ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

Transkript

1 ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys

2 Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på Detaljerade tabeller till denna och tidigare prognoser finns där att tillgå i olika format. Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Bengt Lewin, redaktör, , Thomas Hagberg, , Margareta Nöjd , Patrik Andreasson och Hanna Armelius, Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognosansvarig Karl Bergstrand Utgifter Utgiftsområde 20 Patrik Andreasson Utgiftsområde 7 Hanna Armelius Utgiftsområde 9, 10, 11, Ålderspensionssystemet Marijana Carlsten Utgiftsområde 3, 4 Tina Granath Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Utgiftsområde 1, 13, 14 Krister Jensevik Utgiftsområde 15, 16 Johan Jerresand Utgiftsområde 21, 27 Bengt Lewin Utgiftsområde 8, 12, 18, 23 Sofia Nilsson Utgiftsområde 5, 6, 22, 25, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd Utgiftsområde 17, 19, 24 Elisabeth Stasiewicz Inkomster Inkomsttyp 2000, Punktskatter Patrik Andreasson Inkomsttyp 2000, Fastighetsskatt Hanna Armelius Indirekta skatter på arbete Marijana Carlsten Skattenedsättningar, inkomsttyp 3000, 5000 Krister Jensevik Företagsskatter, Inkomsstyp 4000 Johan Jerresand Energiskatter Bengt Lewin Mervärdesskatt, Inkomsttyp 6000 Sofia Nilsson Kommunala utjämningsavgifter Margareta Nöjd Direkta skatter på arbete, kapitalskatter Martina Stoller Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren Statsbudgetens utfall Statens Finanser Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/AP tel: Drottninggatan 89 fax: Box e-post: fornamn.efternamn@esv.se Stockholm prognos@esv.se Layout: Marie Hellman Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, februari 2007 ESV 2007:1 ISSN ISBN

3 Innehåll Sammanfattning...6 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden...9 Goda marginaler till utgiftstaken 2007 och Utgifter...19 Realekonomisk fördelning av statsbudgetens utgifter...34 Inkomster och Intäkter...37 Beräkningsförutsättningar...51 Tema: ESV:s prognosmetoder...58 Förteckning över faktarutor Faktiskt och underliggande saldo...10 Vad är finansiellt sparande?...14 Utgiftstakets konstruktion...18 Regeländringar inom ohälsan...24 Kort om förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen...27 Realekonomisk fördelning...34 Utgifterna sammanställda efter ändamål...35 Förändringar i beskattningen av arbetsinkomster...43 Förändringar vad gäller arbetsgivaravgifter...44 Expertbedömningar som prognosmetod...70 Olika statsskuldsbegrepp...73 Engångseffekter...77 Förändring av anslagsbehållningar...79 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning Tabell 2. Finansiellt sparande i staten Tabell 3. Uppföljning av utgiftstaket Tabell 4. Statsbudgetens utgifter Tabell 5. Effekten av regelförändringar inom sjukförsäkringen Tabell 6. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen och utvecklingen av påverkande faktorer...26 Tabell 7. Regleringar av kommunalekonomisk utjämning Tabell 8. Sveriges EU-avgift, engångseffekter på grund av försenat system för egna medel...32 Tabell 9. Ändamålsfördelade utgifter 2000 och Tabell 10. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter ändamål Tabell 11. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tabell 12. Regelförändringarnas effekt på direkta skatter på arbete Tabell 13. Nedsättningar av arbetsgivaravgifter Tabell 14. Skatteförändringar på tobaksområdet...47 Tabell 15. Effekter av att staten övertar Venantius lån...49 Tabell 16. Stöd som ges via krediteringar på skattekonto Tabell 17. Beräkningsförutsättningar Tabell 18. Justeringar av kalenderåren för jämförbarhet med Tabell 19. Prognosavvikelse i miljarder kronor och procent

4 ESV 2007:0 Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och intäkter i förhållande till BP 2006: Figur 2. Större differenser för utgifter och intäkter i förhållande till statsbudgeten... 5 Figur 3. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 4. Statsbudgetens underliggande utgifter och inkomster Figur 5. Statsskuld och skuldkvot Figur 6. Utgifter och utgiftstak Figur 7. Antal nettosjukdagar per sysselsatt Figur 8. Arbetslöshet och sjukpenningdagar Figur 9. Utgifter för ohälsa Figur 10. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Figur 11. Räntor på statsskulden Figur 12. Statsbudgetens utgifter fördelade på ändamål Figur 13. Statens skatteintäkter Figur 14. Statens intäkter efter skattebas 2002, 2007 och Figur 15. Direkta skatter på arbete Figur 16. Skatt på kapital Figur 17. Skatt på företagsvinster Figur 18. Statens inkomster av aktier Figur 19. Redovisade och jämförbara utgifter och inkomster Appendix Appendix 1. Statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 3. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Appendix 4. Känslighetsberäkningar 2007, partiella helårseffekter...78 Appendix 5. Känslighetsberäkningar 2007, partiell helårseffekt av en ökning med enheter...78 Appendix 6. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 7. Realfördelade utgifter Appendix 8. Preliminärt statsbudgetutfall för 2006 per månad...81 Appendix 9. Budgetprognos för 2007 per månad...82 Appendix 10. Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo per månad 2006 och Appendix 11. Förändringar av fastställda utgiftstak Appendix 12. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet...84

5 2007 Figur 1. Större differenser för utgifter och intäkter i förhållande till BP 2006:3 U T G I F T E R Kommunalekonomisk utjämning -1,9-2,0-2,3-6,4 2,7 Bidrag till personalförstärkningar i förskola Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Statligt stöd för utbildning av vuxna Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd I N T Ä K T E R -38,3 Inkomster av statens verksamhet Skatt på företagsvinster Inkomstskatter -5,6 5,0 Fastighetsskatter Skattereduktioner 15,4 20, Figur 2. Större differenser för utgifter och intäkter i förhållande till statsbudgeten U T G I F T E R Statsskuldsräntor Försvarsmateriel -1,6-2,7-3,3 1,8 1,5 Studiemedel m.m. EU-avgiften Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd I N T Ä K T E R Skatt på kapital, hushåll Inkomster av statens verksamhet Inkomstskatter Arbetsgivaravgifter 6,8 6,8 6,3 6,3 Försäljningsinkomster -50 mdkr

