ESV 2005:16. Budgetprognos 2005:3. Analys

Transkript

1 ESV 2005:16 Budgetprognos 2005:3 Analys

2 Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på Detaljerade tabeller till denna och tidigare prognoser finns där att tillgå i olika format. Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Anders Bergdahl, redaktör (4414), Tina Hedman (4503), Bengt lewin (4387) och Svante Hellman (4315). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Karl Bergstrand Utgifter Utgiftsområde 1, 13, 14 Josefin Ask-Ankner Utgiftsområde 19, 24 Anders Bergdahl Utgiftsområde 12, 21, 23, 27 Johan Davidson Utgiftsområde 5, 7, 15 Thomas Hagberg Utgiftsområde 8, 16, 18 Niklas Halén Utgiftsområde 3, 4, 9, 10 Tina Hedman Utgiftsområde 2, 17, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Utgiftsområde 11, 20, Ålderspensionssystemet Bengt Lewin Utgiftsområde 6, 22, 25, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd Realekonomisk fördelning Christina Granath Inkomster Inkomsttitel 1700, 3000, 5000 Josefin Ask-Ankner Inkomsttitel 1120, 1322 Anders Bergdahl Inkomsttitel 1111, 1131, 1321, 1600 Johan Sandberg Inkomsttitel 1400, 6000 Johan Davidson Inkomsttitel 1300, 1411, 1512, 2000 (2300, 2500, 2600) Thomas Hagberg Inkomsttitel 4000 Tina Hedman Inkomsttitel 1140, 1200, 2000 (2100, 2200, 2400, 2700, 2800) Bengt Lewin Inkomsttitel 1513 Margareta Nöjd Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2005 Statsbudgetens utfall 2004 Statens Finanser 2004 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel: Drottninggatan 89 fax: Box e-post: fornamn.efternamn@esv.se Stockholm prognos@esv.se Layout: Anda Roos & Marie Hellman Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, september 2005 ESV 2005:16 ISSN ISBN

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Utgifter... 8 Realekonomisk fördelning av utgifterna Intäkter periodiserad redovisning av skatter Inkomster kassamässig redovisning Beräkningsförutsättningar Appendix Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning åren Tabell 2. Statsbudgetens utgifter m. m Tabell 3. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade Tabell 4. Totala skatteintäkter Tabell 5. Hushållens förvärvsrelaterade skattepliktiga inkomster Tabell 6. Skillnaden mellan totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster...19 Tabell 7. Statsbudgetens inkomster m.m Tabell 8. Beräkningsförutsättningar Figurförteckning Figur 1. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 2. Arbetslöshet och sjukpenningdagar Figur 3. Utgifter för ohälsa Figur 4. Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Figur 5. Räntor på statsskulden...12 Figur 6. Fastighetsskatt på småhus Förteckning över faktarutor Ny AKU nivåhöjning av arbetslösheten men utgifterna påverkas ej...23 Engångseffekter...30 Appendix Appendix 1. Statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksäldskontorets nettoutlåning Appendix 3. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten Appendix 4. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 5. Nedsättningar av skatter under inkomsthuvudgrupp Appendix 6. Statsbudgetens totala utgifter och inkomster Appendix 7. Statsbudgetens saldo Appendix 8. Känslighetsberäkningar 2005, partiella helårseffekter...33 Appendix 9. Känslighetsberäkningar 2005, partiell helårseffekt av en ökning med enheter...33 Appendix 10. Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet...34

4 ESV 2005:16

5 Sammanfattning De takbegränsade utgifterna blir högre än tidigare beräknat både i år och nästa år. Det beror främst på den svaga arbetsmarknaden som leder till högre utgifter för arbetslöshetsersättning. Marginalen till utgiftstaket väntas uppgå till knappt 3 miljarder kronor i år, vilket är 2 miljarder kronor lägre än i föregående prognos. För 2006 beräknas marginalen uppgå till drygt 6 miljarder kronor. Företagens starka resultatutveckling medför att de totala inkomsterna blir högre än i tidigare bedömning, främst för innevarande år. Budgetunderskotten beräknas därför bli mindre. Tabell 1. Sammanfattning åren Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 05:2 Diff. fr. VÅP Totala utgifter 744,9 750,7 749,3 777,2 792,2 807,6-1,6 1,0-2,6-8,9-10,4-8,7-12,2 Utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 695,2 721,3 732,1 744,6 1,9 4,3-0,4-4,2-1,7-4,6-11,2 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 34,9 41,8 44,4 50,1-0,3-3,8-3,4-5,0-0,3-3,3-3,2 Kassamässig korrigering -6,1-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 21,0 14,1 15,7 12,8-3,3 0,5 1,3 0,4-8,5-0,7 2,2 Totala inkomster 694,4 712,3 727,4 734,1 766,6 784,5 9,1 5,2 2,5-0,9 6,5-21,6-12,3 Budgetsaldo -50,5-38,4-21,9-43,1-25,7-23,1 10,8 4,2 5,1 8,0 16,9-12,9-0,1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 172,1 179,4 190,1 204,1 0,1 0,3-0,8-0,8 0,1-0,1 0,7 Summa takbegränsade utgifter 855,5 869,8 867,3 900,7 922,1 948,7 2,0 4,6-1,2-5,0-1,6-4,8-10,5 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 2,5 0,2 2,7 6,3 20,9-2,0-4,6 1,2 1,6 4,8 Totala engångseffekter 7,1 13,6 11,0 1,7 0,3 2,1-2,4-2,2-0,1 Underliggande saldo -57,6-35,5-54,1-27,4-23,4 8,7 6,6 7,3 8,1 SB=Statsbudget för 2005 exkl. tilläggsbudget, BP 05:2=Budgetprognos 2005:2 (ESV:s föregående prognos).våp=regeringens prognos för 2005 och beräkning för i 2005 års ekonomiska vårproposition. 1 Utfallet för 2004 har korrigerats med anledning av ett tidigare fel i redovisningen av statens lånebehov (Se avsnittet Beräkningsförutsättningar). För att uppnå jämförbarhet mellan åren bör hänsyn tas till ändrat kommunalt utjämningssystem från och med Jämförbara totala utgifter och inkomster 2004 är 719,2 respektive 668,7 miljarder kronor. 2 Utgiftstaket för 2007 avser regeringens preliminära beräkning. Inför arbetet med budgetpropositionen för 2006 har regeringen aviserat ett flertal nya förslag som medför såväl ökade utgifter som minskade inkomster. Exempel på detta är ett tvåårigt åtgärdspaket för ökad sysselsättning, sänkt inkomstskatt genom kompensation för allmän pensionsavgift (sista steget), fler nya högskoleplatser samt höjt tak i sjukförsäkringen. Eftersom formella beslut om detta saknas, har dessa förändringar inte beaktats i prognosen. ESV:s prognos bygger på lagda propositioner och fattade beslut och utgör därmed ett underlag inför budgetarbetet. När det gäller bidragen till barnfamiljer har ESV sedan tidigare beaktat de höjningar av olika stöd som föreslagits i propositioner. Det gäller t.ex. höjda barnbidrag och flerbarnstillägg från 2006 samt förstärkningar i föräldraförsäkringen från 1 juli Den nu aviserade tidigareläggningen av barnbidragshöjningen skulle, om den genomförs från den 1 oktober 2005, öka statens takbegränsade utgifter i år med knappt 0,8 miljarder kronor. Utrymmet under taket krymper Marginalerna till utgiftstaken är fortfarande positiva, men inte tillräckligt stora för att med säkerhet täcka in negativa förändringar i den makroekonomiska bilden och den osäkerhet som finns i utgiftsprognoserna. 5

