räknar med betydligt färre arbetslösa samt färre personer i arbetsmarknadsprogram. Kraftig dämpning i utgiftsökningen jämfört med föregående prognos I jämförelse med ESV:s föregående prognos minskar de totala utgifterna för utgiftsområdet med drygt 3 miljarder kronor Det är framför allt utgifterna för arbetslöshetsersättningen som revideras ned. Detta eftersom andelen arbetslösa som får ersättning har fortsatt att minska under Lägre utfall än väntat för arbetsmarknadsutbildning, leder till att helårsprognosen 2009 revideras ned med 0,4 miljarder kronor. Försenad upphandling av coachningstjänster av kompletterande aktörer under året har medverkat till de lägre utgifterna för arbetsmarknadsutbildning. Från sjuk- till arbetslöshetsförsäkring Andelen försörjda inom trygghetssystemen sjönk successivt tillbaka mellan 1994 och År 1994 fick mer än var fjärde person i befolkningen mellan 47

48 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster 20 och 64 år sin inkomst från något av de olika försörjningsstöden inom trygghetssystemen. År 2008 hade denna andel fallit till var sjätte person. Som en följd av den rådande lågkonjunkturen ökar andelen försörjda inom trygghetssystemen åter Från 2011 minskar dock andelen och uppgår 2013 till 1990 års nivåer. Detta beror dels på färre arbetslösa, dels på färre personer inom sjukförsäkringen på grund av attityd- samt regeländringar. Figur 28. Personer år inom olika trygghetssystem Procent Sjuk- och aktivitetsersättning Arbetslöshetsersättning Ekonomiskt bistånd Procent Sjukskrivning och rehabilitering Arbetsmarknadsprogram Den kraftiga ökningen av andelen försörjda inom trygghetssystemen beror främst på den stigande arbetslösheten, mellan 2008 och 2010, vilket ger en kraftig ökning av antalet personer med arbetslöshetsersättning och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Nya satsningar förklarar delvis ökningen av antalet personer i program. Dessutom väntas personer överföras till arbetsmarknadsområdet från sjukförsäkringen 2010 när många utförsäkras. Detta påverkar framför allt antalet deltagare i programmen. Medan ökningen av antalet arbetslösa under perioden är direkt hänförbar till lågkonjunkturen, är ökningen inom arbetsmarknadsprogrammen således både konjunkturellt och strukturellt betingad. Inom sjukförsäkringen minskar andelen sjukskrivna 2009 till under 3 procent av befolkningen i åldern år. Man får gå tillbaka ända till 1997 för att hitta samma låga nivå för andelen sjukskrivna. Åren 2010 och 2011 stabiliserar sig nivån på 2,5 procent för att därefter öka något 2012 som en följd av en starkare konjunktur med fler sysselsatta. Regeländringar från den 1 juli 2008 och attitydförändringar förklarar i huvudsak minskningen under prognosperioden. Även inom aktivitets- och sjuksersättning minskar antalet personer. I slutet av prognosperioden beräknas 6 procent av befolkningen i åldern få denna ersättning. Det är den lägsta andelen sedan Detta är också en effekt av ändrade regler då den tidsbegränsade sjukersättningen helt upphör efter december Andelen personer med ekonomiskt bistånd stiger från 1,5 procent 2008 till 2,2 procent Detta innebär att kommunerna får högre utgifter för försörjningsstöd, eftersom utgifterna för detta trygghetssystem redovisas inom kommunernas finanser. Till största delen får personer inom trygghetssystemen sin försörjning via arbetsmarknadsersättningar eller via sjukförsäkringen. Det historiska sambandet mellan stigande arbetslöshet och fallande sjukfrånvaro, och omvänt, bröts Då vände antalet arbetslösa tvärt ned samtidigt som antalet sjukskrivna fortsatte att falla. Denna parallella utveckling fortgick sedan till och med År ökar antalet arbetslösa kraftigt samtidigt som antalet sjukskrivna fortsätter att minska. Figur 29. Arbetslösa och sjukskrivna Antal Antal arbetslösa nuvarande prognos Antal arbetslösa fg prognos Antal sjukskrivna, nuvarande och fg prognos Antal Vi väntar oss att antalet sjukdagar kommer att stabiliseras på den lägre nivån med anledning av det nya regelverket. Därför är det inte troligt att tidigare samband återkommer när arbetslösheten återigen sjunker. 48 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

49 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Hur påverkas statsbudgetens utgifter av att personer utförsäkras Under kommer ett stort antal personer att utförsäkras från sjukförsäkringen, vilket kommer att påverka statsbudgetens utgifter för dessa år. Många kommer dock att återfinnas inom arbetslöshetsförsäkringen. Jämfört med regeringens bedömning i budgetpropositionen räknar ESV med att färre personer kommer att utförsäkras. Därmed kommer också färre personer att omförsäkras till arbetslöshetsförsäkringen. Utförsäkringen under ger enligt ESV lägre utgifter inom sjukförsäkringsområdet på 4-5 miljarder kronor per år. Tabell 22. Antal personer som utförsäkras från sjukförsäkringen ESV:s beräkningar Regeringens beräkningar En förklaring till ESV:s lägre bedömning, framför allt för 2010, är att vi antar att ett antal personer kommer att gå från sjukersättning till sjukpenning under året. De som bedöms vara för sjuka för att arbeta kommer att ha möjlighet att få sjukpenning efter att introduktionsprogrammet på tre månader hos Arbetsförmedlingen är avslutat. Regeringen räknar också med ett visst återflöde till sjukpenningen. Dessa personer är dock inte inkluderade i ovanstående siffror. ESV redovisar således antalet personer netto, medan regeringen redovisar antalet brutto, vilket förklarar en del av skillnaden mellan antalet personer. Tabell 23. Effekter av sjukförsäkringsreformen Miljarder kronor Utförsäkrade från sjukpenning -2,5-1,7-0,8 Utförsäkrade från sjukersättning -1,8-3,2-3,2 Totalt -4,3-4,9-4,0 När det gäller effekten av reformen för sjukpenningen är den som störst Orsaken är att regeländringen ger effekt första gången i januari 2010 då många personer uppnått den maximala gränsen för antal dagar med förlängd sjukpenning. Antal personer som utförsäkras väntas bli som störst direkt i januari 2010 eftersom inflödet minskat alltjämnt sedan regeländringen infördes den 1 juli Vidare skulle sannolikt en del av de personer som utförsäkras under 2010 och 2011 ha funnits kvar efterföljande år om inte deras 550 dagar tagit slut. Därför är en del av effekten för 2011 och 2012 ackumulerad från året innan. Effekten av reformen för sjukersättningen är i stället som störst 2011 och Även för denna förmån gäller att flest personer utförsäkras Att effekten bli ännu större de kommande åren beror på att nästan hela effekten från 2010 är ackumulerad då nästan alla personer som utförsäkras då skulle ha funnits kvar inom sjukersättningen om inte den tidsbegränsade sjukersättningen upphört. Tabell 24. Effekter inom arbetslöshetsförsäkringen Miljarder kronor Omförsäkrade till arbetslöshetsförsäkringen 1,9 3,2 3,3 Utgifterna för dem som går över till arbetslöshetsförsäkringen blir lägre, då de bedöms få en lägre snittersättning där än i sjukförsäkringen. En annan förklaring till att utgifterna blir lägre är att inte samtliga personer som utförsäkras från sjukförsäkringen går över till arbetslöshetsförsäkringen. Vissa antas gå tillbaka till arbete och en mindre del kommer att få försörjningsstöd från kommunerna. Sammantaget kan konstateras att nettot på statsbudgeten blir en besparing när personer utförsäkras från sjukförsäkring, trots att en del av dem kommer att vara inom arbetslöshetsförsäkringen. Enligt ESV:s bedömning blir denna effekt som störst Tabell 25. Nettoeffekten på statsbudgeten av att personer omförsäkras Miljarder kronor Nettoeffekt -2,4-1,7-0,7 Förändringar jämfört med septemberprognosen När det gäller antalet personer som helt står utanför trygghetssystemen antas dessa vara något färre än i föregående prognos. Detta beror på att det kommer 49

50 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster att bli lättare att kvalificera sig till arbetslöshetsförsäkringen, vilket medför att den större andel av de arbetssökande kan få ersättning. Det är även lättare att få fortsatt sjukpenning, än vad som framgick av den information som fanns att tillgå vid föregående prognostillfälle. Detta gäller om man anses vara för sjuk för att vara aktivt arbetssökande efter tre månader. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF) har redan idag ett samarbete och överlämningsrutiner för de personer som lämnar sjukförsäkringen och övergår till stöd inom arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen anser att motsvarande rutiner bör finnas för de personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning har tagit slut. Därför gav regeringen den 1 oktober 2009 AF och FK i uppdrag att i samverkan utveckla rutiner som säkerställer en välfungerande övergång till insatser i AF:s regi. Eftersom det är viktigt att den försäkrade blir informerad i ett tidigt skede gav regeringen den 24 september 2009 FK i uppdrag att under oktober 2009 informera berörda försäkrade om de planerade förändringarna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. AF har bistått FK i detta arbete. Fler studenter ökar utgifterna Utgifterna inom utgiftsområde 15, Studiestöd, och 16, Utbildning och universitetsforskning ökar som kraftigast mellan 2009 och Detta beror på: Demografisk utveckling, antalet personer mellan 18 och 21 år är många fler än för bara två år sedan Fler studenter till följd av fler studieplatser och läget på arbetsmarknaden Studiebidraget höjs med 40 kronor per månad och student den 1 januari Lånet höjs samtidigt med 390 kronor, vilket ökar CSN:s upplåning hos Riksgälden (se avsnittet om Riksgäldens nettoutlåning). Figur 30. Antalet studiemedelstagare och utgifter för studiestöd 1000-tals studiemedelstagare Sep. prog. 09 antal (vänster) Sep. prog. 09 mdkr (höger) Miljarder kronor Dec. prog. 09 antal (vänster) Dec. prog. 09 mdkr (höger) Prognosen för antalet personer som får studiemedel har reviderats upp successivt sedan september Utgifterna för studiemedel stiger med drygt 1,5 miljarder kronor mellan åren 2009 och Utgiftsökningen för hela utgiftsområdet beror nästan uteslutande på fler studenter. Utgifterna faller sedan tillbaka något 2011 och Anledningen till ökningen mellan 2012 och 2013 är att räntekostnaderna ökar till följd av en högre räntenivå Under hösten har ökningstakten av antal studenter varit snabbare än ESV beräknade i septemberprognosen. Detta medför en upprevidering av utgifterna i den aktuella prognosen. Jämfört med budgetpropositionen är ESV:s prognos lägre, vilket till största delen beror på att ESV antar att färre personer får det högre studiebidraget. Det högre bidraget kan ges till personer som är 25 år eller äldre och studerar på grund- eller gymnasienivå. Det ökade antalet studenter påverkar naturligtvis också utgifterna inom utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Under de senaste åren har högskolor och universitet inte fyllt alla sina studieplatser. Detta förändras dock redan Förutom fler utbildningsplatser på universitet och högskolor satsar regeringen på vuxenutbildning och forskning (läs mer om detta i budgetprognos 2008:4). År 2012 minskar utgifterna åter på grund av en bättre arbetsmarknad, vilket innebär färre studenter samt att många utbildningssatsningar dras tillbaka. 50 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

51 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Figur 31. Utgifter för utbildning och universitetsforskning Miljarder kronor Miljarder kronor Bprop Dec. prog. 09 Sep. prog. 09 Jämfört med budgetpropositionen är ESV:s prognos lägre under åren 2010 och 2011, vilket beror på en positivare bedömning av sysselsättningsutvecklingen. Utgifterna sjunker redan 2012 men något långsammare än regeringens bedömning. I septemberprognosen antog ESV att utgifterna skulle öka kraftigt fram till 2011 men med rådande utveckling ser vi att antalet studenter ökar snabbt redan Detta har lett till en skarpare uppgång av utgifterna redan Satsningar på investeringar i infrastruktur Närtidssatsningar samt utökade planeringsramar Inom utgiftsområde 22, Kommunikationer, görs så kallade närtidssatsningar 2009 och Dessa satsningar på infrastrukturunderhåll och investeringar innebär förutom ökad tillgänglighet i transportsystemet även att insatserna kan ge jobb på relativt kort sikt och bidra till att bromsa den ökande arbetslösheten. Tidigareläggningarna innebär att anslagen kan dras ner 2012 och 2013 när byggkonjunkturen förväntas ha stabiliserats. För 2009 görs en satsning motsvarande 4 miljarder kronor på tidigareläggningar av angelägna investeringsprojekt. De närtidssatsningar som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2010 innebär att sammanlagt ytterligare 3,8 miljarder kronor anvisas. Av beloppet avser 2,2 miljarder kronor vägprojekt och 1,6 miljarder kronor järnvägsprojekt som därmed kan tidigareläggas I budgetpropositionen beräknas för 2011 och 2012 ytterligare 8 miljarder kronor i utökade planeringsramar. Fördelningen av beloppet mellan väghållning och banhållning är ännu inte fastställd. Detta kommer att ske efter det att åtgärdsplanen för perioden fastställs våren Hänsyn till beloppet har dock tagits i prognosen med en fördelning i likhet med den som skett när det gäller närtidssatsningarna, det vill säga 2/3 till vägprojekt. Sammanlagt för perioden beräknas 15,8 miljarder kronor i närtidssatsningar och utökade planeringsramar för drift och investeringar. Den totala satsningen på infrastruktur som då omfattar såväl anslags- som lånefinansiering beräknas under prognosperioden till 198,8 miljarder kronor. Nivån på infrastruktursatsningarna i relation till de totala utgifterna och i förhållande till BNP framgår av tabellen. Prognosen beräknas i det närmaste överensstämma med regeringens beräkning för 2009 samt förslagen i budgetpropositionen för Stora omstruktureringar på grund av bolagiseringar Den 1 januari 2009 överfördes viss verksamhet hos Vägverket och Banverket till aktiebolagsform (Svevia AB och Vectura Consulting AB). De delar som bolagiserades var Vägverket Produktion och Konsult och Banverket Projektering. Riksdagen har beslutat att även verksamheten vid Banverket Produktion ska bolagiseras, tidigast den 1 januari Bolagiseringen innebär att verksamhetens tillgångar och skulder förs över till ett eller flera av staten helägda aktiebolag. Som en konsekvens av detta uppstår ett underskott i Banverkets myndighetskapital, som beräknas till 0,9 miljarder kronor, vilket myndigheten kompenseras för. Riksdagen har därför beslutat att Banverket anvisas ytterligare anslagsmedel Medlen ska användas för att lösa lån i Riksgälden för de tillgångar som förs över till bolaget. Detta är således en inomstatlig transaktion och påverkar därmed inte budgetsaldot. Belastningen på Banverkets anslag och återbetalningen under Riksgäldens nettoutlåning kommer att ske Därutöver uppstår vissa omställningskostnader främst vad gäller utbyggnad av IT-system samt per- 51

52 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Tabell 26. Infrastruktursatsningar Utfall Prognos Miljarder kronor Vägverket Anslag 13,0 13,5 13,4 14,2 16,2 17,0 16,0 23,9 30,0 21,7 21,2 19,7 19,1 19,3 Lån i Riksgälden (netto) 0,9-0,6 1,1 1,7 1,4-1,0 1,3-6,6-10,1 1,3 1,5 1,6 0,5-0,3 Totalt Vägverket 13,9 12,9 14,5 16,0 17,7 16,0 17,3 17,3 19,9 23,0 22,7 21,3 19,6 19,0 Banverket inkl Botniabanan Anslag 6,0 6,9 7,0 6,9 8,6 10,7 11,0 16,0 27,1 15,3 15,3 14,7 15,3 15,5 Lån i Riksgälden (netto) 0,2 1,1 1,5 2,9 3,8 3,4 3,4 0,3-9,1 5,1 5,8 3,4 2,9-0,2 Totalt Banverket 6,2 8,0 8,6 9,7 12,3 14,1 14,4 16,3 18,0 20,4 21,1 18,1 18,2 15,3 Summa anslagsfinansiering 19,0 20,4 20,5 21,1 24,8 27,6 27,0 39,9 57,2 37,0 36,5 34,4 34,4 34,8 Summa lånefinansiering 1,2 0,4 2,6 4,6 5,2 2,5 4,7-6,3-19,2 6,4 7,3 5,0 3,4-0,5 Total infrastruktursatsning 20,2 20,9 23,1 25,7 30,0 30,1 31,7 33,6 38,0 43,4 43,8 39,4 37,8 34,3 Andel av totala utgifter på statsbudgeten 2,9 2,9 3,2 3,6 4,0 4,1 4,0 4,4 5,0 4,9 5,4 4,9 4,7 4,3 Procent av BNP 0,9 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,4 1,4 1,2 1,1 0,9 Lånen i Riksgälden amorteras med anslagsmedel, vilket reducerar upplåningen. Totalerna innehåller således inte några amorteringar av lån, däremot räntor på dessa lån. sonalkostnader. De sammanlagda kostnaderna för bolagiseringen beräknas uppgå till 1 miljard kronor. Samtidigt beräknas statsbudgetens inkomster öka till följd av att bolaget lämnar utdelningar och betalar bolagskatt från Två nya myndigheter bildas 1 april 2010 Två nya myndigheter, Trafikverket och Trafikanalys, bildas den 1 april Till den nya myndigheten Trafikverket överförs verksamheterna inom Vägverket och Banverket förutom den verksamhet som finns vid enheten för Banverket Produktion. Till Trafikverket överförs dessutom viss verksamhet från Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Den nya myndigheten ska ansvara för en långsiktig trafikslagsövergripande infrastrukturplanering. Dessutom ansvarar den för byggande, drift, underhåll och förvaltning av statliga vägar och järnvägar. Huvuduppgiften för den nya myndigheten Trafikanalys ska vara att granska och kvalitetssäkra beslutsunderlag samt utvärdera genomförandet av olika åtgärder och dess effekter inom transportområdet. Till myndigheten överförs SIKA:s uppgifter rörande den officiella statistiken på transportområdet. Som en konsekvens av bildandet av de två nya myndigheterna avvecklas Vägverket, Banverket och SIKA den 1 april Myndighetsombildningen kommer inte att påverka de totala utgifterna eftersom förvaltningskostnaderna för de nya myndigheterna motsvaras av de kostnader som försvinner när Vägverket, Banverket och SIKA upphör. Såväl väghållnings- som banhållningsanslagen övergår till Trafikverket. Ytterligare stöd till kommuner och landsting Utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till kommuner, avser ekonomiskt stöd från staten. Lågkonjunkturen har slagit hårt mot kommunernas och landstingens finanser. För att inte riskera stora uppsägningar inom sektorn, och därmed riskera att kvaliteten i den sociala 52 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

53 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster välfärden försämras, får kommuner och landsting ett kraftigt ökat ekonomiskt stöd från staten. I hösttilläggsbudgeten för 2009 tilldelas kommunerna nu ytterligare 7 miljarder kronor, varav 1 miljard kronor är ämnade för pandemivaccin. Tillsammans med de pengar som satsades i vårpropositionen 2009 innebär det samlade tillskottet 14 miljarder kronor. Av tillskottet är 13 miljarder kronor avsett att användas under 2010, men betalas ut redan Sammantaget med det tillskott på 4 miljarder kronor som föreslås i budgetpropositionen för 2010, innefattar tillskottet 17 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner och landsting blir sammantaget 21 miljarder kronor högre än i ESV:s föregående prognos. Förutom det utökade konjunkturstödet beror ökningen främst på en kompensation för höjt grundavdrag för pensionärer. Olika redovisning på statsbudgeten och i det finansiella sparandet På statsbudgeten redovisas bidragen kassamässigt, det vill säga vid den tidpunkt då utbetalningen sker. I beräkningen av det finansiella sparandet (och det underliggande budgetsaldot) flyttas däremot bidragen till den period då pengarna beräknas användas i kommunerna. Eftersom 13 miljarder kronor, som avser 2010, betalas ut 2009 kommer det att medföra stora beloppsmässiga skillnader i beräkningarna. Statsskuldsräntorna rekordlåga men ökar framöver Utgifterna för statsskuldsräntor under utgiftsområde 26 minskar till följd av de rekordlåga räntenivåerna. Därefter ökar de markant när räntorna åter stiger, i kombination med en större statsskuld. Den större statsskuld som följer av Riksgäldens utlåning, vilken är rekordstor 2009, påverkar inte anslaget för statsskuldsräntor. Förklaringen är att de högre ränteutgifter som följer av utlåningen motsvaras av större lånefordringar, vilka ger motsvarande högre ränteinkomster. Dessa redovisas också under ränteanslaget. Den stora nettoutlåningen 2009 beror främst på att Riksbanken lånat 97 miljarder kronor. Detta lån väntas höja räntekostnaderna med cirka 0,5 miljarder kronor 2009 och effekten ökar successivt till cirka 4 miljarder kronor Denna grova kalkyl förutsätter att lånet inte betalas tillbaka under prognosperioden. Den baseras på makroförutsättningarna i denna prognos och att Riksbanken lånar på motsvarande villkor som hittills. (Se faktaruta under Riksgäldens nettoutlåning.) Figur 32. Räntor på statsskulden Miljarder kronor Räntekostnader Miljarder kronor Ränteutgifter (anslaget) De nuvarande rekordlåga räntenivåerna pressar ned ränteutgifterna 2009 och När räntenivåerna därefter stiger bidrar de, tillsammans med en högre statsskuld, till snabbt ökande statsskuldsräntor. Lägre ränteutgifter än i regeringens beräkning Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen väntas ränteutgifterna bli lägre. Förklaringen till de lägre utgifterna är främst att budgetunderskotten inte beräknas bli lika stora, vilket leder till en långsammare ökning av statsskulden. Vidare stärks kronan snabbare speciellt mot dollarn vilket ger högre valutakursvinster. Effekten av dessa två faktorer överskuggar effekten av något högre räntenivåer än beräknat i budgetpropositionen. Framför allt är den korta räntan högre 2011 och Högre ränteutgifter jämfört med föregående prognos Jämfört med föregående prognos har ränteutgifterna reviderats upp, framför allt mot slutet av prognosperioden. Det beror främst på högre räntenivåer, särskilt den korta räntan har reviderats upp. Den nuvarande låga nivån på korträntan beräknas endast bestå till slutet av 2010, till skillnad från föregående prognos som baserades på oförändrad låg ränta även

