ESV 2004:3. Inkomstliggaren ISSN ISBN X

Transkript

1 ESV 2004:3 Inkomstliggaren 2004 ISSN ISBN X

2 Inkomstliggaren 2004 På regeringens uppdrag gör ESV årligen den så kallade Inkomstliggaren. Denna innehåller en beskrivning av statsbudgetens inkomster. För varje inkomsttitel anges vilka myndigheter som uppbär och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. Om en inkomsttitel har undertitlar anges vilka myndigheter som redovisar inkomster på dessa. Vidare anges de författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Inkomstliggaren inleds med en kort beskrivning av skattekontot. Denna inkomstliggare gäller för budgetåret 2004 och avser förhållandena per den 1 januari Inkomstliggaren uppdateras i början av respektive år. I Hermes under Statsredovisning, Konverteringstabeller, Anslag/inkomsttitlar uppdateras behörighet att redovisa på inkomsttitel/undertitel löpande. Den nuvarande strukturen på statsbudgetens inkomstsida infördes budgetåret 1980/81. I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de infördes eller eventuellt upphörde. Inkomstliggaren har givits ut sedan Årets utgåva har tagits fram av Prognosenheten och Statsredovisningsenheten på Ekonomistyrningsverket under ledning av Tina Hedman. Inkomstliggaren utgör en integrerad del i arbetet med prognoser och redovisning av statsbudgetens inkomster. Underlag till Inkomstliggaren har samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. Ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation. Stockholm den 26 februari 2004 Yvonne Gustafsson Generaldirektör

3 Innehåll Skattekonto Skatter m.m Skatt på inkomst Fysiska personers inkomstskatt Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Beskattning av tjänstegruppliv Ofördelbara inkomstskatter Ofördelbara inkomstskatter Övriga inkomstskatter Kupongskatt Lotteriskatt Socialavgifter och löneskatter Efterlevandepensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Ålderspensionsavgift, netto Arbetsskadeavgift Arbetsmarknadsavgift Allmän pensionsavgift, netto Allmän löneavgift Särskild löneskatt Avräkning av socialavgifter Skatt på egendom Skatt på fast egendom Fastighetsskatt Förmögenhetsskatt Fysiska personers förmögenhetsskatt Juridiska personers förmögenhetsskatt Arvsskatt och gåvoskatt Arvsskatt Gåvoskatt Övrig skatt på egendom Stämpelskatt Skatt på varor och tjänster Allmänna försäljningsskatter Mervärdesskatt, netto , 1430 Skatt på specifika varor Försäljningsskatt på motorfordon Tobaksskatt Alkoholskatt Energiskatt Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk Särskild skatt mot försurning Skatt på avfall Skatt på bekämpnings- och gödselmedel Skatt på tjänster Skatt på annonser och reklam Skatt på spel... 55

4 1460 Skatt på vägtrafik Fordonsskatt Vägavgifter Skatt på import m.m Tullmedel Övriga skatter m.m. på import Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Övriga skatter på varor och tjänster Övriga skatter på varor och tjänster Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt Utjämningsavgift för kommuner och landsting Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting Utjämningsavgift för LSS-kostnader Betalningsdifferenser, skattekonto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av restföring Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt Uppbördsförluster, netto, räntor m.m Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, ofördelade, Månatliga betalningsdifferenser Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto Nedsättning av skatter Nedsättning, anställningsstöd Nedsättning, kompetensutveckling Nedsättning, bredbandsinstallation Nedsättning, stöd till sjöfart Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Inkomster av statens verksamhet Rörelseöverskott Affärsverkens inlevererade överskott Luftfartsverkets inlevererade överskott Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt Sjöfartsverkets inlevererade överskott Övriga myndigheters inlevererade överskott Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Riksbankens inlevererade överskott Riksbankens inlevererade överskott Överskott från spelverksamhet Inlevererat överskott från AB Svenska Spel... 69

5 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning Överskott av fastighetsförvaltning Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk Ränteinkomster , 2320 Räntor på näringslån Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen Ränteinkomster på vattenkraftslån Ränteinkomster på skogsväglån Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk Ränteinkomster på lokaliseringslån Räntor på studielån Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande Ränteinkomster på allmänna studielån Ränteinkomster på studielån upptagna efter Övriga ränteinkomster Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering Räntor på intressemedel Övriga ränteinkomster Räntor på skattekonton m.m., netto Aktieutdelning Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier Offentligrättsliga avgifter Expeditions- och ansökningsavgifter Koncessionsavgift på televisionens område Avgifter till Granskningsnämnden Avgifter för granskning av filmer och videogram Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning Avgifter vid Bergsstaten Avgifter vid patent- och registreringsväsendet Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register Avgifter vid kronofogdemyndigheterna Avgifter för körkort och motorfordon Avgifter för statliga garantier Lotteriavgifter Miljöskyddsavgift Täktavgift Avgifter vid Tullverket Patientavgifter vid tandläkarutbildningen Avgifter för Kemikalieinspektionen Avgifter för Statens folkhälsoinstituts verksamhet Lokalradioavgifter Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Avgifter från kärnkraftverken Övriga offentligrättsliga avgifter Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden Avgifter för telekommunikation Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret Avgifter för årlig revision Avgifter för etikprövning av forskning Efterbevaknings- och tillsynsavgifter... 98

