KF 2015-06-08 KF 2015-11-30 Budget 2016 Plan för 2017 och 2018 SÄTERS KOMMUN EKONOMIENHETEN
Innehållsförteckning 1 Utdrag ur Kommunfullmäktiges protokoll 1 2 Finansiella mål 3 2.1 Inledning 3 2.2 Intäktsutvecklingen 3 2.3 Resultatmål 5 2.4 Investeringstak och skuldsättning 6 2.5 Pensionsförvaltning 6 3 Mål för verksamheten av betydelse för god ekonomisk hushållning 7 3.1 Vision och strategiska mål för mandatperioden 7 3.2 Kommunstyrelsen 8 3.3 Samhällsbyggnadsnämnden 9 3.4 Kulturnämnden 9 3.5 Barn- och utbildningsnämnden 9 3.6 Socialnämnden 10 4 Resultatbudget med nyckeltal 11 5 Kassaflödesanalys 12 6 Balansbudget 13 7 Driftbudget 14 8 Investeringsbudget 15 9 Var får kommunen sina inkomster från? 16 10 Vad använder kommunen pengarna till? 17 11 Kommunens budget fördelat på verksamheter 18 12 Kommunstyrelsen versamhetsplan 19 13 Samhällsbyggnadsnämnden verksamhetsplan 22 14 Kulturnämnden verksamhetsplan 27 15 Barn- och utbildningsnämnden versamhetsplan 31 16 Socialnämnden verksamhetsplan 40
1 Utdrag ur Kommunfullmäktiges beslut 138, Kf 138 Dnr KA15/119 Budget 2016 och plan för 2018-2019 Kommunfullmäktige beslutar: 1. Fastställa driftbudgetramar för 2016, 603 402 000 kr enligt bilaga 1 Kf 138/15. 2. Fastställa investeringsbudgetramar för 2016, 47 830 000kr enligt bilaga 2 Kf 138/15. 3. För 2017 och 2018 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: - Driftbudgetram 2017: 622 800 000kr - Driftbudgetram 2018: 643 700 000kr - Investeringsram 2017: 51 515 000kr - Investeringsram 2018: 32 850 000kr 4. Fastställa finansiella mål 2016-18, bilaga 3 Kf 138/15 5. Fastställa verksamhetsmål 2016-18, bilaga 4 Kf 138/15 6. Investeringsobjekt som överstiger 2 mkr skall föreläggas för kommunstyrelsen för beslut om igångsättning innan upphandling påbörjas 7. Bemyndiga kommunstyrelsen att i anspråkta upp till 500 000 kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 8. Bemyndiga samhällsbyggnadsnämnden att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 500 000 kr per ärende 9. Bemyndiga kommunstyrelsen under år 2016 rätt att omsätta och uppta nya lån upp till 90 000 000 kr, samt utnyttja krediten om 38 000 000 kr på kommunens koncernkonto 10. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 145 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skulde-brevens respektive ursprungliga lånebelopp. 11. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säters Kommuns Fastighets AB:s låne-förpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2 400 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om budgetförutsättningar för 2017-19 13. Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över principer för vilka typer av investeringar som kan läggas utöver lånetaket och hur dessa ska hanteras under budgetåret 1
Kf 199 Dnr KS2015/0258 Kommunal skattesats 2016 Kommunfullmäktige beslutar fastställa den kommunala skattesatsen 2016 till 22:79 kronor vilken är oförändrad mot 2015. Kf 200 Dnr KS2015/0262 Reviderad budget 2016 Kommunfullmäktige beslutar revidera budgeten för 2016 på följande sätt: 1. Anta nya finansiella mål enligt bilaga 1 Kf 200/15 2. Utöka den totala driftbudgetramen för 2016 med 2 Mkr 3. Fördela den utökade driftbudgetramen till kommunstyrelsen med 1 Mkr för riktade lönesatsningar och 1 Mkr till utvecklingsinsatser i kommunens förvaltningar. 2
2 Finansiella mål 2.1 Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall i första hand klara sina investeringar med egna medel, och endast undantagsvis behöva ta upp nya lån för detta ändamål. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Under den kommande planperioden kommer investeringsbehovet i Säters kommun, i likhet med många andra kommuner, att vara så stort att en ny upplåning inte kan undvikas. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Det tidigare utgivna aktieägartillskottet på 9 mkr har under 2014 återbetalats till kommunen. Återbetalningen har använts för att finansiera en nyemission på 9 mkr i aktiekapital. Genom att öka aktiekapitalet möjliggörs en högre utdelning från bolaget. Beslut om utdelning tas på bolagets stämma efter avgiven årsredovisning. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som inte redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. 2.2 Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden 1995-2004 minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år. 2005-2007 bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde 2007-12-31 åter 11 000 invånare. 2008 2010 minskade befolkningen åter med sammanlagt 160 personer. Det stora ungdomskullarna födda runt 1990 har påverkat flyttnettot negativt, men denna påverkan minskar och kommunen kan åter öka sin befolkning. Kommunen har antagit ett långsiktigt mål för befolkningsutvecklingen. 2030 skall kommunen ha 12 000 invånare. För perioden 2016 18 är målet en ökning med 60 personer/år. I intäktsberäkningen görs en avstämning mot faktisk befolkningsutveckling för det närmaste året. Utvecklingen har 2015 varit mycket positiv. Flera bostadsprojekt har färdigställts under året och befolkningen 3