54 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Den korta räntan ligger därmed 1,6 respektive 1,8 procentenheter över föregående prognos för 2011 och Vidare har valutakursvinsterna reviderats ned något alla år utom Räntekostnaderna har reviderats ned förhållandevis kraftigt 2009 och 2010 som följd av att den lägre inflationen ger betydligt lägre inflationskompensation på realobligationer. Inflationskompensationen påverkar räntekostnaderna direkt medan ränteutgifterna påverkas först vid obligationernas förfall. För räntekostnaderna betyder detta mer i närtid än de uppreviderade räntenivåerna. Lånebehovet och därmed statsskulden har reviderats ned för 2009 men det beror främst på lägre nettoutlåning hos Riksgälden, vilket inte påverkar anslagets ränteutgifter. Däremot påverkas räntekostnaderna nedåt. Nettoutlåningen är emellertid fortfarande rekordstor Extra låg EU-avgift 2009 Den svenska avgiften till Europeiska gemenskapen, utgiftsområde 27, har ökat successivt under större delen av 2000-talet. Det är främst den BNI-baserade avgiften som ökat tillsammans med tullavgiften. I procent av BNP har däremot avgiften legat stilla på cirka 1 procent fram till Det beror på att den största delen av avgiften är kopplad till BNIutvecklingen. Åren framöver minskar avgiften som andel av BNP på grund av de rabatter på BNI- och momsavgiften som Sverige får i det nya betalningssystemet som trätt i kraft i år (se även avsnittet om tillfälligt lägre EU-avgift 2009). Figur 33. EU-avgiften för Sverige Miljarder kronor EU-avgiften (prognos från 2009) Procent av BNP (höger skala) Procent av BNP 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Utvecklingen År 2002 sjönk EU-avgiften främst på grund av att ett stort överskott från 2001 års budget fördes över till 2002 men även på grund av att avgiften avseende januari 2002 betalades in redan En liknande förtida inbetalning av januariavgiften gjordes även För att klara utgiftstaket det året senarelades även inbetalningen av december avgiften, vilken gjordes först i januari Den höga avgiften 2008 beror främst på en stor revidering av moms- och framför allt BNI-baserna för tidigare år vilken ledde till att Sverige fick betala in nästan 3 miljarder kronor extra i slutet av året. Tillfälligt lägre EU-avgift 2009 Under 2009 har ett nytt betalningssystem trätt i kraft, vilket gör att Sverige får högre rabatter jämfört med det tidigare systemet. Det gäller momsavgiften där Sverige endast betalar 10 procent i avgift på momsbasen jämfört med drygt 30 procent i det gamla systemet. Dessutom får Sverige en årlig fast rabatt på BNI-avgiften. Eftersom det nya systemet gäller retroaktivt från 2007 har Sverige 2009 också fått tillbaka för mycket inbetalda medel för 2007 och Detta gör att EU-avgiften för 2009 blir drygt 12 miljarder kronor lägre än Åren framöver ökar EU-avgiften svagt Från 2010 och framåt väntas EU-avgiften, trots rabatterna i det nya betalningssystemet, hamna i nivå med Det beror främst på en svagare växelkurs jämfört med 2007 och att en högre andel av EU:s budget beräknas utnyttjas. Dessutom väntas bruttonationalinkomsten öka över tiden, vilket också ger en högre BNI-avgift. Skillnader jämfört med budgetpropositionen och föregående prognos ESV:s prognos skiljer sig jämfört med budgetpropositionen. För 2009 är det framför allt tullavgifterna som är olika, ESV räknar med en lägre tullavgift. För åren framöver ökar differenserna mellan prognoserna och då främst på den del som avser BNI-avgiften. Detta beror på flera faktorer, bland annat på olika växelkursantagande och olika antaganden om hur stor andel av EU:s budget som går åt för , 54 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

55 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster Tabell 27. Sveriges avgift till Europeiska gemenskapen Utfall Prognos Diff. från Bprop. Miljarder kronor Avgiften till EU 31,5 19,2 26,4 28,2 28,9 29,4-0,7-3,3-2,7-4,0 varav Mervärdesskattebaserad avgift 4,3-4,3 1,3 1,3 1,3 1,3 0,3-0,1-0,1-0,2 Avgift baserad på BNI inkl UK-rabatt 22,4 19,2 21,1 22,7 23,1 23,2-0,1-2,6-2,3-3,9 Tullavgift 1 4,0 3,8 3,8 4,2 4,4 4,8-0,9-0,6-0,2 0,0 Jordbrukstullar, sockeravgifter och omstruktureringsfond 0,8 0,5 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Bprop=Regeringens prognos/beräkning i budgetpropositionen för Jordbrukstullar ingår från och med augusti 2009 i tullavgiften. vilket gör att ESV har en lägre prognos. Jämfört med föregående prognos har prognosen endast förändrats marginellt, förutom för 2010, som sänkts med drygt 1 miljard kronor. Det beror på att en preliminär allmän budget från kommissionen nu är inlagd i beräkningarna, vilket ger en lägre EUavgift. Budgeten beslutas av Europaparlamentet först i slutet av 2009 men vanligtvis sker bara mindre förändringar av förslaget. Riksgäldens nettoutlåning rekordstor 2009 Riksgäldskontorets nettoutlåning är en svårprognostiserad post i statsbudgeten eftersom den ofta påverkas av engångsposter och därför kan variera kraftigt från år till år. År 2009 beräknas den uppgå till rekordhöga 113 miljarder kronor. Den föregående prognosen har emellertid reviderats ned med nästan 30 miljarder kronor. För 2010 beräknas nettoutlåningen uppgå till drygt 20 miljarder kronor. Nedan sammanfattas prognosen för 2009 och I slutet av detta avsnitt finns en faktaruta som redogör för hur nettoutlåningen påverkar budgetsaldot, statsskulden, räntorna och det finansiella sparandet i staten. En detaljerad tabell över Riksgäldens nettoutlåning finns i Appendix. 10 Swapavtalen ger ländernas centralbanker rätt att av Sveriges Riksbank låna vissa beslutade belopp i kronor eller euro mot inhemsk valuta om och när behov uppstår. De ger en kortfristig finansiering för att värna den finansiella stabiliteten i landet. Tabell 28. Riksgäldskontorets nettoutlåning 2009 och 2010 i sammandrag Diff. från Prognos sep. prog. Miljarder kronor Lån till Riksbanken 97,0 0,0-3,0 0,0 Kap.tillskott banker/ akiteutdelning 5,6-0,4-19,4-0,4 Garanti- och stabilitetsavgifter -1,1-3,1-0,8-1,7 Lån till Island 1,3 3,7-3,9 3,7 Lån till Lettland 7,1 0,0 CSN, studielån 5,7 7,1 0,2 1,3 Övrigt 4,5 7,2-0,7-0,4 Summa 113,0 21,6-27,6 2,5 Sep.prog=ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). Riksgäldens utlåning är exceptionellt stor 2009, vilket framför allt beror på Riksbankens lån för att fylla på valutareserven. Några ytterligare utbetalningar av kapitaltillskott till banker väntas inte längre. Lån till Riksbanken om 97 miljarder kronor I slutet av maj beslutades att Riksbanken skulle låna motsvarande 100 miljarder kronor i Riksgälden för att återställa valutareserven. Detta behövdes för att Riksbanken under den finansiella krisen lånat ut amerikanska dollar till svenska banker och ingått så kallade swapavtal 10, med centralbankerna i Island, Lettland och Estland samt utökat engagemangen till internationella valutafonden (IMF). Riksgälden har i juni (66 miljarder kronor) och september (31 miljarder kronor) 2009 lånat upp euro 55

56 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster och dollar för Riksbankens behov. Upplåningen har avslutats och blev alltså totalt 97 miljarder kronor, 3 miljarder kronor lägre än väntat. Några återbetalningar av Riksbankslånet är inte inlagda i prognosen, då det är svårt att veta när de kan komma att ske. Förstärkningen av valutareserven är dock temporär och kommer att avslutas när Riksbanken avvecklat de åtgärder som görs med anledning av finanskrisen. När lånen framöver återbetalas kommer nettoutlåningen att bli lägre. Detta förbättrar i sin tur budgetsaldot, minskar lånebehovet och reducerar statsskulden. (Se faktaruta.) Inga ytterligare kapitaltillskott till bankerna i prognosen Det beslutade kapitaltillskottsprogrammet för banker omfattar högst 50 miljarder kronor och gäller till den 17 februari Inom ramen för detta program utbetalades ett kapitaltillskott till Nordea om 5,6 miljarder kronor i april 2009 när staten, med sin ägarandel om knappt 20 procent, deltog i den nyemission banken då genomförde. I föregående prognos bedömdes att 25 miljarder kronor skulle användas för kapitaltillskott under Riksgälden bedömer nu att inga ytterligare utbetalningar av kapitaltillskott kommer att ske, varför prognosen sänks med 19,4 miljarder kronor. (Mer information om kapitaltillskottsprogrammet och stabilitetsfonden finns i tidigare prognoser.) Aktieutdelningar på stabilitetsfondens Nordeaaktier kommer att tillföras fonden, vilket beaktas i denna prognos. För 2010 väntas de uppgå till drygt 400 miljoner kronor och de följande tre åren till miljoner kronor per år. I föregående prognos beräknades utdelningarna på dessa aktier under statens övriga inkomster av aktieutdelningar, det vill säga på inkomsttitel. Budgetsaldot påverkas således inte av att denna post flyttas. Garanti- och stabilitetsavgifterna räknas upp Garantiprogrammet hos Riksgälden för bankernas medelfristiga upplåning har nyligen förlängts och gäller nu till den 30 oktober Den 30 september 2009 uppgick de totala utestående garantierna till 308 miljarder kronor och volymen på garantierna är 45 miljarder kronor lägre än föregående kvartal. Gamla garantier har löpt ut snabbare än nya ställts ut, vilket är ett tecken på att finanskrisen håller på att mattas av. Garantigivningen sker mot en avgift som tillförs stabilitetsfonden. Inkomsterna av denna avgift beräknas till drygt 1 miljard kronor 2009 och ökar till som mest knappt 2 miljarder kronor Därefter sjunker de successivt till 300 miljoner kronor Som tidigare aviserats införs en obligatorisk så kallad stabilitetsavgift för bankerna. Riksdagen har nu fattat beslut i enlighet med regeringens förslag (prop. 2009/10:30). Stabilitetsavgiften införs från 2009, men de två första åren betalas endast halv avgift. Avgiften grundas på bankens totala förpliktelser vid utgången av räkenskapsåret och uppgår till 0,036 procent av avgiftsunderlaget. Betalning sker i efterskott och inkomsterna tillförs stabilitetsfonden. Vid beräkningen av stabilitetsavgiften får avgiftsunderlaget reduceras med de skulder som omfattas av garantiprogrammet. Inbetalningarna av stabilitetsavgiften beräknas till drygt 1 miljard kronor per år 2010 och 2011 och ökar sedan till drygt 3 miljarder kronor per år. Jämfört med föregående prognos har inkomsterna av garanti- och stabilitetsavgifterna räknats upp, framför allt för Det är bland annat en effekt av att garantiprogrammet har förlängts. Stabilitetsavgiften och insättningsgarantiavgiften slås ihop 2011 Regeringen aviserar i propositionen om stabilitetsavgiften att avgiften i framtiden bör samordnas med insättningsgarantiavgiften. Inför 2011 avser regeringen att återkomma med förslag om en ny avgiftskonstruktion. Avgiftssystemet kommer att utformas så att avgiften avspeglar den risk som olika kreditinstitut tar på sig. Regeringen har också uttalat att den nuvarande insättningsgarantifonden ska överföras till stabilitetsfonden. I prognosen antas detta ske Insättningsgarantifonden väntas då uppgå till 21 miljarder kronor, vilket är en uppräkning med 2 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Fondmedlen, som för närvarande är placerade i statsobligationer, väntas då omvandlas till inlåning på stabilitetsfondens konto i Riksgälden. Då detta 56 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

57 fördjupning: Statsbudgetens utgifter och inkomster påverkar nettoutlåningen men inte statens lånebehov uppstår en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Lånet till Island försenat Riksdagen har under våren beslutat om ett lån till Island, på högst 6,5 miljarder kronor 2009, som ett tillägg till IMF:s samordnade finansiella insatser till landet. Utbetalningarna av Islandslånet som beräknas till 5 miljarder kronor har ännu inte börjat, vilket innebär förskjutningar i förhållande till föregående prognos. Det råder viss osäkerhet om när utbetalningarna kommer igång. Nu antas endast en fjärdedel av lånet hinna utbetalas 2009 (december) medan tre fjärdedelar väntas betalas i början av (Mer detaljer om Islandslånet finns i ESV:s septemberprognos.) Lån till Lettland 2010 Regeringen har sedan tidigare också aviserat att Sverige ska ge ett lån till Lettland som genomgår en kraftig recession. Ett samlat låneprogram från EU, IMF, Världsbanken och enskilda länder uppgår till 7,5 miljarder euro. De nordiska länderna har utfäst att gemensamt bidra med lån om totalt 1,8 miljarder euro varav Sveriges del beräknas uppgå till 0,72 miljarder euro. Det svenska lånet motsvarar 7,1 miljarder kronor och väntas utbetalas under Ökade studielån Utlåningen till Centrala studiestödsnämnden (CSN) för studielån väntas öka relativt kraftigt Det är främst en följd av ökade utbildningssatsningar enligt budgetpropositionen. Dels höjs studiemedelsbeloppen, dels utökas antalet studieplatser inom högskolan, komvux och yrkeshögskolan. (Se kommentarer till utgiftsområde 15 och 16.) Upplåningen för studielån, som 2008 låg på nivån 5 miljarder kronor, ökar 2010 till drygt 7 miljarder kronor. Från 2012 minskar nivån igen. Jämfört med föregående prognos innebär detta en upprevidering av nettoutlåningen med 1,3 miljarder kronor 2010 och nästan lika mycket Hur påverkar Riksgäldens nettoutlåning budgetsaldot, statsskulden, räntorna och det finansiella sparandet i staten? Riksgäldens transaktioner under posten Riksgäldskontorets nettoutlåning påverkar budgetsaldot och statsskulden fullt ut med de kassamässiga beloppen men de påverkar inte anslaget Räntor på statsskulden (se nedan). Det finansiella sparandet i staten påverkas inte av lånetransaktioner utan endast om det uppstår kreditförluster eller om lån avskrivs. Det finansiella sparande påverkas inte heller av kapitaltillskott till banker. Däremot påverkas det om kapitaltillskotten längre fram ger avkastning, till exempel i form av aktieutdelning. Sparandet påverkas också av löpande inkomster som tillförs nettoutlåningen, till exempel garantiavgifter och stabilitetsavgifter. Det finansiella sparandet påverkas alltså endast av vissa delar av posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Anslaget Räntor på statsskulden nettoredovisas Anslaget för statsskuldsräntor påverkas inte av en statsskuldsförändning som beror på Riksgäldens nettoutlåning. Den stora nettoutlåningen 2009 varav Riksbanken står för merparten har alltså ingen betydelse för anslaget. Det beror på att de ökade ränteutgifter som den större upplåningen medför, motsvaras av en lika stor ökning av de ränteinkomster som utlåningen inbringar. Det beror på att Riksgälden tar ut marknadsmässiga räntor på utlåningen och att dessa inkomster redovisas under anslaget och neutraliserar ökningen av ränteutgifterna. Anslaget nettoredovisas alltså. Räntekostnaderna är emellertid inte nettoredovisade. De påverkas fullt ut av hela ökningen av statsskulden. 57

58 58

59 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Sedan ESV:s prognos i september har prognosen för skatteintäkterna höjts trots utvidgning av jobbskatteavdraget och andra förslag om skattesänkningar i höstens budgetproposition. Detta beror på att de ekonomiska utsikterna för förstärkts markant. I förhållande till ESV:s prognos för drygt ett år sedan innan finanskrisen är skatteintäkterna nivåmässigt alltjämt betydligt lägre. Figur 34. Ackumulerad revidering av prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter sedan hösten 2008 Offentliga sektorns skatteintäkter Miljarder kronor BP Ack. R BP2009:4 BP dec 08 BP Ac. -50 R BP 2009:3 BP BP Ack. R BP 2009:2 BP BP Ack. r BP 2009:1 BP BP BP BP 2008:4 BP Miljarder kronor Av de olika skatteslagen är det främst skatt på arbete som har reviderats upp som ett resultat av den mer positiva underliggande prognosen på arbetsmarknadsutvecklingen. Utan budgetpropositionens tillkommande förslag om skattesänkningar hade upprevideringen varit ännu större. Den ljusare ekonomiska utvecklingen medför även högre momsintäkter via högre konsumtion. Företagsskatterna har däremot reviderats ner i denna prognos vilket till stora delar beror på ett oväntat lågt taxeringsutfall avseende inkomståret maj sep dec Figur 35. Utveckling av skatteintäkterna Miljarder kronor Offentliga sektorns skatteintäkter Procent av BNP Offentliga sektorns skatteintäkter/bnp (höger axel) Sammantaget blev taxeringsutfallet 2008 avseende den offentliga sektorns skatteintäkter 4,5 miljarder kronor lägre än ESV beräknade i senaste prognosen. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen prognostiserar ESV högre skatteintäkter under prognosperioden för alla större skatteslag. Detta förklaras av en mer optimistisk syn på den ekonomiska utvecklingen och skattebaserna. Figur 36. Årsvis utveckling för olika skatteslag Procent Indirekta skatter på arbete Mervärdesskatt Direkta skatter på arbete Skatt på kapital Punktskatter BNP Procent Det kan vara värt att erinra om hur snabbt nivåerna i skatteintäkterna kan skifta från ett år till ett annat. Detta gäller särskilt skatt på kapital som är ett mycket konjunkturkänsligt skatteslag. Exempelvis minskade dessa skatter med drygt 20 procent mellan 2007 och