6 2600 Försäljningsinkomster Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter Utförsäljning av beredskapslager Offentlig lagring, försäljningsintäkter Böter m.m Restavgifter och dröjsmålsavgifter Bötesmedel Vattenföroreningsavgift m.m Sanktionsavgifter m.m Skattetillägg Förseningsavgifter Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Inkomster av försålda byggnader och maskiner Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av försåld egendom Inkomster av statens gruvegendom Övriga inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Återbetalning av näringslån Återbetalning av jordbrukslån Återbetalning av lån till fiskerinäringen Återbetalning av övriga näringslån Återbetalning av vattenkraftslån Återbetalning av lån avseende såddfinansiering Återbetalning av skogsväglån Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier Återbetalning av lokaliseringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av statens lån för universitetsstudier Återbetalning av allmänna studielån Återbetalning av studiemedel Återbetalning av övriga lån Återbetalning av utgivna startlån och bidrag Återbetalning från Portugalfonden Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor Återbetalning av övriga lån Kalkylmässiga inkomster Avskrivningar och amorteringar Avskrivningar på fastigheter Amortering på statskapital Uppdragsmyndigheters komplementkostnader Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader Statliga pensionsavgifter Statliga pensionsavgifter

7 6000 Bidrag m.m. från EU Bidrag från EG:s jordbruksfond Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Arealbidrag Kompletterande åtgärder perioden Övriga interventioner Exportbidrag Djurbidrag Offentlig lagring Miljö- och stukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden Bidrag från EG:s fiskefond Bidrag från EG:s fiskefond perioden Bidrag från EG:s fiskefond perioden Bidrag från EG:s regionalfond Bidrag från EG:s regionalfond perioden Bidrag från EG:s regionalfond perioden Bidrag från EG:s socialfond Bidrag från EG:s socialfond perioden Bidrag från EG:s socialfond perioden Bidrag till transeuropeiska nätverk Bidrag till transeuropeiska nätverk Övriga bidrag från EG Övriga bidrag från EG Specifikation av statsbudgetens inkomster Förändringar av inkomsttitlar sedan budgetåret 1980/ Register

8 Skattekonto Från och med inkomståret 1998 gäller skattebetalningslagen (SFS 1997:483). Syftet med införandet av skattekontosystemet var att göra det enklare och enhetligare framför allt för arbetsgivare och företagare att betala skatter och avgifter samt att också underlätta hanteringen hos skattemyndigheterna. Lagen omfattade från början inkomstskatt, socialavgifter och mervärdesskatt. Arvs- och gåvoskatt inlemmades i systemet från och med hösten Punktskatter inlemmades från och med Varje skattskyldig får ett så kallat skattekonto, hos Skatteverket. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på kontot varje månad, till exempel arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt samt arvs- och gåvoskatt som den skattskyldige redovisat. För fysiska personer som endast har anställningsinkomster avstäms skattekontot i regel endast en gång per år, nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes avräkningsordning, det vill säga de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss skatt eller avgift. I det gamla systemet avsåg varje inbetalning en viss skatt eller avgift. I det nya systemet går det inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot. Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen. Skattedeklarationen skall lämnas till Skatteverket och betalningen skall finnas på Skatteverkets konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de flesta. Skattskyldiga som endast redovisar innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter samt de med en mervärdesskattepliktig årsomsättning på högst 40 miljoner kronor har förfallodag den 12. Mervärdesskatten förfaller till betalning andra månaden efter den månad redovisningen avser. Det innebär således att mervärdesskatten på försäljningen i januari månad skall betalas senast den 12 mars. Den 12 betalas även F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter avseende närmast föregående månad. För skattskyldiga med en skattepliktig årsomsättning på lägst 40 miljoner kronor gäller den 12 och den 26 i månaden efter redovisningsperioden som förfallodagar. F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter skall betalas den 12. Däremot skall mervärdesskatt betalas redan den 26 avseende föregående månad. 8

