Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Transkript

1 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil från Datum: Dnr: /2015 ESV-nr: 2015:24 Copyright: ESV Rapportansvarig: Eva Engberg och Jonas Larsson ISSN:

3 FÖRORD Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) överlämnar årligen underlag till årsredovisning för staten i enlighet med 27 förordningen (2010:1764) med instruktion för ESV. Enligt 3 förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten ska vårt underlag innehålla sex olika delar, denna rapport innehåller tre av dem: en uppföljning av utfallet av utgiftstaket för staten, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt av statens lånebehov, och en redovisning av hur myndigheterna har utnyttjat de bemyndiganden som regeringen gett dem med stöd av 6 kap. 1 första stycket budgetlagen (2011:203). Rapporten innehåller även övriga uppgifter som rör utfallet för statens budget mot bakgrund av 23 förordningen om underlag för årsredovisning för staten. De innefattar bl.a. realekonomisk fördelning av budgetens utgifter, redovisning mot av riksdagen beslutade finansiella befogenheter utöver anslag och beställningsbemyndiganden samt analys av förändring av anslagsbehållningar. I en annan rapport lämnar ESV samtidigt de återstående tre delarna av underlaget till statens årsredovisning, i enlighet med förordningen. De är: Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys och noter Redovisning av utvecklingen av statsskulden En resultaträkning och en balansräkning avseende EU-medel, inklusive en kassamässig redovisning av anslag och inkomsttitlar avseende in- och utbetalningar till och från Europeiska unionen. Enligt 10 kap. budgetlagen (2011:203) är regeringen redovisningsskyldig inför riksdagen för de tillgångar som regeringen förvaltar och förfogar över. Regeringen ska också redovisa den verksamhet som bedrivs av staten, statens skulder och övriga ekonomiska åtaganden. Regeringen ska årligen lämna en årsredovisning för staten till riksdagen, senast den 15 april året efter budgetåret. Årsredovisningen ska bl.a. innehålla en uppföljning av utgiftstaket, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt statens lånebehov. ESV överlämnar et för statens budget del av ESV:s underlag till årsredovisning för staten till regeringen senast den 13 mars Vi publicerar 3

4 det på vår webbplats den 16 mars De statliga myndigheternas slutliga rapportering till statsredovisningen vid ESV ligger till grund för utfallet. et för statens budget ingår efter beredning i Regeringskansliet i Årsredovisning för staten, som ska lämnas till riksdagen senast den 15 april året efter budgetåret. Kvalitetsgranskning av årsredovisning för staten Myndigheternas inrapportering till statsredovisningen ska stämma överens med myndigheternas årsredovisningar. Därmed ligger myndigheternas årsredovisningar till grund för bl.a. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet på statens budget i detta underlag. Riksrevisionen genomför en årlig revision av myndigheterna och deras årsredovisningar vilket är den huvudsakliga kvalitetsgranskningen av underlaget. ESV har också etablerade rutiner för att kvalitetssäkra underlaget till Årsredovisning för staten, under arbetets gång. Underlaget kvalitetskontrolleras också genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen till riksdagen. Kvalitetssäkringen vid ESV innefattar bl.a. formella kontroller, rimlighetskontroller och kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar. Vi analyserar dessutom informationen med dokumenterade metoderna för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Experten Eva Engberg och utredaren Jonas Larsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även avdelningschefen Pia Heyman, enhetschefen Kristina Johansson, experterna Svante Hellman och Margareta Nöjd samt utredarna Christina Bergström, Michael Lemdal och Maria Palm deltagit. 4

5 INNEHÅLL Innehåll Förord... 3 Kvalitetsgranskning av årsredovisning för staten Sammanfattning et för statens budget Saldot på statens budget Statens budget 2013 och Utgiftstak för staten Inkomster på statens budget Statens skatteinkomster Övriga inkomster Utgifter på statens budget Utgifter på statens budget - sammanfattning Systematisering av avvikelserna mot budgeten Indragningar Överskridanden per utgiftsområde Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

