Vallås verksamhetsområde PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Personalen på Vallåsskolan F-9 År 2016 2017 Ansvariga rektorer: Camilla Lithander, Ingrid Andersson, Jan Årstrand och Björn Lokind 1
VISION Alla barn och ungdomar skall varje dag bli sedda och bekräftade, få lyckas och kunna påverka sin situation i en trygg och stimulerande miljö. Vi strävar efter att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme. Alla barn och ungdomar har rätt till en skolgång som skapar framtidstro. STYRDOKUMENTEN Enligt skollagen och läroplanerna skall alla som arbetar i förskolan och skolan utgå från ett demokratiskt förhållningssätt i den dagliga verksamheten och visa respekt för den enskilda individen. Alla barn och ungdomar i skolan har rätt till en verksamhet, som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Följande dokument ligger som grund för vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling: FN: s Barnkonvention: Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. I artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. I artikel 36 skall barnet skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. Arbetsmiljölagen: Arbetsmiljölagen gäller både personalens och elevernas arbetsmiljö. Elever i förskoleklass och grundskola jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet ska omfatta såväl fysiska, psykologiska som sociala förhållanden. Särskilda allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet finns i AFS 1993:17. Skollagen: I skollagens portalparagraf (1kap 2 ) beskrivs det demokratiska uppdraget: Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. Lgr11 I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr-11 står det bl.a. under skolans värdegrund och uppdrag att; Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. 2
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen i skolan ska utsättas för mobbing. Tendenser till trakasserier ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Under avsnittet Normer och värden (s.12) i Lgr-11 står det bl.a. att skolans mål är att varje elev: respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Det står även, under Normer och värden, att alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande handling av barn och elever (2008:567) Lagen har kommit till för att inga barn ska behandlas kränkande eller diskrimineras i förskolan eller skolan. Varje verksamhet ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen ska innehålla både det vi gör för att ha ett respektfullt och demokratiskt bemötande av varandra i skolan och förskolan och beskriva hur vi försöker upptäcka och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling förekommer. Vad är kränkande behandling enligt lagen? Kränkande behandling är: Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön. Sexuella trakasserier. Annan behandling som kränker någons värdighet, exempelvis mobbning. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande sju diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Barn ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro inom ramen för svensk lagstiftning. 3
Funktionshinder - Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Graden av funktionshinder har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck eller könsidentitet, omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: Vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. Om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. Diskriminering eller kränkningar kan innebära: Att man knuffas, slåss eller sparkas Att man fryser ut någon, retas eller använder ord som någon känner sig kränkt eller sårad av. Det kan ske genom exempelvis muntligt, pappaersmeddelanden, sms eller e- post. Att man förstör eller tar annans egendom. Att man använder nedvärderande ord på grund av etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller funktionshinder. BEGREPPSDEFINTIONER Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder och funktionshinder. Direkt diskriminering är om t ex en elev hindras att gå på en utbildning på grund av sitt kön. Indirekt diskriminering är t ex om utbildningen är upplagd så att en elev eller elevgrupp missgynnas t ex av en regel eller redovisningsform som först kan se neutral ut. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är trakasseri även när en elev kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder mm. Kränkande behandling Ett uppträdande som (utan att vara trakasserier) kränker någons värdighet, t ex retningar eller mobbning. Alla känner sig inte kränkta av samma saker. Det är viktigt att vi är lyhörda för 4
varandra och är uppmärksamma på om någon känner sig kränkt av exempelvis ett skämt. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skada någon eller orsaka obehag för någon. Rasism En föreställning om att den egna folkgruppen är överlägsen andra folkgrupper, att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att detta ger rätt att förtrycka, utnyttja eller ha makt över andra. Främlingsfientlighet Rädsla eller stark motvilja mot människor som inte är lika mig själv etniskt eller kulturellt. Sexism Bygger på föreställningen att vissa handlingar och egenskaper tillhör visst kön, en slags könsrasism. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och alla likas rättigheter. Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person kan ha fler etniska tillhörigheter exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder Funktionshinder innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck, exempelvis transvestiter eller transsexuella. 5