9 Förfallodagar i skattekontosystemet Underlag mervärdesskatt mindre än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Underlag mervärdesskatt större än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: Betalning av: F-skatt F-skatt Innehållen A-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad avser månaden före redovisningsmånad Mervärdesskatt den 26 i månaden Betalning av: avser månaden två månader före Mervärdesskatt redovisningsmånad avser månaden före redovisningsmånad Skattedeklaration Skattedeklaration Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut samt från och med 2003 också överskott vid återbetalning av punktskatter. Övriga överskott står kvar på kontot och återbetalas efter begäran av kontoinnehavaren. Visar kontot underskott får kontohavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och kostnadsränta på tre nivåer. Redovisningen på statsbudgeten Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift, mervärdesskatt samt arvs- och gåvoskatt. I det tidigare systemet redovisades dessa inkomsttitlar kassamässigt på statsbudgeten, vilket innebär att det var det faktiska inflödet under en månad som redovisades oberoende av hur mycket som borde betalats, det vill säga vad som angivits på respektive deklaration för månaden. I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive inkomsttitel. I stället kommer debiterade belopp att redovisas på de aktuella inkomsttitlarna, det vill säga den preliminärt debiterade F-skatten samt innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt enligt skattedeklarationen. Eftersom alla betalningar avseende skattekontouppbörden redovisas då man inte kan avgöra vad det avser preliminärt ofördelade mot statsbudgeten mot en speciell inkomsttitelgrupp 1600 kallad Betalningsdifferenser, skattekonto och omföring till de riktiga titlarna görs med debiterade belopp, kommer summan av betalningsdifferenserna att visa skillnaden mellan debiterade och betalda skatter under året. Från och med taxeringsåret 2004 kommer debiteringen av slutlig skatt att betala att föras upp på skattekontot först den dag då skatten förfaller till betalning. Detta får till följd att det inte längre redovisas några kontounderskott avseende slutlig skatt under tiden från slutavräkningen till förfallodagen. Under denna huvudgrupp finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det kassamässiga utfallet för de inkomsttitlar som redovisas enligt skattekontoprincipen blir lika med debiterade belopp plus saldot på inkomsttitelgruppen betalningsdifferenser. Det är ellertid inte detsamma som det kassamässiga utfallet per inkomsttitel enligt det tidigare systemet, vilket beror på att en betalning inte kan knytas till en viss skatt eller avgift. Per inkomsttitel är det således i princip inte möjligt att jämföra utfall för år före 9

10 skattekontosystemets införande med utfall för år efter skattekontosystemets införande. Däremot är det möjligt att göra motsvarande jämförelse för hela inkomsttypen 1000 Skatter m.m. Under inkomsthuvudgruppen 1600 finns ett antal inkomsttitlar för fördelning av betalningsdifferenserna på olika slag av differenser. Löpande under åtet redovisas differenserna under gruppen 1690 varifrån de sedan i samband med bokslut omfördelas på följande tre rubriker: Anstånd gällande anstånd på bokslutsdagen. Uppbördsförlust restförda belopp minskat med redovisade betalningar genom kronofogdemyndigheten (KFM). Uppbördsförluster beräknas per skattskyldig och fördelas proportionellt i förhållande till debiterade belopp per skattelag fördelade på följande undertitlar: fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och räntor m.m. Övriga betalningsdifferenser består dels av kontoöverskott, antingen på grund av att belopp att återfå inte hunnit betalas ut eller på grund av så kallade kompletteringsbetalningar, dels av ännu ej restförda kontounderskott. Under första halvåret och fram till de tidpunkter då slutlig skatt avräknas i augusti och september överväger vanligen kontoöverskotten på grund av kompletteringsinbetalningar. Efter den sista avräkningen av slutlig skatt i december månad kan kontounderskotten överväga eftersom förfallodagen för slutlig skatt att betala infaller först kommande år. Skattekontosystemet trädde i kraft inkomståret 1998 vilket innebär att de första skattedeklarationer som registreras på skattekontot är de som inkommit till skattemyndigheten i februari 1998 avseende skatter och avgifter för januari månad. Därmed redovisas från och med denna tidpunkt debiterade skatter och avgifter på berörda inkomsttitlar samt betalningsdifferens på inkomsthuvudgrupp Detta innebär att de preliminära skatter och avgifter som hör till inkomståret 1998 redovisas på statsbudgeten enligt skattekontosystemet. Samtidigt redovisas influtna skatter och avgifter som avser inkomstår före 1998 enligt tidigare regler. Skattekontosystemet visar ackumulerad ställning, medan statsbudgeten visar årets förändring av betalningsdifferensen. Från och med 2003 ingår även punktskatterna i skattekontosystemet. 10