6 INNEHÅLL 5.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Förändring av anslagsbehållningar Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Underliggande saldo och engångseffekter Underliggande saldo Engångseffekter Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget Transfereringar Konsumtion Investeringar Räntor och finansiella transaktioner Beställningsbemyndiganden Övriga finansiella befogenheter och garantier Inomstatliga lån Övriga krediter Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget Bilaga 3 Specifikation av bemyndiganden Bilaga 4 Realekonomisk fördelning av statens budget

7 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Enligt riksdagens beslut uppgick utgiftstaket för staten till miljarder kronor för. De statliga utgifter, som omfattades av utgiftstaket, uppgick till miljarder kronor. Taket för statens utgifter underskreds alltså med 11 miljarder kronor. Inkomsterna på statens budget blev 30 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Utgifterna m.m. på statens budget blev 3 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens ursprungliga budget. I förhållande till totalt anvisat belopp (den ursprungliga budgeten och ändringsbudgetarna) blev utgifterna nära 14 miljarder kronor lägre. På ändringsbudgetarna anvisades drygt 10 miljarder kronor. Saldot på statens budget blev ett underskott på 72 miljarder kronor. I den ursprungliga budgeten beräknades ett underskott på 45 miljarder kronor. Saldot blev alltså 27 miljarder kronor sämre än beräknat. 7

8 UTFALLET FÖR STATENS BUDGET 2 et för statens budget Enligt 10 kap. 6 budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot på statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2013 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. 2013/14:139). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de ändringsbudgetar som riksdagen fattat beslut om under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget. 2.1 Saldot på statens budget Budgetsaldot blev -72 miljarder kronor (tabell 1). I budgeten beräknades saldot till -45 miljarder kronor. Saldot blev därmed 27 miljarder kronor sämre än beräknat. Inkomsterna blev 30 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 1 et för statens budget Statens budget Ändringsbudget Skillnad mot statens budget Totala inkomster Statens skatteinkomster Övriga inkomster Totala utgifter m.m Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Statsskuldsräntor m.m Förändring av anslagsbehållningar Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Budgetsaldo Högre husavdrag och lägre elkonsumtion ger lägre skatteintäkter - ingen större försäljning av egendom Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 820 miljarder kronor. et blev 790 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga 8

9 UTFALLET FÖR STATENS BUDGET inkomster blev 20 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på arbete som blivit lägre än beräknat. Det beror bl.a. på högre husavdrag (rot och rut) än väntat. Även skatt på konsumtion och insatsvaror blev lägre. Orsaken är främst att försäljningen av elektrisk kraft blev lägre. Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kronor lägre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för. Det beror dels på att utdelningarna från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att inga större försäljningar av egendom gjordes under. Beräkningstekniskt antas inkomster från försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor för varje år mellan 2013 och Historiskt låga räntor på statsskulden medför lägre utgifter än anvisat Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens budget blev 862 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten för. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev nästan 19 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat. Utgifterna inom flera andra utgiftsområden blev i stället högre än anvisat. I tabell 2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan riksdagens anvisade belopp och utfallet. Tabell 2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget Utgiftsområde Statens budget Ändringsbudget - statens budget 8 Migration Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Arbetsmarknad och arbetsliv Studiestöd Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen Riksgäldskontorets nettoutlåning Övriga utgifter Summa utgifter m.m. på statens budget Fler asylsökande och fler sjuka medför högre utgifter än anvisat Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 13 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor (26,5 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. I vår- och höständringsbudgetarna anvisades ytterligare nästan 4 miljarder kronor. 9