6 Sammanfattning Statsbudgeten går med kraftiga överskott under åren framöver. Under perioden blir överskotten över en procent av BNP i genomsnitt per år. Det finansiella sparandet i staten väntas i år närma sig en procent av BNP och fortsätter därefter att förbättras till nästan två procent år Överskotten leder till att statsskulden minskar och sjunker markant som andel av BNP. Marginalen till årets utgiftstak är över två procent, vilket är tillräckligt för att täcka in normal osäkerhet i prognosen på ett års sikt. Även marginalen till 2008 års tak är god. Tabell 1. Sammanfattning Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 06:3 Diff. fr. SB/Bprop Totala utgifter 791,3 790,6 784,7 795,5 793,1 814,1-19,5-21,5-36,0-5,9-9,6-12,0 Utgiftsområden exklusive räntor 716,2 732,8 727,5 742,2 743,3 764,5-15,3-14,0-25,7-5,3-8,7-8,2 Statsskuldsräntor m.m. 49,5 43,2 44,9 41,0 40,8 41,9-1,5-6,5-9,5 1,7-0,2-2,4 Kassamässig korrigering -1,8 0,0-0,6 0,0 0,0 0,0-0,6 0,0 0,0-0,6 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 27,5 14,6 12,9 12,3 9,1 7,7-2,1-1,0-0,7-1,7-0,8-1,4 Totala inkomster 809,7 853,8 825,8 813,9 840,5 870,1 17,2-13,0-18,4-28,0-53,6-54,5 varav inkomster av försåld egendom 0,1 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-50,0-50,0-50,0 Budgetsaldo 18,4 63,2 41,1 18,4 47,4 56,1 36,7 8,5 17,5-22,1-44,0-42,5 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 179,4 189,4 188,2 202,0 217,2 232,5-1,7-0,6-0,8-1,2-0,4 0,7 Summa takbegränsade utgifter 895,6 922,2 915,7 944,3 960,5 997,0-17,0-14,6-26,5-6,5-9,0-7,5 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 11,4 15,8 22,3 26,7 42,5 6,0 3,6 6,5 9,0 7,5 Totala engångseffekter -2,9 9,5-1,4 9,9 3,6 8,7 0,1 9,8 Underliggande saldo 21,3 31,6 19,8 37,5 52,5 28,0 8,4 7,8 Finansiellt sparande i staten 5,7 25,5 31,5 40,4 59,1 15,1 8,5 2,2 22,7 11,3-7,0 Procent av BNP 0,2 0,8 1,0 1,2 1,7 0,5 0,3 0,0 SB=Statsbudget för 2007, BP 06:3=Budgetprognos 2006:3 (ESV:s senaste medelfristiga prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för i Budgetpropositionen för Anm 1. Regeringen budgeterar schablonmässigt med försäljning av statlig egendom om 50 miljarder kronor årligen. ESV har som princip att invänta beslut om försäljningar innan sådana inkomster tas med i prognosen. Anm 2. Utgiftstaket för 2009 avser regeringens preliminära beräkning i budgetpropositionen för Förklaringen till de goda statsfinanserna är framför allt det rådande konjunkturläget med stark tillväxt, ökad sysselsättning och låg inflation. Utvecklingen förstärker budgetsaldot från två håll genom både starkt växande skattebaser och lägre tryck på utgifterna. Även omfattande regeländringar påverkar statens finanser under prognosperioden. Införandet av det så kallade jobbavdraget sänker skatteuttaget i ekonomin och bidrar även till att öka arbetskraftsutbudet. Skattesänkningen finansieras bland annat av regelskärpningar inom socialförsäkringarna. De totala utgifterna ökar i genomsnitt med endast en procent per år fram till I reala termer innebär det en minskning av utgifterna från I relation till BNP minskar utgifterna till 26 procent i år och fortsätter sedan att sjunka åren framöver. Det är främst utgifterna för arbetslöshet och ohälsa som minskar, både på grund av högkonjunkturen och sänkta ersättningsnivåer. En annan viktig förklaring till den minskade utgiftskvoten är att statens ränteutgifter sjunker i år och sedan stabiliseras på en nivå om drygt 40 miljarder kronor. 6

7 En kombination av förbättrat arbetsmarknadsläge och åtstramade regler sänker utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder sjunker också, främst på grund av minskade åtgärdsvolymer. Regelförändringarna inom sjukförsäkringen medför en nivåsänkning av utgifterna för ohälsa. Kostnaderna för aktivitets- och sjukersättning förblir dock höga. De allt yngre förtidspensionärerna innebär en belastning på statsfinanserna under lång tid framöver. Statens skatteintäkter i relation till BNP sjunker i år. Jobbavdraget minskar hushållens direkta skatter med mer än en procent av BNP. Kommande år fortsätter skattekvoten att sjunka främst på grund av att kapitalskatterna växer långsammare än ekonomin i stort samt att skatteintäkter från tobak, alkohol och energi utvecklas förhållandevis svagt. Den relativa minskningen av kapitalskatterna beror på att den starka vinsttillväxten i näringslivet väntas klinga av i år för att sedan sjunka mot det historiska genomsnittet. I nominella termer står statens skatteintäkter i princip stilla i år, men ökar sedan genom att skatt på arbete och intäkter från mervärdesskatt växer via en stabil ökning av lönesumman och en stark konsumtion. Redan nästa år överstiger intäkterna från direkta skatter på arbete 2006 års nivå, trots skattesänkningar på drygt 40 miljarder kronor. Statens övriga inkomster stiger kraftigt i år tack vare extraordinärt höga aktieutdelningar från statliga bolag samt höjd egenfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen. Detta är en stor del i förklaringen till att de totala inkomsterna ökar. I sammanhanget bör påpekas att de försäljningar av statliga aktieinnehav om 50 miljarder kronor per år som regeringen har aviserat inte ingår i ESV:s prognos. Både inkomster och utgifter påverkas av engångseffekter som förstärker budgetsaldot med sammanlagt 22 miljarder kronor under prognosperioden. De underliggande saldona motsvarar 1,5 procent av BNP i slutet av perioden. Detta är en historiskt mycket hög nivå som saknar motstycke även vid jämförelse med tidigare högkonjunkturer. Överskotten i statsbudgeten medför att statsskulden minskar markant under prognosperioden. Tack vare stark tillväxt i ekonomin beräknas den sjunka ännu snabbare i relation till BNP. Redan i år minskar skuldkvoten till under 40 procent och fortsätter ned till 30 procent år Sammantaget beräknas statens finanser vara historiskt starka under flera år framåt. Givet de makroekonomiska förutsättningarna kan prognosen till och med vara något försiktigt tilltagen, speciellt mot slutet av perioden då skattekvoten minskar utan att några ytterligare skattesänkningar har beslutats. Det förklaras framför allt av att vinsterna i näringslivet antas sjunka. Dessutom finns en risk att utgiftsprognosen kan vara något högt beräknad, främst på grund av att arbetsmarknadsområdet nu är mer svårbedömt än tidigare. Samtidigt är det lätt att vara överoptimistisk i en högkonjunktur. Eftersom den offentliga sektorn utgör en relativt stor del av ekonomin påverkas statsfinanserna kraftigt av variationer i den ekonomiska tillväxten. Om konjunkturen försämras vänds de positiva mekanismerna till sin motsats. Erfarenheterna visar att ett sådant omslag kan ske plötsligt. Det finns därför anledning till försiktighet även framgent. De regeländringar som nu genomförs, vars motivering främst är strukturpolitisk, bör därför förbli finansierade. Ur ett rent statsfinansiellt perspektiv är tidpunkten för förändringarna läglig, men det är naturligtvis också 7

