Rapport Utfallet på statens budget :13

Transkript

1 Rapport et på statens budget 2011:13

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från Word-format kan tillhandahållas via Publikationsservice. För statligt anställda är ESV:s publikationer kostnadsfria, övriga debiteras. Datum: Dnr: /2011 ESV-nr: 2011:13 Copyright: ESV Rapportansvarig: Eva Engberg och Jonas Larsson

3 FÖRORD Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) överlämnar årligen et på statens budget till regeringen omkring den 15 mars. Till grund för redovisningen ligger statsredovisningen med uppgifter från riksdagen, regeringen och myndigheterna. ESV svarar för statsredovisningen inklusive sammanställning och analys. Samtidigt överlämnas underlaget till Årsredovisning för staten. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Experten Eva Engberg och utredaren Jonas Larsson har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har också avdelningschefen Pia Heyman, biträdande avdelningschefen Ingemar Härneskog, experterna Svante Hellman och Mikael Marelius samt utredarna Christina Bergström, Elisabeth Eklund-Perntz, Jörgen Hansson, Helene Diyabanza Peterson och Dordi Rasmusson deltagit. 3

4 4

5 INNEHÅLL Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Saldot på statens budget m.m Saldot på statens budget Statens budget 2009 och Utgiftstak för staten Inkomster på statens budget Statens skatteinkomster Övriga inkomster Utgifter på statens budget Makroekonomiska förutsättningar och beslut Utgifter m.m. på statens budget Indragningar Överskridanden per utgiftsområde Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livs

6 INNEHÅLL 6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Förändring av anslagsbehållningar Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten Underliggande saldo och engångseffekter Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget Bemyndiganden Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget Bilaga 3 Specifikation av bemyndiganden 6

7 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Saldot på statens budget blev ett underskott på miljoner kronor. I den ursprungliga budgeten beräknades ett underskott på miljoner kronor. Saldot blev således miljoner kronor bättre än beräknat. Inkomsterna på statens budget blev miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget. Utgifterna m.m. på statens budget blev miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget. I förhållande till totalt anvisat (ursprunglig budget och tilläggsbudget) blev utgifterna miljoner kronor lägre. På tilläggsbudget anvisades miljoner kronor. Taket för statens utgifter underskreds med miljoner kronor. Utgiftstaket för staten uppgick till miljoner kronor för enligt riksdagens beslut. De statliga utgifter, som omfattades av utgiftstaket, uppgick till miljoner kronor. 7

8 INLEDNING 2 Inledning et på statens budget överlämnas till regeringen och publiceras på ESV:s webbplats den 15 mars Det bygger på myndigheternas slutliga rapportering till statsredovisningen vid ESV. et på statens budget ingår efter beredning i Regeringskansliet i Årsredovisning för staten, som regeringen överlämnar till riksdagen i mitten av april. ESV planerar att publicera kompletterande information och längre tidsserier om statens budget m.m. i juni

9 SALDOT PÅ STATENS BUDGET M.M. 3 Saldot på statens budget m.m. Statens budget ska enligt 16 lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldot på statens budget är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Med statens budget avses i det följande den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU10, rskr. 2009/10:42). När jämförelse görs mot totalt anvisade avses såväl statens ursprungliga budget som de tilläggsbudgetar som beslutats under året. Indrag av anslagsbelopp framgår inte i detta avsnitt. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomsterna på statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifterna på statens budget. 3.1 Saldot på statens budget Budgetsaldot uppgick till drygt -1 miljard kronor (tabell 1). I budgeten beräknades saldot till drygt -106 miljarder kronor. et blev därmed 105 miljarder kronor bättre än beräknat i statens budget. Inkomsterna beräknades uppgå till drygt 723 miljarder kronor i statens budget. Det slutliga utfallet blev knappt 780 miljarder kronor, således 57 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av att statens skatteinkomster översteg beräkningen i budgeten med 58 miljarder kronor. Skatt på kapital blev 31 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Skatt på konsumtion och insatsvaror blev 31 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. Övriga inkomster blev 1,6 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Skillnaden förklaras främst av att avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet blev högre än beräknat. 9