ARBETE FÖR ATT FRÄMJA BARNS OCH ELEVERS LIKA RÄTTIGHETER OCH FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Vi strävar efter en verksamhet där barn och ungdomar upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet. Barn och ungdomar ska bemötas med respekt och förväntas uppträda respektfullt tillbaks. Samtal och reflektion är de främsta verktygen för att bearbeta egna föreställningar, skapa ett gemensamt förhållningssätt och en positiv atmosfär i verksamheten. Klimatet ska präglas av omsorg och engagemang där de vuxna är tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och som agerar när något händer. Värdegrundsarbete Det förebyggande arbetet inkluderas som en naturlig del i skolarbetet, där man samtalar och reflekterar kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Arbetet baseras på kunskap om elevernas trivsel och inflytande och förekomsten av kränkande behandling. Minst en lektion per vecka ägnas åt arbetet med relationer, elevdemokrati, normer och värden. Syftet med dessa lektioner är att utveckla elevdemokratin och att ge eleverna möjlighet att diskutera aktuella problem och samtala om regler och värderingar. Klassföreståndare/mentor är ansvarig för denna lektion. Metoderna kan vara t ex värderingsövningar, kompissamtal och olika former av kreativ verksamhet. Regler och kontrakt Personal, elever och föräldrar har arbetat fram en gemensam värdegrund och gemensamma regler på skolan. Dessa regler ska klassföreståndare/mentor gå igenom med elev och föräldrar i början av läsåret och som bekräftelse på att eleven och föräldrarna fått veta regler och konsekvenserna av dessa skrivs ett kontrakt. Regler och kontrakt är olika utformade beroende på skolår. Klassråd Varje klass ska ha klassråd minst en gång varje månad. Klassföreståndare/mentor ansvarar för att detta kommer till stånd. Elevråd Elevrådet arbetar för skolans och kamraternas gemensamma frågor och är viktigt för elevernas inflytande och delaktighet. Elevrådets arbete bygger på det som kommer upp i klassråden och det är viktigt att kommunikationen mellan klassråd och elevrådet fungerar. Rektor har ansvaret för elevrådets organisation och hjälper, tillsammans med även annan personal, eleverna med arbetet. UPPTÄCKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I skolans organisation finns olika möjlighet att uppmärksamma och upptäcka diskriminering och kränkningar. Lektionstid: Rasttillsyn: Pedagogerna som arbetar tillsammans med eleverna ingriper om de ser och hör att kränkningar förekommer. Vid samlingar, klassråd och veckomöte pratar man tillsammans om kompisskap och relationer. Rasttillsyn är en viktig del när det gäller att upptäcka kränkande behandling mellan elever, men också en möjlighet för personal och 6
elever att mötas utanför klassrummet för spontana pratstunder. Rektor ansvarar för att det finns ett fungerande rasttillsynsschema Arbetslagskonferenser: Trygghetsenkäter: Utvecklingssamtal: Medarbetarsamtal: Skolvärdsverksamheten: Vaktmästare och städpersonal: Matsituationen: Skolsköterskans hälsosamtal: Detta är ett forum för delge varandra information, ta del av varandras tips och idéer när det gäller värdegrundsarbetet, elevinflytande mm. Varje termin fyller eleverna i en enkät om inflytande och trygghet på skolan, som lämnas till klassföreståndare/mentor och sedan går vidare till rektor. Klassföreståndare/mentor ansvarar för att åtgärder görs vid behov. Inflytande och trivsel i skolan ska tas upp och diskuteras. Här har personal och ledning ett tillfälle att ta upp frågor om inflytande, trivsel och om huruvida kränkningar förekommer. Det arbete för att eleverna ska trivas och må bra på sin arbetsplats som skolvärdarna står för är mycket värdefullt. De möter ofta eleverna utanför klassrummet och kan se ensamhet och utsatthet. I sitt arbete rör de sig i skolans olika utrymmen och kan upptäcka kränkningar. De vuxna som äter med eleverna och de som arbetar i matsalen kan där se om elever sitter ensamma eller om kränkningar förekommer. Alla elever i förskoleklassen, årskurserna 2, 4, 6 och 8 har samtal med skolsköterskan om sin hälsa och trivsel i skolan och där kan uppgifter om kränkningar komma fram. Skolsköterskan måste ha elevens/förälderns tillåtelse att informera klassföreståndare/mentor. Personal som kränker elev Den person som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar detta på särskild blankett och kontaktar ansvarig rektor. Rektor utreder och dokumenterar händelsen vidare. Hemmet meddelas skyndsamt. Inblandade ska ges möjlighet till samtal, detta sker enskilt, tillsammans med föräldrar eventuellt barn, personal och rektor. Denna typ av kränkning kan också få arbetsrättsliga påföljder och exempelvis leda till muntlig eller skriftlig varning. Elev som kränker personal Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling samtalar med den som kränker och dokumenterar detta på särskild blankett. Om man som kränkt vuxen inte klarar av att möta eleven bör annan i arbetslaget ta på sig den uppgiften. Båda parter bör få möjlighet att prata med varandra. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor kontaktas vid behov. 7
RUTIN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 1. Upptäcka All personal ansvarar för att lyssna på elever, vårdnadshavare m.fl. och att ta deras berättelser på allvar. Vi ansvarar också för att informera till elevens mentor om det vi sett eller hört. Detta gäller både för utsatta och utsättande elevers mentorer. Personal som upptäcker kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar ombeds skriftligen lämna information till elevernas mentorer. 2. Anmäla Mentorerna bedömer den information de fått. Om de anser det handlar om kränkande behandling och/eller trakasserier anmäls detta till rektor via e-post och mentor påbörjar utredningsarbetet. Rektor anmäler ärendet till huvudmannen utifrån upprättad rutin i BUF. Då elever från flera klasser är inblandade ska mentorerna samarbeta och göra denna bedömning gemensamt. Kontakta kurator om ni är osäkra kring händelsen. 3. Utreda Mentor ansvarar för att starta utredning om kränkande behandling. Utredningen ska dokumenteras på BUF:s blankett. Utredning genomförs genom enskilda samtal med berörda elever. En möjlighet är att två mentorer har samtalen tillsammans eller att man tar hjälp, t.ex. av kurator för att genomföra samtalen. Mentorer ansvarar för att informera alla berörda vårdnadshavare samma dag som utredning påbörjas. 4. Åtgärda Utifrån vad utredningen kommit fram till väljs åtgärder för det aktuella ärendet. Exempel på åtgärder är: Enskilda samtal med berörda elever tills situationen förbättrats. Ökad tillsyn på platser eller lektioner där kränkning förekommer. Omorganisation i och av grupper. Hjälp av kurator eller annan stödinsats på individ och/eller gruppnivå. Valda åtgärder ska dokumenteras i utredningsblanketten 5. Uppföljning De som genomfört utredningen ansvarar även för uppföljning och dokumenterar denna. Efter avslutad utredning ska utredningsblanketten förvaras i elevakt, samt skicka en kopia till vårdnadshavarna. 8