6 Enligt ESV:s erfarenhet bör marginalen vara minst 1,5 procent vid ingången till ett nytt budgetår för att täcka in konjunkturell osäkerhet och andra oförutsedda händelser. I denna prognos ingår utfall till och med juli. Med tanke på att det därmed återstår fem prognosmånader av innevarande år, bedömer ESV att den nu beräknade marginalen på 0,3 procent är i knappaste laget. För 2006 bedöms marginalen i dagsläget vara 0,7 procent vilket är lägre än ESV:s rekommendation. Om arbetslösheten (personer med arbetslöshetsersättning) under augusti till december i år skulle bli en halv procentenhet högre än beräknat, blir utgifterna drygt en miljard kronor högre. Om arbetslösheten blir en halv procentenhet högre hela nästa år leder det till 3 miljarder kronor högre utgifter Om antalet nettosjukdagar under återstoden av innevarande år och hela nästa år bara skulle sjunka hälften så mycket som beräknat, ökar utgifterna med 1,3 miljarder kronor i år och 2,9 miljarder kronor nästa år. Mot bakgrund av dessa osäkerheter finns det inget utrymme för beslut om nya utgifter 2005 och 2006 om de inte finansieras med motsvarande utgiftsminskningar. För 2007 och 2008 finns ännu inga utgiftstak. Regeringen väntas föreslå dessa i budgetpropositionen. Skulle taket för 2007 sättas till den oförändrade andelen av potentiell BNP som beräknades i budgetpropositionen 2005, finns det i dagsläget en marginal på drygt två procent vilket överensstämmer med ESV:s rekommendationer. Stora budgetunderskott trots högre inkomster Den ekonomiska tillväxten har sedan 2004 varit god, och väntas de närmaste åren fortsätta vara gynnsam, vilket påverkar inkomsterna i positiv riktning. Tillväxten i år bedöms dock bli lägre än förra året och den har även reviderats ned jämfört med föregående prognos. Trots detta beräknas inkomsterna bli högre än i föregående prognos. Framför allt är det inkomsterna från företagen som blir högre. Även mervärdesskatten och energiskatten lämnar större bidrag till statsbudgeten än tidigare beräknat. Jämfört med förra året ökar de totala utgifterna i år med 30 miljarder kronor om man beaktar det ändrade kommunala utjämningssystemet från 2005 (se not 1 i tabellen ovan). Även nästa år sker en relativt kraftig ökning av utgifterna. Under 2006 ökar utgifterna med 28 miljarder kronor, till stor del beroende på att statsskuldräntorna är osedvanligt låga under Under hela prognosperioden ökar utgifterna med 88 miljarder kronor. Jämfört med föregående prognos bedöms de totala utgifterna bli något högre nästa år, men något lägre de kommande åren. Utgifterna för arbetslösheten har reviderats upp för samtliga prognosår. Utgifterna för sjukskrivningar förväntas bli lägre än tidigare beräknat, bland annat till följd av stramare regler i samband med sjukskrivning, men ligger fortfarande på en hög nivå. Lägre räntenivåer medför också att statsskuldräntorna förväntas bli lägre jämfört med föregående prognos. Budgetsaldot, som är statsbudgetens totala inkomster minus utgifter, förbättras i år då inkomsterna ökar mer än utgifterna. Nästa år försämras saldot till följd av att utgifterna fortsätter att öka relativt kraftigt samtidigt som inkomsterna endast ökar måttligt. De sista två åren under prognosperioden blir saldot förvisso bättre, men förblir negativt. De stora budgetunderskotten under hela perioden förklaras huvudsakligen av ofinansierade utgiftsökningar och inkomstminskningar mellan åren 2004 och 2007 som till exempel ökade bidrag till kommuner, barnfamiljer och bistånd. De alltjämt höga utgifterna för ohälsa och arbetslöshet binder också upp en stor andel av utgifterna och lämnar lite utrymme kvar för andra verksamheter som omfattas av utgiftstaket. Budgetunderskottet uppgår sammanlagt till 114 miljarder kronor under prognosperioden vilket i princip medför en motsvarande ökning av statsskulden. Statsskulden i procent av BNP minskar dock under prognosperioden med 3,2 procentenheter till 44,5 procent år

7 Jämfört med föregående prognos förbättras budgetsaldot med sammanlagt 28 miljarder kronor under prognosperioden, men förblir trots det negativt. Framför allt bedöms saldot bli bättre 2005 och Förbättringen består främst av att inkomsterna väntas bli högre än tidigare beräknat för samtliga år. Det underliggande saldot (budgetsaldot rensat för inkomster och utgifter av engångskaraktär), som ger en mer rättvisande bild av läget i statens finanser, visar att situationen är sämre än vad som framgår av det faktiska budgetsaldot. Engångseffekterna är positiva under hela perioden och rensat för dessa, blir saldot ytterligare 27 miljarder kronor sämre. Det underliggande saldot uppvisar således ett underskott på 140 miljarder kronor under prognosperioden. Figur 1. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Underliggande saldo Faktiskt saldo -300 Statsbudgetens underskott fortsätter trots den goda ekonomiska tillväxten. BNP växer dock snabbare än statsskulden, vilket medför att skuldkvoten minskar under prognosperioden. Positiva engångseffekter leder till att det underliggande saldot är sämre än det faktiska saldot. Små marginaler på kort och lång sikt ESV har vid upprepade tillfällen framhållit vikten av att statsbudgeten betraktas i ett långsiktigt perspektiv. När den förhållandevis goda konjunkturen viker neråt, ökar utgifterna (allt annat lika) samtidigt som inkomsterna minskar. Om räntorna dessutom börjar stiga skulle en allt större del av de tillgängliga medlen tecknas in av statsskuldsräntorna som potentiellt kan utgöra en stor belastning på statsbudgeten. Efter 2008 försvagas den idag så gynnsamma demografiska situationen successivt och förbyts mot en situation där färre i förvärvsaktiv ålder ska försörja en ökande andel äldre. Det finns således goda skäl att ta till vara dagens gynnsamma situation och skapa en buffert i statens finanser inför en sämre demografisk utveckling. 7

