ESV 2006:9. Inkomstliggaren ISSN ISBN

Transkript

1 ESV 2006:9 Inkomstliggaren 2006 ISSN ISBN

2 Inkomstliggaren 2006 På regeringens uppdrag gör ESV årligen den så kallade Inkomstliggaren. Denna innehåller en beskrivning av statsbudgetens inkomster. För varje inkomsttitel anges vilka myndigheter som uppbär och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. Om en inkomsttitel har undertitlar anges vilka myndigheter som redovisar inkomster på dessa. Vidare anges de författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Från och med 2006 införs en ny struktur ny struktur på statsbudgetens inkomstsida. I den nya strukturen tillämpas periodiserad redovisning av skatterna. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår de avser, dvs. det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum. Inkomstliggaren inleds med en kort beskrivning av den nya strukturen följt av en beskrivning av skattekontosystemet. Denna inkomstliggare gäller för budgetåret 2006 och avser förhållandena per den 1 januari Inkomstliggaren uppdateras i början av respektive år. I informationssystemet Hermes under Statsredovisning, Konverteringstabeller, Anslag/inkomsttitlar uppdateras behörighet att redovisa på inkomsttitel/undertitel löpande. I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de infördes eller eventuellt upphörde. Inkomstliggaren har givits ut sedan Årets utgåva har tagits fram av avdelningarna Analys och prognoser och Statsredovisning på Ekonomistyrningsverket under ledning av Anders Bergdahl. Inkomstliggaren utgör en integrerad del i arbetet med prognoser och redovisning av statsbudgetens inkomster. Underlag till Inkomstliggaren har huvudsakligen samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. Ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation. Förslag och synpunkter på Inkomstliggarens innehåll och utformning samt information om eventuella upptäckta fel tas tacksamt emot via e-post till prognos@esv.se. Stockholm den 21 februari 2006 Yvonne Gustafsson Generaldirektör 2(284)

3 Innehåll Innehåll...3 Ny struktur på budgetens inkomstsida från övergång till periodiserad redovisning av skatter Skattekontosystemet Skatter m.m Direkta skatter på arbete Inkomstskatter Statlig inkomstskatt Kommunal inkomstskatt Allmän pensionsavgift Allmän pensionsavgift Artistskatt Artistskatt Skattereduktioner Allmän pensionsavgift Fackföreningsavgift Arbetslöshetskassa Fastighetsskatt Förmögenhetsskatt Miljöåtgärder Reparation och ombyggnad Glesbygd Bredband Sjöinkomst Stormskador Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Arbetsskadeavgift Ålderspensionsavgift Efterlevandepensionsavgift Arbetsmarknadsavgift Allmän löneavgift Ofördelade avgifter Nedsatta avgifter Egenavgifter Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Arbetsskadeavgift Ålderspensionsavgift, netto Efterlevandepensionsavgift Arbetsmarknadsavgift Allmän löneavgift (284)

4 1248 Ofördelade avgifter Särskild löneskatt Pensionskostnader företag Pensionskostnader, staten Förvärvsinkomster Egenföretagare Övrigt Nedsättningar Sjöfartsstöd Arbetsgivareavgifter Egenavgifter, generell nedsättning Egenavgifter, regional nedsättning Tjänstegruppliv Tjänstegruppliv Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll Skatt på kapital och 1312 Skattereduktion kapital Expansionsmedelsskatt Skattereduktion riskkapital Skatt på företagsvinster Skatt på företagsvinster Skattereduktioner Kupongskatt Kupongskatt Avkastningsskatt Avkastningsskatt hushåll Avkastningsskatt företag Individuellt pensionssparande Fastighetsskatt Fastighetsskatt hushåll och 1352 Fastighetsskatt företag Stämpelskatt Stämpelskatt Förmögenhetsskatt Förmögenhetsskatt hushåll Förmögenhetsskatt företag Arvs- och gåvoskatt Arvsskatt Gåvoskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt Mervärdesskatt Skattelättnad för vissa byggtjänster Skatt på alkohol och tobak Skatt på tobak (284)

