Föreläsning 1 Ingående Innehåll Upphörande Ingående Innehåll Upphörande slagen slagen (LOA) LAS Arbesidslagen, semeserlagen Kollekivaval Kollekivaval Arbesmiljölagen ( Den svenska modellen ) [Arbesräen är] das einheiliche Rech, das die Beziehungen der Arbeinehmer regel. The discipline of labour law is defined in par by is subjecmaer, in par by an inellecual radiion. 1976 Medbesämmandelagen 1974 Lagen om ansällningsskydd 1938 Salsjöbadsavale 1928 Kollekivavalslagen och 1919 ILO 1915 NJA 1915 s 233 1906 Decemberkompromissen 1864 Näringsfrihesförordningen Förvalningsrä, familjerä, sraffrä 1976 Medbesämmandelagen 1974 Lagen om ansällningsskydd 1969 Gruvsrejk social oro i Europa 1938 Salsjöbadsavale 1931 Ådalen social oro i Europa 1928 Kollekivavalslagen och 1919 ILO 1914 1918 världskrig i Europa 1915 NJA 1915 s 233 1909 Sorsrejk social oro i Europa 1908 Amalhea 1906 Decemberkompromissen 1898 Sepemberforlige 1864 Näringsfrihesförordningen 1789 Revoluion i Frankrike Labour is no a commodiy Philadelphiadeklaraionen I a (1941) The labor of a human being is no a commodiy or aricle of commerce. Clayon anirus ac sec. 6 (1914) Labour should no be regarded merely as a commodiy or aricle of commerce Versaillesfördrage ar. 427 (1919) 1
1995 EGmedlemskap 1976 Medbesämmandelagen 1974 Lagen om ansällningsskydd 1969 Gruvsrejk social oro i Europa 1938 Salsjöbadsavale 1931 Ådalen social oro i Europa 1928 Kollekivavalslagen och 1919 ILO 1914 1918 världskrig i Europa 1915 NJA 1915 s 233 1909 Sorsrejk social oro i Europa 1908 Amalhea 1906 Decemberkompromissen 1898 Sepemberforlige 1864 Näringsfrihesförordningen 1789 Revoluion i Frankrike Näringsfrihesförordningen 1864 Förvalningsrä, familjerä, sraffrä Subordinaion Civilrä Arbesagarorganisaion Kollekivaval Ansällningsaval Arbesagare Arbesagare E kollekivaval [ ] är e aval [som] uppsäller normer på ungefär samma sä som en lag Huvudorganisaion Cenralorganisaion Lokalorganisaion Huvudorganisaion Cenralorganisaion 2
OFR Inge krav på represenaivie LO SACO PTK TCO SN SKL AGverke SAC Frisående förbund KFO AG ATO ATO Cenralorganisaion Arbesgivarförbund Lokal organisaion ( fackklubb ) AB, HB, Förening Kommun, Myndighe Huvudorganisaion Huvudorganisaion Huvudaval Cenralorganisaion Cenralorganisaion Branschaval Huvudorganisaion Huvudorganisaion Huvudaval Cenralorganisaion Cenralorganisaion Branschaval Lokalorganisaion Lokalorganisaion Lokalaval Hängaval Arbesagare Arbesagare Indusriavale 2013: Indusriavale 2013: En sund och bärkrafig lönebildning förusäer a förbundsavalen inom indusrin ugör kosnadsnorm och vägledning för arbeskrafskosnader på svensk arbesmarknad. Parerna inom indusrin åar sig, var och en och gemensam, a verka för a kosnadsmärke inom indusrin är den norm inom vilken övriga parer på arbesmarknaden ska hålla sig. 3
2000al Finanskris social oro i Europa 1995 EGmedlemskap 1976 Medbesämmandelagen 1974 Lagen om ansällningsskydd 1969 Gruvsrejk social oro i Europa 1938 Salsjöbadsavale 1931 Ådalen social oro i Europa 1928 Kollekivavalslagen och 1919 ILO 1914 1918 världskrig i Europa 1915 NJA 1915 s 233 1909 Sorsrejk social oro i Europa 1908 Amalhea 1906 Decemberkompromissen 1898 Sepemberforlige 1864 Näringsfrihesförordningen 1789 Revoluion i Frankrike försa och sisa insans ( Amål ): Tvis om kollekivaval eller vis enlig MBL eller vis mellan kollekivavalsbundna parer eller vis där arbesgivaren är bunden av kollekivaval och arbesagare som berörs av visen sysselsäs i arbee som omfaas av kollekivaval. Cenral förhandling Lokal förhandling fullföljdsinsans ( Bmål ): Lag (1974:371) om räegången i arbesviser Annan arbesvis Tingsrä : 3 opariska (varav 1 ordförande) + 2 arbesgivarledamöer + 2 arbesagarledamöer = 7 ledamöer Majorie + 2 arbesgivarledamöer Lag (1974:371) om räegången i arbesviser 4 Föreningen Svensk Näringsliv, 2 Sveriges Kommuner och Landsing, 1 Arbesgivarverke + 2 arbesagarledamöer 4 Landsorganisaionen i Sverige (LO), 2 Tjänsemännens cenralorganisaion (TCO) 1 Sveriges Akademikers Cenralorganisaion (SACO) i diskrimineringsviser: 3 opariska (varav 1 ordförande) Majorie + 1 arbesgivarledamo + 1 arbesagarledamo = 5 ledamöer 4