8 Utgifter Tabell 2. Statsbudgetens utgifter m. m Utfall SB Prognos Diff från BP 05:2 Diff från VÅP Utgiftsområde Rikets styrelse 7,5 7,8 7,7 8,2 8,0 8,2 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9,2 11,4 11,5 11,2 11,1 11,0-0,1 0,2 0,0 0,0-0,1 0,3-0,1 3 Skatt, tull och exekution 8,6 8,8 8,7 8,9 9,0 9,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 4 Rättsväsendet 26,3 27,5 27,6 28,9 30,1 31,3 0,1 0,2 0,1 0,1 0,4 0,3-0,2 5 Internationell samverkan 1,3 1,4 1,5 1,3 1,3 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 42,8 44,0 43,9 46,0 43,2 43,7-0,2-0,2 0,3-0,1-0,1 2,6 0,6 7 Internationellt bistånd 19,9 22,2 22,0 26,6 27,3 28,4 0,0 1,2 1,2 0,0-0,4 0,3-0,3 8 Invandrare och flyktingar 7,5 7,0 6,9 6,7 6,6 6,3 0,1 0,4 0,5 0,4 0,1-0,2 0,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 36,8 39,9 38,8 40,9 43,4 45,4 0,3 0,0 0,1 0,1-0,4-0,3-0,1 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 122,9 129,7 128,5 128,9 130,1 133,8-0,6-1,2-3,0-3,7-2,8-4,5-7,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 51,2 46,4 46,2 45,2 44,2 43,4-0,1 0,0-0,3-0,3-0,2-0,3-0,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 53,9 56,4 55,4 61,7 65,0 67,1 0,0-0,1-0,2-0,3-0,7-0,5 0,3 13 Arbetsmarknad 67,5 69,5 70,6 69,2 66,7 64,9 2,5 3,7 1,7 1,6 1,6 3,0 2,3 14 Arbetsliv 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Studiestöd 20,8 20,8 19,8 20,5 20,7 20,9 0,0-0,2-0,7-1,5-0,1-1,3-1,7 16 Utbildning och universitetsforskning 44,0 43,9 43,2 45,3 45,5 45,5-0,1 0,3 0,0 0,0 0,3 1,6 1,5 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,7 9,0 8,9 9,1 9,4 9,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 8,7 9,2 8,9 9,3 9,2 9,2 0,0 0,0 0,0-0,1-0,2-0,2 0,2 19 Regional utveckling 3,3 3,7 3,4 3,0 2,6 1,9 0,0-0,2-0,2-0,2-0,1-0,2 0,2 20 Allmän miljö- och naturvård 3,3 4,0 4,1 4,8 4,3 4,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,1 21 Energi 2,1 1,4 1,5 1,4 1,3 1,1 0,0 0,1 0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 22 Kommunikationer 29,1 31,5 31,2 32,0 35,0 35,5-0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,7 0,7 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 12,2 14,8 15,3 18,2 14,7 15,8 0,2 0,0 0,1 0,0 0,6 2,1-1,2 24 Näringsliv 3,7 3,9 4,5 3,8 3,5 3,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 69,8 57,4 57,5 61,3 69,6 71,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1-1,5-1,6 26 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 34,9 41,8 44,4 50,1-0,3-3,8-3,4-5,0-0,3-3,3-3,2 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25,6 26,8 26,4 27,8 29,0 30,5 0,2-0,2-0,2-0,4-0,2-0,4-0,3 Förändring av anslagsbehållningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-6,8-3,6 Summa utgiftsområden 740,7 738,3 730,2 763,1 776,5 794,7 1,6 0,5-3,9-9,2-1,9-8,0-14,4 Summa utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,5 695,2 721,3 732,1 744,6 1,9 4,3-0,4-4,2-1,7-4,6-11,2 Kassamässig korrigering -6,1-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 21,0 14,1 15,7 12,8-3,3 0,5 1,3 0,4-8,5-0,7 2,2 Totala utgifter 744,9 751,0 749,3 777,2 792,2 807,6-1,6 1,0-2,6-8,9-10,4-8,7-12,2 Totala inkomster 694,4 712,3 727,4 734,1 766,6 784,5 9,1 5,2 2,5-0,9 6,5-21,6-12,3 Budgetsaldo -50,5-38,7-21,9-43,1-25,7-23,1 10,8 4,2 5,1 8,0 16,9-12,9-0,1 SB=Statsbudget för 2005 inkl. tilläggsbudget, BP 05:2=Budgetprognos 2005:2 (ESV:s föregående prognos).våp=regeringens prognos för 2005 och beräkning för i 2005 års ekonomiska vårproposition. 1 Utfallet för 2004 har korrigerats med anledning av ett tidigare fel i redovisningen av statens lånebehov (Se avsnittet Beräkningsförutsättningar). För att uppnå jämförbarhet mellan åren bör hänsyn tas till ändrat kommunalt utjämningssystem från och med Jämförbara totala utgifter och inkomster 2004 är 719,2 respektive 668,7 miljarder kronor. 8

9 Högre utgifter för ny instans- och processordning i utlänningsärenden På förslag i vårpropositionen har riksdagen beslutat att anvisa medel till bland annat domstolsväsendet, Migrationsverket och Kammarkollegiet för omställningskostnader i år i samband med ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU). Hänsyn till detta togs i föregående prognos. Regeringen överlämnade den 26 maj en proposition om NIPU till riksdagen. I propositionen beräknas utgiftsökningarna till följd av reformen uppgå till totalt 914 miljoner kronor 2006 och till 901 miljoner kronor I denna prognos har hänsyn tagits till de ökade utgifterna under utgiftsområde Invandrare och flyktingar. Regeringen kommer att återkomma i budgetpropositionen för 2006 med uppdaterade bedömningar samt föreslå hur kostnaderna ska fördelas på berörda anslag. Fortsatt kraftig nedgång av sjukskrivningarna Antalet sjukpenningdagar har hittills i år minskat mer än väntat. Föregående års minskningstakt på drygt 13 procent håller således i sig. Den stora nedgången tyder på att arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningkostnaden för heltidssjukskrivna har haft effekt. Tecken på detta är att deltidssjukskrivningarna har ökat under året och att antalet nya sjukskrivningar har minskat. Dessutom har Försäkringskassan blivit mer restriktiv till medgivande av sjukpenning. Myndighetens omorganisation har också lett till mer enhetliga arbetsmetoder. Historiskt finns det ett starkt samband mellan arbetslöshet och sjukskrivning. I tider med hög arbetslöshet minskar sjukskrivningarna och när arbetslösheten varit låg har det omvända gällt. Detta samband beräknas dock bli svagare eftersom arbetslösheten väntas sjunka samtidigt som sjukskrivningarna fortsätter att minska. Nedgången av sjukskrivningarna beräknas dock avta och planar ut de kommande åren i takt med att arbetslösheten sjunker. Figur 2. Arbetslöshet och sjukpenningdagar Tusental arbetslösa 400 Miljoner sjukpenningdagar 120 Miljoner sjukpenningdagar Tusental arbetslösa Det historiska sambandet mellan arbetslöshet och sjukdagar är mycket starkt. När arbetslösheten har ökat har antalet sjukdagar minskat och vice versa. Sambandet beräknas dock bli svagare det kommande året. Det beror på att arbetsgivarnas medfinansieringsansvar och Försäkringskassans stramare regeltillämpning beräknas ge effekt. I slutet av prognosperioden väntas dock minskningen av antalet sjukdagar avta till följd av minskad arbetslöshet. 9