60 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tabell 29. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från Bprop. Inkomstår Skatt på arbete 873,5 907,3 873,6 873,1 897,3 924,5 963,6-2,5 1,6 8,5 12,0 9,6 Direkta skatter på arbete 483,0 497,5 482,0 476,6 488,1 500,8 519,4-1,1-1,1-0,5-3,7 Inkomstskatter 523,9 551,4 553,4 559,0 572,7 588,9 612,0-1,2 1,3 3,0 4,4 2,4 Statlig inkomstskatt 44,8 48,0 41,0 41,6 42,4 42,5 42,8-0,5-0,2-0,5-0,8-2,0 Kommunal inkomstskatt 479,1 503,4 512,4 517,4 530,3 546,4 569,3-0,6 1,5 3,5 5,1 4,4 Allmän pensionsavgift 81,1 85,2 86,7 88,0 90,8 94,0 98,4 0,4 0,9 1,6 1,7 Skattereduktioner m.m. -122,0-139,2-158,3-170,6-175,5-182,2-191,1 0,2-2,8-4,5-6,0-7,8 Indirekta skatter på arbete 390,5 409,9 391,6 396,6 409,2 423,7 444,2-1,4 2,7 9,0 12,0 13,3 Arbetsgivaravgifter 377,6 404,0 392,9 398,2 410,0 425,4 446,3 0,5 2,1 6,2 8,2 9,5 Egenavgifter 11,8 12,0 11,8 11,9 12,2 12,6 13,3-0,1 0,2 0,4 0,5 0,5 Avgifter till premiepensionssytemet -23,9-25,4-25,9-26,3-27,1-28,1-29,5-0,3-0,3-0,5-0,6-0,7 Särskild löneskatt 30,2 32,6 32,7 33,1 34,1 35,4 37,2-0,4 1,2 1,6 1,8 2,0 Nedsättningar -6,1-14,6-21,1-21,5-21,1-22,7-24,1-1,2-0,4 1,4 2,2 2,1 Tjänstegruppliv m.m. 0,9 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 Skatt på kapital 208,7 163,5 146,5 160,9 171,7 189,6 207,8-10,1 0,2 3,9 0,8 5,0 Skatt på kapital, hushåll 49,7 26,3 22,4 26,5 27,6 29,3 30,7 0,6 2,4 2,6 0,1-0,7 Skatt på företagsvinster 104,6 83,0 73,7 85,8 93,6 103,6 113,6-8,6-1,3 4,4 5,4 6,9 Kupongskatt 6,3 5,5 3,2 2,8 3,1 3,5 3,9-0,4-1,0-0,9-1,0 Avkastningsskatt 12,8 15,2 14,0 10,6 11,9 16,2 19,5-0,4 0,2-3,2-5,1-3,0 Fastighetsskatt 25,9 24,0 24,9 26,0 25,9 27,1 29,6-1,7-0,9 0,1 0,4 1,8 Stämpelskatt 9,4 9,4 8,2 9,1 9,6 10,0 10,4 0,2 1,0 1,0 1,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 399,0 418,7 419,2 427,6 442,4 459,3 480,5-1,5 4,5 10,0 14,0 16,0 Mervärdesskatt 284,8 300,3 297,6 304,7 316,7 330,9 347,5-0,3 4,7 9,3 12,3 14,3 Punktskatter 114,2 118,4 121,5 123,0 125,7 128,4 133,0-1,2-0,2 0,7 1,7 1,7 Skatt på alkohol och tobak 20,8 21,3 22,9 23,2 23,5 23,9 24,3 0,2-0,3 0,2 Energiskatt 38,2 38,8 40,4 40,4 42,4 43,4 45,8 0,4 0,2 0,8 1,0 Koldioxidskatt 25,1 25,7 26,2 26,6 27,3 28,0 29,2 0,8 0,5 0,6 0,3 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 5,1 4,5 4,7 4,7 4,8 4,8-0,8-0,2-0,2-0,2 Skatt på vägtrafik 13,1 16,0 16,1 16,4 15,8 16,1 16,3-0,2 Övriga skatter 6,5 5,6 6,3 6,4 6,3 6,2 6,1-1,2-0,1 Skatt på import 5,9 5,9 5,2 5,3 5,6 6,0 6,5-0,6 0,5 0,6 0,5 Restförda och övriga skatter -1,0-3,3-2,8-1,9-0,2-0,3-0,5 0,6 5,7 3,1 4,3 3,3 Restförda skatter -7,6-8,2-7,8-7,9-8,2-8,6-9,0 2,5 1,3 0,5-0,7 Övriga skatter, hushåll 2,1 3,0 3,2 3,1 3,2 3,1 3,1 0,4 0,9 0,8 0,9 0,9 Övriga skatter, företag 2,2 0,0-1,5-0,2-0,2-0,1-0,1 0,2 1,0-0,2-0,2-0,3 Intäkter som förs till fonder 2,4 1,9 3,2 3,1 5,0 5,3 5,4 1,3 1,2 3,1 3,4 Totala skatteintäkter 1480,2 1486,2 1436,3 1459,7 1511,2 1573,2 1651,3-13,6 12,0 25,5 31,1 33,9 Avgår EU-skatter -7,3-7,3-6,5-6,6-6,9-7,3-7,8 0,6-0,5-0,4-0,3 Offentliga sektorns skatteintäkter 1472,9 1478,9 1429,8 1453,1 1504,4 1565,9 1643,5-13,6 12,6 25,0 30,7 33,6 Avgår skatter till andra sektorer -647,7-692,2-705,1-713,2-732,3-756,3-789,3 2,1-2,9-6,7-9,6-11,0 Kommunala inkomstskatter -479,1-515,5-526,0-531,5-544,9-562,0-585,8 0,6-1,3-3,5-5,5-6,3 Avgifter till AP-fonder -168,7-176,7-179,1-181,7-187,4-194,3-203,6 1,5-1,6-3,2-4,1-4,7 Statens skatteintäkter 825,2 786,8 724,7 739,9 772,1 809,5 854,2-11,5 9,7 18,3 21,1 22,6 60 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

61 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tabell 29. Fortsättning Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från Bprop. Inkomstår Statens skatteintäkter 825,2 786,8 724,7 739,9 772,1 809,5 854,2-11,5 9,7 18,3 21,1 22,6 Periodiseringar -9,3 22,0-11,7-3,8 13,4-3,6-2,2 11,4-10,7-3,5 7,2 7,3 Uppbördsförskjutningar -1,5 37,6 5,5-10,3-2,8-5,4-4,9 13,2-14,8-1,8 9,7 6,3 Betalningsförskjutningar -6,6-16,8-17,1 6,5 16,3 1,6 2,7-1,8 2,6 2,6-1,2 1,9 Anstånd -1,2 1,1-0,1 0,0 0,0 0,2 0,0 1,5-4,3-1,3-0, Skatter m.m. 815,8 808,7 713,1 736,1 785,5 806,0 852,0-0,2-1,0 14,8 28,3 29,9 Övriga inkomster 48,2 92,5 2,1 4,8-2,6-4,1-5,1 0,2-2,7 3,1-4,9-8, Inkomster av statens verksamhet 66,5 53,0 47,8 44,4 40,4 41,6 43,4-1,4 3,6-1,9-2,9 Riksbankens inlevererade överskott 4,4 3,6 5,9 5,6 5,1 5,2 5,2 Inkomster av statens aktier 33,2 24,7 19,1 19,8 15,5 16,6 17,9 Finansieringsavgift arbetslöshetskassor 10,6 8,9 7,3 7,3 7,4 7,0 6, Inkomster av försåld egendom 18,0 76,5 0,1 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 2,0 1,9 1,7 1,7 1,5 1,4 1, Kalkylmässiga inkomster 8,2 8,7 9,5 8,8 9,3 9,0 9,1 0,2-0,1-0, Bidrag från EU 13,0 11,0 10,9 13,7 13,2 12,9 12,6-1,4-0,2 0,8 0, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -51,9-56,2-67,9-63,7-67,0-68,9-71,3 0,2-0,1-0,3-3,8-5,5 Tillkommande inkomster 12,1 12,6 3,9 9,5 9,8 10,2 10,7 0,3 0,4 0,4 Avräkningar -64,0-68,8-71,8-73,2-76,7-79,0-82,0 0,2-0,2-0,6-4,1-5, Stöd som ges via krediteringar på skattekonto -7,7-2,4 0,0 0,0-0,1-0,1-0,2 Totala inkomster 864,0 901,3 715,1 740,9 782,9 801,8 846,9-3,7 17,9 23,4 21,4 Totala utgifter 760,5 766,1 891,9 810,6 808,7 808,7 806,8-23,1-18,5-22,9-23,1 Budgetsaldo 103,5 135,2-176,8-69,7-25,8-6,9 40,1 19,4 36,4 46,3 44,5 Bprop.=Regeringens prognos i budgetpropositionen för

62 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tabell 30. Skattebasernas utveckling Utfall Prognos Diff. från sep. prog. (Procent om inte annat anges) Direkta skatter på arbete Lönesumma (lp) 5,8 0,3 1,3 2,9 3,7 4,9 1,2 2,7 1,1 1,0 Arbetade timmar (miljontal) kalenderkorr. 1,4-2,7-1,1 0,5 1,0 1,3 1,4 2,0 0,4 0,3 Timlön 4,4 3 2,4 2,4 2,7 3,6-0,3 0,6 0,6 0,7 Allmän pension 6,1 9,4 1,0 2,0 2,9 4,9 1,3 0,0 0,8 0,8 Avtalspension 2,5 5,3-1,1 1,7 2,0 3,1 1,0-4,8 1,2-2,3 Skattepliktiga transfereringar Arbetsmarknadsersättningar -21,1 57,8 29,8-1,7-8,1-10,8-11,7-29,1-9,9-5,7 Sjukpenning+föräldrapenning -5,4-5,3-0,2 2,9 1,9 3,3-1,8 0,0 0,5-0,7 Sjuk- och aktivitetsersättning -1,1-1,6-9,7-8,3-3,2-0,1-0,6-1,4-0,3 0,3 Indirekta skatter på arbete Lönesumma 5,8 0,3 1,3 2,9 3,7 5 1,2 2,7 1,1 1,0 Skatt på kapitalvinster hushåll Reavinster ,3 25,4 1,2 4,4 4,9 10,7-5,6-2,8 0,4 Inkomsträntor inklusive utdelningar 28,3-54,3-17,1 79,4 33,1 16,7-11,1-12,7 24,0 6,9 Utgiftsräntor 27,5-43,6 3,7 43,8 23,7 13,7-15,3 9,0 24,4 10,0 Skatt på företagsvinster Bruttodriftsöverskott i företagssektorn -5,2-20,4 14,4 11,6 10,5 9,2-9,9 7,8 7,6 0,5 Utlåningsränta företag 5,3 4,2 4,0 5,7 7,3 7,6 0,0 0,0 0,8 2,0 Fastighetsavgift Inkomstbasbeloppet (kr) Avgiftspliktiga småhusvärderingsenheter (antal) Mervärdesskatt Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 2,6 1,4 3,3 3,5 4,2 4,6 0,7 1,0 1,0-0,1 varav bilar -20,9-11,2 20,0 14,5 10,3 5,5 6,3 15,8 8,3 varav dagligvaror 1,8 4,5 2,3 1,8 3,4 4,4 0,1-0,3-0,1 varav sällanköpsvaror 4,7 3,0 5,3 5,5 6,2 6,3 1,0 1,2 0,4 varav hushållens konsumtion utomlands 5,8-3,1 2,0 3,5 7,7 6,0 14,3-1,2-0,5 varav utländska hushålls konsumtion i Sverige 6,2 11,4 4,9 6,8 7,4 8,2 4,6 0,7 10,5 Punktskatter KPI 4,3-0,6 0,9 2,4 3,7 2,8-0,4 0,4 1,2 1,7 Sep.prog.=ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). 62 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

63 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Skatt på arbete minskar 2009 och 2010 Skatt på arbete minskar med nära på 34 miljarder kronor mellan 2008 och Även 2010 är ett svagt år. ESVs prognos för åren visar på en något starkare utveckling av skatt på arbete både jämfört med Budgetpropositionen och ESV:s septemberprognos. Det beror i huvudsak på att lönesumman, som är den viktigaste skattebasen för skatt på arbete, reviderats upp något. Den negativa lönesummeutvecklingen för 2009 och 2010 har ersatts av en svagt positiv utveckling. Utöver det har prognosen uppdaterats med det definitiva taxeringsutfallet för inkomståret Utfallet låg nära ESV:s bedömning i septemberprognosen och skatt på arbete har endast justerats marginellt. De direkta skatterna på arbete faller i år och Den uppreviderade, men alltjämnt svaga lönesumman, innebär att de direkta skatterna på arbete för åren höjts med 3, 13 respektive 19 miljarder kronor. Statlig inkomstskatt utvecklas svagt under hela prognosperioden medan den kommunala inkomstskatten tar fart det sista prognosåret. ESV:s prognos är något lägre än regeringens bedömning i budgetpropositionen. Det beror i huvudsak på olika makroekonomiska antaganden. I budgetpropositionen aviserade regeringen både förstärkt jobbskatteavdrag och förstärkt grundavdrag för de sämst ställda pensionärerna. Fjärde steget i jobbskatteavdraget innebär att avdraget från och med nästa år ökar med över 10 miljarder kronor årligen. Det förstärkta grundavdraget till de sämst ställda pensionärerna, steg två, minskar den kommunala inkomstskatten med omkring 3 miljarder kronor årligen från och med nästa år. Kommunerna kompenseras för skattebortfallet genom höjda statsbidrag. Inför 2010 har de flesta kommuner och landsting beslutat om sina skattesatser. Tillgänglig information tyder inte på några större förändringar. Sammantaget räknar ESV med en ökning på 0,05 procentenheter nästa år. Från och med 2010 och åren framöver beräknas den genomsnittliga skattesatsen uppgå till 31,58 procent. Mer djupgående analyser av de kommunala finanserna finns i avsnittet om den kommunala sektorns finanser. De indirekta skatterna på arbetet faller i år till följd av den svaga ökningen av lönesumman i kombination med en sänkning av arbetsgivaravgiften från 32,42% till 31,42%. Därutöver har den halvering av arbetsgivaravgiften för ungdomar som infördes 2007 utvidgats till att gälla ungdomar år, från att tidigare ha gällt enbart åringar. Den effekten leder till att arbetsgivaravgifterna sänks med cirka 6 miljarder kronor mellan 2008 och För 2010 är den totala arbetsgivaravgiften densamma men det sker en omfördelning mellan olika avgifter. Den allmänna löneavgiften och sjukförsäkringsavgiften sänks medan arbetsmarknadsavgiften höjs. Egenavgifterna höjs också. Lönesumman ökar fortfarande långsamt 2010, vilket innebär att de indirekta skatterna ökar svagt och de är då fortfarande på en lägre nivå än Åren ökar lönesumman allt snabbare och därmed stiger också de indirekta skatterna snabbare. Samtliga regeländringar för skatt på arbete under mandatperioden Regeringen har genomfört flera reformer under mandatperioden som påverkar skatt på arbete, se listan nedan. Av dessa reformer är jobbskatteavdraget och det förstärkta grundavdraget till de sämst ställda pensionärerna mest omfattande. Dessa två regeländringar har förstärkts i flera steg sedan de infördes. Här redovisas reformernas effekter baserat på septemberprognosens makroförutsättningar. Jobbskatteavdraget har ökat med över 80 procent Jobbskatteavdraget har sedan det infördes den 1 januari 2007 förstärkts i flera omgångar. Jobbskatteavdrag två, tre och fyra har inneburit att jobbskatteavdraget för åren ökat med mellan 9 och 13 miljarder kronor årligen. Figuren nedan visar det totala jobbskatteavdraget samt åskådliggör effekterna av alla tillkommande steg. Om jobbskatteavdraget inte hade förändrats sedan det infördes 2007 skulle det nästa år ha uppgått till omkring 42 miljarder kronor. Tillsammans med effekten av steg två skulle jobbskatteavdraget ha uppgått till 53 miljarder kronor Den totala effekten av steg ett, två och tre skulle tillsammans ha uppgått till 64 miljarder kronor samma år. Införandet av det fjärde 63

64 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster i jobbskatteavdraget från och med nästa år innebär att jobbskatteavdraget uppgår till 74 miljarder kronor. Aggregerat har jobbskatteavdrag steg två till fyra inneburit att avdraget ökat med över 80 procent. Effekter av tillkommande steg i jobbskatteavdraget Miljarder kronor Miljarder kronor Steg1 Effekt av steg 2 Effekt av steg 3 Effekt av steg 4 Pensionärerna kompenseras med förstärkt grundavdrag En förstärkning av grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna infördes den 1 januari Nästa år utökas denna förstärkning med närmare 3 miljarder kronor i sänkt kommunal inkomstskatt. Satsningen görs för att stärka pensionärernas disponibla inkomst samt för att kompensera för bromsen i pensionssystemet Grundavdraget styrs av den beskattningsbara förvärvsinkomsten och prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet påverkas i sin tur av konsumentprisindex. Uppgången i grundavdraget 2009 förklaras av att prisbasbeloppet steg till följd av en stark ökning av konsumentprisindex Utvecklingen 2010 och 2011 är inte alls lika gynnsam och grundavdraget sjunker dessa två år, se figuren. Det förstärkta grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna, steg ett, höjde grundavdraget och kompenserade delvis för nedgången av prisbasbeloppet Genom den nya satsningen, steg två, kompenseras däremot de sämst ställda pensionärerna fullt ut för det sänkta prisbasbeloppet Pensionärernas grundavdrag kommer att vara 36 procent högre nästa år jämfört med en situation utan grundavdragsförstärkning. För en enskild pensionär med kronor per månad i beskattningsbar förvärvsinkomst 2009 innebar grundavdragsförstärkningens första steg att grundavdraget ökade med 275 kronor per månad och att den kommunala inkomstskatten därmed minskade med omkring 100 kronor per månad. För samma pensionär med inkomsten uppräknad till 2010 års nivåer skulle den ytterligare förstärkningen, steg två, ge ett ökat grundavdrag med 567 kronor per månad och därmed minska den kommunala inkomstskatten med nära på 200 kronor per månad. Totalt grundavdrag utan respektive med pensionärernas grundavdragsförstärkning Miljarder kronor Grundavdrag Grundavdrag inklusive förstärkning steg 1 Grundavdrag inklusive förstärkning steg 2 Miljarder kronor Regeländringar 2007 Jobbskatteavdrag, steg 1 infördes Avdrag för resor mellan bostaden och arbetsplatsen höjdes med kronor till kronor Avdrag för övriga utgifter höjdes med kronor till kronor Kommunala kostnadsersättningar till dagbarnvårdare gjordes skattefria och avdragsrätten för dessa togs bort Skattereduktionen för fackföreningsavgift avskaffades Skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassan avskaffades ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

65 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Det förhöjda grundavdraget i stödområde A avskaffades Skattefrihet för lånedator avskaffades Lånedatorer togs upp till beskattning och förmånen värderades till kronor per år Skattereduktion för hushållstjänster infördes. Avdrag får göras på 50 procent av arbetskostnaden, men maximalt kronor per person och år Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet förlängdes till att gälla även 2008 års taxering Särskild löneskatt för personer 65 år eller äldre avskaffades Socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år sattes ned Särskilt avdrag vid beräkning av socialavgifter avskaffades Nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer avskaffades Sjukförsäkringsavgiften höjdes med 0,14 procentenheter Regeländringar 2008 Jobbskatteavdrag, steg 2 infördes Skattereduktion för förmån av hushållstjänster infördes till 50 procent av förmånens värde men max kronor per person och år Avdraget per mil för resor till och från arbetet samt tjänsteresor höjdes Avdragsrätten för pensionssparande begränsades till kronor per år Förmånen att ha lånedator värderades till kronor per år Avdragsreglerna vid dubbel bosättning förändrades Reglerna för beskattning av sjöinkomst förändrades Löneskatten för personer födda 1937 eller tidigare avskaffades Socialavgiftsnivåerna förändrades Allmän pensionsavgift förändrades Regeländringar 2009 Jobbskatteavdrag, steg 3 infördes Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt höjdes till kronor Förstärkt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna, steg 1 infördes Skattereduktion för hushållstjänster förenklades och utvidgades Avdrag för resor mellan bostaden och arbetsplatsen höjdes med kronor till kronor Permanent ROT-avdrag infördes som en del av skattereduktion för hushållstjänster (så kallat HUS-avdrag) Socialavgifterna sänktes och avgiftsnivåerna förändrades Socialavgifterna för unga sattes ned för alla som inte fyllt 26 år vid årets ingång Regeländringar 2010 Jobbskatteavdrag, steg 4 införs Förstärkt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna, steg 2 införs Sänkta egenavgifter för enskilda näringsidkare och handelsbolag Sänkta egenavgifter till följd av förlängd karenstid för enskilda näringsidkare Ändrade nivåer för socialavgifter Skatt på kapital Skatt på kapital består främst av skatt på företagsvinster och hushållens reavinster. Till kapitalskatt räknas även fastighetsskatt, stämpelskatt och avkastningsskatt. Därtill påverkas kapitalskatterna av hushållens ränteinkomster, ränteutgifter och inkomster från aktieutdelningar. Hushållens kapitalskatter ökar mycket 2010 Hushållens kapitalskatter minskade 2008 och väntas fortsätta minska Den svaga utvecklingen för hushållens kapitalskatter beror både på lägre skatteintäkter kopplade till reavinster på aktieförsäljningar och på reavinster vid försäljning av bostäder. Ökningen av börsindex under prognosperioden leder till att kapitalskatterna ökar från och med Den snabba uppgång som har noterats på börsen 2009 resulterar i en kraftig ökning av skatteintäkterna

66 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Antaganden och metod för hushållens reavinster Börsutvecklingen svänger kraftigt och den är svår att prognostisera. ESV har som policy att inte göra några aktiva bedömningar av vare sig börsutvecklingen eller bostadsmarknaden. I stället antas priserna på respektive marknad utvecklas enligt trend, från senaste kända utfall. Trenden är satt som en riskfri ränta (reporäntan) plus den riskpremie som förknippas med varje marknad. Riskpremien är satt till 4,0 procent för börsen och 0,75 procent för bostadsmarknaden, utifrån historiska data. Hur reavinsten från försäljningen av finansiella tillgångar utvecklas beror också på hur länge tillgångarna som säljs har innehafts. Beräkningarna bygger i detta avseende på tolkningar av historiska mönster. Börsen föll kraftigt Under de tre första kvartalen 2009 har börsen i stället stigit markant (med ca 45 procent), enligt Affärsvärldens generalindex. Nivån är dock fortfarande betydligt lägre än vad den var i början av I kalkylen antas börsen öka med mellan 4 och 8 procent per år, räknat från senast kända värde för Stockholmsbörsen (se faktaruta). Trots en uppgång på börsen beräknas reavinsterna från finansiella tillgångar (aktier med mera) minska något 2009 jämfört med Det beror på att medelkursen på börsen för 2009 blir lägre än för åren , vilket innebär att det bara är på korta affärer, eller riktigt långa, det genereras vinst vid försäljning. Många andra affärer kan resultera i förlust. Hur aktörerna på börsen kommer att agera är dock svårt att förutsäga. Beräkningarna bygger på hur tidigare mönster har sett ut. Även 2003, då börsen steg efter att ha fallit kraftigt två år i följd, minskade skatten på reavinster jämfört med året innan. Figur 37. Hushållens reavinster och börsutveckling Miljarder kronor Hushållens reavinster Affärsvärldens generalindex, medelkurs Index 500 Hushållens reavinster föll kraftigt 2008 främst till följd av nedgången på börsen. Reavinsterna blir låga även 2009 men 2010 stiger de markant som en följd av att börsen har återhämtat sig från raset Hushållens totala reavinster varierar i linje med utvecklingen på börsen eftersom den är mycket mer volatil än utvecklingen på bostadsmarknaden, som styr utvecklingen av de reala reavinsterna. Eftersom vi inte har något utfall på de finansiella reavinsterna alla år visas här de totala reavinsterna tillsammans med börsutvecklingen. Trots stigande bostadspriser blir de reala reavinsterna låga De reala reavinsterna påverkas av hur bostadspriserna och antalet försäljningar utvecklas. Priserna på småhus föll i slutet av 2008 och fortsatte falla under första kvartalet 2009, enligt SCB:s småhusbarometer, vars utveckling används som approximation för hela bostadsmarknaden. För andra och tredje kvartalet noteras dock en viss ökning jämfört med förra året. Priserna antas öka framöver i takt med utvecklingen av den riskfria räntan och riskpremien för bostadsmarknaden (se faktaruta). Antalet bostadsaffärer minskade kraftigt fjärde kvartalet Sedan dess har de ökat något igen men de ligger fortfarande på en låg nivå. Från fjärde kvartalet 2009 och framåt väntas antalet sålda hus öka trendmässigt. För 2009 faller ändå antalet bostadsaffärer jämfört med Därefter stiger antalet försäljningar successivt. Fallet i antalet bostadsaffärer leder till att hushållens kapitalskatter på reala tillgångar blir lägre i år än Trots stigande ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