10 SALDOT PÅ STATENS BUDGET M.M. Tabell 1 et på statens budget Miljoner kronor Statens budget Tilläggsbudget Skillnad mot statens budget Totala inkomster Statens skatteinkomster Övriga inkomster Totala utgifter m.m Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Statsskuldsräntor m.m Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Budgetsaldo Anm. Med statens budget avses här den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2009, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. ingår beräknad förändring av anslagsbehållningar med miljoner kronor. Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter som är hänförliga till, beräknas bli 60 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens budget blev 781 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor lägre än den ursprungligen fastställda budgeten. Det beror främst på att posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev 31 miljarder kronor lägre än beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 20 miljarder kronor lägre än i statens budget eftersom arbetslösheten blev lägre än vad som beräknades i budgeten. På tilläggsbudget anvisades 7 miljarder kronor. Anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv tillfördes 3 miljarder kronor, dels för att delta i nyemission i SAS AB med 1 miljard kronor, dels för att det nybildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB tillfördes 2 miljarder kronor. Utgiftsområde 8 Migration tillfördes 1 miljard kronor med anledning av att antalet asylsökande var högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 20 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Det beror, som beskrivs ovan, framför allt på att utfallet på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 20 miljarder kronor lägre än anvisat på budgeten. Även utfallet på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 3 miljarder lägre än anvisat då utgifterna för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. blev 2 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Högre utgifter än anvisat på statens budget blev det främst på utgiftsområde 24 Näringsliv med 3 miljarder kronor och utgiftsområde 8 Migration med 1 miljard kronor. Dessa utgiftsområden fick på tilläggsbudget som utnyttjades. 10

11 SALDOT PÅ STATENS BUDGET M.M. De totala utgifterna m.m. blev 49 miljarder lägre än beräknat i statens budget. I förhållande till totalt anvisat (statens budget och tilläggsbudget) blev de totala utgifterna m.m. 56 miljarder kronor lägre. Det innebär att de som anvisats på tilläggsbudget i många fall inte utnyttjats. et på statens budget påverkades av engångseffekter som totalt beräknas påverka saldot positivt med 23,4 miljarder kronor. Den största effekten avser förtida utbetalning av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting för med 13,0 miljarder kronor. Stödet utbetalades 2009 och belastade därmed saldot Det betraktas därmed som en negativ engångseffekt 2009 och en lika stor positiv effekt eftersom stödet inte belastat budgetsaldot. Apoteket AB väntas göra en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek I avvaktan på beslut om denna utdelning under 2011 har ett belopp om 5,9 miljarder kronor tillfälligt placerats på konto i Riksgäldskontoret och blir därmed en positiv engångseffekt. Riksbanken tog under 2009 ett lån i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven efter olika insatser under den finansiella krisen. Lånet togs i euro och dollar motsvarande ursprungligen 97,0 miljarder kronor. Under minskade det totala lånet med 4,3 miljarder kronor till följd av valutavinster vid omsättning av lån, då den svenska kronan stärkts. Det innebär en positiv engångseffekt på 4,3 miljarder kronor. I kapitel 7 beskrivs underliggande saldo och engångseffekter detaljerat. 3.2 Statens budget 2009 och I tabell 2 redovisas utfallet på statens budget för 2009 och. Statens budget visar ett underskott på 1 miljard kronor jämfört med ett underskott på 176 miljarder kronor 2009, en förbättring med 175 miljarder kronor. Tabell 2 et på Statens budget 2009 och Miljoner kronor Totala inkomster Statens skatteinkomster Övriga inkomster Totala utgifter m.m Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Statsskuldsräntor m.m Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Budgetsaldo Budgetens inkomster ökade med 70 miljarder kronor (9,9 procent) mellan 2009 och. 11

12 SALDOT PÅ STATENS BUDGET M.M. Statens skatteinkomster ökade med 74 miljarder kronor (10,4 procent). Direkta skatter på arbete beräknas minska med 6 miljarder kronor (1,3 procent) medan indirekta skatter på arbete väntas öka med 7 miljarder kronor (1,9 procent). Inkomster av skatt på kapital beräknas öka med 28 miljarder kronor (17,4 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 26 miljarder kronor (6,2 procent). Se tabell 4. Övriga inkomster minskade med knappt 4 miljarder kronor jämfört med De totala utgifterna m.m. minskade med 105 miljarder kronor (11,8 procent) mellan 2009 och. Utgifterna för utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade med drygt 18 miljarder kronor (2,4 procent). Den största ökningen var inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen som ökade med 11 miljarder kronor (58,4 procent). Inom utgiftsområde Arbetsmarknad och arbetsliv ökade utgifterna med knappt 8 miljarder kronor (13,1 procent). Utgifterna under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med nästan 4 miljarder kronor (8,5 procent). Utgifterna under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med knappt 6 miljarder kronor (7,2 procent). Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto minskade med 114 miljarder kronor samtidigt som utfallet för posten Kassamässig korrigering ökade med nästan 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen minskade framför allt till följd av att Riksbanken tog lån i Riksgäldskontoret med 95 miljarder kronor Utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade med 13 miljarder kronor (35,9 procent). Minskningen förklaras främst av att räntorna på statsskulden blev nästan 8 miljarder kronor lägre än Dessutom redovisades under utgiftsområdet föregående år, det tillfälliga anslaget Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning under utgiftsområdet med 5 miljarder kronor. 12

