Rapport Statsbudgetens utfall :9

Transkript

1 Rapport Statsbudgetens utfall 2010:9

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från Word-format kan tillhandahållas via Publikationsservice. För statligt anställda är ESV:s publikationer kostnadsfria, övriga debiteras. Datum: Dnr: /2010 ESV-nr: 2010:9 Copyright: ESV Rapportansvarig: Eva Engberg och Jonas Larsson

3 Förord Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) överlämnar årligen Statsbudgetens utfall till regeringen omkring den 15 mars. Till grund för redovisningen ligger statsredovisningen med uppgifter från riksdagen, regeringen och myndigheterna. ESV svarar för statsredovisningen inklusive sammanställning och analys. Samtidigt överlämnas underlaget till Årsredovisning för staten. I detta ärende har tf generaldirektör Mats Wikström beslutat. Experten Eva Engberg och utredaren Jonas Larsson har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har också biträdande avdelningschefen Ingemar Härneskog, experterna Svante Hellman och Mikael Marelius samt utredarna Christina Bergström, Elisabeth Eklund- Perntz, Niklas Halén, Jörgen Hansson, Joakim Lundgren och Dordi Rasmusson deltagit. 3

4 INNEHÅLL Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Statsbudgetens saldo m.m Statsbudgetens saldo Statsbudgeten 2008 och Utgiftstak för staten Underliggande saldo och engångseffekter Statsbudgetens inkomster Skatter m.m Övriga inkomster Statsbudgetens utgifter Makroekonomiska förutsättningar och beslut Statsbudgetens utgifter m.m Indragningar Överskridanden Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning per utgiftsområde Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

5 Innehåll 6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Förändring av anslagsbehållningar Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Bemyndiganden Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens inkomster Bilaga 2 Specifikation av statsbudgetens utgifter Bilaga 3 Specifikation av bemyndiganden 5

6 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Statsbudgetens saldo blev ett underskott på miljoner kronor. I den ursprungliga statsbudgeten beräknades ett överskott på Saldot blev således miljoner kronor sämre än beräknat. Statsbudgetens inkomster blev miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Statsbudgetens utgifter m.m. blev miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna miljoner kronor högre. Taket för statens utgifter underskreds med miljoner kronor. Utgiftstaket för staten uppgick till miljoner kronor för enligt riksdagens beslut. De statliga utgifter, som omfattades av utgiftstaket, uppgick till miljoner kronor. 6

7 INLEDNING 2 Inledning Statsbudgetens utfall överlämnas till regeringen och publiceras på ESV:s webbplats den 15 mars Det bygger på myndigheternas slutliga rapportering till statsredovisningen vid ESV. Statsbudgetens utfall ingår efter beredning i Regeringskansliet i Årsredovisning för staten, som regeringen överlämnar till riksdagen i mitten av april. ESV planerar att publicera kompletterande information om statsbudgeten m.m. i Tidsserier, statsbudgeten i juni Denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik. 7

8 STATSBUDGETENS SALDO M.M. 3 Statsbudgetens saldo m.m. Statsbudgeten ska enligt 16 lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. 3.1 Statsbudgetens saldo Budgetsaldot uppgick till drygt -176 miljarder kronor (tabell 1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till knappt 58 miljarder kronor. et blev därmed 234 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna beräknades i statsbudgeten uppgå till nästan 837 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev knappt 710 miljarder kronor, således 127 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av att Skatter m.m. underskred beräkningen i statsbudgeten med 80 miljarder kronor. Intäkten av Skatt på kapital beräknades i statsbudgeten uppgå till 188 miljarder kronor för. et blev 151 miljarder kronor, dvs. 37 miljarder kronor lägre. Direkta skatter på arbete blev 19 miljarder lägre än beräknat i statsbudgeten. Tabell 1 Statsbudgetens utfall Miljoner kronor Statsbudget 1 Tilläggsbudget statsbudget Totala inkomster Skatter m.m Övriga inkomster Totala utgifter Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Statsskuldsräntor m.m Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Budgetsaldo Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. ingår beräknad förändring av anslagsbehållningar, miljoner kronor. Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter som är hänförliga till, beräknas bli 65 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Förklaringen till att de kassamässiga skatteinkomsterna avviker mer från statsbudgeten än skatteintäkterna 8

