Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten 2017 ESV 2018:45

Transkript

1 Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten 2017 ESV 2018:45

2 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: Dnr: ESV-nr: Copyright: ESV Rapportansvarig: Joulia Cerón

3 INNEHÅLL Innehåll Tidsserier för Årsredovisning för staten Diagram... 5 Diagram 1 Årets över/underskott i statens resultaträkning, saldo i statens budget, statens finansiella sparande 1993/ Diagram 2 Årets över/underskott i statens resultaträkning, saldo i statens budget, BNPutveckling 1993/ Diagram 3 Statens inkomster/intäkter 1993/ Diagram 4 Statens kostnader 1993/ Diagram 5 Statens egen verksamhet 1993/ Diagram 6 Personalkostnad, antal anställda 1994/ Diagram 7 Transfereringar 1993/ Diagram 8 Socialförsäkringar Diagram 9 Arbetsmarknad Diagram 10 Bistånd, migration och integration Diagram 11 Utbildning, studiestöd Diagram 12 Resultat från andelar i dotterföretag, årets över/underskott i statens resultaträkning, BNP-utveckling Diagram 13 Nettoförmögenhet, statsskuld, årets över/underskott i statens resultaträkning Diagram 14 Statsskulden, lån i svenska kronor respektive utländsk valuta Diagram 15 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

4 TIDSSERIER FÖR ÅRSREDOVISNING FÖR STATEN 2017 Tidsserier för Årsredovisning för staten 2017 I denna rapport publicerar Ekonomistyrningsverket (ESV) tidsserier för Årsredovisning för staten. Tidsseriernas diagram speglar bland annat utvecklingen över drygt 20 år avseende resultaträkningens över/underskott jämfört med statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och BNP-utvecklingen. Förutom diagrammen presenteras resultat- och balansräkningarna i tabellform. Tidsserierna presenteras i löpande priser. Tidsserierna grundas på de årsredovisningar för staten som publicerats varje år sedan 1993/94. De första åren publicerades årsredovisningen av Riksrevisionsverket. Sedan 1998 publiceras den i regeringens skrivelse till riksdagen. Cirka en månad tidigare publicerar Ekonomistyrningsverket (ESV) Underlag till årsredovisning för staten på ESV:s webbplats. ESV:s underlag publiceras senast den 15 mars och Regeringens skrivelse senast den 15 april. Redovisningen görs enligt bokföringsmässiga principer som i så stor utsträckning som möjligt har hållits konstanta över tiden. Utveckling av principerna skedde successivt och mest tydligt fram till Detta innebär att jämförbarheten är något sämre för tiden före 2000 jämfört med senare år. En utveckling sker dock fortlöpande. Vid varje publicering görs redovisningen jämförbar med föregående år. Skatteintäkter har redovisats fullt periodiserade från och med 2006 med ändrade jämförelsetal för Dessförinnan redovisades skatterna kassamässigt. I tabellerna och diagrammen har genomförda förändringar justerats bakåt där så är möjligt. Vissa poster har också justerats för att öka jämförbarheten, bland annat kostnader för personal som har rensats för förändring av statens pensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens tjänstepensionsverk) i diagrammet. Tabellerna för resultat- och balansräkningarna presenteras också i ESV:s rapport Tidsserier Statens budget m.m För ytterligare information avseende enskilda år hänvisas till ESV:s webbplats och till regeringens webbplats, publikationer Årsredovisning för staten. 4

5 Diagram Diagram 1 Årets över/underskott i statens resultaträkning, saldo i statens budget, statens finansiella sparande 1993/ År Årets över/underskott i statens resultaträkning Saldo i statens budget Statens finansiella sparande Under större delen av 1990-talet präglades statens finansiella sparande av lågkonjunkturen vilken ledde till underskott, främst på grund av höga ränteutgifter på den växande statsskulden. Under 1998 amorterade staten på skulden och kronan stärktes, vilket medförde att ränteutgifterna sjönk. Vändningen i konjunkturen ledde till högre inkomster för staten och ett större finansiellt sparande Det nya pensionssystemet som infördes 1999 innebar en omfördelning av ansvar inom den offentliga sektorn där socialförsäkringssektorn fick en finansiell fördel jämfört med staten. Statens utgifter ökade vid införandet av systemet och accelererade år För att kompensera staten för dessa ökade utgifter överfördes 245 miljarder kronor från AP-fonden till staten under perioden Av dessa medel överfördes 155 miljarder kronor Dessa strömmar förklarar det höga finansiella sparandet för staten under samma period. Överföringarna av statsobligationer från AP-fonderna och Riksbanken motsvarades inte av någon betalning och påverkade därför inte lånebehovet och därmed inte heller saldo i statens budget utan reducerade statsskulden direkt i balansräkningen. 5