8 viktigt att finanspolitiken utformas så att överhettningstendenser inte uppstår och stör den uthålliga tillväxten i ekonomin på längre sikt. Den demografiska situationen är nu mycket gynnsam för den offentliga sektorns ekonomi, med förhållandevis få pensionärer för varje sysselsatt. Inom tio år kommer detta dock att ändras radikalt, med betydligt fler äldre samtidigt som inflödet till arbetsmarknaden minskar. Detta kommer att sätta press på de offentliga finanserna och det är därför viktigt att bibehålla och slå vakt om den långsiktiga stabiliteten i statsfinanserna. 8

9 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden Stora överskott även rensat för engångseffekter Statsbudgeten visar kraftiga överskott under hela perioden med i genomsnitt över en procent av BNP per år. Sammanlagt ger de fyra prognosåren ett överskott på drygt 160 miljarder kronor. Det innebär att budgeten visar betydande överskott från 2005, det vill säga sex år i rad. Perioden kännetecknas av en fortsatt stark konjunkturbild som ger en stabil utveckling för skatt på arbete och konsumtion, vilket förstärker saldot. Motsvarande effekt får den mycket svaga ökningen av statsbudgetens utgifter där områden som ohälsa, arbetsmarknad och statsskuldräntor utvecklas betydligt långsammare de kommande åren än tidigare beräknat. Statens finanser påverkas också av de regeländringar som den nya regeringen infört med start i år. Figur 3. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Underliggande saldo Faktiskt saldo Under hela prognosperioden visar både det faktiska och det underliggande saldot stora överskott. Detta har ingen motsvarighet i föregående period med liknande konjunkturfas, det vill säga runt år 2000, då det faktiska saldot påverkades av stora positiva engångseffekter. De underliggande saldona följer de faktiska men är något lägre åren 2007 och De totala utgifterna ökar i genomsnitt med en procent per år under prognosperioden, vilket innebär en betydande real minskning. Även inkomsterna ökar och påverkar därmed saldot positivt, framför allt i slutet av perioden. Genom skattesänkningar utvecklas dock skatteinkomsterna relativt svagt i år och nästa år, för att därefter ge rejäla tillskott till det allt starkare budgetsaldot. Att statsbudgetens saldo trots skatternas svaga utveckling ökar kraftigt i år, förklaras av att utgifterna sjunker med en procent samtidigt som statens övriga inkomster ökar kraftigt. Utgifternas tillbakagång beror främst på lägre utgifter inom ohälsa och arbetsmarknad. Årets kraftiga utveckling för statens övriga inkomster förklaras främst av tillfälliga poster som extraordinärt höga aktieutdelningar från statliga bolag och regeländringar i form av ändrad finansiering av arbetslöshetsförsäkringen. I slutet av prognosperioden växer inkomsterna betydligt starkare än utgifterna. 9

10 De underliggande saldona ger under prognosperioden också betydande överskott. De uppgår i genomsnitt till 35 miljarder kronor per år och motsvarar i slutet av prognosperioden 1,5 procent av BNP, vilket är en historiskt mycket hög nivå. En period med så stora underliggande överskott har inte inträffat under tidigare högkonjunkturer. Från 1990 har det underliggande saldot bara varit svagt positivt vid den föregående konjunkturtoppen runt år Jämfört med föregående år förbättras det underliggande saldot, men är lägre än det faktiska saldot. De två viktigaste engångseffekterna i år är TeliaSoneras stora extrautdelning och kapitalöverföringen från Venantius, vilka tillsammans uppgår till 14 miljarder kronor. Förändring från föregående prognos Jämfört med föregående medelfristiga prognos har både det faktiska och underliggande saldot förbättrats kraftigt för åren För dessa år uppgår den sammanlagda förbättringen av det faktiska saldot till drygt 60 miljarder kronor. Förbättringen är störst i år där högre inkomster och lägre utgifter står för ungefär lika stor effekt avseende saldoförbättringen. För kommande år är det framför allt utgifternas låga utvecklingstakt, bland annat inom arbetsmarknadsområdet, som jämfört med föregående prognos driver upp budgetsaldot ytterligare. Åren 2008 och 2009 reduceras saldoförbättringen genom att inkomsterna utvecklas svagare än i föregående prognos, trots den starka konjunkturen, vilket främst förklaras av skattesänkningar i form av jobbavdraget. Faktiskt och underliggande saldo Statsbudgetens saldo består av alla inkomster och utgifter som påverkar lånebehovet och därmed statsskulden. Saldot påverkas därför även av tillfälliga händelser engångseffekter vilket försvårar analysen över tiden. Ett exempel på en sådan händelse är när staten säljer tillgångar, till exempel aktier. Ett annat är när tidpunkten för en viss in- eller utbetalning flyttas över ett årsskifte. Genom att exkludera engångseffekterna, som kan vara både positiva och negativa, erhålls ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo. Vid analysen har även justering gjorts för ändrade redovisningsprinciper på statsbudgeten. Engångseffekter I år är engångseffekterna totalt knappt 10 miljarder kronor. Den dominerande posten är en särskilt stor extra aktieutdelning från TeliaSonera. Vidare görs i år en kapitalöverföring från Venantius till statskassan i samband med att staten övertar bolagets lån. Denna transaktion är dock neutral för statsskulden då Riksgäldens övertagande av lånen innebär en lika stor skuldökning. En engångseffekt som påverkar åt motsatt håll i år och nästa år är att rabatterna på Sveriges EU-avgift försenas. Nästa år är de totala engångseffekterna svagt negativa. Då är extrautdelningen från TeliaSonera betydligt lägre än i år vilket innebär att EU-avgiften och några andra negativa effekter slår igenom. År 2009 närmar sig återigen engångseffekterna 10 miljarder kronor då rabatten på EU-avgiften korrigeras retroaktivt för två år. Vidare fortsätter TeliaSonera med extra aktieutdelningar, dock i avtagande takt. Även för det sista året i prognosen ingår en extra aktieutdelning från bolaget, vilket gör att de totala engångseffekterna då blir svagt positiva. Det är naturligt att engångseffekterna är färre och mindre framåt i tiden eftersom poster av den här typen normalt inte är kända i förväg. En tillbakablick visar att de totala engångseffekterna har varit positiva för saldot nästan alla år sedan

