Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2012 ESV 2013:23

Transkript

1 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2013:23

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2013 ESV-nr: 2013:23 ISSN: Copyright: ESV Rapportansvarig: Eva Engberg och Jonas Larsson

3 FÖRORD Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) överlämnar årligen underlag till årsredovisning för staten i enlighet med 27 förordningen (2010:1764) med instruktion för Ekonomistyrningsverket. Enligt 3 förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten ska ESV:s underlag avse sex olika delar, där denna rapport innehåller tre: en uppföljning av utfallet av utgiftstaket för staten, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt av statens lånebehov, och en redovisning av hur bemyndiganden som regeringen fått med stöd av 6 kap. 1 första stycket budgetlagen (2011:203) har utnyttjats. Rapporten innehåller även övriga uppgifter som rör utfallet för statens budget mot bakgrund av 23 förordningen om underlag för årsredovisning för staten. De innefattar realekonomisk fördelning av budgetens utgifter, redovisning mot av riksdagen beslutade finansiella befogenheter utöver anslag och beställningsbemyndiganden, analys av förändring av anslagsbehållningar med mera. I en annan rapport lämnar ESV samtidigt de återstående tre delarna av underlaget till statens årsredovisning i enlighet med förordningen. De är resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter, redovisning av utvecklingen av statsskulden, en resultaträkning och en balansräkning avseende EU-medel inklusive en kassamässig redovisning av anslag och inkomsttitlar avseende in- och utbetalningar till och från Europeiska unionen. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Experten Eva Engberg och utredaren Jonas Larsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningschefen Pia Heyman, enhetschefen Kristina Johansson, experten Svante Hellman och utredarna Christina Bergström, Thomas Loréhn, Maria Palm och Tomas Skytesvall deltagit. 3

4 4

5 INNEHÅLL Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Statens budgetsaldo Saldot på statens budget Statens budget 2011 och Utgiftstak för staten Inkomster på statens budget Statens skatteinkomster Övriga inkomster Utgifter på statens budget Makroekonomiska förutsättningar och beslut Utgifter på statens budget Indragningar Överskridanden per utgiftsområde Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

6 INNEHÅLL 6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Förändring av anslagsbehållningar Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Underliggande saldo och engångseffekter Underliggande saldo Engångseffekter Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget Transfereringar Konsumtion Investeringar Räntor och finansiella transaktioner Beställningsbemyndiganden Övriga finansiella befogenheter och garantier Utlåning Inomstatliga lån Övriga krediter i Riksgäldskontoret Garantier Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget Bilaga 3 Specifikation av beställningsbemyndiganden Bilaga 4 Realekonomisk fördelning av statens budget

7 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Enligt riksdagens beslut uppgick utgiftstaket för staten till miljoner kronor för. De statliga utgifter, som omfattades av utgiftstaket, uppgick till miljoner kronor. Taket för statens utgifter underskreds alltså med miljoner kronor. Inkomsterna på statens budget blev miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget. Utgifterna m.m. på statens budget blev miljoner kronor lägre än beräkningen i statens ursprungliga budget. I förhållande till totalt anvisat belopp (den ursprungliga budgeten och ändringsbudgetarna) blev utgifterna miljoner kronor lägre. På ändringsbudgeten anvisades miljoner kronor. Saldot på statens budget blev ett underskott på miljoner kronor. I den ursprungliga budgeten beräknades ett överskott på miljoner kronor. Saldot blev alltså miljoner kronor sämre än beräknat. 7

8 INLEDNING 2 Inledning Enligt 10 kap. budgetlagen (2011:203) är regeringen redovisningsskyldig inför riksdagen för de tillgångar som regeringen förvaltar och förfogar över. Regeringen ska också redovisa den verksamhet som bedrivs av staten, statens skulder och övriga ekonomiska åtaganden. Regeringen ska årligen lämna en årsredovisning för staten till riksdagen, senast den 15 april året efter budgetåret. Årsredovisningen ska bland annat innehålla en uppföljning av utgiftstaket, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt statens lånebehov. et för statens budget del av ESV:s underlag till årsredovisning för staten överlämnas till regeringen och publiceras på ESV:s webbplats den 15 mars et bygger på myndigheternas slutliga rapportering till statsredovisningen vid ESV. et för statens budget ingår efter beredning i Regeringskansliet i Årsredovisning för staten, som ska lämnas till riksdagen senast den 15 april året efter budgetåret. Kvalitetsgranskning av årsredovisning för staten Myndigheternas årsredovisningar ligger till grund för bland annat resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet på statens budget i detta underlag. Riksrevisionen genomför en årlig revision av myndigheterna och deras årsredovisningar vilket är den huvudsakliga kvalitetsgranskningen av underlaget. ESV har också etablerade rutiner för att kvalitetssäkra underlaget till årsredovisning för staten under arbetets gång. Underlaget kvalitetskontrolleras också genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen till riksdagen. Kvalitetssäkringen vid ESV innefattar bland annat formella kontroller, rimlighetskontroller och kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar. Informationen analyseras dessutom med dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. 8