13 SALDOT PÅ STATENS BUDGET M.M. 3.3 Utgiftstak för staten Det statliga utgiftstaket för fastställdes till miljarder kronor av riksdagen. Samtliga utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas av utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår även utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. Enligt utfallet på statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 986 miljarder kronor. Det innebär att det statliga utgiftstaket underskreds med 38 miljarder kronor. År 2009 underskreds taket med 24 miljarder kronor. Tabell 3 Takbegränsade utgifter Miljoner kronor SB Skillnad 2009 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten Takbegränsade utgifter Marginal till utgiftstaket Utgiftstak

14 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 4 Inkomster på statens budget Skatter redovisas mot inkomsttitel det år till vilket intäkten hänför sig. Vid inkomstberäkningen görs emellertid en justering för bl.a. uppbörds- och betalningsförskjutningar så att redovisningen av summan av skatterna blir kassamässig. En fullständig redovisning av statens budgets samtliga inkomsttitlar finns i bilaga Statens skatteinkomster Tabell 4 Statens skatteinkomster Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Direkta skatter på arbete 469,3 475,7-7,8-26, Indirekta skatter på arbete 399,3 392,0 11,7-13, Skatt på kapital 188,5 160,5 31,4-27, Skatt på konsumtion och insatsvaror 443,4 417,7 30,5-14, Skatt på import 5,7 5,2 0,9-1, Restförda och övriga skatter 0,8-3,1 5,8 0, Avgående poster, skatter till EU -7,1-6,8-0,9 1, Avgående poster, skatter till andra sektorer -718,0-703,6-11,5 21,3 = Statens skatteintäkter 781,9 737,5 60,2-59, Periodiseringar -2,4-31,7-2,1-21, Statens skatteinkomster 779,5 705,8 58,1-80,4 Anm: I statens skatteintäkter ingår I tabellerna för skatterna jämförs det nu beräknade utfallet med beräkningarna i budgetpropositionen för. I denna redovisas beräkningar för både 2009 och. Inkomsterna under inkomsttypen Statens skatteinkomster uppgick till 779,5 miljarder kronor under, vilket är 58,1 miljarder kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december För blev Statens skatteinkomster 73,7 miljarder kronor (10,4 procent) högre än De högre skatterna beror på det förbättrade konjunkturläget Skatt på arbete För inkomståret beräknas intäkten av Direkta skatter på arbete uppgå till 469,3 miljarder kronor. Det är 7,8 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i 14

15 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET statens budget. Det beror främst på att skattereduktionerna nu beräknas bli 180,8 miljarder kronor jämfört med 166,1 miljarder kronor i den ursprungliga budgeten. Avdragen för husarbete (RUT- och ROT-avdrag) beräknas ha blivit 8,9 miljarder högre än vad som ursprungligen beräknades i budgeten. Tabell 5 Skatt på arbete Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Direkta skatter på arbete 469,3 475,7-7,8-26, Statlig inkomstskatt 40,4 40,1-1,7-3, Kommunal inkomstskatt 520,3 511,1 6,4-14, Allmän pensionsavgift 89,3 86,8 2,2-2, Artistskatt 0,1 0,1 0,0 0, Skattereduktioner -180,8-162,5-14,7-5, Indirekta skatter på arbete 399,3 392,0 11,7-13, Arbetsgivaravgifter 403,3 393,0 11,3-16, Egenavgifter 12,5 11,5 1,1-0, Avgifter till premiepensionssystemet -26,4-25,4-0,7 1, Särskild löneskatt 33,4 32,5 1,9 0, Nedsättningar -24,7-20,6-1,8 3, Tjänstegruppliv 1,1 0,9 0,0-0,1 Skatt på arbete 868,6 867,7 3,9-39,9 Intäkten av Statlig inkomstskatt (före skattereduktioner) beräknas bli 40,4 miljarder kronor för inkomståret, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Intäkten av Kommunal inkomstskatt beräknas uppgå till 520,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,4 miljarder kronor jämfört med statens budget. Den kommunala skatten betalas ut till kommunerna. Indirekta skatter på arbete beräknas uppgå till 399,3 miljarder kronor, vilket är 11,7 miljarder kronor högre vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. De beräknas bli 403,3 miljarder kronor för inkomståret, vilket är en ökning med 11,3 miljarder kronor jämfört med statens budget. Det huvudsakliga skälet är att lönesumman utvecklats starkare jämfört med beräkningarna i statens budget. För beräknas Skatt på arbete vara 0,9 miljarder kronor (0,1 procent) högre än Direkta skatter på arbete väntas minska med 6,4 miljarder kronor (1,3 procent). Detta beror främst på att Skattereduktioner, som minskar intäkterna från direkta skatter, beräknas öka med 18,3 miljarder. Jobbavdragen beräknas 15