har därmed ökat. Befolkningstalet 1 november bedöms landa på 10 980 invånare, eller en ökning med 115 invånare sedan 1 november 2014. De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. SKL har v 40 presenterat sin senaste skatteunderlagsprognos. Ur denna kan citeras: Den 10 september presenterade Skatteverket ett andra preliminärt taxeringsutfall för inkomståret 2014. Det indikerar en skatteunderlagstillväxt på drygt tre procent förra året, vilket är i linje med vår prognos. Att skatteunderlagstillväxten tilltar i år jämfört med 2014 beror främst på att både löner och pensioner stiger mer, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Det betyder att den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, inte stiger lika brant. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år 2008 Våra beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin kommer i balans 2016. Därefter ger visserligen extrajobben viss draghjälp åt sysselsättningsutvecklingen, men arbetade timmar väntas trots det inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Efter 2016 räknar vi också med att inkomsterna av arbetslöshetsersättningar minskar och en snabbare ökning av grundavdragen. Det är de viktigaste förklaringarna till att skatteunderlaget växer långsammare från och med 2017. Skatteunderlaget beräknas öka med 5,2 % 2016. 2017 ökar skatteunderlaget med 4,4 % och 2018 ökar skatteunderlaget med 4,6 %. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Riksdagen beslutade inför 2014 att revidera utjämningssystemet. Förändringen innebar för Säters kommun en 11,7 mkr lägre avgift än 2013. För 2016 beräknas de demografiska förändringarna ge en 3,1 mkr högre avgift än 2015. Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma. För 2016 beräknas utjämningsavgiften minska med 2 mkr och uppgå till 1,9 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas vara oförändrad jämfört med 2015 och uppgå till 23 mkr. 4
Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger i princip fast på 2015 års nivå. Inkomstutjämningssystemet återgår till den utformning den hade före 2014 och därmed minskas statens anslag. Detta påverkar drygt 10 kommuner med högt skatteunderlag som får betala en högre avgift. Kommunerna kompenseras för höjt grundavdrag för pensionärer. Därutöver görs vissa mindre justeringar enligt finansieringsprincipen. Sammantaget innebär ovanstående utveckling att kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning ökar 2016 med 24,6 mkr jämfört med 2015. Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun högt bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt. 2.3 Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 12 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl. a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 8 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Kommunens behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Kommunen har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader. Kommunen har en upparbetad likviditet och klarar med denna en huvuddel av investeringsbehovet den närmaste planperioden. Då investeringsbehovet är högt även under åren efter planperioden behöver kommunen åter få till stånd ett finansiellt sparande genom att höja resultatnivåerna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 8 mkr. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås fullt ut först 2018, med en successiv upptrappning av resultatmålet.. Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat efter balanskravsavstämning 2016: + 1,3 mkr 2017: + 4,9 mkr 2018: + 7,8 mkr 5
Balanskravsavstämning 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Resultat 8 969 11 090-1 309-1 656 1 114 3 471 Avkastning pensionsmedel -2 497-4 877-1 960-1 916-1 860-1 797 Andra öronmärkningar m m -4 261-11 174 0 0 0 0 Tillskott pensionsmedel 2 222 3 600 8 700 4 900 5 600 6 100 Resultatutjämningsreserv 0 3 000 0 0 0 Balanskravsresultat 4 433 1 639 5 431 1 328 4 854 7 774 2.4 Investeringsnivåer och skuldsättning Investeringsbehovet är stort. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter behöver nya och ombyggda lokaler. Standarden på kommunens fastigheter behöver generellt höjas framför allt på ventilation och brandskydd. På gatusidan behövs ombyggnader, förbättrad gatubelysning och nya gång- och cykelvägar. Anläggningar för vatten och avlopp behöver byggas om och förbättras. Användningen av IT inom skola och administration kräver löpande investeringar. För att inte kostnaderna för investeringar ska ta alltför stort utrymme av kakan behöver investeringsnivåerna anpassas i storlek och tid. Följande investeringsnivåer föreslås för perioden; 2016: 47,8 mkr (Varav VA/Renhållning 4,5 mkr) 2017: 51,5 mkr (Varav VA/Renhållning 12,9 mkr) 2018: 32,8 mkr (Varav VA/Renhållning 10,9 mkr) Säters kommun har 2015-01-01 en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar 2015 18 kommer en utökad upplåning att behöva göras med 70 mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under 2015. Ytterligare ett nytt lån om 30 mkr bedöms behöva tas upp under 2016. I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Detta föreslås gälla endast för kommunens skattefinansierade verksamhet. Syftet med lånetaket är att utgöra en broms mot alltför kostnadsdrivande investeringar. Då kapitalkostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten täcks av avgifter bör dess investeringar läggas utanför lånetaket. Med avgiftsfinansierad verksamhet avses även utveckling av bostadsområden som finansieras via försäljningsavgifter. Den ökade upplåningen för den skattefinansierade verksamheten ryms under taket 2016. För 2017 och 2018 måste ytterligare justeringar i budgeten göras för att den ska inrymmas under lånetaket. 2.5 Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader. 1998 placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren 2006. Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade 6
medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden 2016-2018 Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 1,5 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2014 till 2015. 2014: 3,6 mkr 2015: 8,7 mkr 2016: 4,9 mkr 2017: 5,6 mkr 2018: 6,1 mkr 3 Mål för verksamheten av betydelse för god ekonomisk hushållning 3.1 Vision och strategiska mål för mandatperioden Vision Bilden av Säter Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet Säter har 2030 12 000 invånare Strategiska mål för mandatperioden 2015-18 Kommunstyrelsen föreslår att fokus ska läggas på tre områden under den innevarande mandatperioden för att kommunen skall utvecklas mot visionen om 12 000 invånare 2030; Bostäder, arbetstillfällen och skola. Bostäder. En grundläggande förutsättning för att befolkningen ska öka är att utbudet av bostäder ökar. Kommunen har ett relativt stort utbud av byggklara tomter för småhus. Däremot finns det brist på bostadslägenheter. Kommunen har genom sitt bostadsbolag Säterbostäder påbörjat projekt med såväl nybyggnation som ombyggnation som kommer att öka utbudet av hyres-lägenheter. Även andra aktörer på marknaden måste bidra till att utbudet ökar. Arbeta för att det ska finnas attraktiva lägen för såväl privata hyresrätter som bostadsrätter och egna hem i kommunen Aktiviteter: Fördjupningar av översiktsplanen. Planläggning för flerbostadshus. Framtagande av en bostadsförsörjningsplan. Kartläggning av attraktiva lägen för andra aktörer på bostadsmarknaden och vara aktiv i dialog med nationella organ i bostadsfrågor. Mål: Utbudet av bostäder skall öka med 200 under mandatperioden. 7
Arbetstillfällen. Säter är en pendlingskommun och befolkningsutvecklingen är beroende av hur arbetsmarknaden utvecklas i regionen. Kommunen kan dock inte enbart förlita sig på utvecklingen i regionen utan måste även aktivt arbeta för att öka antalet arbetstillfällen i kommunen. Aktiviteter: Aktivt arbete med näringslivsutveckling och ett bra företagsklimat. Understödja nyföretagande, och generationsväxling. Nätverksbyggande inom såväl privat som offentlig verksamhet, för att öka förståelsen för näringslivets förutsättningar i den kommunala handläggningen. Mål: I snitt 7 nya företag/ 1000 invånare skall startas varje år under mandatperioden. Mått 33 KKiK Antalet sysselsatta, dagbefolkning skall öka med i snitt 40/år under mandatperioden. SCB Registerbaserade statistik. Skola. Benägenheten att flytta varierar mellan olika åldersgrupper. Den är som störst i åldersgruppen 18 40 år. Det är familjer med barn eller unga vuxna som kommer att bilda familj och skaffa sig barn. För dem är det viktigt att den kommun de bosätter sig i erbjuder goda uppväxtvillkor för barnen. En väl fungerande skola är en viktig faktor. Aktiviteter: Säters kommun skall genom en aktiv kvalitetsuppföljning och ständig förbättring upprätthålla en hög nivå på skolundervisningen. Mål: Säters kommun skall tillhöra de femtio bästa kommunerna i Sverige i SKL:s öppna jämförelser av grundskolan på - genomsnittligt meritvärde åk 9 - andel elever som klarat alla delprov i ämnesproven i åk 3, och 6 Mätbara effektmål och uppföljning Kommunstyrelsen Mål 1: Företagsklimat Aktiva och framgångsrika företag bidrar i hög grad till att höja Säters attraktivitet som boendeort. Kommunen kan på flera sätt bidra till att skapa ett gott företagsklimat. Mätmetod: Säters Kommun ska vara en av de 100 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat och att vi har en positiv utveckling vad gäller enkätfrågorna; Service till företag, Sammanfattande omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Mål 2: Kundtjänst Kundtjänsten skall förbättra tillgängligheten och mottagandet i kontakten mellan kommunen och medborgarna och på så sätt bidra till att öka kommunens attraktivitet som boendeort. Mätmetod: Förbättringen ska kunna avläsas i den servicemätning som görs 2016 inom Kommunens Kvalitet i Korthet. Säters kommuns resultat på mått 1 3 i KKiK skall vara bättre 2016 än 2015. Resultaten för 2016 redovisas i januari 2017. 8
Samhällsbyggnadsnämnden Mål 1: Kollektivtrafik Kollektivtrafik i alla kommundelar som möjliggör pendling till skola, arbete och handel. Mätmetod: Följs upp årligen genom utvärdering av kollektivtrafiken. Mål 2: Plan- och Byggverksamhet God planberedskap för att möta mål om 12 000 invånare. Mätmetod: Uppföljning av planlagda områden utifrån behov. Mål 3: Avloppsverksamhet Ta hand om avloppsvatten samt arbeta för att minimera dess miljöpåverkan, anpassa och utveckla avloppverksamheten mot satt mål om 12 000 invånare och ett förändrat klimat. Mätmetod: Uppföljning sker genom förmåga att möta aktuella behov. Kulturnämnden Mål 1: Mätmetod: Mål 2: Mätmetod: Mål 3: Mätmetod: Läsförmåga Biblioteket ska prioritera läsfrämjande insatser för att öka läsförmågan bland barn och unga samt för personer med annat modersmål än svenska. Just nu är biblioteket i ett utvecklingsläge vad det gäller läsfrämjande insatser. Under året ska uppföljningsmetoder för att mäta, samt att analysera läsfrämjande utarbetas, det kan röra sig om både kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Arbetet för att utveckla metoder för läsfrämjande kommer att ske i projektform och projektresultatet ska utvärderas. Följs upp i årsbokslut. Demokratisk arena Biblioteket ska vara en demokratisk arena/kommunikationsplattform för kommunens medborgare och kommunens verksamheter.. Registrering av metoder eller arrangemang som bidrar till att biblioteket blir en demokratisk arena/kommunikationsplattform för kommunens medborgare och kommunens verksamheter. Följs upp i årsbokslutet Allmänkulturen och biblioteket ska prioritera målgrupperna barn och unga, personer med annat modersmål än svenska samt personer med funktionshinder. Säters kulturmiljöer och konst utomhus ska underhållas och renoveras. Registrering av metoder eller arrangemang som är riktade till barn och unga, personer med annat modersmål än svenska samt personer med funktionshinder. Följs upp i årsbokslutet. Barn- och utbildningsnämnden Mål 1: Mätmetod: Mål 2: Mätmetod: Barn och elevers delaktighet och inflytande Barn, elever, och personal möts av höga förväntningar. Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Mäts genom egna enkäter Kunskapsresultaten Kunskapsresultateten inom grundskolan förbättras och överstiger det förväntade resultatet (enligt SALSA). Andelen elever med studieavbrott inom vuxenutbildningen minskar. Andelen undervisningstimmar per elev och vecka för särvux ökar. Mäts genom betygsresultatet, meritvärde och Salsavärde, samt genom statistik från Skolverket/SCB 9