9 STATENS BUDGETSALDO 3 Statens budgetsaldo Enligt 10 kapitlet 6 Budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot på statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Med statens budget menas den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2011 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU10, rskr. 2010/11:144). När jämförelse görs mot totalt anvisade medel avses summan av både statens ursprungliga budget och de ändringsbudgetar som riksdagen fattat beslut om under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomsterna på statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifterna på statens budget. 9

10 STATENS BUDGETSALDO 3.1 Saldot på statens budget Inkomsterna blev 46 miljarder kronor lägre än budgeterat Budgetsaldot uppgick till -25 miljarder kronor (tabell 1). I budgeten beräknades saldot till 19 miljarder kronor. Saldot blev därmed 44 miljarder kronor sämre än beräknat i statens budget. Inkomsterna blev 46 miljarder lägre än beräknat och utgifterna blev 2 miljarder lägre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 1 et för statens budget Statens budget Ändringsbudget Skillnad mot statens budget Totala inkomster Statens skatteinkomster Övriga inkomster Totala utgifter m.m Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Statsskuldsräntor m.m Förändring av anslagsbehållningar Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Budgetsaldo Skatt på företagsvinster överskattad i budgeten Inkomsterna beräknades uppgå till 833 miljarder kronor i statens budget. et blev knappt 788 miljarder kronor, vilket är 46 miljarder kronor lägre än beräknat. Statens skatteinkomster blev 21 miljarder lägre och övriga inkomster blev 25 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Det är främst intäkterna från skatt på kapital som blivit lägre än budgeterat. I beräkningen till budgetpropositionen för överskattades företagens inkomstskatt med 13 miljarder kronor. En del förklaras av den svaga konjunkturen men den större delen förklaras av att intäkterna för 2011, vilka även påverkar intäkterna, överskattades. Även skatteintäkterna från kapitalvinster och utdelningar överskattades medan skattereduktionen för utgiftsräntor underskattades. Ingen försäljning av statlig egendom under Inkomster av försåld egendom, som redovisas under övriga inkomster, är 15 miljarder kronor lägre än beräknat eftersom ingen statlig egendom sålts under. I budgeten antas posten beräkningstekniskt uppgå till 15 miljarder kronor för varje år mellan till

11 STATENS BUDGETSALDO Utgifterna för statsskuldsräntor högre än budget - övriga utgifter lägre än budget Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens budget blev 812 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten. De sammanlagda utgifterna för samtliga utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor m.m. blev 11 miljarder kronor lägre än vad riksdagen anvisade i statens budget. Utgifterna för statsskuldsräntor m.m. blev däremot knappt 6 miljarder kronor högre än vad som först anvisades på statens budget. Tabell 2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget Skillnad mot Utgiftsområde Statens budget Ändringsbudget statens budget 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Integration och jämställdhet Hälsovård, sjukvård och social omsorg Areella näringar, landsbygd och livsmedel 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Studiestöd Statsskuldsräntor m.m Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Övriga utgifter Summa utgifter m.m. på statens budget Lägre arbetslöshet än beräknat sjukfallen ökar och blir längre Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 miljarder kronor lägre än i statens budget, eftersom arbetslösheten blev lägre än vad som beräknades i budgeten. För utgiftsområdet 13 Integration och jämställdhet blev utgifterna 1,6 miljarder lägre än vad som beräknades i budgeten. Förseningar i Migrationsverkets ärendehantering på grund av det stora antalet asylsökande gör att utgifter som avser kommer att betalas till kommunerna under 2013 istället. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev efterfrågan på tandvårdsförmåner lägre än beräknat. 11

12 STATENS BUDGETSALDO Förändringar i valutakurser och framflyttning av stödutbetalningar medförde att utfallet blev 1 miljard lägre än beräknat i budgeten för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn är det framför allt ett lägre uttag av föräldrapenning än beräknat som gör att utgifterna blev lägre än vad som beräknades i budgeten. Antalet studerande med rätt till studiebidrag blev färre än vad som beräknades i budgeten. Det medförde att utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 1 miljard lägre än beräknat. För utgiftsområdet 26 Statsskuldsräntor m.m. blev utfallet istället 5,5 miljarder högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Jämfört med budgeten blev kursförlusterna 12,5 miljarder kronor högre än beräknat. Samtidigt blev överkurser vid emission 9 miljarder kronor högre än beräknat, vilket påverkar skillnaden mellan utfall och budget åt motsatt riktning. På ändringsbudgeten anvisades ytterligare 6 miljarder kronor för att finansiera kursförluster och förändringar i Riksgäldskontorets låneplan. För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev utgifterna 1,5 miljarder högre än beräknat i statens budget. Utgifterna blev högre eftersom det blev fler nya sjukfall än beräknat, samtidigt som längden på sjukfallen har ökat. Engångseffekter påverkar saldot positivt med 8 miljarder kronor Saldot på statens budget påverkades sammantaget positivt av engångseffekter. De uppgick till 8 miljarder kronor under. Bland annat lämnade Sveaskog en extra utdelning om 4 miljarder kronor. År 2011 var engångseffekterna också positiva, men betydligt större och uppgick till 36 miljarder kronor. Den enskilt största engångseffekten under 2011 avsåg försäljningen av aktier i Nordea Bank, vilken inbringade 19 miljarder kronor. 12