10 UTFALLET FÖR STATENS BUDGET För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 99 miljarder kronor, vilket är nästan 3 miljarder kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitetseller sjukersättning än beräknat. I höständringsbudgeten anvisades därför ytterligare drygt 4 miljarder kronor. Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat Inom utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 67 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror till största delen på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat. Det beror också på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade mer än beräknat. Dessutom minskade antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner under året, vilket medför lägre utgifter för lönegarantiersättning. Färre studenter än beräknat Inom utgiftsområdet 15 Studiestöd blev utfallet nästan 20 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades på den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat. EU-avgiften högre än anvisat - delar har återbetalats 2015 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till knappt 42 miljarder kronor, vilket är nästan 4 miljarder kronor högre än anvisat. Under 2015 har EU initialt betalat tillbaka nästan 3 miljarder kronor till Sverige. Engångseffekter påverkar saldot negativt med 14 miljarder kronor Saldot på statens budget påverkades sammantaget negativt av engångseffekter. De uppgick till drygt 14 miljarder kronor under. Nästan 6 miljarder kronor avser EU-avgiften då EU-kommissionen justerat medlemsländernas avgifter med anledning av revideringar i ländernas faktiska BNI- och mervärdesskattebas för Dessutom beslutade EU-kommissionen sent om ändringsbudgetar som medför att Sverige får en lägre avgift än i tidigare budget. et på posten Riksgäldskontorets nettoutlåning blev drygt 11 miljarder kronor högre än anvisat. Kärnavfallsfonden minskade sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med knappt 5 miljarder kronor under. Affärsverket Svenska Kraftnät ökade sina lån i Riksgäldskontoret med drygt 2 miljarder kronor som följd av omfattande investeringar i det svenska stamnätet. Båda dessa poster påverkade saldot på statens budget negativt. 10

11 UTFALLET FÖR STATENS BUDGET 2.2 Statens budget 2013 och I tabell 3 redovisas utfallet på statens budget för 2013 och. Statens budget visar för ett underskott på 72 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 131 miljarder kronor 2013, vilket är en förbättring med nästan 59 miljarder kronor. Tabell 3 et för statens budget Skillnad mot 2013 Totala inkomster Statens skatteinkomster Övriga inkomster Totala utgifter m.m Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Statsskuldsräntor m.m Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Budgetsaldo Skatterna ökade men statens övriga inkomster minskade Statens inkomster minskade med mindre än 1 miljard kronor (0,0 procent) mellan 2013 och. Statens skatteinkomster däremot ökade med nästan 25 miljarder kronor (3,2 procent). Det beror främst på högre arbetsgivaravgifter. Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för, beräknas öka med 13 miljarder kronor (1,7 procent), även det beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter. Direkta skatter på arbete beräknas öka med 4 miljarder kronor (0,7 procent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 15 miljarder kronor (3,4 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas ha ökat med 13 miljarder kronor (2,8 procent) och avgående poster och skatter till andra sektorer beräknas ha ökat med 25 miljarder kronor (3,2 procent). Posten Periodiseringar har minskat med 11 miljarder kronor. Där redovisas bl.a. uppbörds- och betalningsförskjutningar, så att summan av skatterna blir kassamässig. Övriga inkomster minskade med 25 miljarder kronor jämfört med Inkomster av försåld egendom minskade med 21 miljarder kronor. Utgifterna minskade till följd av större engångseffekter 2013 Utgifterna på statens budget minskade med 59 miljarder kronor (6,4 procent) mellan 2013 och. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med drygt 74 miljarder kronor (77,1 procent), till stor del beroende på engångseffekter, under

12 UTFALLET FÖR STATENS BUDGET Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt 13 miljarder kronor (80,2 procent) lägre än Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna högre. Tabell 4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2013 och. Tabell 4 et för statens budget Utgiftsområde 2013 Skillnad mot Rikets styrelse Samhällsekonomi och finansförvaltning Försvar och samhällets krisberedskap Migration Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Ekonomisk trygghet för familjer och barn Integration och jämställdhet Arbetsmarknad och arbetsliv Utbildning och universitetsforskning Kommunikationer Allmänna bidrag till kommuner Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen Riksgäldskontorets nettoutlåning Övriga utgifter Summa utgifter m.m. på statens budget Högre utgifter under valår Utgifterna för utgiftsområde 1 Rikets styrelse blev 1 miljard kronor (9,1 procent) högre än Under inföll val till Europaparlament, riksdag, landsting och kommuner, vilket ökade utgifterna. Engångsutbetalning till EIB under 2013 Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskade i stället utgifterna med nästan 2 miljarder kronor (12,0 procent). Det beror på att Sverige, under 2013, gjorde en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB). Flygplanet JAS 39 E medför högre utgifter för staten Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med knappt 3 miljarder kronor (5,7 procent). Det beror framför allt på högre utgifter för anskaffning och utveckling av flygplanet JAS 39 E. 12

