FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING

Transkript

1 FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MAJ 2010 BILAGA 5, ÖREBRO LÄN Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går genom sju. Ansökan om förgd koncession innebär inga planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning.

2 Läsanvisning MKB:n för förgd koncession för sträckan Porjus Odensvi är uppdelad i ett huvuddokument med svisa bilagor, för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas samt Örebro. Detta dokument är en bilaga som beskriver de specifika miljökonsekvenserna och planförhållandena i Örebro. I dokumentet finns även en sammanställning av samrådssynpunkter för Örebro och en samlad bedömning av ledningens påverkan i et. Kapitelnumreringen korrelerar med numreringen i huvuddokumentet. Huvuddokumentet innehåller all övergripande information och de förutsättningar som är generella för hela sträckan; planering och prövning, alternativ, teknisk beskrivning, elektromagnetiska fält och ljudeffekter samt drift och framtida underhåll. I huvuddokumentet finns även en samlad bedömning för hela ledningen, ord och begreppsförklaring samt referenser. 2 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

3 Innehåll Sammanfattning 4 2 Planering och prövning Samråd och information Samrådsredogörelse 5 6 Miljökonsekvenser Miljömål och miljökvalitetsnormer Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Natura 2000 samt övriga riksintressen Ljusnarsbergs kommun Lindesbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Lekebergs kommun Kumla kommun Hallsbergs kommun 61 8 Samlad bedömning för Örebro 65 Denna handling bör läsas parallellt med huvuddokumentet som innehåller följande information: Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Motiv för förgd koncession 1.3 Avgränsning 1.4 Metod 1.5 Planförhållanden 2 Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess 2.2 Tillstånd 2.3 Samråd och information 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ 3.2 Alternativ 4 Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar 4.2 Markbehov 4.3 Säkerhet 5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält 5.2 Ljudeffekter 6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen 6.4 Miljökonsekvenser 7 Drift och framtida underhåll 7.1 Löpande drift och ledningsunderhåll 7.2 Skogligt underhåll 8 Samlad bedömning 9 Ord och begreppsförklaring 10 Referenser Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 3

4 Sammanfattning Detta är en bilaga till den miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som biläggs Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska Kraftnät) ansökan om förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning mellan Porjus i Jokkmokks kommun, Norrbottens och Odensvi i Hallsbergs kommun, Örebro. Ledningen har en total gd av 971 km och går genom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro. Kraftledningen Ledningen är utförd som luftledning med konstruktionsspänning på 420 kv och systemspänning 400 kv. Ledningen är uppdelad i åtta delsträckor, medelspannet är generellt 330 m och antal linor per fas är huvudsakligen 2. Ledningen är byggd med portalstolpar. Ledningsgatan varierar mellan 28 och 52 m i bredd. Utformning och alternativ Ansökan om förgt tillstånd innebär inte några planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning på ledningen. En förgning av koncession innebär inte heller någon ändring i gällande ledningsrätt. Ledningsrätten är en rätt för ledningsägare att använda annans mark för anläggning, nyttjande och underhåll av en ledning. Ledningsrätten gäller för all framtid. Nollalternativet, att koncession inte beviljas, bedöms medföra stora konsekvenser för driftsäkerhet, överföringskapacitet, möjligheter för utbyggnad och anslutning av vindkraft samt stora negativa effekter vid rivning av befintlig ledning och byggande av nya ledningar för att säkra drift och överföringskapacitet på lång sikt. Samtliga yttranden har mottagits och bemötts av Svenska Kraftnät samt i förekommande fall har MKB:n kompletterats i enlighet med dessa. Yttranden sammanfattas i kapitel 2.3 och 2.4. Miljökonsekvenser Detta dokument beskriver de specifika miljökonsekvenserna för Örebro, medan de övergripande miljökonsekvenserna beskrivs i huvuddokumentet. Miljökonsekvenser för övriga beskrivs i de andra svisa MKB som bilagts huvuddokumentet. MKB:n beskriver ledningens konsekvenser inom följande intresseområden; miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Natura 2000 samt övriga riksintressen, planförhållanden, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur. Värdeobjekt gre än 100 meter från ledningen har inte ingått i konsekvensbedömningen, men miljökonsekvenserna har bedömts för hela det område som påverkas. Vad gäller miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms en förgd koncession inte motverka något nationellt eller regionalt miljömål eller medföra att någon miljökvalitetsnorm överträds. Miljöbalkens hänsynsregler anses uppfyllda. Två bostadsbyggnader i Örebro ligger nära kraftledningen och påverkas av magnetfält lika med eller överstigande 4,0 μt. Generellt bedöms miljökonsekvenserna bli små, med vissa undantag vad gäller landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö, se vidare den samlade bedömningen i kapitel 8. Samråd Enligt 6 kap. 4 miljöbalken skall samråd hållas med sstyrelser och enskilda särskilt berörda vid förgning av koncession. Varje berörd sstyrelse ska besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd har hållits med sstyrelser, fastighetsägare, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och övriga sektorsintressen. Även samråd med allmänhet har genomförts genom att ärendet har annonserats i lokala och rikstäckande tidningar. Samrådet utfördes skriftligt och samrådstiden var 7 november 19 december Totalt 68 yttranden inkom. En stor del hade ingen erinran mot förgning av koncessionen. De vanligaste synpunkterna gällde störningar härrörande från magnetfält från ledningen och/eller önskemål om redovisning av magnetfält för närboende. 4 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

5 2 Planering och prövning 2.3 Samråd och information I remissomgången gällande förgd koncession av den befintliga 400 kv kraftledningen mellan Porjus och Odensvi har synpunkter inkommit enligt nedan. Inledningsvis beskrivs inkomna yttranden i korthet och därefter Svenska Kraftnäts kommentarer. Skriftligt samråd genomfördes med de sstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer som berörs av ledningen. Som del av samrådet skickades ett brev med en kortfattad beskrivning över ledningen, ett förslag till innehållsförteckning för MKB:n, en karta över ledningssträckningen, samt en sändlista enligt 6 kap. 4 miljöbalken till ca 2700 mottagare. I brevet inbjöds mottagarna att inkomma med synpunkter på ledningen och en förgd koncession av denna till Svenska Kraftnät. Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäckande och lokala. Samrådstiden varade från 7 november till 19 december Ett tiotal parter begärde förgd samrådstid, vilket också medgavs. Sammanlagt inkom 68 yttrande. Dessa var fördelade enligt tabell 2.1 nedan. Tabell 2.1. Inkomna yttranden, hela ledningssträckan Porjus - Odensvi samt för Örebro. Typ av samrådspart Antal yttranden totalt Länsstyrelser 7 1 Kommuner 17 4 Samebyar 1 - Myndigheter Företag 4 4 Intresseorganisationer o.s.v. 9 1 Fastighetsägare Samrådsredogörelse Antal yttranden Örebro Nedan sammanfattas de yttranden som berör hela ledningen samt de yttranden som är specifika för Örebro. Hela samrådsredogörelsen redovisas i bilaga Länsstyrelser och kommuner Länsstyrelsen i Örebro bedömer, med stöd av 6 kap. 4 miljöbalken att en förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv ledning inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet gäller den del av ledningen som finns i Örebro. Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning lämnade yttrande på uppdrag av kommunstyrelsen i Ljusnarsberg. Miljöoch Byggförvaltningen har inga invändningar mot en förgning av nätkoncessionen. Hallsbergs kommun finner att de handlingar som kommunen har fått ta del av inte kan anses fylla det syfte lagstiftningen avser med ett samråd inför en ansökan om förgning av ledningskoncessionen. Handlingarna omfattar endast följebrev, översiktlig karta samt ett förslag till innehållsförteckning för den MKB som Svenska Kraftnät avser att upprätta. Emellertid finner Hallsbergs kommun inga motstridiga intressen vad gäller kommunens översiktsplan som på något avgörande sätt skulle strida mot en förgning av koncessionen. I anslutning till Odensvi stationsområde kommer åtgärder vidtas när en utbyggnad av en ny 400 kv ledning mellan Hallsberg och Hörby genomförs. Hallsbergs kommun ser inga skäl för att 400 kv ledningen mellan Porjus och Odensvi i befintligt läge och till den del som ligger inom Hallsbergs kommun, skulle ifrågasättas av Hallsbergs kommun vid en förnyad koncessionsansökan. Emellertid kan det finnas förhållanden vilka kan komma att klarläggas när Svenska Kraftnät upprättat en MKB för ledningen som kan innebära att kompletterande åtgärder måste vidtas i anslutning till 400 kv ledningen. Detta för att ledningens konsekvenser för omgivande fastigheter m.m. skall anses vara acceptabla med hänsyn till nu aktuell lagstiftning inom t.ex. miljöområdet och med hänsyn till försiktighetsprincipen avseende elektromagnetiska fält. Lindesbergs kommun har inga invändningar mot begärd förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning Porjus - Odensvi. Örebro kommun betonar i sitt yttrande vikten av att elektromagnetiska fält redovisas och bedöms i MKB:n för Örebro för följande fastigheter: Falla 2:43, Egersta 1:5, Södra Valla 1:26, Götavitorp 2:2, Vintrosa Prästgård 1:11, Ramsta 6:1, Östra Granhammar 11:1 och Östra Granhammar 4: Myndigheter Banverket har inget att erinra mot en förgning av nätkoncession för kraftledningen. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 5

6 Bergsstaten har inget att erinra mot förslaget om förgd nätkoncession. Boverket anser att en koncessionsförgning normalt behöver övervägas på liknande sätt som en ny koncession, eftersom det normalt har gått relativt lång tid sedan det ursprungliga tillståndet gavs. Vad gäller elektromagnetiska fält är det angeläget att storleken på de fält som berör bebyggelse och de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas med anledning av detta, beskrivs. Verket anser vidare, med ledning av hittills kända rön, att det är rimligt att utgå från 0,4 mikrotesla (μt) som en högsta acceptabel strålningsnivå, så att inga bostäder och arbetsplatser där människor stadigvarande uppehåller sig har magnetfält som är större än 0,4 μt. Vid bostäder, daghem och andra känsliga områden anser verket att det är rimligt att vid ny- eller omkoncession reducera strålningsnivåerna till 0,1-0,2 μt. Försvarsmakten har inget att erinra mot förgning av nätkoncession för kraftledningen. Jordbruksverket meddelar att verket avstår från att delta i samrådet. Naturvårdsverket avstår från att lämna yttrande i ärendet. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter i ärendet. Rikspolisstyrelsen har inga synpunkter att redovisa i ärendet. Räddningsverket avstår från att lämna synpunkter i samrådsprocessen. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har inget att invända mot en förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning Porjus Odensvi. SGU vill dock erinra om vikten av att vid eventuella reparationer eller underhåll vidta försiktighet där ledningen passerar grundvattentillgångar. Vägverket region Mälardalen har inget att erinra mot en förgning av nätkoncession för befintlig ledning i Örebro. Inga synpunkter har erhållits från Luftfartsstyrelsen, Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket, LRF eller Sjöfartsverket. avsnitt om social miljö. Under avsnittet social miljö kan markägare få gehör för omförhandling av intrångsavgifter p.g.a. stora förändringar av marken, ändrat syn på säkerhet för ledningar och vid maskinellt utförande av underhåll som fastighetsägarna anser har försummats på ett antal punkter. Fastighetsägarna anser att en mycket kort koncessionstid borde beviljas för att ge tid för översyn av intrångsersättningar. Fastighetsägaren till Västra Löa 6:12, lämnade synpunkter angående underhåll och röjning av nuvarande kraftledning och olägenheter som resulterar därav, såsom trasiga isolatorer, isbildning på stolparna och risk för nedfall av isflak, skador i trädgården, buller från skramlande metalldelar och svårigheter att lyssna på radio. Fastighetsägaren yrkar att Svenska Kraftnät inte får förgd koncession eftersom han anser att affärsverket missbrukar koncessionen. Om Svenska Kraftnät får en förgd koncession yrkar fastighetsägaren att ledningsrättsavtalet kompletteras med krav på hänsynstagande vid röjning i trädgårdar och kulturlandskap a: företag, intresseorganisationer m.m. Svenska Jägareförbundet Örebro anför i sitt yttrande att kraftledningsgator har generellt en stor betydelse vid utövandet av jakt och viltvård. Jägareförbundet vill därför framhålla vikten av att nätbolaget har en positiv inställning till foderproduktion och även tillåter jaktlag som så önskar att ta över skötseln av ledningsgatan. E.ON Elnät Sverige AB har inget att erinra mot en förgning av ansökan. Fortum har inget att erinra mot att Svenska Kraftnät beviljas en förgd koncession. TeliaSonera genom Skanova har inget att erinra mot att Svenska Kraftnät ansöker om och beviljas förgning av 400 kv linjen Porjus - Odensvi. Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra beträffande den befintliga 400 kv ledningen Fastighetsägare Fastighetsägaren till Dalbyn 143:1 har inga invändningar mot den planerade koncessionsförgningen. Fastighetsägarna till Lindesberg Guldsmedshyttan 1:74 yrkar att Svenska Kraftnät mäter kraftfältet vid fastigheten och utreder hälsoeffekter vid boende i närheten av ledningen. Fastighetsägaren till Örebro Ullavi 2:6 önskar redovisning av hur mycket strålning fastigheten utsätts för. Fastighetsägarna till Stora Valla 1:9 yrkar att MKB:n kompletteras under punkt 6 Miljökonsekvenser med 6 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

