FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MAJ 2010 BILAGA 2, VÄSTERBOTTENS LÄN Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går genom sju. Ansökan om förgd koncession innebär inga planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning.
Läsanvisning MKB:n för förgd koncession för sträckan Porjus Odensvi är uppdelad i ett huvuddokument med svisa bilagor, för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas samt Örebro. Detta dokument är en bilaga som beskriver de specifika miljökonsekvenserna och planförhållandena i Västerbottens. I dokumentet finns även en sammanställning av samrådssynpunkter för Västerbottens och en samlad bedömning av ledningens påverkan i et. Kapitelnumreringen korrelerar med numreringen i huvuddokumentet. Huvuddokumentet innehåller all övergripande information och de förutsättningar som är generella för hela sträckan; planering och prövning, alternativ, teknisk beskrivning, elektromagnetiska fält och ljudeffekter samt drift och framtida underhåll. I huvuddokumentet finns även en samlad bedömning för hela ledningen, ord och begreppsförklaring samt referenser. 2 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Innehåll Sammanfattning 4 2 Planering och prövning 5 2.3 Samråd och information 5 2.4 Samrådsredogörelse 5 6 Miljökonsekvenser 8 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 8 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 8 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen 10 6.4 Sorsele kommun 11 6.5 Storumans kommun 30 6.6 Vilhelmina kommun 41 6.7 Åsele kommun 51 6.8 Dorotea kommun 53 8 Samlad bedömning för Västerbottens 61 Denna handling bör läsas parallellt med huvuddokumentet som innehåller följande information: Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Motiv för förgd koncession 1.3 Avgränsning 1.4 Metod 1.5 Planförhållanden 2 Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess 2.2 Tillstånd 2.3 Samråd och information 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ 3.2 Alternativ 4 Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar 4.2 Markbehov 4.3 Säkerhet 5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält 5.2 Ljudeffekter 6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen 6.4 Miljökonsekvenser 7 Drift och framtida underhåll 7.1 Löpande drift och ledningsunderhåll 7.2 Skogligt underhåll 8 Samlad bedömning 9 Ord och begreppsförklaring 10 Referenser Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 3
Sammanfattning Detta är en bilaga till den miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som biläggs Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska Kraftnät) ansökan om förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning mellan Porjus i Jokkmokks kommun, Norrbottens och Odensvi i Hallsbergs kommun, Örebro. Ledningen har en total gd av 971 km och går genom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro. Kraftledningen Ledningen är utförd som luftledning med konstruktionsspänning på 420 kv och systemspänning 400 kv. Ledningen är uppdelad i åtta delsträckor, medelspannet är generellt 330 m och antal linor per fas är huvudsakligen 2. Ledningen är byggd med portalstolpar. Ledningsgatan varierar mellan 28 och 52 m i bredd. Utformning och alternativ Ansökan om förgt tillstånd innebär inte några planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning på ledningen. En förgning av koncession innebär inte heller någon ändring i gällande ledningsrätt. Ledningsrätten är en rätt för ledningsägare att använda annans mark för anläggning, nyttjande och underhåll av en ledning. Ledningsrätten gäller för all framtid. Nollalternativet, att koncession inte beviljas, bedöms medföra stora konsekvenser för driftsäkerhet, överföringskapacitet, möjligheter för utbyggnad och anslutning av vindkraft samt stora negativa effekter vid rivning av befintlig ledning och byggande av nya ledningar för att säkra drift och överföringskapacitet på lång sikt. Samtliga yttranden har mottagits och bemötts av Svenska Kraftnät samt i förekommande fall har MKB:n kompletterats i enlighet med dessa. Yttranden sammanfattas i kapitel 2.3 och 2.4. Miljökonsekvenser Detta dokument beskriver de specifika miljökonsekvenserna för Västerbottens, medan de övergripande miljökosekvenserna beskrivs i huvuddokumentet. Miljökonsekvenser för övriga beskrivs i de andra svisa MKB som bilagts huvuddokumentet. MKB:n beskriver ledningens konsekvenser inom följande intresseområden; miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Natura 2000 samt övriga riksintressen, planförhållanden, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur. Värdeobjekt gre än 100 meter från ledningen har inte ingått i konsekvensbedömningen, men miljökonsekvenserna har bedömts för hela det område som påverkas. Vad gäller miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms en förgd koncession inte motverka något nationellt eller regionalt miljömål eller medföra att någon miljökvalitetsnorm överträds. Miljöbalkens hänsynsregler anses uppfyllda. Ingen bostadsbyggnad i Västerbottens ligger nära kraftledningen och påverkas av magnetfält överstigande 4,0 μt. Generellt bedöms miljökonsekvenserna bli små, med vissa undantag vad gäller landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö, se vidare den samlade bedömningen i kapitel 8. Samråd Enligt 6 kap. 4 miljöbalken skall samråd hållas med sstyrelser och enskilda särskilt berörda vid förgning av koncession. Varje berörd sstyrelse ska besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd har hållits med sstyrelser, fastighetsägare, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och övriga sektorsintressen. Även samråd med allmänhet har genomförts genom att ärendet har annonserats i lokala och rikstäckande tidningar. Samrådet utfördes skriftligt och samrådstiden var 7 november 19 december 2008. Totalt 68 yttranden inkom. En stor del hade ingen erinran mot förgning av koncessionen. De vanligaste synpunkterna gällde störningar härrörande från magnetfält från ledningen och/eller önskemål om redovisning av magnetfält för närboende. 4 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