11 Innan dess dominerade utgifter för bankstöd som en följd av finanskrisen. Engångseffekterna har sedan 1994 i genomsnitt uppgått till nästan 40 miljarder kronor per år, vilket motsvarar knappt 2 procent av BNP. Toppåret var 2000 då de uppgick till nästan 100 miljarder kronor framför allt som följd av inkomster vid försäljningen av aktier i Telia. En sammanställning av aktuella engångseffekter återfinns i appendix. Utgifterna faller snabbare än inkomsterna i förhållande till BNP Statsbudgetens underliggande utgifter 1 som andel av BNP har fallit under en lång följd av år och beräknas fortsätta sjunka under prognosperioden till drygt 23 procent av BNP Från 1995, då andelen uppgick till 37 procent av BNP, har utgiftskvoten sjunkit oavbrutet. Utgifterna växer med andra ord långsammare än ekonomin i övrigt under hela tidsperioden. En viktig förklaring till den fallande kvoten är successivt lägre ränteutgifter. Om utgiftsandelen varit oförändrad från 1995 i förhållande till BNP hade utgifterna 2010 varit i storleksordningen 500 miljarder kronor högre. Minskningen av de underliggande takbegränsade utgifterna är inte lika stor eftersom räntorna inte ingår. Från 1995 till prognosperiodens slut har dessa utgifter sjunkit från 32 till 22 procent i förhållande till BNP. Ränteutgifterna har fallit från 6 procent av BNP 1998 till drygt en procent i slutet av prognosperioden. Figur 4. Statsbudgetens underliggande utgifter och inkomster Procent av BNP 40 Procent av BNP Utgifter totalt Utgifter under taket Inkomster totalt 20 Både utgifter och inkomster faller i procent av BNP under hela prognosperioden. Tendensen förstärks av att tillväxten är hög framför allt i början av prognosperioden. Räntornas minskande andel syns genom att skillnaden blir allt mindre mellan utgifter under taket och utgifter totalt. ¹ Här redovisas endast de underliggande utgifter som ingår i statsbudgeten. Under utgiftstaket ingår emellertid även ålderspensionssystemets utgifter. De totala underliggande takbegränsade utgifterna, inklusive ålderspensionssystemet minskar från 34,6 procent av BNP 1997 till 28,5 procent

12 Den nedåtgående trenden för de takbegränsade utgifterna under prognosperioden beror främst på sjunkande utgifter för ohälsa och arbetsmarknad i kombination med en god tillväxt. Prognosen innebär en mycket god marginal till utgiftstaket i år och nästa år. Även om marginalen skulle utnyttjas fullt ut dessa år sjunker ändå utgiftskvoten, dock i betydligt långsammare takt. Inkomsterna, även de underliggande, är mer känsliga för svängningar i konjunkturen och de sjönk under åren 2000 till 2003, bland annat som en följd av sänkningar av inkomstskatten. Därefter har nivån stigit fram till 2006 då inkomsterna uppgick till 28 procent. Puckeln runt 2005 och 2006 beror främst på att skatten på företagsvinster och skatten på kapital från hushåll var osedvanligt höga dessa år. Under prognosperioden faller inkomstkvoten återigen för att 2010 understiga 25 procent av BNP, vilket är den lägsta nivån för hela tidsserien från Inkomsterna påverkas av att den direkta skatten på arbete sänks, främst till följd av jobbavdraget. Statens finansiella sparande nästan två procent av BNP 2010 Det finansiella sparandet i staten väntas i år närma sig en procent av BNP. Det fortsätter därefter att förbättras i jämn takt upp till nästan 2 procent år Det beror framför allt på fallande utgifter i relation till BNP. Skatteintäkterna uppvisar en svagt sjunkande tendens i förhållande till BNP. Till skillnad från budgetsaldot, vilket försämras mellan 2007 och 2008, visar det finansiella sparandet en ökning även mellan dessa år. Förklaringen är framför allt att skatterna är periodiserade till det år de avser i det finansiella sparandet. I sparandet ingår dessutom inte årets stora extraordinära aktieutdelning från TeliaSonera eller kapitalöverföringen från Venantius. Jämfört med föregående medelfristiga prognos har det finansiella sparandet reviderats upp betydligt för 2006 och 2007 med drygt 20 respektive 15 miljarder kronor eller cirka en halv procentenhet per år, främst till följd av lägre utgifter. Det blev därmed positivt förra året trots en extra utbetalning av premiepensionsmedel. Exklusive denna extraordinära effekt samt effekten av upplösta periodiseringsfonder i näringslivet (2004 och 2005) utvecklades sparandet från ett underskott på en procent 2004 till ungefär i balans Förra året nådde det justerade finansiella sparandet en procent av BNP och ligger kvar på den nivån även i år. I förhållande till höstens budgetproposition är förstärkningen avsevärd åren , särskilt i början av perioden, medan skillnaden går åt andra hållet 2009 till följd av lägre intäkter av bolagsskatter än vad regeringen räknar med. 12