Socialnämnden Mål 1: Mätmetod: Mål 2: Mätmetod: Mål 3 Mätmetod: Brukarnas nöjdhetsgrad i äldreomsorgen Brukarnas nöjdhetsgrad skall öka. För 2016 är målet att 91 % av brukarna i hemtjänsten och 85 % av brukarna på särskilt boende skall vara nöjda med verksamheten. (2014: 75 respektive 85 % i Säters kommun. 88 respektive 83 % i jämförbara kommuner) Uppföljning sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät, måttet helhetssyn. Väntetid för plats i särskilt boende Väntetiden för att få plats i särskilt boende ska minska. För 2016 är målet att den genomsnittliga väntetiden ska uppgå till max 50 dagar. (2014: 100 dagar i Säters kommun.41 dagar i jämförbara kommuner) Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet Handläggningstiden inom individ och familjeomsorgen Handläggningstiden inom Individ- och familjeomsorgen skall vara kort. 2016 skall den genomsnittliga väntetided i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd vara max 14 dagar. (2014: 19 dagar i Säters kommun. 13 dagar i jämförbara kommuner) 2016 skall den genomsnittliga utredningstiden i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20år vara max 69 dagar. (2013: 89 dagar i Säters kommun. 104 i jämförbara kommuner) Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet Uppföljning Målen följs upp vid budgetuppföljning per 30/4, 30/8 och 30/10, samt i delårsrapport och årsredovisning. 10
4 Resultatbudget Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Prognos 2014 2015 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 126 428 134 822 130 422 134 844 137 905 141 011 141 011 Verksamhetens kostnader -668 083-694 296-689 188-712 559-728 731-745 146-745 146 Avskrivningar -19 882-23 426-21 222-24 087-24 274-26 265-28 865 Jämförelsestörande poster 2 393 0 4 103 0 0 0 0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTN. -559 144-582 900-575 885-601 802-615 100-630 400-633 000 Skatteintäkter 459 605 482 110 478 646 501 285 517 045 539 282 557 177 Generella statsbidrag och utjämning 95 690 92 594 92 331 96 085 97 779 94 586 95 950 Finansiella intäkter 10 671 1 215 2 014 1 652 1 746 2 001 2 990 Finansiella kostnader -609-883 -383-836 -2 272-3 858-4 502 RESULTAT FÖRE MINORITETSANDEL 6 213-7 864-3 277-3 616-802 1 611 18 615 Minoritetsandel 4 877 4 069 1 968 1 960 1 916 1 860 1 797 ÅRETS RESULTAT 11 090-3 795-1 309-1 656 1 114 3 471 20 412 N Y C K E L T A L Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Prognos Utfall 2014 2014 udget 2015gnos 2015 2015udget 2015 2016udget 2016 2017gnos 2017 2018gnos 2018 2019 2019 Nettokostnadernas (exkl avskr. o jämförelsestörande poster) andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 97,5% 97,3% 97,9% 96,7% 96,1% 95,3% 92,5% Finansnettots andel av skatteint. -1,8% -0,1% -0,3% -0,1% 0,1% 0,3% 0,2% Andel av skatteint. disp. för investeringar 4,3% 2,7% 2,4% 3,4% 3,8% 4,4% 7,3% Årets resultat 11 090-3 795-1 309-1 656 1 114 3 471 20 412 Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) -1 247-36 296-78 122-25 399-26 127-3 114 49 277 Soliditet 70% 66% 66% 63% 60% 60% 61% Balanskravsavstämning 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Resultat 8 969 11 090-1 309-1 656 1 114 3 471 Avkastning pensionsmedel -2 497-4 877-1 960-1 916-1 860-1 797 Andra öronmärkningar m m -4 261-11 174 0 0 0 0 Tillskott pensionsmedel 2 222 3 600 8 700 4 900 5 600 6 100 Resultatutjämningsreserv 0 3 000 0 0 0 Balanskravsresultat 4 433 1 639 5 431 1 328 4 854 7 774 11
5 Kassaflödesanalys Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos 2014 2015 2015 2016 2017 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11 090-3 795-1 309-1 656 1 114 3 471 Justering för avskrivningar 19 882 23 426 21 222 24 087 24 274 26 265 Just. för förändring pensionsavsättning 292 0 0 0 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i Årets resultat 0 0 0 0 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 31 264 19 631 19 913 22 431 25 388 29 736 +/- Minskn/ökn övr. långfristiga fordr. 0 0 0 0 0 0 +/- Försäljn/inköp exploateringsmark -5 831 0 0 0 0 0 +/- Minskn/ökn övriga kortfrist. fordr. 4 919 0 0 0 0 0 +/- Ökn/minskn övriga långfrist. skulder 344 0 0 0 0 0 +/- Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder 12 156 0 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 42 852 19 631 19 913 22 431 25 388 29 736 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anl.tillg. 0 0 0 0 0 0 Försäljning av immateriella anl.tillg. 0 0 0 0 0 0 Investering i fastigheter o inventarier -35 099-55 927-98 035-47 830-51 515-32 850 Invest.bidrag fastigheter o inventarier 0 0 0 0 0 0 Försäljning av fastigheter o inventarier 0 0 0 0 0 0 Investering i aktier o andelar -9 000 0 0 0 0 0 Försäljning av aktier o andelar 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -44 099-55 927-98 035-47 830-51 515-32 850 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning räntebärande långfr. fordr. 0 0 0 0 0 0 Minskning räntebärande långfr. fordr. 