Delårsrapport

Transkript

1 Delårsrapport

2

3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning och redovisning mot inkomsttitel Anslagsredovisning Redovisning mot inkomsttitel... 13

4

5 1 Inledning Statens energimyndighet överlämnar härmed sin delårsrapport för 2014 avseende perioden Delårsrapporten innehåller resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning samt prognos för det pågående räkenskapsåret över utfallet på resultaträkningens poster. Prognosen för resultaträkningen lämnas i särskild kolumn vid densamma. Årets anslagstilldelning enligt regleringsbreven är mnkr. Därutöver tillkommer anslagssparande från föregående år om 249 mnkr varav 118 mnkr är indraget. Totalt disponibelt belopp för 2014 är därmed mnkr. I Energimyndighetens verksamhetsutfall och prognoser finns vid delårsskiftet några avvikelser jämfört med budget. Det rör forskningsanslaget där risk finns att samtliga medel inte kommer att användas i och med förseningar. Vi ser även avvikelser på anslaget Insatser för uthållig energianvändning där ca 40 mnkr kommer att återstå vid årets slut. Anledningen är förseningar i arbetet med den nationella regionalfonden där myndigheten inte kan agera förrän de övergripande besluten fattats av regeringen och kommissionen. Myndigheten prognostiserar också ett sparande på förvaltningsanslaget om 8 mnkr. Ett medvetet sparande som behövs för att möta ett utmanande år Det totala anslagssparandet prognostiseras till 94 mnkr. Myndigheten har i år ändrat värderingsprincip rörande utlåning. Denna förändring medför en stor påverkan på både resultat- och balansräkning men inte på anslagsredovisningen. Ändringen kommenteras mer i kommentarerna till resultat- och balansräkningen. Väsentliga avvikelser som finns i resultat- och balansräkningen mellan delåren 2013 och 2014 förklaras närmare i avsnitten "Kommentarer till resultaträkning" respektive "Kommentarer till balansräkning". Jag intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning Erik Brandsma Generaldirektör 5

6 2 Resultaträkning med prognos för 2014 (Belopp i tkr) Jan-aug Jan-aug Prognos Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Kreditförluster Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

7 3 Kommentarer till resultaträkning Verksamhetens intäkter och kostnader Kostnader för personal har ökat med ca tkr vilket hänger ihop med en ökning av antalet anställda. Myndigheten har under de senaste åren haft en stor personalökning men denna har nu planat ut. En del av ökningen är också hänförlig till löneökningarna Övriga driftskostnader har ökat med tkr. Till stor del är de orsakade av ökade köp av energikonsulttjänster. Avskrivningar har ökat med tkr beroende på att nya system tagits i drift. Uppbörd Under 2013 fick myndigheten i uppdrag av regeringen att sälja kvarstående enheter i reserven för nya deltagare inom EU:s utsläppshandelssystem. Försäljningsbeloppet uppgick till ca tkr. Detta var en händelse av engångskaraktär och den har inte inträffat igen under Transfereringar Utbetalningarna ligger något över föregående års nivå. Prognosen pekar på att myndigheten kommer få ett sparande även i år. Till stor del beror detta sparande på försenade eller inställda projekt. I samband med denna delårsrapport har myndigheten ändrat princip för värdering av utlåningen. Tidigare värderades lånen i huvudsak till 100 procent av nominellt lånebelopp om vi inte hade indikationer på annat, exempelvis att företaget var ansökt i konkurs. I de fallen gjordes en nedvärdering. Myndigheten värderar nu kollektivt lånen till 30 procent av nominellt lånebelopp men med justering ned till 15 procent om företaget har påbörjat räntebetalning och/eller amortering men släpar med betalningarna. Företag som ansökts om konkurs eller likvidation värderas till noll procent och företag som påbörjat räntebetalning och/eller amortering enligt plan värderas till 75 procent av lånebeloppet. De förändrade värderingsprinciperna får stor påverkan på posten Kreditförluster i resultaträkningen. Jämförelsetalen har inte omräknats enligt de nya principerna, då en sådan omräkning hade påverkat storleken på årets nedskrivning. Detta skulle därigenom inte lett till att ge en rättvisande bild av årets justering. 7

8 4 Balansräkning (Belopp i tkr) Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella tillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Utlåning Utlåning Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar 1) Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter 1) Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank 0 0 Summa kassa och bank Summa tillgångar ) Jämförelsetalet har justerats med anledning av att ofakturerade uppbördsfordringar tidigare klassat som Övriga fordringar. Rätt klassning är Övriga upplupna intäkter. 8