7 6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer För nationella miljökvalitetsmål se Huvud-MKB. De berörda regionala miljömålen redovisas i tabell Regionala miljökvalitetsmål För utförlig beskrivning av miljömålen för respektive hänvisas till Naturvårdsverkets och/eller Miljömålsportalens hemsida samt till respektive sstyrelses hemsida, se nedan. De regionala miljömålen har anpassats efter respektive s specifika förhållanden och kompletterats med tidssatta delmål. Regionala mål för Örebro och ett program med förslag till åtgärder antogs i februari I augusti 2006 gjordes en översyn av dokumenten mot bakgrund av ändrade nationella mål. För utförlig beskrivning hänvisas till och Berörda miljökvalitetsmål I tabell 6.1 sammanfattas kortfattat vilka regionala miljömål som bedömts vara relevanta för ledningssträckningen. Inget av målen bedöms motverkas av fortsatt drift av ledningen förutsatt att relevant hänsyn tas vid framtida drift och underhåll, se kap. 7 i huvud-mkb. Kraftledningen förutsätts fortsättningsvis gå i befintligt läge och inga kraftledningsstolpar förutsätts ändra läge. Med begreppet kraftledningen avses även tillhörande kraftledningsstolpar, staglinor och kraftledningsgata. Stor konsekvens: Stora negativa konsekvenser utan möjlighet att vidta skyddsåtgärder. För att tydliggöra vilka värden som ligger bakom bedömningarna i denna MKB har bedömningsgrunder utformats, se kapitel 6.4 Miljökonsekvenser i huvud-mkb:n. Bedömningsgrunderna beskriver hur kraftledningens effekter värderas i små, måttliga samt stora konsekvenser för olika påverkansområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring samt infrastruktur. 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna beskrivs i huvuddokumentet, kapitel 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen Natura 2000 För övergripande beskrivning av Natura 2000 hänvisas till Huvud-MKB. I Örebro passerar ledningen inga Natura 2000-områden Lokala miljömål Arbetet med lokala miljömål har kommit olika långt i de olika kommunerna. Vissa kommuner har formulerade miljömål som bygger på de nationella/regionala miljömålen medan andra har miljömål formulerade i det lokala Agenda 21 arbetet. Dessutom har ett antal kommuner formulerade miljömål i sina översiktsplaner. För eventuella beskrivningar av de formulerade lokala miljömålen hänvisas bl.a. till respektive kommuns hemsida. Eftersom de kommunala miljömålen är mycket olika i sin utformning och nivå blir en generell bedömning gentemot målen svår att utföra. Då ledningen inte bedöms motverka något regionalt mål, har ingen bedömning mot lokala miljömål gjorts Bedömningsgrunder I denna MKB beskrivs miljökonsekvenser enligt en tregradig skala: konsekvenser: Innefattar även måttliga konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Måttlig konsekvens: Innefattar även stora konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 7

8 Tabell 6.1. Regionala miljömål Örebro. Regionala delmål för Örebro Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Relevanta delmål 3. Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Målet överensstämmer med det nationella. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Relevanta delmål saknas. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Relevanta delmål Ingrepp i våtmarker 3. Från och med år 2005 ska inte skogsbilvägar byggas, eller andra typer av ingrepp utföras, så att våtmarker med höga natur- eller kulturvärden påverkas negativt. Målet är anpassat för Örebro, med tillägg om andra typer av ingrepp. Våtmarker och småvatten i odlingslandskapet 4. I Örebro s odlingslandskap ska senast 2010 minst 500 hektar våtmarker eller småvatten ha anlagts eller återställts jämfört med nivån år Arealen ska rymma en stor variation av våtmarkstyper och vattenregimer samt innefatta minst 120 småvatten (<1,0 hektar). Målet är anpassat för Örebro och motsvarar 5 av det nationella delmålet. För att nå målet behöver våtmarker och småvatten anläggas i högre takt än vad som sker idag. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Relevanta delmål Död ved, äldre lövrik skog och gammal skog 2 a). Mängden hård död ved ska öka från 2,0 m 3 sk/ha till 3,2 m 3 sk/ha till år På gre sikt bör mängden öka ytterligare. Målet är procentuellt högre än det nationella delmålet. Forn- och kulturar 3. Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornar inte skadas och så att skador på övriga offentligt dokumenterade och värdefulla kulturar är försumbara senast år Det regionala målet har preciserats något mera än det nationella delmålet. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Relevanta delmål Ängs- och betesmarker 1. a) Senast 2010 ska minst hektar naturbetesmark i Örebro bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. De betesmarker som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen ska prioriteras. (Anpassat för Örebro.) biotoper i odlingslandskapet 2. a) Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i hela Örebro. Senast 2007 ska en regional strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättlandskapet ska kunna ökas. (Anpassat för Örebro.) Kulturbärande landskapselement 3. Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas i Örebro ska öka med 70 procent till år 2010, jämfört med år God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Relevanta delmål saknas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Relevanta delmål saknas. 8 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

9 6.3.2 Riksintressen Karta 6.1. Riksintressen i Örebro. Inledning För övergripande beskrivning av riksintressen hänvisas till Huvud-MKB. Nedan redovisas de områden som är aktuella för Örebro. Närmare beskrivning och lokalisering av varje område finns under respektive kommun. Norrbottens Säter kn Dalarnas Västerbottens Ludvika kn Smedjebackens kn $ Tabell 6.2. Riksintressen i Örebro. $ Västernorrlands Jämtlands FRI 8 MalingsboKloten Riksintressen Löpnr Ljusnarsbergs kn Gävleborgs Dalarnas $ IRI 45 RV50 Naturvård, 3 kap. 6 miljöbalken Lejaskogen (Lindesberg kommun) $ NRI 42 Amboberget (Nora och Örebro kommuner) NRI 43 Latorpsplatån vid Tysslinge (Örebro kommun) NRI 44 $ Örebro IRI 46 Bergslagsbanan $ Drumlinområdet vid Hackvad (Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner) NRI 45 NRI 42 Lejaskogen kn $ Nora kn IRI 47 Nora Bergslags Veteran-Jernveg $ Kulturmiljö, 3 kap. 6 miljöbalken KRI 209 Drumlinområdet vid Hackvad (Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner) KRI 215 NRI 44 Latorpsplatån IRI 48 Hinderfri zon för $ Flygtrafiken IRI 49 E18 FRI 8 $ KRI 215 Odlingslandskap Friluftsliv, 3 kap. 6 miljöbalken Örebro $ NRI 43 Amboberget Vintrosa (Örebro kommun) Malingsbo - Kloten (Ljusnarbergs och Lindesbergs kommuner) $ Lindesbergs Örebro kn KRI 209 Kyrkomiljö Lekebergs kn Kumla kn Kommunikation m.m. 3 kap. 8 miljöbalken Riksväg 50 (RV50) IRI 45 Bergslagsbanan IRI 46 Nora Bergslags Veteran - Jernveg IRI 47 NRI 45 Drumlinområdet vid Hackvad Europaväg 18 (E18) IRI 49 Europaväg 20 (E20) IRI 50 Västra Stambanan (järnväg) IRI 51! Hallsbergs kn Odensvi $ IRI 50 E20 IRI 51 $ Västra Stambanan IRI 48 Hallsberg Riksintresse för flyg (Örebro flygplats) $ Askersunds kn $ $ $ $ Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring riksintressen $ Ur Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle Medgivande MEDGIV ! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Riksintresse vägar (IRI) Riksintresse järnväg (IRI) Riksintresse flyg (IRI) Riksintresse, geografiska bestämmelser (FRI) Riksintresse Naturvård (NRI) Riksintresse friluftsliv (FRI) 0 5 Riksintresse kultur (KRI) Natura2000 (NN) Kilometer Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 9

10 6.4 Ljusnarsbergs kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m Landskapsbild Ledningen löper genom kommunens östligaste del på gränsen mot Lindesbergs kommun. Naturmarken som kraftledningen går genom hela sträckan i Ljusnarsbergs kommun är en del av naturreservatet runt Malingsbo - Kloten och är av riksintresse för friluftslivet (FRI 8). Vid Malingsbo (LL 79), se tabell 6.3 och karta 6.2, är området flackt, mycket sjörikt och här finns också stora myrmarker. Kraftledningen går rakt genom området och korsar flera av sjöarna. Ledningen höjer sig över landskapet och dominerar landskapsbilden, se figur 6.1. Figur 6.2. Vy NÖ. I södra delen av Ljusnarsbergs kommun blir landskapet successivt mer kuperat. Utsikten från höjdryggarna är milslång i kraftledningsgatan som går fram över kullarna. Vid Malingsbo kan den relativt låga och glesa vegetationen i det flacka myrlandskapet inte dölja ledningen helt utan stolpar och ledningar sticker upp över träden och exponeras över stora ytor. Siktgatan som bildas under ledningen förringar landskapets naturliga former. na bedöms som stora Naturmiljö Figur 6.1. Vy från Malingsbo. Även där kraftledningsgatan omges av skog sticker kraftledningen upp över trädtopparna så att den påverkar landskapsbilden på stort avstånd. Längre söderut blir landskapet mer kuperat och böljande. Höjdryggarna avlöser varandra och mellan dem är marken sank. Skogen skymmer ledningsgatan från sidan men stolparna sticker upp över träden och siktgatan är milslång från höjderna, se figur 6.2. Naturmiljön gs ledningen domineras av skogsmark, sjöar och våtmarker i kuperad terräng. Utkanten av sjön Stora Korslången passeras. Kraftledningen går genom naturreservatet Malingsbo - Kloten (NR 41), se tabell 6.4 och karta 6.5, från Dalarnas och in i Ljusnarsbergs kommun. Reservatet består av flera tusen hektar högt och kuperad skogsmark med sjöar och myrar, se figur 6.3. Två myrar inom reservatet som korsas av kraftledningen har enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering Tabell 6.3. Landskapsbildsobjekt i Ljusnarsbergs kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenserna bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenserna bli små. Löpnr Typ av objekt Namn LL 79 Landskap Malingsbo Stora Figur 6.3. Vy från naturreservatet Malingsbo - Kloten. Här är ledningen samförlagd vilket gör ledningsgatan särskilt bred. Ledningen Porjus - Odensvi är närmast i bild. 10 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

11 Figur 6.4. Kraftledningen passerar över Rimossen. Här är ledningen samförlagd vilket gör ledningsgatan särskilt bred. Ledningen Porjus - Odensvi är till höger i bild. vissa kända naturvärden. Dessa är en myr väster om Sörsjön (NV 224) samt myren Rimossen (NV 225), se karta 6.3. Tabell 6.4. Naturmiljöobjekt i Ljusnarsbergs kommun. Löpnr NR 41 Typ av objekt Namn Naturreservat Malingsbo- Kloten NV 224 Våtmark Myr 700 m V om Sörsjön NV 225 Våtmark Rimossen Kraftledningsgatan sträcker sig som en trädlös korridor genom naturreservatet Malingsbo Kloten, genom skogs- och våtmark. Inga utpekade naturvärden berörs av kraftledningen. Känslig mark kan skadas på myrarna väster om Sörsjön och Rimossen vid oförsiktig körning och röjning. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara små. Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll Kulturmiljö I Ljusnarsbergs kommun berörs fyra a ar, se tabell 6.5 samt karta 6.4. Berörda områden är en plats med tradition (Malmhusudden, KF 158), en kolningsanläggning (KF 159) bestående av en rektangulär kolbotten (liggmila), och två gruvområden (KF 160). Dessa består bland annat av ar från gruvdrift och boplatser. De a arna behövs inte tas bort och de bedöms därmed behålla sitt a värde. De sammanhang och strukturer som arna förmedlar kommer även fortsättningsvis kunna uppfattas i områdena. Eventuell påverkan var troligen störst vid anläggandet av ledningen och om aktsamhet vidtas i fortsatt underhållsarbete bedöms konsekvenserna vara små. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast forn kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 11