67 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster bostadspriser och ökande antal försäljningar från 2010 och framåt ligger nivån på reavinsterna kvar på ungefär samma nivå som år Det beror på att prisutvecklingen under hela perioden , men framför allt 2008 och 2009, är betydligt svagare än åren innan Det får genomslag i reavinsterna under en längre tid eftersom ett successivt större antal försäljningar sker med lägre vinst eftersom priset då inte har stigit så mycket sedan inköpet. Jämförelse med föregående prognos Jämfört med förra prognosen är skatterna på finansiella tillgångar uppjusterade för hela prognosperioden eftersom börsutvecklingen den senaste tiden har varit bättre än väntat. Den trendmässiga framskrivningen startar således från ett högre utgångsläge. Dessutom har reporäntan, som används för att skriva fram börsindex höjts från och med 2011 jämfört med tidigare prognos. Höjningen av reporäntan har även lett till att skatterna på reala tillgångar har justerats upp. Sammantaget innebär detta att den del av hushållens kapitalskatter som utgörs av reavinster blir högre Företagsskatten återhämtar sig Efter ett kraftigt fall i kapitalskatteintäkterna från företagen börjar företagsskatten öka igen när den ekonomiska aktiviteten stiger och företagens vinster ökar. Driftsöverskottet i företagssektorn är den huvudsakliga bakomliggande variabeln för prognosen. Denna stiger i rask takt under prognosperioden. Detta gäller särskilt de tre sista prognosåren. Räntan, som utgör finansieringskostnader för företagen, väntas stiga relativt kraftigt under 2011, vilket hämmar vinstmöjligheterna något detta år jämfört med de övriga åren. Taxeringsutfallet visade att prognosen för 2008 låg drygt 6 miljarder kronor för högt och har föranlett en nedrevidering av prognosen för åren framåt. Figur 38. Företagsskatt Miljarder kronor Prognos företagsskatt Bprop företagsskatt Driftsöverskott i företagssektorn (höger axel) Miljarder kronor I budgetpropositionen för 2010 aviserade regeringen nya regler som påverkar företagsskatten positivt med ungefär 1 miljard kronor per år från och med mitten av I korthet innebär förslagen att: Avdragsrätten för kapitalförluster på handelsbolag och handelsbolagsandelar inom bolagssektorn avskaffas från 1 januari Det blir förbjudet för företag att föra ut kapitalvinster från svenska företag till utländska holdingbolag i form av penninglån från 13 februari Reglerna för beskattning av underskottsföretag skärps från 5 juni Tabell 31. Företagsskatt och underliggande variabler Miljarder kronor Utfall/prognos företagsskatt 83,0 73,7 85,8 93,6 103,6 113,6 Årlig förändring av företagsskatt -9,4 12,1 7,8 9,9 10,0 varav: Sänkt skattesats (26.3%) -4,8 Övriga regeländringar 4,7 4,2 4,2 Bruttodriftsöverskottet i företagssektorn -10,4 7,7 10,2 7,6 10,5 Utlåningsränta icke-finansiella företag 1,1 0,2-2,4-1,8-0,5 Årlig förändring exkl. regeländringar -9,3 7,9 7,8 5,7 10,0 67

68 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tidigare har regeringen beslutat om nya regler gällande handelsbolagsupplägg och räntesnurror som också påverkar intäktsutvecklingen positivt under prognosåren. Jämfört med budgetpropositionen prognostiserar ESV:s högre skatteintäkter. ESV räknar med att ekonomin återhämtar sig snabbare och kraftigare än vad regeringen gör. Därför är också företagsskattens utveckling något starkare. Den kommunala fastighetsavgiften för 2008 är fastställd Den kommunala fastighetsavgiften 2008 uppgick till 12,5 miljarder kronor, varav intäkter från småhusenheter stod för 9,9 miljarder kronor och intäkter från hyreshusenheter stod för 2,6 miljarder kronor. År 2009 väntas den kommunala fastighetsavgiften öka. Detta beror främst på uppreviderade taxeringsvärden på småhusenheter i samband med den förenklade fastighetstaxeringen 2009 samt ett högre inkomstbasbelopp, som i sin tur gör att den maximala avgiften per enhet blir högre. I tabellen nedan framgår det hur den kommunala fastighetsavgiften utvecklas under prognosperioden. Införandet av systemet med kommunal fastighetsavgift har minskat de totala intäkterna från fastighetsskatt/fastighetsavgift. Skatteintäkterna, dvs. intäkter från statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift från småhus och hyreshus (bostadslägenheter), blev 3,4 miljarder kronor lägre 2008 jämfört med intäkterna från statlig fastighetsskatt År 2012 väntas skatteintäkterna från småhus och hyreshus vara tillbaka på ungefär samma nivå som Figur 39. Intäkter av fastighetsskatt och fastighetsavgift Miljarder kronor Statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Totalt Småhus och hyreshus Miljarder kronor Systemet med kommunal fastighetsavgift ger kommunsektorn ökade inkomster från 2011 Avsnittet ovan beskriver den intäktsmässiga fastighetsavgiften, dvs. de avgifter som är hänförliga till respektive år. Nedan beskrivs de betalningsmässiga konsekvenserna av fastighetsavgiften respektive fastighetsskatten. Därmed kan kommunsektorns respektive statens inkomstutveckling analyseras. Denna analys är svår att göra på intäktsnivå då sektorernas intäkter i statsbudgeten inte går att härleda till ett specifikt inkomstår. Den kommunala fastighetsavgiften för utbetalas till kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare. Det totala beloppet per år som ska utbetalas till kommunerna 2008 och 2009 är 12,1 miljarder kronor. År 2010 kommer det totala beloppet att höjas med 0,13 miljarder kronor. Detta görs för att kompensera för de intäktsökningar som väntas i samband med utvidgningen av systemet med kommunal fastighetsavgift Vissa statliga fastighetsskatter kommer då att övergå till kommunal fastighetsavgift Tabell 32. Intäkter av kommunal fastighetsavgift Utfall Prognos Miljarder kronor Kommunal fastighetsavgift totalt 12,5 14,0 14,5 15,0 16,0 16,9 Tillfaller kommunsektorn 12,1 13,6 14,1 14,6 15,7 16,5 Tillfaller staten 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 68 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

69 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Utbetalning av kommunal fastighetsavgift avseende beskattningsår från 2009 ska beräknas utifrån taxeringsutfallet i respektive kommun men själva tidpunkten för utbetalningen är två år senare. Dock ska endast intäktsförändringen mellan beskattningsåren beaktas. Detta innebär att utbetalningen till respektive kommun 2011 kommer att vara lika med det fastställda beloppet för 2010 adderat med den intäktsförändring i kommunal fastighetsavgift som har skett mellan beskattningsåren 2008 och Från 2008 minskade utbetalningen av det generella statsbidraget (inom utgiftsområde 25) med 12,1 miljarder kronor, det vill säga samma belopp som överförs till kommunerna av den kommunala fastighetsavgiften. Genom detta motsvarar inkomsterna från den kommunala fastighetsavgiften för varje kommun minskningen av statsbidraget för åren Effekterna av införandet av systemet med kommunal fastighetsavgift är därmed neutralt för kommunerna mellan 2008 och Från 2011 kommer dock varje kommun att få tillgodoräkna sig den intäktsförändring som har skett två år före inkomståret. I följande tabell redovisas hur inkomsterna från kommunal fastighetsavgift kommer att fördelas mellan staten och kommunsektorn. Skatt på konsumtion Konsumtionsskatter innehåller moms och punktskatter på alkohol, tobak, energi, miljö och fordon. Den viktigaste skattebasen är hushållens konsumtion. Totalt utgör konsumtionsskatterna drygt en fjärdedel av de totala skatteintäkterna och tillfaller staten och EU. Återhämtning för momsintäkterna Statens momsintäkter uppgår till 298 miljarder kronor 2009, vilket motsvarar drygt 40 procent av statens totala skatter. Mervärdesskatten utgör en allt större andel av statens totala intäkter och har ökat successivt från år 2000 då andelen uppgick till 30 procent. Skattesänkningar av framför allt inkomstskatter har medfört att hushållens konsumtion blivit en allt viktigare skattebas för staten. År 2009 minskar nivån för momsintäkterna för första gången sedan början av 1990-talet. Under prognosperioden återhämtar sig intäkterna och växer stabilt från 2011 när konsumtion och investeringar åter tar fart. De regeländringar som infördes 2008 vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster innebar en tillfällig förstärkning av momsintäkterna med cirka 8 miljarder kronor. Denna effekt väntas bli betydligt mindre Momsintäkterna växer med i genomsnitt måttliga 2,9 procent i löpande priser under prognosperioden. Det kan jämföras med närmast föregående femårsperiod då den genomsnittliga tillväxten uppgick till 5,8 procent. Hushållens konsumtion visar en något starkare utveckling och ökar med i genomsnitt 3,4 procent under prognosperioden. Att momsintäkterna utvecklas svagare beror framför allt på det kraftiga fallet för näringslivets investeringar. Tabell 33. Inkomster av kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsavgift Utfall Prognos Miljarder kronor Statlig fastighetsskatt 25,9 11,5 10,9 11,6 10,9 11,0 Kommunal fastighetsavgift 0,0 12,5 14,0 14,5 15,0 16,0 Tillfaller kommunsektorn 12,1 12,1 12,2 13,8 14,2 14,7 Tillfaller staten -12,1 0,4 1,8 0,7 0,8 1,3 Minskning av statsbidrag inom UO 25-12,1-12,1-12,2-12,2-12,2-12,2 Netto kommunsektorn 0,0 0,0 0,0 1,6 2,0 2,5 Netto staten 25,9 24,0 24,9 24,5 23,9 24,5 69

70 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Figur 40. Intäkter av mervärdesskatt Miljarder kronor Momsintäkter Procent av BNP Procent I förhållande till BNP ökar momsintäkterna kraftigt 2009 på grund av att tillväxten i ekonomin utvecklas betydligt svagare. Från 2011 växer momsintäkterna i samma takt som ekonomin i övrigt. Det dramatiska fallet i hushållens konsumtion och näringslivets investeringar under slutet av 2008 och början av detta år medförde mycket låga förväntningar på utvecklingen av intäkterna från mervärdesskatt. Läget har nu ljusnat ordentligt, och hushållens syn på sin egen och landets ekonomi har förbättrats kontinuerligt det senaste halvåret. Detta syns i KI:s barometer för hushållen som ökat sex månader i rad från en historiskt låg nivå. Tillsammans med en mycket hög sparkvot i nuläget och en relativt god utveckling av den disponibla inkomsten till följd av skattesänkningar, låga räntenivåer och låg inflation, har hushållen ett bra utgångsläge. Även stigande börskurser och en något stabilare bostadsmarknad ger ett ökat utrymme för hushållen. Sammantaget finns en betydande potential för hushållen att åter öka sin konsumtion. Det finns dock ett stort orosmoln i och med den ökande arbetslösheten, även om hushållen bedömer att risken att bli arbetslös har minskat de senaste månaderna. Detaljhandelns omsättning visar fram till oktober på en ökning i löpande priser på 3,0 procent. De senaste månaderna har både dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln ökat starkt. Även bilhandeln visar tecken på återhämtning efter en mycket svag period. Sammanfattningsvis har utvecklingen de senaste månaderna varit betydligt mer positiv än vad som förväntades för ett år sedan Skattebaser statens momsintäkter Hushållens konsumtion är den viktigaste skattebasen för merparten av momsintäkterna. Investeringar och inköp av varor och tjänster inom näringslivet, statliga myndigheter och kommuner står för resterande del. Lågkonjunkturen har medfört ett mindre resande och att fler svenskar tillbringat sin semester i Sverige, medan den svaga kronan har gjort det förmånligt för utländska turister att komma hit. Detta medför en positiv injektion för konsumtionen och momsintäkterna under Dessutom väntas gränshandeln slå rekord där den svaga kronkursen gör det extra förmånligt för norrmän, finländare och danskar att göra sina inköp i Sverige. Under prognosperioden väntas turistnettot (svenska hushållens konsumtion i utlandet och utländska hushållens konsumtion i Sverige) ge ett fortsatt positivt bidrag till momsintäkterna. Från 2010 är det främst kapitalvaror och tjänster som driver utvecklingen inom den privata konsumtionen och andelen momsintäkter med denna typ av konsumtion som bas ökar. Även bilbranschen återhämtar sig ytterligare. Figur 41. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion Procent Kv Kv Kv Kv Kv1 Kvartalstillväxt 2008 Kv Kv Kv1 Årsgenomsnitt, momsintäkter Årsgenomsnitt, privat konsumtion 2011 Kv Kv Kv1 Procent Det kraftiga fallet i momsintäkternas tillväxt under slutet av 2008 har fortsatt under det första halvåret När konsumtion och investeringar åter tar fart, framför allt från 2011, växer momsintäkterna åter stabilt. Gränshandeln ökar försäljningen av alkohol och tobak Trots lågkonjunkturen har skatteintäkterna från alkohol och tobak hittills under 2009 varit betydligt starkare än väntat. Under årets tre första kvartal har ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

71 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster skatteintäkterna från tobaksförsäljning ökat med 8 procent och från alkoholförsäljning med 7 procent. En orsak är att införseln av alkohol från utlandet har minskat och att svenskarna därmed har gjort sina inköp inom landet i allt större utsträckning. Den svaga kronan gör även att gränshandeln med Danmark, Finland och Norge ökat betydligt för alla varor inklusive alkohol och tobak. Trenden med stark gränshandel väntas hålla i sig under årets sista kvartal. År 2010 uppgår statens intäkter från skatt på alkohol och tobak till drygt 23 miljarder kronor. Under prognosperioden väntas en svag försäljningsökning på i genomsnitt drygt 1 procent per år. Det är främst försäljningen av öl och vin som står för ökningen. Stora periodiseringseffekter under prognosperioden Periodiseringarna under 2008 beräknas ha ökat statsbudgetens inkomster med 22 miljarder kronor. Uppbördsförskjutningar ökade statsbudgetens inkomster med 37,6 miljarder kronor, anstånd med 1,1 miljarder kronor medan betalningsförskjutningar minskade inkomsterna med 16,8 miljarder kronor. Periodiserad redovisning på statsbudgetn Från 2006 tillämpas periodiserad redovisning av skatter på statsbudgeten. Det innebär att skatteinbetalningar förs till rätt inkomstår, så att man får en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år. Skillnaden mellan statens skatteintäkter och skatteinkomster, det vill säga periodiseringarna, syns i statsbudgeten i form av uppbörds- och betalningsförskjutningar samt anstånd. Under 2009 väntas nettot av uppbörds- och betalningsförskjutningar samt anstånd minska statsbudgetens inkomster med 11,7 miljarder kronor. De största effekterna finns inom betalningsförskjutningarna (-17,1 miljarder kronor). De största betalningsförskjutningarna utgörs av utbetalningar av kommunal inkomstskatt till kommuner och landsting. Utbetalningarna 2009 beräknas bli 21 miljarder kronor högre än kommunernas periodiserade intäkter. Alltför stort förskott har således betalats ut till kommunerna Förklaringen till detta är att prognoserna för lönesummans utveckling var högre när de kommunala uppräkningsfaktorerna inom kommunskattesystemet fastställdes än de nu väntas bli. Kommunerna kommer därför att få betala tillbaka detta förskott Betalningsförskjutningarna blir därmed positiva 2011 (16,2 miljarder kronor). Uppbördsförskjutningarna 2009 uppgår till 5,5 miljarder kronor. Det förklaras av att regeländringar, som jobbskatteavdrag och höjd nedre skiktgräns Tabell 34. Periodiseringar Utfall Prognos Diff. från Bprop. Miljarder kronor Periodiseringar 22,0-11,7-3,8 13,4-3,6-2,2 11,4-10,7-3,5 7,2 7,3 Uppbördsförskjutningar 37,6 5,5-10,3-2,8-5,4-4,9 13,2-14,8-1,8 9,7 6,3 Betalningsförskjutningar -16,8-17,1 6,5 16,3 1,6 2,7-1,8 2,6 2,6-1,2 1,9 varav Kommuner och landsting -4,2-21,0 4,5 16,2 1,6 1,9-0,6 1,5 0,5-1,2 2,0 varav Ålderspensionsystemet -2,1-1,2 2,4 0,9 1,1 1,2-1,5 1,4 0,5 0,6 varav Företag och hushåll -7,9-0,1 0,5 0,2 0,3 1,1 0,3-0,3 1,4 0,4 0,7 varav Kyrkosamfund 0,5-0,2-0,8-1,1-1,4-1,5 0,7 0,3-1,1-1,4 varav EU -3,1 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0-0,6 0,3 0,1 Anstånd 1,1-0,1 0,0 0,0 0,2 0,0 1,5-4,3-1,3-0,8 Bprop. 2010=Regeringens prognos i budgetpropositionen för

72 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster för fysiska personer, sänker nivån på intäkterna. Inbetalningarna av skatt väntas därmed bli högre än skatteintäkterna. År blir uppbördsförskjutningarna negativa igen. Det förklaras av att intäkterna ökar åter igen, främst till följd av att intäkterna från bolagsskatt ökar kraftigt. En större del av skatteinbetalningarna väntas då inbetalas efterföljande år. Statens aktieutdelningar ökar från 2011 År 2010 uppgår statens aktieutdelningar till 20 miljarder kronor. I beloppet ingår en extrautdelning om 6 miljarder kronor i samband med försäljningen av 465 apotek i november 2009 (se faktaruta). Rekordåret 2007 uppgick utdelningarna till 33 miljarder kronor (varav 14 miljarder kronor utgjordes av extrautdelningar). För att få en bättre bild av utvecklingen visas i diagrammet även resultatet rensat för extrautdelningar. År 2010 väntas utdelningarna vara som lägst. Bolagens vinstutrymme och driftsöverskott väntas öka , vilket ger ökade utdelningar från och med Inga ytterligare extrautdelningar väntas under prognosperioden. Utdelningarna hör, tillsammans med kapitalskatterna, till de inkomster som är mest konjunkturkänsliga och visar stora variationer över en konjunkturcykel. Utdelningarna påverkas framöver av att delar av Vägverket och Banverket bolagiseras. Detta medför att de nytillkomna statliga bolagen, Svevia AB, Vectura Consulting AB samt bolagiseringen av Banverket Produktion från 2010 kommer att lämna utdelning till staten utifrån resultat och utdelningspolicy. Utdelningarna påverkas även av att aktierna i bolagen OMX, Vin & Sprit och Vasakronan sålts. Från 2010 bortfaller även delar av Apotekets utdelning efter omregleringen av apoteksmarknaden. Figur 42. Inkomster av statens aktier Aktieutdelningar Exkl. extrautdelningar samt Vattenfalls ersättning för Barsebäck 2 De senaste årens minskande utdelningar från bolag med statligt ägande fortsätter 2010 till följd av konjunkturen och företagens minskande vinstutrymme Därefter väntas en stabil ökning av driftsöverskottet i företagssektorn som innebär att utdelningarna återigen stiger. De fyra bolagen TeliaSonera, Vattenfall, LKAB och Nordea delar 2010 ut 11 miljarder kronor till staten och står därmed för en betydande andel av de totala utdelningarna. De tre första kvartalen 2009 ger en splittrad bild av utvecklingen för dessa bolag. LKAB har fått se sin rekordvinst från förra året utraderad, och även Vattenfalls resultat har försämrats betydligt. LKAB:s resultat påverkas av att både leveranser och järnmalmspriser har rasat. Vattenfalls resultat påverkas av en lägre efterfrågan på el, problem med kärnkraftsverken i Tyskland samt höga kostnader i samband med köpet av holländska Nuon. Båda bolagen planerar dessutom mycket stora investeringar, vilket påverkar vinstutrymmet de närmaste åren. De två andra tungviktarna, Nordea och TeliaSonera, går betydligt bättre. TeliaSonera ökade till och med vinsten under de tre första kvartalen 2009, medan Nordea endast visar en marginell minskning. Det statliga aktieinnehavet är för närvarande 20 procent i bankkoncernen Nordea och 37 procent i TeliaSonera. Svenska spel och Systembolaget ingår inte i sammanställningen över statens aktieutdelningar utan redovisas som övriga skatter. Dessa två bolag ger 2010 utdelningar om totalt 4 miljarder kronor till staten ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