16 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET öka med 12,4 miljarder kronor. Kommunal inkomstskatt ökar med 9,1 miljarder mellan åren och Statlig inkomstskatt ökar med 0,3 miljarder kronor. Indirekta skatter på arbete beräknas öka med 7,3 miljarder kronor (1,9 procent) jämfört med Arbetsgivaravgifterna ökar med 10,3 miljarder kronor, vilket beror på att lönesummans utveckling varit starkare för Skatt på kapital Intäkten av Skatt på kapital beräknas uppgå till 188,5 miljarder kronor för. Det är en ökning med 31,4 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Intäkten av Skatt på kapital, hushåll beräknas uppgå till 33,6 miljarder kronor under inkomståret. Det är 9,6 miljarder kronor högre än vad som beräknades i budgeten och beror på att vinster från aktie- och bostadsförsäljningar beräknas ha blivit högre än vad som antogs i statens budget. Intäkten av Skatt på företagsvinster beräknas bli 104,7 miljarder kronor för inkomståret, vilket är 23,4 miljarder högre än beräkningen i budgeten. Det beror på att företagens vinster beräknas ha blivit högre än vad som antogs i budgeten. För beräknas skatterna på kapital bli 28,0 miljarder kronor (17,4 procent) högre än Tabell 6 Skatt på kapital Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Skatt på kapital, hushåll 33,6 25,2 9,6-1, Skatt på företagsvinster 104,7 86,5 23,4-19, Kupongskatt 3,1 3,1-0,7-3, Avkastningsskatt 11,7 12,3-2,1-2, Fastighetskatt 26,4 25,3 0,4 1, Stämpelskatt 9,0 8,1 0,8-1, Arvs och gåvoskatt 0,0 0,0 0,0 0, Skatt på kapital 188,5 160,5 31,4-27,3 16

17 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt samt skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. Tabell 7 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall budgetprop Mervärdesskatt 324,1 301,5 28,7-12, Skatt på tobak 10,6 10,6-0,7 0, Skatt på etylalkohol 4,3 4,4-0,1 0, Skatt på vin 4,4 4,3 0,0 0, Skatt på mellanklassprodukter 0,2 0,2 0,0 0, Skatt på öl 3,2 3,3 0,0 0, Privatinförsel av alkohol och tobak 0,0 0,0 0,0 0, Energiskatt 41,2 40,1 1,0-0, Koldioxidskatt 27,3 26,1 1,2-2, Övriga skatter på energi och miljö 4,6 4,1-0,3-1, Skatt på vägtrafik 16,4 16,4 0,0 0, Övriga skatter 7,0 6,7 0,6 1,1 Summa 443,4 417,7 30,5-14,1 Nettointäkten av Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas uppgå till 443,4 miljarder kronor, vilket är 30,5 miljarder kronor (7,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Av skillnaden hänför sig 28,7 miljarder kronor till Mervärdesskatt, 1,2 miljarder kronor till Koldioxidskatt och 1,0 miljarder kronor till Energiskatt Mervärdesskatt På inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt redovisas ett netto av intäkter och kostnader. Intäkterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, för vilka den utgående mervärdesskatten överstiger den ingående. Kostnaderna består främst av debiterad mervärdesskatt att återbetala till företag där den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Det senare är aktuellt t.ex. vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till andra länder. På inkomsttiteln 1412 Skattelättnad för vissa byggtjänster redovisas nedsättning av skatt vid byggande av student- och äldrebostäder. Intäkterna av Mervärdesskatt (1411) beräknas uppgå till 324,1 miljarder kronor, vilket är 28,7 miljarder kronor (9,7 procent) högre än beräknat i budgeten. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser beräknas ha ökat med 4,9 procent 17

18 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET mellan och 2009, vilket är 2,9 procentenheter högre än vad som förutsattes vid beräkningen till statens budget. Nettointäkten av mervärdesskatt beräknas öka med 22,5 miljarder kronor (7,5 procent) jämfört med Förutom hushållens konsumtionsutgifter påverkas mervärdesskatten främst av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar. I diagram 2 åskådliggörs mervärdesskatten fördelad på sektorer. I diagrammet ingår även mervärdesskatt på investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt. Dessa företag har ingen avdragsrätt för sin ingående mervärdesskatt och till följd av det belastar den implicit de tre sektorerna ovan. Staten och kommunerna bedriver även skattepliktig verksamhet och denna beläggs, liksom privat näringsverksamhet, med utgående mervärdesskatt, vilken slutligen belastar hushållens konsumtion. Diagram 1 Mervärdesskatt fördelad på sektorer Hushåll Kommun Stat 14% 8% 78% 1420 Skatt på alkohol och tobak Intäkten på inkomsttiteln Skatt på tobak blev 10,6 miljarder kronor och var därmed 0,7 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Jämfört med 2009 var intäkten oförändrad. Intäkterna av skatt på etylalkohol, vin, mellanklassprodukter och öl uppgick till 12,1 miljarder kronor och var därmed 0,1 miljard kronor lägre än beräknat i statens budget. Under minskade intäkterna med 0,1 miljard kronor (0,8 procent). 18