12 Tabell 6.5. Kulturmiljöobjekt i Ljusnarsbergs kommun. Tabell 6.6. Friluftslivobjekt i Ljusnarsbergs kommun. Löpnr KF 158 KF 159 Typ av objekt Lämning Plats med tradition RAÄbeteckning/ Objektnr Ljusnarsberg 653:1 Kolningsanläggning Ljusnarsberg 704:1 Löpnr FRI 8 Typ av objekt Benämning Riksintresse friluftsliv Malingsbo - Kloten områdets status som riksintresse kommer inte att förändras. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små. KF 160 KF Rekreation och friluftsliv Gruvområde Ljusnarsberg 685:1 Gruvområde Ljusnarsberg 684:1 Kraftledningen passerar Malingsbo - Kloten, ett område som är av riksintresse för friluftslivet (FRI 8), se tabell 6.6 och karta 6.2, på grund av möjligheten till vandring, fiske, kanoting och kulturstudier (3 kap. 6 miljöbalken). Malingsbo Kloten är ett högt barrskogsområde med många sjöar i centrala Bergslagen. Inom området finns geologiskt intressanta platser med bl.a. rullstensåsar, åsgropar och kittelfjäll samt ett flertal t intressanta ar och miljöer efter fyra seklers bergsbruk, järnhantering och jordbruk. Fritidsfisket är omfattande och i området finns ett stort antal campingplatser, spår, leder, rastplatser m.m. Malingsbo - Kloten utgör även riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken, riksintressen med geografiska bestämmelser. Området är stort och sträcker sig från Smedjebacken i norr till Lindesberg i söder. Det benämns även Fritidsland Bergslagen och berör delvis samma områden som riksintresseområdet enligt 3 kap. 6 miljöbalken. I kraftledningens närhet finns två fiskesjöar, Norra Bredsjön och Stora Korslången samt en vandringsled, Bergslagsleden. Ledningen kan upplevas, både visuellt och genom ljudeffekter vid fuktig väderlek, från nyttjade vandringsleder som Bergslagsleden och andra begränsade områden vid sjöar som Norra Bredsjön och Stora Korslången. Ledningen samt de åtgärder som utförs vid underhållet bedöms dock inte innebära att områdets karaktär och möjlighet till vistelse påverkas och Naturresurser Utredningsområdet passerar över totalt ca 100 kvadratmeter skogsmark klassad som barrskog. Produktionsvärdet är okänt. Utredningsområdet passerar inte över mark klassad som åker. na bedöms vara små eftersom den befintliga ledningen inte medför något nytt ianspråktagande av förekommande naturresurser Rennäring Inte aktuellt Bebyggelse och boendemiljö Längs den sträcka ledningen går genom Ljusnarsbergs kommun passerar den inga byggnader inom 100 m från kraftledningen. Ledningen påverkar ingen bebyggelse och boendemiljö på ett avstånd om 100 meter från ledningsmitt Infrastruktur Ledningen passerar inga större vägar inom kommunen. Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Kraftledningen medför inga konsekvenser för infrastrukturen. 12 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

13 6.4.9 Planförhållanden Ledningen berör inga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan eller detaljplan i Ljusnarsbergs kommun; ej heller markområden som har rekommenderats för framtida bostads- och industriändamål. Ledningen berör inga områden som omfattas av detaljplaner i Ljusnarsbergs kommun. Den befintliga ledningen bedöms därför inte strida mot någon plan. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 13

14 Dalarnas 24 LL 78 Malingsbo-Kloten Ljusnarsbergs kn 25 Dalarnas Västmanlands LL 79 Malingsbo FRI 8 Malingsbo-Kloten Ljusnarsberg 28 Örebro 29 Smedjebackens kn Lindesbergs kn LL 80 Löa Ljusnarsbergs kn Lindesbergs kn Örebro LL81 Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för friluftsliv och landskapsbild! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Landskapsbildskydd 19 Naturvårdslagen (LL) Landskapsbild (LL) Riksintressen m geografiska bestämmelser (FRI) Riksintresse friluftsliv (FRI) Friluftslivets övriga intressen (FRI) Primära rekreationsområden (FRI) Blad 26(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta 6.2. Ljusnarsbergs och Lindesbergs kommuner, intresseområden för friluftsliv och landskapsbild. 14 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

15 Dalarnas 24 Ljusnarsbergs kn 25 Dalarnas Ljusnarsberg 28 Örebro 29 Västmanlands NV 225 Rimossen NV 224 Myr 700 m V om Sörsjön Smedjebackens kn Lindesbergs kn NÖ 227 Å eller bäckmiljö NP 229 Naturvårdsprogram, Klass 3 (högt värde) NP 226 Naturvårdsprogram, Klass 2 (mkt högt värde) NB 228 Kloten, vatten, orört Naturvårdsmål NB 230 Blandsumpskog, barrskog NP 231 Naturvårdsprogram, Klass 3, (högt värde) Ljusnarsbergs kn Lindesbergs kn NÖ 232 Å eller bäckmiljö Örebro Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för natur och naturresurser! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Gasledning (TÖ) Grusinventering (TG) Ängs och Betesmarksinventeringen (NH) Ängs och hagmarksinventeringen (NH) NP 233 Naturvårdsprogram, klass 3, (högt värde) Glacialrelikta kräftdjur (NÖ) Biotopskydd (NÖ) Naturvårdsprogram (NP) Våtmark (NV) Nyckelbiotop (NB) Naturvärden (NÖ) Sumpskog Blad 26(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta 6.3. Ljusnarsbergs och Lindesbergs kommuner, intresseområden för natur och naturresurser. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 15

16 23 Dalarnas 24 Ljusnarsbergs kn 25 KS 157 Kolningsanläggning Dalarnas 26 Västmanlands KF 158 Plats med tradition KF 160 Gruvområden 27 Ljusnarsberg 28 Örebro 29 KF 159 Kolningsanläggning Smedjebackens kn Lindesbergs kn KF 161 KS 161 Gruvområde, gruvhål KF 162 Lägenhetsbebyggelse KS 163 Fångstgrop Ljusnarsbergs kn Lindesbergs kn Örebro KF 165 Berghistorisk KF 164 Stenmur KF 166 industriområde KF 167 Gruvhål KF 168 Färdväg Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för kultur! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Riksintresse kultur (KRI) Byggnadsminne (KÖ) Fornar punkt (KF) Skogohistoria punkt (KS) Fornar linje (KF) Skogohistoria linje (KS) Fornar yta (KF) Skogohistoria yta (KS) Blad 26(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta 6.4. Ljusnarsbergs och Lindesbergs kommuner, intresseområde för kultur. 16 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

17 Dalarnas 24 Ljusnarsbergs kn 25 Dalarnas 26 Västmanlands 27 Ljusnarsberg 28 Örebro 29 Smedjebackens kn Lindesbergs kn NR 41 Malingsbo-Kloten IRI 45 RV50 Ljusnarsbergs kn Lindesbergs kn IRI 46 Bergslagsbanan Örebro Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring riksintresseområden för natur och intresseområden för infrastruktur! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Korsande väg, järnväg (IÖ) Riksintresse vägar (IRI) Riksintresse järnväg (IRI) Fördjupad översiktsplan (IÖ) Detaljplan (IÖ) Riksintresse flyg (IRI) Natura2000 (NN) Naturreservat (NR) Riksintresse Naturvård, MB 3kap 6 (NRI) Skyddade vattendrag, MB 4kap 6 (NSV) Länsgräns Kommungräns Karta 6.5. Ljusnarsbergs och Lindesbergs kommuner, riksintresseområden för natur och infrastruktur. Blad 26(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 17

18 6.5 Lindesbergs kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m Landskapsbild Malingsbo - Kloten Landskapet vid kommungränsen är småkuperat och böljande. Höjdryggarna avlöser varandra och mellan dem är marken sank. Skogen skymmer ledningsgatan från sidan men stolparna sticker upp över träden och siktgatan är milslång från höjderna, se figur 6.5, tabell 6.7 och karta 6.2. Vegetationen här består av gran- och blandskog, den genomkorsas av vattendrag och små skogsbilvägar. Figur 6.6. Ledningarna ligger som ett lock över Kölsjöåns dalgång. Den öppna kraftledningsgatan utgör ett tydligt brott i strandvegetationen runt ån. Ledningen Porjus - Odensvi är gst bort i bild. Löa Mellan Norrsjön och Sörsjön ligger orten Löa (LL 80), se figur 6.7. Löa är ett utspritt jordbrukssamhälle där gårdarna är samlade vid vägarna med odlingsmarken runt sig. Byn genomkorsas förutom av kraftledningen även av en å och riksväg 50. Kraftledningen kommer ner ur skogen i ett läge där vegetationen går ända fram till väg 50. Ledningen korsar vägen och in mot samhället. Vägen och ledningen korsar vattendraget och går sedan isär på varsin sida om den ursprungliga bygatan. Figur 6.5. Den raka ledningsgatan gör att sikten från höjdryggarna är mycket lång. I svackorna gör de öppna myrmarkerna att ledningen syns mer än bara i närområdet. Ledningen Porjus - Odensvi är till höger i bild. Bland annat korsar kraftledningen Kölsjöån, se figur 6.6. Passagen sker tillräckligt långt från sjön för att ledningen inte ska exponeras över vattnet. Ån går nere i en ganska djup dalgång. De som rör sig utmed ån ser inte kraftledningen förrän de kommer ut i ledningsgatan men där är ledningarna i högsta grad dominerande. Figur 6.7. De öppna fälten runt byn Löa gör kraftledningen väl exponerad i grannskapet. Söder om ån kommer ledningen tätt inpå bebyggelsemiljön, se figur 6.8. Eftersom marken sluttar uppåt skogen från sjön, exponeras ledningen över hela bygden runt Sörsjön. Kraftledningen står ut från det traditionella odlingslandskapet genom sin skala och sin riktning och står i kontrast med landskapets former. Eftersom marken under ledningen är uppodlad syns ingen skillnad i markskiktet vilket minskar påverkan något. Ledningen går snett upp emot skogsbrynet där den skapar en siktgata upp genom skogen, som sedd ur rätt vinkel blir 18 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

19 Figur 6.8. Ledningen går tätt förbi bebyggelsen vid bygatan och påverkar därmed vardagsmiljön för de boende. lång. Nerifrån sjön gör dock vinkeln att siktgatan ligger bakom träden. Figur Här i Reboda passerar ledningen nära inpå boendemiljön. Några träd skymmer ledningen som ändå skymtar fram bakom ladugården. Fanthyttan Lövskogen utanför Fanthyttan (LL 82) är av riksintresse för naturvården. Förutom de höga naturvärdena finns här också kulturar i form av järngruvor. Ledningen är samförlagd med två andra ledningar och skapar en bred gata genom vegetationen, se figur Bredden gör att skogen på de båda sidorna inte känns som en enhet som delats utan som två olika skogar. Figur Ledningsgata vid Fanthyttan. Marken i kraftledningsgatan är lite välvd vilket kan bidra till att avståndet till skogen på andra sidan upplevs långt. Ledningen Porjus - Odensvi till höger i bild. Figur 6.9. Ledningen korsar järnvägen och en grusväg ovanför Värmskogen. Korsningen och den öppna ytan blir mycket större och mer iögonfallande på grund av kraftledningen. Ledningen Porjus - Odensvi till vänster. Storå och Hammarskogen Från Sörsjön går Storån i en bred dalgång ner mot Storå och Guldsmedshyttan. Ån vindlar fram mellan odlade åkrar, hagar och slåtterfält. Bebyggelsen består av gårdssamlingar utmed olika bygator. Kraftledningen i skogsmarken går ovanför jordbrukslandskapet. Beroende på lutningen i terrängen och de öppna fältens utbredning skymtar ledningen fram ibland ovanför trädtopparna eller i en gta. Vid Norra Hammarskogen (LL 81), se karta 6.6 och Reboda och senare också vid Nyhyttan passerar kraftledningen nära inpå gårdsbebyggelsen i öppet landskap se figur Ledningen står i kontrast med denna bondgårdsmiljö. Den följer inte de i landskapet givna riktningarna och avviker i form och skala från omgivningen. Efter passagen i Reboda fortsätter kraftledningsgatan över en liten sjö och är dominerande i landskapet när den går framåt i skogen på andra sidan. Bromsjöbodarna Kraftledningen passerar ytterligare en gårdsmiljö innan den lämnar kommunen. Vid Bromsjöbodarna är landskapet öppet och varierat, lite småkuperat, se figur Detta gör att påverkan blir mindre, trots att det är ett traditionellt jordbrukslandskap. Den blir snarare en kontrast som förstärker landskapets karaktär. Den resterande sträckan i kommunen går genom skogen. Vid sjöar och öppna våtmarker exponeras kraftledningen. Bergslagsleden, som är en vandringsled med historiskt ursprung går delvis rakt under ledningen. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 19