13 STATENS BUDGETSALDO 3.2 Statens budget 2011 och I tabell 3 redovisas utfallet på statens budget för 2011 och. Statens budget visar för ett underskott på 25 miljarder kronor, jämfört med ett överskott på 68 miljarder kronor 2011 en försämring med 93 miljarder kronor. Tabell 3 et för statens budget Skillnad mot 2011 Totala inkomster Statens skatteinkomster Övriga inkomster Totala utgifter m.m Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Statsskuldsräntor m.m Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Budgetsaldo Både skatteinkomster och övriga inkomster lägre än 2011 Budgetens inkomster minskade med 85 miljarder kronor (9,7 procent) mellan 2011 och. Statens skatteinkomster minskade med 48 miljarder kronor (5,7 procent). Det beror främst på lägre skatt på kapital och högre utbetalningar till kommunerna. Direkta skatter på arbete beräknas öka med 19 miljarder kronor (3,9 procent) och indirekta skatter på arbete ökade med 14 miljarder kronor (3,4 procent). Skatt på kapital beräknas ha minskat med 11 miljarder kronor (6,1 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer beräknas ha ökat med 31 miljarder kronor (4,1 procent). Statens skatteintäkter, det vill säga periodiserade skatter som är hänförliga till, beräknas sammantaget minska med 8 miljarder kronor. Övriga inkomster minskade med 37 miljarder kronor jämfört med Inkomster av försåld egendom minskade med 23 miljarder kronor. Lägre utgifter för statsskuldsräntor än 2011 övriga utgifter högre De totala utgifterna för staten ökade med 8 miljarder kronor (1,0 procent) mellan 2011 och. Utgifterna för utgiftsområdena ökade med 17 miljarder kronor (2,2 procent) medan Statsskuldräntor m.m. minskade med 7 miljarder kronor (20,6 procent) jämfört med föregående år, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att valutakursförluster 2011 övergick till valutakursvinster. 13

14 STATENS BUDGETSALDO Tabell 4 Utgifter Utgiftsområde 2011 Skillnad mot Kommunikationer Ekonomisk trygghet för familjer och barn Arbetsmarknad och arbetsliv Hälsovård, sjukvård och social omsorg Integration och jämställdhet Statsskuldsräntor m.m Allmänna bidrag till kommuner Övriga utgifter Summa utgifter m.m. på statens budget Ökade utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 4 miljarder kronor (10,7 procent). Det beror på ökade utgifter för framför allt drift- och underhåll av både vägar och järnvägar. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utgifterna nästan 4 miljarder kronor (5,0 procent) högre än Det beror på flera olika saker. En orsak är att utgifterna för föräldraförsäkring ökade med drygt en miljard kronor eftersom fler barn föddes. En annan orsak är att bostadsbidragen ökade, vilket beror på olika regeländringar som trätt i kraft under året. Utgifterna under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med drygt 3 miljarder kronor (5,3 procent), vilket framför allt beror på att antalet arbetslösa har ökat mellan åren. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med drygt 2 miljarder kronor (3,8 procent), bland annat ökade kostnaderna för statlig assistansersättning. Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med nästan 2 miljarder kronor (35,9 procent). Hälften av ökningen beror på att en engångsutbetalning för hemutrusningslån belastade budgeten. Den tillfälliga höjningen av statsbidrag till kommunerna upphörde. Därför blev utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner nästan 3 miljarder lägre än

15 STATENS BUDGETSALDO 3.3 Utgiftstak för staten Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket för till miljarder kronor. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., omfattas av utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår även utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. Enligt utfallet på statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till miljarder kronor. Det innebär att det statliga utgiftstaket underskreds med 62 miljarder kronor. År 2011 underskreds taket med 74 miljarder kronor. Tabell 5 Takbegränsade utgifter SB Skillnad 2011 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten Takbegränsade utgifter Marginal till utgiftstaket Utgiftstak