6 Statens finansiella sparande var lägre än saldo i statens budget år Detta berodde på att utförsäljningen av Telia inte räknades in i statens finansiella sparande. 61 miljarder kronor levererades in på statens budget från försäljningen av aktier i Telia AB. I resultaträkningen gav försäljningen av teliaaktier en realisationsvinst för staten på 53,5 miljarder kronor år Underskottet i det finansiella sparandet 2002 beror på ändrade redovisningsprinciper för skatter. Sedan Årsredovisningen 2002 redovisas skatten det år då inkomsten och skattskyldigheten uppstår. Minskningen av det finansiella sparandet under perioden kan huvudsakligen hänföras till en global konjunkturavmattning. Sedan 2014 har sparandet förstärkts betydligt och uppgick 2017 till 67 miljarder kronor. Diagram 2 Årets över/underskott i statens resultaträkning, saldo i statens budget, BNP-utveckling 1993/ Procent 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0 År Årets över/underskott i statens resultaträkning Saldo i statens budget BNP-utveckling, höger axel 6

7 Saldo i statens budget år 2009 var -176 miljarder kronor. Statens skatteinkomster minskade med 103 miljarder kronor. Övriga inkomster minskade med 89 miljarder kronor jämfört med Det berodde främst på att inkomster av försåld egendom minskade med 76 miljarder kronor. Under 2008 avsåg 50 miljarder kronor försäljningen av Vin & Sprit AB och 25 miljarder kronor försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB. Totala utgifter m.m. ökade med 120 miljarder kronor mellan 2008 och Nettoutlåningen ökade framförallt till följd av att Riksgäldskontoret lånade upp 95 miljarder kronor för Riksbankens räkning för att förstärka valutareserven. Ytterligare 105 miljarder kronor lånades upp för Riksbankens räkning BNP-utvecklingen speglar den kraftiga och snabba konjunkturnedgången 2009 och den snabba återhämtningen Under 2012 minskade överskottet i resultaträkningen med 42 miljarder kronor och saldo i statens budget försämrades med 93 miljarder kronor. Skatteintäkterna minskade liksom de finansiella intäkterna i resultaträkningen som blev lägre än 2011, då försäljningen av aktier i Nordea gav en reavinst på 17 miljarder kronor. År 2013 sålde staten resterande aktier i Nordea, vilket gav 33 miljarder kronor i reavinst varav 16 miljarder kronor tillfördes stabilitetsfonden. Utfallet för statens budget 2016 visade ett överskott på 85 miljarder kronor. Det var en förbättring med 118 miljarder kronor jämfört med ett underskott på 33 miljarder kronor Det högre utfallet berodde på att statens skatteintäkter ökade med 150 miljarder kronor. Intäkter från indirekta skatter och skatt på konsumtion ökade mest. Även kapitalplaceringar på skattekonto bidrog till den positiva effekten. Utfall för statens budget 2017 blev 62 miljarder kronor. 7

8 Diagram 3 Statens inkomster/intäkter 1993/ Under 2017 ökade statens intäkter med 86 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 81 miljarder kronor och uppgick till miljarder kronor. Intäkterna av de direkta skatterna på arbete, inkomstskatterna, ökade med 28 miljarder kronor. Intäkterna av skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 22 miljarder kronor. Det är bostadsinvesteringar som bidrar till den relativt stora ökningen. Skatt på företagsvinster ökade med 8,2 miljarder kronor och skatt på kapital ökade med 8,3 miljarder kronor. År Skatteintäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag 8

9 Diagram 4 Statens kostnader 1993/ År Transfereringar Driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Statens kostnader ökade med 35 miljarder kronor 2017 jämfört med förra året. Transfereringarna stod för nästan hela ökningen med 34 miljarder kronor. 9