20 Figur Ledningen omgärdar landskapet vid Bromsjöbodarna. Tabell 6.7. Landskapsbildsobjekt i Lindesbergs kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenserna bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenserna bli små. Löpnr Typ av objekt Namn LL 79 Landskap Malingsbo Måttliga LL 80 Landskap Löa Stora LL 81 Landskap Hammarskogen Måttliga LL 82 Landskap Fanthyttan Måttliga LL 83 Landskap Bergslagsleden Måttliga Den största delen av sträckan genom kommunen går kraftledningen genom skogsmark. Skogen döljer det mesta av kraftledningen så ge den följer landskapets huvudlinjer och inte korsar över höjdryggar. Från avstånd sticker ledningsstolparna upp över trädtopparna, ibland syns även ledningen som sveper fram mellan dem, men huvuddelen, merparten av stolparna och kraftledningsgatan, är dolda bakom träden. Bara den som befinner sig rakt under ledningen ser att det inte är någon vanlig avverkning eller gta. na bedöms generellt som små. Där många vistas ute i skogen, eller där skogen har särskilt höga värden eller säregen karaktär, kan konsekvenserna bli måttliga. Strövskogen Malingsbo - Kloten är av riksintresse för friluftslivet. I Lindesbergs kommun är landskapet mer kuperat och kraftledningen skär över höjdryggarna vilket exponerar den åt alla håll. Den är också exponerad över myrar och vatten i dalgångarna. Ledningen följer inte landskapets riktning eller skala. na bedöms som måttliga. Runt bebyggelsen i Löa är kontrasten mellan det traditionellt småbrutna och varierade landskapet och den raka, storskaliga ledningen stor. Odlingslandskapet gör att kraftledningsgatan smälter ihop med övriga öppna ytor till en helhet, vilket minskar påverkan. Där ledningen går upp i skogen exponeras den dock över bygden. na för landskapsbilden runt Löa är stora. Vid Storå och Hammarskogen går ledningen i utkanten av kulturbygden och passerar där flera gårdsmiljöer. Den går i utkanten av odlingsmarken men kommer ändå nära inpå boendemiljöer och öppna landskapsrum. Ledningen står i kontrast till omgivande landskap genom sin riktning, skala och moderna framtoning. na bedöms vara måttliga. Kraftledningen skär rakt genom Fanthyttans övergivna gruvlandskap. Detta försämrar förståelsen av landskapet och upplevelsen av riksintresset påverkas negativt. na av ledningsdragningen bedöms vara måttliga. Då ledningen här går tillsammans med två andra ledningar förstärks den negativa effekten. Ledningsgatan är så bred att skogen inte gre känns som en enhet. De kumulativa effekterna bedöms vara måttliga. Bergslagsleden korsar kraftledningen på flera platser och går även under ledningen under gre sträckor. Detta stör ledens historiska koppling, eftersom bergsmännens traditionella väg till Stockholm följde det naturliga landskapet och inte alls var rak och storskalig som kraftledningen. na bedöms vara måttliga Naturmiljö Naturmiljön gs med sträckningen utgörs till stor del av skog med flera skyddsvärda naturområden. Flera vattendrag korsas, Sandån, Kölsjöån, utloppet från Norrsjön samt Hammarskogsån för att nämna de större vattendragen. I Örebro har en forsinventering utförts för att uppmärksamma forssträckor med höga naturvärden. Inom Lindesbergs kommun finns det enligt denna inventering ett par rinnande vattendrag med höga naturvärden som ledningen passerar. Det ena är Sandån mellan Åtjänarna och Sandsjön. Sandån har också pekats ut som naturvärde i Skogsstyrelsens inventering (NP 226), se tabell 6.8 och karta 6.3. Ett område norr om Åtjärnarna har mycket högt naturvärde och ingår i Örebro s naturvårdsprogram. Det andra forsområdet är Kölsjöån mellan Kölsjön och Åtjärnen (NP 229), se figur I anslutning till forsen finns en nyckelbiotop som har inventerats av Skogsstyrelsen och som utgörs av en blockrik blandsumpskog och barrskog med stort inslag av senvuxna träd, döda träd och högstubbar (NB 230). Området har mycket högt naturvärde enligt naturvårdsprogrammet. Norr om Löa (NP 231) samt väster om Guldsmedshyttan, se figur 6.14, finns ett par naturområden med höga värden enligt naturvårdsprogrammet. Inom det senare finns öster om ledningen en nyckelbiotop som utgörs av en naturlig skogs- 20 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

21 bäck, Hammarskogsån, med förekomst av flodpärlmussla och påverkan av bäver i området. Öster om sjön Usken samt vid södra Brunnsjön finns naturområden med höga naturvärden i anslutning till ledningen. Lejaskogen (NRI 42) utgör riksintresse för naturvård, se karta 6.9. Ledningen passerar genom intresset gs en gre sträcka. Inom riksintresset passeras ett område som har mycket högt naturvärde och som ingår i Örebro s naturvårdsprogram. Här finns också en nyckelbiotop intill kraftledningen som har inventerats av Skogsstyrelsen (NB 238), se karta 6.7. Den utgörs av en lövskogslund med stora botaniska värden, kalkrik jordart samt berggrund av urkalksten. I södra delen av riksintresset finns en nyckelbiotop som utgörs av rikkärr och kalkkärr med stora botaniska värden (NB, NV 239). Ett kärr öster om Körartorp har klassats som högsta naturvärde i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Precis vid gränsen till Nora kommun korsas våtmarker med höga naturvärden enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering, Stora Abborrtjärnsmossen samt Långmossen (NP 240), se figur Kraftledningen passerar intill fler av Skogsstyrelsen inventerade naturvärden och nyckelbiotoper enligt nedan: Naturvärde norr om Värmskogen som utgörs av en å eller bäckmiljö. Nyckelbiotop vid Reboda som utgörs av en ravin. Nyckelbiotop vid Nyhyttan som utgörs av lövrik och urskogsartad barrnaturskog med rasbrant. Här finns rikligt med hänglav, död ved och block m.m. Kraftledningen passerar genom Lejaskogen som en trädlös korridor men inga utpekade naturvärden, varken inom riksintresset eller naturvårdsprogrammet som ligger inom riksintresset, påverkas. Naturvärden och nyckelbiotoper i kommunen påverkas inte direkt av kraftledningen och underhåll under kraftledningen eftersom värdena ligger utanför kraftledningsgatan. Flora och fauna vid Stora Abborrtjärnsmossen samt Långmossen kan skadas vid oförsiktig körning eller röjning. De skyddsvärda vattendragen Sandån, Kölsjöån och Hammarskogsån påverkas inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara små. Figur Kölsjöån har forssträckor med höga naturvärden. Figur Skogsbäck väster om Guldsmedshyttan, området har höga värden enligt naturvårdsprogrammet. Återgärder Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Figur Stora Abborrtjärnsmossen, är en våtmark med höga naturvärden. Kraftledningen i bakgrunden. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 21

22 Tabell 6.8. Naturmiljöobjekt i Lindesbergs kommun. Strax söder om Danshyttan passeras en meter lång stenmur (KF 164) som ligger öster om ledningsgatan. Löpnr NP 226 NÖ 227 Typ av objekt Naturvårdsprogram a naturvärden Kulturmiljö Namn Klass 2 (mycket högt värde) Å eller bäckmiljö NP 229 Klass 3 (högt värde) NB 230 Nyckelbiotop Blandsumpskog, barrskog NP 231 NÖ 232 NP 233 a naturvärden NB 228 Nyckelbiotop Kloten, vatten, orört Naturvårdsmål Naturvårdsprogram Naturvårdsprogram Naturvårdsprogram Klass 3 (högt värde) Å eller bäckmiljö Ravin NB 234 Nyckelbiotop Ravin NB 235 Nyckelbiotop Lövrik barrnaturskog, rasbrant NP 236 NP 237 Klass 3 (högt värde) Klass 2 (mkt högt värde) NB 238 Nyckelbiotop Lövskogslund NB, NV 239 NP 240 NRI 42 Nyckelbiotop, Våtmark Naturvårdsprogram Naturvårdsprogram Naturvårdsprogram Riksintresse Naturvärde Rikkärr, kalkkärr Klass 3 (högt värde) Lejaskogen I Lindesbergs kommun passeras sammanlagt 28 objekt av t intresse, se tabell 6.9 samt karta 6.4 och 6.8. Vid Ramsberg passeras ett gruvområde med gruvhål och och skorstensvarp (KF 161) samt ar av ett torp (KF 162). Båda arna ligger i ledningsgatan. Två kilometer norr om Löa passeras en trolig fångstgrop (KS 163), också denna ligger i ledningsgatan. Stenmuren är vällagd, kallmurad och uppförd i skalmursteknik. Den intilliggande marken, särskilt väster om muren bär tydliga spår av odling, enstaka mindre röjningsrösen finns i området. I området runt Norra Hammarskogen passeras en bergshistorisk (KF 165), ett småindustriområde (KF 166) och ett gruvhål (KF 167), samtliga ligger i ledningsgatan. KF 165 består av en skärpning, ca 3x3 m och 0,2-0,6 m djup. Den är övermossad och beväxt med gran samt tall. KF 166 består av en dammvall av gråsten, 10 m lång, 2 m hög och 2-3 m bred. Från östra delen av platsen för dammen utgår en ca 800 m lång grävd kanal mot sydöst. KF 167 är ett gruvhål, ca 10x3-6 m stort. I anslutning till hålet ligger skorstensvarp, 9x8 m stort och 0,8 m högt. Vid Reboda ligger två skogshistoriska intresseobjekt i ledningsgatan. En färdväg (KF 168), ca 50 m lång samt en kolningsanläggning bestående av en rund kolbotten, ca m i diameter och 0,5 m hög (KF 169), se karta 6.8. Den är övermossad och beväxt med träd och utgör med största sannolikt rester av en resmila. I höjd med Silverhagen ligger en bebyggelse, Pörttorpet, ca 50x50 meter (KF 170) som består av ett sentida torpställe bestående av en husgrund med en spismursrest av gråsten. Pörttorpet ligger i kraftledningsgatan. Vid Nyhyytan finns ett hyttområde (KF 171) i ledningsgatan, ca 100x100 m bestående av en hyttruin och två slaggvarp. I höjd med Mårdshyttan passeras ett historiskt intressant objekt (KS 172) bestående av en stengärdesgård, 50 m lång bestående av gråsten. Gärdesgården ligger i ledningsgatan. Söder om Mårdshyttan passeras fyra objekt med anknytning till gruvindustrins historia; ett gruvhål (KF 173), ett småindustrisamhälle (marmorbrott, KF 174), samt två gruvområden (KF 175 och KF 176). Söder om dessa passeras tre objekt med anknytning till odlingslandskapet; en välbevarad stenmur, ca 25 m lång (KF 177), en fossil åker och gränsmärke (KF 178) samt en trefaldighetskälla med avlopp mot öster genom en 0,3-0,4 m stor öppning i stenhäll (KF 179). Samtliga ligger i ledningsgatan. Vid Bromsjöbodar passeras ett område med skogsbruksar (KF 180) som innehåller två runda kolbottnar i ledningsgatan, 10 respektive 12 meter i diameter. I anslutning till dessa finns ett stort stenröse (KS 181), 4x2 m, 1m högt. Området ligger i ledningsgatans östra kantområde. Norr om Brunnsjön finns en bebyggelse (Kopparbäcken, KS 184), bestående av tre husgrunder varav en med spismursröse, en jordkällare samt minst en odlings- eller röjningsröse. KS 184 ligger strax väster om kraftledningsgatan. I anslutning till denna finns fossil åkermarker (KF 183), ca 85x10-20 meter respektive 150x30 meter samt en upplagd vall (KF 184) utefter sjöns östra sida. 22 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