10 Trots att sjukskrivningarna minskar kraftigt sjunker inte utgifterna för ohälsan som helhet. Det beror på att många långa sjukfall övergår till sjukersättning (f d förtidspension). Övergångarna väntas börja avta något i år när de långa sjukfallen minskar och Försäkringskassans arbete med att få sjukskrivna tillbaka till arbete stärks. Inflödet till sjukersättning bedöms dock fortsätta överstiga utflödet. Antalet förtidspensionärer fortsätter därmed att öka och beräknas närma sig personer i slutet av året. Det leder till fortsatt mycket höga utgifter för aktivitets- och sjukersättning de kommande åren. Figur 3. Utgifter för ohälsa Aktivitets- och sjukersättning Sjukpenning och rehabilitering Trots minskade utgifter för sjukpenning ökar de totala utgifterna för ohälsan genom fortsatt höga utgifter för sjukersättning (f d förtidspension). Hur sjukskrivningarna utvecklas på längre sikt är mycket osäkert. ESV räknar med att nedgången av sjukskrivningarna avtar och planar ut de kommande åren. Det politiska målet är att antalet sjukfrånvarodagar ska ha halverats 2008 jämfört med 2002 års nivå. Till sjukfrånvarodagar räknas, förutom sjukpenningdagar, även karens- och sjuklönedagar. För att det politiska målet ska nås krävs att den nuvarande kraftiga minskningstakten av antalet sjukpenningdagar fortsätter fram till Eftersom många sjukskrivna har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid har inte alla möjlighet eller förmåga att återgå till sina tidigare arbeten. Att uppnå det politiska målet, som ligger i nivå med 1997 års mycket låga nivå, blir därför svårt utan att antalet förtidspensionärer och arbetslösa ökar. Hög arbetslöshet tynger statsbudgeten Den öppna arbetslösheten bedöms bli högre under hela prognosperioden än i föregående beräkning som baserades på KI:s marsrapport över konjunkturläget. Det innebär sammanlagt 9 miljarder kronor i högre utgifter för arbetslöshetsersättningen jämfört med tidigare bedömning. Regeringens aviserade sysselsättningspaket, som kommer att presenteras i budgetpropositionen den 20 september, har inte beak- 10

11 tats i beräkningarna eftersom ESV:s prognos bygger på lagda propositioner och fattade beslut. Prognosen utgör därmed ett underlag inför budgetarbetet. Jämfört med väntas den öppna arbetslösheten fortfarande bli lägre i år, om än marginellt. Det beror framför allt på att den hålls tillbaka av utökade arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Minskningen av den öppna arbetslösheten blir mer påtaglig nästa år, men är då ett resultat av stigande sysselsättning. Den öppna arbetslösheten fortsätter sedan att sjunka och minskar med knappt en procentenhet under prognosperioden. Den totala arbetslösheten (öppen arbetslöshet samt personer i åtgärder) följer nästan samma utveckling, men stiger något i år och sjunker först nästa år. Den totala arbetslösheten minskar som mest Då förutsätts de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna minska från 2,7 till 2,4 procent utan att den öppna arbetslösheten ökar. Figur 4. Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Procent av arbetskraften 10 Procent av arbetskraften Åtgärder Öppen arbetslöshet Den totala arbetslösheten ökar i år, även om den öppna arbetslösheten sjunker något. Från och med nästa år minskar såväl den öppna arbetslösheten som den totala. Nivåerna väntas dock bli högre under hela prognosperioden än i föregående beräkning. Anm. Nivåerna har justerats med hänsyn till förändringarna i SCB:s arbetskraftsundersökning. De flesta som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder får ersättning i form av aktivitetsstöd. Näst störst i omfattning är anställningsstödet, som är en lönesubvention för arbetsgivare. Anställningsstödet redovisas dock som en nedsättning på statsbudgetens inkomstsida och påverkar därför inte de takbegränsade utgifterna. Utgifterna för aktivitetsstöd blir nästan en miljard kronor högre i år än tidigare beräknat. Även nästa år beräknas utgifterna bli högre. Antalet personer med anställningsstöd blir däremot färre i år och nästa år jämfört med föregående beräkning, men det påver- 1 Arbetslöshetens nivå 2004 har justerats med hänsyn till förändringarna i SCB:s arbetskraftsundersökning. Detta för att skapa jämförbarhet över tiden. För mer information om statistikomläggningen, se faktaruta i avsnittet Beräkningsförutsättningar. 11

12 kar alltså inte utgifterna. Totalt sett beräknas antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i år bli något fler än i föregående prognos, främst till följd av att AMS bedöms utnyttja anslagskrediten för aktivitetsstöd. Denna utökades dessutom genom ett regeringsbeslut i augusti i år. Nästa år beräknas antalet personer i åtgärder bli oförändrat eftersom ökningen av personer med aktivitetsstöd motsvaras av det minskade antalet personer med anställningsstöd. Åren 2007 och 2008 blir det totala antalet personer i åtgärder lägre än i föregående prognos. Utgifterna för aktivitetsstöd blir därför en halv miljard kronor lägre respektive år. Långsammare ökning av statsskuldsräntorna I förhållande till föregående prognos har både utgifter och kostnader för räntor reviderats ned ytterligare. Orsaken är den fortsatta räntenedgången under året. Även för kommande år har räntenivåerna sänkts. Såväl den långa räntan som den korta, har i genomsnitt för prognosperioden sänkts med cirka en halv procentenhet. Sänkningarna är som störst nästa år. Lägre budgetunderskott, särskilt i år, bidrar också till nedrevideringen. En motverkande faktor är emellertid kronans försvagning, särskilt mot US-dollarn, vilket medför större valutakursförluster än tidigare beräknat. Figur 5. Räntor på statsskulden Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget) Räntekostnaderna ökar från nästa år till följd av att både statsskulden och räntenivån stiger. Som en följd av en långsammare ränteuppgång och lägre budgetunderskott ökar kostnaderna dock inte lika mycket som enligt tidigare bedömning. Ränteutgifterna minskar tillfälligt i år tack vare stora valutakursvinster på förfallande dollarlån. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i relation till BNP, sjunker långsamt under prognosperioden till 44,5 procent 2008, vilket är något lägre än i föregående prognos. (Se även diagram över statsskuldens utveckling i Appendix). Orsaken till den lägre skuldkvoten är att underskotten i statsbudgeten under prognosperioden blir 28 miljarder kronor lägre än i föregående prognos. I nominella termer ökar dock skulden med 114 miljarder kronor. Den större statsskuld som följer av detta och en allt högre räntenivå medför att räntekostnaderna ökar från nästa år, efter att ha minskat under flera år. Tillsammans med underskotten 2003 och 2004, nästan 100 miljarder kronor, medför det en statsskuld 2008 som är drygt 210 miljarder kronor större än vid ingången av 2003, 12