2 Planering och prövning 2.3 Samråd och information I remissomgången gällande förgd koncession av den befintliga 400 kv kraftledningen mellan Porjus och Odensvi har synpunkter inkommit enligt nedan. Inledningsvis beskrivs inkomna yttranden i korthet och därefter Svenska Kraftnäts kommentarer. Skriftligt samråd genomfördes med de sstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer som berörs av ledningen. Som del av samrådet skickades ett brev med en kortfattad beskrivning över ledningen, ett förslag till innehållsförteckning för MKB:n, en karta över ledningssträckningen, samt en sändlista enligt 6 kap. 4 miljöbalken till ca 2700 mottagare. I brevet inbjöds mottagarna att inkomma med synpunkter på ledningen och en förgd koncession av denna till Svenska Kraftnät. Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäckande och lokala. Samrådstiden varade från 7 november till 19 december 2008. Ett tiotal parter begärde förgd samrådstid, vilket också medgavs. Sammanlagt inkom 68 yttrande. Dessa var fördelade enligt tabell 2.1 nedan. Tabell 2.1. Inkomna yttranden, hela ledningssträckan Porjus - Odensvi samt för Västerbottens. Typ av samrådspart Antal yttranden totalt Länsstyrelser 7 1 Kommuner 17 2 Samebyar 1 1 Myndigheter 14 10 Företag 4 4 Intresseorganisationer o.s.v. 9 2 Fastighetsägare 16 1 2.4 Samrådsredogörelse Antal yttranden Västerbottens Nedan sammanfattas de yttranden som berör hela ledningen samt de yttranden som är specifika för Västerbottens. Hela samrådsredogörelsen redovisas i bilaga 6. Länsstyrelser och kommuner Länsstyrelsen i Västerbottens uppmärksammar i sitt yttrande följande betydelsefulla områden: -Våtmarker. Kraftledningen går genom ett stort antal våtmarker. I miljökonsekvensbeskrivningen är det därför av stor betydelse att redovisa hur framför allt drift och underhåll av ledningen planeras för att undvika skador på våtmarkerna. -Natura 2000. Vindelälven inklusive dess biflöden är Natura 2000-klassade. -Fornlämningsområden. Länsstyrelsen informerar om att två ej granskade fornlämningsområden finns gs kraftledningen. Dessa redovisas i bilaga A till yttrandet. Om lämningar påträffas under arbeten i dessa områden måste arbetena omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen. -Riksintressen. Kraftledningen passerar genom flera områden av riksintresse för naturvård och ett område av riksintresse för friluftslivet som även är av riksintresse för kulturmiljövård. -Flera riksintressen för rennäringen berörs av ledningen. I miljökonsekvensbeskrivningen är det viktigt att belysa hur framför allt arbeten med drift och underhåll av ledningen påverkar de berörda riksintressena samt vilka skadelindrande åtgärder som planeras. -Länsstyrelsen framför vikten av att belysa vilka möjligheter och tekniker som finns för att minimera elektromagnetiska fält och kraftledningens markanspråk, d.v.s. alternativ teknik och alternativ utformning och hur sådan kan bli aktuell att införa under kommande koncessionsperiod. -I kommande MKB är det viktigt att beskriva förutsättningarna för drift och underhåll. Länsstyrelsen betonar även vikten av att redogöra för vilka skyddsåtgärder och skadeförebyggande åtgärder som kan och ska vidtas för att i samband med drift och underhåll undvika skador på framförallt våtmarker och vattendrag, speciellt de särskilt skyddsvärda. Dorotea kommun konstaterar att ingen förändring kommer att ske av nuvarande kraftledningsnät med ansökan om förgd koncession. Miljöenheten tillstyrker att förgd koncessionstid ges till ledningen. Vilhelmina kommun har inget att erinra mot förgning av koncession av 400 kv kraftledningen mellan Porjus och Odensvi. Sorsele, Storuman och Åsele kommuner har inte yttrat sig i ärendet. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 5
Myndigheter Banverket har inget att erinra mot en förgning av nätkoncession för kraftledningen. Bergsstaten har inget att erinra mot förslaget om förgd nätkoncession. Boverket anser att en koncessionsförgning normalt behöver övervägas på liknande sätt som en ny koncession, eftersom det normalt har gått relativt lång tid sedan det ursprungliga tillståndet gavs. Vad gäller elektromagnetiska fält är det angeläget att storleken på de fält som berör bebyggelse och de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas med anledning av detta, beskrivs. Verket anser vidare, med ledning av hittills kända rön, att det är rimligt att utgå från 0,4 mikrotesla (μt) som en högsta acceptabel strålningsnivå, så att inga bostäder och arbetsplatser där människor stadigvarande uppehåller sig har magnetfält som är större än 0,4 μt. Vid bostäder, daghem och andra känsliga områden anser verket att det är rimligt att vid ny- eller omkoncession reducera strålningsnivåerna till 0,1-0,2 μt. Försvarsmakten har inget att erinra mot förgning av nätkoncession för kraftledningen. Naturvårdsverket avstår från att lämna yttrande i ärendet. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter i ärendet. Rikspolisstyrelsen har inga synpunkter att redovisa i ärendet. Räddningsverket avstår från att lämna synpunkter i samrådsprocessen. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har inget att invända mot en förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning Porjus Odensvi. SGU vill dock erinra om vikten av att vid eventuella reparationer eller underhåll vidta försiktighet där ledningen passerar grundvattentillgångar. Vägverket region Norr har inget att erinra mot förgd nätkoncession. Inga synpunkter har erhållits från Luftfartsstyrelsen, Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket, LRF eller Sjöfartsverket. Svenska Kraftnät ansöker om och beviljas förgning av 400 kv linjen Porjus - Odensvi. Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra beträffande den befintliga 400 kv ledningen. Vilhelmina södra sameby har inget att erinra mot förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning Porjus - Odensvi. Sorsele Lokala Glesbygdsförening har inga synpunkter i ärendet kring den planerade koncessionsförgningen. Statens skytteombud i Västerbottens har inget att erinra mot fortsatt nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning Porjus - Odensvi. Fastighetsägare Fastighetsägaren till Bastuträsk 6:8 hemställer om årlig ersättning för förlorad skogsmark där kraftledningen går fram över skogsskiftet. Övriga: företag, intresseorganisationer m.m. E.ON Elnät Sverige AB har inget att erinra mot en förgning av ansökan. Fortum har inget att erinra mot att Svenska Kraftnät beviljas en förgd koncession. TeliaSonera genom Skanova har inget att erinra mot att 6 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer För nationella miljökvalitetsmål se Huvud-MKB. De regionala redovisas i tabell 6.1. 6.1.1 Regionala miljökvalitetsmål För utförlig beskrivning av miljömålen för respektive hänvisas till Naturvårdsverkets och/eller Miljömålsportalens hemsida samt till respektive sstyrelses hemsida, se nedan. De regionala miljömålen har anpassats efter respektive s specifika förhållanden och kompletterats med tidssatta delmål. Länsstyrelsen i Västerbottens antog i december 2007 nya regionala miljömål. En uppföljning av de regionala målen publicerades i december 2008. För utförlig beskrivning hänvisas till www.miljomal.nu och www.ac.lst.se. För att tydliggöra vilka värden som ligger bakom bedömningarna i denna MKB har bedömningsgrunder utformats, se kapitel 6.4 Miljökonsekvenser i huvud-mkb:n. Bedömningsgrunderna beskriver hur kraftledningens effekter värderas i små, måttliga samt stora konsekvenser för olika påverkansområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring samt infrastruktur. 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna beskrivs i huvuddokumentet, kapitel 6.2. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. 6.1.2 Berörda miljökvalitetsmål I tabell 6.1 sammanfattas kortfattat vilka regionala miljömål som bedömts vara relevanta för ledningssträckningen. Inget av målen bedöms motverkas av fortsatt drift av ledningen förutsatt att relevant hänsyn tas vid framtida drift och underhåll, se kap. 7 i huvud-mkb. Kraftledningen förutsätts fortsättningsvis gå i befintligt läge och inga kraftledningsstolpar förutsätts ändra läge. Med begreppet kraftledningen avses även tillhörande kraftledningsstolpar, staglinor och kraftledningsgata. 6.1.3 Lokala miljömål Arbetet med lokala miljömål har kommit olika långt i de olika kommunerna. Vissa kommuner har formulerade miljömål som bygger på de nationella/regionala miljömålen medan andra har miljömål formulerade i det lokala Agenda 21 arbetet. Dessutom har ett antal kommuner miljömål formulerade i sina översiktsplaner. För eventuella beskrivningar av de formulerade lokala miljömålen hänvisas bl.a. till respektive kommuns hemsida. Eftersom de kommunala miljömålen är mycket olika i sin utformning och nivå blir en generell bedömning gentemot målen svår att utföra. Då ledningen inte bedöms motverka något regionalt mål, har ingen bedömning mot lokala miljömål gjorts. 6.1.4 Bedömningsgrunder I denna MKB beskrivs miljökonsekvenser enligt en tregradig skala: Små konsekvenser: Innefattar även måttliga konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Måttlig konsekvens: Innefattar även stora konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Stor konsekvens: Stora negativa konsekvenser utan möjlighet att vidta skyddsåtgärder. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 7
Tabell 6.1. Regionala miljömål i Västerbottens. Regionala kompletteringar till miljömålen mål 2003 Säker strålmiljö Det nationella miljökvalitetsmålet utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen: utformad enligt försiktighetsprincipen. Relevanta delmål saknas Levande sjöar och vattendrag De nationella miljökvalitetsmålen utgör tillsammans med nedanstående komplettering det regionala miljökvalitetsmålet: och variationsrika livsmiljöer. Det kulturhistoriska arv som visar på sjöarnas och vattendragens betydelse för människorna i ett historiskt perspektiv är uppmärksammat och har ett säkerställt bevarande. vas. Relevanta delmål saknas. Myllrande våtmarker Det nationella miljökvalitetsmålet utgör tillsammans med nedanstående komplettering det regionala miljökvalitetsmålet: kulturmiljövärden skyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan skada dem. Relevanta delmål - Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Relevanta delmål - God bebyggd miljö Det nationella miljökvalitetsmålet utgör tillsammans med nedanstående komplettering de regionala miljökvalitetsmålen för God bebyggd miljö. Relevanta delmål Ett rikt växt- och djurliv ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig och välfärd. Relevanta delmål saknas. 8 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Karta 6.1. Riksintressen i Västerbottens. 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen Norrbottens Arjeplogs kn 6.3.1 Natura 2000 Nedan redovisas berörda Natura 2000-områden. För närmare beskrivning och lokalisering av respektive område samt bedömda konsekvenser se avsnitt Naturmiljö under respektive kommun. Norrbottens Västerbottens Jämtlands Tabell 6.2. Natura 2000 i Västerbottens. NRI 10 Stor-Lässejaur NRI 11 Malån % Västernorrlands & Sorsele kn NRI 13 Gargån Gävleborgs Dalarnas NN 12 Vindelälven & % NRI 14 Natura 2000 Löpnr 7JOEFMÅMWFO 4& 4$* BSFB IB /BUJPOBMÅMW PDI TUSBOETLZEE 4PSTFMF LPNNVO NN 12 Örebro Juktan!Vindelälven KRI 31 Vindelälven Storumans kn FRI 3 Vindelälven NRI 15 & $ Lycksamyran & % & % 6.3.2 Riksintressen För övergripande beskrivning av riksintressen hänvisas till Huvud-MKB. Nedan redovisas de områden som är aktuella för Västerbottens. Närmare beskrivning och lokalisering av varje område finns under respektive kommun. NRI 16 Skirträsket Grundfors Västerbottens Tabell 6.3. Riksintressen i Västerbottens. Riksintressen IRI 14 E12! Vilhelmina kn & $ Löpnr /BUVSWÇSE LBQ f NJMKÕCBMLFO 4UPS -ÅTTFKBVSF 4PSTFMF LPNNVO! /3* Stenkullafors & %.BMÇO 4PSTFMF LPNNVO /3* (BSHÇO 4PSTFMF LPNNVO /3* 7JOEFMÅMWFO 4PSTFMF LPNNVO /3* -ZDLTBNZSBO 4PSTFMF LPNNVO /3* 4LJSUSÅTLFU 4UPSVNBOT LPNNVO /3*,VMUVSNJMKÕ LBQ f NJMKÕCBMLFO 7JOEFMÅMWFO 4PSTFMF LPNNVO,3* 'SJMVGUTMJW LBQ f NJMKÕCBMLFO 7JOEFMÅMWFO 4PSTFMF LPNNVO '3*,PNNVOJLBUJPO N N LBQ f NJMKÕCBMLFO &VSPQBWÅH & 4UPSVNBOT LPNNVO *3* 3JLTWÅH 37 %PSPUFB LPNNVO *3* IRI 18 RV92 Åsele kn & $! Åsele ämtlands Västernorrlands Ur Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-20236. Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring riksintressen! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Riksintresse järnväg (IRI) Riksintresse vägar (IRI) Länsgräns Kommungräns Natura2000 (NN) Riksintresse kultur (KRI) Riksintresse friluftsliv (FRI) Riksintresse Naturvård (NRI) 0 Riksintresse, skyddade vattendrag, (NSV) 5 10 20 30 Kilometer Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 9