16 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 4 Inkomster på statens budget Skatter redovisas mot inkomsttitel det år till vilket intäkten hänför sig. I statens budget redovisas även uppbörds- och betalningsförskjutningar vilket innebär att summan skatter framgår både intäkts- och kassamässigt. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar på statens budget finns i bilaga Statens skatteinkomster Tabell 6 Statens skatteinkomster Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Direkta skatter på arbete 506,4 487,3 3,3 6, Indirekta skatter på arbete 431,9 417,8 7,0 6, Skatt på kapital 172,4 183,5-20,1-6, Skatt på konsumtion och insatsvaror 450,0 449,4-6,4-0, Skatt på import 5,3 5,7-0,6-0, Restförda och övriga skatter 4,2 3,7-0,4 2, Avgående poster, skatter till EU -6,9-7,2 0,5 0, Avgående poster, skatter till andra sektorer -778,5-747,9-11,6-13,8 = Statens skatteintäkter 784,8 792,3-28,3-4, Periodiseringar 7,6 47,7 7,4 46, Statens skatteinkomster 792,4 840,0-20,9 41,5 I tabellerna för skatterna jämförs utfallet med beräkningarna i budgetpropositionen för. I budgetpropositionen redovisas beräkningar för både 2011 och. Statens skatteinkomster uppgick till 792,4 miljarder kronor under, vilket är 20,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten, som riksdagen antog i december De lägre intäkterna beror framförallt på att kapitalskatterna överskattade i statens budget. För blev statens skatteinkomster 47,6 miljarder kronor (5,7 procent) lägre än för

17 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Skatt på arbete Skatt på arbete uppgick till 938,3 miljarder kronor, vilket är 10,3 miljarder kronor högre än i beräkningen till statens budget och 33,3 miljarder kronor högre än Lönesumman styr utvecklingen av både de direkta och indirekta skatterna. De direkta skatterna beror dessutom på hur de skattepliktiga transfereringarna utvecklas. För inkomståret beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 506,4 miljarder kronor. Det är 3,3 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 7 Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Direkta skatter på arbete 506,4 487,3 3,3 6, Statlig inkomstskatt 45,1 44,6 0,7 2, Kommunal inkomstskatt 561,6 538,2 8,6 9, Allmän pensionsavgift 97,4 93,5 1,, Artistskatt 0,,1-0,1 0, Skattereduktioner -197,7-189,1-6,9-6, Indirekta skatter på arbete 431,9 417,8 7,0 6, Arbetsgivaravgifter 441,5 426,5 5,8 9, Egenavgifter 12,5 12,4-0,9-0, Avgifter till premiepensionssystemet -30,0-28,9-0,4-0, Särskild löneskatt 36,7 36,2 1,1 1, Nedsättningar -29,6-29,4 1,9-3, Tjänstegruppliv 0,9 1,0-0,4 0,1 Skatt på arbete 938,3 905,1 10,3 12,7 Intäkterna från Statlig inkomstskatt för inkomståret beräknas ha uppgått till 45,1 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 0,7 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till 561,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 8,6 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Lönesumman ökade preliminärt med 3,8 procent under. I den ursprungliga budgeten antogs lönesumman öka med 3,1 procent. Skattereduktionerna minskar intäkterna från direkta skatter. De blev 6,9 miljarder kronor högre än i den ursprungliga budgeten. Orsaken är framförallt högre husavdrag. Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 431,9 miljarder kronor, vilket är 7,0 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta 17

18 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 441,5 miljarder kronor för inkomståret. Det är en ökning med 5,8 miljarder kronor jämfört med statens budget. Att intäkterna blev högre förklaras av den högre lönesumman. Jämfört med 2011 blev intäkterna från Skatt på arbete 33,2 miljarder kronor (3,7 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 19,1 miljarder kronor (3,9 procent), vilket beror på att lönesumman bedöms ha ökat med 3,8 procent. Timlönen ökade med 2,9 procent och antalet arbetade timmar med 0,7 procent. Antalet sysselsatta har ökat med 0,7 procent. Den kommunala inkomstskatten ökade med 23,3 miljarder kronor och den statliga inkomstskatten med 0,5 miljarder kronor. Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 8,6 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften liksom jobbskatteavdragen har ökat som en följd av den högre lönesumman. Avdragen för husarbeten fortsätter att öka, ROT-avdragen står för den största delen men RUT-avdragen fortsätter också att öka och uppgick till cirka 2,0 miljarder kronor jämfört med 1,8 miljarder kronor Indirekta skatter på arbete ökade med 14,1 miljarder kronor (3,4 procent) jämfört med Arbetsgivaravgifterna ökade med 14,9 miljarder kronor, vilket beror på den högre lönesumman Skatt på kapital Intäkterna från Skatt på kapital beräknas uppgå till 172,4 miljarder kronor. Det är en minskning med 20,1 miljarder kronor jämfört med statens budget. Jämfört med 2011 beräknas skatterna på kapital minska med 11,1 miljarder kronor (6,1 procent). Intäkterna från Skatt på kapital, hushåll uppgick till 24,5 miljarder kronor under inkomståret. Det är 6,9 miljarder kronor (21,9 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Skatt på kapitalvinster och skatt på räntor och utdelningar blev vardera cirka 2 miljarder kronor lägre medan skattereduktionen för utgiftsräntor blev 2 miljarder kronor högre. Intäkterna från Skatt på företagsvinster beräknas bli 96,4 miljarder kronor, vilket är 13,1 miljarder lägre än beräkningen i budgeten. Den främsta orsaken är att intäkterna för 2011, vilka även påverkar intäkterna, överskattades. Den lägre skatten på företagsvinster beror även på att efterfrågan på svenska exportprodukter minskat. Anledningen är svagare tillväxt i många av de viktigaste exportländerna och att kronan blivit starkare. Stämpelskatten blev 1,2 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på att omsättningen av fastigheter är lägre än väntat. 18