23 Tabell 6.9. Kulturmiljöobjekt i Lindesbergs kommun. forts. Tabell 6.9. Kulturmiljöobjekt i Lindesbergs kommun. Löpnr KF 161 KS 161 KF 162 KS 163 KF 164 KF 165 KF 166 KF 167 KF 168 KF 169 Typ av objekt Punkt av historiskt intresse Punkt av historiskt intresse Lämning RAÄbeteckning/ Objektnr Gruvområde Ramsberg 289:1 Gruvhål Lägenhetsbebyggelse Ramsberg 290:1 Fångstgrop Stenmur Bergshistorisk övrig industriområde Gruvhål Färdväg Kolningsanläggning Linde 444:1 Linde 622 Linde 130:1 Linde 596:1 Linde 623 Linde 619 KF 171 KS 172 KF 173 KF 174 KF 175 KF 176 KF 177 KF 178 KF 178 KF 179 KF 180 KS 181 Punkt av historiskt intresse Fast forn Punkt av historiskt intresse Fast forn Hyttområde Stengärdesgård Gruvhål industriområde Gruvområde Gruvområde Stenmur Gränsmärke Fossil åker Källa med tradition Skogsbruksar Stort stenröse Linde 137: Linde 597:1 Linde 166:1 Linde 184:1 Linde 194:1 Linde 620 Linde 598:1 Linde 598:2 Linde 176:1 Linde 599: KF 170 Lägenhetsbebyggelse Linde 381:1 KF 182 Lägenhetsbebyggelse Linde 164:1 KF 170 Lägenhetsbebyggelse Linde 380:1 KS 183 Fossil åker Linde 621 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 23

24 forts. Tabell 6.9. Kulturmiljöobjekt i Lindesbergs kommun. Löpnr Typ av objekt Lämning RAÄbeteckning/ Objektnr KF 183 Fossil åker Linde 600:1 KS 184 Punkt av historiskt intresse Upplagd vall Den största eventuella påverkan på arna bedöms ha uppstått vid uppförandet av kraftledningen. Påverkan i samband med underhåll kan minimeras om aktsamhet vidtas. Objektens a värden bedöms kvarstå och konsekvenserna för kulturmiljön med avseende på dessa objekt bedöms därför vara små. Figur En motorbana finns nära kraftledningen vid Löa. Ledningen Porjus - Odensvi till vänster i bild. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast forn kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse Rekreation och friluftsliv I norra delen av kommunen passeras Malingsbo - Kloten (FRI 8), se beskrivning för Ljusnarsbergs kommun. Söder om Ludvika vid Löa finns en motorbana med tillhörande anläggningar i kraftledningens närhet, se figur Väster om Lindesberg finns en fiskesjö, Södra Brunnsjön, se figur Områdets status som riksintresse kommer inte att förändras. Motorbanan vid Löa ligger redan idag nära kraftledningen utan att störas av den i sin verksamhet. Södra Brunnsjön och cykellederna påverkas, förutom visuellt och av ljudeffekt vid fuktigt väder, inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små. Ledningen berör ett område av riksintresse för friluftslivet Malingsbo - Kloten. Ledningen kan upplevas, både visuellt och genom ljudeffekter vid fuktig väderlek, från nyttjade vandringsleder och andra begränsade områden vid t.ex. sjöar. Ledningen samt de åtgärder som utförs vid underhållet bedöms medföra små konsekvenser. Figur Södra Brunnsjön i Lindesbergs kommun nyttjas både för fiske och bad Naturresurser Ledningsgatan passerar över totalt ca 124 ha skogsmark klassad som barrskog och ca 8 ha åkermark. Produktionsvärdet är okänt. Ledningsgatan medför att rationellt skogsbruk förhindras på ca 124 ha skogsmark. na bedöms vara små. Den befintliga ledningen medför inte något nytt ianspråktagande av naturresurser. 24 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

25 6.5.6 Rennäring Inte aktuellt Bebyggelse och boendemiljö I Lindesbergs kommun passerar ledningen tätbebyggda områden i Södra Lönnemora, Löa, Mårdshyttan, Reboda, Nyhyttan samt Bromsjö. Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö för 23 byggnader inom ett avstånd av 100 meter från ledningsmitt. Av de 23 byggnader där människor stadigvarande kan tänkas vistas påverkas en byggnad av magnetfält över 4 μt (7,1 μt), se tabell Denna byggnad ligger dessutom inom den byggnadsfria zonen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för bebyggelsen i närheten av kraftledningen i Lindesbergs kommun vara måttliga Åtgärd lämplig för att minska magnetfält vid aktuellt hus ses över Infrastruktur Länsväg 283 passeras av ledningen i kommunens nordvästra del. Riksväg 50 (IRI 45), se tabell 6.10 och karta 6.5, passeras väster om Löa. Norr om Storå passerar ledningen Bergslagsbanans (IRI 46) sträckning mellan Frövi och Ställdalen. Denna del av Bergslagsbanan utgör riksintresse av nationell/regional betydelse för godstrafiken och ingår i det strategiska godsnätet. Järnvägens sträckning mellan Frövi och Ställdalen är en befintlig bana där beslut finns om planerade åtgärder med markanspråk för planerade anläggningar av riksintresse. Riksväg 50 utgör riksintresse då vägen ingår i det nationella stamvägnätet. Figur Ledningen passerar ett antal små allmänna vägar. Aktuell ledning i bortre bildkant. Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Kraftledningen medför inga konsekvenser för infrastrukturen Planförhållande Ledningen berör inga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan eller detaljplan i Lindesbergs kommun; ej heller markområden som har rekommenderats för framtida bostadsoch industriändamål. Ledningen berör inga områden som omfattas av detaljplaner i Lindesbergs kommun. Den befintliga ledningen bedöms därför inte strida mot någon plan. Tabell Infrastrukturobjekt i Lindesbergs kommun. Löpnr Typ av objekt Benämning IRI 45 Riksintresse vägar RV50 Inga IRI 46 Riksintresse järnvägar Bergslagsbanan Inga Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 25

26 Tabell Magnetfältstabell, byggnader påverkade av ledningen i Lindesbergs kommun. Magnetfältet skiljer sig mellan fastigheter med samma avstånd till ledningen. Detta beror på att avståndet i meter räknas från ledningen Porjus - Odensvi. Om fastigheten ligger närmare parallell ledning CL22 S3-6 blir magnetfältet högre. Kommun Fastighet Avstånd (m) Parallell ledning Magnetfält vid årsmedelströmlast (μt) Lindesberg Norra Lönnemora 1:2 69 CL22 S3-6 0,4 Lindesberg Norra Lönnemora 1:2 61 CL22 S3-6 0,5 Lindesberg Södra Lönnemora 1:2 94 CL22 S3-6 0,9* Lindesberg Västra Löa 7:4 49 CL22 S3-6 1,3 Lindesberg Västra Löa 7:3 44 CL22 S3-6 0,9 Lindesberg Västra Löa 13:1 95 CL22 S3-6 0,9* Lindesberg Västra Löa 13:1 91 CL22 S3-6 1,0* Lindesberg Västra Löa 5:14 95 CL22 S3-6 0,2 Lindesberg Guldsmedshyttan 1:74 60 CL22 S3-6 7,1* Lindesberg Nyhyttan 1:21 89 CL22 S3-6 1,1* Lindesberg Mårdshyttan 3:10 89 CL22 S3-6 1,1* Lindesberg Mårdshyttan 3:12 71 CL22 S3-6 2,8* Lindesberg Mårdshyttan 3:18 77 CL22 S3-6 0,4 Lindesberg Mårdshyttan 3:24 51 CL22 S3-6 0,7 Lindesberg Mårdshyttan 3:25 72 CL22 S3-6 0,4 Lindesberg Mårdshyttan 3:5 97 CL22 S3-6 0,2 Lindesberg Mårdshyttan 3:8 73 CL22 S3-6 0,4 Lindesberg Mårdshyttan 1:11 62 CL22 S3-6 3,8* Lindesberg Mårdshyttan 1:11 70 CL22 S3-6 3,0* Lindesberg Mårdshyttan 2:10 73 CL22 S3-6 0,4 Lindesberg Mårdshyttan 2:10 88 CL22 S3-6 0,3 Lindesberg Mårdshyttan 2:10 95 CL22 S3-6 0,9* Lindesberg Bromsjöbodar 1:5 57 CL22 S3-6 0,6 Ledningslittera: CL44 S5-7 * Byggnaden ligger närmare parallell ledning CL22 S3-6. Byggnaden på Guldsmedshyttan 1:74 ligger inom byggnadsfri zon för ledningen CL22 S Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

27 Dalarnas LL 81 Hammarskogen Örebro Nora kn Västmanlands LL 82 Fanthyttan Lindesberg LL 83 Bergslagsleden Nora kn Lindesbergs kn Nora LL 84 Storsjön LL 85 Norasjön Örebro Örebro kn Nora kn Örebro kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för friluftsliv och landskapsbild! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Landskapsbildskydd 19 Naturvårdslagen (LL) Landskapsbild (LL) Riksintressen m geografiska bestämmelser (FRI) Riksintresse friluftsliv (FRI) Friluftslivets övriga intressen (FRI) Primära rekreationsområden (FRI) Blad 27(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta 6.6. Lindesbergs och Nora kommuner, intresseområden för friluftsliv och landskapsbild. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 27

28 NP 233 Naturvårdsprogram, klass 3, (högt värde) 24 Dalarnas NB 234 Ravin 25 kn Nora 26 NB 235 Lövrik barrnaturskog, rasbrant Västmanlands NB 238 Lövskogslund NP 236 Naturvårdsprogram, Klass 3 (högt värde) Lindesberg NB,NV 239 Rikkärr, kalkkärr NP 237 Naturvårdsprogram, Klass 2 (mkt högt värde) Örebro 29 NV 241 Stora Abborrtjärnsmossen, Långmossen NP 240 Naturvårdsprogram, Klass 3 (högt värde) Nora kn Li nd es be rg s kn Örebro NÖ 243 Norasjön Nora NP 242 Naturvårdsprogram, klass 3 (högt värde) NB 244 Barrskog o br re Ö NB,NÖ 246 Barrskog, tallskog kn NB 245 Barrnaturskog NB,NÖ 247 Hällskog, tallskog NB 248 Hällmarksskog Nora NB 249 Orört naturvårdsmål kn b Öre ro k n NÖ 250 Tallskog Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för natur och naturresurser! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Gasledning (TÖ) Grusinventering (TG) Ängs och Betesmarksinventeringen (NH) Ängs och hagmarksinventeringen (NH) Glacialrelikta kräftdjur (NÖ) Biotopskydd (NÖ) Naturvårdsprogram (NP) Våtmark (NV) Nyckelbiotop (NB) Naturvärden (NÖ) Sumpskog Karta 6.7. Lindesbergs och Nora kommuner, intresseområden för natur och naturresurser. 28 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät Blad 27(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797

29 Dalarnas Örebro Nora kn Västmanlands KF 171 Hyttområde KF 175 Gruvområde KF 177 Stenmur KF 168 Färdväg KF 169 Kolningsanläggning KF 173 Gruvhål KF 174 industrisamhälle KF 178 Fossil åker, gränsmärke KF 179 Källa med tradition KS 172 Stengärdesgård KF 176 Gruvområde KF 180 Skogsbruksar KS 181 Stort stenröse KF 170 Lägenhetsbebyggelse Lindesberg KF 182 Lägenhetsbebyggelse Nora kn KS 184 Upplagd vall KF 183 Fossila åkrar Lindesbergs kn Örebro Nora KF 186 Fartygs-/båtningar KF 185 Vägmärke KF 188 Gruvhål Örebro kn KF 187 Obestämbar KF 190 Kolningsanläggning KÖ 189 Museum järnväg KF 191 Husgrund, historisk tid Nora kn Örebro kn KF 192 Stengärdesgård övrigt KS 193 Dammvallar Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för kultur! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Riksintresse kultur (KRI) Byggnadsminne (KÖ) Karta 6.8. Lindesbergs och Nora kommuner, intresseområde för kultur. Fornar punkt (KF) Skogohistoria punkt (KS) Fornar linje (KF) Skogohistoria linje (KS) Fornar yta (KF) Skogohistoria yta (KS) Blad 27(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 29

30 Dalarnas Nora kn Västmanlands NRI 42 Lejaskogen Lindesberg Örebro Nora kn Lindesbergs kn Örebro Nora Örebro kn IRI 47 Nora Bergslags Veteran-Jernveg NRI 43 Amboberget Nora kn Örebro kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring riksintresseområden för natur och intresseområden för infrastruktur! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Korsande väg, järnväg (IÖ) Riksintresse vägar (IRI) Riksintresse järnväg (IRI) Fördjupad översiktsplan (IÖ) Detaljplan (IÖ) Natura2000 (NN) Naturreservat (NR) Riksintresse Naturvård (NRI) Riksintresse Naturvård, MB 3kap 6 (NRI) Skyddade vattendrag, MB 4kap 6 (NSV) Länsgräns Kommungräns Blad 27(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta 6.9. Lindesbergs och Nora kommuner, riksintresseområden för natur och infrastruktur. 30 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