9 (Belopp i tkr) Kapital och skulder Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa skulder m. m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa periodavgränsningsposter Summa kapital och skulder Ansvarsförbindelser Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga Övriga ansvarsförbindelser Dom till Energimyndighetens fördel har meddelats i Stockholms TR rörande skadeståndsanspråk om 35 mnkr. Domen är överklagad och Svea hovrätt har meddelat prövningstillstånd. Pågående mål i Stockholms TR rörande skadeståndsanspråk om 35 mnkr. 9

10 5 Kommentarer till balansräkning Tillgångar Posten Maskiner, inventarier, installationer mm har ökat med ca tkr jämfört med föregående år. Ökningen är en följd av myndighetens satsning på eget belysningslaboratorium. Posten utlåning har minskat kraftigt. Myndighetens utlåning fortsätter dock att öka. Den stora minskningen om ca tkr är hänförlig till att myndigheten har ändrat princip för värdering vid bokslut. Tidigare värderades lånen i huvudsak till 100 procent av nominellt lånebelopp om vi inte hade indikationer på annat, exempelvis att företaget var ansökt i konkurs. I de fallen gjordes en nedvärdering. Myndigheten värderar nu kollektivt lånen till 30 procent av nominellt lånebelopp men med justering ned till 15 procent om företaget har påbörjat räntebetalning och/eller amortering men släpar med betalningarna. Företag som sökt om konkurs eller likvidation värderas till noll procent och företag som påbörjat räntebetalning och/eller amortering enligt plan värderas till 75 procent av lånebeloppet. De förändrade värderingsprinciperna får stor påverkan på posten Utlåning i balansräkningen. Jämförelsetalen har inte omräknats enligt de nya principerna, då en sådan omräkning hade påverkat storleken på årets nedskrivning. Detta skulle därigenom inte lett till att ge en rättvisande bild av årets justering. Skulder och eget kapital Statskapital har ökat med ca tkr till följd av fortsatt utlåning samt finansiering av immateriella tillgångar med sakanslag. Lån i Riksgälden ökar till följd av att vi nu, enligt nya bestämmelser, lånar upp även till pågående nyinvesteringar, inte enbart till färdigställda. 10

11 6 Anslagsredovisning och redovisning mot inkomsttitel 6.1 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag i tkr. Samtliga anslag respektive anslagsposter är ramanslag alternativt poster på ramanslag. Ans lag Benämning Indragning Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisp. anslagsbelopp Totalt disponibelt belopp Utgifter per Utgående överföringsbelopp Utestående åtaganden Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (UO 20) 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar Ins. Int. Klimat. - del till STEM Handel med utsläppsrätter Utgiftsområde 21 Energi (UO 21) 1:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader 1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader :2 Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m. 10 Energi- och klimatrådgivning information, utbildning m.m :3 Insatser för uthållig energianvändning 1 Insatser för uthållig energianvändning :4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 1 Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan

12 Ans lag Benämning Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisp. anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter per Utgående överföringsbelopp Utestående åtaganden :5 Energiforskning Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet Forskning, utveckling och innovation :7 Planeringsstöd för vindkraft m.m. 1 Nationellt nätverk för vindbruk :9 Energiteknik 4 Stöd till solceller och biogas :11 Energieffektiviseringsprogram Regionalt och lokalt arbete för energieffektivisering Energieffektiviseringsavtal Regionala samverkansprojekt Regionala energi-och klimatstrategier Insatser inom näringslivet samt främjande av ny teknik och tjänster :12 Avgifter till internationella organisationer 2 Avg. till int. org - del till STEM Totalt

13 6.2 Redovisning mot inkomsttitel (Belopp i tkr) Inkomsttitel Beräknat belopp Inkomster Övriga ränteinkomster Kvotplikts- och förseningsavgifter Straffavgifter Lagringsavgifter Övriga inkomster av statens verksamhet Återbetalning övriga lån - - Summa Där inget beräknat belopp anges i tabellen saknas beräknat belopp i regleringsbrevet. Övriga ränteinkomster avser ränteinkomster från utlåningsverksamheten. Intäkter av kvotpliktsavgifter avser avgifter enligt 6 kap. lagen (2011:1200) om elcertifikat. Det låga utfallet förklaras delvis av konstaterade förluster om 1,1 mnkr, varav 979 tkr utgörs av en förlust i Förvaltningsrätten avseende ett överklagat kvotpliktsärende. Inkomsterna på inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet härrör från en återföring av icke kontrakterat kapital inom fonder där myndigheten ingått avtal om att förvärva utsläppsenheter från projekt som genomförs inom ramen för de projektbaserade mekanismerna under Kyotoprotokollet, CDM och JI, samt liknande marknadsbaserade flexibla mekanismer. 13