11 1000 Skatter m.m Skatt på inkomst Skatt på inkomst redovisas under denna inkomsthuvudgrupp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller presumtiv nettoinkomst. Inom inkomsthuvudgruppen redovisas inkomster av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skattebeskeden var för sig, men uppbärs preliminärt gemensamt. Det belopp som skall redovisas under 1100 utgör statens behållna inkomstskatt för en viss period. Eftersom skatteuppbörden är preliminär görs utbetalningar eller omföringar när den slutliga taxeringen är klar. Under inkomsthuvudgruppen Skatt på inkomst redovisas således både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att beskattningsreglerna är vitt skilda mellan juridiska personer och fysiska personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. I de undantagsfall när det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på dessa två kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skatter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva betalningssystemet varför detta beskrivs gemensamt för titlarna nedan. Redovisning och betalning av skatteavdrag på inkomst m.m. A- och F-skatt Enligt skattebetalningslagen (4 kap. 1 SBL) skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten. Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A-skatt) eller enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt). F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett belopp motsvarande 110 procent av det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt (6 kap. 1 och 7 kap. 1 SBL). Understiger denna skatt den ursprungligen debiterade preliminära skatten tas F-skatt eller särskild A-skatt ut med 105 procent. F-skatt och särskild A-skatt kan också beräknas med ledning av en preliminär taxering. Den som utger ersättning för utfört arbete till någon som har A-skatt gör skatteavdrag. Detta gäller oavsett om uppdragstagaren är fysisk eller juridisk person och oavsett om ersättningen är huvudsaklig inkomst eller sidoinkomst. Är uppdragstagaren en juridisk person görs avdrag med 30 procent. Avdrag med 30 procent görs även för ersättning till en fysisk person, om ersättningen till denne är att anse som en sidoinkomst. På ersättning till en fysisk person som utgör hans huvudsakliga inkomst av arbete görs skatteavdrag enligt tabell. Allmänna skattetabeller fastställs för varje inkomstår av Skatteverket. Allmänna skattetabeller grundas på följande förutsättningar, nämligen: att inkomsten är oförändrad under inkomståret, att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen, att den skattskyldige inte skall betala annan skatt eller avgift än statlig inkomstskatt, viss inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och avgifter enligt lagen om allmän pensionsavgift, att den skattskyldige vid taxeringen inte medges annat avdrag än avdrag för avgifter enligt lagen om allmän pensionsavgift och grundavdrag, att den skattskyldige har rätt till skattereduktion enligt lagen om skattereduktion på förvärvsinkomster, att kommunal inkomstskatt beräknas efter skattesatser i hela krontal, vilka fast-ställs för varje inkomstår. Den preliminära skatten beräknas på det högsta beloppet i varje intervall. För inkomst av arbete, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet åter- 11

12 kommande tillfällen, skall skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. I vissa fall, som till exempel vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar och dylikt skall skatteavdrag göras enligt grunder som fastställs av Skatteverket. Överlämnar arbetstagare inte efter begäran skattsedel på A-skatt till den som utbetalar hans huvudsakliga inkomst av arbete skall denne göra ett förhöjt skatteavdrag (8 kap. 6 och 5 kap. 16 SBL). För enskilda fall får skattemyndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning (8 kap. 11 och 8 kap. 13 SBL). Skyldighet föreligger att göra skatteavdrag på vissa kapitalinkomster. För fysisk person, som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo skall (5 kap. 8 SBL) skatteavdrag göras med de undantag som föreskrivs i (5 kap. 9 SBL), för sådan ränta och utdelning vilken utgår i pengar och för vilken kontrolluppgift skall lämnas (3 kap. 22, 23 eller 27 lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter). För sådan kapitalinkomst skall skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. Skatteavdrag på ränta och utdelning på utländska värdepapper skall enligt (8 kap. 10 SBL) utgå med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som innehållits i utlandet uppgår till 30 procent av räntan eller utdelningen. Skattemyndigheten kan på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under inkomståret ändra den preliminärskatt som skall betalas, om ändrad beräkning kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt. Avdragen skatt förfaller till betalning senast den 12 (i januari och augusti den 17) i månaden efter den månad då skatteavdraget gjorts. Skatteavdragen varierar mellan olika redovisningsmånader på grund av att inkomstunderlaget ändras under året. F-skatt och särskild A-skatt betalas som regel med en tolftedel av det debiterade årsbeloppet varje förfallodag. I en skattedeklaration skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod, lönesumma med mera. På grund av att uppbörden av skatt numera är samordnad med uppbörden av arbetsgivaravgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF) avser lönesumman det lönebelopp som utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgift/slf. Även arbetsgivaravgiften/slf anges i skattedeklarationen. Kreditering verkställs på grundval av de uppgifter om skatteavdrag som arbetsgivaren lämnar för varje arbetstagare på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade skattebelopp. Kompletteringsbetalning av preliminär skatt Den som inte har betalt tillräckligt med preliminär skatt under inkomståret kan göra en egen inbetalning till skattekontot för att undvika kostnadsränta. Kostnadsränta beräknas på underskott på skattekontot. Inbetalning till skattekontot kan ske när som helst. Underskott på skattekontot som är högst kronor kan betalas in (vara bokfört) senast den 3 maj på skattemyndighetens post- eller bankgiro. För underskott som är större än kronor gäller att för den del av beloppet som överstiger kronor skall inbetalningen vara bokförd senast den 12 februari. Underskott / Kostnadsränta och Överskott / Intäktsränta enligt 2003 års taxering Sedan den slutliga skatten bestämts skall Skatteverket göra en avstämning av skattekontot (årsavstämning). Belopp som understiger 100 kronor återbetalas inte utan står kvar på kontot. Om skattekontot, vid den årliga avstämningen, visar ett underskott (motsvarar den tidigare kvarstående skatten) skall beloppet betalas senast den förfallodag som infaller 12