13 då statsskulden började öka igen. Detta leder till 8 miljarder kronor i högre räntor 2008 än med en budget i balans Underskotten under prognosperioden ( ) svarar för drygt 4 miljarder kronor, det vill säga hälften av kostnadsökningen. Ökad osäkerhet om EU:s nästa långtidsbudget Osäkerheten om EU:s nästa långtidsbudget ( ) har ökat sedan EU-ländernas stats- och regeringschefer misslyckades med att komma överens om denna på toppmötet i juni i år. De länder som bidrar mest till EU-budgeten, däribland Sverige, motsätter sig den relativt stora ökning av budgeten som kommissionen lagt fram i sitt förslag. Samtidigt ifrågasätts Storbritanniens särskilda rabatt på avgiften, som finansieras av övriga medlemsländer. Storbritanniens hållning är att om rabatten ska kunna tas bort måste jordbrukspolitiken minska i omfattning. Särskilt Frankrike har avvisat en sådan lösning. Storbritannien, som för närvarande innehar ordförandeskapet inom EU, har sagt sig vilja föra debatten om kommande långtidsbudget framåt, men kommer troligen lämna denna fråga olöst till nästa ordförandeland (Österrike). Att döma av bland annat de förslag till kompromisser som Luxemburg förde fram under sitt ordförandeskap, är det troligt att EU:s nästa långtidsbudget kommer att öka något långsammare än tidigare beräknat. Därmed kommer den endast att marginellt överstiga en procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst. Prognosen över Sveriges EU-avgift för åren 2007 och 2008 har därför reviderats ned något. Även prognosen för nästa år har sänkts med hänsyn till rådets preliminära behandling (första läsning) av utkastet till budget för nästa år. Sammantaget bedöms Sveriges medlemsavgift till EU öka från 26,4 miljarder kronor i år till 30,5 miljarder kronor Lägre nettoutlåning i år till följd av inbetalningar från Polen och Stockholms stad Riksgäldskontorets nettoutlåning har reviderats ned med drygt 3 miljarder kronor för innevarande år, vilket främst förklaras av två faktorer. Ungefär hälften beror på en inbetalning till Exportkreditnämnden i maj. Polen återbetalade då i förtid hela sin utestående skuld till den så kallade Parisklubbens medlemsländer. Den andra hälften består av Stockholms stads inbetalning av sin del av finansieringen av vägprojektet Norra Länken i Stockholm. Staden ska finansiera 25 procent av projektets kostnader. I maj inbetalades enligt avtal 1,8 miljarder kronor i förväg till Vägverkets konto i Riksgäldskontoret. Bidraget kommer att förbrukas under perioden Den totala effekten blir att nettoutlåningen reduceras med 1,6 miljarder kronor i år, medan den blir sammanlagt lika mycket högre de följande två åren. En detaljerad tabell över Riksgäldskontorets nettoutlåning återfinns i Appendix. 13

14 Realekonomisk fördelning av utgifterna Den realekonomiska fördelningen grupperar statsbudgetens utgifter efter typ av utgift, i stället för efter anslag och utgiftsområde. En realekonomisk indelning är särskilt användbar vid analys över tiden och vid jämförelser mellan olika länder. Tabell 3. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 05:2 Förändring från föregående år (procent) Realekonomisk art Transfereringar 507,1 510,5 507,0 528,2 536,7 545,2 1,8 3,4-1,4-3,8 0,0 4,2 1,6 1,6 varav till Hushållssektorn 295,2 302,0 298,8 306,6 309,7 315,7 1,3 2,0-2,1-2,9 1,2 2,6 1,0 1,9 Kommunala sektorn 111,5 99,8 99,1 104,8 111,0 109,9-0,3 0,1-0,3-0,4-11,1 5,9 5,8-1,0 Företagssektorn 26,0 29,4 29,6 31,9 28,4 28,8 0,2 0,0 0,0-0,2 13,8 7,8-11,0 1,2 Ålderspensionssystemet 27,5 29,4 30,1 30,1 31,0 31,6 0,5 0,6 0,2 0,0 9,6-0,3 3,1 2,1 Statliga ideella organisationer 2,8 2,9 2,9 3,0 3,1 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 3,5 5,0 7,1 Internationell verksamhet 44,1 47,0 46,6 51,8 53,5 55,9 0,2 0,8 0,8-0,4 5,6 11,1 3,3 4,5 varav till EU-institutioner 25,5 26,7 26,4 27,8 29,0 30,5 0,2-0,2-0,2-0,4 3,3 5,2 4,4 5,1 Konsumtionsutgifter 156,6 164,5 161,4 166,8 166,2 169,7 0,1 0,7 1,2 0,5 3,1 3,3-0,3 2,1 varav Löner inklusive sociala avgifter 84,1 89,3 85,7 87,9 89,1 91,4-0,3 0,5 0,7 0,5 1,9 2,6 1,4 2,5 Omkostnader för konsumtion 42,4 41,9 45,0 47,0 45,8 46,4 0,2 0,2 0,4 0,1 6,2 4,5-2,6 1,4 Lokaler 14,2 14,9 14,3 14,6 14,8 15,2 0,0 0,1 0,1 0,1 0,8 2,1 1,3 2,5 Utgifter för försvarsändamål 9,0 10,7 9,2 10,2 9,5 9,7 0,0 0,0 0,0-0,1 2,7 10,4-7,0 2,0 Sociala naturaförmåner 7,0 7,8 7,2 7,0 7,0 7,1 0,2 0,0 0,0 0,0 3,2-2,3-0,4 1,0 Investeringsverksamhet 13,0 12,0 14,4 14,7 17,5 17,8-0,1 0,1 0,1 0,1 10,8 2,4 18,3 1,9 Räntor 59,2 45,6 41,4 47,9 50,4 56,1-0,2-3,8-3,8-6,0-30,1 15,6 5,1 11,5 varav Räntor på statsskulden 52,6 38,6 34,8 41,7 44,3 50,0-0,2-3,8-3,4-5,0-33,8 19,8 6,2 12,9 Finansiella transaktioner 4,8 5,6 5,9 5,5 5,8 5,9-0,1 0,0 0,0 0,0 21,6-6,8 6,0 2,0 Summa utgiftsområden 740,7 738,3 730,2 763,1 776,5 794,7 1,6 0,5-3,9-9,2-1,4 4,5 1,8 2,3 SB=Statsbudget för 2005, inkl. tilläggsbudget, BP 05:2=Budgetprognos 2005:2 (ESV:s föregående prognos) 1 För att uppnå jämförbarhet mellan åren bör hänsyn tas till ändrat kommunalt utjämningssystem från och med Jämförbara transfereringar till den kommunala sektorn 2004 är 85,7 miljarder kronor. Transfereringarna - som står för 70 procent av utgifterna - ökar under prognosperioden med drygt 60 miljarder kronor och svarar därmed för merparten av den totala ökningen av utgifterna. Det är främst transfereringar till hushåll och kommuner som står för de beloppsmässigt största ökningarna. Hushållen svarar under hela perioden för närmare 60 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till internationell verksamhet ökar också, men påverkar inte de totala utgifterna nämnvärt eftersom de ligger på en betydligt lägre nivå. Dessutom ökar konsumtionsutgifterna och investeringsverksamheten under prognosperioden. Jämfört med föregående prognos har vissa större förändringar skett. Transfereringarna beräknas bli högre för 2005 och 2006 medan de för 2007 och 2008 har reviderats ner. Det är främst transfereringar till hushåll som svarar för förändringarna. Räntorna har sänkts betydligt från 2006 och framåt främst till följd av ett lägre ränteläge. Konsumtionsutgifterna är något högre medan utgifterna för investeringsverksamhet ligger kvar på en oförändrad nivå. 14