13 UTFALLET FÖR STATENS BUDGET Antalet asylsökande ökar Även utgifterna för utgiftsområde 8 Migration blev högre än Ökningen uppgår till nästan 3 miljarder kronor (27,2 procent) och beror på att antalet asylsökande till Sverige har ökat. Assistansersättningen fortsätter öka Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med knappt 3 miljarder kronor (4,4 procent). Kostnaderna för statlig assistansersättning ökade med drygt 1 miljard kronor (6,0 procent) och Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med nästan 1 miljard kronor (3,5 procent). Ökade utgifter för sjukpenning Även utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev högre än Utgifterna inom utgiftsområdet ökade med knappt 3 miljarder kronor (2,7 procent). Ökningen beror bland annat på att fler blivit sjuka och att fler är sjuka under en längre tid. Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med drygt 2 miljarder kronor (2,9 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med nästan 1 miljard kronor (2,5 procent), då både ersättningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än Fler flyktingar ger högre utgifter Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med mer än 3 miljarder kronor (38,3 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler flyktingar i år jämfört med föregående år. Aktivitetsstödet minskade Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev nästan 3 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än 2013, vilket till stor del beror på att antalet deltagare i program med aktivitetsstöd minskade under året. Antalet arbetslösa är oförändrat mellan åren. Kapitaltillskott till ESS ger ökade utgifter Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med nästan 3 miljarder kronor (5,2 procent). En orsak till det högre utfallet är ett kapitaltillskott med knappt 1 miljard kronor till European Spallation Source ESS AB. 13

14 UTFALLET FÖR STATENS BUDGET Järnvägsinvesteringarna ökade Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 2 miljarder kronor (5,3 procent). Till stor del beror ökningen på att järnvägsinvesteringarna i nationell plan ökade. Kommunerna kompenseras för sänkt skatt till pensionärer et för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med nästan 5 miljarder kronor (5,3 procent). Det beror framför allt på ekonomiska regleringar för att kompensera kommuner och landsting för sänkt skatt till pensionärer. Reformen ger minskade skatteintäkter till kommuner och landsting. Utgifterna för statsskuldsräntor historiskt låga Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade utgifterna med drygt 13 miljarder kronor (80,2 procent). Utgifterna är historiskt låga och minskningen beror till stor del på inkomster efter överkurser vid emission. Engångseffekter påverkar jämförelsen i nettoutlåningen Under minskade Riksgäldskontorets nettoutlåning med 74 miljarder kronor (77,1 procent). Det beror framför allt på att lånen till Riksbanken ökade med 104 miljarder kronor Samtidigt ökade behållningen på stabilitetsfondens konto med 26 miljarder kronor, vilket minskade nettoutlåningen

15 UTFALLET FÖR STATENS BUDGET 2.3 Utgiftstak för staten Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket för till miljarder kronor. Samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., omfattas av utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår även pensionsutgifter som inte ingår i budgeten. De benämns därför ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. Enligt utfallet på statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till miljarder kronor. Det innebär att det statliga utgiftstaket underskreds med 11 miljarder kronor. År 2013 underskreds taket med 28 miljarder kronor. Tabell 5 Takbegränsade utgifter SB -SB 2013 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten Takbegränsade utgifter Marginal till utgiftstaket Utgiftstak