6.4 Sorsele kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor 6.2-6.11 visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m. 6.4.1 Landskapsbild Älvdalen (LL 12) Kraftledningen korsar Skellefteälven och kommer in i Sorsele kommun vid byn Racknäs. Byns ägor vid ledningen håller på att växa igen men ännu vittnar lador och logar om århundradens hävd och bete. Elledningarna passerar över älven och utkanten av byn, tätt intill en lada, se figur 6.1. öppna partierna men döljs från omgivningen av de skogklädda holmarna. Det är inte många som rör sig i detta sanka landskap. Från Gränsgård till Svartbränna Mellan bebyggelsen i Gränsgård och kraftledningsgatan finns en bård av barrträd som skymmer ledningen från husen. Här har ledningen kommit upp i lite mer högt terräng och går genom skogsmark. Bebyggelsen vid Bäcknässelet ligger i en sänka mellan höga sluttningar (LL 14), se figur 6.3. Vegetationen skymmer ledningen från huset på den norra stranden men söder om sjön syns den väl. Där stiger ledningen kraftigt och skogen har slutavverkats för några år sedan. Ledningens vinkel mot huset gör att då vegetationen växer upp kommer den återigen att dölja ledningsgatan. Bäcknässelet är en del i Malåns vattensystem som är av riksintresse för naturvården (NRI 11). Figur 6.1. Gränsen mellan Sorseles och Arvidsjaurs kommuner går mitt i Skellefteälven. Ledningen korsar älven vid byn Racknäs och viker sedan av upp i skogen åt sydväst. Söder om Skellefteälven är marken flack och sank, med stora myrar och flera öppna sjöar (LL 13), se figur 6.2, tabell 6.4 och karta 6.2. De mellanliggande höjdryggarna är skogsbeklädda och brukas, mindre områden är utdikade för att ge högre avkastning. Det finns flera objekt i området som är av riksintresse för naturvården. Kraftledningen syns över de Figur 6.3. Att kraftledningsgatan ligger så högt upp på bergssidan i ett i övrigt flackt landskap gör att den syns lång väg. I botten på dalgången glittrar Bäcknässelet. Runt Svartbränna är marken återigen sank. Ledningsgatan bryter den naturliga riktningen i landskapet då den går tvärs de avskiljande skogsryggarna. Ledningen går sedan i skogen fram till sjölandskapet vid Västanås. Figur 6.2. Nyckelbiotop väster om Saditräsket. Söder om Skellefteälven är marken flack och sank. Stora våtmarker avdelas med skogsremsor och holmar. Kraftledningen blir ett landmärke att orientera sig efter. Figur 6.4. Kraftledningen skapar en siktgata genom landskapet som går tvärs den naturliga riktningen och bryter de organiskt rundade formerna. 10 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Gargnäs Ledningen syns över hela Reutoträsket men ledningens riktning och läge på stranden gör att kraftledningsgatan inte är så dominerande i landskapet. Markerna här är sandiga vilket gynnar tallen. Stora tallplanteringar finns därför mellan Utterträsket och Lillträsket. Dessa döljer kraftledningen från omgivningen. Gargnäs ligger på en smal landremsa mitt ute i Gargån (LL 15). Bebyggelsen är samlad runt vägen och ner mot vattnet sluttar uppodlade fält, trädgårdar och hagar. Området ingår i Vindelälvens riksintresse för friluftsliv (FRI 3) och naturvård (NRI 14) samt Natura 2000 (NN 12). Det betyder att många människor rör sig i området, både närboende och mer långväga gäster. Många uppskattar det vackra landskapet, kulturbygden och dess biologiska värden. Kraftledningen passerar Gargnäs i ett läge innan Gargån sväller ut och bildar sjö. Ån har dessutom ett krokigt lopp vilket gör att ledningen inte är synlig från vattnet mer än en på korta sträckor. Genom skogen Landskapet söder om Vindelälven (LL 17), se karta 6.3 är småkuperat och varierat. Kullar med skog blandas med småsjöar och myrar. De runda formerna och kullarna beror på att här tidigare funnits flodfåror. Vindelälven har under åren växlat lopp. Det är flera breda floddalar som går parallellt med den nuvarande. En del leder fortfarande vatten och vattendragen ansluter så småningom till älven. Här bor inte många människor och det är inte heller många som passerar eftersom det bara är små lokalvägar som går genom området. I byn Saditräsk finns marker som fortfarande hävdas och hålls öppna. Precis norr om sgränsen passerar ledningen Juktån. Området är av riksintresse för naturvården och mycket sankt. Tabell 6.4. Landskapsbildsobjekt i Sorsele kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenser bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenser bli små. Löpnr Typ av objekt Namn LL 12 Landskapsbild Sorsele älvdalen LL 13 Landskapsbild Söder om Skellefteälven Måttliga Måttliga LL 14 Landskapsbild Bäcknässelet Måttliga Figur 6.5. Området runt Gargnäs ingår i Vindelälvens riksintresseområde för friluftsliv. Många människor rör sig i området och njuter blandningen av kulturbygd, natur och vattensport. Natura 2000 Vindelälven Mellan Orrkulla och Torviksele korsar kraftledningen Vindelälven (LL 16). Älvens dalgång är mycket värdefull och är ett riksintresse för turism och friluftsliv, naturvård, kulturmiljövård samt Natura 2000. Riksintresset innefattar bland annat bymiljöer och öppna odlingslandskap vid älven. Vindelälven är en av Sveriges fyra nationalälvar som inte får dämmas utan ska behålla sitt naturliga lopp. Den forsande älven slingrar sig genom skogslandskapet. Kraftledningen korsar älven i rät vinkel i ett skogsavsnitt vilket gör att kraftledningsgatan bara syns från en liten del av älven. Ledningen korsar också en stor turistväg upp mot fjällen, sväg 363, som går gs stranden. LL 15 Landskapsbild Gargnäs Stora LL 16 Landskapsbild Vindelälven Stora LL 17 Landskapsbild Söder