15 Intäkter periodiserad redovisning av skatter Tabell 4 visar ESV:s prognos över den offentliga sektorns totala skatteintäkter fördelat på staten, kommunerna, ålderpensionssystemet och EU. Denna periodiserade uppställning, där skatteinbetalningarna redovisas under det inkomstår de avser, har en direkt koppling till makroekonomiska förutsättningar och skatteregler under prognosperioden. I avsnittet om kassamässig redovisning av inkomster redovisas i stället statsbudgetens inkomster efter det kalenderår som inbetalningarna sker. Där framgår det också hur olika inkomster påverkar statsbudgetens saldo. Tabell 4. Totala skatteintäkter Utfall Prognos Diff. från BP 05:2 Diff. Fr. VÅP Inkomstår Skatt på arbete 800,7 824,0 840,4 880,1 923,4 969,3-1,0-6,7-11,7-13,3-11,9-0,1-4,5-6,0 1,3 Direkta skatter 449,5 464,9 471,1 493,8 518,8 544,9-1,0-3,5-6,1-6,3-6,0 0,1-2,7-3,9 0,2 Kommunal skatt 403,1 419,2 432,0 450,6 472,1 495,5-0,7-3,0-5,0-5,6-5,7-0,3-2,5-2,9 0,2 Statlig skatt 32,7 33,9 36,1 38,6 41,3 43,9 0,0-0,5-1,0-0,5-0,2 0,5-0,4-0,9-0,1 Allmänna egenavgifter 70,3 72,1 74,2 76,9 80,3 84,2 0,0-0,4-0,8-1,4-1,2 0,0-0,2-0,2 0,4 Artistskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattereduktioner m.m. -56,6-60,3-71,3-72,3-75,0-78,7-0,3 0,4 0,7 1,3 1,0 0,0 0,4 0,2-0,3 Indirekta skatter 351,2 359,1 369,3 386,2 404,7 424,4 0,0-3,2-5,6-7,0-5,9-0,2-1,8-2,2 1,2 Arbetsgivaravgifter 321,9 329,1 338,0 353,5 370,5 388,6 0,0-2,7-5,0-6,3-5,2 0,2-1,4-2,1 1,0 Egenavgifter 9,0 9,2 9,6 10,1 10,6 11,1 0,0-0,1-0,2-0,2-0,2 0,1 0,1 0,2 0,3 Särskild löneskatt 27,2 28,0 28,9 30,1 31,5 32,9 0,0-0,2-0,4-0,5-0,5 0,1 0,3 0,6 1,1 Nedsättningar -8,4-8,7-8,7-9,1-9,5-9,9 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,6-0,8-1,0-1,2 Tjänstegruppliv m.m. 1,6 1,5 1,6 1,6 1,6 1,6 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 Skatt på kapital 107,4 134,6 139,8 131,6 139,0 149,2 6,4 5,0 4,4 3,3 3,9 7,9 10,1-1,4-2,4 Skatt på avkastning och vinster 70,1 95,4 102,5 93,1 98,4 106,8 6,8 5,3 4,7 3,5 4,1 8,2 10,8 0,0-0,7 Skatt på kapital, hushåll 6,8 10,4 12,0 14,1 14,4 16,0 1,4 1,1 3,8 5,1 5,1 2,6 1,0 3,8 4,5 Skatt på bolagsvinster 48,9 71,0 74,7 67,1 70,1 73,1 5,1 4,1 3,0 1,8 0,4 5,1 8,9-1,0-2,5 Avkastningsskatt 12,5 12,4 13,1 8,9 10,9 14,8 0,3 0,0-1,8-3,2-1,5 0,3 0,3-3,1-2,8 Kupongskatt m.m. 1,9 1,7 2,7 3,0 3,0 2,9 0,0 0,0-0,3-0,3 0,0 0,3 0,6 0,3 0,1 Skatt på egendom 37,3 39,2 37,4 38,4 40,6 42,4-0,4-0,4-0,3-0,2-0,2-0,4-0,6-1,5-1,7 Fastighetsskatt 24,0 24,3 24,8 26,2 28,2 29,9-0,4-0,4-0,4-0,5-0,5-0,1-0,2-0,2 0,2 Förmögenhetsskatt, hushåll 4,8 5,1 4,1 4,6 4,8 4,9 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0-0,3-0,4-0,8-0,8 Förmögenhetsskatt, företag 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arvskatt 2,2 2,1 0,8 0,1 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 Gåvoskatt 0,3 0,5 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 Stämpelskatt 6,0 7,1 7,3 7,4 7,5 7,5 0,0 0,1 0,2 0,3 0,3 0,0-0,2-0,6-1,1 Skatt på konsumtion och insatsvaror 323,7 333,9 346,5 358,3 371,6 386,2-0,2 3,2 1,5 1,1 0,0 0,9 0,3-1,3-1,5 Mervärdesskatt 227,0 235,9 244,2 254,8 266,9 279,2-0,2 2,0 0,1 0,0-0,9 0,9 1,3 1,3 1,8 Punktskatter 96,8 98,0 102,3 103,5 104,8 107,0 0,0 1,2 1,4 1,1 0,9 0,0-1,0-2,6-3,2 Tobaksskatt 8,3 8,2 8,1 8,1 8,2 8,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,2-0,2 Alkoholskatt 10,9 10,1 10,0 10,1 10,2 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Energiskatt 36,4 35,1 37,7 38,1 38,9 39,9 0,0 1,1 1,4 1,4 1,3 0,0-0,1-0,5-0,7 Koldioxidskatt 23,8 26,4 26,0 25,8 26,2 26,9 0,0-0,7-0,8-1,0-1,0 0,0-1,1-1,8-2,1 Övriga skatter på energi och miljö 3,5 3,3 3,2 3,1 3,1 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 Skatt på vägtrafik 8,3 8,8 10,6 11,3 10,8 10,9 0,0 0,4 0,5 0,4 0,4 0,0 0,1-0,3-0,6 Skatt på import 3,5 3,9 4,4 4,7 5,0 5,2 0,0 0,3 0,3 0,2 0,2 0,0 0,2 0,3 0,3 Övriga skatter 2,0 2,2 2,3 2,3 2,4 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 Restförda och övriga skatter 1,5 4,2 1,3-0,2-0,2-0,4-0,2 0,4-1,6-3,4-4,0-0,2-0,7-2,0-1,8 Restförda skatter -5,9-5,9-6,7-6,9-6,9-7,2 0,0 0,3 0,2 0,0-0,2 0,0-0,3-0,3 0,0 Övriga skatter 7,5 10,1 8,0 6,7 6,7 6,8-0,2 0,1-1,7-3,4-3,8-0,2-0,4-1,7-1,8 Totala skatteintäkter 1233,4 1296,7 1328,0 1369,7 1433,9 1504,3 5,0 1,9-7,4-12,4-12,0 8,5 5,2-10,8-4,3 varav Kommunalskatt 403,1 419,2 432,0 450,6 472,1 495,5-0,7-3,0-5,0-5,6-5,7-0,3-2,5-2,9 0,2 Avgifter till ålderspensionssystemet 160,4 165,0 171,4 178,7 186,9 196,0 0,0-1,2-2,5-3,6-3,1 0,0-0,2-0,3 1,2 EU-skatter 8,9 7,3 8,0 8,4 8,8 9,2 0,0 0,3 0,3 0,2 0,1 0,0 0,5 0,2 0,3 Statens skatteintäkter 661,0 705,1 716,6 732,1 766,0 803,5 5,7 5,8-0,1-3,4-3,4 8,7 7,5-7,7-6,1 BP 05:2=Budgetprognos 2005:2 (ESV:s föregående prognos). VÅP=Regeringens prognos för i 2005 års ekonomiska vårproposition. 15