31 6.6 Nora kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m Landskapsbild Norr om Storsjön Kraftledningen passerar in i Nora kommun norr om Storsjön (LL 84), se tabell 6.12 och karta 6.6. Här finns förutsättningar för en del friluftsliv och många rör sig i omgivningen. Ledningen korsar sjön precis i mitten vilket gör att den syns väl från båda halvorna av sjön. I övrigt syns inte mycket av ledningen annat än alldeles i närområdet. Skogen döljer den effektivt. Norasjön Ledningen kommer ut ur skogen vid Södra Husby. Den korsar Dyltaåns utlopp från sjön i öster. Ån meandrar och just det här partiet av sjöstranden är inte uppodlat eller bebyggt. Ledningen går på skrå ovanför bebyggelsen i Alntorp och Östra Sund. På så vis påverkar den inte boendemiljön nämnvärt men den kan skymta fram ovanför träden ibland, se figur 6.19 och För de som vistas i skog och mark påverkar den hur skogen närmast boendet upplevs. Den långa siktgatan under ledningen påverkar också upplevelsen av landskapet. Figur Där ledningen ligger högt i terrängen, som vid berget över Östra Sund, hamnar den över trädtopparna. Aktuell ledning till vänster i bild. Figur Kraftledningen binder ihop höjderna söder om Nora, det soliga läget gynnar bland annat enar. Tabell Landskapsbildsobjekt i Nora kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenserna bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenserna bli små. Löpnr Typ av objekt Namn LL 84 Landskap Storsjön Måttliga LL 85 Landskap Norasjön Måttliga Figur Kraftledningens väg ner mot Dyltaån är skogskantad varför den inte syns utifrån Norasjön och bebyggelsen där. Söder om Nora Efter att ha passerat väg 244 och järnvägen går ledningen i skogen. Den går nära de öppna markerna runt Skymhyttan och Rökärr. Terrängen är bergig med stora mellanliggande myrar. Ledningen går nära bergstopparna och exponeras därmed för landskapet som bildats när träden röjts undan. Kraftledningsgatan bildar också nya siktlinjer inom området som binder ihop höjdryggarna med varandra, se figur Den största delen av sträckan genom kommunen går kraftledningen genom skogsmark. Skogen döljer det mesta av kraftledningen så ge den följer landskapets huvudlinjer och inte korsar över höjdryggar. Från avstånd sticker ledningsstolparna upp över trädtopparna, ibland syns även ledningen som sveper fram mellan dem, men huvuddelen, merparten av stolparna och kraftledningsgatan, är dolda bakom träden. Bara den som befinner sig rakt under ledningen ser att det inte är någon vanlig avverkning eller gta. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 31

32 na bedöms generellt som små. Där många vistas ute i skogen, eller där skogen har särskilt höga värden eller säregen karaktär, kan konsekvenserna bli måttliga. Kraftledningen exponeras över stora delar av Storsjön och flera småvägar som leder dit vilket påverkar landskapsrummen negativt. Fritidsbebyggelsen vid sjön är vänd bort från ledningen men tillfartsvägen ligger i kraftledningsgatan och domineras av ledningen. na är måttliga. Skogklädda höjder avskärmar kraftledningen från Norasjön så att den inte exponeras mot staden. Sjöns östra stränder och dalen runt Dyltaån är uppodlade så här är ledningen ändå påtaglig. Ledningen kommer ner över en åker vid ån och passerar mycket nära inpå boendemiljön. Höjdskillnaderna gör att vegetationen i randzonen runt åkern har fått växa upp något även i kraftledningsgatan så att åkerns naturliga form kunnat behållas, vilket minskar påverkan något. na är måttliga. Figur Vy vid Amboberget Naturmiljö Stora områden skog med inslag av skyddsvärda naturområden finns i anslutning till kraftledningen. Kraftledningen korsar Storsjön och Hammarbyån. Amboberget ligger på gränsen till Örebro kommun och utgör riksintresse för naturvården (NRI 43), se figur 6.22, tabell 6.13 och karta 6.9. Här finns två mäktiga branter med klappervallar, delvis helt utan växtlighet. Inom riksintresset och intill kraftledningen finns en nyckelbiotop och ett naturvärde som har inventerats av Skogsstyrelsen. Kraftledningen följer kanten av riksintresset. Vid passage av Hammarbyån vid Norasjön finns ett område med högt naturvärde enligt Örebro s naturvårdsprogram (NP 242), se karta 6.7. Här finns bland annat glacialrelikta kräftdjur (NÖ 243). Kraftledningen passerar genom området. Skogsstyrelsen har vid inventering funnit en nyckelbiotop bestående av barrskog med stort inslag av senvuxna och grova träd samt hällar (NB 244). Sydöst om Norasjön har Skogsstyrelsen funnit ett antal nyckelbiotoper och naturvärden i kanten av ledningsgatan (NB 245 och NB, NÖ ). Dessa utgörs av blockrika barrnaturskogar med död ved, senvuxna träd och hällar i vissa fall. Fler nyckelbiotoper i anslutning till kraftledningen finns vid Rökärr (NB ). De utgörs av barrnaturskog och hällmarkskog. Strax norr om riksintresset Amboberget och i utkanten av ledningsgatan ligger Hålahultsmossen som har vissa kända naturvärden enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Figur Kraftledning passerar över hällmark. Aktuell ledning till vänster. Figur Kraftledningen med hällmarksskog i bakgrunden. Aktuell ledning till vänster. 32 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

33 Tabell Naturmiljöobjekt i Nora kommun. Vid Hammarbyån finns ett vägmärke (helmilstolpe i gjutjärn, KF 185) samt en malmpråm belägen på bottnen några Löpnr NRI 43 Typ av objekt Riksintresse Naturvård Namn Amboberget NV 241 Våtmark Stora Abborrtjärnsmossen, Långmossen NP 242 NÖ 243 Naturvårdsprogram a naturvärden Klass 3 (högt värde) Norasjön NB 244 Nyckelbiotop Barrskog NB 245 Nyckelbiotop Barrnaturskog NB, NÖ 246 Nyckelbiotop, a naturvärden Barrskog, tallskog meter ut i ån (KF 186). Där finns också en industri (KF 187) bestående av en stor förhöjning vid strandkant som täcks av rishög, skräp och sly. Ligger strax öster om kraftledningen. Vid Alntorp finns ett gruvhål (KF 188) som ligger strax väster om kraftledningen. I höjd med väg 244 passeras en kolningsanläggning (KF 190) samt Nora - Ervalla Järnväg (KÖ 189), se figur Järnvägen invigdes den 17 mars 1856 som Sveriges första normalspåriga järnväg för person- och godstrafik. Den är starkt förknippad med bergsbrukets utveckling under samma tid, en verksamhet som då sedan 1600-talet varit strategisk för hela Sveriges ekonomi. Stiftelsen Nora Bergslags Veteranjärnvägs anläggningar är ovanligt innehållsrika och välbevarade, och utgör genom sitt stora kommunikations- och teknikhistoriska värde en kulturmiljö utan motsvarighet i landet. Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnvägs anläggningar blev förklarade som byggnadsminne den 18 april Kraftledningen korsar järnvägen. NB, NÖ 247 Nyckelbiotop, a naturvärden Hällskog, tallskog NB 248 Nyckelbiotop Hällmarksskog NB 249 Nyckelbiotop Orört naturvårdsmål NÖ 250 a naturvärden Tallskog Kraftledningen påverkar inte Ambobergets branter eller dess naturvärden. Naturvärden och nyckelbiotoper i kommunen påverkas inte direkt av kraftledningen och röjning under kraftledningen eftersom värdena ligger utanför kraftledningsgatan. Hålahultsmossen ligger i utkanten av ledningsgatan och påverkas inte av kraftledningen eller underhållsarbeten. Hammarbyån påverkas inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara små. Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll Kulturmiljö I Nora kommun berörs sex a ar, se tabell 6.14 samt karta 6.8. Figur Nora-Ervalla järnväg. Kraftledningen passerar över en veteranjärnväg i Nora kommun som utgör byggnadsminne. Kraftledningen, som kan anses vara en nödvändighet för delar av den historiska, tekniska och kommunikativa utvecklingen som järnvägen visar på, anses inte utgöra en kontrast mot järnvägen och därmed inte påverka denna nämnvärt. na på kulturmiljön bedöms därför bli små. Eventuell påverkan på övriga ar bedöms ha varit som störst vid anläggandet av kraftledningen. Påverkan kan även ha skett och i fortsättningen ske om inte aktsamhet visas i samband med underhåll av ledningen. Objekten behövs inte tas bort och deras kulturella värde bedöms därmed även i fortsättningen bestå. na på de t värdefulla objekten bedöms därför bli små. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 33

34 Tabell Kulturmiljöobjekt som berörs av kraftledningen i Nora kommun. Löpnr KF 185 Typ av objekt Fast forn Vägmärke KF 186 Uppgift om Fartygs-/ båt KF 186 KF 187 KF 188 KÖ 189 KF 190 Punkt av historiskt intresse Fartygs-/ båt Obestämbar Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast forn kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse Rekreation och friluftsliv Nora 79:1 Nora 389:2 Nora 389:1 Nora 671:1 Benämning RAÄbeteckning/ Objektnr Gruvhål Museum och järnväg Kolningsanläggning Byggnadsminne Nora- Ervalla Järnväg Nora 429:1 Öster om Nora passeras en cykelled samt vandringsleden Bergslagsleden på ett flertal ställen Naturresurser Ledningsgatan passerar över totalt ca 60 ha skogsmark klassad som barrskog och ca 1 ha åkermark. Produktionsvärdet är okänt. Ledningsgatan medför att rationellt skogsbruk förhindras på ca 60 ha skogsmark. na bedöms vara små. Den befintliga ledningen medför inte något nytt ianspråktagande av naturresurser Rennäring Inte aktuellt Bebyggelse och boendemiljö Bebyggelsen inom en 100 m zon från ledningen är samlad kring Södra Husby, Bröstorp samt en magasinsbyggnad intill Museijärnvägen. Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö för sju byggnader inom ett avstånd av 100 meter från ledningsmitt, se tabell Av de sju byggnader där människor stadigvarande kan tänkas vistas påverkas ingen byggnad av magnetfält över 4 μt. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga Infrastruktur Ledningen passerar genom kommunen på östra sidan Norasjön. Sydöst om Nora tätort passerar ledningen sväg 244 och veteranjärnvägen Nora Bergslags Veteran-Jernväg (IRI 47), se tabell 6.15 och karta 6.9, strax öster om Stora Mon. Veteranjärnvägen trafikeras vanligen endast sommartid. I övrigt passerar ledningen ett antal små allmänna vägar. Tabell Infrastrukturobjekt i Nora kommun. Cykelleden samt vandringsleden Bergslagsleden påverkas, förutom av ljudeffekt vid fuktigt väder inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små. Löpnr Typ av objekt Benämning Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga IRI 47 Riksintresse järnvägar Nora Bergslags Veteran-Jernveg Inga 34 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

35 Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Kraftledningen innebär inga konsekvenser för infrastrukturen Planförhållande Ledningen berör inga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan eller detaljplan i Nora kommun; ej heller markområden som har rekommenderats för framtida bostads- och industriändamål. Ledningen berör inga områden som omfattas av detaljplaner i Nora kommun. Den befintliga ledningen bedöms därför inte strida mot någon plan. Tabell Magnetfältstabell, byggnader påverkade av ledningen i Nora kommun. Magnetfältet skiljer sig mellan fastigheter med samma avstånd till ledningen. Detta beror på att avståndet i meter räknas från ledningen Porjus - Odensvi. Om fastigheten ligger närmare parallell ledning CL22 S3-6 blir magnetfältet högre. Kommun Fastighet Avstånd (m) Parallell ledning Magnetfält vid årsmedelströmlast (μt) Nora Södra Husby 1:32 75 CL22 S3-6 0,4 Nora Södra Husby 1:32 77 CL22 S3-6 0,4 Nora Södra Husby 1:32 70 CL22 S3-6 0,4 Nora Bröstorp 4:47 61 CL22 S3-6 0,5 Nora Bröstorp 4:46 93 CL22 S3-6 0,3 Nora Bröstorp 4:45 66 CL22 S3-6 0,5 Nora Bröstorp 4:45 65 CL22 S3-6 0,5 Ledningslittera: CL44 S5-7 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 35