13 Tabell 2. Finansiellt sparande i staten Utfall Prognos Diff från BP06: Statsbudgetens saldo -50,5 14,1 18,4 41,1 18,4 47,4 56,1 15,7 36,7 8,5 17,5 Periodisering av skatter 32,7 12,2-17,2-12,4 7,5-2,7 0,5 3,2-14,9 1,2-6,2 Periodisering av räntor m.m. 16,0-7,9 10,7 1,4-0,6-1,1-0,1 2,4 1,4 0,4 1,0 Försäljning av aktier m.m. -0,1-6,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 TeliaSonera, kapitalåterföring / extraord. utdelning -4,6-9,1-3,3-2,9-2,7 0,0-4,5-3,3-2,9 Venantius, extraord. utdelning + kapitalöverföring -3,0-4,5 0,0 0,0 0,0 0,0-4,5 0,0 0,0 Delar av Riksgäldens nettoutlåning 6,4 6,3 1,8 6,6 7,2 6,7 6,8-4,1-2,3-0,7-0,8 varav CSN studielån 8,4 6,9 6,2 6,1 5,9 6,1 6,1-0,1-0,3-0,2-0,3 Amortering av gamla studielån m.m. -2,4-2,3-2,1-2,0-1,9-1,8-1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 EU-bidrag (netto) -1,7 0,7 5,2 0,7 0,5 0,6 0,6 5,5 0,1-0,8-0,2 Periodisering av EU-avgift 3,1 3,2-6,3 0,0 0,0 3,1 3,2-6,3 Övrigt -14,1-9,8-3,4 0,6 0,5 0,5-0,5-2,0 0,0 0,0 0,0 Finansiellt sparande i staten -13,6 6,6 5,7 25,5 31,5 40,4 59,1 20,7 15,1 8,5 2,2 Procent av BNP -0,5 0,2 0,2 0,8 1,0 1,2 1,7 0,7 0,5 0,3 0,0 Justerat finansiellt sparande 1-27,6-5,4 30,4 25,5 31,5 40,4 59,1 20,5 15,1 8,5 2,2 Procent av BNP -1,1-0,2 1,1 0,8 1,0 1,2 1,7 0,7 0,5 0,3 0,0 1 Finansiellt sparande exklusive den extraordinära effekten av upplösta periodiseringsfonder 2004 och 2005 samt dubbla PPM-utbetalningar Det finansiella sparandet når nästan en procent i år och förbättras kontinuerligt under perioden till nästan 2 procent Det har en jämnare utveckling än budgetsaldot främst för att skatterna är periodiserade till de år de avser. I tabellen redovisas de viktigaste skillnaderna mellan statsbudgetens faktiska saldo och statens finansiella sparande. Det finansiella sparandet kan skilja sig avsevärt från statsbudgetens saldo. Vissa år är saldot bättre än sparandet, andra år är förhållandet det motsatta. År 2004 var skillnaden särskilt stor. Förklaringen är främst de stora skatteintäkterna avseende 2004 som betalades under Dessutom var periodiseringsposten för räntorna ovanligt stor detta år till följd av stora kurseffekter. I år är periodiseringsposten för skatter i stället negativ som en effekt av att en del av skatteinbetalningarna i år avser intäkter från Samma effekt får den i år stora extrautdelningen från TeliaSonera och kapitalöverföringen från Venantius när staten tar över bolagets lån. Vidare har tillkommit en post för periodisering av EU-avgiften. Sverige kommer att få en rabatt på avgiften för 2007 och 2008 men först retroaktivt Den ändrade utbetalningstidpunkten för gårdsstödet, från januari efterföljande år till december innevarande år, som genomfördes vid årsskiftet försämrade saldot 2006 jämfört med föregående medelfristiga prognos. Det påverkar dock inte det finansiella sparandet i staten eftersom denna transaktion tillhör EU-sektorn. Såväl 2004 som 2005 påverkades statens finansiella sparande positivt av de bolagsskatteintäkter som berodde på att många företag gjorde extraordinära upplösningar av periodiseringsfonder när dessa räntebelades. Som en jämförelse redovisas därför statens finansiella sparande även exklusive dessa intäkter (14 respektive 12 miljarder kronor åren 2004 och 2005). I samma jämförelse har också den tidigarelagda premiepensionsutbetalningen 2006 exkluderats (25 miljarder kronor). Den medförde en dubbel belastning av såväl statsbudgeten som det finansiella sparandet Det offentliga sparandet påverkades dock inte av tidigareläggningen eftersom det rör sig om en transaktion mellan staten och ålderspensionssystemet 2. 2 Från mars 2007 får emellertid sparandet i premiepensionssystemet inte räknas in i det offentliga sparandet enligt ett beslut från EU:s statistikorgan Eurostat. Det ska räknas in i hushållssektorn. Det innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande kommer att reduceras med cirka en procent av BNP. 13

14 Vad är finansiellt sparande? Det finansiella sparandet utgörs av nettot av alla transaktioner som påverkar statens finansiella förmögenhet. Detta mått lämpar sig framför allt vid analys av utvecklingen över tiden och för jämförelser med andra länder, eftersom det definieras av ett internationellt fastställt regelverk för nationalräkenskaper. Värdeförändringar påverkar inte det finansiella sparandet. En aktieförsäljning som ingår i det faktiska budgetsaldot påverkar inte sparandet eftersom det endast innebär att värdepapper byts mot likvida medel. En av de större permanenta skillnaderna mellan budgetsaldot och det finansiella sparandet gäller Centrala Studiestödsnämndens (CSN) finansiering av studielån. Utlåningen belastar budgetsaldot, men inte sparandet eftersom en lika stor fordran uppstår gentemot låntagarna. En annan skillnad av finansiell natur är inkomster av extrautdelningar på statligt ägda aktier. De förbättrar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet eftersom värdet på aktierna normalt minskar vid sådana utdelningar. Ytterligare en skillnad är att statsbudgeten tillämpar kassamässig redovisning, medan nationalräkenskaperna tillämpar periodiserad redovisning. Detta påverkar framför allt redovisningen av skatter och räntor. Vidare exkluderas EU-bidragen (netto) eftersom de inte tillhör staten utan EU-sektorn. Statsskulden minskar markant Den ljusa budgetutvecklingen gör att statsskulden minskar markant i nominella termer under prognosperioden. Budgetsaldot, det vill säga statens lånebehov, är den viktigaste faktorn för skuldens utveckling, men skulden påverkas även av olika skulddispositioner. De föregående två åren har skulddispositionerna varit omfattande men från i år är de marginella, bland annat som följd av att kronans värde väntas vara stabilt. I slutet av 2010 har den okonsoliderade statsskulden reducerats till drygt miljarder kronor, vilket är knappt 160 miljarder kronor lägre än vid prognosperiodens början. Eventuella inkomster av försäljning av statliga aktier under perioden kommer att reducera skulden ytterligare. Regeringen beräknar i budgetpropositionen 150 miljarder kronor i sådana försäljningsinkomster , medan ESV inkluderar dessa först när beslut kommit om försäljning i varje enskilt fall. I appendix redovisas mer detaljer om statsskulden och förändringen av denna. 14

15 och skuldkvoten sjunker ännu snabbare Överskotten i statsbudgeten i kombination med en god BNP-tillväxt gör att skuldkvoten, det vill säga statsskulden i relation till BNP, minskar ännu snabbare än den nominella skulden. 3 Den konsoliderade skuldkvoten 4 sjunker under 40 procent redan i år och fortsätter därefter ned till 30 procent Så låg har den inte varit sedan slutet av 1970-talet. Jämfört med föregående medelfristiga prognos har kvoten sjunkit med drygt en procentenhet i år och med drygt 2 procentenheter En lite längre tillbakablick på prognoserna visar att för knappt två år sedan låg den väntade skuldkvoten i slutet av dåvarande prognosperiod (2008), hela 8 procentenheter högre än nuvarande bedömning. Bilden har således förändrats snabbt. Om regeringens budgeterade försäljningsinkomster på 150 miljarder kronor förverkligas kommer skuldkvoten att sjunka ytterligare cirka 4 procentenheter och hamna kring 26 procent Figur 5. Statsskuld och skuldkvot Procent Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad statsskuld i procent av BNP (höger axel) Budgetöverskott i kombination med god tillväxt leder till en snabb minskning av skuldkvoten. Den faller med nästan 13 procentenheter under prognosperioden, trots att det i ESV:s prognos inte ingår några inkomster av försäljning av statliga aktier. 3 Skuldkvotens utveckling kan beskrivas förenklat med den så kallade skuldekvationen. Se faktaruta i Budgetprognos 2006:1. 4 I begreppet konsoliderad statsskuld har statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort (se appendix). 15