16 Lägre intäkter från inkomstskatt på arbete Statistiken för första halvåret i år visar att lönesummeutvecklingen sannolikt kommer att bli betydligt svagare än tidigare beräknat. Lönesumman bedöms i år växa med 3,4 procent jämfört med 4,2 procent i föregående beräkning. Som en konsekvens av den svagare utvecklingen av skatteunderlaget revideras intäkterna från hushållens inkomstskatter ner. Även åren framöver väntas lönesumman växa långsammare än vad som tidigare bedömts. Det svaga arbetsmarknadsläget håller nere löneökningarna. Dessutom är ökningstakten för antalet arbetade timmar relativt blygsam. I tabellen nedan framgår sammansättningen av hushållens förvärvsrelaterade skattepliktiga inkomster åren Löneersättningarna utgör drygt två tredjedelar av de skattepliktiga inkomsterna och därmed får utvecklingen av lönesumman stort genomslag på skatteintäkterna. Tabell 5. Hushållens förvärvsrelaterade skattepliktiga inkomster och procent Utfall Prognos Diff. fr. BP 05:2 Diff. fr. VÅP Totala skattepliktiga inkomster Andel av totala inkomster Löneersättningar 67,5 67,3 67,6 68,0 68,2 68,4 0,0-0,3-0,4-0,5-0,3 0,0 0,0-0,1 0,1 Pensioner 22,2 22,4 22,5 22,4 22,3 22,2 0,0 0,1 0,2 0,4 0,2-0,1 0,0 0,0-0,1 Övriga transfereringar 7,3 7,2 6,9 6,6 6,3 6,2 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2 Näringsverksamhet 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sedan föregående prognos har hushållens skattepliktiga inkomster reviderats ner. Löneersättningarnas andel av de totala inkomsterna blir lägre än tidigare beräknat, medan främst pensioner och övriga transfereringar blir högre. Det preliminära taxeringsutfallet för inkomståret 2004 pekar på att den beskattningsbara inkomsten i föregående prognos ligger nära den faktiska nivån. Endast en mindre revidering nedåt har bedömts vara nödvändig, vilket medfört att den kommunala inkomstskatten skrivits ner något. Kapitalskatten går i motsatt riktning och revideras upp, främst till följd av att reavinsterna har underskattats i tidigare beräkningar. Högre intäkter från skatt på kapital Kapitalskatten har reviderats upp markant åren Det hänger främst samman med lägre marknadsräntor som minskar avdragen för utgiftsräntor. Även inkomsträntorna blir lägre än tidigare beräknat, men effekten på utgiftsräntorna dominerar. Därför väntas nettointäkterna från kapitalskatten bli högre under kommande år jämfört med föregående bedömning. Stark utveckling av företagsskatterna 2004 blev bättre än väntat för företagen Det preliminära taxeringsutfallet antyder att 2004 var ett år som överträffade de tidigare redan högt ställda förväntningarna på skatteintäkterna från företagen. Framför allt var företagens taxerade förvärvsinkomster väsentligt högre än tidigare beräknat. Därför blir även inkomstskatten avseende 2004 högre, vilket föranlett att slutskatten justerats upp i motsvarande utsträckning. 16

17 Fortsatt starka resultat under 2005 Företagens resultat har en stark koppling till det allmänna konjunkturläget som fortsätter att vara gott under Som väntat har dock tillväxten ändrat sammansättning. Framför allt har investeringar och hushållens konsumtion tagit över exportens roll som draglok för tillväxten. Under innevarande år fortsätter företagen att uppvisa goda resultat. Delårsrapporterna för de företag som betalar mest skatt på bolagsvinster har varit odelat positiva. De goda resultaten avspeglar sig i oväntat höga inbetalda preliminärskatter. Även jämkningarna har varit låga och i linje med de goda resultaten. Sammantaget bedöms därför intäkterna från företagen avseende 2005 bli högre än tidigare väntat. Fler goda år att vänta för företagen Under resten av prognosperioden förväntas investeringarna fortsätta att öka och driva på tillväxten samtidigt som hushållens konsumtion kommer att bidra till att hålla BNP på en hög nivå. Företagen gynnas under hela perioden av det fördelaktiga konjunkturläget och resultaten fortsätter att vara starka. Därför blir intäkterna skatt på bolagsvinster avseende 2007 och 2008, fortsatt höga och något högre än tidigare beräknat. Intäkterna från avkastningsskatten på pensionsmedel väntas dock bli lägre, främst till följd av att räntan har justerats ner. Nettot från företagsskatterna blir därför något lägre 2007 och 2008 jämfört med föregående prognos. Under hela prognosperioden ligger företagsskatterna på en ovanligt hög nivå och lämnar därmed ett stort bidrag till statsbudgeten. Intäkter från arbetsgivaravgifter skrivs ned kraftigt Lönesummans kraftigt nedreviderade utvecklingstakt innebär betydligt lägre intäkter från arbetsgivaravgifter jämfört med tidigare beräkningar. Totalt blir intäkterna drygt 19 miljarder kronor lägre under prognosperioden än i föregående beräkning. Starkare konsumtion ger högre momsintäkter Momsintäkterna växer stadigt åren framöver med mellan 4 och 5 procent per år. Det är resultatet av allt starkare privat konsumtion under prognosperioden. Det låga ränteläget stärker bland annat tillväxten i konsumtionen av sällanköpsvaror, såsom möbler och elektronik. Även konsumtionen av tjänster väntas tillta under åren framöver. I jämförelse med föregående prognos har emellertid konsumtionstillväxten i löpande priser reviderats ned. Detta är delvis en följd av den lägre inflationen. En markant ökning av investeringarna, i synnerhet bygginvesteringarna, leder dock till att de totala momsintäkterna blir högre i år och nästa år. 17

18 Stigande intäkter från fastighetsskatten Den förenklade fastighetstaxeringen av småhus 2006 förväntas i genomsnitt innebära en ökning av taxeringsvärdena på 23 procent. Effekten av de höjda taxeringsvärdena slås ut med en tredjedel över vart och ett av åren Intäkterna av fastighetsskatt från småhus stiger därmed med drygt 4 miljarder kronor fram till och med Sedan föregående prognos har dock taxeringsvärdena för lokaler sänkts, vilket bidrar till lägre intäkter för fastighetsskatten i sin helhet. Figur 6. Fastighetsskatt på småhus Den förenklade fastighetstaxeringen 2006 leder till en genomsnittlig höjning av taxeringsvärdet för småhus på 23 procent. Det innebär att intäkterna från fastighetsskatten stiger kraftigt 18

19 Inkomster kassamässig redovisning Från skatteintäkter till skatteinkomster Skillnaderna mellan statens periodiserade skatteintäkter och kassamässiga skatteinkomster är ofta stora. Av naturliga skäl är periodiseringseffekterna störst för skatter som fastställs vid den årliga taxeringen. För skatter där uppbörden sker varje månad är skillnaderna mellan de olika redovisningssätten däremot små. Tabellen nedan förklarar kopplingen mellan den offentliga sektorns totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster i den så kallade 1000-gruppen (jfr tabell över statsbudgetens inkomster). Vid sidan av rena periodiseringar finns det andra skillnader mellan statens skatteintäkter och det som redovisas som skatter i statsbudgeten. Dessa skillnader redovisas i tabellen. Tabell 6. Skillnaden mellan totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster Utfall Prognos Totala skatteintäkter 1 233,4 1296,7 1328,0 1369,7 1433,9 1504,3 Kommunsektorn -403,1-419,2-432,0-450,6-472,1-495,5 Pensionssystemet -160,4-165,0-171,4-178,7-186,9-196,0 EU-skatter -8,9-7,3-8,0-8,4-8,8-9,2 Statens skatteintäkter 661,0 705,1 716,6 732,1 766,0 803,5 Utjämningsavgift kommunsekt. 26,2 25,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Utjämningsavgift LSS 0,0 1,0 1,5 1,8 1,9 2,0 Momskomp. Kommuner -28,0-32,5-33,4-35,1-36,7-38,5 Medfinansiering sjukpenning 0,0 0,0 1,8 2,2 2,0 1,9 Moms statliga myndigheter -21,0-20,1-20,6-21,5-22,4-23,4 Skatter på 2000-titlar -5,5-5,5-5,7-5,9-5,8-6,0 Skatter utanför budgeten -1,9-1,9-1,9-1,9-1,9-1,9 EU-skatter 8,9 7,3 8,0 8,4 8,8 9,2 Avsättning/återföring IKS -2,3-1,2 6,0 0,0 0,0 0,0 Nedsättningar -7,1-7,7-14,3-13,1-4,4-3,8 Periodiseringar inkl vissa bet.differenser -21,9-33,3 0,4 5,4 0,8-11,2 Statsbudgetens skatteinkomster (1000-gruppen) 608,5 637,0 658,3 672,4 708,3 732,1 Nationalräkenskaperna och statsbudgeten definierar inte skatter på samma sätt. Bland annat av den anledningen finns det, utöver periodiseringseffekter, stora skillnader mellan statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster. 19