19 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Tabell 8 Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Skatt på kapital, hushåll 24,5 28,8-6,9-4, Skatt på företagsvinster 96,4 102,8-13,1-2, Kupongskatt 3,8 4,6-0,2 1, Avkastningsskatt 11,2 11,9 1,, Fastighetskatt 28,5 27,5 0,3 0, Stämpelskatt 8,0 8,0-1,2-2, Arvs och gåvoskatt 0,,,, Skatt på kapital 172,4 183,5-20,1-6, Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. Tabell 9 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Mervärdesskatt 333,4 332,5-2,4 3, Skatt på tobak 11,8 11,3-0,1 0, Skatt på etylalkohol 4,3 4,3 0,1-0, Skatt på vin 4,6 4,5 0,1-0, Skatt på mellanklassprodukter 0,2 0,2 0,, Skatt på öl 3,2 3,2 0,0-0, Privatinförsel av alkohol och tobak 0,,,, Energiskatt 40,1 40,6-1,4-1, Koldioxidskatt 25,2 25,4-1,4-1, Övriga skatter på energi och miljö 4,4 4,5-0,5-0, Skatt på vägtrafik 15,6 15,7-0,6-0, Övriga skatter 7,1 7,3 0,,2 Summa 450,0 449,4-6,4-0,1 Intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 450,0 miljarder kronor, vilket är 6,4 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2011 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 0,6 miljarder kronor (0,1 procent). 19

20 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 1410 Mervärdesskatt På inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt redovisas ett netto av intäkter och kostnader. Intäkterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, i de fall den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Kostnaderna däremot består främst av återbetalningar till de företag vars ingående mervärdesskatt överstiger den utgående. Det är till exempel aktuellt vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till andra länder. På inkomsttiteln 1412 Skattelättnad för vissa byggtjänster redovisas nedsättning av skatt för byggnation av student- och äldrebostäder. Intäkterna av Mervärdesskatt (1411) uppgick till 333,4 miljarder kronor, vilket är 2,4 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Orsaken är främst att hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser är 0,1 procentenheter lägre än vad som antogs i beräkningen till statens budget. I beräkningen antogs konsumtionsutgifterna ha ökat med 2,5 procent mellan 2011 och. Jämfört med 2011 blev intäkterna av mervärdeskatt 0,9 miljarder kronor (0,3 procent) högre. Under har konsumtionsutgifterna i löpande priser ökat med 2,4 procent. Intäkterna av mervärdesskatt från restaurang- och cateringtjänster har dock minskat eftersom skattesatserna sänktes för denna bransch under. Förutom hushållens konsumtionsutgifter påverkas mervärdesskatten främst av statens och kommunsektorns investeringar och förbrukning. I diagram 1 är mervärdesskatten fördelad på sektorer. I diagrammet ingår även mervärdesskatt på investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt. Dessa företag har ingen avdragsrätt för sin ingående mervärdesskatt, det får till följd att den implicit belastar de tre sektorerna ovan. Staten och kommunerna bedriver även skattepliktig verksamhet och denna beläggs, med utgående mervärdesskatt, precis som för privat näringsverksamhet. Till slut belastar det hushållens konsumtion. 20

21 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Diagram 1 Mervärdesskatt fördelad på sektorer 9 % 15% Hushåll Kommun Stat 76% 1420 Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från Skatt på tobak blev 11,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än i budgeten. Jämfört med 2011 är intäkten 0,5 miljarder kronor högre. Intäkterna av skatt på etylalkohol, vin, mellanklassprodukter och öl uppgick till 12,3 miljarder kronor och är därmed 0,2 miljarder kronor högre än i statens budget. Under blev intäkterna 0,1 miljard kronor (1,0 procent) högre än Skatt på energi och miljö Intäkterna från Skatt på energi och miljö uppgick till 69,8 miljarder kronor och var därmed 3,4 miljarder kronor lägre än budgeterat. Orsaken är främst att bensinförsäljningen blev lägre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Jämfört med 2011 minskade intäkterna med 0,6 miljarder kronor (0,9 procent). Det beror i huvudsak på att bensinförsäljningen enligt preliminära siffror minskade med cirka 8 procent och dieselförsäljningen med cirka 1 procent. 21