0 0 0 0 0 0 Ökning räntebärande kortfrist. fordr. 0 0 0 0 0 0 Minskning räntebärande kortfrist. fordr. 0 0 0 0 0 0 Ökning Pensionsmedel, omsättn.tillg. -4 877-4 069-1 968-1 960-1 916-1 860 Minskning Pensionsmedel, omsättn.tillg. 3 600 8 700 8 700 4 900 5 600 6 100 Upplåning Nyupptagna långfristiga lån 0 30 000 30 000 30 000 30 000 0 Amortering långfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Ökning kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Minskning kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 277 34 631 36 732 32 940 33 684 4 240 Årets kassaflöde -2 524-1 665-41 390 7 541 7 557 1 126 Likvida medel vid årets början 33 539 31 015 31 015-10 375-2 834 4 723 Likvida medel vid årets slut 31 015 29 350-10 375-2 834 4 723 5 849 Spec. till Årets kassaflöde +/- Ökn/minskn kassa och bank -2 524-1 665-41 390 7 541 7 557 1 126 Årets kassaflöde -2 524-1 665-41 390 7 541 7 557 1 126 12
6 Balansbudget Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos 2014 2015 2015 2016 2017 2018 Immateriella anl.tillg. 115 0 0 0 0 0 Fastigheter o inventarier 294 487 327 103 371 415 395 158 422 399 428 984 Materiella anläggningstillgångar 294 487 327 103 371 415 395 158 422 399 428 984 Aktier o andelar 26 308 26 308 26 308 26 308 26 308 26 308 Räntebärande långfr. fordr. 1 788 1 788 1 788 1 788 1 788 1 788 Övr. långfristiga fordr. 468 468 468 468 468 468 Finansiella anläggningstillgångar 28 564 28 564 28 564 28 564 28 564 28 564 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 323 166 355 667 399 979 423 722 450 963 457 548 Exploateringsmark 9 224 9 224 9 224 9 224 9 224 9 224 Räntebärande kortfrist. fordr. 0 0 0 0 0 0 Övriga kortfrist. fordr. 59 437 59 437 59 437 59 437 59 437 59 437 Pensionsmedel, omsättn.tillg. 137 296 132 665 130 564 127 624 123 940 119 700 Kassa och bank 31 015 29 350-10 375-2 834 4 723 5 849 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 236 972 230 676 188 850 193 451 197 324 194 210 SUMMA TILLGÅNGAR 560 138 586 343 588 829 617 173 648 287 651 758 Årets resultat 11 090-3 795-1 309-1 656 1 114 3 471 Resultatutjämningsreserv 5 936 5 936 5 936 5 936 5 936 5 936 Övrigt eget kapital 374 306 385 396 385 396 384 087 382 431 383 545 EGET KAPITAL 391 332 387 537 390 023 388 367 389 481 392 952 Pensionsavsättning 8 615 8 615 8 615 8 615 8 615 8 615 AVSÄTTNINGAR 8 615 8 615 8 615 8 615 8 615 8 615 Långfristiga lån 30 000 60 000 60 000 90 000 120 000 120 000 Övriga långfrist. skulder 2 914 2 914 2 914 2 914 2 914 2 914 Långfristiga skulder 32 914 62 914 62 914 92 914 122 914 122 914 Kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Övriga kortfristiga skulder 127 277 127 277 127 277 127 277 127 277 127 277 Kortfristiga skulder 127 277 127 277 127 277 127 277 127 277 127 277 SKULDER 160 191 190 191 190 191 220 191 250 191 250 191 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 560 138 586 343 588 829 617 173 648 287 651 758 Soliditet 70% 66% 66% 63% 60% 60% 13
7 Driftbudget DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr Utfall Ny ram Beslut ram Förslag Förslag ram bokslut justerad KF 2015-06-08 rev KS Nämnd/förvaltning 2014 2015 2016 2016 2016 Kommunstyrelsen exkl pensioner 33 672 35 507 35 538 1 923 37 461 Pensioner 11 839 11 700 12 200 0 12 200 Verksamhet i samverkan Räddningstjänst Dalamitt 8 354 8 939 9 114 0 9 114 Överförmyndare i samverkan ÖiS 693 831 838 77 915 Upphandling FBR 767 770 856 0 856 Samhällsbyggnadsnämnd 50 566 55 642 55 354 0 55 354 Kulturnämnd 12 653 12 981 13 093 0 13 093 Barn- och utbildningsnämnd 235 404 238 660 245 866 0 245 866 Ung i Säter 1 542 1 969 2 156 0 2 156 Socialnämnd 211 457 221 281 225 537 0 225 537 Revision 693 920 850 0 850 Central reserv 2 000 2 000 0 2 000 SUMMA 567 640 591 200 603 402 2 000 605 402 14
8 Investeringsbudget Investeringsbudget 2016-2018 1000-tal kr Säters Kommun Nämnd Utfall Budget 2015 Budget Plan Plan 2014 Inkl till. anslag 2016 2017 2018 Totalnivå 44 085 100 709 47 830 51 515 32 850 Kulturnämnd 163 360 210 160 160 Barn- och utbildningsnämnd 2 168 2 050 1 850 1 600 1 200 Socialnämnd 410 400 400 600 600 Samhällsbyggnadsnämnd skattefinansierat 35 010 81 624 31 690 28 915 13 150 SBN VA/Renhållningsenhet 3 433 9 435 4 500 12 900 10 900 Kommunledningskontor 112 3 600 5 850 4 100 3 600 IT-enhet 2 789 3 240 3 330 3 240 3 240 15
9 Var får kommunen sina inkomster från? De egna skatteintäkterna är den största inkomstkällan. Hur höga dessa blir beror på två saker, dels skatteunderlaget, d v s den samlade skattepliktiga inkomsten kommunens invånare har, dels skattesatsen d v s hur stor procent kommunen tar ut av de skattepliktiga inkomsterna. Utdebitering 2016 Säters kommun Dalarnas län Riket kommun 22,79 22,66 20,75 landsting 11,16 11,16 11,35 total utdebitering 33,95 33,82 32,10 Skatteunderlaget varierar över landet. Den genomsnittliga skattepliktiga inkomsten är olika hög. Säter ligger på c:a 95 % av rikssnittet. För att jämna ut skillnaderna i landet finns ett utjämningssystem, och Säter får på detta sätt ta del av de rikare kommunernas skatteunderlag. 2016 bedöms skatteunderlaget i riket att öka med 5,4 %. Det finns även ett system för att utjämna skillnader i kostnader i kommunerna. Det kan vara t ex kommuner med mycket barn eller mycket äldre som får större kostnader för barnomsorg, skolor och äldreomsorg. Vissa kommuner har även höga kostnader för handikappomsorg, s.k. LSSverksamhet. Dessa kostnadsskillnader kompenseras i viss mån genom utjämningsbidrag från andra kommuner. En del av kommunens kostnader finansieras av avgifter. Graden av avgiftsfinansiering varierar kraftigt mellan olika verksamheter. För vatten, avlopp och renhållning finns ett principbeslut att de skall finansieras till 100 % av avgifter. Inom äldreomsorg och barnomsorg begränsas kommunens möjligheter att ta ut avgift av de statligt beslutade maxtaxorna. Avgiftsfinansieringsgraden ligger här på c:a 8-10 % för barnomsorg och 4-5% för äldreomsorg. 16