13 närmast efter det att 90 dagar har gått från beslutsdagen. På underskottet skall kostnadsränta betalas och den är inte avdragsgill vid inkomsttaxeringen. På skattekontot beräknas ränta dag för dag. Räntan bokförs på skattekontot en gång i månaden. Intäkts- och kostnadsräntorna knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget. (Basräntan beräknas till genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldväxlar under tiden från och med den 16 en månad till och med den 15 månaden efter. Basräntan ändras när genomsnittsräntan ändras så att ändringen av basräntan, efter avrundning, blir minst en procentenhet. Riksskatteverket fastställer basräntan). Basräntan var 4 procent i december Kostnadsräntan beräknas efter tre olika nivåer. Låg ränta som är densamma som basräntan, mellanräntan som är 125 procent av basräntan och hög ränta som är lika med basräntan plus 15 procentenheter. Kostnadsränta vid debitering av slutlig skatt På underskott eller del av underskott som uppgår till högst kronor beräknas låg ränta. Räntan beräknas från och med den 4 maj taxeringsåret till och med förfallodagen. På del av underskott som är högre än kronor beräknas låg ränta på de första överstigande kronor och mellanränta på resten av underskottet. Räntan beräknas från och med den 12 februari till och med förfallodagen. Sker betalning av underskott (del av underskott) blir kostnadsräntan lägre eftersom räntan beräknas dag för dag. Intäktsränta beräknas vid debitering av slutlig skatt på ett överskott som uppkommit vid den årliga avstämningen från och med den 13 februari taxeringsåret. Intäktsräntan är skattefri. Sjömansskatt Lag (1958:295) om sjömansskatt har upphört att gälla vid utgången av Beskattning av sjömän som är bosatta i Sverige sker enligt reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229 och 1999:1230). För att skatteuttaget vid övergången skall motsvara uttaget enligt sjömansskattelagen för sjömännen ett särskilt sjöinkomstavdrag och en särskild skattereduktion. Restantier Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser inkomstskatter före Dessa indrivna medel redovisas under inkomsttitel Utbetalda kommunalskattemedel Den största posten på utgiftssidan är utbetalningarna av kommunalskattemedel. Hela skatteuppbörden tillförs under beskattningsåret primärt staten. Utbetalningen av kommunalskattemedel går till på så sätt att kommuner och landsting under visst år (beskattningsåret) erhåller preliminära kommunalskattemedel. Dessa beräknas med utgångspunkt i kommunernas respektive landstingens skatteunderlag enligt taxeringen året före beskattningsåret. Skatteunderlaget räknas upp med två uppräkningsfaktorer som sammantagna motsvarar den beräknade förändringen av skatteunderlaget i riket till beskattningsårets nivå. Uppräkningsfaktorerna fastställs i september varje år. Den ena faktorn speglar den förändring man kan förvänta i kommunernas skatteunderlag under året före beskattningsåret och den andra faktorn den förändring man kan förvänta under själva beskattningsåret. På så sätt räknas skatteunderlaget upp till en prognostiserad nivå för beskattningsåret. Det är regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, som föreskriver vilka uppräkningsfaktorer som skall användas (SFS 2003:590). 13

14 De preliminära kommunalskattemedlen erhålls genom att det uppräknade skatteunderlaget multipliceras med den skattesats som kommunen fastställt för beskattningsåret. Den prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget följs upp genom att en slutavräkning görs efter två år, när taxeringen för beskattningsåret är klar. Den totala slutavräkningen fördelas med lika andel kronor per innevånare för alla kommuner respektive landsting. Utbetalningen sker efter avräkning av bland annat A-skatt, arbetsgivaravgifter och moms att betala den tredje vardagen räknat från den 17 i månaden. Utbetald kyrkoavgift och begravningsavgift Från och med år 2000 ersattes församlingsskatten av kyrkoavgift och begravningsavgift. För dem som tillhör Svenska kyrkan ingår begravningsavgiften i kyrkoavgiften. Övriga betalar en separat begravningsavgift. Huvudmän för begravningsverksamheten är i de flesta fall församlingarna inom Svenska kyrkan. I två kommuner Stockholm och Tranås, är kommunen huvudman. Förskott på avgiftsmedel, grundat på senast kända taxering och beslutad avgiftssats, betalas ut varje kalenderår till Svenska kyrkan (kyrkoavgift inklusive begravningsavgift) och de kyrkliga begravningshuvudmännen (separat begravningsavgift). När taxeringsresultatet föreligger görs en slutavräkning. Utbetalning av det totala årsbeloppet sker med en tolftedel varje månad, vid samma tidpunkter som utbetalningen av skattemedel till kommuner och landsting. Det som sagts om kommunalskattemedel gäller också för begravningsavgift till kommun som är huvudman för begravningsverksamhet (för närvarande Stockholm och Tranås). Omföringar Vissa skatter och avgifter uppbärs med inkomstskatten och omförs senare till respektive inkomsttitel på statsbudgeten, detta gäller: 1200 Egenavgifter för enskilda näringsidkare (inklusive allmän löneavgift) 1262 Allmän pensionsavgift 1291 Särskild löneskatt 1312 Fastighetsskatt 1320 Förmögenhetsskatt 1411 Mervärdesskatt (den del som redovisas i självdeklaration) Den allmänna pensionsavgiften och egenavgiften för ålderspension omförs preliminärt under inkomståret med en prognos som underlag. Differensen mellan preliminärt omförda belopp och utfallet enligt den slutliga taxeringen korrigeras i en slutavräkning i januari året efter taxeringsåret. Övriga skatter och egenavgifter omförs endast slutligt, vilket innebär att hela beloppet omförs året efter taxeringsåret enligt den slutliga taxeringen. Egenavgifterna omförs i februari medan särskild löneskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt omförs i juni. Mervärdesskatt omförs från och med 1998 i december året efter inkomståret. Dessa omföringar gör för närvarande av Ekonomistyrningsverket. Övrigt Ålderspensionsavgifter för inkomster som överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp förs till staten. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Återstoden förs till Allmänna pensionsfonden (4 kap. 3 SAL). 14