22 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Tabell 10 Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Energiskatt 40,1 40,6-1,4-1, Skatt på elektrisk kraft 20,3 20,2-0,4-0, Energiskatt bensin 11,7 12,3-0,7-1, Energiskatt oljeprodukter 7,8 7,6-0,4-0, Energiskatt övrigt 0,4 0,4 0,, Koldioxidskatt 25,2 25,4-1,4-1, Koldioxidskatt bensin 9,3 9,9-0,4-0, Koldioxidskatt oljeprodukter 14,8 14,7-1,1-0, Koldioxidskatt övrigt 1,1 0,8 0,1-0, Övriga skatter på energi och miljö 4,4 4,5-0,5-0, Svavelskatt 0,,,, Skatt på råtallolja 0,,,, Särskild skatt mot försurning 0,1 0,1 0,, Skatt på bekämpningsmedel och gödsel 0,1 0,1 0,, Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 3,9 3,9-0,3-0, Avfallsskatt 0,2 0,2-0,1 0, Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,,,, Övriga skatter 0,1 0,2-0,1 0, Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av Fordonsskatt uppgick till 11,2 miljarder kronor och är därmed 0,4 miljarder kronor (1,8 procent) lägre än budgeterat. Fordonsskatten är i stort sett oförändrad jämfört med Trängselskatt uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket överensstämmer med beräkningen i statens budget. Skatt på trafikförsäkringspremier uppgick till 2,9 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än i budgeten Övriga skatter Övriga skatter består av överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam med mera. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 7,1 miljarder kronor, vilket överensstämmer med statens budget Skatt på import Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick de till 5,3 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Inkomsterna är 0,4 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. 22

23 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 1600 Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bland annat restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder. Restförda och övriga skatter uppgick till 4,2 miljarder kronor för, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än budgeterat. Jämfört med 2011 beräknas restförda och övriga skatter ha ökat med 0,5 miljarder kronor. Tabell 11 Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Restförda skatter -6,3-6,3-1,4 0, Övriga skatter, hushåll 3,9 3,8 0,7 0, Övriga skatter, företag -0,7 1,8-1,5 1, Intäkter som förs till fonder 7,3 4,4 1,8 0,6 Summa 4,2 3,7-0,4 2, Avgående poster och periodiseringar 1700 Avgående poster, skatter till EU I inkomsthuvudgrupp 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter Avgående poster, skatter till andra sektorer I inkomsthuvudgrupp 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder. Avgifter till premiepensionssystemet ingår inte i den här inkomsthuvudgruppen utan redovisas istället som en avgående post under inkomsthuvudgruppen Indirekta skatter på arbete. Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 778,5 miljarder kronor. Det är 11,6 miljarder kronor högre än beräknat och 30,6 miljarder kronor högre än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak utgörs av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionssystemet, ålderspensionsavgift) beror avvikelsen mot budget på att lönesumman ökat snabbare än beräknat. Avvikelsen mot föregående år beror på att lönesumman utvecklats positivt. 23

24 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Tabell 12 Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Avgående poster, skatter till EU -6,9-7,2 0,5 0, Avgående poster, skatter till andra sektorer -778,5-747,9-11,6-13, Kommunala inkomstskatter -577,1-552,7-9,1-9, Avgifter till AP-fonder -201,4-195,2-2,5-4, Periodiseringar 7,6 47,7 7,4 46, Uppbördförskjutningar 22,9 32,8 20,0 34, Betalningsförskjutningar -15,3 11,5-13,7 8, Anstånd 0,0 3,4 1,2 2, Periodiseringar I inkomsthuvudgrupp 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig. I statens budget för beräknades periodiseringarna uppgå till 0,2 miljarder kronor. Nu beräknas de uppgå till 7,6 miljarder kronor. Skillnaden är alltså 7,4 miljarder kronor och avser främst uppbördsförskjutningar och betalningsförskjutningar gentemot företag och hushåll. Betalningsförskjutningen består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. 4.2 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster uppgick till totalt miljoner kronor och är därmed sammantaget miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. 24

25 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Tabell 13 Övriga inkomster, sammanfattning SB -SB Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster Bidrag m.m. från EU Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Övriga inkomster Inkomster av statens verksamhet Under inkomsttypen redovisas bland annat rörelseöverskott från statliga affärsverk, från Riksbanken och från statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under inkomsttypen uppgick till miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Inkomsterna av statens verksamhet blev miljoner kronor (11,7 procent) lägre än Att inkomsterna blev lägre beror huvudsakligen på att Inkomster av statens aktier minskade med miljoner kronor (19,6 procent), från miljoner kronor 2011 till miljoner kronor. Tabell 14 Inkomster av statens verksamhet, översikt SB -SB Rörelseöverskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Ränteinkomster Inkomster av statens aktier Offentligrättsliga avgifter Försäljningsinkomster Böter m.m Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av statens verksamhet