16 Goda marginaler till utgiftstaken 2007 och 2008 Det är goda marginaler till utgiftstaken för 2007 och Inte sedan utgiftstaket infördes 1997 har marginalerna varit så stora. De beräknas nu till drygt 2 respektive knappt 3 procent av utgiftstaken. De takbegränsade utgifterna förväntas nu bli betydligt lägre än i föregående prognos, vilket främst beror på ett antal nya beslut. Den nya regeringens politik innebär bland annat slopat räntebidrag och investeringsbidrag för bostäder, färre i arbetsmarknadsåtgärder samt skärpta regler inom arbetslöshets- samt sjuk- och föräldraförsäkring. Vidare har konjunkturläget förbättrats sedan föregående prognos, vilket också minskar statens utgifter. Det goda arbetsmarknadsläget gör till exempel att fler personer väljer att arbeta i stället för att studera och utgifterna för studiestöd och utbildning blir därmed lägre. Tabell 3. Uppföljning av utgiftstaket Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 06:3 Diff. fr. SB/Bprop Utgiftsområden exklusive räntor 716,2 732,8 727,5 742,2 743,3 764,5-15,3-14,0-25,7-5,3-8,7-8,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 179,4 189,4 188,2 202,0 217,2 232,5-1,7-0,6-0,8-1,2-0,4 0,7 Summa takbegränsade utgifter 895,6 922,2 915,7 944,3 960,5 997,0-17,0-14,6-26,5-6,5-9,0-7,5 Utgiftstak Marginal till utgiftstak 11,4 15,8 22,3 26,7 42,5 6,0 3,6 6,5 9,0 7,5 Marginal i procent av utgiftstak 1,3 1,7 2,4 2,8 4,2 0,7 0,4 0,7 0,9 0,7 Stöd på inkomstsidan 1 13,7 7,8 7,8 4,4 2,4 2,4-0,2 0,3-1,2 0,0 0,4 0,0 SB=Statsbudget för 2007, BP 06:3=Budgetprognos 2006:3 (ESV:s senaste medelfristiga prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för i Budgetpropositionen för Utgiftstaket för 2007 har satts 11 miljarder kronor lägre än det tak som gällde vid tidpunkten för föregående prognos och taket för miljarder kronor lägre än regeringens dåvarande preliminära beräkning. Utgiftstaket för 2009 avser regeringens preliminära beräkning i budgetpropositionen för De stöd på inkomstsidan som redovisas i tabellen klassas i nationalräkenskaperna som transfereringar (utgifter). Marginalen till utgiftstaket för innevarande år förväntas bli större än i statsbudgeten. Det är främst arbetsmarknaden som utvecklas betydligt bättre än vad som förutsågs i budgetpropositionen. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkring, studiestöd och utbildning blir därmed lägre. EU-avgiften blir också lägre eftersom Sverige i år får tillbaka en del av det som betalades in Även utgifterna för ålderpensionssystemet förväntas bli lägre än i regeringens beräkningar. År 2008 blir marginalen till utgiftstaket ytterligare högre än i budgetpropositionen. Den fortsatt goda arbetsmarknaden medför lägre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet. I ESV:s prognos finns ingen separat post för Förändring av anslagsbehållningar 5 eftersom utnyttjandet av eventuella ingående behållningar ingår i prognosen på respektive anslag. Då budgetpropositionen inte innehåller någon specifikation av posten, som 2008 är relativt stor, är det svårt att redovisa inom vilka utgiftsområden som ESV:s prognos ligger lägre. 5 Se faktaruta i appendix Förändring av anslagsbehållningar. 16

17 Budgetmålen kvar men utgiftstaken är nya De budgetpolitiska målen ligger fast. Vidare har Riksdagen nu beslutat om lägre utgiftstak för 2007 och 2008 än vad som tidigare beräknats. Utgiftstak föreslås och fastställs normalt för tre år framåt, men regeringen avstod i höstas från att föreslå tak för I stället presenterades en bedömning av vad taket borde uppgå till. Regeringen avser dock att i budgetpropositionen i höst återgå till att föreslå utgiftstak för tre år framåt. Systemet med utgiftstak användes under de första åren som ett medel för att minska statens utgifter i förhållande till BNP. Under de första åren efter införandet 1997 sjönk utgifterna från 35 till drygt 32 procent av BNP. Sedan år 2000 har denna kvot varit tämligen konstant. Nivån på utgiftstaken för 2006 och 2007 fastställdes ursprungligen med avsikten att de skulle stiga i samma takt som BNP. Ekonomin växte emellertid snabbare än förväntat under 2006 samtidigt som marginalen till utgiftstaket blev ovanligt stor. Resultatet blev därför att de takbegränsade utgifterna minskade som andel av BNP. Figur 6. Utgifter och utgiftstak Procent Procent Takbegränsade utgifter Utgiftstak Utgiftstaket har använts för att minska utgifterna som andel av BNP. Taket för 2009 är regeringens bedömning i den senaste budgetpropositionen. När den tidigare regeringen i budgetpropositionen för 2006 gjorde sin bedömning av utgiftstaket för 2008, beräknades det till en något lägre nivå i förhållande till BNP än som var fallet för 2007 års tak. Det var således en annorlunda utgångspunkt jämfört med tidigare år. Det är emellertid naturligt att utgifterna sjunker som andel av BNP då konjunkturen är stark och sysselsättningen utvecklas positivt. Den nya regeringens politik innebär en strävan efter att sänka utgifterna som andel av BNP. Detta återspeglas i de nya lägre utgiftstaken för 2007 och Under de närmaste åren väntas de takbegränsade utgifterna sjunka som andel av BNP och nå en nivå under 30 procent Utgifterna har under de tio år utgiftstaket funnits hamnat i nivå med taket vid åtta tillfällen. Bara vid två tillfällen har marginalen varit större än en procent av utgiftstaket. De marginaler som funnits tidigt i budgetprocessen har således i samtliga andra fall successivt utnyttjats. Besluten om utgiftstakets storlek har därför hittills kunnat betraktas som ett beslut om hur stora utgifterna faktiskt kommer att bli. 17