73 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tabell 35. Utdelning av engångskaraktär Miljarder kronor TeliaSonera 4,6 9,2 3,7 Venantius 3,0 2,1 0,3 Sveaskog 1,5 2,0 Vasallen 0,7 0,4 Vattenfall -1,1-1,1-1,1-1,1 Teracom 0,2 0,4 Posten 1,4 Stattum 0,6 Akademiska hus 0,7 Specialfastigheter 0,3 Preaktio 2,9 Apoteket Omstrukturering 5,9 Totalt 8,8 13,9 3,5 3,3 5,9 0,0 0,0 0,0 Omreglering av apoteksmarknaden Den 1 juli 2009 upphörde apoteksmonopolet i Sverige efter beslut i riksdagen under våren. Det blev då möjligt för andra aktörer att starta och driva apotek. Efter den 1 november är det dessutom tillåtet för dagligvaruhandeln att sälja vissa receptfria läkemedel. Därmed upphörde Apotekets ensamrätt till detaljhandel med läkemedel. I början av november såldes åtta apotekskluster som totalt innehöll 465 apotek för 5,9 miljarder kronor. Affärerna måste godkännas av Läkemedelsverket och Konkurrensmyndigheter innan bolagen kan överta driften av apoteken. Följande fyra aktörer har köpt apotekskluster: Apoteket Hjärtat förvärvade 208 apotek, omsättning 7 miljarder kronor och 1500 anställda Kronans Droghandel Retail AB förvärvade 171 apotek, omsättning 4 miljarder kronor och 930 anställda Medstop Holding AB förvärvade 62 apotek, omsättning 3 miljarder kronor och 660 anställda Vårdapoteket i Norden AB förvärvade 24 apotek, omsättning 1,4 miljarder kronor och 230 anställda Efter försäljning kvarstår knappt 500 apotek i statlig ägo. Av dessa ska 150 säljas till småföretagare och överföras till ett nyinrättat bolag. Ägarna till småföretagarapoteken kommer att erbjudas stöd med inköp, logistik och IT. Tidpunkt och inkomster av försäljningen av dessa apotek är osäkra och inte beaktade i prognosen. Försäljningen av apotekskluster och småföretagarapoteken hanteras av Apoteket Omstrukturering AB. Efter försäljning kommer drygt 300 apotek att kvarstå i statliga Apoteket AB, vilket motsvarar en marknadsandel på 35 procent. Inkomsterna från arbetslöshetsavgiften skrivs ned Arbetslösheten bland a-kassornas medlemmar väntas bli lägre än vid föregående prognostillfälle. Därför skrivs inkomsterna ned. Den 1 juli 2009 sänktes arbetslöshetsavgiften med 50 kronor per icke-arbetslös a-kassemedlem och månad. Detta har dock inte lett till att antalet medlemmar totalt sett har ökat i någon större utsträckning. I flera a-kassor har antalet medlemmar i stället minskat. Arbetslöshetsavgiften är differentierad, vilket innebär att avgiften skiljer sig mycket åt mellan a-kassorna. Flera a-kassor betalar en arbetslöshetsavgift på 300 kronor per icke-arbetslös medlem och månad, vilket är den takbegränsade maximala avgiften. Två a-kassor 73

74 betalar just nu 0 kronor i arbetslöshetsavgift, vilket är den lägsta tillåtna avgiften. Medlemsstatistiken över de senaste månaderna visar att många av de a-kassor som förlorar medlemmar betalar en förhållandevis hög arbetslöshetsavgift och vice versa. Exempelvis är den a-kassa där medlemsantalet har ökat mest de senaste månaderna - Akademikernas a-kassa - en a-kassa med 0 kronor i arbetslöshetsavgift. Den a-kassa som har tappat flest medlemmar de senaste månaderna är IF Metall, som betalar en arbetslöshetsavgift på 300 kronor per icke-arbetslös medlem och månad. Även på grund av denna utveckling skrivs inkomsterna ned. 74

75 Aviseringar och förslag somdelvis har beaktats Aviseringar och förslag som delvis/inte har beaktats ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats: Under Riksgäldskontorets nettoutlåning har hänsyn tagits till utlåning till Riksbanken på 97 miljarder kronor 2009 samt det genomförda kapitaltillskottet till Nordea på 5,6 miljarder kronor. Återbetalningar av lånet eller återvinningar av kapitaltillskott har inte beaktats. Däremot har hänsyn tagits till utdelning på Nordea-aktierna. ESV inväntar konkreta beslut/avtal om återbetalning/återvinning innan sådana inkomster tas med i prognosen. Den 1 juli 2009 upphörde apoteksmonopolet i Sverige. I november såldes 8 apotekskluster med totalt 465 apotek för 5,9 miljarder kronor. Detta är beaktat i prognosen för Dessutom ska ytterligare 150 apotek avyttras till småföretagare. Tidpunkt och inkomster av försäljningen av småföretagarapoteken är osäkra och är inte beaktade. Regeringen räknar i budgetpropositionen med en beräkningsteknisk justering för ålderspensionsutgifterna Justeringen innebär 6,5 miljarder kronor högre pensionsutgifter per år dessa år. ESV har inte beaktat detta i prognosen, då det inte finns tillräckligt med information för att göra en egen bedömning. Riksdagen har, på initiativ av socialförsäkringsutskott, den 9 december 2009 beslutat om kompletterande förändringar i sjukförsäkringen m.m. (2009/10:Sfu10). Dessa ska börja gälla den 1 januari Ändringarna gäller prövning av arbetsförmågan i förhållande till hela arbetsmarknaden samt rätten till fortsatt sjukpeng. ESV har inte tagit hänsyn till effekterna av dessa ändringar. Månadsutfall på statsbudgeten 2009 Sedan föregående prognos har utfall för augusti, september och oktober tillkommit. Utfallen har beaktats tillsammans med övrig tillkommande information. Även utfall på budgetsaldot för november är beaktat. För information om prognosförändringar i relation till månadsavvikelserna, se appendix. 75

76 76

77 appendix Appendix 77

78 appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2010 Statsbudgeten påverkas främst av förändringar i arbetslöshet, lönesumma, inflation och räntor. I praktiken sker sällan en förändring enbart i en enskild makrovariabel eftersom de i stor utsträckning är beroende av varandra. Som en tumregel kan det ändå vara bra att ha en uppfattning om hur statsbudgetens inkomster och utgifter påverkas av en partiellt beräknad förändring. Nedanstående tumregler är beräknade som helårseffekter i 2010 års priser och volymer: En procentenhets högre öppen arbetslöshet ökar utgifterna med drygt 3,8 miljarder kronor. En procentenhets högre ökningstakt av lönesumman ökar den offentliga sektorns skatteintäkter inkomsterna med 8,7 miljarder kronor. Om inflationen blir en procentenhet högre ökar pensionsutbetalningarna med 2,2 miljarder kronor. Denna effekt slår dock igenom med ett års fördröjning. Om det inhemska ränteläget blir en procentenhet högre ökar utgifterna för statsskuldsräntorna med 4,0 miljarder kronor. En motsvarande höjd utländsk räntenivå ökar ränteutgifterna med 2,0 miljarder kronor. Om kronan försvagas med en procent mot övriga valutor ökar utgifterna för statsskulden med 0,5 miljarder kronor, vilket redovisas under anslaget för statsskuldsräntor. Skulle den privata konsumtionen bli en procentenhet högre, ökar momsinkomsterna med cirka 1,5 miljarder kronor. Partiell helårseffekt av en ökning med enheter Miljarder kronor Antal asylsökande Antal öppet arbetslösa med ersättning Antal programplatser Antal med nystartsjobb Helårs sjukskrivna med sjukpenning Antal födda barn Antal studenter Utgifter Mottagande av asylsökande 0,8 Arbetslöshetsersättning 1,5 Aktivitetsstöd (arbetsmarknad) 0,8 Sjukpenning 2,0 Föräldraförsäkring 2,1 Barnbidrag 0,1 Studiemedel, bidrag 0,2 Studiemedel, lån 0,4 Summa utgifter 0,8 1,5 0,8 2,0 2,2 0,6 Skatteutgifter Nystartsjobb 1,1 Summa skatteutgifter 1,1 Vid en minskning uppstår motsvarande effekter med omvänt tecken. Statlig ålderspensionsavgift ingår i förekommande fall. 78 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

79 appendix Appendix 2. Volymer Utfall Prognos Utgiftsområde Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna Budgetprop Antal individer med arbetslöshetsersättning Antal individer med aktivitetsstöd (arbetsmarknad) Antal sjukpenningdagar, miljoner Budgetprop Antal individer med aktivitets- och sjukersättning Budgetprop Antal kommunmottagna flyktingar Antal föräldrapenningdagar, miljoner Budgetprop Antal barnbidrag Budgetprop Antal med studiemedel, bidrag och lån studiebidrag med högre bidrag Antal med studiemedel, lån ÅP Antal individer med inkomstpension ÅP Antal individer med tilläggspension Inkomstsidan Antal medlemmar anslutna till en a-kassa (genomsnitt)

80 appendix Appendix 3. Statsbudgetens utgifter m.m (2010 års struktur), jämförelse med föregående prognos Miljarder kronor Bprop. Prognos Diff. från sep.prog. Utgiftsområde Rikets styrelse 12,1 12,1 11,6 11,4 11,6 11,8 0,0 0,0 0,1 Samhällsekonomi 2 och finansförvaltning 12,2 12,0 12,2 12,3 12,5 12,6 0,1 0,1 0,0 3 Skatt, tull och exekution 9,7 9,5 9,7 9,7 9,8 9,9 0,1 0,0 0,0 4 Rättsväsendet 35,8 33,2 35,1 36,4 37,3 38,0 0,7 1,2 1,0 5 Internationell samverkan 2,0 1,8 1,9 1,8 1,9 1,9 0,0-0,1-0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,5 42,1 46,1 46,7 47,3 47,9 0,7 0,4 0,4 7 Internationellt bistånd 27,0 29,2 26,9 29,2 30,6 32,4-0,4 1,0 1,6 8 Migration 5,8 6,4 6,1 5,7 5,4 5,1 0,2 0,2 0,1 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 58,7 53,1 57,3 58,6 60,1 61,6 0,3 0,3 0,3 Ekonomisk trygghet vid 10 sjukdom och handikapp 101,7 110,0 101,6 95,9 93,6 94,1-1,5-2,0-1,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,5 42,3 41,4 40,8 40,2 40,1 0,5 0,1 0,3 Ekonomisk trygghet för familjer och 12 barn 69,9 68,1 69,7 71,2 72,8 75,1-0,4-0,4-0,4 13 Integration och jämställdhet 4,9 5,3 5,3 5,1 4,6 4,2 0,5 1,2 1,0 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 88,4 59,5 75,0 75,2 72,6 67,7-13,0-20,6-23,2 15 Studiestöd 24,1 21,5 23,1 22,4 21,3 21,7 1,2 0,9 0,6 16 Utbildning och universitetsforskning 53,6 48,6 52,8 53,2 52,7 51,5 1,8 0,7 0,8 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 11,4 10,2 11,3 11,6 11,7 10,6 0,8 0,9 1,0 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 18 byggande samt konsumentpolitik 1,5 2,0 1,5 1,1 1,0 1,0-0,1-0,1-0,1 19 Regional tillväxt 3,4 3,1 3,4 3,6 3,6 3,5 0,0 0,0 0,0 20 Allmän miljö- och naturvård 5,2 5,1 5,3 5,3 5,3 5,2-0,1 0,1 0,1 21 Energi 3,2 2,8 2,6 2,7 2,7 2,5 0,3 0,4 0,4 22 Kommunikationer 40,1 41,2 40,9 38,6 38,6 39,1 1,5 0,6-0,3 Areella näringar, 23 landsbygd och livsmedel 19,1 15,7 18,5 17,6 17,4 17,5-0,3 0,7 1,2 24 Näringsliv 5,5 6,3 5,5 5,0 5,1 5,2 0,3 0,1 0,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 75,6 81,6 75,7 76,9 76,2 76,2 7,4 3,6 3,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 23,2 37,3 21,0 32,9 39,3 40,8 2,3 3,3 2,6 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 29,7 19,2 26,4 28,2 28,9 29,4-1,0 0,1 0,1 Förändring av anslagsbehållningar -4,3 4,3 2,5 1,2 Summa utgiftsområden 806,3 779,3 787,8 799,3 804,0 806,5 6,2-4,9-9,9 Summa utgiftsområden exklusive räntor 783,1 742,0 766,8 766,3 764,7 765,7-0,4-10,7-13,7 Riksgäldskontorets nettoutlåning 21,6 113,0 21,6-12,9 4,2-0,5 2,5-2,6 0,2 Kassamässig korrigering 1,3-0,5 1,3 22,3 0,4 0,8 0,0 2,0 0,0 Totala utgifter 829,1 891,9 810,6 808,7 808,7 806,8 4,4-8,0-10,9 Totala inkomster 723,0 715,1 740,9 782,9 801,8 846,9 4,4-3,4-5,7 Budgetsaldo -106,1-176,8-69,7-25,8-6,9 40,1 0,0 4,6 5,2 Bprop = Regeringens förslag för 2010 i Budgetpropositionen för ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

81 appendix Appendix 4. Realfördelade utgifter Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från sep. prog. Genomsnittlig årlig förändring Real resursförbrukning ,2 Konsumtion ,4 Investeringar ,2 Transfereringar ,3 Hushåll ,9 Pensionsavgifter på bidrag ,5 Kommuner ,5 Företag ,3 Utlandet ,4 Räntor ,7 Finansiella transaktioner ,3 Summa utgiftsområden ,3 Sep.prog. = ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). Jämfört med föregående prognos minskar den reala resursförbrukningen något under innevarande år, men ökar sedan för övriga prognosår. Den kraftigaste ökningen, 5 miljarder kronor, sker Transfereringarna ökar något i år för att sedan minska kraftigt, vilket huvudsakligen förklaras av de lägre utgifterna inom arbetsmarknadsområdet. Detta ger även effekten att pensionsavgifterna på bidrag minskar. I motsatt riktning går transfereringarna till kommuner, som ökar kraftigt under hela prognosperioden. För innevarande år är det de extra pengar i höstens tilläggsbudget som är förklaringen. Från 2010 är grundavdraget för pensionärer höjt, vilket kommunerna kompenseras för genom en höjning av det generella statsbidraget. Dessutom ökar räntorna främst till följd av högre räntenivåer. 81

82 appendix Appendix 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster , jämförelse med föregående prognos Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från sep. prog. Inkomstår Skatt på arbete 873,5 907,3 873,6 873,1 897,3 924,5 963,6 1,9 7,6 9,9 17,7 23,7 Direkta skatter på arbete 483,0 497,5 482,0 476,6 488,1 500,8 519,4 1,3 3,2-4,2-0,9 0,4 Inkomstskatter 523,9 551,4 553,4 559,0 572,7 588,9 612,0 0,8 4,6 8,8 12,6 14,9 Statlig inkomstskatt 44,8 48,0 41,0 41,6 42,4 42,5 42,8 0,5 0,0 0,9 1,4 1,2 Kommunal inkomstskatt 479,1 503,4 512,4 517,4 530,3 546,4 569,3 0,4 4,6 8,0 11,2 13,7 Allmän pensionsavgift 81,1 85,2 86,7 88,0 90,8 94,0 98,4 0,7 1,8 3,2 4,0 4,7 Skattereduktioner m.m. -122,0-139,2-158,3-170,6-175,5-182,2-191,1-0,3-3,2-16,2-17,5-19,3 Indirekta skatter på arbete 390,5 409,9 391,6 396,6 409,2 423,7 444,2 0,6 4,4 14,1 18,6 23,3 Arbetsgivaravgifter 377,6 404,0 392,9 398,2 410,0 425,4 446,3 0,0 4,6 15,0 19,6 24,4 Egenavgifter 11,8 12,0 11,8 11,9 12,2 12,6 13,3 0,3 0,3 0,6 0,6 0,7 Avgifter till premiepensionssytemet -23,9-25,4-25,9-26,3-27,1-28,1-29,5 0,1-0,3-1,0-1,3-1,6 Särskild löneskatt 30,2 32,6 32,7 33,1 34,1 35,4 37,2 0,7 1,1 1,9 2,3 2,7 Nedsättningar -6,1-14,6-21,1-21,5-21,1-22,7-24,1-0,4-1,2-2,4-2,7-2,9 Tjänstegruppliv m.m. 0,9 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på kapital 208,7 163,5 146,5 160,9 171,7 189,6 207,8-7,9-2,8-3,1-7,4-11,8 Skatt på kapital, hushåll 49,7 26,3 22,4 26,5 27,6 29,3 30,7 1,0 4,6 1,9-2,3-4,7 Skatt på företagsvinster 104,6 83,0 73,7 85,8 93,6 103,6 113,6-6,5-5,7-2,2-2,9-6,0 Kupongskatt 6,3 5,5 3,2 2,8 3,1 3,5 3,9 0,0 0,5 0,1 0,4 0,8 Avkastningsskatt 12,8 15,2 14,0 10,6 11,9 16,2 19,5-1,5-0,4-0,9-0,8-0,6 Fastighetsskatt 25,9 24,0 24,9 26,0 25,9 27,1 29,6-0,9-1,7-2,0-2,0-1,6 Stämpelskatt 9,4 9,4 8,2 9,1 9,6 10,0 10,4 0,0 0,0 0,0 0,2 0,3 Skatt på konsumtion och insatsvaror 399,0 418,7 419,2 427,6 442,4 459,3 480,5 0,0 3,0 6,1 9,7 11,5 Mervärdesskatt 284,8 300,3 297,6 304,7 316,7 330,9 347,5 0,0 2,0 4,2 7,2 8,9 Punktskatter 114,2 118,4 121,5 123,0 125,7 128,4 133,0 0,0 1,0 1,9 2,5 2,6 Skatt på alkohol och tobak 20,8 21,3 22,9 23,2 23,5 23,9 24,3 0,0 0,2 0,4 0,6 0,7 Energiskatt 38,2 38,8 40,4 40,4 42,4 43,4 45,8 0,0 0,2 0,3 0,5 0,7 Koldioxidskatt 25,1 25,7 26,2 26,6 27,3 28,0 29,2 0,0 0,4 0,5 0,6 0,7 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 5,1 4,5 4,7 4,7 4,8 4,8 0,0-0,6-0,4-0,4-0,4 Skatt på vägtrafik 13,1 16,0 16,1 16,4 15,8 16,1 16,3 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 Övriga skatter 6,5 5,6 6,3 6,4 6,3 6,2 6,1 0,0 0,8 0,9 0,9 0,9 Skatt på import 5,9 5,9 5,2 5,3 5,6 6,0 6,5 0,0 0,0 0,2 0,2-0,1 Restförda och övriga skatter -1,0-3,3-2,8-1,9-0,2-0,3-0,5 1,4 2,3 2,1 2,6 2,9 Restförda skatter -7,6-8,2-7,8-7,9-8,2-8,6-9,0 0,0 0,1-0,1-0,1-0,1 Övriga skatter, hushåll 2,1 3,0 3,2 3,1 3,2 3,1 3,1 0,8 1,1 0,9 0,9 0,9 Övriga skatter, företag 2,2 0,0-1,5-0,2-0,2-0,1-0,1 0,5 1,1 1,3 1,3 1,3 Intäkter som förs till fonder 2,4 1,9 3,2 3,1 5,0 5,3 5,4 0,0 0,0 0,0 0,6 0,8 Totala skatteintäkter 1480,2 1486,2 1436,3 1459,7 1511,2 1573,2 1651,3-4,5 10,2 15,0 22,6 26,4 Avgår EU-skatter -7,3-7,3-6,5-6,6-6,9-7,3-7,8 0,0 0,0-0,2-0,2 0,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1472,9 1478,9 1429,8 1453,1 1504,4 1565,9 1643,5-4,5 10,2 14,9 22,4 26,4 Avgår skatter till andra sektorer -647,7-692,2-705,1-713,2-732,3-756,3-789,3-0,1-6,7-14,0-19,2-23,9 Kommunala inkomstskatter -479,1-515,5-526,0-531,5-544,9-562,0-585,8 0,4-3,7-7,3-10,5-13,4 Avgifter till AP-fonder -168,7-176,7-179,1-181,7-187,4-194,3-203,6-0,5-3,0-6,8-8,6-10,5 Statens skatteintäkter 825,2 786,8 724,7 739,9 772,1 809,5 854,2-4,6 3,5 0,8 3,3 2,5 Sep.prog. = ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). 82 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

83 appendix Appendix 5. Fortsättning Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från sep. prog. Inkomstår Statens skatteintäkter 825,2 786,8 724,7 739,9 772,1 809,5 854,2-4,6 3,5 0,8 3,3 2,5 Periodiseringar -9,3 22,0-11,7-3,8 13,4-3,6-2,2 4,6-3,6 0,4-3,6-3,8 Uppbördsförskjutningar -1,5 37,6 5,5-10,3-2,8-5,4-4,9 4,6-6,2-0,9 1,3-2,6 Betalningsförskjutningar -6,6-16,8-17,1 6,5 16,3 1,6 2,7 0,0 2,6 1,3-5,0-1,2 Anstånd -1,2 1,1-0,1 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Skatter m.m. 815,8 808,7 713,1 736,1 785,5 806,0 852,0 0,0-0,1 1,2-0,4-1,3 Övriga inkomster 48,2 92,5 2,1 4,8-2,6-4,1-5,1 0,0-1,7 3,2-3,0-4, Inkomster av statens verksamhet 66,5 53,0 47,8 44,4 40,4 41,6 43,4 0,0-1,5 2,1-3,9-4,3 Riksbankens inlevererade överskott 4,4 3,6 5,9 5,6 5,1 5,2 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inkomster av statens aktier 33,2 24,7 19,1 19,8 15,5 16,6 17,9 0,0 0,0 5,6 0,2 0,2 Finansieringsavgift arbetslöshetskassor 10,6 8,9 7,3 7,3 7,4 7,0 6,6 0,0-1,0-3,6-4,2-4, Inkomster av försåld egendom 18,0 76,5 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 2,0 1,9 1,7 1,7 1,5 1,4 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Kalkylmässiga inkomster 8,2 8,7 9,5 8,8 9,3 9,0 9,1 0,0 0,2 0,0 0,2-0, Bidrag från EU 13,0 11,0 10,9 13,7 13,2 12,9 12,6 0,0-1,3 0,5 0,8 1, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -51,9-56,2-67,9-63,7-67,0-68,9-71,3 0,0 0,8 0,6-0,1-1,2 Tillkommande inkomster 12,1 12,6 3,9 9,5 9,8 10,2 10,7 0,0 0,3 0,1 0,1-0,1 Avräkningar -64,0-68,8-71,8-73,2-76,7-79,0-82,0 0,0 0,5 0,5-0,2-1, Stöd som ges via krediteringar på skattekonto -7,7-2,4 0,0 0,0-0,1-0,1-0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 Totala inkomster 864,0 901,3 715,1 740,9 782,9 801,8 846,9 0,0-1,8 4,4-3,4-5,7 Totala utgifter 760,5 766,1 891,9 810,6 808,7 808,7 806,8 0,0-25,8 4,4-8,0-10,9 Budgetsaldo 103,5 135,2-176,8-69,7-25,8-6,9 40,1 0,0 24,0 0,0 4,6 5,2 Sep.prog. = ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). 83

84 appendix Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Miljarder kronor och procent av BNP Utfall Prognos Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 257, , , , , , , , ,5 Förändring av skulden till följd av: Lånebehovet 1-14,1-18,4-103,2-135,2 176,8 69,7 25,8 6,9-40,1 Skulddispositioner m m: Orealiserade valutakursdifferenser 29,6-23,5 5,3 35,6-53,2-14,4-11,1 0,7-2,7 Förändring av kortfristiga placeringar 21,9 3,8-15,1 57,4-65,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Övertagandet av "Storstadslån" 5,1 0,0-1,3-3,6 Övertagandet av "Venantiuslån" 4,1-0,8-1,4-0,6-0,8-0,1-0,4 Omvandling av IGN-obligationer till RGK-inlåning -21,0 Övriga skuldkorrigeringar 8,7-0,5 8,3-2,4 6,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa skulddispositioner m m: 65,3-20,2 1,3 86,1-114,4-15,0-33,0 0,6-3,1 Total skuldförändring 51,3-38,6-101,9-49,1 62,4 54,7-7,2 7,5-43,2 Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 308, , , , , , , , ,3 Eliminering av statens eget innehav av statspapper 47,0 49,7 53,1 57,2 58,0 59,0 39,0 40,0 41,0 Konsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 261, , , , , , , , ,3 Procent av BNP 46,1% 42,1% 36,4% 33,7% 36,5% 36,9% 35,8% 34,4% 31,4% 1 Identiskt med budgetsaldo med omvänt tecken. Statsskuldens förändring ett enskilt år beror i allt väsentligt på budgetsaldot, dvs. det statliga lånebehovet. Påverkan från skulddispositioner med mera är dock vissa år betydande. Förra året ökade exempelvis de kortfristiga placeringarna markant. Det berodde dels på att hela likviden vid försäljningen av Vin & Sprit (USD och Euro) inte hann användas under året för amortering av lån, dels på Riksgäldens extraemissioner av statsskuldväxlar. Placeringarna uppgick till 66 miljarder kronor vid slutet av Dessa medel används 2009 och drar ned upplåningen. Vidare medförde den svaga kronan stora orealiserade valutakursförluster 2008 vilket höjde statsskulden. I takt med kronans förstärkning 2009 och åren framöver uppstår i stället valutakursvinster, vilka drar ned skulden. År 2011 väntas Insättningsgarantifondens obligationstillgångar omvandlas till inlåning i Riksgälden. Detta påverkar inte lånebehovet, men den okonsoliderade statsskulden minskar då obligationerna makuleras. Den konsoliderade skulden påverkas emellertid inte av omvandlingen. Elimineringsposten för statens eget innehav av statspapper blir därefter mindre. Olika skuldbegrepp Begreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldens totala utestående lån och är mest relevant för beräkningen av statsskuldsräntorna. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort, är lämpligare att använda som mått på den statliga skuldsättningen. I den offentliga sektorns bruttoskuld (Maastrichtskulden) ingår hela den offentliga sektorns skulder, och interna skulder mellan delsektorer är borträknade. Detta mått används för att se om ett land uppfyller EMU-villkoren. Kravet är att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Måttet ligger för Sveriges del cirka fyra procentenheter högre än den konsoliderade statsskulden, vilket innebär att kravet är uppfyllt. Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet beräknas som skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder och publiceras av SCB:s finansräkenskaper enligt regelverket för nationalräkenskaper. Sedan 2005 är detta begrepp positivt, dvs. de finansiella tillgångarna överstiger skulderna. Begreppet påverkas exempelvis inte till skillnad från ovannämnda tre mått av att staten (Riksgälden) lånar ut medel, då den ökade skulden motsvaras av en lika stor ökning av de finansiella tillgångarna (lånefordringarna). 84 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

85 appendix Appendix 7. Finansiellt sparande i staten Prognos Diff. från sep. prog. Miljarder kronor Statsbudgetens saldo 135,2-176,8-69,7-25,8-6,9 40,1 0,0 24,0 0,0 4,6 5,2 Avgränsningar -67,5 113,8 5,3 2,6 0,5 3,1 0,0-24,3-2,5 1,3-2,6 Försäljning av aktier m.m. -74,8-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära utdelningar -5,1-4,3-5,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 varav TeliaSonera -3,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Apoteket Omstrukturering AB -5,9 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 varav Posten AB -1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Preaktio (Beam) -2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Delar av Riksgäldens nettoutlåning 8,5 107,0 15,6 5,1 4,0 3,5 0,0-25,8 4,1 0,7 0,0 varav CSN studielån 5,1 5,7 7,1 7,1 6,2 6,0 0,0 0,2 1,3 1,2 0,1 varav övrig utlåning/amortering netto i RGK -0,7-1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Premiepensionssystemet -1,9-0,3-1,7-1,8-2,2-2,5 0,0 0,2-0,9-0,5-0,1 varav Carnegie (Stabilitetsfonden) 2,3-1,2-0,7-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav nyemmission Nordea (Stabilitetsfonden) 5,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Kapitaltillskott banker, övrigt (Stabilitetsfonden) 0,0 0,0-19,4 0,0 0,0 0,0 varav Lån till Svensk Exportkredit (SEK) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Lån till Riksbanken 97,0 0,0-3,0 0,0 0,0 0,0 varav Lån till Island 1,3 3,7 0,0-3,9 3,7 0,0 0,0 varav lån till Lettland 7,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga avgränsningar 3,9 11,1-4,4-2,5-3,5-0,4 0,0 1,6-0,7 0,6-2,6 varav Räntor, kursdifferenser, swappar m m -2,5 9,4-3,7-2,2-2,7-0,2 0,0-0,4 0,1 0,8-2,5 Venantius, kapitalöverföring och återbetalning lån 0,8 1,4 0,6 0,8 0,1 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Kapitaltillskott Svensk Exportkredit och Almi 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Kapitaltillskott Fouriertransfer 3,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Kapitaltillskott SAS 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav amortering av gamla studielån m.m. -1,9-1,7-1,7-1,5-1,4-1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav EU-sektorn (netto) 0,2 0,5 0,0 0,0 0,1 0,2 0,0 2,0-0,8-0,2-0,1 varav EU-avgiften -1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodiseringar -25,4 20,7-16,7-13,9 6,6 2,2-4,6 15,6-2,2 5,3 8,2 varav Periodisering av skatter -22,0 11,7 3,8-13,4 3,6 2,2-4,6 3,6-0,4 3,6 3,8 varav Periodisering av räntor -3,4-4,0-7,5-0,5 3,0 0,0 0,0 6,0 4,2 1,7 4,4 varav Periodisering kommunbidrag 13,0-13,0 0,0 6,0-6,0 0,0 0,0 Övrigt 0,7-0,7-0,7-0,7-0,7-0,7 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Skuldavskrivning CSN -0,7-0,7-0,7-0,7-0,7-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Residual 1,4 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande i staten 43,0-43,0-81,8-37,8-0,5 44,7-2,2 15,4-4,7 11,3 10,8 Procent av BNP 1,4-1,4-2,6-1,1 0,0 1,2-0,1 0,5-0,1 0,4 0,3 Sep.prog. = ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). 85

86 appendix Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Utfall SB Bprop Prognos Diff. från sep. prog. Miljoner kronor Kassamässig korrigering: Ränteperiodisering Venantiuslån EU-betalningar inom jordbruksområdet EU-avgiftsbetalningar Omvandling av IGN-obligationer till inlåning Effekt av överföring av anslagsmedel (kostn.m. red.) Övrigt Totalt Riksgäldskontorets nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbetalning Premiepensionsmedel, utbetalning CSN, studielån (se även nedan) Investeringslån till myndigheter Myndigheternas räntekonton Jordbruksverkets EU-konton Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Sthlm 603 Garantireserver Stabilitetsfonden varav tillskott från anslag (uo 26) varav kapitaltillskott Nordea/aktieutdeln varav kapitaltillskott till banker, övrigt varav Carnegie varav garanti- och stabilitetsavgifter m m Insättningsgarantin from till stab.fonden) Kärnavfallsfonden Vinstmedel Svenska Spel AB Banverkets infrastrukturlån (se även nedan) Vägverkets infrastrukturlån (se även nedan) Omfinansiering av infrastrukturlån Sthlm/Gbg Lån till Botniabanan Lån till Island Lån till Lettland Lån till Svensk Exportkredit AB (SEK) Lån till Riksbanken Övrigt, netto Totalt SB = Statsbudget, Bprop = Prognos för 2009 i budgetpropositionen för 2010 (redovisas där i miljarder kronor), sep.prog. = ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). 1 Endast vissa delposter är specificerade. 86 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

87 appendix Bruttoredovisning av studielån och infrastrukturlån Utfall Prognos Diff. från sep. prog. Miljoner kronor CSN Nyupplåning Amortering, m m Nettoupplåning Banverket Nyupplåning Amortering (belastar anslag inom Uo 22) Nettoupplåning Vägverket Nyupplåning Amortering (belastar anslag inom Uo 22) Nettoupplåning

88 appendix Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Utfall Prognos Miljarder kronor Anslag -51,5-12,8 13,0 0,0 0,0 0,0 EU-avgift, försenat system för egnamedel -3,2 6,5 Extraamortering Väg- o Banverkets RGK-lån -25,3 Tillskott till stabilitetsfonden -15,0 Kapitaltillskott Svensk Exportkredit och Almi -5,0 Kapitaltillskott Fouriertransform (FoU fordonsind.) -3,0 Kapitaltillskott SAS -1,3 Övergångseffekt kostnadsmässig avräkning -5,1 Förtida utbetalning av stöd till kommuner och landsting -13,0 13,0 Inkomsttitlar 87,5 7,0 5,9 0,0 0,0 0,0 Förlängd redovisningsperiod moms -6,0 Löpande momsbetalning byggtjänster 8,0 2,0 OMX, aktieförsäljning 2,1 TeliaSonera, kapitalåterföring/extra utdelning 3,7 Venantius, extraordinär aktieutdelning 0,3 Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning 0,7 Stattum, extrautdelning 0,6 Systembolaget, inleverans av reavinst 0,6 Vin & Sprit, aktieförsäljning inkl. ränteinkomst 49,8 Preaktio, extrautdelning (avser Beam) 2,9 Vasakronan, aktieförsäljning inkl. ränteinkomst 24,6 Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd 2,1 Posten, extra utdelning 1,4 Apoteket Omstrukturering, extra utdelning 5,9 Återförda uppskov av reavinster, skatteeffekt 1,8 Kassamässig korrigering -0,8 0,5-0,6-21,8-0,1-0,4 Omvandling av IGNs statsobl. till RGK-inlåning -21,0 Venantius, återbetalning av övertaget lån -0,8-1,4-0,6-0,8-0,1-0,4 Övergångseffekt kostnadsmässig avräkning 1,9 RGK:s nettoutlåning 35,1-99,1-9,5 22,1 1,2 1,5 Premiepensionsmedel, inbetalning 29,2 29,4 30,1 30,9 32,1 33,6 Premiepensionsmedel, utbetalning -28,6-30,1-29,4-30,1-30,9-32,1 Kärnavfallsfonden 0,0 Insättningsgar. (omv. statsobl. till RGK-inlåning) 0,0 21,0 Tillskott till Stabilitetsfonden 15,0 Carnegie (Stabilitetsfonden) -2,3 1,2 0,7 0,3 Nyemission, Nordea (Stabilitetsfonden) -5,6 Kapitaltillskott banker, övrigt (Stabilitetsfonden) 0,0 Lån till Island -1,3-3,7 Lån till Lettland -7,1 Omfinansiering av infrastrukturlån Sth/Gbg -3,6 Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Sthlm -0,6 Extraamortering av lån Vägverket/Banverket 25,3 Lån till Riksbanken -97,0 Övergångseffekt kostnadsmässig avräkning 3,2 Övrigt, netto (främst övriga bolag/mynd/affärsverk) 0,7 1,0 0,0 0,0 0,0 Totala engångseffekter m.m. 70,3-104,5 8,8 0,2 1,1 1,1 Anm. Engångseffekterna under prognosperioden kommenteras på följande sida. 88 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

89 appendix Engångseffekter under prognosperioden, kommentarer till tabell Sverige får från 2009 en rabatt på EU-avgiften med retroaktiv verkan från Det uppstod därmed negativa engångseffekter för saldot 2007 och 2008 på drygt 3 miljarder kronor per år. När Sverige i juni 2009 fick tillbaka rabatten retroaktivt uppstod en motsvarande positiv engångseffekt. I april 2009 genomfördes en nyemission i SAS på cirka 6 miljarder kronor. Svenska staten har med sin ägarandel deltagit i emissionen med 1,3 miljarder kronor. Från 2009 anslagsavräknas myndigheternas förvaltningsutgifter kostnadsmässigt, från att tidigare ha skett utgiftsmässigt, vilket beaktades från Budgetprognos 2009:2. Övergångseffekten av denna omläggning belastar 2009 ett särskilt anslag under utgiftsområde 26 med 5,1 miljarder kronor och inbetalas under till myndigheternas räntekonton under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Inbetalningen för 2009 uppgår till 3,2 miljarder kronor vilket leder till en kassamässig korrigering på 1,9 miljarder kronor. Dessa tre poster, som sammanlagt är neutrala för saldot, tas upp som engångseffekter. I år ger staten ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting på 13 miljarder kronor i enlighet med förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen 2010 (7 + 6 miljarder kronor). Medlen utbetalas i december 2009 men är avsedda att användas under 2010, varför utgifterna periodiseras till Momsreglerna för byggtjänster ändrades 2008 så att momsdebitering (och betalning) sker löpande under byggtiden, i stället för vid färdigställandet. Detta innebar en positiv engångseffekt på cirka 8 miljarder kronor 2008 och väntas innebära ytterligare 2 miljarder kronor Affärsverket Svenska Kraftnät har i maj i år gjort en extrautdelning med 0,7 miljarder kronor med anledning av försäljningen av sitt intressebolag Nordpool. Regeringen har sålt aktieinnehavet i Beam Global Spirits & Wine (innehades tidigare av Vin & Sprit). Affären genomfördes i augusti 2008 men köpeskillingen, 2,9 miljarder kronor, tillfördes statsbudgeten i januari 2009 som en aktieutdelning från Preaktio AB. I samband med samgåendet mellan Posten och Post Danmark gjordes en extra utdelning till svenska staten i juni 2009 om 1,4 miljarder kronor. I november 2009 sålde Apoteket Omstrukturering AB 465 apotek för 5,9 miljarder kronor. Likviden väntas levereras in till staten som extra utdelning under Posten har tillkommit sedan föregående prognos. Insättningsgarantifonden, vars behållning i huvudsak består av statsobligationer väntas 2011 tillföras stabilitetsfonden och omvandlas till kontobehållning i Riksgälden. Totalt beräknas obligationsinnehavet då uppgå till 21 miljarder kronor. Omvandlingen minskar i motsvarande grad Riksgäldens nettoutlåning. Transaktionen är saldoneutral, vilket innebär att en kassamässig korrigering uppstår åt motsatt håll. Posten har reviderats upp med 2 miljarder kronor från föregående prognos. Venantius utestående lån om 4,1 miljarder kronor togs 2007 över av Riksgälden. I samband därmed gjordes en kapitalöverföring till staten på motsvarande belopp, vilken redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Transaktionen var neutral för statsskulden, men för budgetsaldot uppstod en positiv engångseffekt detta år. Återbetalningen av lånet belastar statsbudgeten i form av kassamässiga korrigeringar eftersom betalningarna görs från statens centralkonto utan redovisning på anslag eller inkomsttitel. Räknat över alla år blir transaktionerna sammanlagt neutrala för budgetsaldot. En del av ålderspensionsavgiften inbetalas som premiepensionsavgift till ett konto i Riksgälden. När pensionsrätten fastställts förs insatta medel till individuella konton. Den årliga utbetalningen av premiepensionsmedel görs nu med ett års eftersläpning i december månad. In- och utflödena av premiepensionsmedel inkluderar räntor samt regleringar avseende 89

90 appendix tidigare år, vilka kan variera relativt kraftigt mellan åren. Riksgälden har i februari sålt aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Det sammanlagda värdet av försäljningarna uppgår till 2,3 miljarder kronor. Köpeskillingen har delvis betalats under 2009 (1,2 miljarder kronor) och resterande belopp väntas 2010 (0,7 miljarder kronor). Dessutom är Riksgälden garanterad att få minst 0,3 miljarder kronor vid framtida återbetalningar av lån. Detta belopp beräknas inflyta Regeringen har beslutat om ett kapitaltillskottsprogram för banker för att värna den finansiella stabiliteten i landet och kreditgivningen till företag och hushåll. Riksgälden bedömer nu att inga ytterligare utbetalningar behövs. Inom detta program utbetalades kapitaltillskott till Nordea om 5,6 miljarder kronor i april 2009 vid den nyemission bolaget då genomförde. Finansieringen av kapitaltillskottsprogrammet sker från den så kallade stabilitetsfonden i Riksgäldskontoret. Prognosen är därmed sänkt med 19,4 miljarder kronor från föregående prognostillfälle. Riksdagen har beslutat om ett lån till Island på 0,495 miljarder euro, vilket motsvarar 5,0 miljarder kronor. Detta är 0,1 miljarder kronor mindre än i föregående prognos som följd av en lägre valutakurs. De väntade fyra utbetalningstidpunkterna har förskjutits i förhållande till föregående prognos, från augusti-november 2009 till december 2009 och januari-mars Regeringen har aviserat att Sverige även ska ge ett lån till Lettland. De nordiska länderna har utfäst att gemensamt bidra med krediter om totalt 1,8 miljarder euro, varav Sveriges andel bedöms till 0,72 miljarder euro. Det motsvarar 7,1 miljarder kronor och väntas utbetalas Riksbanken har 2009 lånat 97 miljarder kronor i Riksgälden för att fylla på valutareserven, varav 66 miljarder kronor betalats ut i juni och 31 miljarder kronor i september. I posten Övrigt, netto ingår främst förändrad ut- och inlåning från övriga bolag, myndigheter och affärsverk. Posten väntas även i år bli negativ. Det betyder en positiv engångseffekt för statsbudgeten. Engångseffekter Statsbudgeten påverkas av tillfälliga händelser, det vill säga transaktioner av extraordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa och försvårar analysen av statsbudgetens utveckling över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo. Denna rensning görs efter att en justering för ändrade redovisningsprinciper gjorts. Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ från och med 2008 specificeras i tabellen. Samtliga engångsposter från och med 1995 specificeras i publikationen Tidsserier Statsbudgeten 2008, som finns tillgänglig på www. esv.se under rubriken Statens finanser, Officiell statistik. Engångseffekterna framgår av en Temaskrift, Engångseffekter, under samma rubrik (Arkiv). 90 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

91 appendix Appendix 10. Förändring av anslagsbehållningar Den ingående anslagsbehållningen för 2009 är 37,0 miljarder kronor. Vid innevarande års slut beräknas anslagsbehållningarna uppgå till 50,1 miljarder kronor efter det att hänsyn tagits till indragningar på 21,0 miljarder kronor. Indragningarna avser outnyttjade medel från tidigare år och påverkar inte utfallet, men reducerar de utgående behållningarna. Till följd av övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning för förvaltningsutgifter har indrag gjorts med 2,2 miljarder kronor. På tilläggsbudget har 39,1 miljarder kronor anvisats, 12,6 miljarder kronor mer än i föregående prognos. Utgifterna för 2009 ökar dock endast med 1,0 miljarder kronor i förhållande till föregående prognos. Sammantaget innebär prognosen att anslagsbehållningarna ökar med 34,1 miljarder kronor exklusive indrag, vilket är 12,7 miljarder kronor högre än i föregående prognos. I statsbudgeten för 2009 beräknas behållningarna öka med 2,4 miljarder kronor. I prognosen för 2010 beräknas anslagsbehållningarna öka med 20,7 miljoner kronor. Utgiftsområden exkl. Uo 26 Statsskuldsräntor m.m Miljoner kronor Utgiftsområden exkl. Uo 26 Statsskuldsräntor m.m. Utfall 2008 Prognos 2009 Diff. från sep.prog. Prognos 2010 Ingående anslagsbehållningar SB / Bprop Tilläggsbudget Medgivna överskridanden Indragningar Utfall/prognos Utgående anslagsbehållningar Förändring av anslagsbehållningar Förändring av anslagsbehållningar, exkl indragningar SB = Statsbudget, sep. prog. = ESV:s föregående prognos, september 2009 ( ). Förändring av anslagsbehållningar I statsbudgeten anvisas medel i form av anslag. Där ingår också en särskild post kallad Förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparande av medel från innevarande år. Summan av de anvisade medlen och posten Förändring av anslagsbehållningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statsbudgeten. I utfall och prognoser finns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. För ändringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som på äldre anslag, det vill säga anslag som inte finns uppförda på årets statsbudget, men som har ingående behållningar som får utnyttjas under året. Den totala förändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot budgeten. 91

92 appendix Appendix 11. Justeringar av kalenderåren för jämförbarhet med 2010 Statsbudgeten beslutas av riksdagen i den struktur som krävs för de behov av implementering av beslut som finns för respektive år. Därför sker också uppföljning och analys varje år för sig, i sin egen struktur. Detta medför dock att budgeten inte är direkt jämförbar mellan olika år. Jämförbarheten störs av att redovisningsprinciper ändras. Jämförbarhet krävs dock för att på olika sätt kunna analysera förändringar i statens finanser över tiden. För att öka jämförbarheten med tidigare år redovisas i tabellen inom parentes även utgifter, inkomster och budgetsaldo exklusive ändrade nivåer mellan åren till följd av förändringar avseende ålderspensionsreformen. Beloppen inom parentes är således jämförbara med föregående års belopp utan parentes. Däremot är inte beloppen inom parentes jämförbara med varandra. Riksgäldskontorets nettoutlåning år 2000 redovisas inom parentes exklusive utbetalningen av premiepensionsmedel för perioden (56 miljarder kronor). För 2001 redovisas inom parentes Riksgäldskontorets nettoutlåning exklusive förändringen i denna utbetalning mellan åren 2000 och För år 2000 redovisas inom parentes inkomsterna exklusive statsbudgeteffekten (30 miljarder kronor) av sänkningen av den allmänna löneavgiften, vilken tillfaller statsbudgeten och höjningen av ålderspensionsavgiften som främst går till AP-fonderna. I tabellen redovisas statsbudgetens utgifter, inkomster och saldo enligt de skilda principer som gäller för respektive år. Därefter redovisas de justeringar som krävs för att uppnå jämförbarhet över åren, enligt 2010 års struktur. Som framgår av tabellen kan det vara stor skillnad mellan den redovisade utvecklingen av utgifter och inkomster och den jämförbara utvecklingen. Observera att i detta avsnitt har endast justeringar gjorts med avseende på ändrade redovisningsprinciper. I avsnittet Underliggande saldo beskrivs hur utgifter, inkomster och budgetsaldot påverkas av engångsvisa eller tillfälliga händelser. Avsnittet bygger på de justeringar som beskrivs i denna analys. Från och med budgetåret 1997 överensstämmer budgetsaldot med lånebehovet. För att få kalenderåren 1995 och 1996 jämförbara med åren därefter måste tillägg göras på utgiftssidan för Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. Dessa poster ingår från och med 1997 i statsbudgetens utgifter, efter de traditionella utgifterna fördelade på utgiftsområden. 92 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

93 appendix Appendix 11. Fortsättning Utfall Prognos Miljarder kronor Redovisade utgifter på utgiftsområden 618,2 658,8 667,6 699,1 705,2 709,6 722,0 725,3 703,5 740,7 725,0 765,5 769,2 790,3 779,3 787,8 Justeringar 1) Sjuk- och föräldraförsäkring m.m. 24,9 2) Arbetsmarknadsfonden m.m. 25,8 3) Regleringar kommuner/landsting -10,7 4) Utjämningso.bidragssystem kommuner/landsting 40,0 5) Försvarsmaktens förskott 14,6 6) Lokaliseringslån/Räntor på studiemedel 1,3 1,0 7) Utbildningsvikariat/ Statliga tjänstepensioner 10,5 12,4 8) Delpensionsfonden 2,4 1,7 1,1 0,6 9) Arbetsskadefonden 6,8 6,5 6,1 6,1 11) Nettoredovisning av offentligrättsliga avgifter -1,4-1,3-1,5-1,4-1,4-1,0 12) Ersättning för nedsättning av socialavgifter -0,6-0,4-0,4-0,4-0,4-0,1 0,0 13) Bidrag till sjöfarten -0,4-0,4-0,4-0,5-0,4-0,5-0,5 14) Kommunkontosystemet -19,9-19,9-22,6-25,4-27,2-28,3-29,8-31,9 15) Stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare -0,6-0,6-0,6-0,7-0,7-0,6-0,7-0,7-0,4 16) Kommunalekonomisk utjämning -20,1-21,0-20,7-21,3-20,5-19,2-20,9-23,7-26,2-25,8 17) Statens Fastighetsverk, bidragsfastigheter 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 18) Stöd till enegiinvesteringar i offentliga lokaler m.m. 0,2 19) Särskilt anställningsstöd 0,2 0,3 0,9 2,0 1,9 1,2 20) Stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare 0,8 0,7 0,7 0,7 21) Stöd till idrotten 0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 0,4 0,7 0,7 0,5 0,5 0,7 0,9 0,8 Jämförbara utgifter på utgiftsområden 676,3 651,7 628,8 656,3 654,9 660,2 670,6 669,8 678,0 717,6 728,4 769,1 771,8 791,2 780,2 787,8 (exkl. nivåförändring till följd av ålderspensionsreformen) (688,9) RGK:s nettoutlåning och kassamässig korrigering -28,4-52,0-12,4-2,4-62,1-11,5-5,7 1,7 4,8 4,2 6,8 26,4-8,7-24,2 112,6 22,8 (exkl. nivåförändring till följd av ålderspensionsreformen) (-11,5) (-67,5) (32,1) Jämförbara utgifter 647,9 599,8 616,4 653,9 592,8 648,7 665,0 671,5 682,8 721,8 735,2 795,5 763,1 767,0 892,7 810,6 (exkl. nivåförändring till följd av ålderspensionsreformen) (677,4) (640,5) (753,6) 93

94 appendix Appendix 11. Fortsättning Utfall Prognos Miljarder kronor Redovisade inkomster 465,6 600,5 648,9 706,3 725,1 800,0 755,1 730,5 661,7 694,4 745,8 810,3 863,7 901,3 715,1 740,9 Justeringar 1) Sjuk- och föräldraförsäkring m.m. 23,6 2) Arbetsmarknadsfonden m.m. 12,6 3) Regleringar kommuner/landsting -10,7 4) Utjämningso.bidragssystem kommuner/landsting 40,0 5) Lokaliseringslån/ Räntor på studiemedel 1,3 1,0 6) Utbildningsvikariat/ Statliga tjänstepensioner 10,5 12,4 7) Delpensionsfonden 1,4 1,4 1,5 1,6 8) Arbetsskadefonden 6,8 6,5 6,1 6,1 9) Delpensionsfondens behållning -8,0 11) Nettoredovisning av offentligrättsliga avgifter -1,4-1,3-1,5-1,4-1,4-1,0 12) Ersättning för nedsättning av socialavgifter -0,6-0,4-0,4-0,4-0,4-0,1 0,0 13) Bidrag till sjöfarten -0,4-0,4-0,4-0,5-0,4-0,5-0,5 14) Kommunkontosystemet -19,9-19,9-22,6-25,4-27,2-28,3-29,8-31,9 15) Stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare -0,6-0,6-0,6-0,7-0,7-0,6-0,7-0,7-0,4 16) Kommunalekonomisk utjämning -20,1-21,0-20,7-21,3-20,5-19,2-20,9-23,7-26,2-25,8 17) Statens Fastighetsverk, bidragsfastigheter 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 18) Stöd till enegiinvesteringar i offentliga lokaler m.m. 0,2 19) Särskilt anställningsstöd 0,2 0,3 0,9 2,0 1,9 1,2 20) Stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare 0,8 0,7 0,7 0,7 21) Stöd till idrotten 0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 0,4 0,7 0,7 0,5 0,5 0,7 0,9 0,8 Jämförbara inkomster 508,3 578,5 610,6 656,5 674,8 750,7 703,7 675,0 636,3 671,3 749,3 813,9 866,4 902,2 716,0 740,9 (exkl. nivåförändring till följd av ålderspensionsreformen) (828,4) Redovisat budgetsaldo -152,6-58,4-6,2 9,7 82,0 101,9 38,7 3,5-46,6-50,5 14,1 18,4 103,2 135,2-176,8-69,7 Jämförbart budgetsaldo -139,6-21,3-5,8 2,6 82,0 101,9 38,7 3,5-46,6-50,5 14,1 18,4 103,2 135,2-176,8-69,7 (exkl. nivåförändring till följd av ålderspensionsreformen) (45,5) (187,9) (1,0) 94 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

95 appendix Justeringar För att uppnå jämförbarhet mellan åren har justeringar gjorts för följande ändrade redovisningsprinciper. 1) Föräldraförsäkring, sjukpenning och rehabilitering samt sjukvårdsförmåner redovisas från den 1 juli 1995 brutto på statsbudgeten. 2) Arbetsmarknadsfonden, Lönegarantifonden och Arbetsmiljöfonden redovisas från samma datum på statsbudgeten. Eventuella underskott i dessa fonder finansierades tidigare med lån i Riksgäldskontoret, utan att belasta statsbudgeten. 3) Redovisningen av ekonomiska regleringar till kommuner och landsting ändrades Dessa regleringar redovisades tidigare genom avdrag på inkomstsidan från skatteutbetalningarna. Nu görs i stället avdrag från statsbidragen. 4) De utjämnings- och bidragssystemen för kommuner och landsting som infördes 1996 innebar både ökade inkomster och ökade utgifter med 40 miljarder kronor per år från För att uppnå jämförbarhet mellan åren har såväl utgifts- som inkomstsidan för kalenderåret 1995 justerats upp med detta belopp. Därefter har kommunmomssystemet ändrats från 2003 (se not 14). Utjämningssystemet ändrades från 2005 (se not 16). 5) Från den 1 juni 1996 ändrades redovisningen av Försvarsmaktens förskott. Förskotten, vilka tidigare finansierades från anslag, finansieras därefter med lån i Riksgäldskontoret. Förändringen innebar minskade utgifter 1996 till följd av en engångsvis återbetalning av de utestående förskotten. Denna återbetalning har här exkluderats för jämförbarhetens skull. 6) Lokaliseringslån och räntor på studiemedel, inklusive så kallad kapitaliserad ränta, redovisas från 1997 brutto på statsbudgeten. Detta innebär att återbetalning av lån och inbetalda räntor redovisas på inkomstsidan. Dessa nettoredovisades tidigare på statsbudgetens utgiftssida. 7) Utbildningsvikariat och statliga tjänstepensioner redovisades till 1996 som utgifter på statsbudgetens inkomstsida men därefter på utgifts sidan. 8 9) Till 1998 redovisades utgifter och inkomster för delpension och arbetsskadeersättning utanför statsbudgeten på delpensionsfonden respektive arbetsskadefonden. Från 1999 redovisas delpensioner och ersättning för arbetsskada på statsbudgetens utgiftssida medan motsvarande avgifter redovisas på inkomstsidan. Därmed uppnås bruttoredovisning på statsbudgeten. För att uppnå jämförbarhet mellan åren har såväl utgifter som inkomster justerats upp med de betalningar som gjordes på fonderna under Eftersom utgifter och inkomster för delpensionen justerats med olika belopp påverkas också budgetsaldot. 10) Den behållning som fanns på delpensionsfonden har i november 1998 inbetalats till statsverkets checkräkning och redovisats på statsbudgetens inkomstsida. Inkomsterna har justerats för denna inbetalning som inte hade skett om redovisningen av delpensionen tidigare gjorts på samma sätt som ) Riksdagen har beslutat att tre myndigheter från år 2000 skall få ett resurstillskott genom att vissa offentligrättsliga avgifter fortsättningsvis skall redovisas mot respektive myndighets förvaltningsanslag. Avgifterna har tidigare redovisats på statsbudgetens inkomstsida. De tre myndigheterna är Tullverket, Polisväsendet och Centrala studiestödsnämnden. Riksdagen har därefter beslutat att ytterligare myndigheter från och med 2001 skall få disponera vissa offentligrättsliga avgifter. 12) Ersättning för nedsättning av socialavgifter redovisades till 1999 på statsbudgetens utgiftssida. Därefter har endast utgifter för retroaktiva ersättningar redovisats. Åren fick företag inom stödområde A i stället göra nedsättningar av arbetsgivaravgifter och egen avgifter. Detta innebar att statsbudgetens inkomster minskade med dessa utgifter. Nedsättningen upphörde den 1 januari ) Bidrag till sjöfarten redovisades till sep- 95

96 appendix tember 2001 på statsbudgetens utgiftssida. Därefter har bidraget upphört och ersatts av ett nytt sjöfartsstöd. Det nya stödet omfattar till skillnad från det tidigare även passagerarfartyg. Stödet tillgodoförs arbetsgivaren genom kreditering av dennes skattekonto. Stödet redovisas således från den 1 oktober 2001 som utgift på statsbudgetens inkomstsida. 14) Från 2003 har redovisningen av det så kallade kommunkontosystemet förändrats. Tidigare betalade kommuner och landsting själva en avgift för att täcka statens utgifter för ersättningen till kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt i ickeskattepliktig verksamhet. Denna ersättning redovisas numera på statsbudgetens inkomstsida. Ersättningen finansieras genom att de generella bidragen till kommuner och landsting har justerats ned i motsvarande mån (se not 4). 15) Stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare har tidigare betalats från statsbudgetens utgiftssida under anslaget för särskilda insatser för arbetshandikappade. Från den 1 augusti 2003 lämnas i stället stödet i form av en kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Detta innebär att utgifterna i fortsättningen redovisas under inkomsthuvudgruppen nedsättning av skatter. 16) Från 2005 ändrades det kommunala utjämningssystemet. Ändringen innebär att inkomster och utgifter nu nettoredovisas på ett nytt anslag Kommunalekonomisk utjämning. Detta medför att utjämningsavgiften som tidigare redovisades på inkomstsidan har justerats ned från såväl inkomster som utgifter (se not 4). 17) Från 2007 ändrades den ersättning som Statens Fastighetsverk får för drift och underhåll av bidragsfastigheter. Som bidragsfastigheter definieras de fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott. Från att tidigare ha belastat Fastighetsverkets resultat med dessa kostnader finns det nu ett anslag för motsvarande utgifter. En orsak till detta är att behovet av underhållsåtgärder är stort och att utgifterna därmed beräknas öka. 18) Stödet för energiinvesteringar i offentliga lokaler har sedan det infördes den 15 maj 2005 redovisats som en kreditering på skattekontot. Från 2007 lämnas stödet i stället som ett anslagsfinansierat bidrag. Motsvarande ändring av redovisningen görs även för stödet för konvertering från direktverkande elvärme som infördes ) Från 2008 redovisas bidragen för särskilt anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) på statsbudgetens utgiftssida. Fram till 2007 redovisas de som krediteringar på arbetsgivarnas skattekonton. 21) Från 2010 kommer det stöd som AB Svenska Spel utbetalat till idrottens lokala barn- och ungdomsverksamhet, baserat på bolagets årliga överskott, att utbetalas från anslag på statsbudgeten. Även det generella spelbidraget till idrottsrörelsen kommer i fortsättningen att utbetalas från anslag. AB Svenska Spels inleverans av överskott till statsbudgetens intäktssida ökar i motsvarande grad då stödet tidigare har avdragits från överskottet. 96 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

97 appendix Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa Miljarder kronor Regeringens första bedömning av utgiftstak Förändring till ursprungligt fastställda utgiftstak Ursprungligt fastställda utgiftstak Förändring till slutliga utgiftstak (Se spec. nedan) Slutligt fastställda utgiftstak/beslutade utgiftstak Prop. Justeringspost Bprop. 01 Förändrade statsbidr kommuner, pga sänkt inkomstskatt och höjt grundavdrag -1,6 Vissa kostnader för upplåning flyttas från UO 02 till 26 0,8 Bprop. 02 Ålderspensionsavgifter justeras ned 1,7 Förändrade statsbidr kommuner, pga sänkt inkomstskatt och höjt grundavdrag 2,9 Utjämningsbidrag till kommuner -31,4 Bprop. 03 Utjämningsbidrag till kommuner 2,5 Ändrat kommunkontosystem 0,5 Förändr statsbidr kommuner, pga höjt grundavdrag 2,5 2002/03:FiU1 Förändr statsbidr kommuner, pga ytterl höjt grundavdr VÅP 03 Utjämningsbidrag till kommuner -0,5 Bprop.04-0,6 Bprop.05 Utjämningsbidrag till kommuner -26,3-26,3 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader -2,9-2,9 Nettoredovisning av utjämningssystemet 3,7 3,7 Begränsat avdrag för pensionsavgift 1,3 0,7 0,7 Grundavdragshöjning 0,4 0,4 Slutreglering av grundavdragshöjning 1,6 Försäkringskassans pensionsavgifter 0,2 2004/05:FiU11 Retroaktiv justering ålderspensionssystemet 2,5 Bprop.06 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader -3,1 Höjt grundavdrag i skatteväxling Kompensation för allmän pensionsavgift -0,05 Bprop. 07 0,1 0,1 Bprop. 08 Europeiska reg utv fonden, medel i territoriella program -12,1 Regl statligt utjämn.bidr till kommuner för LSS-kostn -0,9 Regl kommunalek utjämn pga avskaffad fastigh.skatt bost -0,5-0,8 Regl kommunalek utjämn tfa minskad avdr.rätt pens.spar -0,04 Premiepensionsutgift redovisas i hushållssektorn 2,0 2,0 Jämställdhetsbonus på statsbudgetens inkomstsida 0,3 0,3 0,3 Bprop. 09 Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens. -0,3-0,3 Nivåhöjn statl utjämn.bidr till kommuner för LSS-kostn 3,5 3,5 Regl kommunalek utjämn pga förändr reseavdrag -0,1-0,1 Bprop.10 Regl kommunalek utjämn pga höjt grundavdr till pens. 0,3 0,3 Regl kommunalek utjämn pga breddad kom fast.avg 0,6 0,5 0,6 Regl kommunalek utjämn pga höjd utj Sverige- Danmark 0,8 0,8 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader -2,2-1,2-0,8 Bruttobudgetering stöd till idrotten -20,2-24,5-24,9-0,3-13,5 0,2 5,6 4,1 Sänkta takbegr utg tfa kostnadsmässig budgetering -11,0 Summa tekniska just. från ursprungligt fastställda tak 1,2 0,5 0,9 0,3-0,6-0,2 0,4-0,1 Beslutad sänkning av fastställt utgiftstak -11,0 Avrundningsdifferens i förhållande till faktisk förändring av tak 1,2 1,2 0,5 0,9 0,3-0,6-0,2 0,4 Anm. En fullständig tabell, från och med 1997, kan erhållas från ESV. 97

98 appendix Appendix 13. Statsbudgetens utfall för 2008 och prognos för 2009 och 2010 per månad Utfall Miljarder kronor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utgiftsområde exkl räntor 59,9 56,4 56,5 60,1 54,0 59,6 52,7 49,6 58,0 62,5 60,3 112,6 742,1 Statsskuldsräntor 5,3 1,3 5,9 1,4 5,9 0,2 1,9 1,5-0,9-0,4 12,0 14,1 48,2 Kassam korrigering 2,0 11,9 2,4-1,3 3,7-5,5 0,9 1,1-0,5-5,5-2,9-2,6 3,7 RGK:s nettoutlåning -21,0-12,6-3,6-1,6 21,6-12,8-1,1 13,9-30,0-0,7-16,5 36,5-27,9 SB utgifter 46,2 56,9 61,3 58,5 85,1 41,5 54,4 66,1 26,5 55,9 53,0 160,6 766,1 Skatter 68,7 101,0 66,4 61,2 85,3 48,6 53,4 63,2 54,0 54,0 69,0 25,4 750,2 Övriga inkomster 2,5 12,1 5,1 20,5 13,4 6,7 52,6 3,0 26,6 2,0 3,6 2,9 151,1 SB inkomster 71,2 113,1 71,5 81,8 98,7 55,3 106,0 66,2 80,6 56,0 72,6 28,3 901,3 Budgetsaldo 25,0 56,2 10,2 23,3 13,5 13,8 51,5 0,0 54,0 0,2 19,7-132,3 135,2 Statsbudgetens utfall för 2008 redovisas för att möjliggöra jämförelse med motsvarande månad innevarande år. År 2008 Utfall Prognos Miljarder kronor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År 2009 Utgiftsomr exkl räntor 60,1 59,2 61,5 61,8 56,0 54,7 54,7 54,3 60,2 62,3 63,4 93,8 742,0 Diff -2,1-3,1-3,0-0,4 9,6 1,0 Statsskuldsräntor 10,1-1,6 3,9-1,0 7,0 5,4 1,6 3,0-2,3 3,0-0,4 8,7 37,3 Diff -0,9-0,7 1,4 0,3 0,7 0,8 Kassam korrigering 5,3 2,0 4,1-5,2-2,0 0,3 1,5 0,8 1,5-2,6-4,5-1,7-0,5 Diff 0,8 0,4-1,5-4,5 4,6 0,0 RGK:s nettoutlåning -5,3-34,9-1,1 18,2 1,7 80,6-12,6-11,3 32,5 4,3-0,1 41,2 113,0 Diff -10,6-1,8-4,2 0,2-11,3-27,6 SB utgifter 70,2 24,7 68,4 73,9 62,7 140,9 45,1 46,8 91,9 66,9 58,4 141,9 891,9 Diff -12,8-5,3-7,3-4,4 3,9-25,8 Skatter 59,5 87,8 60,2 55,3 68,2 32,4 49,2 55,4 49,3 45,3 62,3 20,3 645,1 Diff 2,7 0,9-1,6 4,4-5,7 0,7 Övriga inkomster 4,6 11,1 5,3 16,2 11,3 5,8 2,0 3,1 2,3 2,0 2,9 3,4 70,0 Diff -0,1-0,5-0,5-0,4-1,0-2,5 SB inkomster 64,1 99,0 65,5 71,5 79,4 38,3 51,3 58,6 51,5 47,3 65,1 23,7 715,1 Diff 2,6 0,4-2,1 4,0-6,7-1,8 Budgetsaldo -6,1 74,3-3,0-2,4 16,7-102,7 6,2 11,8-40,4-19,6 6,7-118,2-176,8 Diff 15,4 5,7 5,2 8,4-10,5 24,0 Diff. = Differens jämfört med föregående prognos (Septemberprognosen 2009), ( ). I föreliggande prognos finns utfall tom oktober 2009 för statsbudgetens samtliga poster. Det stora utfallet under RKG:s nettoutlåning i juni beror främst på att Riksgälden lånade ut 66 miljarder kronor till Riksbanken för att återställa valutareserven. Ytterligare 31 miljarder kronor lånades ut i september. 98 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