26 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2100 Rörelseöverskott Rörelseöverskottet uppgick till miljoner kronor och är i och med det miljoner kronor (42,1 procent) högre än beräknat i statens budget. Årets rörelseöverskott blev miljoner kronor (20,1 procent) högre än Riksbankens inlevererade överskott uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor (44,2 procent) högre än beräknat. Överskottet utgör 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutstidspositioner med mera. Det höga utfallet beror på att 2011 års resultat blev väsentligt högre än beräknat, främst på grund av justeringar för orealiserade vinster eftersom priserna på värdepapper förändrats. Tabell 15 Rörelseöverskott SB -SB 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Riksbankens inlevererade överskott Rörelseöverskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Överskottet av statens fastighetsförvaltning blev 243 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Under blev överskottet av statens fastighetsförvaltning 70 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än Överskottet från Statens fastighetsverk uppgick till 172 miljoner kronor och överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 72 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Statens fastighetsverk består det dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2011 om 26 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för om 146 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Fortifikationsverket består detta av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2011 om 21 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för om 51 miljoner kronor. 26

27 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2300 Ränteinkomster Ränteinkomsterna uppgick till miljoner kronor och är därmed 970 miljoner kronor (14,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Räntor på studielån uppgick till miljoner kronor, vilket är 549 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Räntor på skattekonton m.m. (netto), som sorterar under Övriga ränteinkomster, uppgick till miljoner kronor och är därmed 360 miljoner kronor (17,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Årets ränteinkomster blev 68 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än Tabell 16 Ränteinkomster SB -SB Räntor på näringslån Räntor på studielån Övriga ränteinkomster Ränteinkomster Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor (5,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. De utdelningar som bolagen betalar ut under hänför sig till räkenskapsåret Utbetalda utdelningar under och 2011 redovisas i tabell 17. Utdelningen från LKAB uppgick under till miljoner kronor, vilket är i samma nivå som Bolaget redovisade ett resultat före skatter på miljoner kronor 2011, vilket är en resultatförbättring med 19 procent jämfört med året innan. Det positiva resultatet förklaras i bolagets årsredovisning med historiskt höga järnmalmspriser och en stark efterfrågan på bolagets produkter. Från TeliaSonera uppgick utdelningen till miljoner kronor, vilket är i samma nivå som Koncernen redovisade ett resultat 2011 före skatter på miljoner kronor, vilket är 10,6 procent lägre än Utdelningen från Sveaskog Holding AB uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor högre än Den högre utdelningen förklarar bolaget i sin årsredovisning med att soliditetsmålet ligger på mellan 35 till 40 procent. Soliditeten uppgick under 2011 till 54 procent. 27

28 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Från Vattenfall AB uppgick utdelningen till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än Bolaget redovisade 2011 ett resultat före skatter på miljoner kronor, vilket är 43,5 procent lägre än Utdelningen från Akademiska hus uppgick till miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än Bolaget redovisade 2011 ett resultat före skatter på miljoner kronor, vilket är 11,3 procent högre än

29 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Tabell 17 Aktieutdelning 2011 och 2011 Skillnad Akademiska Hus Apoteket AB Apotek Prod & Lab AB Apoteksgruppen i Sv Holding AB Arbetslivsresurs AB Bostadsgaranti AB Green Cargo Infranord (f.d. Banverket) Kasernen Lernia AB LKAB Metria Nordea Nordiska investeringsbanken Posten Norden AB (Posten AB) Preaktio AB Rymdbolaget SBAB SJ SKD-företagen AB SOS Alarm 4-4 Specialfastigheter AB Statens väg och baninvest AB Sveaskog Holding AB Svensk Bilprovning AB Svensk Exportkredit AB Svenska Geologiska AB Svevia AB (Swedcarrier) Jernhusen AB Swedish Space Corp TeliaSonera Teracom Vasallen Vattenfall AB Vectura Consulting AB Summa

30 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2500 Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till miljoner kronor och är därmed 222 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. De största avvikelserna avser inkomsttitlarna 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor och 2534 Avgifter i Transportstyrelsen. Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna blev miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än väntat. Avgifterna i Transportstyrelsen uppgick till miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än beräknat. Inkomsterna på huvudgruppen blev 174 miljoner kronor (1,7 procent) högre än Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster blev 64 miljoner kronor och är därmed 56 miljoner kronor (46,7 procent) lägre än vad som beräknats statens budget. Avvikelsen beror huvudsakligen på att Jordbruksverket inte haft inkomster från försäljning av offentligt lagrade jordbruksprodukter under. Det beror på att världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter varit höga, vilket innebär att behovet av offentlig lagring varit lågt. Inkomsterna på huvudgruppen blev 196 miljoner kronor (75,3 procent) lägre än Böter m.m. et under inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till miljoner kronor, vilket är 419 miljoner kronor (22,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. et för inkomsttiteln Sanktionsavgifter m.m. blev 308 miljoner kronor, vilket är 337 miljoner kronor (52,2 procent) lägre än väntat. I statens budget beräknades inkomsttiteln Bötesmedel uppgå till miljoner kronor medan utfallet uppgick till 976 miljoner kronor. Inkomsterna av Böter m.m. blev 155 miljoner kronor (11,8 procent) högre än Ökningen beror huvudsakligen på att Sverige under belastades med finansiella korrigeringar för stödåren på grund av brister i den så kallade blockdatabasen, en databas över Sveriges jordbruksmark. Regeringen beslutade att 425 miljoner kronor av korrigeringen skulle belasta anslaget för finansiella korrigeringar på budgetens utgiftssida. Av medlen tillfördes 206 miljoner kronor till inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m. som en inkomst och resterande 219 miljoner tillfördes inkomsttitel 6111 Gårdsstöd som en inkomst. 30