18 Utgiftstakets konstruktion Riksdagen fattar beslut om en högsta utgiftsnivå, ett utgiftstak, för statsbudgeten och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket ska begränsa samtliga utgifter. Statsskuldsräntor ingår dock inte, eftersom de bedömts svåra att påverka på kort sikt. På längre sikt är det dock meningen att en lägre skuld ska ge lägre räntekostnad och därmed utrymme för andra utgifter eller sänkt utgiftskvot. Det statliga utgiftstaket omfattar: Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor Ålderspensionssystemet Under det fastställda utgiftstaket ingår summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal. För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar ska i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar anslagssparande eller en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I dessa fall tas budgeteringsmarginalen i anspråk. Riksdagen kan justera nivån på utgiftstaket. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet (för en detaljerad redovisning, se Appendix). 18

19 Utgifter De totala utgifterna väntas bli lägre i år än 2006, vilket främst förklaras av den dubbla utbetalningen av premiepensionsmedel förra året. På längre sikt växer utgifterna något i nominella termer, men som andel av BNP sjunker de under samtliga år. Det är främst utgifterna för arbetslöshet och ohälsa som minskar på grund av högkonjunkturen samt skärpta regler och sänkta ersättningsnivåer. Ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen och sjukpenningen sänks, samtidigt som kraven för att få ersättning skärps. Arbetslösheten fortsätter också att sjunka. När fler personer börjar arbeta sjunker även antalet studenter på universitet och högskolor, vilket även det leder till lägre utgifter. Överskotten i statsbudgeten minskar statsskulden, vilket sänker utgifterna för statsskuldräntor. Vad har hänt sedan föregående prognos? Utgifterna väntas bli lägre än tidigare beräknat. Skillnaden beror dels på att konjunkturen utvecklas starkare, dels på de många regeländringarna framför allt inom arbetsmarknadsområdet. En del av regeringens politik för att få fler personer i arbete är att det ska bli större skillnader ekonomiskt mellan att arbeta och att vara arbetslös. Detta återspeglas i sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen, där till exempel den förhöjda inkomstersättningen tas bort. Även villkoren för att få ersättning blir hårdare, vilket också bidrar till lägre utgifter. Totalt blir utgifterna på arbetsmarknadsområdet 8 miljarder kronor lägre i år. Också arbetslöshetsnivån sjunker fram till Även nivåerna i den sjukpenninggrundande inkomsten sänks. Utgifterna för ohälsa väntas bli 4 miljarder kronor lägre i år. Antalet sjukdagar fortsätter också att sjunka, om än med avmattad takt, trots att arbetslösheten sjunker. En annan stor avvikelse mot tidigare bedömningar ligger i utgifterna för statsskuldräntor, framför allt på lite längre sikt. Detta beror på att överskotten i statsbudgeten blir större, samtidigt som kronan blir starkare och räntorna stiger långsammare. Ytterligare en avvikelse är att Sveriges rabatt på EU-avgiften sannolikt försenas till 2009, men med retroaktiv verkan från Detta sänker utgifterna tillfälligt

20 Tabell 4. Statsbudgetens utgifter Utfall SB Prognos Diff från BP 06:3 Diff från SB/Bprop. Utgiftsområde Rikets styrelse 10,7 10,7 10,5 10,4 10,8 11,1 0,0-0,2-0,2-0,1-0,3-0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,8 11,9 11,9 11,1 11,6 12,1 0,0 0,3 0,2 0,0-0,1-0,1 3 Skatt, tull och exekution 9,0 9,3 9,3 9,4 9,4 9,5 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 0,0 4 Rättsväsendet 28,5 30,8 30,6 31,9 32,7 33,6 0,4 0,4 0,1-0,1 0,2 0,4 5 Internationell samverkan 1,4 1,5 1,5 1,5 1,6 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44,3 44,2 46,4 45,6 47,2 47,9-0,1 0,0 1,2 2,2 0,3 0,1 7 Internationellt bistånd 25,9 26,7 26,4 29,7 31,4 33,0-1,2 0,6 0,8-0,2 0,1 0,2 8 Invandrare och flyktingar 4,5 5,0 5,9 6,0 6,2 6,3 0,6 1,0 1,4 0,8 1,1 1,4 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 42,2 46,9 46,5 51,2 52,1 52,3 0,8 1,9 0,5-0,4-0,1-0,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 125,7 122,4 122,9 123,5 124,7 127,1-4,1-5,4-6,2 0,5-0,5-2,9 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 45,0 44,2 43,8 43,0 42,3 41,5-0,4-0,6-0,8-0,4-0,5-0,7 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 60,1 62,6 62,7 64,5 66,5 68,7-0,5-0,8-1,2 0,1 0,5 0,7 13 Arbetsmarknad 71,6 66,7 63,1 57,6 58,1 59,4-7,8-7,4-8,1-3,5-1,6 0,1 14 Arbetsliv 1,2 1,4 1,0 0,8 0,9 1,0-0,1-0,4-0,3-0,3-0,3-0,3 15 Studiestöd 20,1 20,7 19,2 19,1 20,0 21,0-2,2-2,5-2,8-1,5-1,8-2,0 16 Utbildning och universitetsforskning 46,8 44,2 44,2 46,2 47,8 48,8-3,5-1,1 1,9 0,0-0,2-0,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,6 10,1 10,1 10,1 10,3 10,5-0,3-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 6,5 5,7 6,3 5,6 5,2 4,8-0,7-1,6-2,2 0,5 0,3 0,2 19 Regional utveckling 3,3 3,2 3,6 3,8 3,4 2,9 0,6 0,1-0,1 0,4 0,5 0,0 20 Allmän miljö- och naturvård 4,6 4,6 4,3 4,5 4,6 4,7-0,1 0,0 0,0-0,3-0,1 0,2 21 Energi 1,6 2,7 2,1 2,2 1,9 1,8 0,4 0,7 0,6-0,6-0,4-0,1 22 Kommunikationer 30,7 33,9 33,8 35,4 35,7 38,2 0,4 0,6-0,2-0,1 0,5 0,0 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 21,0 18,0 18,0 17,0 16,7 16,6 1,0-0,9-0,4 0,0-0,7-0,9 24 Näringsliv 3,9 4,1 4,0 4,3 4,3 4,4 0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 60,2 72,8 73,1 77,3 77,3 77,3 2,4 0,2-1,7 0,2 0,1 0,1 26 Statsskuldsräntor m.m. 49,5 43,2 44,9 41,0 40,8 41,9-1,5-6,5-9,5 1,7-0,2-2,4 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25,9 28,9 26,2 30,6 20,7 28,4-1,0 1,3-8,3-2,7-0,9-0,6 Förändring av anslagsbehållningar -0,3 0,3-4,7-3,8 Summa utgiftsområden 765,7 776,0 772,4 783,2 784,1 806,4-16,8-20,5-35,2-3,6-8,9-10,6 Summa utgiftsområden exklusive räntor 716,2 732,8 727,5 742,2 743,3 764,5-15,3-14,0-25,7-5,3-8,7-8,2 Kassamässig korrigering -1,8 0,0-0,6 0,0 0,0 0,0-0,6 0,0 0,0-0,6 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 27,5 14,6 12,9 12,3 9,1 7,7-2,1-1,0-0,7-1,7-0,8-1,4 Totala utgifter 791,3 790,6 784,7 795,5 793,1 814,1-19,5-21,5-36,0-5,9-9,6-12,0 Totala inkomster 809,7 853,8 825,8 813,9 840,5 870,1 17,2-13,0-18,4-28,0-53,6-54,5 Budgetsaldo 18,4 63,2 41,1 18,4 47,4 56,1 36,7 8,5 17,5-22,1-44,0-42,5 SB=Statsbudget för 2007, BP 06:3=Budgetprognos 2006:3 (ESV:s senaste medelfristiga prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för i Budgetpropositionen för Anm. Regeringen budgeterar schablonmässigt med försäljning av statlig egendom om 50 miljarder kronor årligen ESV har som princip att invänta beslut om försäljningar innan sådana inkomster tas med i prognosen. 20