om Vindelälven Måttliga LL 18 Landskapsbild Saditräsk Måttliga Den största delen av sträckan genom kommunen går kraftledningen genom skogsmark. Skogen döljer det mesta av kraftledningen så ge den följer landskapets huvudlinjer och inte korsar över höjdryggar. Från avstånd sticker ledningsstolparna upp över trädtopparna, ibland syns även ledningen som sveper fram mellan dem, men huvuddelen, merparten av stolparna och kraftledningsgatan, är dolda bakom träden. På nära håll syns ljuset som silar in mellan trädstammarna och kanske ris som lämnats efter röjningen. Bara den som befinner sig rakt under ledningen ser att det inte är någon vanlig avverkning eller gta. na bedöms generellt som små. Där många vistas ute i skogen, eller där skogen har särskilt höga värden eller säregen karaktär, kan konsekvenserna bli större. Ledningen passerar Skellefteälven nära bebyggelsen i Racknäs men påverkar ändå inte boendemiljön nämnvärt. Land- Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 11
skapsrummet runt älven påverkas av kraftledningen. Passagen över älven sker där älven är relativt smal och där det ligger en skogklädd ö i älvfåran. Skogen och ön hjälper till att ta ner kraftledningen i skala och dölja den för bebyggelsen. Älvstränderna är flacka varför kraftledningsgatan exponeras över ett mindre område. na bedöms som måttliga. Landskapet söder om Skellefteälven är säreget, småkuperat och med stora, flikiga myrar och vattenansamlingar. Systemet av höjdryggar och sankmarker är orienterat som älven och bildar långa vindlande dalar i nordväst-sydöstlig riktning. Kraftledningen korsar över dem i rät vinkel. Den passerar flera mindre riksintresseområden för naturvården. na på landskapsbilden bedöms som måttliga eftersom området inte besöks så ofta. Kraftledningens konsekvenser på bebyggelsen i Gränsgård är små eftersom den avskärmas effektivt av ett skogsparti. Bäcknässelet är av riksintresse för naturvården. Där kraftledningen går genom känsliga naturområden, till exempel genom Natura 2000 eller riksintressen, kan den upplevas som mer störande i landskapet av besökarna som ofta kommer till platsen för att se orörd natur. Här går ledningen tvärs landskapets naturliga riktning och korsar över vattenytan. na bedöms som måttliga. Kraftledningen passerar genom det värdefulla landskapet i Gargnäs vid sidan av byn och där skogen i fonden minskar dess påverkan på landskapsbilden. Området runt Gargån är dock sumpigt och har låg vegetation så från vattnet och högre liggande stränder upplevs ledningen som dominerande. Området är av riksintresse för naturvård samt ett Natura 2000-område där många människor rör sig. na på landskapsbilden bedöms som stora. Vindelälven är nationalälv i Sverige, den är av riksintresse för turism och friluftsliv, naturvård, kulturmiljövård och ett Natura 2000-område. Älven får därför inte exploateras för vattenkraften utan ska behållas så naturlig som möjligt med undantag för de brukade strandängarna som ska fortsätta att hävdas. Kraftledningen korsar älven i rät vinkel, i ett relativt skyddat läge, där stränderna är skogklädda och vattendraget smalt. na bedöms som stora. I det småskaliga, kulliga landskapet söder om Vindelälven är kraftledningen ett märkbart objekt. Skillnaden i skala mellan natur och ledning är stor. Ledningen skapar en siktgata på tvären mot de naturliga siktlinjerna i botten på dalgångarna. na av detta ingrepp bedöms som måttliga eftersom området inte är så välbesökt. Juktån är av riksintresse för naturvården. Kraftledningen korsar vattendraget där det är som smalast och försvinner snabbt åt båda hållen i det småkuperade landskapet. na bedöms som måttliga. 6.4.2 Naturmiljö Naturmiljön i Västerbottens utmärks av stora barrskogar med våtmarker, sjöar, och vattendrag. I et finns ett flertal vattendrag med biflöden som ingår i riksintressen för naturvård eller Natura 2000. Naturmiljön gs kraftledningen präglas av barrskog, sjöar, rinnande vattendrag och stora områden med våtmarker. Kraftledningen korsar flera bäckar, åar och älvar på sin väg genom kommunen. Exempel på större korsande vattendrag är Skellefteälven vid kommungränsen i norr, Bäcknässelet, Gargån, Vindelälven och Juktån i söder. Det finns flera skyddade naturområden gs ledningen. Riksintresset Stor-Lässejaure består av en i Sverige sällsynt glacial formation, kallad Puljomorän (NRI 10), se tabell 6.5 och karta 6.8. Ledningen passerar gs med östra kanten av intressets avgränsning. I anslutning till riksintresset finns en våtmark klass 2 enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering (NV 30) se karta 6.4. Ledningen passerar genom våtmarken. Ledningen korsar Bäcknässelet uppströms Malån som ingår i riksintresse naturvård (NRI 11). Malån är skyddad mot exploatering för vattenkraft och har ett omväxlande lopp med långa forsar växlande med sjölika sel. Utter och öring finns i vattensystemet. Ledningen passerar även Gargån som utgör riksintresse för naturvård (NRI 13). Ån är geologiskt intressant på grund av förekomsten av glacifluviala sediment. Det mestadels lugna vattenflödet har gett upphov till en rik vattenflora. Vindelälven med biflöden utgör riksintressen för naturvård och Natura 2000 (NRI 14 och NN 12), se figurer 6.6 och 6.7. Älven samt flera vattendrag och våtmarker som ingår i Vindelälvens avrinningsområde korsas av kraftledningen. Vindelälven är en av de så kallade nationalälvarna vilket innebär att den är skyddad från framtida vattenkraftsutbyggnad. Växlingarna mellan fors- och strömpartier är karaktärsdrag som tillsammans med vattenkemin ger förutsättningar för en god biologisk mångfald. Här trivs utter, lax och flodpärlmussla tillsammans med flera andra rödlistade arter. Kraftledningen passerar ett stort antal våtmarker med höga naturvärden enligt Länsstyrelsens inventering. Lycksamyran vid Nedre Lomfors och Juktån utgör riksintresse för naturvård (NRI 15), se karta 6.9. Ledningen passerar genom våtmarksområdet. I kanten av riksintresset ligger även ett av Skogsstyrelsen inventerat naturvärde som utgörs av förfjällsvegetation. Strax söder om Skellefteälven finns en våtmark med högsta naturvärde enligt våtmarksinventeringen. Skogstyrelsen har inventerat en nyckelbiotop väster om Saditräsket, med barrskog innehållande rikligt med död ved, högstubbar, lågor och senvuxna träd (NB 46) se karta 6.5. Ledningen går genom nyckelbiotopen. Ett naturvärde i form av en granskog ligger öster om ledningsgatan vid Västanås (NÖ 47). 