10 Diagram 5 Statens egen verksamhet 1993/ År Kostnader för personal Övriga driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Kostnader för lokaler Driftkostnader Kostnader för statens egen verksamhet uppgick till 264 miljarder kronor. Det är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med Kostnader för personal exkluderar förändring av statens pensionsskuld som är försäkringsteknisk avsättning hos Statens tjänstepensionsverk. 10

11 Diagram 6 Personalkostnad, antal anställda 1994/ Antal tusen anställda År Kostnad för personal Antal anställda Diagram 7 Transfereringar 1993/ År Transfereringar till hushåll Transfereringar till företag Transfereringar till kommuner Transfereringar till utlandet Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Transfereringar 11

12 Diagram 8 Socialförsäkringar År Ersättning vid sjukdom och funktionsersättning Assistansersättning m.m. Ekonomisk familjepolitik Ålderspensioner m.m. Diagram 9 Arbetsmarknad År Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadsutbildning m.m. Övrigt I övriga arbetsmarknadsrelaterade transfereringar ingår bland annat lönebidrag och anställningsstöd. Kostnaden för arbetsmarknadsområdet följer 12

13 konjunkturutvecklingen och därmed arbetslösheten. Under perioden var arbetslösheten som högst 11,0 procent 1997 och som lägst 5,9 procent uppgick arbetslösheten till 6,7 procent jämfört med 7,0 procent Diagram 10 Bistånd, migration och integration År Bidrag via Sida Bidrag via UD Migration och integration Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd 2015 med anledning av flyktingsituationen. Stödet betalades ut i december 2015, men avsåg även att täcka kostnader som uppstod I statens resultaträkning redovisas stödet kassamässigt och därmed i sin helhet på Ytterligare 24 miljarder kronor har tillförts kommuner för integration och migration fick kommuner och landsting 7 miljarder kronor från ett nytt anslag Stöd med anledning av flyktingsituationen, vilket förklarar ökning mellan åren. 13

14 Diagram 11 Utbildning, studiestöd År Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet Utbildningspolitik, Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet Utbildningspolitik, Skolverket: Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN Bidragen till skolväsendet ökade med cirka 4 miljarder kronor 2002 till följd av införandet av maxtaxan i barnomsorgen. Under 2003 minskade antalet studerande med studiemedel för första gången sedan Under 2004 ökade antalet igen för att 2005 åter minska. Under 2004 ökade kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar med cirka 10 miljarder kronor. Ökningen avsåg reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. Ett lägre ränteläge under 2015 medförde att fler bedömdes kunna betala sina studieskulder. Reservationen av lånefordringar från 2004 återfördes, vilket medförde att nettokostnader för studiestöd minskade med 16 miljarder kronor. Kostnaden för utbetalda studiestöd ökade marginellt. En ny satsning 2016 innebar att kommunerna fick 2,2 miljarder kronor i bidrag till lärarlöner och 1,2 miljarder kronor för fler anställda i lågstadiet tillfördes ytterligare 1,2 miljarder kronor som bidrag till lärarlöner och 0,9 miljarder kronor för fler anställda i lågstadiet. 14

15 Diagram 12 Resultat från andelar i dotterföretag, årets över/underskott i statens resultaträkning, BNP-utveckling Procent ,0 6,0 4,0 2,0 0, ,0-4,0-6,0 År Resultat från andelar i hel- och delägda företag Årets över/underskott i statens resultaträkning BNP-utveckling, höger axel Resultatet från andelar i hel- och delägda företag förbättrades med 43 miljarder kronor Vattenfalls resultat förbättrades med 35 miljarder kronor till en vinst på 8,4 miljarder kronor. Förbättringen avser främst frånvaron av förluster från avvecklad verksamhet, som föregående år uppgick till 24 miljarder kronor. Minskade nedskrivningar och avsättningar förbättrade resultatet med 18 miljarder kronor. Resultatet för LKAB förbättrades med 5,8 miljarder kronor. Förbättringen avser främst högre marknadspriser på järnmalm och ett gynnsammare utfall för pris- och valutasäkringar. 15

16 Diagram 13 Nettoförmögenhet, statsskuld, årets över/underskott i statens resultaträkning Nettoförmögenhet Statsskuld Årets över/underskott i statens resultaträkning Diagram 14 Statsskulden, lån i svenska kronor respektive utländsk valuta Lån i svenska kronor Lån i utländsk valuta 16