21 Försvaret utnyttjar anslagssparandet under 2007 Utgifterna på förbands-, materiel- och forskningsanslagen blir högre i förhållande till statsbudgeten. Anledningen är att det till följd av bland annat tidigare utgiftsbegränsningar uppstått stora anslagssparanden som kommer att utnyttjas under prognosperioden. Besparingar till följd av försvarsbeslutet 2004 har fått effekt väsentligt tidigare än beräknat, vilket leder till ett anslagssparande på förbandsanslaget. Medlen kommer att utnyttjas under de kommande åren för att finansiera kvarvarande omstrukturerings- och avvecklingskostnader efter försvarsbeslutet. Anslagssparande på materielanslaget, till följd av utgiftsbegränsningar, uppgår till 1,6 miljarder kronor. Utgiftsbegränsningarna har inneburit förseningar av den materiella förnyelsen och att Försvarsmakten och FMV har omförhandlat redan ingångna avtal. Anslagssparandet kommer till stor del att utnyttjas under För att förbättra riksdagens möjligheter att bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas delas från innevarande år det tidigare anslaget för materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling upp på två anslag. Ett anslag för materiel och anläggningar samt ett för forskning och teknikutveckling. Fler asylsökande höjer utgifterna för integration och migration Fler asylsökande från framför allt Irak gör att det kan komma asylsökande i år. Det är fortfarande osäkert om trenden från slutet av 2006, med asylsökande per månad, kommer att bestå. ESV räknar med sökande årligen till Det är fler jämfört med föregående prognos. Följaktligen kommer utgifterna för integration och migration att bli högre för åren framöver. Om trenden med fler asylsökande håller i sig, behöver personalstyrkan i asylprövningsverksamheten sannolikt anpassas. I annat fall riskerar handläggningstiderna inte att kunna uppfylla regeringens uppsatta tidsmål. Även nästa steg i mottagandeprocessen, utplaceringen i kommunerna, kommer att resultera i högre utgifter. Det finns också en risk för att kommunmottagandet inte kan motsvara behoven. Ökningen av antalet asylsökande har kommit plötsligt och det är troligt att kommunerna inte är beredda på denna nya höga nivå samtidigt som det råder bostadsbrist. Dessutom är den statliga ersättningen lägre än under Resultatet kan bli att personer som får uppehållstillstånd kommer att vara inskrivna i mottagningssystemet under längre tid än i dag i väntan på kommunplats. Utgiftsområde 8 består från 2007 endast av politikområdet Migration. Tidigare hade utgiftsområdet en annan sammansättning och innehöll både migrationspolitiken och integrationspolitiken samt ett anslag inom politikområdet Minoritetspolitik. 21

22 Fortfarande färre sjukdagar men minskningen planar ut Minskningstakten av sjukpenningdagar dämpas 2007 och 2008 för att sedan stabilisera sig kring en nivå på drygt 60 miljoner dagar per år. Det motsvarar 14 dagar per sysselsatt och år, vilket är samma nivå som vid mitten av 1990-talet. För helåret 2007 räknar ESV nu med att minskningen kommer att bli 3 procent. Det kan jämföras med 2006 då antalet sjukdagar sjönk med drygt 9 procent. Från och med 2007 genomförs ett antal regeländringar som påverkar utgifterna inom sjukförsäkringsområdet. Sammanfattningsvis medför regeländringarna att utgifterna för sjukförsäkringen blir lägre. Hur sjukskrivningarna utvecklas på längre sikt är dock mycket osäkert. Figur 7. Antal nettosjukdagar per sysselsatt Antal dagar 28 Antal dagar Nedgången i antal nettosjukdagar fortsätter i år och stabiliserar sig sedan på en nivå som motsvarar 14 dagar per sysselsatt. En sådan låg nivå av antalet nettosjukdagar per sysselsatt har Sverige inte haft sedan i mitten av 1990 talet. Övergångarna från sjukpenning till aktivitets- och sjukersättning (f d förtidspension) och från heltids- till deltidssjukskrivning har varit mycket stora de senaste åren, men avtar nu. Antalet nya sjukfall ligger redan på en historiskt låg nivå, och åtgärderna som har vidtagits för att minska sjuktalen, till exempel stramare regeltillämpning, verkar inte längre ha samma effekt. Till detta kommer förbättringen av läget på arbetsmarknaden, som erfarenhetsmässigt brukar leda till en ökning av antalet sjukfall. Sammantaget gör detta att antalet sjukpenningdagar de kommande åren beräknas öka något. Historiskt finns det ett starkt samband mellan arbetslöshet och sjukskrivning. I tider med hög arbetslöshet minskar sjukskrivningarna och omvänt vid låg arbetslöshet. Detta samband har försvagats sedan 2005, då både arbetslösheten och antalet sjukskrivningar började minska. En sannolik förklaring är att regeländringar och striktare bedömning från Försäkringskassan har givit effekt. Bevisen för ett långsiktigt trendbrott i sambandet mellan arbetslöshet och sjukpenningdagar är dock fortfarande svagt eftersom de inte har kunnat observeras under längre tid. 22