19 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Skatt på energi och miljö Intäkterna av Skatt på energi och miljö uppgick till 73,1 miljarder kronor och var därmed 1,9 miljarder kronor högre än beräknat. Jämfört med 2009 ökade intäkterna med 2,9 miljarder kronor (4,0 procent). Tabell 8 Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Energiskatt 41,2 40,1 1,0-0, Skatt på elektrisk kraft 21,1 19,9 0,9 0, Energiskatt bensin 13,5 14,2-0,4 0, Energiskatt oljeprodukter 6,5 5,9 0,5-0, Energiskatt övrigt 0,1 0,1 0,0 0, Koldioxidskatt 27,3 26,1 1,2-2, Koldioxidskatt bensin 10,7 11,3-0,6 0, Koldioxidskatt oljeprodukter 15,3 13,5 1,7-2, Koldioxidskatt övrigt 1,4 1,3 0,2-0, Övriga skatter på energi och miljö 4,6 4,1-0,3-1, Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0, Skatt på råtallolja 0,0 0,0 0,0 0, Särskild skatt mot försurning 0,1 0,0 0,0 0, Skatt på bekämpnings och gödsel 0,1 0,2 0,0-0, Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 4,0 3,4-0,1-0, Avfallsskatt 0,3 0,2-0,1-0, Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,1 0,0 0, Övriga skatter 0,2 0,2-0,1-0, Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkten av Fordonsskatt uppgick till 11,9 miljarder kronor och var därmed 0,3 miljarder kronor (2,6 procent) högre än beräknat i budgeten. Fordonsskatten ökade med 0,2 miljarder kronor (1,7 procent) jämfört med Trängselskatt uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket överensstämmer med beräknat i statens budget. Skatt på trafikförsäkringspremier uppgick till 2,9 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre än i budgeten Övriga skatter Övriga skatter består av överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter ha uppgått till 7,0 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. 19

20 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 1500 Skatt på import Skatt på import består av tull samt jordbrukstullar och sockeravgifter som tillsammans uppgick till 5,7 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Under var intäkterna 0,5 miljarder kronor högre än Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder. Restförda och övriga skatter beräknas uppgå till 0,8 miljarder kronor för, vilket är 5,8 miljarder kronor högre än beräkningarna i statens budget. Restförda skatter, både för hushåll och företag, som är en negativ post beräknas bli 3,5 miljarder kronor lägre än väntat. Intäkter som förs till fonder blev 2,1 miljarder kronor högre. Orsaken är främst att 1,3 miljarder kronor avseende stabilitetsavgifter inte ingick i statens budget för. Principerna för redovisning av dessa avgifter var inte fastställd vid budgeteringstillfället (Stabilitetsavgifter redovisas under inkomsttitel 1641 Insättningsgarantiavgifter). Jämfört med 2009 har restförda och övriga skatter ökat med 3,9 miljarder kronor. Dels har andelen restförda skatter både för hushåll och företag minskat, dels har intäkter som förs till fonder ökat eftersom är första året stabilitetsavgifter redovisas. Tabell 9 Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Restförda skatter -5,7-7,8 3,5 0, Övriga skatter, hushåll 2,7 3,3 0,4 1, Övriga skatter,företag -0,2-1,0-0,3-0, Intäkter som förs till fonder 4,0 2,4 2,1 0, Restförda och övriga skatter 0,8-3,1 5,8 0, Avgående poster och periodiseringar I inkomsthuvudgrupp 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter. I inkomsthuvudgrupp 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder. Avgifter till premiepensionssystemet redovisas som en avgående post under inkomsthuvudgruppen Indirekta skatter på arbete och ingår således inte här. 20