slagen (2008:567) Ersae: Jämsälldheslagen (1991) Lagen mo enisk diskriminering (1999) Lagen mo diskriminering av funkionshindrade (1999) Lagen mo diskriminering p g a sexuell läggning (1999) Lagen om förbud mo diskriminering (2003) E resula Fem diskrimineringsgrunder: 1årsplaner för sudener Tre diskrimineringsgrunder: Förebyggande arbee för ansällda En diskrimineringsgrund: 3åriga planer för ansällda Andra diskrimineringsförbud slagen (2008:567) Delid och idsbegränsa ansällda av föräldralediga (Föräldraledigheslagen) Föreningsräskränkning (78 MBL) Negaiv föreningsrä (Arikel 11 EKMR) 1 kap. 1 Denna lag har ill ändamål a moverka diskriminering och på andra sä främja lika räigheer och möjligheer oavse kön, könsöverskridande idenie eller uryck, enisk illhörighe, religion eller annan rosuppfaning, funkionsnedsäning, sexuell läggning eller ålder. sförbud Arbeslive Ubildning Arbesmarknadspoliisk verksamhe och arbesförmedling Sar och bedrivande av näringsverksamhe ec. Medlemskap i vissa organisaioner (.ex. fackföreningar) Tillhandahållande av varor, jänser och bosäder m.m. Hälso och sjukvård och socialjäns Socialförsäkringssyseme m.m. Värnplik och civilplik De offenligas rådgivning m.m. ill allmänheen slagen (Arbeslive) Tillämplig diskrimineringsförbud (2 kap. 1 ) + Inge illämplig undanag (2 kap. 2 ) + Uppfylld definiion av diskriminering (1 kap 4 ) = Förbud mo repressalier 2 kap. 18 5
er Kön: A någon är kvinna eller man. (Träder ikraf 1 januari 2015) Den som avser a ändra eller har ändra sin könsillhörighe. Den som är gravid. Könsöverskridande idenie eller uryck Enisk illhörighe Religion eller annan rosuppfaning OBS, jfr. 1:5 Funkionshinder (från 1 januari () Funkionsnedsäning) Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heerosexuell läggning. 3. brisande illgänglighe: a en person med en funkionsnedsäning missgynnas genom a sådana ågärder för illgänglighe ine har vidagis för a den personen ska komma i en jämförbar med personer uan denna funkionsnedsäning som är skäliga uifrån krav på illgänglighe i lag och annan förfaning, och med hänsyn ill de ekonomiska och prakiska förusäningarna, varakigheen och omfaningen av förhållande eller konaken mellan verksamhesuövaren och den enskilde, sam andra omsändigheer av beydelse, Ålder: Uppnådd levnadslängd. (jfr. 2 kap. 1 2 s.) Trakasserier (1 kap. 4 3 DiskL) Trakasserier (AD 2013 nr 29) e upprädande som kränker någons e arbesledningsbeslu som medför värdighe och som har samband med obehag, ine är saklig moivera och som [diskrimineringsgrund] har samband med [diskrimineringsgrund] Indirek diskriminering Brisande illgänglighe Trakasserier Sexuella rakasserier a någon missgynnas genom a behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlas eller skulle ha behandlas i en jämförbar, om missgynnande har samband med [diskrimineringsgrund] Insrukioner a diskriminera 6
Orsakssamband Orsakssamband Jfr. Gravidie 6 kap. 3 DiskL Om den som anser sig ha blivi diskriminerad [ ] visar omsändigheer som ger anledning a ana a han eller hon har blivi diskriminerad eller usa för repressalier, är de svaranden som ska visa a diskriminering eller repressalier ine har förekommi. Käranden: Räsfakum: Orsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfakum (. ex.): Ualad negaiv insällning Tidssamband mellan kännedom och missgynnande ågärd Svaranden: Orsakssamband Räsfakum: Ickeorsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Presumion 7
Svaranden: Icke mobevisa orsakssamband Presumion Räsfakum: Ickeorsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfakum (. ex.): Organisaoriska skäl (arbesledningsräen) AG ine kän ill arbesagarens gruppillhörighe Säkerhesskäl Om funkionshindre påverkar arbesförmågan negaiv har arbesagaren ine sakliga förusäningar för arbee. I sådan fall föreligger ine heller en jämförbar och därmed ine heller diskriminering. Ickebevisa ickesamband Funkionsnedsäning () (Sömnapné) Sömnapné AG:s inresse (säkerhe) Presumion Klädsel Religion Klädsel Religion Klädsel Säkerhe Indirek diskriminering Indirek diskriminering a någon missgynnas genom illämpning av en besämmelse, e krierium eller e förfaringssä som framsår som neural men som kan komma a särskil missgynna personer med [diskrimineringsgrund], såvida ine besämmelsen, krierie eller förfaringssäe har e beräiga syfe och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för a uppnå syfe a någon missgynnas genom illämpning av en besämmelse, e krierium eller e förfaringssä som framsår som neural men som kan komma a särskil missgynna personer med [diskrimineringsgrund], [och ine är proporionelig ( räfärdiga )]. 8
Rä Ickeproporionalie Faka Ickebevisa ickesamband Saisisk förhållande Tillämplig diskrimineringsförbud Uppsåliga handlingar, säkerheskrav Löneskillnader Säkerhesregler, kompeenskrav ec. Proporionalie [Reglerna om indirek diskriminering har en enorm poenial.] Så snar man kan konsaera a en viss norm ger sämre ufall för den grupp som skyddas av e diskrimineringsförbud kan domsolen pröva innehålle i den illämpade normen. Men Samidig ve alla a de ine går an och ine är meningen a en domsol skall kunna ifrågasäa de mes grundläggande normerna i samhällssrukuren,. ex. de srukurella olikheer som den fria marknaden ger upphov ill. Uppsåliga handlingar, säkerheskrav slagen Löneskillnader Säkerhesregler, kompeenskrav ec. Proporionalie Ogilighe (5:3 DiskL) sersäning (5:1 DiskL) sskydd 9