15 Förordning (2003:116) med instruktion för Skatteverket. Lag (1997:1147) om ändring i lagen (1996:1330) om upphävande av sjömansskattelagen (1958:295). Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Förordning (1994:14; senast ändrad 1998:1425) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning. Utsökningsförordning (1981:981; senast ändrad 2003:932). Lag (1965:269; senast ändrad 2003:388) med särskilda bestämmelser om kommuns och annans menighets utdebitering av skatt m.m. Förordning (2003:590) om uppräkningsfaktorer vid beräkning av preliminära kommunalskattemedel för Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2003:748). Taxeringsförordningen (1990:1236; senast ändrad 2003:948). Förordning (1994:549; senast ändrad 2003:968) om nedsättning av socialavgifter. Lag (1994:1744; senast ändrad 2003:712) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2003:976) om ändring i förordningen (1994:1966) om omföring av allmänna egenavgifter. Lag (1994:1920; senast ändrad 2003:1197) om allmän löneavgift. Lag (1998:1673) med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen. Lag (2001:1170; senast ändrad 2002:1007) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Socialavgiftslag (2000:980; senast ändrad 2003:551). Förordning (2002:827; senast ändrad 2003:1034) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (2003:635) om inkomstbasbelopp för år Förordning (2002:1066) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Lag (2002:1144; senast ändrad 2003:1207) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Skatteverkets föreskrifter: Skatteverkets författningssamling. Skatteverkets Meddelanden Serie SKV S (tidigare Serie RSV Du). Informationsbroschyrer: Källskatt och arbetsgivaravgift. Så fyller du i Skatte- och avgiftsanmälan. Deklarationsupplysningar löntagare. Skatteupplysningar näringsverksamhet.skatteupplysningar näringsverksamhet. Skatteuträkningsbroschyren. Skattekontobroschyr för löntagare och pensionärer. Skattekontobroschyr för företagare. 15

16 1110 Fysiska personers inkomstskatt 1111 Fysiska personers inkomstskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Omföringarna till inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift redovisas av Riksförsäkringsverket (RFV). I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, slutlig skatt, skatt som lämnats för indrivning med mera. Preliminär skatt stäms av mot slutlig skatt och då uppstår ett överskott eller underskott. Överskott innebär att för mycket skatt betalats in preliminärt och därmed måste återbetalas. De återbetalningar som föranleds av taxeringsändringar med mera. redovisas som inkomstminskningar. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Statlig och kommunal inkomstskatt tas ut på beskattningsbar förvärvsinkomst. Statlig inkomstskatt tas dessutom ut på kapitalinkomster. Beskattningsbar förvärvsinkomst är summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, allmän pensionsavgift, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Grundavdraget knyts till prisbasbeloppet och skall uppgå till lägst 0,423 prisbasbelopp. År 2004 är prisbasbeloppet kronor. För taxerade förvärvsinkomster i intervallet 1,49 2,72 prisbasbelopp trappas grundavdraget upp med 20 procent av inkomsten inom detta skikt. För inkomster över 3,10 prisbasbelopp trappas grundavdraget ned med 10 procent av den del av inkomsten som överstiger 3,10 prisbasbelopp tills grundavdraget når nivån 0,293 prisbasbelopp. Den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster som anges till ett fast belopp om 200 kronor skall vid 2005 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt. En ny skattereduktion införs från och med inkomståret Sådan skattereduktion medges med 200 kronor om den beskattningsbara förvärvsinkomsten uppgår till minst 100 kronor. Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2004 uppgår till kronor samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2004 uppgår till kronor. Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kronor eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika kommuner. Inkomståret 2003 uppgår skattesatsen (exklusive kyrkoavgiften) till i genomsnitt 31,49 procent. Den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster uppgår till 30 procent och tas ut på inkomster på 100 kronor och däröver. Skatteverket upprättar vidare för varje taxeringsår ett taxeringsregister som innehåller olika uppgifter om beskattningen av de skattskyldiga. Till och med budgetåret 1997 har inbetalda och återbetalda skatter redovisats på inkomsttiteln. Från och med budgetåret 1998 i samband med ikraftträdandet av Skattebetalningslagen ändrades delvis principen för redovisning av de skatter och avgifter som omfattas av skattkontosystemet. I stället för inbetalda/utbetalda belopp redovisas debiterade belopp mot inkomsttitel Eventuell mellanskillnad mellan debiterat belopp och inbetalt belopp redovisas mot inkomsthuvudgrupp 1600 Betalningsdifferenser skattekonto (se även särskilt kapitel om skattekonto). Inbetalningar/återbetalningar av de gamla inkomstskatterna (avseende perioden före 1998) i övrigt redovisas under inkomsttitel Därutöver redovisas utbetalningar av kommunalskatt samt omföringar av vissa skatter och avgifter som inbetalas och preliminärt redovisas som inkomstskatt, bland andra fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, mervärdesskatt och allmänna egenavgifter. 16