20 Tabell 7. Statsbudgetens inkomster m.m Utfall SB Prognos Diff från BP05:2 Diff från VÅP Inkomsttyp / inkomsttitel Skatter m.m. 637,0 640,1 658,3 672,4 708,3 732,1 7,7 4,6 1,7-1,5 13,9-8,5 2, Skatt på inkomst 45,7 55,8 74,5 73,3 77,1 71,9 6,3 6,4 5,6 3,2 13,8-2,3 9,0 Fysiska personers inkomstskatt, netto -26,9-15,1-21,9-15,3-12,3-17,0-0,1 3,5 7,8 5,5-0,1 5,9 8,9 Juridiska personers inkomstskatt, netto 67,2 66,0 89,8 82,4 83,5 83,2 6,0 2,9-2,0-2,4 13,1-8,7 0,0 Övriga inkomstskatter 5,4 4,9 6,6 6,2 6,0 5,7 0,4 0,0-0,1 0,1 0,8 0,5 0, Socialavgifter och löneskatter 266,0 276,4 270,5 282,1 295,1 310,1-1,8-3,3-4,6-4,0-3,5-4,7-2, Skatt på egendom 37,1 37,7 37,2 37,0 36,5 38,4 0,1-0,2-0,2-0,2 0,0-0,8-1,7 Fastighetsskatt 23,5 24,6 24,0 24,3 24,8 26,2 0,0-0,4-0,4-0,4 0,0-0,1-0,2 Förmögenhetsskatt 3,9 4,9 4,9 5,2 4,2 4,7 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0-0,3-0,4 Stämpelskatt 7,1 7,3 7,3 7,4 7,5 7,5 0,1 0,2 0,3 0,3-0,1-0,6-1, Skatt på varor och tjänster 308,9 326,0 330,3 335,3 347,7 360,9 2,9 1,5 1,0 0,1 1,6-0,8-1,5 Mervärdesskatt, netto 213,2 222,9 223,4 233,2 244,4 255,4 1,7 0,2-0,1-0,9 2,1 1,6 1,8 Tobaksskatt 8,2 8,4 8,1 8,1 8,2 8,2 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2-0,2-0,2 Alkoholskatt 10,2 10,8 10,0 10,1 10,2 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 Energiskatt 60,5 65,1 69,8 63,9 65,1 66,9 0,4 0,6 0,5 0,4-0,5-2,4-2,8 Skatt på vägtrafik 8,8 10,5 10,6 11,3 10,8 10,9 0,4 0,5 0,4 0,4 0,1-0,3-0,6 Skatt på import m.m. 3,8 4,1 4,4 4,7 5,0 5,2 0,3 0,3 0,2 0,2 0,3 0,4 0,3 Övrig skatt på varor och tjänster 4,1 4,1 4,0 4,0 4,0 4,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Utjämn.avgift och kompensation för moms -5,8-33,5-31,9-33,3-34,8-36,5 0,1 0,0-0,2-0,6-0,3-0,4-0, Betalningsdifferenser, skattekonto -5,5-6,5-5,8-6,3-6,1-6,5 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,5 0, Nedsättning av skatter -9,5-15,8-16,6-15,7-7,2-6,3 0,1 0,2 0,0 0,0 2,3 0,1-0, Inkomster av statens verksamhet 35,1 35,4 38,8 34,3 32,5 30,8 0,1 0,4 0,6 0,6 0,1-2,3-3,6 Inkomster av statens aktier 7,6 9,9 12,1 9,9 8,7 7,9 0,0 0,2 0,2 0,3 0,0-2,5-3, Inkomster av försåld egendom 0,1 15,0 6,7 4,7 4,7 0,0 0,3 0,2 0,2 0,0-8,3-10,3-10, Återbetalning av lån 2,4 2,4 2,3 2,1 2,0 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0, Kalkylmässiga inkomster 8,3 7,6 8,7 8,2 8,4 9,2 0,0 0,0 0,0 0,0-0,4-0,2 0, Bidrag m.m. från EU 11,6 11,8 12,6 12,4 10,7 10,6 0,9 0,0 0,0 0,1 1,2-0,3-1,0 Totala inkomster 694,4 712,3 727,4 734,1 766,6 784,5 9,1 5,2 2,5-0,9 6,5-21,6-12,3 Totala utgifter 744,9 751,0 749,3 777,2 792,2 807,6-1,6 1,0-2,6-8,9-10,4-8,7-12,2 Budgetsaldo -50,5-38,7-21,9-43,1-25,7-23,1 10,8 4,2 5,1 8,0 16,9-12,9-0,1 SB=Statsbudget för 2005 inkl. tilläggsbudget, BP 05:2=Budgetprognos 2005:2 (ESV:s föregående prognos).våp=regeringens prognos för 2005 och beräkning för i 2005 års ekonomiska vårproposition. 1 För att uppnå jämförbarhet mellan åren bör hänsyn tas till ändrat kommunalt utjämningssystem från och med Jämförbara totala inkomster och utgifter 2004 är 668,7 respektive 719,2 miljarder kronor. Anm. Regeringen budgeterar schablonmässigt med försäljning av statlig egendom om 15 miljarder kronor årligen. ESV har som princip att invänta beslut om försäljningar innan sådana inkomster tas med i prognosen. Lägre ränteavdrag ger högre inkomster kommande år De kassamässiga inkomsterna från fysiska personers inkomstskatt är i stort sett oförändrade i år jämfört med föregående bedömning. Den lägre lönesumman leder visserligen till att preliminärskatterna blir lägre, men detta kompenseras av att slutregleringen avseende inkomståret 2004 i stället väntas bli något högre. Kommande år leder högre kapitalskatteinkomster till att nettot av inkomsterna från fysiska personer förbättras markant jämfört med tidigare beräkning. Det beror främst på att lägre marknadsräntor minskar avdragen för ränteutgifter och därmed den skattereduktion som medges för underskott av kapital. År 2007 kommer dessutom slutavräkningen för kommunalskatten avseende 2005 att ge staten en tillfällig inkomstförstärkning. Det beror på att årets preliminära utbetalningar till kommunerna sannolikt 20