31 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till miljoner kronor under, vilket är 277 miljoner kronor (31,1 procent) högre än beräknat i statens budget och miljoner kronor (68,6 procent) lägre än Minskningen beror huvudsakligen på att utfallet för 2011 innefattade försäljning av frekvensutrymme för användande av radiosändare, främst tillstånd för 4 G. Inkomsterna från försäljningen uppgick till miljoner kronor Inkomster av försåld egendom Under denna inkomsttyp redovisas bland annat inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. et på inkomsttypen uppgick till 322 miljoner kronor, vilket är miljoner kronor (97,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Försäljningsinkomsterna i statens budget antas beräkningstekniskt uppgå till miljoner kronor per år under perioden Inkomsterna blev miljoner kronor (98,6 procent) lägre än Skillnaden beror huvudsakligen på att staten under 2011 genomförde försäljningar av aktier i Nordea och TeliaSonera, vilket genererade inkomster på miljoner kronor respektive miljoner kronor. Tabell 18 Inkomster av försåld egendom SB -SB Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel. et på inkomsttypen uppgick till miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad som beräknats i statens budget och 130 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än Tabell 19 Återbetalning av lån SB -SB Återbetalning av näringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av övriga lån Återbetalning av lån

32 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor (14,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. et för Statliga pensionsavgifter blev miljoner kronor, vilket är miljoner kronor (14,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Kalkylmässiga inkomster blev miljoner kronor (12,3 procent) lägre än Tabell 20 Kalkylmässiga inkomster SB -SB Avskrivningar och amorteringar Avskrivningar på fastigheter Statliga pensionsavgifter Kalkylmässiga inkomster Statliga pensionsavgifter Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till miljoner kronor under. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till miljoner kronor och administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 187 miljoner kronor. Tabell 21 Statliga pensionsavgifter SB -SB 2011 Statlig tjänstepensionering Särskild löneskatt på pensionskostnader Statlig grupplivförsäkring Premieskatt, gruppliv Statlig personskadeförsäkring 9 9 Avdrag för administrationskostnader Administration, personskadeförsäkring Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom 32

33 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt, 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inkomsterna uppgick till miljoner kronor och är därmed miljoner kronor (24,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2011 blev bidragen från EU miljoner kronor (20,7 procent) lägre. Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till miljoner kronor, vilket är 814 miljoner kronor lägre än budgeterat. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 576 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket främst beror på att stödmyndigheterna (Jordbruksverket med flera) under fokuserat mer på att besluta om nya stöd än att fatta beslut om utbetalningar till pågående projekt. Anledningen är bland annat att 2013 är det sista året för beslut om nya stöd inom nuvarande programperiod. Större delen av utbetalningarna kommer att ske då stödberättigade projekt slutredovisas under 2014 och Gårdsstödet blev 138 miljoner kronor högre än budget. Sverige belastades med finansiella korrigeringar under avseende stödåren på grund av brister i den så kallade blockdatabasen, en databas över Sveriges jordbruksmark. Regeringen beslutade att 425 miljoner kronor av korrigeringen skulle belasta anslaget för finansiella korrigeringar på budgetens utgiftssida. Av dessa medel tillfördes 206 miljoner kronor inkomsttitel 2714 Sanktioneringsavgifter m.m. som en inkomst och resterande 219 miljoner tillfördes inkomsttitel 6111 Gårdsstöd som en inkomst, som alltså blev högre än budgeterat. Inkomsterna för 6113 Övriga interventioner blev 151 miljoner kronor, vilket är 329 miljoner kronor lägre än i budgeten. Orsaken är främst att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser. Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 252 miljoner kronor lägre än i statens budget. Det lägre utfallet beror på negativa kursdifferenser till följd av kronans förstärkning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalat ut i förskott i kronor till bidragsmottagarna, både rekvireras och betalas ut i euro från EU:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden blev 388 miljoner kronor respektive miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Orsaken till de lägre utfallen är framför allt att rekvirerade medel inte utbetalats innan årets slut. Jämfört med 2011 minskade därför även inkomsterna från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden minskade med 842 miljoner kronor respektive miljoner kronor. 33