17 För budgetåret 2004 är titeln indelad i följande delposter: Debiterad skatt enligt skattekontoprincipen (Skatteverket) Preliminär A-skatt Debiterad källskatt Debiterad källskatt att betala, aktuellt år Debiterad källskatt att återfå, aktuellt år Debiterad källskatt att betala, föregående år Debiterad källskatt att återfå, föregående år Debiterad källskatt att betala, äldre år Debiterad källskatt att återfå, äldre år Debiterad preliminär skatt Debiterad preliminär skatt, att betala, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att återfå, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att betala, äldre år Debiterad preliminär skatt, att återfå, äldre år Återbetalning av särskild inkomstskatt till utlandsbosatta Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, grundbeslut Debiterat slutlig skatt, grundbeslut, att betala Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att återfå Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, omprövningar Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, aktuellt år Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, aktuellt år Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, anstånd Debiterad slutlig skatt, anstånd medgivet Debiterad slutlig skatt, anstånd upphört Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, övrigt Debiterad slutlig skatt, övrigt att betala Debiterad slutlig skatt, övrigt att återfå Utbetalning av kommunalskattemedel (Skatteverket) Kommunal begravningsskatt Kyrkoavgift, Svenska kyrkan Kyrkoavgift, andra samfund Begravningsavgift Utbetalningar till kommuner, förskott Utbetalningar till kommuner, slutreglering Utbetalningar till kommuner, 200-kronan Utbetalningar till landsting, förskott Utbetalningar till landsting, slutreglering Utbetalningar till landsting, 200-kronan Omföringar Föräldraförsäkringsavgift (RFV) Ålderspensionsavgift (RFV) Arbetsskadeavgift (RFV) Sjukförsäkringsavgift (RFV) Efterlevandepensionsavgift (RFV) Särskild löneskatt, förvärvsinkomster (ESV) Särskild löneskatt, pensionskostnader (ESV) 17

18 Arbetsmarknadsavgift (RFV) Allmän löneavgift (RFV) Preliminär månadsvis allmän pensionsavgift (RFV) Delavräkning allmän pensionsavgift (RFV) Slutavräkning allmän pensionsavgift (RFV) Omföring, fastighetsskatt (ESV) Omföring av förmögenhetsskatt (ESV) Omföring, mervärdesskatt (ESV) Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229; senast ändrad 2003:1214). Förordning (2002:836; senast ändrad 2003:881) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2004 års taxering. Förordning (2003:881) om skiktgränser vid statlig inkomstskatt vid 2005 års taxering i vissa fall. Lag (1999:1230; senast ändrad 2003:225) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (1999:265; senast ändrad 2001:1241) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid års taxeringar. Lag (2002:1144; senast ändrad 2003:1207) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (2002:827; senast ändrad 2003:1034) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2002:976; senast ändrad 2003:742) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004 års taxering, m.m. Lag (2002:1074; senast ändrad 2003:701) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förordning (2003:576) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Förordning (2003:635) om inkomstbasbelopp för Statlig förmögenhetsskatt Lag (1997:323; senast ändrad 2003:719) om statlig förmögenhetsskatt. Lag (1997:324; senast ändrad 2001:1167) om begränsning av skatter. Kommunala skatter Lag (1965:269; senast ändrad 2003:388) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Lag (2002:1144; senast ändrad 2003:1207) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lag (2002:835; senast ändrad 2003:519) om ändring i kommunallagen (1991:900). Förordning (2002:827) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2002:1005; senast ändrad 2003:1205) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483). Lag (2001:181; senast ändrad 2003:670) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Skattebetalningsförordning (1997:483; senast ändrad 2003:1114). Lag (1999:1230; senast ändrad 2003:225) om ikraftträdande av inkomstskattelagen. Lag (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan. Förordning ( ; senast ändrad 2003:1023) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. 18