16 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 3 Inkomster på statens budget I inkomsterna på statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar på statens budget finns i bilaga Statens skatteinkomster Tabell 6 Statens skatteinkomster Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Direkta skatter på arbete 526,7 522,9-4,6-7, Indirekta skatter på arbete 457,1 441,9-3,8-7, Skatt på kapital 185,2 172,7-0,1-5, Skatt på konsumtion och insatsvaror 468,7 455,8-4,7-16, Skatt på import 5,8 5,2 0,6-0, Restförda och övriga skatter 9,4 11,6 3,8 7, Avgående poster, skatter till EU -11,1-6,9-3,2 0, Avgående poster, skatter till andra sektorer -830,3-805,0 2,0 2,7 = Statens skatteintäkter 811,6 798,3-10,1-27, Periodiseringar -9,7-21,0 0,2-11, Statens skatteinkomster 802,0 777,3-9,9-38,2 I tabellerna för skatterna jämförs utfallet med beräkningarna i budgetpropositionen för. I budgetpropositionen redovisar regeringen beräkningar för både 2013 och. Statens skatteinkomster uppgick till 802,0 miljarder kronor under, vilket är 9,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten, som riksdagen antog i december De lägre inkomsterna beror främst på att skatt på konsumtion och insatsvaror överskattades i statens budget. 16

17 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET För blev statens skatteinkomster 24,7 miljarder kronor (3,2 procent) högre än för Det högre utfallet beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter (indirekt skatter på arbete) Skatt på arbete Tabell 7 Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Direkta skatter på arbete 526,7 522,9-4,6-7, Statlig inkomstskatt 46,4 44,8 0,9-2, Kommunal inkomstskatt 600,8 581,9-2,1-2, Allmän pensionsavgift 104,1 100,9-0,2-0, Artistskatt 0,0 0,0 0,0-0, Skattereduktioner -224,5-204,7-3,2-1, Indirekta skatter på arbete 457,1 441,9-3,8-7, Arbetsgivaravgifter 470,9 454,3 0,5-3, Egenavgifter 12,3 11,5-1,8-2, Avgifter till premiepensionssystemet -31,9-31,0 0,2 0, Särskild löneskatt 38,2 36,8-2,0-3, Nedsättningar -33,1-30,4-0,4 1, Tjänstegruppliv 0,7 0,7-0,2 0,1 Skatt på arbete 983,8 964,8-8,4-14,6 Skatt på arbete uppgick till 983,8 miljarder kronor, vilket är 8,4 miljarder kronor (0,9 procent) lägre än i beräkningen till statens budget och 19,0 miljarder kronor (2,0 procent) högre än Lönesumman styr utvecklingen av både de direkta och indirekta skatterna. De direkta skatterna beror dessutom på hur de skattepliktiga transfereringarna utvecklas. För inkomståret beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 526,7 miljarder kronor. Det är 4,6 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från Statlig inkomstskatt för inkomståret beräknas ha uppgått till 46,4 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 0,9 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till 600,8 miljarder kronor. Det är en minskning med 2,1 miljarder kronor (0,3 procent) jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 3,2 miljarder kronor högre än i den ursprungliga budgeten. Orsaken är framför allt högre husavdrag. 17

18 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 457,1 miljarder kronor, vilket är 3,8 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 470,9 miljarder kronor för inkomståret. Det är 0,5 miljarder kronor högre jämfört med statens budget. Egenavgifterna, dvs. egna företagares avgifter motsvarande arbetsgivaravgifter, beräknas bli 1,8 miljarder kronor lägre än budget. Orsaken är delvis att nedsättningen av egenavgifter höjdes från 5 procent till 7,5 procent av underlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet. Intäkter från särskild löneskatt på företagens pensionskostnader bedöms bli 2,0 miljarder kronor lägre än statens budget. Jämfört med 2013 blev intäkterna från Skatt på arbete 19,0 miljarder kronor (2,0 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 3,8 miljarder kronor (0,7 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 18,9 miljarder kronor (3,3 procent) och den statliga med 1,6 miljarder kronor. Det beror på att lönesumman bedöms ha ökat med 3,7 procent. Timlönen ökade med 1,7 procent och antalet arbetade timmar med 1,9 procent. Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 19,8 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften liksom jobbskatteavdragen ökade med 3,2 miljarder kronor respektive 14,3 miljarder kronor som en följd av den högre lönesumman. Avdragen för husarbeten fortsatte att öka. ROT-avdragen uppgår till 19,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,3 miljarder kronor jämfört med RUT-avdragen fortsätter också att öka och uppgick till ca 3,0 miljarder kronor jämfört med 2,6 miljarder kronor Indirekta skatter på arbete ökade med 15,2 miljarder kronor (3,4 procent) jämfört med Arbetsgivaravgifterna ökade med 16,6 miljarder kronor, vilket beror på den högre lönesumman. 18