12 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Tabell 6.5. Naturmiljöobjekt i Sorsele kommun. Löpnr Typ av objekt Namn NV 30 Våtmark Klass 2 Små NV 31 Våtmark Klass 2 Små NV 32 Våtmark Klass 3 Små NV 33 Våtmark Klass 2 Små NV 34 Våtmark Klass 2 Små Figur 6.6. Ledningen passerar Vindelälven. NV 35 Våtmark Klass 3 Små NV 36 Våtmark Klass 2 Små NV 37 Våtmark Klass 3 Små NV 38 Våtmark Klass 2 Små NV 39 Våtmark Klass 3 Små NV 40 Våtmark Klass 4 Små NV 41 Våtmark Klass 2 Små NV 42 Våtmark Klass 2 Små NV 43 Våtmark Klass 3 Små NB 44 Nyckelbiotop Barrskog Små NV 45 Våtmark Klass 3 Små NB 46 Nyckelbiotop Barrskog Små Figur 6.7. Nyckelbiotop vid kraftledningen. Naturvärden Granskog Inga NV 48 Våtmark Klass 3 Små De skyddade vattendragen Bäcknässelet, Gargån och Vindelälven påverkas inte av kraftledningen. Riksintresset Stor-Lässejaures geologiska värden påverkas inte av kraftledningen och underhållsarbeten. Känslig flora, fauna och mindre vattenflöden/rännilar i Lycksamyran och andra myrar med höga naturvärden kan skadas vid oförsiktig körning eller underhållsarbete. I övrigt påverkas inte myrarna av kraftledningen. Den senvuxna barrskogen väster om Saditräsket omfattar drygt 27 hektar mark. Kraftledningsgatan tar en liten andel i anspråk och barriäreffekten är av mindre betydelse för området i sin helhet. Naturvärdena vid Västanås och Lycksamyran ligger i utkanten av kraftledningsgatan och påverkas inte av kraftledningen och underhållsarbeten. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara små. NV 49 Våtmark Klass 1 Måttliga NV 50 Våtmark Klass 3 Små NV 51 Våtmark Klass 2 Små naturvård naturvård Stor- Lässejaur Malån Inga Måttliga NN 12 Natura 2000 Vindelälven Inga naturvård naturvård naturvård Gargån Vindelälven Lycksamyran Inga Inga Måttliga Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 13
Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll. 6.4.3 Kulturmiljö Tabell 6.6. Kulturmiljöobjekt i Sorsele kommun. Löpnr Typ av objekt Lämning KF 27 Bildning m. tradition KF 28 turhistorisk lämning Fyndplats Sorsele 101:1 Sorsele 113:1 KF 29 Fyndplats Sorsele 120:1 KF 30 turhistorisk lämning intresse Boplats Sorsele 418:1 KF 32 Fångstgrop Sorsele 343:1 Namn/ RAÄbeteckning Små Små Små Små Bymiljöer och odlingslandskap Vindelälven Småmåttliga Små I Sorsele kommun passerar kraftledningen sammanlagt sex objekt av kulturhistoriskt intresse, ett riksintresse, två övriga kulturhistoriska lämningar och tre med benämningen uppgift om, se tabell 6.6 och kartor 6.6 och 6.7. I norra delen av kommunen, vid Lermyran, finns uppgift om ett naturföremål/- bildning med tradition (KF 27), en gran som gav en samekvinna skydd när hon födde ett barn under en förflyttning mellan lappvisten. Granen har sparats vid avverkningar men torde sedan ha blåst omkull. Vid Malåns nordöstra strand finns en fyndplats av ben, troligtvis av människa (KF 28). Fyndplatsen har i sen tid utsatts för åverkan genom grustäkter och vägbygge, sannolikt borttagen, ligger 100 m sydöst om kraftledningen. KF 29 vid Reutoträsket är en fyndplats av kokstenar inom samt öster om kraftledningsgatan. KF 30 vid Gargå är en ca 10 m lång boplats med skärvsten och svagt rödbrunbränd markyta nordväst om kraftledningen. Riksintresset för kulturmiljö Vindelälven (KRI 31), innefattar bymiljöer och öppna odlingslandskap vid älven, samt lämningar från tidigare skogsbruket, så som kolningsplatser, tjärdalar och flottningsanläggningar. I området finns även lämningar efter jakt (fångstgropar), äldre kommunikationer (äldre vägar, färjeställen och broar) samt efter vattenkraftsutnyttjande (sågplatser, spånhyvlar och kvarnar). Kraftledningarna korsar området och är visuellt påtagliga. Vid Sadlidmyran upptäcktes flera fångstgropar (KF 32) vid skogsplantering i området 1975. Kraftledningarna är visuellt påtagliga inom riksintresset och uppfattas som främmande i miljön vilket kan anses ge små till måttliga konsekvenser på kulturmiljön. De kulturhistoriska lämningarna utmed kraftledningens sträckning behöver inte tas bort och de bedöms därmed behålla sitt kulturhistoriska värde. De sammanhang och strukturer som lämningarna förmedlar kommer även i fortsättningsvis kunna uppfattas i områdena. Eventuell påverkan var troligen störst vid anläggandet av ledningen och om aktsamhet vidtas i fortsatt underhållsarbete bedöms konsekvenserna bli små om kraftledningen behålls. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hålas med berörd sstyrelse. Samtliga fornlämningar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse. 6.4.4 Rekreation och friluftsliv Väster om Malå passeras Vindelälven, som är av riksintresse för friluftslivet (FRI 3), se tabell 6.7 och karta 6.2 (3 kap. 6 miljöbalken). Vindelälven är en av landets fyra nationalälvar och är skyddad mot vattenkraftstutbyggnad och överledning av vatten till andra vattendrag. Älven har ett omväxlande lopp med flera sjöar och ett stort antal forsar och sel. Den stora växlingen i vattenstånd över året präglar älvnaturen och gör den unik och mångformig med artrik vegetation och djurliv. Vindelälven är en frekventerad flyttfågelled och hyser många häckande arter. I älven finns flera fina fiskeplatser med bl. a. harr och öring. Kraftledningen passerar även en cykelled som följer sväg 363 gs älvens norra sida. Öster om Sorsele finns en skoterled i kraftledningens närhet. Ledningen berör ett riksintresseområde för friluftsliv, Vindelälven. Ledningen kan upplevas, både visuellt och genom ljudeffekter vid fuktig väderlek (se huvud-mkb), från de närbelägna älvstränderna. Ledningen bedöms inte innebära att riksintresseområdets karaktär och att möjligheten till vistelse inom området påverkas. Strandnära skyddsvegetation i Vindelälven kan komma att påverkas vid underhållsarbete, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för fiskbeståndet i vattendraget. De