36 6.7 Örebro kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m Landskapsbild Klockhammar Kraftledningen går genom skogen fram till Klockhammar (LL 86), se tabell 6.17 och karta Den ligger ganska högt i terrängen och är därmed synlig från till exempel Lockhyttan i vissa lägen. Skogen i området brukas och flera slutavverkningar gränsar mot kraftledningsgatan. Detta ökar visibiliteten i området så att ledningen står ensam i ett område som egentligen skulle ha varit täckt med skog. Från Klockhammar till Frösvidal Kraftledningen kommer ut i öppen mark mellan byarna Klockhammar och Falla. Siktgatan upp i skogen är lång och rak och syns väl i hela sin gd från skogsbrynet till horisonten. Landskapet som ledningen kommer ut i är ett storskaligt, modernt jordbrukslandskap men där historiskt arv och ursprunget i landskapsformerna fortfarande syns. Stora åkrar med raka kanter och diken blandas med åkerholmar och traditionella bymiljöer, se figur Figur Bilden visar ledningen som syns bakom bebyggelsen i Falla. Den går nära inpå den traditionellt utformade bymiljön och påverkar därmed det visuella intrycket av byn. Tysslinge Vid Tysslinge (LL 87) passerar kraftledningen genom ett av markägogränser rutigt skogsparti, där endast några få av fastigheterna innehåller fullvuxna träd. Ledningen syns nästan lika mycket där som ute i öppen terräng och kraftledningsgatan smälter in nästan lika bra. Siktgatan som bildas genom skogspartiet gör att skogen känns mindre än den egentligen är. Kraftledningsgatan fortsätter att vara markerad en bit ut på fälten mellan åkerholmar och hagmarksträd. De spridda trädgrupperna skapar djup i landskapsbilden och några av de större grupperna skymmer ledningen från markerna i öster, se figur Sedd utifrån dalen ger kraftledningen området struktur. Från bebyggelsen i skogskanten runt Latorp, Hacklyckan och Vintrosa är ledningen i vägen för utsikten över dalen. Figur Jordbrukslandskapet väster om Örebro är storskaligt och modernt. Landskapsrummet är flackt och öppet, fullt både av raka linjer och mer organiska former. Kraftledningen går i den västra utkanten av odlingslandskapet och följer för en stund den naturliga riktningen i området. Några skogklädda impediment går ut i åkermarken fram till ledningen. Ledningen för in en höjddimension i landskapsrummet och passar i övrigt väl in med de raka linjerna i landskapet. Den syns över hela landskapsrummet. Figur Ledningen sticker upp över trädtopparna i skogsdungen bakom Kvarntorp, trots att just den här delen av skogen är högvuxen. Träden skymmer här ledningsgatan från husen. Vintrosa Det finns spridd gårdsbebyggelse vid Vintrosa (LL 88). Bebyggelsen består av hus av blandade åldrar, stora och små, ladugårdar, vedskjul och enplansvillor. Ledningen går nära flera av dem och påverkar boendemiljön för enskilda boende och betraktare. 36 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

37 Den passerar också i utkanten av eller mellan flera byar. Vintrosa (KRI 209) är en medeltida kyrkby av riksintresse för kulturmiljövården. Det är framförallt kyrkomiljön som är bevarandevärd med prästbostad och sockenskola men här finns även gravfält från järnåldern vilket tyder på lång kontinuitet i landskapets brukande. Ledningen går rakt igenom byns kärna, den är dragen precis utanför kyrkan. Detta påverkar den historiska miljön runt kyrkan och prästbostaden men också förståelsen för samhället och sambandet mellan kyrka, kyrkby och omland. Platsen och utformningen av kyrkan valdes en gång i tiden med målet att kyrkan skulle vara blickfånget och landmärket som utmärkte sig i bygden. Med den storskaliga kraftledningen utanför har den fått konkurrens. Söder om kyrkbyn passerar kraftledningen över Svartån, se figur Ån är ett av Örebro stads främsta kännetecken då den rinner genom stadskärnan, därför är det många som känner till ån och lägger märke till den även här ute på landet. Det finns en del högre vegetation runt ån som delvis skymmer ledningen och tar ner den i skala. För det friluftsliv som befinner sig på vattnet eller nära stranden blir ledningen under en kort sträcka mycket dominerande eftersom ledningen hänger lågt över vattnet. Ledningen passerar också genom byn Östra Granhammar. Den kommer över fältet rakt emot byn och delar den i två halvor. Utsikten i byn påverkas därför starkt av ledningens närvaro i landskapet. Utsikten mot byn, från till exempel Vintrosa, påverkas ännu mer eftersom även siktgatan genom holmen bakom byn blir del av vyn. Tabell Landskapsbildsobjekt i Örebro kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenserna bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenserna bli små. Löpnr Typ av objekt Namn LL 86 Landskap Klockhammar Måttliga LL 87 Landskap Tysslinge Måttliga LL 88 Landskap Vintrosa Stora LL 89 Landskap Sofielund Måttliga Den första delen av sträckan inom kommunen går kraftledningen genom skogsmark. Skogen döljer det mesta av kraftledningen. Från avstånd sticker ledningsstolparna upp över trädtopparna, ibland syns även ledningen som sveper fram mellan dem, men huvuddelen, merparten av stolparna och kraftledningsgatan, är dolda bakom träden. Bara den som befinner sig rakt under ledningen ser att det inte är någon vanlig avverkning eller gta. na är små. Huvuddelen av sträckan går ledningen över öppet jord- Figur På den här bilden, där kraftledningen korsar E18, syns hur högt över omgivande kulturlandskap ledningen ligger. Figur Ledningen passerar tätt utanför den medeltida kyrkan i Vintrosa by. Träden runt kyrkogården skymmer ledningen och skapar avstånd, men kyrkans relation till omgivningen är störd. Den är inte gre det viktigaste landmärket att orientera sig efter. brukslandskap. Landskapet är storskaligt med vida utblickar och modernt åkerbruks raka linjer men med inslag av äldre, mer småskaliga kulturmiljöer. Ledningen är exponerad över stora avstånd men kraftledningsgatan försvinner och sammansmälter med omgivande fält. Där inga särskilda värden eller landskapsfenomen finns bedöms konsekvenserna som små. Det är vid Klockhammar som kraftledningen först kommer ut i öppet jordbrukslandskap. Öppningen som skapas i den omgivande skogen av kraftledningsgatan exponeras ut över fälten och skapar hål i bygdens naturliga inramning. Flera hus ligger mycket nära ledningen. Den långa siktgatan gör konsekvenserna större. na för landskapsbilden är måttliga. Skogen i Tysslinge är hårt exploaterad. Kraftledningen förstärker det intrycket. Skogens ursprungliga funktion som rumsavdelare och kulturbärare försvagas. na är måttliga. Kraftledningens passage rakt igenom riksintresset Vintrosa och den medeltida kyrkomiljön stör den a värdekärnan samt förståelsen för landskapet. Ledningen konkurrerar också med kyrkan som landmärke över bygden. na för landskapsbilden bedöms som stora. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 37

38 Ledningen passerar tätt intill gårdsmiljöerna i Skogaholm, Sofielund, Backen och Östra Granhammar vilket påverkar boendemiljön negativt och också hur byarna upplevs från håll. Liksom i Tysslinge förringar kraftledningen skogens betydelse som rumsavskiljare och landskapselement. na bedöms som måttliga Naturmiljö Inom Örebro kommun passerar kraftledningen huvudsakligen över skogsmark i norra delen och jordbruksmark i södra delen. De två vattendragen Frösvidalsån och Svartån korsas. Riksintresset Amboberget (NRI 43), se tabell 6.18 och karta 6.13, ligger inom både Nora och Örebro kommuner. Kraftledningen ligger inom riksintresseområdet. Ledningen korsar delar av Latorpsplatån vid Tysslinge som har höga värden både som geologisk formation och för sina ädellövskogar. Området utgör riksintresse för naturvården (NRI 44). En del av riksintresset ingår i Örebro s naturvårdsprogram. Vid Kvarntorp och Gymninge är ängs- och hagsmarksinventeringar utförda. Där ledningen passerar Svartån i Vintrosa finns ett område runt ån som ingår i Örebro s naturvårdsprogram (NP 252), se tabell 6.18 och karta Odlingslandskapet påverkas inte av kraftledningen förutom att stöden för kraftledningen kan medföra omvägar och svårigheter att bruka marken rationellt kring stöden. Ängs- och hagmarken vid Kvarntorp och Gynninge gynnas av löpande röjningar gs kraftledningen. De geologiska värdena på Latorpsplatån påverkas inte av kraftledningen. Uppvuxen ädellövskog som utgör en risk för ledningen kan inte tillåtas under kraftledningen. Kraftledningen påverkar inte Ambobergets branter eller dess naturvärden. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara små. Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Figur Vinkeln mellan Svartån och ledningen gör att ledningstrådarna går ganska ge över vattnet och lägger sig som ett tak över årummet. Ledningarna som syns högst upp i bild tillhör Porjus - Odensvi. Stolpen som syns till höger tillhör en mindre samförlagd ledning. 38 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

39 Figur Där ledningen går över Latorpsplatån är den samförlagd med 400 kv ledning CL 22 S3-6 Djurmo - Lindbacka. Porjus - Odensvi till vänster i bild. Tabell Naturmiljöobjekt i Örebro kommun. Löpnr NRI 43 NRI 44 NP 251 NP 252 Typ av objekt Namn Riksintresse naturvård Riksintresse naturvård Latorpsplatån Naturvårdsprogram Naturvårdsprogram Kulturmiljö Amboberget Klass 3 (högt värde) Klass 3 Inga Måttliga I Örebro kommun berörs 21 a ar, se tabell 6.19 samt karta Vid Falkendal finns tre kulturmiljöobjekt; en husgrund (KF 191), stenmurar och stengärdesgård (KF 192) samt dammvallar (KF 193). De två förstnämnda ligger i ledningsgatan medan dammvallarna ligger strax öster om kraftledningen. Vid Klockhammar finns en fornsliknande (KF 194) i ledningsgatan och strax söder om denna en boplats (KF 195). Vid Karlsund ligger en fyndplats med träkol och skärvsten (KF 196). Samtliga ovanstående ligger i ledningsgatan. I höjd med Filipshyttan ligger ytterligare en fyndplats (KF 197) där två skafthålsyxor hittats. Vid Södra Svalnäs finns en fossil åker (KF 198) bestående av minst ett tiotal runda eller oregelbundna röjningsrösen, ca 2-7 m stora och 0,2-0,8 m höga. I området finns ett flertal körskador varav de flesta hänger samman med underhåll av ledningsgatan enligt uppgift från Riksantikvarieämbetet. Vid Kvarntorp finns en fossil åker (KF 199) och en fyndplats för en stenyxa (KF 200). Vid Höglunda finns tre objekt; en fossil åker (KF 201) bestående av ett stort antal röjningsrösen, stensättningar (KF 202) och en stengärdesgård/ stenvall (KS 203), 40 m lång, 0,1-0,4 m hög och 1,5 m bred bestående av 0,2-0,6 m stora stenar. Söder om Tysslinge passeras en sentida bebyggelse, en husgrund om ca 60x40 meter, innefattande på kullens västra sida en nästan intakt jordkällare (KF 204), samt en sentida ristning utförd i ett stenblock, 1,2 m långt, 0,75 m brett och 0,7 m högt (KF 205). Båda arna ligger i ledningsgatans östra kantområde. Vid Holmstorp passeras en sentida bebyggelse (KF 206), 150x50 meter, innefattande en gammal åker, en boningshusgrund och en jordkällare i områdets mellersta del, samt ett par stora välbyggda odlingsrösen i västra delen. Rösena ligger i ledningsgatans östra kantområde. Vid Vintrosa passeras två boplatsområden (KF 207) som bland annat innehåller två treskeppiga långhus, en härd, stolphål, stensatta stolphål, gropar, kulturlager och lergolv. Vid Vintrosa finns även ett riksintresse för kulturmiljövården (KRI 209). Riksintresset omfattar sockenbyns kyrkomiljö med två gravfält av yngre järnålderskaraktär (KS 208 och KF 209), prästgård, sockenmagasin, skola och ålderdomshem. Den ursprungligen medeltida kyrkan ombyggdes och utvidgades under och 1800-talen. Kyrkan ligger till största delen öster om kraftledningen men områdets västra del ligger inom kraftledningens område. Ledningens sträckning genom området bedöms innebära små till måttliga konsekvenser för kulturmiljön. Kraftledningen utgör ett främmande inslag i sockenbyns historiska kyrkomiljö. Fem fasta fornar berörs av kraftledningen liksom 17 övriga a ar, tre bevakningsobjekt och två punkter av historiskt intresse. Inom en av de fossila åkrarna (KF 198) finns enligt Riksantikvarieämbetet ett flertal körskador varav de flesta hänger samman med skötseln av kraftledningsgatan. Det finns inga uppgifter om skador till följd av underhållsarbeten vid de andra objekten. na på nämnda ar bedöms bli små. Objekten kommer även i fortsättningen vara kvar som de är idag och de kulturella värdena de besitter kommer därmed att bevaras. Det är dock viktigt att i fortsättningen vidta stor aktsamhet i samband med underhåll av kraftledningen för att inte ytterligare påverka arna. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast forn kan komma att beröras, skall Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 39