21 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET I inkomsthuvudgrupp 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar och betalningsförskjutningar och anstånd så att summan av skatterna blir kassamässig. Tabell 10 Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop Avgående poster, skatter till EU -7,1-6,8-0,9 1, Avgående poster, skatter till andra sektorer -718,0-703,6-11,5 21, Kommunala inkomstskatter -534,3-524,8-6,3 14, Avgifter till AP-fonder -183,6-178,8-5,1 6, Periodiseringar -2,4-31,7-2,1-21, Uppbördförskjutningar -0,6-2,9 8,0 7, Betalningsförskjutningar -3,5-24,2-7,4-25, Anstånd 1,6-4,6-2,7-3,2 I statens budget för beräknades periodiseringarna uppgå till -0,3 miljarder kronor. De beräknas nu uppgå till -2,4 miljarder kronor. Skillnaden är således -2,1 miljarder kronor och avser främst betalningsförskjutningar gentemot företag och hushåll. Betalningsförskjutningen utgörs av skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. 4.2 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna 7000 Avräkningar i anslutning till skattesystemet och 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. et för uppgick till totalt 48 miljoner kronor och var därmed miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december Skillnaden förklaras främst av att Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet blev miljoner kronor högre än beräknat. 21

22 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Tabell 11 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB -SB Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster Bidrag m.m. från EU Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Övriga inkomster Inkomster av statens verksamhet Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till miljoner kronor för och var därmed 958 miljoner kronor (2,3 procent) högre än beräknat i statens budget. För blev Inkomster av statens verksamhet miljoner kronor (13,2 procent) lägre än De lägre inkomsterna hänför sig till flertalet inkomster bl.a. Inkomster av statens aktier som minskade med miljoner kronor (11,8 procent) mellan åren. Rörelseöverskott minskade med miljoner kronor (15,4 procent) medan Ränteinkomster minskade med 907 miljoner kronor (11,7 procent) och Offentligrättsliga avgifter minskade med 868 miljoner kronor (8,1 procent) jämfört med föregående år. Tabell 12 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB -SB Rörelseöverskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Ränteinkomster Inkomster av statens aktier Offentligrättsliga avgifter Försäljningsinkomster Böter m.m Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av statens verksamhet

23 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2100 Rörelseöverskott Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till miljoner kronor och var därmed 16 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Affärsverket Svenska kraftnät inlevererade utdelning uppgick till 244 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Under blev inkomsterna av Rörelseöverskott miljoner kronor (15,4 procent) lägre än Tabell 13 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB -SB Luftfartsverkets inlevererade överskott Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets 0 0 garantiverksamhet 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Riksbankens inlevererade överskott Rörelseöverskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 460 miljoner kronor och var därmed 192 miljoner kronor (71,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Överskottet från Statens fastighetsverk uppgick till 373 miljoner kronor och består i stort av ett inlevererat överskott från försäljningen av Vasakronan föregående år. Överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 87 miljoner kronor. Under blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 475 miljoner kronor lägre än Ränteinkomster et för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till miljoner kronor för och var därmed 955 miljoner kronor (16,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Övriga ränteinkomster uppgick till 803 miljoner kronor, vilket är 763 miljoner kronor högre jämfört med budget. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till miljoner kronor, vilket är 306 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. 23

24 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Ränteinkomsterna blev 907 miljoner kronor lägre än Tabell 14 Ränteinkomster Miljoner kronor SB -SB Räntor på näringslån Räntor på studielån Övriga ränteinkomster Ränteinkomster Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor (14,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Utdelningar, som bolagen betalade ut under, hänför sig till räkenskapsåret Utbetalda utdelningar under 2009 och redovisas i tabell 15. Jämfört med 2009 har Inkomster av statens aktier minskat med miljoner kronor (11,8 procent). Utdelning från Preaktio AB minskade med miljoner kronor. I föregående års utdelning ingick försäljning av ett aktieinnehav i det amerikanska spritföretaget Beam Global spirits & and wine. Utdelningarna från LKAB har minskat med miljoner kronor, vilket främst beror på en vikande marknad till följd av lågkonjunkturen. Utdelning från Svenska Exportkredit AB ökade med miljoner kronor. I årets utdelning ingår en realisationsvinst från försäljningen av bolagets aktier i Swedbank. Tabell 15 Aktieutdelning 2009 och Miljoner kronor 2009 Skillnad Akademiska Hus Apoteket AB Bostadsgaranti AB Green Cargo Infranord (f.d. Banverket) Kasernen Lernia AB LKAB Nordea Nordiska investeringsbanken Posten AB Preaktio AB Rymdbolaget SBAB SJ SKD-företagen AB SOS Alarm Specialfastigheter AB Statens väg och baninvest AB Sveaskog Holding AB