17 Diagram 15 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Summa betalningar till EU Summa bidrag m.m. Nettoflöde från statens budget till EU Kassamässigt minskade avgiften till EU 2009 jämfört med 2008 med 12,3 miljarder kronor medan bidragen från EU ökade med 0,6 miljarder kronor, vilket innebär att det kassamässiga nettoflödet till EU minskade med 13 miljarder kronor. I den stora minskningen av avgiften ingår en återbetalning från Europeiska kommissionen på 5,9 miljarder kronor som avsåg den mervärdesskattebaserade avgiften År 2016 minskade avgiften till EU med cirka 14 miljarder kronor. Det var den BNIbaserade avgiften som minskade samtidigt som 6,7 miljarder kronor avseende 2016 betalades i förskott År 2017 minskade den totala EU avgiften med 6,1 miljarder kronor. Minskningen beror på retroaktiva nedsättningar för den mervärdesskattebaserade och den BNI-baserade avgiften enligt Europeiska unionens beslut om egna medel som trädde i kraft i oktober 2016 och kassamässigt reglerades

18 Konsoliderad resultaträkning Miljoner kronor 1993/ / Intäkter Skatteintäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Summa intäkter Statens egen verksamhet Kostnader för personal Kostnader för lokaler Vissa garanti- och kreditkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa statens egen verksamhet Summa kostnader Saldo före resultat från andelar och finansiella poster Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Summa finansiella poster ÅRETS ÖVER- / UNDERSKOTT Tabeller Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll Transfereringar till företag Transfereringar till kommuner Transfereringar till utlandet Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Transfereringar Avsättningar till/upplösningar av fonder Summa transfereringar m.m

19 Konsoliderad resultaträkning 1993/ / Intäkter Skatteintäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Summa intäkter Statens egen verksamhet Kostnader för personal Kostnader för lokaler Vissa garanti- och kreditkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa statens egen verksamhet Summa kostnader Saldo före resultat från andelar och finansiella poster Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Summa finansiella poster ÅRETS ÖVER- / UNDERSKOTT Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll Transfereringar till företag Transfereringar till kommuner Transfereringar till utlandet Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Transfereringar Avsättningar till/upplösningar av fonder Summa transfereringar m.m

20 TILLGÅNGAR Miljoner kronor Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillg Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar Statliga järnvägsanläggningar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Beredskapstillgångar Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotter- och intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Utlåning Varulager m.m. Varulager och förråd Pågående arbeten Fastigheter Förskott till leverantörer Summa varulager m.m Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Nettoförmögenhet Fonder Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Statsskulden Lån i svenska kronor Lån i utländsk valuta Summa statsskulden Skulder m.m. Långfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 1) Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor

21 Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor Övriga skulder Leverantörsskulder Depositioner Förskott från uppdragsgivare och kunder Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Garantiförbindelser Övriga ansvarsförbindelser ) Placeringspolicyn för Insättningsgarantifonden och Kärnavfallsfonden ändrandes under 2014 och medger nu att affärer med återköpsavtal (repor) ligger öppna över bokslutsdagen. Det medför att fodringar och skulder har ökat med ca 60 miljarder kronor vardera.

22 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar Statliga järnvägsanläggningar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Beredskapstillgångar Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotter- och intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Utlåning Varulager m.m. Varulager och förråd Pågående arbeten Fastigheter Förskott till leverantörer Summa varulager m.m Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank Konsoliderad balansräkning miljarder kronor

23 SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Nettoförmögenhet Fonder Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Statsskulden Lån i svenska kronor Lån i utländsk valuta Summa statsskulden Skulder m.m. Långfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 1) Övriga skulder Leverantörsskulder Depositioner Förskott från uppdragsgivare och kunder Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Garantiförbindelser Övriga ansvarsförbindelser ) Placeringspolicyn för Insättningsgarantifonden och Kärnavfallsfonden ändrandes under 2014 och medger nu att affärer med återköpsavtal (repor) ligger öppna över bokslutsdagen. Det medför att fodringar och skulder har ökat med ca 60 miljarder kronor vardera. Konsoliderad balansräkning miljarder kronor

24 ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax Stockholm