40 Tabell Kulturmiljöobjekt som berörs av kraftledningen. forts. Tabell Kulturmiljöobjekt som berörs av kraftledningen. Löpnr Typ av objekt Lämning RAÄbeteckning/ Objektnr KF 198 Fossil åker Tysslinge 77:1 KF 191 KF 192 KF 192 KF 192 KS 193 K 193 KF 194 KF 194 KF 194 KF 195 KF 196 Punkt av historiskt intresse Bevakningsobjekt Bevakningsobjekt Husgrund, historisk tid Kil 208:3 t Kil 208:2 t Kil 208:1 Stengärdesgård Dammvall Kil 207:1 Dammvall Kil 207:2 Fornsliknande Fornsliknande Fornsliknande Kil 67:1 Kil 67:2 Kil 67:3 Boplats Kil 174:1 Fyndplats Kil 175:1 KF 199 KF 200 KF 201 KF 202 KF 202 KS 203 KF 204 KF 205 KF 206 KF 207 KF 207 KF 208 KRI 209 Punkt av historiskt intresse Fast forn Riksintresse Fossil åker Fyndplats Fossil åker Fast forn Stensättning Bevakningsobjekt Stensättning Stengärdesgård/ stenvall Husgrund, historisk tid Ristning Lägenhetsbebyggelse Fast forn Boplatsområde Fast forn Boplatsområde Gravfält Tysslinge 18:1 Tysslinge 19:1 Tysslinge 78:1 Tysslinge 60:1 Tysslinge 60: Tysslinge 54:1 Tysslinge 53:1 Tysslinge 66:1 Vintrosa 94:1 Vintrosa 105:1 Vintrosa 8:1 Kyrkomiljö Vintrosa måttliga KF 197 Fyndplats Kil 13:2 KF 210 KF 211 Fast forn Gravfält Husgrund, historisk tid Vintrosa 15:1 Vintrosa 81:1 40 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

41 samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse Rekreation och friluftsliv Väster om Örebro, vid sjön Tysslingen, passeras en cykelled. Sjön Tysslingen och cykelleden påverkas, förutom visuellt och av ljudeffekt vid fuktigt väder inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små. Figur Kraftledningen passerar nära bebyggelse. Gäststuga i Götavitorp Naturresurser Ledningsgatan passerar över totalt ca 14 ha skogsmark klassad som barrskog och ca 70 ha åkermark. Produktionsvärdet är okänt. Ledningsgatan medför att rationellt skogsbruk förhindras på ca 14 ha skogsmark. na bedöms vara små. Den befintliga ledningen medför inte något nytt ianspråktagande av naturresurser Rennäring Inte aktuellt. Figur Kraftledningen passerar nära bebyggelse. Bostadsträdgård i Falla Bebyggelse och boendemiljö Bebyggelsen där människor kan tänkas vistas under gre perioder är samlad kring orterna Falla, Tysslinge, Latorpsbruk, Vintrosa samt Spånga. Ledningen går mestadels genom jordbruksmark och relativt sammanhållen bebyggelse. Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö för 23 byggnader inom ett avstånd av 100 meter från ledningsmitt, se tabell Av de 23 byggnader där människor stadigvarande kan tänkas vistas påverkas en byggnad av magnetfält över 4 μt (4,0 μt). Åtgärd lämplig för att minska magnetfält vid aktuellt hus ses över. Figur Kraftledningen passerar nära bebyggelse. Bostadshus i Latorpsbruk. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 41

42 Tabell Magnetfältstabell, byggnader påverkade av ledningen i Örebro kommun. Magnetfältet skiljer sig mellan fastigheter med samma avstånd till ledningen. Detta beror på att avståndet i meter räknas från ledningen Porjus - Odensvi. Om fastigheten ligger närmare parallell ledning CL22 S3-6 eller CL22 S7 blir magnetfältet högre. Kommun Fastighet Avstånd (m) Parallell ledning Magnetfält vid årsmedelströmlast (μt) Örebro Falla 2:39 80 CL22 S3-6 1,6* Örebro Falla 2:39 79 CL22 S3-6 0,3 Örebro Falla 2:39 77 CL22 S3-6 0,4 Örebro Falla 2:39 85 CL22 S3-6 1,3* Örebro Falla 2:27 72 CL22 S3-6 2,6* Örebro Falla 2:43 25 CL22 S3-6 3,0 Örebro Hällbergstorp 1:5 39 CL22 S3-6 1,2 Örebro Hällbergstorp 1:5 54 CL22 S3-6 0,7 Örebro Tyssinge-Kvarntorp 1:17 89 CL22 S3-6 1,1* Örebro Hällbergstorp 1:6 100 CL22 S3-6 0,2 Örebro Gymninge 2:1 85 CL22 S3-6 1,3* Örebro Holmstorp 3:38 91 CL22 S7 0,9* Örebro Holmstorp 3:37 99 CL22 S7 0,7* Örebro Stora Valla 1:5 98 CL22 S7 0,7* Örebro Södra Valla 1:26 73 CL22 S7 2,6* Örebro Södra Valla 1:26 88 CL22 S7 1,1* Örebro Götavitorp 1:8 92 CL22 S7 0,0 Örebro Götavitorp 2:2 33 CL22 S7 1,1 Örebro Vintrosa Prästgård 1:11 55 CL22 S7 4,0* Örebro Spånga 6:1 33 CL22 S7 1,1 Örebro Östra Granhammar 11:1 83 CL22 S7 1,4* Örebro Östra Granhammar 4:6 64 CL22 S7 0,1 Örebro Östra Granhammar 4:6 66 CL22 S7 0,2 Ledningslittera: CL44 S5-7 * Byggnaden ligger närmare parallell ledning CL22 S3-6 eller CL22 S7. 42 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

43 6.7.8 Infrastruktur Ledningen passerar väster om Örebro tätort. Sydväst om Örebro tätort passerar ledningen över europaväg 18, E18 (IRI 49), se figur 6.36, tabell 6.21 och karta Söder om E18 löper ledningen ca 3 km väster om Örebro flygplats. Ledningen löper där genom riksintresse för flyget, hinderfri zon (IRI 48) kring flygplats, se figur 6.37 och karta I övrigt passerar ledningen ett flertal små allmänna vägar och cykelleder. Europaväg 18 utgör väg av riksintresse då vägen ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN). Över en sträcka av ca m passerar utredningsområdet även ett gasledningsstråk (TÖ 27). Tabell Infrastrukturobjekt i Örebro kommun. Löpnr Typ av objekt Benämning IRI 48 Riksintresse flyg Hinderfri zon för flygtrafiken Inga IRI 49 Riksintresse vägar E18 Inga TÖ 27 Gasledning Gasledningsstråk Inga Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Kraftledningen medför inga konsekvenser för infrastrukturen Planförhållanden Ledningen berör inga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan eller detaljplan i Örebro kommun; ej heller markområden som har rekommenderats för framtida bostadsoch industriändamål. Ledningen berör inga områden som omfattas av detaljplaner i Örebro kommun. Den befintliga ledningen bedöms därför inte strida mot någon plan. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 43

44 Figur Ledningen passerar gamla och nya E18. Aktuell ledning till vänster. Figur Ledningen passerar ett område väster om Örebro flygplats som utgör hindersfri zon. Aktuell ledning närmast i bild. 44 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

45 Dalarnas Nora kn Örebro kn 26 Västmanlands 27 Örebro Örebro kn LL 86 Klockhammar Örebro LL 87 Tysslinge Lekebergs kn Örebro kn LL 88 Vintrosa LL 89 Sofielund erg Lekebergs kn Örebro kn Kumla kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för friluftsliv och landskapsbild! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Landskapsbildskydd 19 Naturvårdslagen (LL) Landskapsbild (LL) Riksintressen m geografiska bestämmelser (FRI) Riksintresse friluftsliv (FRI) Friluftslivets övriga intressen (FRI) Primära rekreationsområden (FRI) Blad 28(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta Örebro kommun, intresseområden för friluftsliv och landskapsbild. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 45

46 NB 248 Hällmarksskog 24 Dalarnas Nora 25 NB 249 Orört naturvårdsmål kn b Öre ro k n 26 Västmanlands NÖ 250 Tallskog Örebro 29 Örebro kn Le ke be rg sk Örebro n NP 251 Naturvårdsmål, klass 3 (högt värde) Ör eb ro kn NP 252 Naturvårdsmål, Klass 3 (högt värde) TÖ 27 Gasledningsstråk erg Leke berg Ö reb s kn m Ku ro kn la k n Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för natur och naturresurser! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Gasledning (TÖ) Grusinventering (TG) Ängs och Betesmarksinventeringen (NH) Ängs och hagmarksinventeringen (NH) Glacialrelikta kräftdjur (NÖ) Biotopskydd (NÖ) Naturvårdsprogram (NP) Våtmark (NV) Nyckelbiotop (NB) Naturvärden (NÖ) Sumpskog Karta Örebro kommun, intresseområden för natur och naturresurser. 46 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät Blad 28(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797

47 23 Dalarnas Västmanlands KF 191 Husgrund, historisk tid KF 192 Stengärdesgård övrigt Nora kn Örebro kn KS 193 Dammvallar Örebro Örebro kn KF 194 Fornsliknade ar Örebro KF 195 Boplats KF 196 Fyndplats KF 198 Fossil åker KF 199 Fossil åker KF 200 Fyndplats Lekebergs kn KF 202 Stensättningar KS 203 Stengärdesgård/stenvall KF 197 Fyndplats KF 201 Fossil åker KF 204 Husgrund, historisk tid KF 205 Ristning medeltid/historisk tid Örebro kn KF 206 Lägenhetsbebyggelse KF 207 Boplatsområden erg KF 211 Husgrund, historisk tid KRI 209 Kyrkomiljö KF 212 Vägmärke KF 210 Gravfält KF 208 Gravfält KF 214 Fornsliknande KF 213 Fossil åker stensättning Lekebergs kn Örebro kn Kumla kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för kultur! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Riksintresse kultur (KRI) Byggnadsminne (KÖ) Karta 6.12 Örebro kommun, intresseområde för kultur. Fornar punkt (KF) Skogohistoria punkt (KS) Fornar linje (KF) Skogohistoria linje (KS) Fornar yta (KF) Skogohistoria yta (KS) Blad 28(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 47

48 Dalarnas NRI 43 Amboberget Nora kn Örebro kn 26 Västmanlands 27 Örebro Örebro kn Örebro NRI 44 Latorpsplatån Lekebergs kn Örebro kn IRI 49 E18 IRI 48 Hinderfri zon för Flygtrafiken erg Lekebergs kn Örebro kn Kumla kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring riksintresseområden för natur och intresseområden för infrastruktur! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Korsande väg, järnväg (IÖ) Riksintresse vägar (IRI) Riksintresse järnväg (IRI) Fördjupad översiktsplan (IÖ) Detaljplan (IÖ) Riksintresse flyg (IRI) Natura2000 (NN) Naturreservat (NR) Riksintresse Naturvård, MB 3kap 6 (NRI) Skyddade vattendrag, MB 4kap 6 (NSV) Länsgräns Kommungräns Blad 28(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta Örebro kommun, riksintresseområden för natur och infrastruktur. 48 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

49 6.8 Lekebergs kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m Landskapsbild Kräcklinge Det finns spridd gårdsbebyggelse gs med hela sträckan. Den består av hus av blandade åldrar, stora och små, ladugårdar, vedskjul och enplansvillor. Bebyggelsen ligger huvudsakligen i skogsbrynet eller utmed vägarna. Ledningen går nära flera av gårdarna och påverkar boendemiljön för enskilda boende och betraktare, se figur Figur Ledningen passerar flera gårdar av olika ålder och storlek. Boendemiljön påverkas alltid av ledningens närvaro men störst blir påverkan om markvegetationen måste anpassas till ledningsstråket. Riksintresset Drumlinlandskapet vid Hackvad Större delen av sträckan genom kommunen går ledningen inom ett riksintresse för naturvård och kulturmiljövård, drumlinlandskapet vid Hackvad (LL 90), se figur 6.39, tabell 6.22 och karta Eftersom det är landformationerna som ska skyddas med riksintresset är landskapsbilden här mycket viktig. