Prognosutvärdering 2015 ESV 2016:36

Transkript

1 Prognosutvärdering 20 ESV 2016:36

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Wordformatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /2016 ESV-nr: 2016:36 Copyright: ESV Rapportansvariga: Anna Daniels, Luis Gemzell, Svante Hellman, Margareta Nöjd, Matts Karlson och Ann-Sofie Öberg

3 Förord Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) prognoser ska ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. Enligt regleringsbrevet ska ESV senast den maj 2016 redovisa och kommentera precisionen och analysera avvikelser för 20. Dessutom ska det redovisas hur prognoserna görs tillgängliga, hur prognosmetoderna dokumenteras samt vilka insatser som gjorts för att fördjupa analysen. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Avdelningschef Matts Karlson, experterna Ann-Sofie Öberg, Svante Hellman och Margareta Nöjd samt utredarna Anna Daniels och Luis Gemzell har varit föredragande. Därtill har flertalet av medarbetarna på avdelningen Analys och prognoser medverkat i handläggningen. EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ

4

5 Sammanfattning Rapporten utvärderar Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognoser för 20 på flera sätt. I kapitel 2 jämförs ESV:s prognoser för BNP och offentliga sektorns finansiella sparande med prognoser från andra statliga prognosinstitut och de största svenska bankerna. Dessutom jämförs ESV:s prognos för lönesumman med regeringens och Konjunkturinstitutets (KI) prognoser. Jämförelserna avser de prognoser som i tiden låg närmast regeringens budget- och vårpropositioner från och med hösten 20 till och med hösten 20. För samma period jämförs också ESV:s prognoser för budgetens skatteintäkter, inkomster och utgifter med regeringens prognoser. För att kunna jämföra justeras prognoserna för beslut om förändrade skatter och utgifter samt övergången till det nya systemet för nationalräkenskaperna (ENS2010). Vi gör också en utvärdering av prognoserna för det finansiella sparandet och inkomsterna för 20 mot det definitiva utfallet. En mer detaljerad analys av ESV:s prognoser görs i kapitel 3. I avsnittet analyseras prognosförändringarna för makroekonomiska variabler, skatteintäkter och takbegränsade utgifter sedan september 20. Prognosförändringar för skatteintäkterna och utgifterna delas upp i tre kategorier: Makroekonomiska förutsättningar, Beslut och Övrigt. Kapitel 4 beskriver ESV:s metod för prognosuppföljningen. Diagram 1. BNP 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 BP VÅP BP VÅP BP16 ESV Övriga prognosinstitut Även det finansiella sparandet underskattades av samtliga prognosinstitut vid i stort sett alla tillfällen, utom av regeringen som under hösten 20 och våren 20 hade prognoser som låg i nivå med utfallet. Anledningen till att det finansiella sparandet underskattades av regeringen och ESV var att inkomsterna underskattades mer än utgifterna. Det utfall som prognoserna jämförs med är dock preliminärt och kan ändras när utfallet för skatteintäkterna blir känt i december Diagram 2. Finansiellt sparande 0,4 0,0-0,4-0,8 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 0,4 0,0-0,4-0,8 BNP och finansiellt sparande underskattades av alla prognosinstitut Alla prognosinstitut som ingår i jämförelsen underskattade BNP-tillväxten vid samtliga tillfällen. Mönstret i revideringarna av prognoserna skiljer sig ganska mycket mellan olika prognosinstitut men allas prognoser låg långt ifrån utfallet så sent som under hösten ,2-1,6-2,0 BP VÅP BP VÅP BP16 ESV Övriga prognosinstitut -1,2-1,6-2,0 EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ

6 ESV och regeringen underskattade både inkomsterna och utgifterna Hösten 20 var ESV:s prognos för budgetens totala inkomster drygt 20 miljarder kronor lägre än utfallet. Vid samma tidpunkt var regeringens prognos i linje med utfallet. En förklaring till skillnaden är att regeringen vanligtvis räknar med en schablonmässig inkomst från försäljning av egendom. ESV har som princip att endast räkna med faktiska beslut. Försäljningsinkomsterna under 20 var dock marginella. Det innebar att regeringen låg för högt på övriga inkomster inledningsvis, vilket motverkade underskattningen av skatteinkomsterna. Våren 20 reviderade ESV kraftigt ner sin prognos så att den hamnade ännu längre från utfallet medan regeringens prognos fortfarande var i linje med utfallet. Regeringen sänke dock prognosen kraftigt vid nästa tillfälle. Både ESV och regeringen höjde prognoserna under 20 men låg under utfallet så sent som hösten 20. Den främsta anledningen var att inkomsterna från skatt på kapital underskattades. Diagram 3. Totala inkomster BP VÅP SB VÅP BP16 ESV Regeringen 870 ESV:s och regeringens prognoser för de totala skatteintäkterna låg relativt nära varandra vid det första jämförelsetillfället. Men bådas prognoser låg långt under de aktuella prognoserna i april Skillnaden mellan ESV:s och regeringens prognos var som störst under våren 20 då ESV reviderade ner prognosen för skatt på kapital samtidigt som regeringen höjde prognosen något. Under våren 20 höjde ESV sin prognos för hushållens kapitalskatter kraftigt och därefter låg prognoserna nära varandra. Under hösten 20 och våren 2016 reviderade både regeringen och ESV upp sina prognoser. Det var främst kapitalskatterna som höjdes. Diagram 4. Totala skatteintäkter BP VÅP SB VÅP BP16 VÅP16 ESV Regeringen Både regeringen och ESV underskattade budgetens takbegränsade utgifter i samtliga prognoser. Prognoserna låg relativt nära varandra under hela perioden men vid två tillfällen var ESV:s prognoser något lägre. En förklaring till att prognoserna vid de första tillfällena var mycket lägre än utfallet var att utgifterna för migration och sjukförsäkring underskattades av både regeringen och ESV. Prognoserna för de totala utgifterna reviderades upp successivt men kom aldrig upp i nivå med utfallet. Det förklaras av att utgifterna höjdes med 22 miljarder kronor i slutet av året till följd av tidigareläggningar av utgifter samt bidrag till kommuner för flyktingkostnader. Bortsett från dessa beslut låg både ESV:s och regeringens prognoser från och med i början av 20 i linje med utfallet. 4 EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 2016

7 Diagram 5. Utgiftsområden exklusive räntor ESV underskattade BNP-tillväxten BNP-tillväxten underskattades vid varje prognostillfälle. Vid de första prognostillfällena var det framför allt offentlig konsumtion som underskattades. Hushållens konsumtion sänktes vid i stort sett alla tillfällen. Konsumtionen sänktes dock för mycket och den underskattades därmed något i de prognoser som gjordes under 20. Investeringarna, som inledningsvis låg relativt nära utfallet, sänktes vid flera tillfällen men höjdes mot slutet av 20. Diagram 6. ESV:s BNP-prognoser 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 BP VÅP SB VÅP BP16 Apr ESV Regeringen Jan 880 Höga kapitalskatter bidrog till att skatteintäkterna underskattades De totala skatteintäkterna underskattades vid samtliga prognostillfällen. Det berodde på skattehöjningar, höga kapitalvinster, tillfälligt höga bolagsskatter, underskattad BNP-tillväxt och övergången till ENS2010. Det var framför allt intäkterna från skatt på kapital som underskattades. Det förklaras dels av att Mar Nov ,5 4,0 3,5 3,0 2,5 hushållens kapitalvinster blev betydligt högre än 3 procent av BNP, som är utgångspunkten i prognosen innan vi har annan information, dels av att två bolag i en koncern redovisade en tillfälligt hög skattedebitering på miljarder kronor. Debiteringen blev känd först i början av I nedanstående diagram visas de ackumulerade prognosförändringarna för de totala skatteintäkterna. Bidraget från beslutade regeländringar till den totala prognosförändringen är litet eftersom det under 20 kom beslut om skattesänkningar som motverkades av beslut om skattehöjningar under 20. Effekten av ändringar i makroekonomiska förutsättningar hade en liknande profil men totalt sett bidrog ändå de makroekonomiska förutsättningarna, främst kapitalvinster, till att höja prognosen med 16 miljarder kronor. Kategorin Övrigt bidrog mest till den totala prognosförändringen. Det förklaras främst av att ESV underskattade intäkterna från skatt på kapital under hela perioden. Den stora skattedebiteringen från två bolag i en koncern blev känd först i januari 2016, vilket förklarar att prognosen höjdes mycket i april et fastställs inte förrän i december Diagram 7. Ackumulerade prognosförändringar av de totala skatteintäkterna Apr Jan 50 Utgifterna höjdes kraftigt, främst till följd av beslut Även utgifterna på statens budget underskattades under hela perioden. Underskattningen förklaras främst av beslut om utgiftsökningar, framför allt i budgetpropositionen för 20 samt i statens budget och ändringsbudgetar för 20. I slutet av Mar Nov Makro Beslut Övrigt Total Apr EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ

8 december beslutade regeringen om tidigareläggning av utgifter avseende 2016 om 12 miljarder kronor. Flera utgiftsområden belastades således 20 i stället för Sammantaget bidrog beslut till att höja utgifterna 20 med 37 miljarder kronor. Även övriga orsaker bidrog till att utgifterna reviderades upp. Det handlade framför allt om utgifterna för migration, integration och sjukförsäkring. Utgifterna för migration och integration höjdes eftersom antalet asylsökande blev större än vad som först prognostiserades. Fler sjuka och längre sjukperioder höjde utgifterna för sjukförsäkringen. Den totala förändringen av utgifterna till följd av makroförändringar blev liten. Diagram 8. Ackumulerade prognosförändringar av de takbegränsade utgifterna Apr Jan Mar Makro Beslut Övrigt Total Nov 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 2016

9 Innehåll 1 Inledning Jämförelse med andra prognosinstitut Prognoserna för 20 avseende BNP, finansiellt sparande och lönesumma BNP-tillväxten Finansiellt sparande Lönesumma Budgetens inkomster och utgifter jämförelse med regeringen Jämförelse av budgetens inkomster och de totala skatteintäkterna Jämförelse av budgetens utgifter Sammanställning av jämförelsen Prognoser avseende 20 för det finansiella sparandet och skatterna Analys av ESV:s prognosförändringar från september Makroekonomin Offentliga sektorns skatteintäkter Takbegränsade utgifter Ej takbegränsade utgifter Metod för prognosuppföljning Jämförelse med andra prognosinstitut ESV:s prognosförändringar Bilaga Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga? Hur dokumenteras prognosmetoderna? Hur ESV arbetar med att fördjupa analysen? EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ

10

11 INLEDNING 1 Inledning ESV ska enligt sin instruktion göra prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen. Prognoserna ska ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. De bakomliggande analyserna ska vara tolkningsbara och tydligt dokumenterade. I syfte att mäta måluppfyllelsen gör ESV varje år en uppföljning av precisionen i prognoserna. De elva prognoser för 20 som gjorts mellan september 20 och december 20 analyseras i denna rapport. Där så är möjligt jämförs ESV:s prognoser med andra prognosinstituts, inklusive regeringens, vilket är ett sätt att analysera våra avvikelser. Rapporten innehåller kommentarer och analyser av större avvikelser mot utfallet. Informationen är en viktig utgångspunkt för ESV:s arbete med att utveckla prognosmetoderna och därmed förbättra precisionen. De områden som ingår i utvärderingen är på utgiftssidan de takbegränsade utgifterna och på inkomstsidan statens inkomster och skatteintäkter. För att täcka in hela utgiftssidan i budgeten analyseras också de delar som inte omfattas av utgiftstaket. Även intäktsprognoserna för kommunsektorn och ålderspensionssystemet berörs då dessa ingår som poster på statens budget. Avvikelserna kan hänföras till tre kategorier: nya politiska beslut som fattats efter aktuellt prognostillfälle, makroekonomiska förutsättningar och övriga faktorer. I kapitel 2 jämförs ESV:s prognoser med andra instituts prognoser. I kapitel 3 analyseras ESV:s prognosförändringar. ESV:s metod för prognosuppföljning beskrivs i efterföljande kapitel. I Bilaga redovisar vi hur ESV gör prognoserna tillgängliga, hur metoderna dokumenteras samt exempel från det gångna året när det gäller fördjupad analys. EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ

12

13 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT 2 Jämförelse med andra prognosinstitut Alla prognosinstitut som ingår i analysen nedan underskattade prognosen för BNP-tillväxten vid samtliga tillfällen. Mönstret i revideringarna av prognoserna skiljer sig ganska mycket mellan olika prognosinstitut. Även det finansiella sparandet underskattades av samtliga vid i stort sett alla tillfällen, förutom vid första prognostillfället då många låg relativt nära utfallet. Anledningen till att det finansiella sparandet underskattades av regeringen och ESV var att inkomsterna underskattades mer än utgifterna. 2.1 Prognoserna för 20 avseende BNP, finansiellt sparande och lönesumma I detta avsnitt görs en jämförelse mellan ESV och andra statliga prognosinstitut samt ett antal banker vad gäller prognoserna för BNP-tillväxten och det finansiella sparandet från hösten 20 till hösten 20. En jämförelse görs också av utvecklingen av lönesumman - som är den viktigaste skattebasen - mellan ESV, KI och regeringen. Vi har jämfört prognostillfällen som ligger så nära varandra i tiden som möjligt men prognoserna kan ändå variera som följd av att de baseras på olika information 1. Prognosen för det finansiella sparandet är betingad av den finanspolitik prognosen baseras på. Här skiljer sig ESV från andra prognosmakare genom att uttryckligen förutsätta oförändrade regler, vilket ingår i vårt uppdrag. Anledningen till det är att våra prognoser ska kunna fungera som underlag för beslut om finanspolitik. Andra analytiker gör i stället en bedömning av vilken politik som kommer att föras. Det gör att offentlig konsumtion och sparandet kan variera relativt mycket mellan olika bedömare och vid olika tillfällen BNP-tillväxten Av de prognosmakare som visas i diagrammen nedan underskattade alla tillväxten vid varje pro- 1 Vi har jämfört prognoser som ligger nära budget- respektive vårpropositionerna respektive år. Då riksdagen inte antog regeringens förslag till budget för 20 jämför vi vår prognos med den budget som riksdagen biföll. För makrovariablerna finns det dock inte några andra prognoser än de som redovisades i budgetpropositionen. gnostillfälle. Det var stor spridning mellan de olika prognoserna vid alla prognostillfällen utom under hösten 20 (BP16) då prognoserna låg relativt nära varandra. Mönstret i prognosrevideringarna skiljer sig mycket åt mellan olika prognosmakare. Diagram 9. BNP-tillväxt statliga prognosinstitut Årlig procentuell förändring 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 Anm.: Kalenderkorrigerade värden Diagram 10. BNP-tillväxt banker Årlig procentuell förändring 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 BP VÅP BP VÅP BP16 ESV KI Regeringen Riksbanken BP VÅP BP VÅP BP16 Anm.: Kalenderkorrigerade värden Hösten 20 varierade prognoserna för BNP-tillväxten 20 kraftigt. De låg då mellan 2,3 och 3,3 procent. De statliga prognosinstituten var inledningsvis mer optimistiska än de flesta bankerna men alla underskattade tillväxten. De statliga pro- 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 SHB Nordea SEB Swedbank 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ

14 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT gnosmakarna sänkte sedan tillväxten. Riksbanken, regeringen och ESV sänkte fram till våren 20 för att därefter höja prognosen igen. KI låg högre än de andra statliga instituten under våren 20 men sänkte därefter och under hösten 20 låg prognoserna relativt nära varandra. Den främsta orsaken till att ESV inledningsvis hade lägre BNP-tillväxt än KI och Riksbanken var att vi räknade med betydligt lägre offentlig konsumtion. Alla underskattade dock ökningen i offentlig konsumtion. Under våren 20 var det framför allt investeringarna som var alldeles för låga bland de statliga instituten. Bland bankerna skiljer sig mönstret åt mer än bland de statliga instituten. Nordea och Handelsbanken låg lågt i början. Handelsbanken höjde sedan kraftigt medan de andra bankerna sänkte och Nordea låg stilla. Under hösten 20 hade därför Handelsbanken högst prognos av alla men därefter sänkte de igen. Från våren 20 låg bankernas prognoser relativt nära varandra Finansiellt sparande Samtliga prognosinstitut utom SEB hade under hösten 20 (BP) prognoser för det finansiella sparandet som låg i nivå med utfallet. Därefter underskattade samtliga prognosinstitut, utom regeringen under våren 20 (VÅP20), det finansiella sparandet vid varje prognostillfälle. Det utfall som prognoserna jämförs med är dock preliminärt och kan ändras när exempelvis skatteintäkterna 20 blir kända i samband med att taxeringsutfallet blir klart i december Vi har i tidigare utvärderingar justerat för regeringens föreslagna finanspolitiska åtgärder i de fall den jämförbara prognosen publicerats innan regeringens åtgärder varit kända. Då reformerna numera till stor del är finansierade så är det svårt att göra en sådan justering. Vi har därför i årets utvärdering valt att inte göra några korrigeringar utan vi redovisar istället det finansiella sparande som respektive institut faktiskt har redovisat i sina publikationer. Däremot har de prognoser som redovisats före september 20 korrigerats för omläggningen till ENS2010, vilket innebar en höjning av det finansiella sparandet med 0,2 procent av BNP. Diagram 11. Finansiellt sparande statliga prognosinstitut Finansiellt sparande offentlig sektor, % av BNP 0,4 0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0 Diagram 12. Finansiellt sparande banker Finansiellt sparande offentlig sektor, % av BNP 0,4 0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0 BP VÅP BP VÅP BP16 ESV KI Regeringen Riksbanken BP VÅP BP VÅP BP16 Nordea SEB Swedbank Anm.: Handelsbankens prognoser redovisas för BNP-tillväxten men då det saknas uppgifter för det finansiella sparandet vid vissa tillfällen redovisas inte deras prognoser för sparandet. -0,4-0,8-1,2-1,6-2,0 Alla prognosinstitut sänkte prognoserna kraftigt under hösten 20 (BP) och våren 20 (VÅP), vilket ledde till att alla, utom SEB, då låg längre från utfallet än de gjorde inledningsvis. Nedrevideringarna i ESV:s prognoser, och troligtvis även i andra prognoser, berodde delvis på att BNP-tillväxten sänktes. Men försämringen i det finansiella sparandet berodde också på lägre inkomster och högre utgifter utöver det som en sämre BNP-tillväxt bidrog till. Bland annat blev utdelningsinkomsterna och avkastningsskatten lägre och utgifterna för migration högre. Taxeringsutfallet för tidigare år blev också lägre än väntat vilket sänkte prognosen även för 20. Under hösten 20 (BP16) höjde de flesta prognoserna men de 0,4 0,0 0,4 0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 2016

15 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT låg fortfarande långt från utfallet. Till viss del kan det förklaras av tillfälligt höga inkomster av bolagsskatt 20. Bolagsskatten påverkades av en engångsvis stor skattedebitering på miljarder kronor, motsvarande 0,35 procent av BNP, för en koncern. Denna skattedebitering blev inte känd förrän i början av Av de statliga prognosinstituten lyckades regeringen bäst. De var vid samtliga prognostillfällen närmast utfallet. I den prognos som gjordes under hösten 20 underskattade de utfallet med cirka 0,6 procentenheter medan övriga institut underskattade med mellan 1 och 1,2 procentenheter. KI:s och Riksbankens prognoser var snarlika under hela perioden och båda redovisade ett högre sparande än ESV från och med våren 20 till och med våren 20. Under hösten reviderade ESV upp prognosen och redovisade då ett något högre sparande än KI och Riksbanken. Generellt var bankernas prognoser något sämre jämfört med de statliga institutens. Bland bankerna var SEB:s prognoser de minst pessimistiska förutom den prognos som gjordes hösten Lönesumma ESV:s prognos på lönesumman pendlade mellan 4,1 och 4,3 procent, vilket var något under utfallet. Antalet arbetade timmar överskattades något men löneökningstakten underskattades. KI:s prognoser låg från början relativt nära utfallet men de sänkte sedan och låg därmed längre från utfallet i slutet av prognosperioden. Regeringen låg också något under utfallet inledningsvis men höjde sedan och under hösten 20 och våren 20 låg de i stället något över utfallet. I budgetpropositionen för 2016 sänkte de prognosen och hamnade då under utfallet igen. Även KI och regeringen överskattade antalet arbetade timmar men underskattade löneökningstakten vid de flesta prognostillfällena. Diagram. Lönesumma Årlig procentuell förändring 4,6 4,5 4,4 4,3 4,2 4,1 4,0 BP VÅP BP VÅP BP16 ESV KI Regeringen 2.2 Budgetens inkomster och utgifter jämförelse med regeringen ESV gör prognoser i strukturen för statens budget, vilket möjliggör direkta och detaljerade jämförelser med regeringens prognoser. Inga andra prognosinstitut gör prognoser på en så detaljerad nivå. Utgångspunkten för jämförelsen är de fem bedömningar avseende 20 som regeringen presenterade i budget- och vårpropositionerna från hösten 20 till hösten 20, med undantag för budgetpropositionen för 20. I stället är då utgångspunkten den budget, som baserades på alliansens budgetförslag, som riksdagen biföll. Dessa bedömningar jämförs med de prognoser ESV presenterade inför respektive tillfälle. ESV:s prognoser har justerats för de direkta effekterna av de förslag som riksdagen beslutat. Förutom nya beslut har prognoserna påverkats av införandet av ett nytt regelverk för Nationalräkenskaper (ENS 2010) i september 20. Redovisningen av inkomster enligt det nya regelverket infördes i Budgetpropositionen 20 och i ESV:s prognos i januari 20. Prognoserna som publicerades tidigare har justerats för detta. Därmed är regeringens och ESV:s prognoser vid respektive tidpunkt jämförbara. 4,6 4,5 4,4 4,3 4,2 4,1 4, Jämförelse av budgetens inkomster och de totala skatteintäkterna Nedan redovisas ESV:s och regeringens prognoser för de totala inkomsterna på statens budget efter justeringar. ESV underskattade inkomsterna EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 2016

16 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT vid alla prognostillfällen. Regeringen låg i linje med utfallet vid de två första prognostillfällena men reviderade sedan ner prognosen. Från och med hösten 20 låg de därför lägre än utfallet men de låg närmare utfallet än ESV. För att kunna jämföra regeringens och ESV:s prognoser har vi justerat prognoserna för beslut om skatter i budgetpropositionen för 20 och statens budget för 20 samt övergången till ENS 2010, vilket framgår av tabellerna nedan. Tabell 1. Justeringar av ESV:s prognoser för 20 till följd av propositioner 20 och 20 samt statens budget för 20 - Apr- - Mar- - Totala skatteintäkter varav kommuner, ÅP och EU varav staten Periodiseringar Skatteinkomster Övriga inkomster Totala inkomster Införandet av ENS2010 innebar att de totala skatteintäkterna höjdes med 8 miljarder kronor, varav statens skatteintäkter höjdes med 11 miljarder kronor medan skatter som tillfaller EU sänktes med 3 miljarder kronor. Dessa skatteintäkter tillsammans med en periodiseringspost på 6 miljarder kronor medför att statens skatteinkomster höjdes med miljarder kronor. Samtidigt sänktes statens övriga inkomster med miljarder kronor. Statens totala inkomster var därmed oförändrade. Tabell 2. Justeringar av ESV:s och regeringens prognoser för 20 till följd av ENS 2010 ESV - Apr- - Regeringen BP VÅP Totala skatteintäkter Statens skatteintäkter EU-skatter Statens skatteinkomster Övriga inkomster Totala inkomster Tabell 3. ESV:s justerade prognoser för 20 - Apr- - Mar- - Apr-16 Skatteintäkter Periodiseringar Skatteinkomster Övriga inkomster Totala inkomster Tabell 4. Regeringens justerade prognoser för 20 BP VÅP BP VÅP BP16 VÅP16 Skatteintäkter Periodiseringar Skatteinkomster Övriga inkomster Totala inkomster Budgetens inkomster underskattades av både ESV och regeringen Hösten 20 var ESV:s prognos för de totala inkomsterna drygt 20 miljarder kronor lägre än utfallet. Vid samma tidpunkt var regeringens prognos i linje med utfallet. Under våren 20 reviderade ESV kraftigt ner sin prognos så att den hamnade ännu längre från utfallet medan regeringens prognos fortfarande var i linje med utfallet. Inför budgetpropositionen för 20 reviderade även regeringen ner sin prognos. Både ESV och regeringen har sin största avvikelse under hösten 20. ESV underskattade då utfallet med 46 miljarder kronor medan regeringen underskattade med 23 miljarder kronor. Därefter höjdes prognoserna men de låg under utfallet så sent som hösten 20. Diagram. Totala inkomster BP VÅP SB VÅP BP ESV Regeringen Reg exkl. försäljningar EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 2016

17 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT Regeringen räknar vanligtvis med en schablonmässig inkomst från försäljning av egendom. ESV har som princip att endast räkna med faktiska beslut. Till och med hösten 20 räknade regeringen med försäljningsinkomster på miljarder kronor. Beloppet sänktes till 5 miljarder kronor i vårpropositionen 20. Detta var en av anledningarna till att regeringen låg närmare utfallet för de totala inkomsterna än ESV. Det blev dock endast marginella försäljningsinkomster vilket innebar att ESV:s prognos på övriga inkomster låg närmare utfallet än regeringen. Men då skatteinkomsterna underskattades av både regeringen och ESV, framför allt kapitalskatterna, låg regeringen ändå närmare utfallet för de totala inkomsterna än ESV. Diagram. Statens skatteinkomster BP VÅP SB VÅP BP16 ESV Regeringen 900 Skatteintäkterna underskattades kraftigt Inkomsterna i statens budget redovisas kassamässigt, det vill säga när de faktiska inbetalningarna av skatterna sker. Det innebär att skatteinkomsterna består av betalningar som kan avse skatter för olika inkomstår. För den offentliga sektorns skatteintäkter tillämpas en periodiserad redovisning, vilken betyder att skatteintäkterna redovisas det inkomstår då den skattepliktiga händelsen äger rum. Eftersom utfallet för skatteintäkterna fastställs i december året efter inkomståret görs jämförelsen avseende skatteintäkterna för 20 mot de prognoser som ESV och regeringen presenterade i april Sedan september 20 har både ESV och regeringen reviderat upp prognoserna för skatt på arbete med cirka 7 miljarder kronor. Konsumtionsskatterna har reviderats upp med 9 respektive miljarder kronor. De största prognosrevideringarna har gjorts för kapitalskatterna. Regeringen har reviderat upp prognosen med 28 miljarder kronor och ESV med 36 miljarder kronor. För både ESV och regeringen utgörs revideringen av kapitalskatterna till cirka hälften av bolagsskatter och till hälften av hushållens kapitalskatter. ESV:s och regeringens prognoser för skatteintäkterna för 20 låg relativt nära varandra hösten 20. Skillnaden var mindre än 10 miljarder kronor. Bådas prognoser låg dock långt under de prognoser som redovisades i april Under våren 20 blev skillnaden större eftersom ESV reviderade ner prognosen med 10 miljarder kronor samtidigt som regeringen reviderade upp sin prognos något. I budgetpropositionen för 20 reviderade regeringen upp prognosen till följd av planerade skattehöjningar som aldrig genomfördes. Justerat för detta reviderade regeringen ner sin prognos marginellt medan ESV:s prognos var oförändrad. Under våren 20 höjde ESV sin prognos på hushållens kapitalskatter kraftigt och från och med då låg prognoserna nära varandra. Under hösten 20 och våren 2016 reviderade både regeringen och ESV upp sina prognoser. Det var främst kapitalskatterna som höjdes. Diagram 16. Totala skatteintäkter BP VÅP SB VÅP BP16 VÅP16 ESV Regeringen Regeringen BP Anm. Regeringen BP avser regeringens prognos i budgetpropositionen för 20 inkl. planerade skattehöjningar som inte blev av Jämförelse av budgetens utgifter Nedan redovisas ESV:s och regeringens prognoser för budgetens utgifter. ESV:s prognoser har justerats för beslut för att få jämförbarhet. Både regeringen och ESV underskattade budgetens takbegränsade utgifter i samtliga prognoser. EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 2016

18 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT Tabell 5. Justeringar av ESV:s prognoser för 20 till följd av propositioner/statens budget för 20 - Apr- - Mar- - Totala utgifter 4,6 0,0 5,2 6,4 0,0 Utgiftsområden exkl. räntor 6,9 0,0 2,7 5,0 0,0 Statsskulds- räntor m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldens nettoutlåning -2,3 0,0 2,5 1,4 0,0 Kassamässig korrigering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Underskattningarna av utgifterna var som störst vid det första tillfället, hösten 20, för både ESV och regeringen. Underskattningarna minskade under perioden, med undantag för sista prognostillfället. En viktig förklaring till att prognoserna vid de första tillfällena var mycket lägre än utfallet var att utgifterna för migration och sjukförsäkring underskattades av både regeringen och ESV. Trots att prognoserna reviderades upp successivt kom de aldrig upp i nivå med utfallet. Det beror på de tidigareläggningar av utgifter från 2016 som gjordes i december 20 samt utbetalningar i slutet av året av bidrag till kommuner för flyktingkostnader. Sammanlagt höjdes utgifterna med 22 miljarder kronor till följd av dessa beslut. Bortsett från dessa beslut låg både ESV:s och regeringens prognoser från och med i början av 20 i linje med utfallet. Diagram 17. Utgiftsområden exklusive räntor Tabell 6. ESV:s justerade prognoser för De största justeringarna har gjorts av ESV:s prognoser i september respektive år för regeringens förslag i budgetpropositionen för 20 och besluten i statens budget för 20. Dessutom har stora justeringar gjorts av marsprognosen 20 för förslagen i vårändringsbudgeten som var ovanligt omfattande. Mindre justeringar har även gjorts av septemberprognosen 20 för förslag i höständringsbudgeten. - Apr- - Mar- - Totala utgifter Utgiftsområden exkl. räntor Statsskulds- räntor m.m Riksgäldens nettoutlåning Kassamässig korrigering Tabell 7. Regeringens prognoser/statens budget för BP VÅP SB VÅP BP16 ESV Regeringen ESV:s och regeringens prognoser låg relativt nära varandra under hela perioden. Vid två tillfällen var ESV:s prognoser dock något lägre BP VÅP SB VÅP BP16 Totala utgifter Utgiftsområden exkl. räntor Statsskulds- räntor m.m Riksgäldens nettoutlåning Kassamässig korrigering EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 2016

19 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT Diagram 18. UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Den största skillnaden i underskattning gällde sjukförsäkringsområdet vid den första jämförelsen, hösten 20. ESV:s underskattning var då 2,1 miljarder kronor större än regeringens. ESV hade större underskattningar än regeringen även vid de följande två tillfällena men skillnaden minskade. För låga antaganden om antalet sjukpenningdagar respektive antalet personer som erhöll aktivitets- och sjukersättning var orsaken till underskattningen under första hälften av perioden. Underskattningen av dessa volymer var som störst i början. Diagram 19. UO Arbetsmarknad och arbetsliv BP VÅP SB VÅP BP16 ESV Regeringen BP VÅP SB VÅP BP16 ESV Regeringen Utgifterna för arbetsmarknadsområdet underskattades marginellt av ESV vid det första tillfället för att sedan överskattas vid de fyra följande tillfällena. Regeringen överskattade utgifterna vid samtliga fem tillfällen. Vid det andra tillfället var ESV:s överskattning något högre än regeringens, men vid de övriga tillfällena låg ESV närmare utfallet än regeringen. ESV:s överskattning av utgifterna förklaras främst av för höga prognoser på andelen av de arbetslösa som är berättigade till A- kassa, volymerna på anställningsstöd, traineejobb och extratjänster samt att antalet konkurser, och därmed utgifterna för lönegarantiersättning, var för höga. Utgifterna för migration underskattades vid samtliga prognostillfällen av både ESV och regeringen. De största underskattningarna gjordes vid det första tillfället. Utgifterna för integration underskattades av både ESV och regeringen i början av perioden. I de sista prognoserna överskattades utfallet. ESV:s och regeringens prognoser för budgetens övriga utgifter, det vill säga de utgifter som inte omfattas av utgiftstaket, följde i stort sett samma mönster. Statsskuldsräntorna överskattades i bådas prognoser med undantag för regeringens tredje prognos. Överskattningarna var framför allt en effekt av att räntenivåerna blev markant lägre än väntat. Den effekten motverkades dock delvis av en för högt värderad krona under första hälften av perioden vilket medförde en underskattning av valutakursförlusterna. I den fjärde jämförelsen påverkades bådas prognoser av stora förluster i schweizerfranc. Riksgäldens nettoutlåning underskattades kraftigt av båda fram till början av 20 men därefter överskattades nettoutlåningen av båda. Att nettoutlåningen underskattades inledningsvis förklaras av att Riksbankens lån i Riksgälden ökade kraftigt vid refinansiering av enskilda lån som följd av försvagningen av kronan i slutet av 20 och början av Sammanställning av jämförelsen I tabell 8 nedan visas i sammandrag ESV:s och regeringens avvikelser för statens budget från hösten 20 till utfallet. I tabell 9 visas offentliga sektorns totala skatteintäkter och totala inkomster på statens budget i nivåer vid de olika prognoserna under motsvarande period. Anledningen till att vi inte visar avvikelser för intäkterna är att utfallet blir definitivt först i december Tabell 10 visar avvikelserna jämfört med utfallet för samtliga utgiftsområden exklusive räntor. EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ

20 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT Tabell 8. Statens budget i sammandrag Avvikelse ESV Avvikelse Regeringen - Apr- - Mar- - BP VÅP SB VÅP BP16 3/9 3/4 2/9 27/3 10/9 18/9 9/4 19/12 /4 21/9 20 Totala inkomster -22,1-42,2-45,8-34,6-17,2 0,2 2,5-22,5-22,5-7,6 860 Statens skatteinkomster -20,1-41,9-42,7-27,5-19,3-20,2-17,4-35,0-29,5-17,0 894 Övriga inkomster -2,0-0,3-3,1-7,0 2,1 20,5 19,9 12,5 6,9 9,4-35 varav försäljningsinkomster -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1,9,9,9 4,9 4,9 0,1 Totala utgifter -40,0-30,4-21,1-2,8-2,6-31,8-31,7-22,6 1,5-4,6 892 Utgiftsområden exkl. räntor -38,8-28,4-22,1-18,5-22,8-32,9-28,8-18,7-18,2-21,5 867 Statsskuldräntor m.m. 5,6 4,0 1,1 6,1 4,7 4,9 2,4-1,4 7,3 4,6 22 Riksgäldskontorets nettoutlåning -,0 -,2-7,4 2,3 8,3-11,1-12,5-9,8 5,1 5,1 10 Kassamässig korrigering 7,3 7,3 7,3 7,3 7,3 7,3 7,3 7,3 7,3 7,3-7 Budgetsaldo 17,9-11,8-24,7-31,8 -,7 32,0 34,2 0,1-24,0-3,0-32 Avvikelse = prognos minus utfall. ESV:s närmast föregående prognos har justerats för förslag/beslut i: BP 20, VÅP 20, SB 20, VÄB 20 och HÄB 20. ESV:s och regeringens prognos har justerats med förändringar till följd av ENS Tabell 9. Totala skatteintäkter och totala inkomster på statens budget Prognos ESV Prognos Regeringen - Mar- - Apr- - Apr-16 BP VÅP SB VÅP BP16 VÅP16 3/9 3/4 2/9 27/3 10/9 6/4 18/9 9/4 19/12 /4 21/9 /4 Skatt på arbete Direkta skatter på arbete Indirekta skatter på arbete Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll Skatt på företagsvinster Övriga skatter på kapital Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt Punktskatter Restförda och övriga skatter Totala skatteintäkter Avgår EU-skatter Offentliga sektorns skatteintäkter Avgår skatter till andra sektorer 0 Kommunala skatter Avgifter till ÅP-systemet Statens skatteintäkter Periodiseringar Övriga inkomster Totala inkomster Anm.:ESV:s prognos i september 20 och september 20 har justerats för förslag i budgetpropositionen för 20:och beslut enligt statens budget för EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 2016

21 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT Tabell 10. Utgiftsområden exklusive ränteutgifter Avvikelse ESV - Apr- - Mar- - Avvikelse Regeringen BP VÅP SB VÅP BP16 Utgiftsområde 3/9 3/4 2/9 27/3 10/9 18/9 9/4 19/12 /4 21/ Rikets styrelse 0,1 0,1-0,1 0,2 0,3 0,2 0,1-0,1 0,2 0, Samhällsekonomi och finansförvaltning -0,3-0,1 0,1 0,1 0,0-0,3-0,2 0,2 0,1 0,0 3 Skatt, tull och exekution -0,2-0,1-0,2-0,1 0,0-0,1-0,2-0,2-0,2-0, Rättsväsendet 0,8 0,9 0,8 0,5 0,4 0,8 0,6 0,3-0,3 0, Internationell samverkan 0,1 0,1 0,0 0,2 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 2 6 Försvar och samhällets krisberedskap -0,4-0,7 0,3 0,2-0,1-0,4-1,2 0,2-1,4-1, Internationellt bistånd 1,0 1,2-3,0-2,7-3,2 1,4 1,3-2,7-2,8-2, Migration -9,2-6,4-1,9-1,6-1,3-9,2-6,0-1,3-0,9-1, Hälsovård, sjukvård och social omsorg -3,0-4,2-3,0-1,7-1,5-3,2-3,4-3,1-1,0-1, Ekonomisk trygghet vid sjukdom o funktionsnedsättn. -8,4-5,8-3,1 0,0 0,4-6,3-5,1-2,1 0,2 0, Ekonomisk trygghet vid ålderdom -0,2-0,3-0,1 0,1 0,0-0,3-0,3-0,1 0,1 0, Ekonomisk trygghet för familjer och barn -0,1 0,7 0,3 0,3 0,1 0,4 0,7 0,2 1,1 0,6 83 Integration och jämställdhet -2,6-0,6 1,6 1,5 0,5-1,8 0,5 1,4 1,0 0,8 Arbetsmarknad och arbetsliv -0,1 2,1 1,6 2,0 1,0 2,3 1,3 2,8 3,6 2,5 65 Studiestöd -0,4-0,5-0,2 0,3 0,3 0,9-0,6 1,1 0,6 0, Utbildning och universitetsforskning -3,7-3,5-0,6-0,9-1,5-2,8-3,1 0,7-0,3-1, Kultur, medier, trossamfund och fritid -0,5-0,5-0,5-0,4-0,2-0,4-0,5-0,5-0,5-0,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,1 0,0 0, Regional tillväxt 0,3 0,4 0,1 0,2 0,1 0,5 0,5 0,5 0,3 0, Allmän miljö- och naturvård -0,9-0,8-0,6-0,2-0,1-0,8-0,8-0,6-0,1 0, Energi 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0, Kommunikationer 0,1 0,6-0,7 0,1 0,3 1,4 1,0 1,6-0,3-0, Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2,7 2,7 3,2 0,6 0,2 1,2 1,2 2,3 0,6 0,0 24 Näringsliv -0,4-0,4-0,2 0,0 0,0-0,3-0,4-0,2 0,0 0, Allmänna bidrag till kommuner -8,6-8,6-10,8-9,8-9,8-8,6-8,6-10,6-9,7-9, Avgiften till Europeiska unionen -5,0-5,0-4,9-7,4-8,8-4,9-4,2-4,1-8,5-8,1 44 Förändring av anslagsbehållningar 1-2,8-1,8-4,6 Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) -38,8-28,4-22,1-18,5-22,8-32,9-28,8-18,7-18,2-21,5 867 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. ESV:s respektive prognos har justerats för efterföljande förslag/beslut: BP 20, VÅP 20, SB 20, VÄB 20 och HÄB Denna post ingår endast vid budgetering (BP, VÅP och SB) och utgör det beräknade nettot mellan förbrukning av kvarstående medel från tidigare år och sparade medel från aktuellt år. Summan av utgiftsområdena och denna post utgör i dessa fall en prognos på årets totala utgifter. I utfall och prognoser (övriga kolumner) finns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. Förändringen ingår i redovisningen per utgiftsområde.. EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ

22 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT 2.3 Prognoser avseende 20 för det finansiella sparandet och skatterna När prognosutvärderingen lämnas i maj året efter inkomståret finns inget utfall för de periodiserade skatterna och utfallet för det finansiella sparandet är därmed också preliminärt. Det definitiva utfallet för skatteintäkterna blir klart i samband med den årliga inkomsttaxeringen i december året efter inkomståret och det definitiva utfallet för det finansiella sparandet presenteras under våren andra året efter inkomståret. I detta avsnitt redovisas därför de diagram som fanns med över det finansiella sparandet i prognosutvärderingen för 20 med det definitiva utfallet inlagt. Vad gäller skatteintäkterna finns det inte något preliminärt utfall med i diagrammet. Diagrammet från utvärderingen för 20 är i stället förlängt med de prognoser som gjordes under våren och hösten 20. Dessutom är utfallet inlagt. Vi kommenterar här endast de prognoser som gjordes under 20 jämfört med utfallet. Något bättre sparande i det definitiva utfallet Enligt det preliminära utfallet uppgick det finansiella sparandet till -1,9 procent av BNP medan det definitiva utfallet blev något starkare, -1,6 procent av BNP. Det innebar att i förhållande till den sist redovisade prognosen var det SEB:s och Swedbanks prognoser som var närmast utfallet. I diagram 20 och 21 redovisas prognoserna för 20 med både det preliminära och det definitiva utfallet inlagt. Diagram 20. Finansiellt sparande statliga prognosinstitut Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP 1,2 0,8 0,4 0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0-2,4 Diagram 21. Finansiellt sparande - banker 1,2 0,8 0,4 0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0-2,4 BP VÅP BP VÅP BP ESV KI Regeringen Riksbanken Prel. utfall Def. utfall BP VÅP BP VÅP BP Nordea SEB Swedbank SHB Prel. Def. 1,2 0,8 0,4 0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0-2,4 1,2 0,8 0,4 0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0-2,4 20 EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 2016

23 JÄMFÖRELSE MED ANDRA PROGNOSINSTITUT och något högre skatteintäkter Enligt utfallet var de totala skatteintäkterna cirka 10 miljarder kronor högre än de prognoser som ESV och regeringen redovisade i mars 20. Prognoserna för skatt på arbete och konsumtion låg relativt nära utfallet medan prognoserna för skatt på kapital förklarar den största delen av totala avvikelsen. Prognoserna för kapitalskatterna reviderades upp under hösten 20 men de låg då fortfarande cirka 5 miljarder kronor lägre än utfallet. Diagram 24. Skatt på konsumtion BP VÅP BP VÅP BP VÅP BP16 ESV REG Diagram 22. Totala skatteintäkter BP VÅP BP VÅP BP VÅP BP16 ESV REG Diagram 25. Skatt på kapital BP VÅP BP VÅP BP VÅP BP16 ESV REG Diagram 23. Skatt på arbete BP VÅP BP VÅP BP VÅP BP16 ESV REG 990 EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ

24

25 ANALYS AV ESV:S PROGNOSFÖRÄNDRINGAR FRÅN SEPTEMBER 20 3 Analys av ESV:s prognosförändringar från september 20 ESV underskattade BNP-tillväxten vid varje prognostillfälle men sysselsättningen och lönesumman låg relativt nära utfallet hela perioden. Inflationen och räntorna låg inledningsvis betydligt högre än utfallet. Både inkomsterna och utgifterna underskattades. Vad gäller inkomsterna var det främst kapitalskatterna som underskattades, bland annat till följd av tillfälligt höga bolagsskatter. Den största förklaringen till underskattningen av utgifterna var beslut om utgiftsökningar. Utgifterna för migration och integration samt för sjukförsäkringen underskattades också mycket inledningsvis. 3.1 Makroekonomin Hur samhällsekonomin utvecklas och är sammansatt har stor betydelse för de offentliga finanserna. ESV:s analys av den makroekonomiska utvecklingen är därför ett viktigt underlag för prognoser på inkomster och utgifter i den offentliga sektorn. På inkomstsidan har prognosen på lönesumman stor påverkan på de beräknade inkomsterna från direkta och indirekta skatter på arbete. Konsumtion och investeringar styr utvecklingen av momsintäkterna, och driftsöverskottet i företagssektorn är en viktig faktor för prognosen på bolagsskatten. Arbetslösheten har direkt inverkan på kostnaderna för arbetsmarknad och arbetsliv. Växelkursen påverkar EU-avgiften. Både växelkurser och räntenivåer har stor betydelse för statsskuldsräntorna. BNP-tillväxten underskattades vid varje prognostillfälle. I september 20 räknade vi med att det skulle ske en återhämtning i ekonomin under 20 efter skuldkrisen i Europa. BNP väntades då öka med drygt 3 procent vilket visade sig vara för lågt. Det var främst offentlig konsumtion och nettoexporten som underskattades även om både exporten och importen var för höga i prognosen. Även hushållens konsumtion var för hög. Diagram 26. BNP 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 Apr Jan 4,5 BNP-tillväxten låg på 3,0 3,5 procent ända fram till i slutet av 20, bortsett från i början av 20 då tillväxten väntades bli lägre än 3 procent. Det innebär att tillväxten underskattades vid varje prognostillfälle, med mellan 0,6 och 1,5 procentenheter. Förklaringarna varierar dock. Sammansättningen av BNP-tillväxten ändrades mellan prognosomgångarna. I början var det framför allt offentlig konsumtion som underskattades. Den höjdes successivt fram till juni 20 då den låg i linje med utfallet. Höjningen berodde främst på satsningar i olika budgetar samt att utgifterna för migration blev högre än väntat. I de två prognosomgångarna närmast efter juni 20 var den offentliga konsumtionen i stort sett oförändrad men i december sänktes prognosen något då utfallet för tredje kvartalet var relativt svagt. Hushållens konsumtion sänktes vid i stort sett alla tillfällen då utfall och indikatorer pekade på en svagare tillväxt. Konsumtionen sänktes dock för mycket och den underskattades därmed något i de prognoser som gjordes under 20. Även exporten och importen, som överskattades inledningsvis, sänktes vid flera tillfällen då den globala konjunkturåterhämtningen gick långsammare än väntat och exporten inte tog fart. Prognoserna sänktes dock för mycket och mot slutet av 20 höjdes prognoserna igen då exporten plötsligt började stiga och slutligen ökade mycket mer än marknadstillväxten för svensk export. Både exporten och importen underskattades dock Mar Nov 4,0 3,5 3,0 2,5 EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 20 23

26 ANALYS AV ESV:S PROGNOSFÖRÄNDRINGAR FRÅN SEPTEMBER 20 fortfarande i december. Fjärde kvartalet 20 höjdes importen oväntat av tillfälligt höga investeringar i immateriella tillgångar som till sin helhet var import. Importen överskattades mer än exporten från början vilket innebar att nettoexporten var för låg. Den höjdes dock så småningom och låg relativt nära utfallet från och med september 20. Investeringarna sänktes också vid flera tillfällen från september 20 till september 20 vilket visade sig vara fel eftersom prognosen i september 20 låg under utfallet. Då det fjärde kvartalet 20 visade på tillfälligt höga investeringar i immateriella tillgångar sänktes prognosen för 20 en hel del i mars 20 då vi räknade med att de tillfälligt höga investeringarna skulle slå tillbaka i lägre investeringsökning under 20. De utfall som sedan kom för 20 tydde på högre investeringstillväxt och under andra halvåret 20 höjdes prognosen igen. I december 20 låg ökningstakten för investeringarna i linje med utfallet. Prognoserna för investeringarna påverkades av att utfallen reviderades relativt mycket. men sysselsättningen och lönesumman låg relativt nära utfallet Även sysselsättningen underskattades något inledningsvis men i betydligt mindre omfattning än BNP. Från och med mars 20 låg prognosen i linje med utfallet. Antalet arbetade timmar låg dock något över utfallet vid de flesta prognostillfällena. Med andra ord förutsåg vi inte från början att medelarbetstiden skulle falla. Att antalet arbetade timmar låg något över utfallet och BNPtillväxten under utfallet innebär att produktivitetstillväxten underskattades vid varje prognostillfälle. Arbetslösheten låg rätt eller 0,1-0,2 procentenheter över utfallet vid alla tillfällen utom ett då den låg 0,2 procentenheter under. Timlönen enligt NR underskattades något vid alla tillfällen. Enligt konjunkturlönestatistiken (KL) överskattades dock timlönen inledningsvis men sänktes sedan. Det var dock stor diskrepans mellan dessa mått förra året vilket förklarar att prognosen på timlönen inledningsvis underskattades enligt det ena måttet och överskattades enligt det andra. Normalt sett räknar vi med att timlönen enligt NR i stort sett följer timlöneutvecklingen enligt KL om vi inte har utfall som visar att den inte gör det eller information om att måtten bör utvecklas olika. Diagram 27. Arbetade timmar och lönesumman 1,5 1,3 1,1 0,9 0,7 0,5 Inflationen och räntorna överskattades kraftigt inledningsvis Inflationen enligt KPI överskattades kraftigt inledningsvis då det väntades ske en återhämtning i ekonomin under 20 med stigande pristryck och höjda räntor. Vi förutsåg inte heller det kraftiga prisfallet på olja. Diagram 28. KPIF och 5-årig statsobligation 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 Apr Jan Antal arbetade timmar (vänster) Lönesumman (höger) Apr KPIF (vänster) Jan 5-årig statsobligation (höger) 4,5 En del av överskattningen av KPI berodde dock också på att räntorna var för höga. KPIF, där effekterna av ändrade räntor exkluderas, överskattades inte lika mycket. Inflationen sänktes sedan och från och med prognosen i januari 20 låg KPI i linje med utfallet. Mar Mar timmar Nov lönesumman KPIF Nov 5-årig stats.obl. 4,3 4,1 3,9 3,7 3,5 3,6 3,2 2,8 2,4 2,0 1,6 1,2 0,8 0,4 0,0 24 EKONOMISTYRNINGSVERKET, MAJ 20