19 1120 Juridiska personers inkomstskatt 1121 Juridiska personers inkomstskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. De som redovisar sin skatt under denna titel är aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker, svenska värdepappersfonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag, utländska juridiska personer, hypoteksföreningar, vissa juridiska personer som förvaltar samfälligheter samt övriga juridiska personer med undantag av svenska dödsbon. Den statliga inkomstskatten utgår för dessa med 28 procent av den beskattningsbara inkomsten. För värdepappersfonderna utgör skattesatsen 30 procent. Dagens skattesystem utmärks i huvudsak av följande: All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer sker i ett inkomstslag näringsverksamhet. Nuvarande reserveringsmöjlighet periodiseringsfond innebär avdrag med högst 20 procent av inkomsten före avdraget. Avdrag skall återföras till beskattning senast det sjätte beskattningsåret efter det år då avsättningen skedde. Beskattning av avkastningen på pensionsmedel. Skattesatsen är för närvarande 15 procent på skatteunderlaget och 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget i fråga om annan personförsäkring än pensionsförsäkring. Skatteunderlaget är ett beräknat kapitalunderlag multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Titeln redovisar debiterad preliminär skatt som största inkomstpost. Juridiska personer debiteras preliminär skatt med ledning av den slutliga skatten året före inkomståret. Preliminär skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär taxering) dels om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret, dels om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt för inkomståret, dels om det finns andra särskilda skäl. I annat fall tas preliminär skatt ut schablonmässigt med 110 procent av ett belopp motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret. Om den slutliga skatten understeg den debiterade preliminära skatten tas dock preliminärskatt ut med 105 procent av den slutliga skatten. Preliminärskatt enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än som motsvarar den senast debiterade preliminära skatten. Avkastningsskatt skall betalas på individuellt pensionssparande för person som är bosatt i Sverige. Den som pensionssparar är skattskyldig, men ansvaret för att deklarera och betala in skatten ligger på pensionssparinstituten. Kapitalunderlaget består av värdet av de tillgångar som finns på pensionssparkontot vid kalenderårets början. Skatteunderlaget är kapitalunderlaget multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Skatten är 15 procent av skatteunderlaget. För budgetåret 2004 är titeln indelad i följande delposter: Debiteringar enligt skattekontoprincipen (Skatteverket) Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande Debiterad preliminär skatt Debiterad preliminär skatt, att betala, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att återfå, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att betala, äldre år Debiterad preliminär skatt, att återfå, äldre år Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, grundbeslut Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att betala Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att återfå Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, omprövningar 19

20 Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, aktuellt taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, aktuellt taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, anstånd Debiterad slutlig skatt, anstånd medgivet Debiterad slutlig skatt, anstånd upphört Debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt, övrigt Debiterad slutlig skatt, övrigt, att betala Debiterad slutlig skatt, övrigt, att återfå Omföringar (Ekonomistyrningsverket) Omföring, särskild löneskatt pensionskostnader Omföring, fastighetsskatt Omföring, förmögenhetsskatt Omföring, mervärdesskatt Omföringarna görs för närvarande av Ekonomistyrningsverket (ESV). Lag (1999:1230; senast ändrad 2003:225) om ikraftträdande av inkomstskattelagen. Inkomstskattelagen (1999:1229; senast ändrad 2002:1143). Lag (1984:1052; senast ändrad 2001:1219) om statlig fastighetsskatt. Lag (2001:1227; senast ändrad 2002:1144) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (1990:661; senast ändrad 2003:1195) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (1990:655; upphävd genom 1999:1262) om återföring av obeskattade reserver. Lag (1991:687; senast ändrad 2000:993) om särskild löneskatt på pensionskostnad. Lag (1993:1538; upphävd genom 1999:1230) om periodiseringsfonder. Lag (1993:1539; upphävd genom 1999:1230) om avdrag för underskott av näringsverksamhet. Lag (1993:1540; upphävd genom 1999:1281) om återföring av skatteutjämningsreserv. Lag (1996:761; senast ändrad 2003:548) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek. Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2003:1205). Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2003:1114). Lag (1998:1620; senast ändrad 1999:1303) om beskattning av valutakursreserv. Lag (1993:931; senast ändrad 1999:1279) om individuellt pensionssparande Beskattning av tjänstegruppliv Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Särskild premieskatt för grupplivförsäkring skall betalas på premie för grupplivförsäkring och för utgivet belopp som motsvarar ersättning på grund av sådan försäkring. Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföretag ifråga om verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsidkare. För försäkringsföretag utgör 95 procent av mottagen premie beskattningsunderlag. Skatt uppgår till 45 procent av underlaget. För staten och annan arbetsgivare är beskattningsunderlaget utbetalt belopp. Skatt uppgår till 81,83 procent av underlaget. För arbetsgivare och näringsidkare är beskattningsunderlaget 95 procent av betald premie för grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt. Skatten uppgår till 81,83 procent av underlaget. Skatten redovisas genom att de skattskyldiga lämnar en deklaration för varje redovisningsperiod. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. 20