åtgärder som utförs vid underhållet av 14 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Tabell 6.7. Friluftslivobjekt i Sorsele kommun. Löpnr Typ av objekt Benämning friluftsliv Vindelälven kraftledningen bedöms dock inte vara av sådan karaktär att Vindelälvens status som riksintresse för friluftslivet kommer att förändras. Cykelleden och skoterleden påverkas, förutom av ovan nämnda ljudeffekt vid fuktigt väder, inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små. 6.4.5 Naturresurser En grundläggande förutsättning för konsekvensbeskrivningen för naturresurser är att den miljöpåverkan som anläggandet av den befintliga ledningen innebar redan har prövats och medgetts koncession. Ingreppet har redan skett och samhällets aktiviteter inom utredningsområdet har i hög grad anpassat sig till den befintliga ledningen. De konsekvenser som är relevanta för denna ansökan är därför starkt förknippade med pågående påverkan såsom eventuell förlust av produktiv skogs- och åkermark samt eventuella begränsningar i utnytt jandet av övriga naturresurser. Andelen produktiv skogsmark inom utredningsområdet är oklar. Med beaktande av det fragmenterade landskapet med omväxlande barrskog och stora myr- och sankmarksområden samt det geografiska läget är det dock rimligt att anta att skogen inte har ett högt produktionsvärde. Inom utredningsområdet finns ett ca 400 m brett område med naturgrus klass 2 (TG 4), ett 50 m brett område med naturgrus klass 1 (TG 5). na bedöms vara små eftersom den befintliga ledningen inte medför något nytt ianspråktagande av förekommande naturresurser. Tabell 6.8. Naturresursobjekt i Sorsele kommun. Små Löpnr Typ av objekt Namn TG 4 Grusinventering klass 2 TG 5 Grusinventering klass 1 Inga Inga 6.4.6 Rennäring Utredningsområdet passerar i Västerbotten till största del genom rennäringens vinterbetesmarker. Utredningsområdet söder om Umeälven går genom Västerbotten i områden där samebygränserna inte är gränsbestämda. Nedan följer en beskrivning av intressen för rennäringen som korsar utredningsområdet från norr till söder genom Sorsele kommun. Strax söder om Skellefteälven korsar kraftledningen en flyttled av riksintresse för Maskaure skogssameby (RIFL 37). Området söder om älven är Malå skogssamebys höst-, sensommar-, sommar-, försommar- och vårbetesmarker. På en drygt 10 km lång sträcka från Skellefteälven går ledningen genom samebyns kalvningsland. Ca 1,5 km söder om älven går kraftledningen genom Tjäktjaure, ett kärnområde av riksintresse, (RIKO 72). Området är kalvningsområde under försommaren och kalvmärkningsområde under sommaren. Inom kärnområdet passeras även samebyns anläggningar bestående av kåtor och arbetshage. Norr om Högbränna passeras kärnområdet Fårträsk, Malåberg, Langentjärn av riksintresse (RIKO 38). Området är Malå samebys betesområde under höst, förvinter och sommar. Vid Högbränna korsar ledningen en flyttled av riksintresse för samebyn (RIFL 39). Området söder om Högbränna utgör höst- och sensommarbetesmarker för Malå sameby. Söder om Verboberget kommer kraftledningen in i ett område som utgör ett överlappande betesområde för Malå och Gran samebyar. Området utgör vinter-, förvinter- och vårvinterbetesmarker för Gran sameby och förvinterbetesmarker för Malå sameby. Ledningen går genom ett kärnområde av riksintresse för Malå sameby gs stora delar inom det överlappande betesområdet. Kärnområdet omfattar området mellan Aha och Gargnäs, öster om Vindelälven från Gargnäs till Vormsele, Rågoholmen samt området mellan Släppträsket och Hornträsket och är betesområde under hela året med tillgång till olika betestyper (RIKO 40). Inom kärnområdet korsas ett flertal flyttleder av riksintresse för Malå (RIFL 41), Gran (RIFL 42) och för Svaipa (RIFL 43) samebyar. Nordväst om Gargnäs, vid Gargås, kommer kraftledningen in i Gran fjällsamebys vinter-, förvinter- och vårvinterbetes område och går inom området fram till Vindelälven. Dessa områden utgör inte åretruntmarker för rennäringen. Ledningen går även genom ett kärnområde av riksintresse för Gran sameby (RIKO 45), området väster om Gargnäs, Mossadiket samt området mellan Gargnäs och Holmfors, med vinterbete samt rastbeten som används vår och höst. Inom kärnområdets norra delar korsar en flyttled av riksintresse för Gran sameby (RIFL 44) kraftledningen, även en flyttled för Ran sameby (FL 46) korsar kraftledningen inom kärnområdet. Gran sameby har sina åretruntmarker i Arjeplog och Sorsele kommun. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 15
Tabell 6.9. Rennäringsobjekt i Sorsele kommun. Löpnr Typ av objekt Sameby Maskaure Små låberg Langentjärn Malå Malå Små Små Malå Små lan Aha och Gargnäs Malå Små Gran Små Malå ställen inom kommunen. na bedöms vara små eftersom tillgängligheten till betesmarkerna inte påverkas i någon större grad. Områden av riksintressen berörs och ledningen kan uppfattas som barriär av enstaka renar, men kraftledningen har funnits i området en gre tid och rennäringens aktiviteter bedöms ha anpassat sig till den befintliga ledningen. Den befintliga ledningen medför inte något nytt ianspråktagande av markområden. Längs Vindelälven går två flyttleder av riksintresse för Ran sameby som korsas av Kraftledningen. Gränsen mellan samebyar följer älven och söder om älven sträcker sig ledningen genom Ran fjällsamebyns förvinter- och vårvinterbetesmarker. På den ca 15 km långa sträckan mellan Vindelälven och Juktån korsas fler flyttleder av riksintresse. Två av dessa flyttleder är av riksintresse för Ran sameby och en för Ubmeje Tjeälddie sameby. Även vid Juktån går det en gräns mellan samebyarna. Svaipa Små Gran Små - Holmfors Gran Små FL 46 Flyttled Små Små Små Små Tjeälddie Små Längs Vindelälven går två flyttleder av riksintresse för Ran sameby (RIFL 47) som korsas av Kraftledningen. Gränsen mellan samebyar följer älven och söder om älven sträcker sig ledningen genom Ran fjällsamebyns förvinter- och vårvinterbetesmarker. På den ca 15 km långa sträckan mellan Vindelälven och Juktån korsas flera flyttleder av riksintresse. Två av dessa flyttleder är av riksintresse för Ran sameby (RIFL 48 och RIFL 49) och en för Ubmeje Tjeälddie sameby (RIFL 50). Även vid Juktån går det en gräns mellan samebyarna och söder om den går ledningen genom Ubmeje Tjeälddie fjällsamebyns vinter-, förvinter- och vårvinterbetesmarker. Kraftledningen passerar genom kommunen till största del inom rennäringens vinterbetesmarker. Samebyar som påverkas av kraftledningen inom Sorsele kommun är Maskaure, Malå, Gran, Svaipa, Ran och Ubmeje Tjeälldie samebyar. Flyttleder och kärnområden av riksintresse berörs på flera Figur 6.8. Bebyggelse vid Reutoträsk. Figur 6.9. Bebyggelse i Gargås. 16 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