10 Vad använder kommunen sina inkomster till? Kommunens externa driftkostnader består till största delen, 59 %, av personalkostnader. År 2016 beräknas kommunen betala ut 458,8 mkr i löner, arvoden, sociala avgifter och andra personalkostnader. Av detta utgör arvoden och fortbildning till politiker, inkl sociala avgifter c:a 4,6 mkr. Kostnader för pensioner till kommunens personal beräknas totalt kosta c:a 33,9 mkr inklusive löneskatt, varav 12,2 mkr utgörs av utbetalda pensioner till f d anställda. Kommunen köper tjänster för c:a 158,3 mkr 2016. I detta ingår gymnasieskola och räddningstjänst som drivs av annan juridisk person än Säters kommun. Andra verksamheter som bedrivs i entreprenadform är bygg- och anläggningsarbeten, renhållning, snöröjning, färdtjänst och skolskjutsar. 24,1 mkr betalas ut som bidrag i olika former till enskilda och föreningar. Kostnader för försörjningsstöd har för 2016 budgeterats till 4,7 mkr. 1,4 mkr utbetalas i aktivitets- och lokalbidrag till föreningar och studieförbund. 1,8 mkr utbetalas till föreningsdrivna anläggningar och 1,3 mkr till enskilda vägar. Kommunen har kostnader för lokaler inklusive underhåll och media på drygt 40 mkr. I övriga kostnader ingår livsmedel, transporter, telekommunikation, materiel m m. 17
11 Kommunens budget fördelat på verksamheter Så här fördelar kommunen det ekonomiska utrymme som vi får av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Till detta kommer avgifter och riktade bidrag i varierande grad till olika verksamhetsgrenar. Kommunens driftbudget för 2016 är totalt 605,4 mkr. Av detta utgör den pedagogiska verksamheten, 242,4 mkr och vård och omsorg c:a 221,8 mkr. I fritid och kultur ingår bibliotek och allmänkultur, Kulturskolan, föreningsbidrag, idrotts- och fritidsanläggningar, Säterdalen, Biografmuseum, Åsgårdarna samt fritidsgårdar. I infrastruktur och skydd ingår vatten och avlopp, renhållning, gator, vägar, parker, kollektivtrafik, färdtjänst, skolskjutsar, näringslivsverksamhet, turism, räddningstjänst, miljö, hälsoskydd samt plan och bygg. I övrig verksamhet ingår kommunledning, politisk verksamhet, ekonomikontor, personalkontor, pensionsutbetalningar, samt övrig kommunövergripande verksamhet 18
12 Kommunstyrelsen Driftbudget (kkr) Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Verksamhetens intäkter, inkl interna poster 6 221 5 780 7 000 4 762 Verksamhetens kostnader,inkl interna 39 892 41 287 42 223 poster 40 570 Nettokostnad 33 672 35 507 33 570 37 461 Nettoinvesteringar 2 901 4 840 3 951 9 180 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens förvaltning utgör den samordnande förvaltningen för funktioner som kommunövergripande skall stödja alla verksamheter inom säter kommun. Verksamheten bedrivs rationellt och med ett tydligt kundperspektiv. Den interna och externa verksamheten skall leda till att Säters kommuns uppfattas som en attraktiv kommun. Inom kommunstyrelsens förvaltning ligger även ansvaret för näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Kanslienheten handlägger och bereder kommunövergripande ärenden för kommunstyrelsen och fullmäktige. Det kan vara program, planer, reglementen, motioner och medborgarförslag. Enheten ansvarar också för, kundtjänst, kommunarkiv, folkhälsa, säkerhet- och krisberedskap och miljöberedningen. Ekonomienheten ansvarar för att kommunens redovisning och ekonomiska förvaltning sker enligt gällande lagar och regler (Främst KL 8 kap samt KRL). Enheten följer löpande kommunens ekonomiska utveckling och bevakar omvärldsförändringar som kan påverka kommunens ekonomi. Leder och samordnar kommunens arbete med budget, budgetuppföljning, delårsrapport och årsbokslut. Ekonomienheten bevakar och följer upp kommunens betalningsförmåga och ser till att rationella fakturerings- och betalningsrutiner finns och tillämpas. Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten driver frågor kring inflyttning, turism, bra företagsklimat, etableringar, marknadsföring, entreprenörskap i skolan, landsbygdsutveckling, attraktiv kommun, internationella frågor och arbetsmarknad. Mycket verksamhet sker tillsammans med andra aktörer varav utvecklingsbolaget Falun Borlänge regionen och Visit södra dalarna där Säters kommun är delägare är speciellt viktiga. Personalenheten uppdrag är bl. a att vara sakkunnig i arbetsrättslig lagstiftning, stödja chefer i olika personalfrågor samt bidra med kompetens vid organisationsförändringar, arbetsmiljöfrågor, rekrytering mm. Enheten ansvarar även för administration och specialistkompetens i löne- och pensionsfrågor. Personalenheten ansvarar även för utveckling av kommunens personalarbete bl.a. genom att utarbeta policys och riktlinjer inom personalområdet och arbeta med utvecklingsfrågor. Enheten har från 2014 även ansvar för den kommunala konsumentrådgivningen. IT-verksamhetens uppgift är att se till att förvaltningarna har ett väl och ändamålsenlig IT-stöd samt medverkar med sin kompetens i övriga förvaltningars verksamhetsutveckling. Medverkan sker även i kommunala infrastrukturfrågor rörande data och telekommunikation. 19