25 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Svensk Bilprovning AB Svensk Exportkredit AB Svenska Geologiska AB Svevia AB (Swedcarrier) Jernhusen AB Swedish Space Corp TeliaSonera Teracom Vasallen Vattenfall AB Summa Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till miljoner kronor och var därmed miljoner kronor (18,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. et blev miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än i statens budget. Arbetslöshetsavgiften, som är en del av finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor, baseras på utbetalda bidrag till arbetslöshetsersättning. Eftersom bidragen till arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget har även inbetalda arbetslöshetsavgifter blivit lägre (se även utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv). Offentligrättsliga avgifter blev 868 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor minskade med miljoner kronor (14,0 procent) jämfört med Minskningen beror dels på att arbetslöshetsavgiften reducerades med 50 kronor per icke arbetslös medlem fr.o.m. 1 juli 2009, och dels att bidragen till arbetslöshetsersättningar var lägre än Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 65 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Under blev Försäljningsinkomster 19 miljoner kronor lägre än Böter m.m. et för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till miljoner kronor och var därmed 35 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. et för inkomsttiteln Bötes blev 995 miljoner kronor, vilket överensstämmer med budgeten. Inkomsterna av Böter m.m. blev 278 miljoner kronor (20,0 procent) lägre än

26 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 497 miljoner kronor under och blev därmed 37 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Övriga inkomster minskade med 420 miljoner kronor jämfört med Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I budgeten togs inga Inkomster av försåld egendom upp. et uppgick till 167 miljoner kronor. Inkomster av försåld egendom blev 65 miljoner kronor högre än föregående år. Tabell 16 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB -SB Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick under året till miljoner kronor och var därmed 14 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Återbetalning av lån blev 49 miljoner kronor lägre än Tabell 17 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB -SB Återbetalning av näringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av övriga lån Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkomsterna. Inkomsterna uppgick till miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. et för Statliga pensionsavgifter blev miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än beräknat i budgeten. Kalkylmässiga inkomster blev 28 miljoner kronor högre än

27 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Tabell 18 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB -SB Avskrivningar och amorteringar Avskrivningar på fastigheter Uppdragsmyndigheters komplementkostnader Statliga pensionsavgifter Kalkylmässiga inkomster Statliga pensionsavgifter Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till miljoner kronor under. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 186 miljoner kronor under. Tabell 19 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB -SB 2009 Statlig tjänstepensionering Särskild löneskatt på pensionskostnader Statlig grupplivförsäkring Premieskatt, gruppliv Statlig personskadeförsäkring Avdrag för administrationskostnader Administration, personskadeförsäkring Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EU. Inkomsterna uppgick till miljoner kronor och var därmed 904 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till miljoner kronor, vilket var 697 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder blev 213 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det lägre utfallet beror till stor del på negativa kursdifferenser till följd av kronans förstärkning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalar ut i förskott i kronor till bönderna, både rekvireras och betalas ut i euro från EG:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Skillnaden mellan vad som betalas ut 27

28 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET till bönderna och ersättningen från EU redovisas som kursdifferens under Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder. Bidragen från EU:s landsbygdsfond blev 234 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Det högre utfallet beror på att långsiktiga projekt inom landsbygdsprogrammet , efter fördröjningar i uppstartsfasen, har kommit igång ordentligt. Bidragen från EG:s regionalfond blev 888 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Anledningen är att attesterande myndigheter har skickat underlag för utbetalningar till bl.a. Tillväxtverket i slutet av och inbetalningar från EU beräknas inkomma första kvartalet Tillväxtverket har således en fordran på EU. Jämfört med 2009 blev bidragen från EU miljoner kronor (11 procent) högre. Bidragen från EU:s landsbygdsfond ökade med miljoner kronor (161 procent) och Bidragen från EG:s socialfond ökade med 793 miljoner kronor (222 procent) då utbetalningarna till projekt i den nya programperioden ökade rejält. Bidragen från EG:s regionalfond minskade med 443 miljoner kronor (34 procent) beroende på att utbetalningar har gjorts i slutet av medan inbetalningar beräknas inkomma första kvartalet Tabell 20 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB -SB Bidrag från EG:s jordbruksfond Gårdsstöd Kompletterande åtgärder perioden Övriga interventioner Exportbidrag Djurbidrag Offentlig lagring Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden EU:s landsbygdsfond Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion Bidrag från EG:s fiskefond Bidrag från EG:s regionalfond Bidrag från EG:s socialfond Bidrag till transeuropeiska nätverk Övriga bidrag från EG Bidrag m.m. från EU

29 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader. Vidare ingår avräkningar, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner. I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till miljoner kronor. et blev miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev således miljoner kronor. Orsaken är främst att intäkter som förs till fonder blev miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Det är framför allt stabilitetsavgiften som blivit högre, vilket beror på att den inte ingick i statens budget för (se även 1600 Restförda och övriga skatter). Jämfört med 2009 har Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet minskat med miljoner kronor. Tillkommande skatter har ökat med miljoner kronor och då framför allt EU-skatter. Detta beror främst på att EU-skatterna under 2009 påverkades av en återbetalning av tidigare inbetalda avgifter Orsaken var att ett nytt system för medlemsländernas avgifter till EU började tillämpas, vilket gav Sverige en lägre avgift jämfört med tidigare system. Avräkningar har ökat med miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter som förs till fonder. Orsaken är att stabilitetsavgiften redovisas för första gången. Tabell 21 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor SB -SB Tillkommande skatter EU-skatter Momsbaserad EU-avgift Tull Jordbrukstullar och sockeravgifter Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för Kommunala utjämningsavgifter Utjämningsavgift för LSS-kostnader Avräkningar Intäkter som förs till fonder Intäkter som förs till fonder Kompensation för mervärdesskatt Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter Kompensation för mervärdesskatt, kommuner Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

30 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Beloppet i statens budget var -125 miljoner kronor. et blev 21 miljoner kronor. et för Jämställdhetsbonus blev -27 miljoner kronor. I statens budget var beloppet -150 miljoner kronor. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skattekonto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget. Tabell 22 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Miljoner kronor SB -SB Anställningsstöd Stöd till utbildningsvikariat Stöd till investeringar i källsorteringslokaler Stöd till bredbandsinstallation Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg 8122 Stöd för konvertering från oljeuppvärmning Jämställdhetsbonus Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

31 UTGIFTER PÅ STATENS BUDGET 5 Utgifter på statens budget Utgifterna på statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassamässig korrigering på statens budgets utgiftssida. En större förbrukning än totalt anvisade kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående ramöverföringsbelopp/anslagssparande eller anslagskredit genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande. 5.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna på den ursprungliga budgeten, som fastställdes av riksdagen den 17 december 2009, redovisas i tabellen. et för budgetens utgifter m.m. blev 48,6 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga budgeten. Denna skillnad delas i detta avsnitt upp i tre kategorier; skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar, skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer. Tabell 23 Skillnader mellan utfall och budget för Miljarder kronor Totalt Makroförutsättn. Beslut Övrigt 2 Utgiftsområden, exklusive räntor 1-20,1-12,7 6,2-13,6 Statsskuldsräntor m.m. 0,2 0,8 0,0-0,6 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK 3-28,6-4,5-6,1-18,0 Summa utgifter m.m. -48,6-16,5 0,1-32,1 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget. 3 RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 16,5 miljarder kronor lägre än i budgeten. et för utgiftsområdena exklusive Statsskuldsräntor m.m., utgiftsområde 26, blev 12,7 miljarder kronor lägre till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Orsaken är främst lägre öppen arbetslöshet samt färre personer i arbetsmarknadspolitiska program än beräknat. 31

32 UTGIFTER PÅ STATENS BUDGET Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret blev 4,5 miljarder kronor lägre främst till följd av valutakursvinster vid omsättning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Tabell 24 Makroekonomiska förutsättningar SB -SB 2009 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 0,6 5,5 4,9-5,3 KPI (årsgenomsnitt) 0,4 1,2 0,8-0,5 Antal sysselsatta, år -3,4 1,1 4,5-2,3 Nivåer: Öppen arbetslöshet, år, procent 1 8,4 6,0-2,4 6,5 Personer i åtgärder, procent av arbetskraften 5,0 3,8-1,2 2,7 SEK/EUR 10,20 9,55-0,65 10,63 SEK/USD 7,56 7,21-0,35 7,66 3-mån ränta, procent 2 0,4 0,5 0,1 0,4 5-års ränta, procent 3,1 2,3-0,8 2,5 Prisbasbelopp, tkr 42,4 42,4 0 42,8 fp=fasta priser, SB=Statens budget. 1 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande 2 Regeringens prognos i SB avser 6-månaders ränta Skillnader till följd av beslut Utgifter m.m. blev 0,1 miljard kronor högre till följd av beslut. et för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 6,2 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv blev 3,1 miljarder kronor högre än på budgeten. Vid två tillfällen beslutades om kapitaltillskott till bolag som finansierades på tilläggsbudget. I april betalades 1,1 miljarder kronor ut till SAS AB vid bolagets andra nyemission inom ett år och i december betalades 2,0 miljarder kronor ut till ett nytt statligt bolag Inlandsinnovation AB, som ska främja företagande i norra Sveriges inland. Utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ökade med 3,0 miljarder kronor främst till följd av en extra utbetalning beroende på revidering av BNI-baserna för tidigare år. Den stora skillnaden under Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (-6,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på att regeringen under året beslutade att inkomsterna av försäljningen av Apoteksbolaget (5,9 miljarder kronor) tillfälligt skulle placeras på konto i Riksgälden i avvaktan på beslut om utdelning till staten. 32