6.4.7 Bebyggelse och boendemiljö I Sorsele kommun passerar ledningen inte genom några samhällen. Det mest tätbebyggda område den passerar är Gargås vid väg 1025. I övrigt berör ledningen några byggnader vid Svartbrännan, i Saditräsk, intill Reutoträsket (se figur 6.8), i Utterträsket norr om Gargås (se figur 6.9) samt i Gränsgård. Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö för sju byggnader inom ett avstånd av 100 meter från ledningsmitt. Ingen byggnad påverkas av magnetfält över 4 μt, se tabell 6.11. 6.4.8 Infrastruktur De större svägarna går i huvudsak i öst-västlig riktning. Ledningen som går i nord-sydlig riktning passerar därför i princip alla dessa svägar. Vidare finns i et ett väl utbyggt nät av skogsbilvägar vilka många fall går i ledningsgatan. Länsväg 363 passeras ca 2 mil öster om Blattnicksele (IÖ 13), se tabell 6.10 och karta 6.8. I övrigt passerar ledningen endast allmänna mindre vägar inom kommunen, se figur 6.10. Tabell 6.10. Infrastrukturobjekt i Sorsele kommun. Löpnr Typ av objekt Benämning Korsande väg Länsväg 363 sträckning, i syfte att bedöma om aktuella planer berörs av samt om den befintliga ledningen strider mot någon plan. Ledningen berör inga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan eller detaljplan i Sorsele kommun; ej heller markområden som har rekommenderats för framtida bostadsoch industriändamål. Ledningen berör inga områden som omfattas av detaljplaner i Sorsele kommun. Den befintliga ledningen bedöms därför inte strida mot någon plan. Inga Kraftledningen medför inga konsekvenser för infrastrukturen. 6.4.9 Planförhållanden Berörd kommuns aktuella översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner har granskats i utredningsområdets Figur 6.10. Exempel på liten allmän väg i Sorsele kommun. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 17
Tabell 6.11. Magnetfältstabell, byggnader påverkade av ledningen i Sorsele kommun. Kommun Fastighet Avstånd (m) Magnetfält vid årsmedelströmlast (μt) 18 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
6 LL 12 Sorsele älvdalen 7 LL 13 Söder om Skellefteälven Västerbottens 8 9 11 10 Västernorrlands LL 14 Bäcknässelet Västerbottens Sorsele kn FRI 3 Vindelälven LL 15 Gargnäs FRI 3 Vindelälven LL 16 Vindelälven Sorsele kn Malå kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för friluftsliv och landskapsbild! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Landskapsbild (LL) Karta 6.2. Sorsele kommun, intresseområden för friluftsliv och landskapsbild. Riksintresse friluftsliv (FRI) Riksintressen m geografiska bestämmelser (FRI) Blad 6 (29) 0 2 000 4 000 Meter Lantmäteriverket i2007/797 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 19
6 7 Sorsele kn LL 17 Söder om Vindelälven Västerbottens 8 Storumans kn 9 11 10 Västernorrlands LL 18 Saditräsk Västerbottens Storumans kn Sorsele kn LL 19 Storuman LL 20 Stor-Bastuträsket Lycksele kn LL 21 Grundfors! Grundfors Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för friluftsliv och landskapsbild! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Landskapsbild (LL) Riksintresse friluftsliv (FRI) Riksintressen m geografiska bestämmelser (FRI) Karta 6.3. Sorsele och Strömsunds kommun, intresseområden för friluftsliv och landskapsbild. Blad 7 (29) 0 2 000 4 000 Meter Lantmäteriverket i2007/797 20 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
NV 30 Våtmark, Klass 2 6 # * NV 32 7 Västerbottens NV 33 Våtmark, Klass 2 NV 34 Våtmark, Klass 2 8 NV 35 9 10 NV 31 Våtmark, Klass 1 TG 4 Grusinventering, Klass 2 # * NV 36 Våtmark, Klass 2 11 Västernorrlands NV 37 Västerbottens Sorsele kn NV 38 Våtmark, Klass 2 # * TG 5 Grusinventering, Klass 1 Malå kn Sors ele k n NV 39 # * NV 40 Våtmark, Klass 4 NV 41 Våtmark, Klass 2 Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för natur och naturresurser! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Grusinventering (TG) # * Blad 6 (29) Täkt (TÖ) Våtmark (NV) Nyckelbiotop (NB) Naturvärden (NÖ) Sumpskog 0 2 000 4 000 Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta 6.4. Sorsele kommun, intresseområden för natur och naturresurser. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 21
Västerbottens 9 8 7 6 Sorsele kn Storumans kn NV 43 NB 44 Barrskog NB 46 Barrskog #* NÖ 47 Granskog NV 49 Våtmark, Klass 1 NV 42 Våtmark, Klass 2 NV 45 10 NV 48 NV 51 Våtmark, Klass 2 11 Västernorrlands NV 50 Västerbottens #* NV 52 Storumans kn Sorsele kn TG 6 Grusinventering, Klass 3 NB 53 Barrskog #* Lycksele kn NV 54 Våtmark, Klass 1! Grundfors #* #* NV 55 #* Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för natur och naturresurser! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Grusinventering (TG) #* Täkt (TÖ) Våtmark (NV) Nyckelbiotop (NB) Naturvärden (NÖ) Sumpskog Blad 7 (29) 0 2 000 4 000 Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta 6.5. Sorsele och Storumans kommuner, intresseområden för natur och naturresurser. 22 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
5 6 Västerbottens 8 7 KF 27 Naturföremål 9 10 11 12 Västernorrlands KF 28 Fyndplats Västerbottens Sorsele kn KF 29 Fyndplats KF 30 Boplats KRI 31 Vindelälven Sorsele kn Malå kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för kultur! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Fornlämningar punkt (KF) Fornlämningar linje (KF) Fornlämningar yta (KF) Riksintresse kultur (KRI) Blad 6 (29) 0 2 000 4 000 Karta 6.6. Sorsele kommun, intresseområde för kultur. Meter Lantmäteriverket i2007/797 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 23