Viktiga händelser 2016 Kommunstyrelsens förvaltning har som uppdrag att stödja den politiska organisationen i ansträngningarna att långsiktigt bibehålla den balans som uppnåtts i kommunens ekonomi. Detta ställer krav på förvaltningens arbete i såväl planerande fas, som i löpande uppföljning under året och i samband med årsbokslut. Utveckla det förvaltningsöverskridande arbetet, utifrån ett starkt kundfokus, vad gäller företagsklimat och inflyttarfrågor. Säkerställa formerna för kommunens samarbete med företagssammanslutningarna. Kommunens långsiktiga arbete att utveckla Säterdalen för att skapa ett av regionens starkaste besöksmål kräver även under 2016 mycket resurser. Besöksnäringen utvecklas positivt och behöver prioriteras. En stor uppgift under 2016 är att slutföra upphandling av nytt PA-system tillsammans med Falu kommun. Kompetensförsörjning är fortsatt ett område som kommer att ha stor betydelse även under 2016 pensionsavgångarna påverkar och rekryteringsbehovet blir en utmaning. Hantering av timvikarier ska utvecklas och tillsammans med beslut om heltid till medarbetare så behöver nya arbetssätt tas fram. En än mer effektiv och modern hantering av handlingar kommer att genomföras i hela kommunen genom det nya systemet Public 360. En fortsatt effektivisering av kommunens ITmiljö där IT infrastukturen för IT i skolan speciellt överses tillsammans med IT stöd för skolans pedagogiska verksamhet. För att smarta telefoner plattor datorer och system skall nyttjas på ett optimalt kommer arbetet med att uppgradera miljön för lagring och framförallt e-post. e-tjänster, ger en utökad service till medborgaren och mindre administrativt arbete genom att medborgaren utför mycket av arbetet själv e-hälsa. Det innebär bland annat en gemensam och organisationsövergripande teknisk infrastruktur skall underlätta kommunikation, åtkomst och delning av integritetskänslig information mellan berörda och behöriga aktörer framför allt kommun och landsting. Man kommer även att se större nyttjande av tekniska lösningar för vård i hemmen såsom nattfrid. Personalsituationen Kommunstyrelsens förvaltning har idag 31,5 årsarbetare fördelat på 33 tillsvidareanställda personer. En verksamhetsgenomgång till Falu kommun planeras genomföras för 4,3 årsarbetare inom lönekontoret under 2016. Personalsituationen är stabil och sjukfrånvaron låg. Som en del av friskvårdssatsningen har man som personal möjlighet att använda en timme per vecka för friskvård när verksamheten så tillåter eller få en friskvårds subvention på 700 kr per år för friskvårdsaktiviteter som är godkända av skatteverket. Investeringar Inventarier i Rådhuset som inte fyller sin funktion kommer succesivt ersättas. För 2016 planeras för ett utbyte av inventarier i KF-salen. Reinvesteringar av föråldrade IT-system och utrustning. Effekten av dessa investeringar är att vidmakthålla tidigare beslut så man kan fortsätta använda IT-systemen på ett ändamålsenligt sätt. Då övriga verksamheter inför effektivare rutiner och arbetssätt, innebär detta i de flesta fall ett ökat behov av IT-stöd. Det innebär att nyinvesteringar inom IT-enheten oftast ett resultat av andra verksamheters utveckling. 20
Hur ser framtiden ut 2017 2018? Kommunmedborgare kommer att uppleva en ökad tillgänglighet och en hög kvalité i bemötande genom värdskapsarbetet. Kundtjänst kommer alltid att vara i utveckling, men till 2017 beräknas den ändå vara utbyggd på ett sätt som uppfyller syftet, nämligen en högre kvalité och tillgänglighet i bemötande till kommunmedborgare och andra. Under 2014 har ett stort arbete genomförts med arkivet, vilket kommer att fortsätta under 2015 för att, under 2016 2018, utvecklas till att bli digitaliserat. De ekonomiska villkoren för kommunsektorn bedöms inte att förbättras under perioden i någon väsentlig grad. Detta innebär med nödvändighet fortsatta rationaliseringar och prioriteringar i kommunens verksamheter. Arbetet med effektivisering av kommunens ekonomiska processer med stöd av ny teknik kommer att fortgå. I e-handelsflödet bör även upphandling/beställning göras elektroniskt och kopplas samman med fakturaflödet. Ett stort fokus kommer sannolikt även fortsättningsvis ligga på insatser som främjar Säter som en boendekommun med koppling till målet om 12 000 invånare. De gröna näringarna och den positiva utveckling som skett kring närproducerat präglar vår kommun och ger nya möjligheter. Besöksmålet Säterdalen måste slutligen lyftas fram med sin potential att utvecklas till en plats som sätter vår kommun på kartan samtidigt som det erbjuder invånarna ett mervärde. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling kommer att vara en av de avgörande frågorna för att kommunens verksamheter ska fungera optimalt och utvecklas framöver. Förvaltningarna kommer att ha andra förväntningar än tidigare på stöd i personalfrågor och personalenheten måste anpassas och kompetensutvecklas utifrån de behov som kommer. Ett ökat samarbete kommer att ske inom IT-sidan inom Dalakommunerna. Fortsatt utveckling av IT-infrastrukturen så smarta sammarbetsplattformar skapas och att effektivisera administrationen för handhållna enheter. Mål för verksamheten metoder för uppföljning Mål 1 Aktivt och framgångsrika företag bidrar i hög grad till att höja Säters attraktivitet som boendeort. Kommunen kan på flera sätt bidra till att skapa ett gott företagsklimat. Säters Kommun ska vara en av de 100 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat och att vi har en positiv utveckling vad gäller enkätfrågorna; Service till företag, Sammanfattande omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Mål 2 Kundtjänsten skall förbättra tillgängligheten och mottagandet i kontakten mellan kommunen och medborgarna och på så sätt bidra till att öka kommunens attraktivitet som boendeort. Förbättringen ska kunna avläsas i den servicemätning som görs 2016 inom Kommunens Kvalitet i Korthet. Säters kommuns resultat på mått 1 3 i KKiK skall vara bättre 2016 än 2015. Resultaten för 2016 redovisas i januari 2017. 21