5 1422 Skatt på etylalkohol Skatt på vin Skatt på mellanklassprodukter Skatt på öl Privatinförsel av alkohol och tobak Skatt på energi och miljö Energiskatt Skatt på elektrisk kraft Energiskatt bensin Energiskatt oljeprodukter Energiskatt övrigt Koldioxidskatt Koldioxidskatt bensin Koldioxidskatt oljeprodukter Koldioxidskatt övrigt Övriga skatter på energi och miljö Svavelskatt Skatt på råtallolja Särskild skatt mot försurning Skatt på bekämpningsmedel och gödsel Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Avfallsskatt Avgifter till Kemikalieinspektionen Övriga skatter Skatt på vägtrafik Fordonsskatt Vägavgifter Trängselskatt Övriga skatter Systembolaget AB:s överskott Inlevererat överskott från AB Svenska Spel Skatt på spel Lotteriskatt Lotteriavgifter Skatt på annonser och reklam Koncessionsavgifter på televisionens område Lokalradioavgifter Avgifter till Granskningsnämnden Avgifter för telekommunikation Försäljningsskatt på motorfordon Skatt på import Tullmedel Jordbrukstullar och sockeravgifter Restförda och övriga skatter Restförda skatter Restförda skatter, hushåll (284)

6 1612 Restförda skatter, företag Övriga skatter, hushåll Omprövningar aktuellt taxeringsår Omprövningar äldre taxeringsår Anstånd Övriga skatter Skattetillägg Förseningsavgifter Övriga skatter företag Omprövningar aktuellt taxeringsår Omprövningar äldre taxeringsår Anstånd Övriga skatter Skattetillägg Förseningsavgifter Intäkter som förs till fonder Insättningsgarantiavgifter Avgifter till Kärnavfallsfonden Bilskrotningsavgifter Batteriavgifter Kväveoxidavgifter Avgår EU-skatter EU-skatter Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter Avgifter till AP-fonder Avgifter till premiepensionssystemet Tillkommande inkomster EU-skatter Momsbaserad EU-avgift Tullmedel Jordbrukstullar och sockeravgifter Kommunala utjämningsavgifter Utjämningsavgift för LSS-kostnader Särskild sjukförsäkringsavgift Särskild sjukförsäkringsavgift Avräkningar Intäkter som förs till fonder Intäkter som förs till fonder Kompensation för mervärdesskatt Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter Kompensation för mervärdesskatt, kommuner Stöd som ges via krediteringar på skattekonto Anställningsstöd Stöd till utbildningsvikariat (284)

7 1833 Stöd till investeringar i källsorteringslokaler Stöd till bredbandsinstallation Stöd till reparation och ombyggnad offentliga lokaler Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Stöd till anställning av långtidssjukskrivna Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg Stöd för konvertering från direktverkande el Stöd för konvertering från oljeuppvärmning Periodiseringar Uppbördsförskjutningar Uppbördsförskjutningar Betalningsförskjutningar Kommuner och landsting Ålderspensionssystemet Företag och hushåll Kyrkosamfund Anstånd Anstånd Inkomster av statens verksamhet Rörelseöverskott Affärsverkens inlevererade överskott Luftfartsverkets inlevererade överskott Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt Sjöfartsverkets inlevererade överskott Övriga myndigheters inlevererade överskott Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Riksbankens inlevererade överskott Riksbankens inlevererade överskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Överskott av fastighetsförvaltning Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning Ränteinkomster , 2320 Räntor på näringslån Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen Ränteinkomster på vattenkraftslån Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån Ränteinkomster på lokaliseringslån Räntor på studielån Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande Ränteinkomster på allmänna studielån (284)

8 2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter Övriga ränteinkomster Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering Räntor på intressemedel Övriga ränteinkomster Räntor på skattekonton m.m., netto Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier Offentligrättsliga avgifter Expeditions- och ansökningsavgifter Avgifter för granskning av filmer och videogram Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning Avgifter vid Bergsstaten Avgifter vid Patent- och registreringsväsendet Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register Avgifter vid kronofogdemyndigheterna Avgifter för körkort och motorfordon Avgifter för statliga garantier Miljöskyddsavgifter Täktavgift Avgifter vid Tullverket Patientavgifter vid tandläkarutbildningen Avgifter vid Folkhälsoinstitutet Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Avgifter från kärnkraftverken Övriga offentligrättsliga avgifter Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret Avgifter för årlig revision Avgifter för etikprövning av forskning Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Försäljningsinkomster Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter Utförsäljning av beredskapslager Offentlig lagring, försäljningsintäkter Böter m.m Restavgifter och dröjsmålsavgifter Bötesmedel Vattenföroreningsavgift m.m Sanktionsavgifter m.m Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom (284)

9 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av försåld egendom Inkomster av statens gruvegendom Övriga inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Återbetalning av näringslån Återbetalning av jordbrukslån Återbetalning av lån till fiskerinäringen Återbetalning av övriga näringslån Återbetalning av vattenkraftslån Återbetalning av lån avseende såddfinansiering Återbetalning av skogsväglån Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier Återbetalning av lokaliseringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av statens lån för universitetsstudier Återbetalning av allmänna studielån Återbetalning av studiemedel Återbetalning av övriga lån Återbetalning av utgivna startlån och bidrag Återbetalning från Portugalfonden Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor Återbetalning av övriga lån Kalkylmässiga inkomster Avskrivningar och amorteringar Affärsverkens avskrivningar och amorteringar Avskrivningar på fastigheter Amortering på statskapital Uppdragsmyndigheters komplementkostnader Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader Statliga pensionsavgifter Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU Bidrag från EG:s jordbruksfond Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Gårdsstöd Kompletterande åtgärder perioden (284)

10 6113 Övrig intervention Exportbidrag Djurbidrag Offentlig lagring Miljö- och strukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden Bidrag från EG:s fiskefond Bidrag från EG:s fiskefond perioden Bidrag från EG:s fiskefond perioden Bidrag från EG:s regionalfond Bidrag från EG:s regionalfond perioden Bidrag från EG:s regionalfond perioden Bidrag från EG:s socialfond Bidrag från EG:s socialfond perioden Bidrag från EG:s socialfond perioden Bidrag till transeuropeiska nätverk Bidrag till transeuropeiska nätverk Övriga bidrag från EG Övriga bidrag från EG Löpande redovisade skatter m.m Skatt på inkomst Fysiska personers inkomstskatt Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Beskattning av tjänstegruppliv Ofördelbara inkomstskatter Ofördelbara inkomstskatter Övriga inkomstskatter Kupongskatt Lotteriskatt Socialavgifter och löneskatter Efterlevandepensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Ålderspensionsavgift, netto Arbetsskadeavgift Arbetsmarknadsavgift Allmän pensionsavgift, netto Allmän löneavgift (284)

11 9291 Särskild löneskatt Särskild sjukförsäkringsavgift Avräkning av socialavgifter Skatt på egendom Skatt på fast egendom Fastighetsskatt Förmögenhetsskatt Fysiska personers förmögenhetsskatt Juridiska personers förmögenhetsskatt Arvsskatt och gåvoskatt Arvsskatt Gåvoskatt Övrig skatt på egendom Stämpelskatt Skatt på varor och tjänster Allmänna försäljningsskatter Mervärdesskatt, netto , 9430 Skatt på specifika varor Försäljningsskatt på motorfordon Tobaksskatt Alkoholskatt Energiskatt Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk Avgifter för Kemikalieinspektionen Särskild skatt mot försurning Skatt på avfall Skatt på bekämpnings- och gödselmedel Systembolaget AB:s överskott Skatt på tjänster Skatt på annonser och reklam Avgifter för telekommunikation Skatt på spel Lotteriavgifter Inlevererat överskott från AB Svenska Spel Koncessionsavgift på televisionens område Lokalradioavgifter Avgifter till Granskningsnämnden Skatt på vägtrafik Fordonsskatt Vägavgifter Trängselskatt Skatt på import m.m Tullmedel Övriga skatter m.m. på import Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter (284)

12 9480 Övriga skatter på varor och tjänster Övriga skatter på varor och tjänster Kompensation för mervärdesskatt Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting Utjämningsavgift för LSS-kostnader Betalningsdifferenser, skattekonto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av restföring Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt Uppbördsförluster, netto, räntor m.m Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, ofördelade, månatliga betalningsdifferenser Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna Indrivna medel, kronofogdemyndigheterna Stöd, krediteringar på skattekonto Omföring till Nedsättning av skatter Nedsättning, anställningsstöd Nedsättning, investeringar i källsorteringslokaler Nedsättning, bredbandsinstallation Nedsättning, stöd till sjöfart Nedsättning, reparation och ombyggnad offentliga lokaler Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Nedsättning, stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg Nedsättning, stöd till utbildningsvikariat Nedsättning, stöd för konvertering från direktverkande el Nedsättning, stöd för konvertering från oljeuppvärmning Skattetillägg och förseningsavgifter Skattetillägg Skattetillägg Förseningsavgifter Förseningsavgifter Specifikation av statsbudgetens inkomster Förändringar av inkomsttitlar Förändringar av inkomsttitlar från och med budgetåret Förändringar av inkomsttitlar mellan budgetåren 1980/81 till (284)

13 Ny struktur på budgetens inkomstsida från övergång till periodiserad redovisning av skatter Fram till 2005 har statsbudgetens inkomster i huvudsak redovisats kassamässigt, vilket för skatter innebär att inkomsterna redovisas vid det tillfälle de debiteras. 1 Dessa redovisningsprinciper har dock vissa nackdelar. I och med att inkomsterna inte kopplas till rätt inkomstår, det vill säga det år inkomsterna genereras, består årets skatteinkomster delvis av skatter som är hänförliga till andra inkomstår. Detta gör att inkomstutvecklingen är svår att analysera. I den nya strukturen tillämpas periodiserad redovisning av skatterna. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår de avser, dvs. det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skillnaderna mellan statens kassamässiga och periodiserade skatter är ofta stora. Av naturliga skäl är periodiseringseffekterna störst för skatter som uppbärs preliminärt och fastställs vid den årliga taxeringen. För skatter där uppbörden sker varje månad är skillnaderna mellan de olika redovisningssätten däremot små. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter erhålls en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år. I syfte att nå jämförbarhet med nationalräkenskapernas (NR) redovisning av skatter redovisas skatteintäkterna för hela den offentliga sektorn och för de olika delsektorerna (staten, kommunerna, ålderspensionssystemet) samt för EU. Dessutom flyttas nio inkomsttitlar från inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet till inkomsttyp 1000 Skatter m.m. eftersom dessa i NR klassificeras som skatter. Därtill flyttas Systembolagets inlevererade överskott, som hittills redovisats under inkomsttitel 2411 Inkomster av statens aktier, till den nya inkomsttypen 1000 Skatter m.m. För inkomsttyperna 3000 till 6000 görs inga förändringar. Rent praktiskt innebär förändringen att hela inkomsttyp 1000 Skatter m.m. görs om med nya titelnummer och en högre detaljeringsgrad för de intäktsmässiga skatterna. Dessutom tillförs en inkomsthuvudgrupp (1900 Periodiseringar) där uppbörds- och betalningsförskjutningar bokförs så att redovisningen av summan av skatterna totalt sett alltjämt blir kassamässig. 1 Skatterna redovisas med den hittillsvarande lösningen på totalnivå helt kassamässigt men på respektive inkomsttitel när de debiteras. På en särskild differenspost, betalningsdifferensen, samlas skillnaden mellan betalade och debiterade skatter. Detta gör inkomsterna på totalnivå helt kassamässiga. 13(284)

14 2005 års struktur 2006 års struktur Inkomsttyp 1000 Skatter m.m. Totalt 61 inkomsttitlar som huvudsakligen visar debiterade skatter, i några fall kassamässiga, i några fall omförda intäkter två år efter intäktsåret. Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Ny Inkomsttyp 1000 Skatter m.m. Totalt 140 inkomsttitlar som visar intäkter samt 6 inkomsttitlar med periodiseringposter. Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet 10 inkomster flyttar från gruppen till nya 1000-gruppen. Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag från EU Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag från EU Summa = Totala inkomster Summa = Totala inkomster Inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter m.m. Samma som tidigare 1000-gruppen med första siffran utbytt till en nia. Nollställs i samband med bokslut då skatterna sorteras till rätt år i nya 1000-gruppen. Den löpande bokföringen av skatter kommer att fortsätta som vanligt mot hittillsvarande inkomsttitlar inom inkomsttyp 1000, som namnändras till 9000 Löpande redovisade skatter m.m. Det innebär exempelvis att de inkomster som hittills redovisats på inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt, från år 2006 kommer att redovisas på inkomsttitel Den månatliga uppföljningen av skatterna görs via den löpande bokföringen i nya 9000-gruppen. I samband med årsbokslut nollställs 9000-gruppen när inkomsterna periodiseras och bokförs i den nya 1000-gruppen. En konsekvens av förslaget är att statsbudgetens utfall på inkomsttitelnivå, dvs. de till det aktuella året slutligt hänförbara skatterna, inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda skatterna för fysiska och juridiska personer. Årsutfallet för de månatligt uppburna skatterna (arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter) blir i princip kända en månad senare än med nuvarande redovisning. På total nivå kommer dock statsbudgetens inkomster (kassamässigt) att vara kända och kunna fastställas vid samma tidpunkt som för närvarande. 14(284)

15 Skattekontosystemet Från och med inkomståret 1998 gäller skattebetalningslagen (SFS 1997:483). Syftet med införandet av skattekontosystemet var att göra det enklare och enhetligare framför allt för arbetsgivare och företagare att betala skatter och avgifter samt att också underlätta hanteringen hos skattemyndigheterna. Lagen omfattade från början inkomstskatt, socialavgifter och mervärdesskatt. Arvs- och gåvoskatt inlemmades i systemet från och med hösten Punktskatter inlemmades från och med Fr.o.m. april 2005 debiteras också särskild sjukförsäkringsavgift på skattekontot. Varje skattskyldig får ett så kallat skattekonto, hos Skatteverket. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på kontot varje månad, till exempel arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter som den skattskyldige redovisat. För fysiska personer som endast har anställningsinkomster avstäms skattekontot i regel endast en gång per år, nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes avräkningsordning, det vill säga de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss skatt eller avgift. I det gamla systemet avsåg varje inbetalning en viss skatt eller avgift. I det nya systemet går det inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot. Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen. Skattedeklarationen skall lämnas till Skatteverket och betalningen skall finnas på Skatteverkets konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de flesta. Skattskyldiga som endast redovisar innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter samt de med en mervärdesskattepliktig årsomsättning på högst 40 miljoner kronor har förfallodag den 12. Mervärdesskatten förfaller till betalning andra månaden efter den månad redovisningen avser. Det innebär således att mervärdesskatten på försäljningen i januari månad skall betalas senast den 12 mars. Den 12 betalas även F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter avseende närmast föregående månad. För skattskyldiga med en skattepliktig årsomsättning på lägst 40 miljoner kronor gäller den 12 och den 26 i månaden efter redovisningsperioden som förfallodagar. F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter skall betalas den 12. Däremot skall mervärdesskatt betalas redan den 26 avseende föregående månad. 15(284)

16 Förfallodagar i skattekontosystemet (Vissa undantag gäller i januari och augusti) Underlag mervärdesskatt mindre än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Underlag mervärdesskatt större än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: Betalning av: F-skatt F-skatt Innehållen A-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad avser månaden före redovisningsmånad Mervärdesskatt den 26 i månaden Betalning av: avser månaden två månader före Mervärdesskatt redovisningsmånad avser månaden före redovisningsmånad Skattedeklaration Skattedeklaration Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut samt från och med 2003 också överskott vid återbetalning av punktskatter. Övriga överskott står kvar på kontot och återbetalas efter begäran av kontoinnehavaren. Visar kontot underskott får kontohavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och kostnadsränta på tre nivåer. Redovisningen på statsbudgeten Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift, mervärdesskatt och punktskatter. I systemet före 1998 redovisades dessa inkomsttitlar kassamässigt på statsbudgeten, vilket innebär att det var det faktiska inflödet under en månad som redovisades oberoende av hur mycket som borde betalats, det vill säga vad som angivits på respektive deklaration för månaden. I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive inkomsttitel. I stället redovisas debiterade belopp på de aktuella inkomsttitlarna, det vill säga den preliminärt debiterade F-skatten samt innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter enligt skattedeklarationen. Eftersom alla betalningar avseende skattekontouppbörden löpande redovisas eftersom man inte kan avgöra vad de avser preliminärt ofördelade mot statsbudgeten mot en speciell inkomsthuvudgrupp 9600 kallad Betalningsdifferenser, skattekonto och omföring till de riktiga titlarna görs med debiterade belopp, kommer summan av betalningsdifferenserna att visa skillnaden mellan betalda och debiterade skatter under året. Från och med taxeringsåret 2004 förs debiteringen av slutlig skatt att betala upp på skattekontot först den dag då skatten förfaller till betalning. Detta får till följd att det inte längre redovisas några kontounderskott avseende slutlig skatt under tiden från slutavräkningen till förfallodagen. Under denna 16(284)

17 huvudgrupp finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det kassamässiga utfallet för de inkomsttitlar som redovisas enligt skattekontoprincipen blir lika med debiterade belopp plus saldot på inkomsttitelgruppen betalningsdifferenser. Det är emellertid inte detsamma som det kassamässiga utfallet per inkomsttitel enligt det tidigare systemet, vilket beror på att en betalning inte kan knytas till en viss skatt eller avgift. Per inkomsttitel är det således i princip inte möjligt att jämföra utfall för år före skattekontosystemets införande med utfall för år efter skattekontosystemets införande. Däremot är det möjligt att göra motsvarande jämförelse för hela inkomsttypen 9000 löpande redovisade skatter m.m. Under inkomsthuvudgruppen 9600 finns ett antal inkomsttitlar för fördelning av betalningsdifferenserna på olika slag av differenser. Löpande under året redovisas differenserna under gruppen 9690 varifrån de sedan i samband med räkenskapsårets avslutning fördelas på följande tre rubriker: Anstånd gällande anstånd på bokslutsdagen. Uppbördsförlust restförda belopp minskat med redovisade betalningar genom kronofogdemyndigheten (KFM). Uppbördsförluster beräknas per skattskyldig och fördelas proportionellt i förhållande till debiterade belopp per skatteslag fördelade på följande undertitlar: fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och räntor m.m. Övriga betalningsdifferenser består dels av kontoöverskott, antingen på grund av att belopp att återfå inte hunnit betalas ut eller på grund av så kallade kompletteringsbetalningar, dels av ännu ej restförda kontounderskott. Under första halvåret och fram till de tidpunkter då slutlig skatt avräknas i augusti och september överväger vanligen kontoöverskotten på grund av kompletteringsinbetalningar. Efter den sista avräkningen av slutlig skatt i december månad kan kontounderskotten överväga eftersom förfallodagen för slutlig skatt att betala infaller först kommande år. Skattekontosystemet trädde i kraft inkomståret 1998 vilket innebär att de första skattedeklarationer som registreras på skattekontot är de som inkommit till skattemyndigheten i februari 1998 avseende skatter och avgifter för januari månad. Därmed redovisas från och med denna tidpunkt debiterade skatter och avgifter på berörda inkomsttitlar samt betalningsdifferens på inkomsthuvudgrupp Detta innebär att de preliminära skatter och avgifter som hör till inkomståret 1998 redovisas på statsbudgeten enligt skattekontosystemet. Samtidigt redovisas influtna skatter och avgifter som avser inkomstår före 1998 enligt tidigare regler. Skattekontosystemet visar ackumulerad ställning, medan statsbudgeten visar årets förändring av betalningsdifferensen. Efter det att årets löpande transaktioner avslutas, nollställs, från och med 2006, hela inkomsttypen 9000 varefter summa skatter överförs till inkomsttyp 1000 Skatter m.m. där skatterna redovisas hänförda till det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum dvs. i periodiserade termer. 17(284)

18 1000 Skatter m.m. Inkomsterna under denna inkomsttyp avser för respektive titel periodiserade skatteinkomster, dvs. skatter hänförda till det år de avser. Genom justeringsposterna i inkomstgrupperna 1700 till och med 1900 erhålls för hela inkomsttyp 1000 betalda skatter i enlighet med budgetlagens bestämmelser om att skatteinkomsterna skall avräknas mot inkomsttitlar det år då betalningen erhålls. Inkomsterna under inkomsttyp 1000 redovisas på statsbudgeten endast i samband med budgetårets avslutning. Löpande redovisas skatterna under inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m. Under varje inkomsttitel eller grupp av titlar har beskrivningar strukturerats huvudsakligen med rubrikerna Skattebas, Skattesats och Periodisering. Under rubriken Skattebas beskrivs huvudsakligen vad som beskattas och vem som är skattskyldig. Under rubriken Skattesats beskrivs översiktligt hur skatten beräknas. Under rubriken Periodisering redovisas till vilken tidsrymd skatten är hänförlig samt hur den redovisas löpande. I de fall prognoser redovisas på inkomsttitlar, dvs. innan det slutliga utfallet för ett visst år finns tillgängligt, beskrivs hur dessa görs och vilket underlag de bygger på Direkta skatter på arbete Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av Ekonomistyrningsverket genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de direkta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen kopplas till inkomsthuvudgruppen 9100 där motsvarande skatter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar, uppbördsförskjutningar och uppbördsförluster. Direkta skatter på arbete består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, artistskatt och skattereduktioner Inkomstskatter Skattebas Underlaget för inkomstskatterna är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den består av summan av inkomst av tjänst (lön och socialförsäkringsersättningar inklusive pension) och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. För inkomståret 2006 är grundavdraget kronor för taxerade förvärvsinkomster upp till kronor. För inkomster mellan kronor och kronor trappas grundavdraget upp med 20 procent av inkomstökningen. För inkomster mellan och kronor är grundavdraget kronor. För inkomster däröver trappas grundavdraget ned med 10 procent av inkomstökningen. För taxerade förvärvsinkomster som överstiger kronor är grundavdraget kronor. Periodisering På inkomsttitlarna redovisas den statliga respektive kommunala inkomstskatt som avser ett visst inkomstår. Inkomstskatten uppbärs preliminärt tillsammans med bland annat 18(284)

19 fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och allmän pensionsavgift och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på uppgifter om skatteunderlagets storlek från senast kända taxering som skrivs fram till aktuellt inkomstår med beräknad utveckling av skatteunderlagets delar, bland annat utifrån Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. Slutligen beräknas skatten med de regler som gäller för det aktuella inkomståret Statlig inkomstskatt Skattesatser Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2006 uppgår till kronor samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2006 uppgår till kronor. Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229; senast ändrad 2005:1171). Förordning (2002:836; senast ändrad 2003:881) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2004 års taxering. Förordning (2003:881) om skiktgränser vid statlig inkomstskatt vid 2005 års taxering i vissa fall. Lag (1999:1230; senast ändrad 2004:791) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2001:1227;senast ändrad 2005:1175) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (2001:1244; senast ändrad 2005:653) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2003:490; senast ändrad 2003:744) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m. Lag (1991:586, senast ändrad 2004:1140) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förordning (2005:650) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Förordning (2005:795) om inkomstbasbelopp för Kommunal inkomstskatt Skattesatser Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kronor eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika kommuner. Inkomståret 2006 uppgår skattesatsen (exklusive kyrkoavgiften) till i genomsnitt 31,60 procent. 19(284)

20 Kommunala skatter Lag (1965:269; senast ändrad 2004:774) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Lag (2001:1227; senast ändrad 2005:1175) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lag (2002:835; senast ändrad 2004:775) om ändring i kommunallagen (1991:900). Förordning (2001:1244; senast ändrad 2005:653) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2005:1140). Lag (2001:181; senast ändrad 2005:394) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2005:1114). Lag (1999:1230; senast ändrad 2004:791) om ikraftträdande av inkomstskattelagen. Förordning (2001:588; senast ändrad 2005:394) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Allmän pensionsavgift 1121 Allmän pensionsavgift Skattebas Underlaget för den allmänna pensionsavgiften utgörs av pensionsgrundade ersättningar d.v.s. löneersättningar, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning samt inkomst av näringsverksamhet. Avgift ska inte beräknas på inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet. Den allmänna pensionsavgiften delfinansierar ålderspensionen. Skattesats Avgiften uppgår till 7,00 procent av underlaget för inkomståret Periodisering På inkomsttiteln redovisas den allmänna pensionsavgift som avser ett visst inkomstår. Pensionsavgiften uppbärs preliminärt tillsammans med inkomstskatten och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos. Den baseras på uppgifter om skatteunderlagets storlek från senast kända taxering som skrivs fram till aktuellt inkomstår med hjälp av med beräknad utveckling av skatteunderlaget delar, bland annat utifrån Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. Slutligen beräknas pensionsavgiften med de regler som gäller för det aktuella inkomståret. Lag (1994:1744; senast ändrad 2003:712) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2004:938) om omföring av allmän pensionsavgift. 20(284)

21 Förordning (2005:6505) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Artistskatt 1131 Artistskatt Skattebas På denna inkomsttitel redovisas både Artistskatt och pendlarskatt. Från den 1 januari 1993 skall utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet erlägga särskild inkomstskatt i Sverige. Skatt skall utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Sverige har ingått avtal med Danmark för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet mellan de båda länderna. Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Nettot av inkomstskatt från och till Danmark redovisas på denna inkomsttitel. Skattesats Artistskatten är 15 procent av den skattepliktiga inkomsten. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas dels inkomsterna från artistskatt som redovisas från januari till december på inkomsttitel 9131 Ofördelbara inkomstskatter. Dessutom redovisas på denna inkomsttitel nettot av den inkomstskatt som betalas till eller från Danmark (pendlaskatt) och som redovisas på inkomsttitel 9131, Ofördelbara inkomstskatter mellan januari och december. Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Skattereduktioner Samtliga skattereduktioner avser ett visst inkomstår. De beslutas i samband med taxeringen och utfall finns därför först i december året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognoser på inkomsttitlarna. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ingår i uppbörden och redovisas löpande tillsammans med inkomstskatten på inkomsttitel Allmän pensionsavgift Skattebas 21(284)

22 Den som betalar allmän pensionsavgift är berättigad till skattereduktion för avgiften. Skattesats Skattereduktion medges för hela avgiften. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som grundar sig på utvecklingen av hushållens förväntade inkomster, bland annat enligt Konjunkturinstitutet. Inkomstskattelag (1999:1229, senast ändrad 2005:1171) Fackföreningsavgift Skattebas Den som betalar fackföreningsavgift är berättigad till skattereduktion för avgiften. Skattereduktion för fackföreningsavgift medges i syfte att likställa villkoren för medlemskap i en arbetsgivarorganisation respektive en arbetstagarorganisation. Skattesats Skattereduktionen uppgår till 25 procent av den årliga fackföreningsavgiften. Den sammanlagda avgiften måste vara minst 400 kronor. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Inkomstskattelagen (1999:1229, senast ändrad 2005:1171) Arbetslöshetskassa Skattebas Den som betalar avgift till arbetslöshetskassa är berättigad till skattereduktion för avgiften. Skattesats Skattereduktionen uppgår till 40 procent av årsavgiften. 22(284)

23 Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Inkomstskattelagen (1999:1229, senast ändrad 2005:1171) Fastighetsskatt Skattebas Skattereduktion mot inkomst medges fysisk person som betalar fastighetsskatt. Den så kallade begränsningsregeln syftar till att hushåll med låga eller normala inkomster inte ska behöva betala mer än en viss andel av hushållsinkomsten i fastighetsskatt för permanentbostaden. Skattereduktionen görs för hushåll med inkomster upp till kronor. Inkomstunderlaget utgörs av hushållets förvärvsinkomster, hushållets kapitalinkomster samt 15 procent av hushållets beskattningsbara förmögenhet minskad med den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 3 miljoner kr. Bara den som ägt och varit bosatt i fastigheten hela året före taxeringsåret kan få skattereduktion. Reduktionen beräknas som skillnaden mellan fastighetsskatten och inkomsten multiplicerad med en viss procentsats. Skattesats För inkomståret 2006 är procentsatsen 4 procent. Reduktion medges ej för den del av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kr, vilket motsvarar en fastighetsskatt på kronor. Fastighetsskatten kan bli lägst 2800 kr. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Lag (2001:906, senast ändrad 2006:4 ) om skattereduktion för fastighetsskatt Förmögenhetsskatt Skattebas Skattereduktion för förmögenhetsskatt medges om den skattskyldige får skattereduktion för fastighetsskatt eller sambeskattas för förmögenhet med någon som får skattereduktion för 23(284)

24 fastighetsskatt. Dessa fastighetsägare kan få skattereduktion för den del av förmögenhetsskatten som hör till bostadsfastigheten. Skattesats Skattereduktion för förmögenhetsskatt ges i förhållande till den skattereduktion som ges för fastighetsskatten. Reduktionen beräknas som fastighetens del av förmögenhetsskatten multiplicerad med fastighetsskattereduktionens andel av fastighetsskatten. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Lag (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt Miljöåtgärder Skattebas Skattereduktion medges för installation av biobränsleeldat uppvärmningssystem vid byggnation av nytt småhus och för installation av energieffektiva fönster i småhus (gäller inte nybyggnation). Installationen måste göras mellan den 1 januari 2004 och den 31 december Skattesats Skattereduktion för biobränsleeldat uppvärmningssystem medges med högst kronor och skattereduktion för installation av energieffektiva fönster medges med högst kronor. Utgiften för den enskilda installationen måste överstiga kronor. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Lag (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer Reparation och ombyggnad Skattebas 24(284)

25 Skattereduktion medges för reparation, om- eller tillbyggnad av villa, radhus, fritidshus, bostadsrätt och hyreshus med bostäder under tiden den 15 april 2004 till och med den 30 juni Den anlitade måste inneha F-skattesedel. Skattesats Skattereduktionen är 30 procent av arbetskostnaden. Arbetskostnaden måste vara minst kronor och skattereduktion medges upp till kronor för småhus och kronor för bostadsrätt. Lag (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus Glesbygd Regeringen föreslog i februari 2006 i en lagrådsremiss att boende i Norrlands inland, västra Dalarna och nordligaste Värmland (stödområde A) ska få skattelättnader genom ett förhöjt grundavdrag med 2500 kronor. Taxeringsåret 2007 föreslås höjning bli 5000 kronor. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering Bredband Skattebas Skattereduktion medges fastighetsägare och näringsidkare (fysiska personer) för installation av bredband i småhus eller hyreshus. Underlaget omfattar utgifter för material och arbete som utförts av någon som innehar F-skattsedel. Installationen skall ha tagits i bruk under perioden den 1 januari 2001 till och med den 31 december 2006 för att skattereduktion ska medges. Skattesats För den del av underlaget som överstiger kronor medges skattereduktion om 50 procent. Skattereduktionen får uppgå till högst kronor. I fråga om hyreshus gäller beloppen per bostad eller lokal som anslutits. Lag (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation Sjöinkomst Skattebas Skattereduktion medges för sjöinkomst, dvs. inkomst ombord på svenskt handelsfartyg som av Skatteverket klassificerats till närfart eller fjärrfart. 25(284)