99 appendix Appendix 13. Fortsättning Prognos Miljarder kronor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utgiftsomr exkl räntor 65,8 62,2 62,6 63,5 58,6 66,4 57,1 54,1 64,5 68,1 64,6 79,3 766,8 Statsskuldsräntor 0,1-1,7 5,0-3,1 4,7-2,0 2,5 4,4-2,8 2,9-0,6 11,5 21,0 Kassam korrigering -0,7 0,0 1,4-1,4 0,1 1,4-1,4 0,0 1,4-1,0 0,0 1,4 1,3 RGK:s nettoutlåning -17,8-1,0-0,3-0,5 0,6 3,3-3,1-1,9-0,7-2,1-1,4 46,6 21,6 SB utgifter 47,4 59,5 68,7 58,5 64,0 69,1 55,1 56,6 62,3 68,0 62,6 138,8 810,6 Skatter 74,8 84,1 60,1 53,6 83,6 32,1 47,2 54,9 50,8 51,2 47,7 32,2 672,4 Övriga inkomster 1,8 10,2 3,8 13,5 11,3 10,0 2,0 3,2 2,8 3,0 3,1 3,7 68,5 SB inkomster 76,6 94,4 63,9 67,1 95,0 42,1 49,2 58,1 53,5 54,2 50,8 36,0 740,9 Budgetsaldo 29,3 34,9-4,8 8,6 30,9-27,0-5,9 1,5-8,8-13,8-11,8-102,8-69,7 År 2010 Miljarder kronor Miljarder kronor Jan Saldo 2009: Mar Maj Jul Sep Nov Feb Apr Jun Aug Okt Dec Totala inkomster Saldo 2010: Totala utgifter Saldo kumulativt från årets början De höga utgifterna i juni 2009 beror på ett lån på 66 miljarder kronor som utbetalades till Riksbanken för att återställa valutareserven. Den återstående delen av lånet, 31 miljarder kronor, utbetalades i september. I december respektive år sjunker saldot markant främst med anledning av den stora årliga utbetalningen av premiepensionsmedel. Sedan ett par år tillbaka påverkas utgifterna vissa månader, via Riksgäldskontorets nettoutlåning, av att två myndigheter (Premiepensionsmyndigheten och Kärnavfallsfonden) genomför så kallade repotransaktioner. De säljer statsobligationer med återköpsavtal och sätter in likviden på konto i Riksgälden. Vid återköpet tas medlen ut från kontot. Dessa insättningar och uttag kan påverka månadsutfallen med flera miljarder kronor vissa månader. Då obligationerna alltid återköps innan respektive årsskifte påverkas emellertid inte årsutfallen. Ett exempel på stor påverkan av sådana repotransaktioner var i februari 2009 då statsobligationer för 32 miljarder kronor såldes, vilket avspeglades i låga utgifter den månaden. 99

100 appendix Appendix 14. Prognosförändring för 2009 i relation till månadsavvikelserna i augusti, september och oktober I denna prognos finns för 2009 utfall för tio månader. I föregående prognos fanns utfall för sju månader. Månadsutfallen samt annan ny information, inte minst förändrade makroförutsättningar, har stor påverkan på prognosen. I detta appendix beskrivs bland annat de ackumulerade avvikelsernas effekt på årsprognoserna. Statsbudgetens takbegränsade utgifter har för samtliga tre månaderna legat under prognosen. Ackumulerat blev utgifterna 8,1 miljarder kronor lägre. Utgifterna för arbetsmarknad blev lägre än beräknat samtliga månader främst på grund av att färre personer var arbetslösa och en lägre andel arbetslösa än beräknat fick ersättning. Detta leder till en nedrevidering av årsprognosen med drygt 3 miljarder kronor. Internationellt bistånd och ekonomisk trygghet vid sjukdom blev lägre under augusti och oktober, vilket gör att de också revideras ned med 1,5 miljarder kronor sammanlagt. Utfallet för försvaret blev lägre än beräknat i augusti och september vilket gör att prognosen revideras ned med 1 miljard kronor. För hälso- och sjukvård blev utgifterna högre än väntat i augusti på grund av att en större utbetalning gjordes i augusti i stället för september, vilket också ledde till att utfallet för området blev lägre i september. I regeringens tilläggsbudget från september fick kommunerna ökade medel, vilket gör att området revideras upp med 7 miljarder kronor. Av beloppet avsåg 1 miljard kronor bidrag till landstingen för pandemivaccin och 6 miljarder kronor i generellt bidrag till kommunerna. Kommunbidraget är avsett att användas 2010 men betalas ut i december Sammantaget beräknas de takbegränsade utgifterna revideras upp med 1 miljard kronor. Statsbudgetens takbegränsade utgifter sep. Miljarder kronor Utfall prog. Avvikelse Augusti 72,6 74,7-2,2 September 78,6 81,6-3,0 Oktober 80,7 83,6-2,9 Ackumulerad avvikelse -8,1 Förändring av årsprognos 1,0 I de totala utgifterna ingår förutom de takbegränsade utgifterna också statsskuldsräntorna, den kassamässiga korrigeringen och Riksgäldens nettoutlåning. Statsskuldsräntorna blev högre än väntat i oktober, vilket till stor del tog ut de lite lägre utfallen i augusti och september. Prognosen revideras dock upp med knappt 1 miljard kronor. Främst är det Riksgäldens nettoutlåning som avvek från prognosen. I augusti blev utfallet knappt 11 miljarder kronor lägre än beräknat, beroende på bland annat repotransaktioner på 6 miljarder kronor som gjordes av Kärnavfallsfonden. Detta påverkar dock inte årsutfallet eftersom reporna stängs innan årsskiftet. Utbetalningar av en fjärdedel av ett lån till Island som beräknades ske både i augusti, september och oktober försenades, vilket ledde till lägre utfall med drygt 1 miljard kronor per månad. Låneutbetalningarna beräknas till stor del i stället ske under 2010, vilket sänker prognosen med 4 miljarder kronor. I oktober var det framför allt ytterligare utbetalningar av bankstöd med drygt 9 miljarder kronor som inte realiserades och en oväntad utlåning till Riksbanken på 5 miljarder kronor. ESV räknar inte med några fler utbetalningar av bankstöd under året och reviderar därför ned årsprognosen med 19 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken påverkar inte årsprognosen då den var tillfällig och får motsatt effekt i november. Sammanlagt har årsprognosen för nettoutlåningen reviderats ned med 27 miljarder kronor. De totala utgifterna beräknas sammantaget bli knappt 26 miljarder kronor lägre än vid föregående beräkningstillfälle. Statsbudgetens totala utgifter Miljarder kronor Utfall sep. prog. Avvikelse Augusti 46,8 59,5-12,8 September 91,9 97,2-5,3 Oktober 66,9 74,2-7,3 Ackumulerad avvikelse -25,3 Förändring av årsprognos -25,8 Statsbudgetens totala inkomster blev något högre än väntat i augusti och något lägre i oktober. I september var avvikelsen marginell. Utfallet för de tre 100 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

101 appendix månaderna blev endast 0,9 miljarder kronor högre än beräknat. I augusti var mervärdesskatten 2 miljarder kronor högre än beräknat. Det var framför allt återbetalningar av mervärdesskatt till företag och myndigheter som var lägre än väntat, vilket medför högre nettoinkomster. I oktober förklaras avvikelserna bland annat av högre socialavgifter och inkomstskatt för juridiska personer som till viss del motverkas av lägre konsumtionsskatter. För inkomsterna totalt har årsprognosen sänkts med 1,8 miljarder kronor. En något mer positiv makrobild för lönesumman och privat konsumtion medför att socialavgifter och mervärdesskatt höjs. Samtidigt sänks prognosen på framför allt skatt på företagsvinster. Statsbudgetens takbegränsade utgifter sep. Miljarder kronor Utfall prog. Avvikelse Augusti 58,6 56,0 2,6 Statsbudgetens saldo augusti-oktober blev sammanlagt 26,2 miljarder kronor högre än i föregående prognos. Avvikelsen består av 25,3 miljarder kronor lägre utgifter och 0,9 miljarder kronor högre inkomster. Årsprognosen för budgetsaldot är 24 miljarder kronor högre än vid föregående beräkningstillfälle. Den stora förbättringen av budgetsaldot, beror främst på lägre utgifter inom nettoutlåningen och arbetsmarknadsområdet. Statsbudgetens saldo Miljarder kronor Utfall sep. prog. Avvikelse Augusti 11,8-3,6 15,4 September -40,4-46,1 5,7 Oktober -19,6-24,8 5,2 Ackumulerad avvikelse 26,2 Förändring av årsprognos 24,0 September 51,5 51,1 0,4 Oktober 47,3 49,4-2,1 Ackumulerad avvikelse 0,9 Förändring av årsprognos -1,8 101

102 appendix Appendix 15. Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande Finansiellt sparande, miljarder kronor procent av BNP 3,7 1,7-1,4-1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5-1,5-2,1-1,1 0,1 1,3 i) Justering för engångseffekter, miljarder kronor procent av BNP -0,4 0,0 0,0 0,0-0,5-0,4 0,0 0,0-0,3-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 ii) Justering för konjunkturberoende skatter (inkl. sammansättningseffekter skattebaserna), miljarder kronor procent av BNP -1,0-0,6-0,3 0,1-0,3-0,6-1,2-1,4-0,9 1,2 1,2 0,9 0,7 0,4 varav justering för gap mot trend-bnp, miljarder kronor varav justering för sammansättningseffekt skattebaserna, miljarder kronor iii) Justering för onormala kapitalskatter, miljarder kronor procent av BNP -1,1 0,5 1,4 1,3 1,0-0,1-1,0-1,2 0,4 0,9 0,6 0,4 0,2-0,1 iv) Justering för konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter, miljarder kronor procent av BNP -0,4-0,5-0,4-0,2 0,0 0,0-0,1-0,2-0,1 0,1 0,2 0,2 0,1 0,0 Summa justeringar procent av BNP -2,9-0,6 0,7 1,3 0,1-1,1-2,3-2,9-1,0 2,0 1,9 1,5 1,0 0,4 Konjunkturjusterat sparande, miljarder kronor Konjunkturjusterat finansiellt sparande, procent av trend-bnp 0,8 1,1-0,7 0,1 0,7 0,9 0,1 1,0 1,6 0,5-0,2 0,4 1,1 1,6 Gap mot trend-bnp, procentenheter 2,0 0,4 0,1-0,6 1,0 1,9 3,8 4,3 2,3-4,1-3,5-2,4-1,7-0,9 Gap mot trendarbetslöshet, procentenheter -1,6-2,2-1,8-0,9 0,1 0,1-0,5-1,4-1,6 0,7 2,1 1,8 1,0 0,1 102 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

103 appendix Appendix 16. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet Prognostillfälle Budgetprognos 2001:1 1,0472 Budgetprognos 2001:2 1,0475 1,0811 1,0390 Budgetprognos 2001:3 1,0440 Fastställda (avser förskott 2002) 1,0501 Budgetprognos 2001:4 1,0484 1,0545 1,0388 1,0424 Budgetprognos 2002:1 1,0494 1,0658 Budgetprognos 2002:2 1,0537 1,0644 1,0462 1,0438 Budgetprognos 2002:3 1,0587 1,0695 Fastställda (avser förskott 2003) 1,0500 1,0610 Budgetprognos 2002:4 1,0569 1,0578 1,0476 1,0468 1,0402 Budgetprognos 2003:1 1,0578 1,0543 1,0485 1,0458 1,0449 Budgetprognos 2003:2/3 1,0578 1,0470 1,0447 Fastställda (avser förskott 2004) 1,0500 1,0350 Budgetprognos 2003:4 1,0578 1,0502 1,0407 1,0409 1,0401 1,0432 Budgetprognos 2004:1 1,0528 1,0411 1,0333 1,0358 Budgetprognos 2004:2 1,0528 1,0411 1,0358 1,0369 1,0450 1,0459 Budgetprognos 2004:3 1,0528 1,0472 1,0368 1,0428 Fastställda (avser förskott 2005) 1,0350 1,0380 Budgetprognos 2004:4 1,0528 1,0423 1,0325 1,0416 1,0503 1,0488 1,0497 Budgetprognos 2005:1 1,0528 1,0423 1,0315 1,0415 1,0503 1,0508 1,0477 Budgetprognos 2005:2 1,0528 1,0423 1,0308 1,0361 1,0474 1,0486 1,0491 Budgetprognos 2005:3 1,0528 1,0423 1,0290 1,0309 1,0430 1,0478 1,0495 Fastställda (avser förskott 2006) 1,0320 1,0450 Budgetprognos 2005:4 1,0528 1,0423 1,0309 1,0291 1,0466 1,0479 1,0475 1,0506 1,0506 Budgetprognos 2006:1 1,0528 1,0423 1,0309 1,0354 1,0502 1,0523 1,0493 1,0498 1,0498 Budgetprognos 2006:2 1,0528 1,0423 1,0309 1,0354 1,0504 1,0527 1,0476 1,0466 1,0466 Budgetprognos 2006:3 1,0528 1,0423 1,0309 1,0354 1,0458 1,0512 1,0500 1,0459 1,0459 Fastställda (avser förskott 2007) 1,0410 1,0420 Budgetprognos 2006:4 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0477 1,0538 1,0509 1,0532 1,0458 Budgetprognos 2007:0 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0481 1,0569 1,0583 1,0518 1,0479 Budgetprognos 2007:1 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0477 1,0538 1,0509 1,0532 1,0458 Budgetprognos 2007:2 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0480 1,0566 1,0628 1,0569 1,0474 Budgetprognos 2007:3 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0418 1,0624 1,0674 1,0637 1,0520 Fastställda (avser förskott 2008) 1,0550 1,0610 Budgetprognos 2007:4 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0429 1,0623 1,0686 1,0632 1,0527 1,0464 Budgetprognos 2008:1 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0429 1,0578 1,0666 1,0574 1,0483 1,0441 Budgetprognos 2008:2 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0429 1,0608 1,0644 1,0460 1,0511 1,0461 Budgetprognos 2008:3 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0429 1,0492 1,0622 1,0388 1,0420 1,0477 Fastställda (avser förskott 2009) 1,0600 1,0400 Budgetprognos 2008:4 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0429 1,0570 1,0563 1,0258 1,0172 1,0354 1,0391 Budgetprognos 2009:1 1 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0429 1,0564 1,0502 1,0086 1,0039 1,0215 1,0261 Budgetprognos 2009:2 1,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0429 1,0564 1,0481 1,0067 1,0060 1,0229 1,0287 Prognos september ,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0429 1,0564 1,0538 1,0068 1,0033 1,0189 1,0261 Fastställda (avser förskott 2010) 2 1,0110 1,0060 Prognos december ,0528 1,0423 1,0309 1,0380 1,0429 1,0564 1,0546 1,0152 1,0080 1,0249 1,0303 1, Siffran för 2007 har reviderats ned sedan Budgetprognos 2008:4 i och med att Taxerad förvärvsinkomst har korrigerats ned med 318 miljoner kronor. 2 Dessa fastställda belopp har inte beaktats i prognosen då de blev kända efter räknestopp. 103

104 appendix Appendix 17. Makroekonomiska nyckeltal Utfall Prognos Diff. från Bprop. Diff. från sep. prog. Miljarder kronor Nivåer BNP (fp) -0,2-4,4 2,6 3,2 3,0 3,1 0,8 2,0 0,1-0,8 0,6 1,6 0,7-0,8 BNP (lp) ,0-2,3 3,5 4,3 4,6 5,3 0,4 1,6-0,7-0,8 0,3 2,3 1,5 0,0 BNI (lp) ,1-2,8 3,5 4,4 4,7 5,4 1,0 1,4-1,0-3,1 1,5 2,7 1,4 1,4 Hushållens konsumtion (fp) -0,2-0,5 2,5 2,9 2,7 2,6 1,3 1,3-0,1-0,7 1,0 0,6 0,5-0,8 Hushållens konsumtion (lp) ,6 1,4 3,3 3,5 4,2 4,6 1,0 1,5 0,1 0,0 0,7 1,0 1,0-0,1 Lönesumma (lp) ,8 0,3 1,3 2,9 3,7 4,9 0,9 1,2 0,4 0,1 1,2 2,7 1,1 1,0 Arbetade timmar kalenderkorr. 1,0-2,7-1,1 0,5 1,0 1,3 1,0 1,0 0,1 0,0 1,4 2,0 0,4 0,3 Timlön 4,7 3,0 2,4 2,4 2,7 3,6-0,2 0,2 0,3 0,2-0,3 0,6 0,6 0,7 Antal sysselsatta ,9-2,5-1,8 0,4 1,1 1,4 0,1 1,6 1,0 0,3 0,1 1,5 1,1 0,3 Arbetslöshet enligt ILO (16-64 år) 2 6,1 8,6 10,1 9,8 9,0 8,0-0,3-1,3-1,8-2,0-0,2-1,4-2,4-2,9 Öppen arbetslöshet (16-64 år) 2,3 4,6 6,7 7,1 6,9 6,5 5,9-0,3-0,3-0,1 0,5-0,2-1,8-2,2-2,4 Personer i arbetsm. pol. program 2 1,8 2,7 4,4 4,2 3,7 3,0 0,0-0,6-0,7-1,1-0,1-0,2-1,3-1,6 KPI, årsgenomsnitt 3,4-0,3 1,0 2,6 3,4 2,8 0,1 0,6 1,8 1,6-0,1 0,5 1,4 1,4 KPI, juni-juni 302,5 4,3-0,6 0,9 2,4 3,7 2,8 0,2 0,8 1,6 1,9 0,2 0,6 1,2 1,7 Prisbasbelopp (tkr) 41,0 42,8 42,4 42,8 43,9 45,3 0,0 0,0 0,3 1,1 0,0 0,0 0,2 0,8 Inkomstindex 4 131,2 139,3 139,7 145,7 152,2 159,4 0,0 0,0 3,2 4,6 0,0 0,0 1,5 3,3 Inkomstindex /balansindex 4 131,2 139,3 137,3 136,8 139,2 145,2 0,0 0,0 1,7 1,2 3-mån ränta 4,6 3,9 0,6 0,4 2,1 3,4 3,9 0,2 0,0 1,3 1,6 0,0 0,0 1,6 1,8 5-års ränta 4 3,8 2,6 2,9 3,8 4,4 4,7 0,3-0,2 0,2-0,1 0,0 0,0 0,2 0,3 SEK/EURO 4 9,6 10,6 9,9 9,5 9,3 9,2-0,3-0,1-0,1-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 SEK/USD 4 6,6 7,6 6,8 6,6 6,5 6,5-0,8-0,6-0,4-0,5-0,1-0,4-0,3-0,2 fp = fasta priser, lp = löpande priser. Bprop.= Budgetpropositionen för 2010, sep. prog. = ESV:s senaste prognos ( ). 1 Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år I procent av arbetskraften. 3 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 4 Årsgenomsnitt. 5 Inkomstindex för , balansindex för Regeringens prognos avser 6-månaders ränta. 104 ekonomistyrningsverket, 10 decenber 2009

105 appendix 105

106 ESV utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av staten Vi tar fram bra beslutsunderlag för den ekonomiska politiken Vi skapar goda förutsättningar för regering och riksdag till en tydlig och effektiv styrning av statliga myndigheter Vi säkerställer god tillgång för myndigheterna till bra metoder och effektivt stöd i sin ekonomiska styrning Vi bidrar till förbättrad förvaltning och kontroll av EU-medel genom en ändamålsenlig EU-revision ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Box Stockholm Tfn Fax ISSN ISBN