19 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 1300 Skatt på kapital Tabell 8 Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Skatt på kapital, hushåll 39,8 32,3 5,4 6, Skatt på företagsvinster 90,0 89,0-7,3-14, Kupongskatt 4,2 4,1-0,2-0, Avkastningsskatt 10,3 6,8 0,3-0, Fastighetskatt 31,7 31,6 0,7 1, Stämpelskatt 9,3 8,9 0,9 1, Arvsskatt 0,0 0,0 0,0 0, Skatt på kapital 185,2 172,7-0,1-5,7 Intäkterna från Skatt på kapital beräknas ha uppgått till 185,2 miljarder kronor. Det är en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med statens budget. Jämfört med 2013 ökade skatterna på kapital med 12,5 miljarder kronor (7,2 procent). Intäkterna från Skatt på kapital, hushåll uppgick till 39,8 miljarder kronor under inkomståret. Det är 5,4 miljarder kronor (23,3 procent) högre än vad som beräknades i budgeten. Intäkterna från Skatt på företagsvinster beräknas ha uppgått till 90,0 miljarder kronor, vilket är 7,3 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten. Den främsta orsaken är att intäkterna för 2013, vilka påverkar de budgeterade intäkterna, blev betydligt lägre än beräknat. Stämpelskatten blev 0,9 miljarder kronor högre än budget. Orsaken är främst högre priser på fastigheter än beräknat. Jämfört med 2013 blev intäkterna från Skatt på kapital 12,5 miljarder kronor (7,2 procent) högre. Skatten på hushållens kapital ökade med 7,5 miljarder kronor (23,3 procent), bl.a. till följd av högre kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och aktier samt lägre skattereduktioner. Avkastningsskatt, företag dvs. skatt på pensionsmedel och kapitalförsäkringar ökade med 3,4 miljarder kronor (49,7 procent). Avkastningsskatt, företag påverkas främst av statslåneräntans utveckling med ett års förskjutning. Statslåneräntan ökade 2013 från 1,5 procent till 2 procent, vilket medförde att avkastningsskatten ökade. 19

20 INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. Tabell 9 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall Skillnad mot statens budget Mervärdesskatt 354,2 339,5 1,6-10, Skatt på tobak 11,4 11,1-0,1-0, Skatt på etylalkohol 4,1 4,0-0,2-0, Skatt på vin 5,0 4,7-0,1 0, Skatt på mellanklassprodukter 0,2 0,2 0,0 0, Skatt på öl 3,5 3,3 0,0 0, Privatinförsel av alkohol och tobak 0,0 0,0 0,0 0, Energiskatt 39,0 40,9-2,6-1, Koldioxidskatt 23,3 24,0-0,8-2, Övriga skatter på energi och miljö 4,5 4,4-1,6-1, Skatt på vägtrafik 16,8 16,5-0,2-1, Övriga skatter 6,7 7,2-0,6 0,0 Summa 468,7 455,8-4,7-16,9 Intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 468,7 miljarder kronor, vilket är 4,7 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2013 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 12,8 miljarder kronor (2,8 procent) Mervärdesskatt På inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt redovisas ett netto av intäkter och kostnader. Intäkterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, i de fall den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Kostnaderna däremot består främst av återbetalningar till de företag vars ingående mervärdesskatt överstiger den utgående. Det är t.ex. aktuellt vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till andra länder. Intäkterna av Mervärdesskatt uppgick till 354,2 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor högre (0,5 procent) än beräknat i budgeten. Jämfört med 2013 blev intäkterna av mervärdesskatt 14,7 miljarder kronor (4,3 procent) högre. Det beror främst på att hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser ökade med 3,1 procent. 20