13 Samhällsbyggnadsnämnden Driftbudget (kkr) Verksamhetens intäkter, inkl interna poster Verksamhetens Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 82 909 69 826 71 611 107 471 133 257 125 468 129 115 162 825 kostnader, Nettokostnad 50 347 55 642 57 503 55 354 Nettoinvesteringar 38 443 91 059 62 769 36 190 Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för en hållbar och strategisk samhällsbyggnad samt myndighetsutövning. Samhällsbyggnadsförvaltningen är under nämnden ansvarig att förvalta samt driva de verksamhetsområden som ligger inom nämndens reglemente. Samhällsbyggnadsförvaltningen har på uppdrag av Samhällsbyggnadsnämnden det samlade ansvaret för att planera, bygga och förvalta vårt fysiska samhälle. Det gäller allt ifrån att verka för en positiv bebyggelseutveckling till att bygga gång- och cykelvägar till/från nya bostadsområden. Inom Samhällsbyggnad planeras och realiseras planer för vårt framtida samhälle. Verksamhetsområden inom Samhällsbyggnad: Trafik: Erbjuda alla effektiv, säker och hållbar rörlighet. Säkert och tillgängligt att röra sig på offentliga platser. Park: Skapa trygga och tillgängliga rekreationsområden. Fritid: Arbeta för ett aktivt fritids- och föreningsliv som bidrar till goda uppväxtvillkor. Kollektivtrafik: Vi ska skapa ett transportsystem som i högre grad minimerar miljöpåverkan genom kollektiva transporter. Kollektivtrafik i alla kommundelar som möjliggör pendling till skola, arbete och handel. Fastighet: Skapa förutsättningar för goda bostäder och ett bra boende för dem som bor och vill bo i Säters kommun samt stödja näringslivet genom att erbjuda mark för industri, handel, utbildning mm. Skapa förutsättningar för att bygga mot visionen 12000 invånare 2030. Försörja våra kunder med ändamålsenliga lokaler. Kostförsörjning: Erbjuda den kvalitet som kunderna efterfrågar. Lokalvård: Erbjuda den kvalitet som kunderna efterfrågar. Miljö & Hälsoskydd: Verka för att Säterborna ska ha en god livsmiljö och för att samhällets negativa påverkan på hälsa och miljö ska vara så liten som möjligt. Plan & byggverksamhet: Möjliggöra bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor: God planberedskap för att möta mål om 12 000 invånare. Naturvård: Arbeta för medborgarna nyttjar vår natur på ett hållbart sätt. Vattenförsörjning: Säkerställa att medborgarna har rent, friskt dricksvatten, dygnet runt. Säkerställa vattentäkternas kvalité och säkerhet till ett ändrat klimat och satta visioner. Avloppsverksamhet: Ta hand om avloppsvatten samt arbeta för att minimera dess miljöpåverkan. Anpassa och utveckla avloppsverksamheten mot satta visioner och förändrat klimat. Renhållning: Arbeta för att medborgarna på ett effektivt och miljömässigt sätt kan få sitt hushållsavfall återanvänt, återvunnet eller omhändertaget. Samhällbyggnadsnämnden är med och bygger det hållbara samhället. 22
Personalsituationen Personalen är Samhällsbyggnadsförvaltningens viktigaste resurs. Från att ha gått till en relativt hög medelålder inom de tekniska verksamheterna börjar vi nu få en mer jämnt fördelad ålderstruktur. Dock är det svårt att rekrytera ny personal med rätt kompetens inom vissa områden. Därför måste fokus ligga på att behålla den personal vi har samt kompetensutveckla dem så att de möter nya krav på ett effektivt sätt. För att minimera kompetensbrist bör vi även söka samarbeten över kommungränserna. Ett exempel på detta kan vara att dela på tjänster med andra kommuner. En risk avseende det stora investeringsbehov som finns inom kommunen är att de många projekten kommer att anstränga ordinarie organisation. Detta har vi sett effekter av. För att minimera risken på ett bra sätt kommer vi att ta hjälp av konsulter samt projektanställa personal kopplat till investeringarna. Fastighetsverksamheten och fritidsfrågorna har organisatoriskt flyttat från tidigare Gatu-/fastighetsenhet till en egen Fastighetsenhet. Ordinarie organisation behöver stärkas för att klara både förvaltande uppdrag såväl som sitt utvecklande uppdrag (Säter 12 000 invånare år 2030). Vi kommer att arbeta enligt beslutad kompetensplan för att säkerställa kompetensförsörjningen. Investeringar Största delen av Samhällsbyggnads investeringar ligger inom fastighetsområdet. Men även inom Gatu- och VA/renhållning behöver många investeringar utföras. Exempel på investeringar 2016: Trafik: Byte gatubelysning, på sikt övergång mot ny teknik Park: lekutrustning Fritid: reinvestering gym Skönvikshallen Fastighet: Ny-ombyggnad Stora Skedvi skola Kostförsörjning: matvagnar Lokalvård: städmaskiner Renhållning: Ny ramp vid återvinningscentralen M.m Hur ser framtiden ut 2016 2017? Fastighet Kommunen står inför rekordstora investeringar i gamla och nya fastigheter kommande år. Särskilt boende, 70-150 miljoner beroende på beslut om vägval. (2016-2017) Utbyggnad Kungsgårdsskolan Säter, 30 miljoner. (2017) Förskola 2 Säter. 24 miljoner. (2018) Energisparprojekt 3 miljoner/år. Underhållsarbeten, fastigheter, 1 miljon/år. OVK/brandskyddsåtgärder, 1 miljon/år. Investeringar Säterdalen, 1 miljon/år. Fritid Åtgärda eftersatt underhåll på kommunala fritidsanläggningar och fastigheter. Idrottshall i Stora Skedvi, 15 miljoner. (2017) Behov av ytterligare en idrottshall vid Skönvikshallen, 30 miljoner. (2018)Fastighet. Gatu Den underhållsskuld som enheten dras med på gatu- och parksidan kommer ta många år att hantera. Dessutom behöver extra medel tillskjutas för att det ska vara möjligt. Den budget som 23