9 Statsbudgetens saldo m.m. är att skatteinbetalningarna till betydande del görs i efterhand, dvs. vid en senare tidpunkt än redovisningen av intäkterna. Framförallt gäller detta skatt på kapital. Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 886 miljarder kronor, vilket är 107 miljarder kronor högre än den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Det beror framförallt på att Riksbanken lånat motsvarande 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven, vilket påverkar Riksgäldskontorets nettoutlåning. På tilläggsbudget anvisades 39 miljarder kronor varav 14 miljarder kronor avsåg bidrag till att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och dämpa nedgången i sysselsättningen i sektorn samt 10 miljarder kronor i bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med anledning av ökad arbetslöshet. För avgiften till Europeiska gemenskapen anvisades ytterligare 4 miljarder kronor, framför allt på grund av den kraftiga försvagningen av den svenska kronan i förhållande till euron. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 68 miljarder kronor högre. Lägre utgifter än totalt anvisat uppvisas på arbetsmarknadsområdet med 8 miljarder kronor, framförallt för att andelen arbetslösa som fick ersättning blev lägre än beräknat. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Både antalet sjukpenningdagar och ersättning per dag blev lägre än beräknat. Avgiften till EU blev 5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades. Detta beror delvis på att Sveriges tullintäkter blev mindre jämfört med tidigare beräkningar. Ytterligare orsaker är att Sveriges BNI och mervärdesskattebas beräknas blir lägre jämfört med tidigare prognoser. Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 12 miljarder kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det utgiftsområde som visade högre utgifter än vad som beräknades i statsbudgeten var framför allt utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, där utgifterna är 15 miljarder kronor högre. Detta förklaras främst av det ovan nämnda tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppvisade 5 miljarder kronor högre utgifter än vad som anvisats på statsbudgeten vilket beror på ökad arbetslöshet och ökat antal företag som satts i konkurs. Lägre utgifter än anvisat i statsbudgeten blev det främst inom ovan nämnda utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp med 4 miljarder kronor och inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap med 3 miljarder kronor. Orsaken till lägre utgifter inom försvaret är dels ett planerat sparande från till 2010 och 2011, dels att reserver inte behövt utnyttjas. 9

10 STATSBUDGETENS SALDO M.M. Dessutom har vissa resurser, t.ex. transport- och drivskostnader samt löner, blivit billigare när det gäller de internationella insatserna. 3.2 Statsbudgeten 2008 och I tabell 2 redovisas statsbudgetens utfall för 2008 och. Statsbudgeten visar ett underskott på 176 miljarder kronor jämfört med ett överskott på 135 miljarder kronor 2008, en försämring med 311 miljarder kronor. Tabell 2 Statsbudgetens utfall Miljoner kronor Totala inkomster Skatter m.m Övriga inkomster Totala utgifter Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Statsskuldsräntor m.m Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Budgetsaldo Statsbudgetens inkomster minskade med 192 miljarder kronor (21,3 procent) mellan 2008 och. Skatter m.m. minskade med 103 miljarder kronor. Direkta skatter på arbete beräknas minska med 14 miljarder kronor (2,8 procent) och Indirekta skatter på arbete med 19 miljarder kronor (4,6 procent). Inkomster av Skatt på kapital beräknas minska med 12,5 miljarder kronor (7,7 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 4 miljarder kronor (1,1 procent). Övriga inkomster minskade med 89 miljarder kronor jämfört med Det beror främst på att Inkomster av försåld egendom minskade med 76 miljarder kronor. Under 2008 avsåg 50 miljarder kronor försäljningen av Vin & Sprit AB och 25 miljarder kronor försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB. Statsbudgetens utgifter ökade med 120 miljarder kronor (15,6 procent) mellan 2008 och. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med knappt 3 miljarder kronor (0,4 procent). De största ökningarna var framförallt inom fem utgiftsområden som tillsammans har ökningar på 45 miljarder kronor. Tre 10

11 Statsbudgetens saldo m.m. utgiftsområden står för de största minskningarna som tillsammans är 39 miljarder kronor. Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev utgifterna 17 miljarder kronor högre (26,0 procent). Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 13 miljarder (26,9 procent). Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökade med 6 miljarder (5,1 procent), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 5 miljarder kronor (10,6 procent) och utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 4 miljarder kronor (7,4 procent). Utgiftsområde 22 Kommunikationer minskade med 21 miljarder kronor (34,0 procent), utgiftsområde 24 Näringsliv minskade med 6 miljarder kronor (48,5 procent) och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen minskade med 12 miljarder kronor (39,1 procent). Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 133 miljarder kronor samtidigt som posten Kassamässig korrigering minskade med 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen ökade framför allt till följd av utlåning till Riksbanken med 95 miljarder kronor. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade med 12 miljarder kronor (24,4 procent). Minskningen förklaras främst av att det tillfälliga anslaget Tillskott till stabilitetsfonden hade ett utfall på 15 miljarder kronor Ett nytt tillfälligt anslag Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning medförde dock en ökning av utgifter med 5 miljarder kronor. 3.3 Utgiftstak för staten Det statliga utgiftstaket för fastställdes till miljoner kronor av riksdagen. Samtliga utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas av utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår även utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till miljoner kronor. Det innebär att det statliga utgiftstaket underskreds med miljoner kronor. År 2008 underskreds taket med miljoner kronor. Tabell 3 Takbegränsade utgifter Miljoner kronor SB Skillnad 2008 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter Marginal till utgiftstaket Utgiftstak

12 STATSBUDGETENS SALDO M.M. 3.4 Underliggande saldo och engångseffekter Underliggande saldo 1990 Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. Förekomsten av sådana poster försvårar analysen över tiden. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen. I detta avsnitt identifieras större poster av denna typ för och 2008 (se tabell 5). De största engångseffekterna för kommenteras. I figuren nedan visas faktiskt och underliggande saldo för perioden Justeringar har även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för ökad jämförbarhet mellan åren. Diagram 1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo åren Miljarder kronor Miljarder kronor Underliggande s aldo F aktis kt s aldo Såväl det faktiska som det underliggande saldot visade betydande underskott. Det faktiska saldot vände från ett rekordstort överskott 2008 till ett underskott i samma storleksordning som under krisåren i början av 1990-talet. Detta omslag berodde emellertid till stor del på olika engångseffekter. År 2008 tillfördes statsbudgeten stora inkomster av aktieförsäljningar (främst från Vin & Sprit och Vasakronan) medan den belastades med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finanskrisen (främst utlåning till Riksbanken). Även rensat för engångseffekter försvagades dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången. 12

13 Statsbudgetens saldo m.m. Tabell 4 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990 Miljoner kronor Faktiskt saldo Underliggande saldo Faktiskt saldo Underliggande saldo Fr.o.m löper statsbudgeten per kalenderår. Från samma år tillämpas ett nytt saldobegrepp som är identiskt med statens lånebehov. För tidigare år redovisas här därför statens lånebehov per kalenderår. Lånebehovet har dessutom justerats för åren i enlighet med dess nuvarande definition. Engångseffekter Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot negativt med miljoner kronor. År 2008 var engångseffekterna positiva och uppgick till miljoner kronor. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men det förekommer år som de totalt sett är negativa. Genomsnittet för engångseffekternas årliga påverkan sedan 1990 är miljoner kronor. Större poster under kommenteras i detta avsnitt. Den största engångseffekten under avser lån till Riksbanken, som uppgick till miljoner kronor. Riksbanken lånade i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven efter olika insatser under den finansiella krisen. Lånet kommer att återbetalas när Riksbanken avvecklat de åtgärder som gjorts med anledning av finanskrisen. Under utbetalade Riksgäldskontoret också 874 miljoner kronor avseende en mindre del av ett beslutat lån till Island. För att stärka det finansiella systemet i Sverige inrättades 2008 en så kallad stabilitetsfond för stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden tillfördes anslags på miljoner kronor. Våren finansierade stabilitetsfonden kapitaltillskott till Nordea om miljoner kronor vid den nyemission bolaget då genomförde. Vidare erhöll fonden under en del av köpeskillingen, miljoner kronor, från försäljning av aktier i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB vilka Riksgäldskontoret övertog Ett nytt system för EU-ländernas avgifter genomfördes med retroaktiv verkan från Enligt det nya systemet får Sverige varaktigt en rabatt på EU-avgiften. Det uppstod därmed negativa engångseffekter för saldot 2007 och 2008 medan en motsvarande positiv effekt uppstod, på sammanlagt miljoner kronor. 13

14 STATSBUDGETENS SALDO M.M. Negativa engångseffekter på utgiftssidan uppstod genom beslut om kapitaltillskott till SAS på miljoner kronor och genom att ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting för 2010 på miljoner kronor utbetalades i förtid i december. Stödet har med andra ord periodiserats till det år det avser. Momsreglerna för byggtjänster ändrades från 2008 så att debitering (och betalning) numera sker löpande under byggtiden, i stället för vid färdigställandet. Detta bedöms ha inneburit en positiv engångseffekt för inkomsterna på miljoner kronor för (och miljoner kronor för 2008). Extra utdelningar från statliga aktier betraktas också som engångsvisa inkomster för staten. Affärsverket Svenska kraftnät gjorde under en extra aktieutdelning på 650 miljoner kronor med anledning av försäljning av ett intressebolag. Vidare gjorde Posten AB en stor utdelning till staten i samband med samgåendet med Post Danmark, varav 800 miljoner kronor bedöms som extrautdelning. Slutligen gjorde Preaktio AB en utdelning på miljoner kronor, vilken avsåg inkomsterna vid statens försäljning av aktieinnehavet i Beam Global Spirits & Wines (innehades tidigare av Vin & Sprit). En del av ålderspensionsavgiften inbetalas som premiepensionsavgift till ett konto i Riksgäldskontoret. När pensionsrätten fastställts förs insatta till individuella konton. Inbetalningarna av premiepensions uppgick under till miljoner kronor och utbetalningarna till miljoner kronor. Den årliga utbetalningen av premiepensions görs, med ett års eftersläpning, i december månad. In- och utflödena av PPM- inkluderar räntor samt regleringar avseende tidigare år, vilka kan variera relativt kraftigt mellan åren. 14

15 Statsbudgetens saldo m.m. Tabell 5 Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo och 2008 Miljoner kronor Poster 2008 Anslag EU-avgift, försenad rabatt Kapitaltillskott till SAS Förtida utbetalning av stöd till kommuner och landsting Extraamortering, Väg- och Banverkets RGK-lån Tillskott till stabilitetsfonden Kapitaltillskott till Svensk Exportkredit och Almi Kapitaltillskott till Fouriertransform (FoU-bolag fordonsklustret) Inkomsttitlar Löpande momsbetalning byggtjänster Förlängd redovisningsperiod moms Återförda uppskov av realisationsvinster, skatteeffekt Utdelning Preaktio (avseende Beam Global Spirits & Wine) Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning 650 Posten, extra utdelning 800 Stattum, extra utdelning 570 Systembolaget, inleverans av realisationsvinst 573 TeliaSonera, extra utdelning Venantius, aktieutdelning 300 OMX, aktieförsäljning Vin & Sprit, aktieförsäljning inkl. ränteinkomst Vasakronan, aktieförsäljning inkl. ränteinkomst Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd Kassamässig korrigering Venantius, återbetalning av övertaget lån Riksgäldskontorets nettoutlåning Premiepensions, inbetalning Premiepensions, utbetalning Tillskott från anslag till stabilitetsfonden Carnegie (stabilitetsfonden) Kapitaltillskott till Nordea (stabilitetsfonden) Insättningsgarantin 4-39 Kärnavfallsfonden Lån till Island -874 Lån till Riksbanken Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Stockholm Extraamortering av lån, Väg- och Banverket Omfinansiering av infrastrukturlån Stockholm/Göteborg Övrigt, netto Totala engångseffekter m.m

16 STATSBUDGETENS INKOMSTER 4 Statsbudgetens inkomster Skatter redovisas mot inkomsttitel det år till vilket intäkten hänför sig. Vid inkomstberäkningen görs emellertid en justering för bl.a. uppbörds- och betalningsförskjutningar så att redovisningen av summan av skatterna blir kassamässig. En fullständig redovisning av statsbudgetens samtliga inkomsttitlar finns i bilaga Skatter m.m. Tabell 6 Skatter m.m. Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Direkta skatter på arbete 483,5 497,5-19,0-6, Indirekta skatter på arbete 391,4 410,2-13,6 3, Skatt på kapital 151,0 163,5-36,8-27, Skatt på konsumtion och insatsvaror 417,5 412,8-14,3-11, Skatt på import 5,2 5,9-1,2-0, Restförda och övriga skatter -4,0-3,8 0,0-1, Avgående poster, skatter till EU -6,8-7,3 1,, Avgående poster, skatter till andra sektorer -705,9-692,5 19,0 5,7 = Statens skatteintäkter 731,9 786,2-64,8-37, Periodiseringar -26,1 22,5-15,6 36, Skatter m.m. 705,8 808,7-80,4-0,6 Anm: I statens skatteintäkter ingår I tabellerna för skatterna jämförs det nu beräknade utfallet med beräkningarna i budgetpropositionen för. I denna redovisas beräkningar för både 2008 och. Inkomsterna under inkomsttypen Skatter m.m. uppgick till 705,8 miljarder kronor under, vilket är 80,4 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december För blev Skatter m.m. 102,9 miljarder kronor (12,7 procent) lägre än De lägre skatterna beror på det försämrade konjunkturläget och den finansiella krisen Skatt på arbete För inkomståret beräknas intäkten av Direkta skatter på arbete uppgå till 483,5 miljarder kronor. Det är 19,0 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Det beror främst på att lönesummans utveckling nu beräknas bli 0,4 procent jämfört med 3,9 procent i den ursprungliga statsbudgeten. 16

17 Statsbudgetens inkomster Tabell 7 Skatt på arbete Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Direkta skatter på arbete 483,5 497,5-19,0-6, Statlig inkomstskatt 41,5 48,0-2,3-2, Kommunal inkomstskatt 513,5 503,4-12,5-4, Allmän pensionsavgift 86,8 85,2-2,5-0, Artistskatt 0,1 0,1 0,, Skattereduktioner -158,4-139,2-1,7 1, Indirekta skatter på arbete 391,4 410,2-13,6 3, Arbetsgivaravgifter 393,3 404,0-16,7-3, Särskild sjukförsäkringsavgift 0,,,, Egenavgifter 11,9 12,0-0,5-0, Avgifter till premiepensionssystemet -25,8-25,5 0,8 0, Särskild löneskatt 32,4 32,6 0,2 0, Nedsättningar -21,2-14,1 2,7 7, Tjänstegruppliv 0,9 1,2-0,1 0,1 Skatt på arbete 875,0 907,7-32,5-2,9 Intäkten av Statlig inkomstskatt (före skattereduktioner) beräknas bli 41,5 miljarder kronor för inkomståret, vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Intäkten av Kommunal inkomstskatt beräknas uppgå till 513,5 miljarder kronor. Det är en minskning med 12,5 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten. Den kommunala skatten betalas ut till kommunerna. Indirekta skatter på arbete beräknas uppgå till 391,4 miljarder kronor, vilket är 13,6 miljarder kronor lägre vad som beräknades i statsbudgeten. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. De beräknas bli 393,3 miljarder kronor för inkomståret, vilket är en minskning med 16,7 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten. Det huvudsakliga skälet är att lönesummans utveckling har blivit lägre jämfört med beräkningarna i statsbudgeten. För beräknas Skatt på arbete vara 32,7 miljarder kronor (3,6 procent) lägre än Direkta skatter på arbete väntas minska med 13,9 miljarder kronor (2,8 procent). Detta beror främst på att Skattereduktioner, som minskar intäkterna från direkta skatter, beräknas öka med 19,2 miljarder och beror främst på det tredje steget i jobbskatteavdraget. Kommunal inkomstskatt ökar med 10,1 miljarder mellan åren medan Statlig inkomstskatt minskar med 6,5 miljarder kronor. För höjdes den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt till kronor. Detta innebär att färre inkomsttagare betalar statlig inkomstskatt jämfört med år

18 STATSBUDGETENS INKOMSTER Indirekta skatter på arbete beräknas minska med 18,8 miljarder kronor (4,6 procent) jämfört med Anledningen är den svaga utvecklingen av lönesumman i kombination med en sänkning av arbetsgivaravgiften från 32,42 procent till 31,42 procent. Vidare har halveringen av arbetsgivaravgiften för ungdomar år som infördes 2007, utvidgats till ålderintervallet år Skatt på kapital Intäkten av Skatt på kapital beräknas uppgå till 151,0 miljarder kronor för. Det är en minskning med 36,8 miljarder kronor jämfört med beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Intäkten av Skatt på kapital, hushåll beräknas uppgå till 22,2 miljarder kronor under inkomståret. Det är 4,5 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten och beror på att vinster från aktie- och bostadsförsäljningar beräknas bli lägre än vad som antogs i statsbudgeten. Intäkten av Skatt på företagsvinster beräknas bli 78,7 miljarder kronor för inkomståret, vilket är 27,4 miljarder lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på att företagens vinster beräknas ha blivit lägre än vad som antogs i statsbudgeten. För beräknas skatterna på kapital bli 12,5 miljarder kronor (7,7 procent) lägre än Tabell 8 Skatt på kapital Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Skatt på kapital, hushåll 22,2 26,3-4,5-1, Skatt på företagsvinster 78,7 83,0-27,4-25, Kupongskatt 3,1 5,5-3,1 0, Avkastningsskatt 14,0 15,2-0,8-1, Fastighetskatt 24,9 24,,8 1, Stämpelskatt 8,1 9,4-1,8-0, Förmögenhetsskatt 0,,,, Arvs och gåvoskatt 0,,,, Skatt på kapital 151,0 163,5-36,8-27, Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt samt skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. 18

19 Statsbudgetens inkomster Tabell 9 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall budgetprop Mervärdesskatt, hushåll 301,8 300,3-12,0-7, Skatt på tobak 10,6 9,9 0,1-1, Skatt på etylalkohol 4,4 4,2 0,2 0, Skatt på vin 4,3 3,9 0,4 0, Skatt på mellanklassprodukter 0,2 0,2 0,, Skatt på öl 3,3 3,1 0,3 0, Privatinförsel av alkohol och tobak 0,,,, Energiskatt 40,1 38,8-0,4-1, Koldioxidskatt 26,1 25,7-2,2-1, Övriga skatter på energi och miljö 4,2 5,1-1,3-0, Skatt på vägtrafik 16,4 16,,, Övriga skatter 6,3 5,6 0,6-0,6 Summa 417,5 412,8-14,3-11,3 Nettointäkten av Skatt på varor och tjänster beräknas uppgå till 417,5 miljarder kronor, vilket är 14,3 miljarder kronor (3,3 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Av skillnaden hänför sig -12,0 miljarder kronor till Mervärdesskatt, -2,2 miljarder kronor till Koldioxidskatt och -0,4 miljarder kronor till Energiskatt Mervärdesskatt På inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt redovisas ett netto av intäkter och kostnader. Intäkterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, för vilka den utgående mervärdesskatten överstiger den ingående. Kostnaderna består främst av debiterad mervärdesskatt att återbetala till företag där den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Det senare är aktuellt t.ex. vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till andra länder. På inkomsttiteln 1412 Skattelättnad för vissa byggtjänster redovisas nedsättning av skatt vid byggande av student- och äldrebostäder. Intäkterna av Mervärdesskatt (1411) beräknas uppgå till 301,8 miljarder kronor, vilket är 12,0 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser beräknas ha ökat med 1,3 procent mellan och 2008, vilket är 3,6 procentenheter lägre än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten. Nettointäkten av mervärdesskatt beräknas öka med 1,5 miljarder kronor (0,5 procent) jämfört med Förutom hushållens konsumtionsutgifter påverkas mervärdesskatten främst av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar. I diagram 2 åskådliggörs 19

20 STATSBUDGETENS INKOMSTER mervärdesskatten fördelad på sektorer. I diagrammet ingår även mervärdesskatt på investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt. Dessa företag har ingen avdragsrätt för sin ingående mervärdesskatt och till följd av det belastar den implicit de tre sektorerna ovan. Staten och kommunerna bedriver även skattepliktig verksamhet och denna beläggs, liksom privat näringsverksamhet, med utgående mervärdesskatt, vilken slutligen belastar hushållens konsumtion. Diagram 2 Mervärdesskatt fördelad på sektorer 7% 12% Hushåll 81% Kommuner 12 % Organisationer 7% 81% 1420 Skatt på alkohol och tobak Intäkten på inkomsttiteln Skatt på tobak blev 10,6 miljarder kronor och var därmed 0,1 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med 2008 ökade intäkten med 0,7 miljarder kronor (6,6 procent). Intäkterna av skatt på etylalkohol, vin, mellanklassprodukter och öl uppgick till 12,2 miljarder kronor och var därmed 0,9 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under ökade intäkterna med 0,8 miljarder kronor (6,6 procent) Skatt på energi och miljö Intäkterna av Skatt på energi och miljö uppgick till 70,4 miljarder kronor och var därmed 3,9 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med 2008 ökade intäkterna med 0,8 miljarder kronor (1,0 procent). 20

21 Statsbudgetens inkomster Tabell 10 Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Energiskatt 40,1 38,8-0,4-1, Skatt på elektrisk kraft 19,9 19,1 0,0-0, Energiskatt bensin 14,2 13,8-0,3-1, Energiskatt oljeprodukter 5,9 5,9-0,7 0, Energiskatt övrigt 0,1 0,1 0,, Koldioxidskatt 26,1 25,7-2,2-1, Koldioxidskatt bensin 11,3 11,,2-1, Koldioxidskatt oljeprodukter 13,5 13,6-2,3-0, Koldioxidskatt övrigt 1,3 1,2-0,2-0, Övriga skatter på energi och miljö 4,2 5,1-1, Svavelskatt 0,,,0-0, Skatt på råtallolja 0,,,, Särskild skatt mot försurning 0,,1 0,, Skatt på bekämpnings och gödsel 0,2 0,5-0,1 0, Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 3,4 4,0-0,6 0, Avfallsskatt 0,2 0,3-0,4-0, Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,1 0,1 0,, Övriga skatter 0,2 0,2-0,1 0, Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkten av Fordonsskatt uppgick till 11,7 miljarder kronor och var därmed 0,3 miljarder kronor (2,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Intäkten ökade med 1,3 miljarder kronor (11,1 procent) jämfört med Trängselskatt uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket var som beräknat i statsbudgeten. Skatt på trafikförsäkringspremier uppgick till 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten Övriga skatter Övriga skatter består av överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,3 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten Skatt på import Skatt på import består av Tull samt Jordbrukstullar och sockeravgifter som tillsammans uppgick till 5,1 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under var intäkterna 0,7 miljarder kronor lägre än

22 STATSBUDGETENS INKOMSTER 1600 Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder. Restförda och övriga skatter beräknas uppgå till -4,0 miljarder kronor för, vilket överensstämmer med de ursprungliga beräkningarna i statsbudgeten Tabell 11 Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Restförda skatter -7,8-8,2 0,7-2, Övriga skatter, hushåll 3,2 2,5 0,9 0, Övriga skatter,företag -1,8 0,0-1,7 0, Intäkter som förs till fonder 2,4 1,9 0,2 0, Restförda och övriga skatter -4,0-3,8 0,0-1, Avgående poster och periodiseringar I inkomsthuvudgrupp 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter. I inkomsthuvudgrupp 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder. Tidigare redovisades även avgifter till premiepensionssystemet i denna inkomsthuvudgrupp. Dessa avgifter redovisas som en avgående post under inkomsthuvudgruppen Indirekta skatter på arbete. I inkomsthuvudgrupp 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar och betalningsförskjutningar och anstånd så att summan av skatterna blir kassamässig. 22

23 Statsbudgetens inkomster Tabell 12 Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall budgetprop Avgående poster, skatter till EU -6,8-7,3 1,, Avgående poster, skatter till andra sektorer -705,9-692,5 19,0 5, Kommunala inkomstskatter -527,1-515,5 12,6 4, Avgifter till AP-fonder -178,8-177,0 6,4 1, Periodiseringar -26,1 22,5-15,6 36, Uppbördförskjutningar -1,2 37,7 9,0 41, Betalningsförskjutningar -20,4-16,3-21,4-6, Anstånd -4,6 1,1-3,2 1,2 I statsbudgeten för beräknades Periodiseringarna uppgå till -10,5 miljarder kronor. De beräknas nu uppgå till -26,1 miljarder kronor. Skillnaden är således -15,6 miljarder kronor och avser främst betalningsförskjutningar gentemot kommuner och landsting. Betalningsförskjutningen utgörs av skillnaden mellan de skatteintäkter som hör till kommunsektorn och de utbetalningar av skatte som staten gör under kalenderåret till denna sektor. Under har staten betalat 20,4 miljarder kronor mer till framför allt kommunsektorn än vad motsvarande skatteintäkter för nu beräknas uppgå till. Detta är 21,4 miljarder kronor mer än vad som antogs i statsbudgeten. Orsaken är att när utbetalningarna beräknades i statsbudgeten så antogs lönesummans utveckling, och därmed skatteintäkterna, bli betydligt högre än vad den nu antas bli. 4.2 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna 7000 Avräkningar i anslutning till skattesystemet och 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. et för uppgick till totalt miljoner kronor och var därmed miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december Skillnaden förklaras främst av att Inkomster av försåld egendom blev miljoner kronor lägre än beräknat. 23

24 STATSBUDGETENS INKOMSTER Tabell 13 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB -SB Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster Bidrag m.m. från EU Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Övriga inkomster Inkomster av statens verksamhet Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till miljoner kronor för och var därmed miljoner kronor (2,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. För blev Inkomster av statens verksamhet miljoner kronor (9,2 procent) lägre än De lägre inkomsterna hänför sig till Aktieutdelning, som minskade med miljoner kronor (22,5 procent) mellan åren. Övriga inkomster av statens verksamhet minskade med miljoner kronor (64,4 procent) och Offentligrättsliga avgifter minskade med miljoner kronor (11,3 procent). Tabell 14 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB -SB Rörelseöverskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Ränteinkomster Aktieutdelning Offentligrättsliga avgifter Försäljningsinkomster Böter m.m Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av statens verksamhet

25 Statsbudgetens inkomster 2100 Rörelseöverskott Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till miljoner kronor och var därmed miljoner kronor (63,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under blev inkomsterna av Rörelseöverskott miljoner kronor (71,3 procent) högre än Tabell 15 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB -SB Luftfartsverkets inlevererade överskott Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Riksbankens inlevererade överskott Rörelseöverskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 935 miljoner kronor och var därmed 631 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Statens fastighetsverk uppgick till 806 miljoner kronor och består av inkomster från försäljningen av Vasakronan. Överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 129 miljoner kronor. Under blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 606 miljoner kronor högre än Ränteinkomster et för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till miljoner kronor för och var därmed 663 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till miljoner kronor, vilket är en minskning med 190 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. 25

26 STATSBUDGETENS INKOMSTER Ränteinkomster blev 18 miljoner kronor högre än Räntor på skattekonton m.m., netto minskade med 96 miljoner kronor och Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 blev 88 miljoner kronor högre. Tabell 16 Ränteinkomster Miljoner kronor SB -SB Räntor på näringslån Räntor på studielån Övriga ränteinkomster Ränteinkomster Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor (13 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bolagen betalade ut under, hänför sig till räkenskapsåret Utbetalda utdelningar under 2008 och redovisas i tabell 17. Från Posten AB utgick miljoner kronor som extra utdelning enligt avtalet med danska posten efter samgåendet. En aktieförsäljning av aktieinnehav i det amerikanska spritföretaget BEAM Global Spirits har redovisats av Preaktio AB som en utdelning avseende miljoner kronor. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till miljoner kronor, vilket är en minskning med miljoner kronor jämfört med Anledningen är att det gjordes en extra utdelning under 2008, men ej under. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till miljoner kronor. Efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2 (1 051 miljoner kronor) redovisades miljoner kronor på denna inkomsttitel. Totalt minskade aktieutdelningarna med miljoner kronor (22,5 procent) mellan 2008 och. 26

27 Statsbudgetens inkomster Tabell 17 Aktieutdelning 2008 och Miljoner kronor 2008 Skillnad Akademiska Hus Apoteket omstrukturering AB Bostadsgaranti AB 4-4 Civitas Holding (Vasakronan) Green Cargo Kasernen Lernia AB LKAB Nordea Nordiska investeringsbanken OMX Posten AB Preaktio AB Rymdbolaget 6-6 SBAB 0 SJ SKD-företagen AB 0 SOS Alarm Specialfastigheter AB Statens väg och baninvest AB Stattum Sveaskog Holding AB Svensk Bilprovning AB Svenska Geologiska AB 0 Swedcarrier Swedish Space Corp 0 TeliaSonera Teracom Vasallen Vattenfall AB Venantius AB Vin & Sprit AB Summa Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till miljoner kronor och var därmed 445 miljoner kronor (4,3 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. et blev miljoner kronor, vilket är 253 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Offentligrättsliga avgifter blev miljoner kronor (11,3 procent) lägre än Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor har minskat med miljoner kronor. Antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna har minskat med cirka 5000 sedan 27

28 STATSBUDGETENS INKOMSTER avgiften höjdes den 1 januari Avgifterna vid Kronofogdemyndigheterna ökade med 140 miljoner kronor Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 84 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (45,7 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev utfallet 31 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en minskad försäljning av varor som lagrats. Under blev Försäljningsinkomster 73 miljoner kronor lägre än et för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 71 miljoner kronor lägre Böter m.m. et för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till miljoner kronor och var därmed 289 miljoner kronor (25,9 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. et för inkomsttiteln Bötes blev 978 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än beräknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsavgifter m.m. uppgå till 50 miljoner kronor, medan utfallet uppgick 311 miljoner kronor. Inkomsterna av Böter m.m. blev 202 miljoner kronor (16,9 procent) högre än Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 917 miljoner kronor under och blev därmed 467 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten. Övriga inkomster minskade med miljoner kronor jämfört med Anledningen är att Post- och telestyrelsen inlevererade en auktionslikvid på miljoner kronor från försäljning av 4-G tillstånd Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I statsbudgeten togs Inkomster av försåld egendom beräkningstekniskt upp med 500 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 102 miljoner kronor. 28

29 Statsbudgetens inkomster Inkomster av försåld egendom blev miljoner kronor lägre än föregående. Under 2008 uppgick inkomsterna till miljoner kronor, varav miljoner kronor avsåg försäljningen av Vin & Sprit AB och miljoner kronor avsåg försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB. Tabell 18 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB -SB Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick under året till miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Återbetalning av övriga lån blev 6 miljoner kronor högre, medan Återbetalning av studie och Återbetalning av näringslån blev 38 miljoner kronor respektive 7 miljoner kronor lägre. Återbetalning av lån blev 145 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än Återbetalning av studie minskade med 100 miljoner kronor. Tabell 19 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB -SB Återbetalning av näringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av övriga lån Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkomsterna. Inkomsterna uppgick till miljoner kronor, vilket är 304 miljoner kronor (3,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. et för Statliga pensionsavgifter blev miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. et för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 537 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Kalkylmässiga inkomster blev 212 miljoner kronor (2,4 procent) högre än Statliga pensionsavgifter ökade med 187 miljoner kronor. 29

30 STATSBUDGETENS INKOMSTER Tabell 20 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB -SB Avskrivningar och amorteringar Avskrivningar på fastigheter Uppdragsmyndigheters komplementkostnader Statliga pensionsavgifter Kalkylmässiga inkomster Statliga pensionsavgifter Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till miljoner kronor under. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 180 miljoner kronor under. Tabell 21 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB -SB 2008 Statlig tjänstepensionering Särskild löneskatt på pensionskostnader Statlig grupplivförsäkring Premieskatt, gruppliv Statlig personskadeförsäkring Avdrag för administrationskostnader Administration, personskadeförsäkring -9-9 Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG. Inkomsterna uppgick till miljoner kronor och var därmed 555 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till miljoner kronor, vilket var 109 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder blev 717 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det högre utfallet beror främst på positiva kursdifferenser till följd av kronans försvagning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalat ut i förskott i kronor till bönderna, både rekvireras och betalas ut i euro från EU:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Skillnaden mellan vad 30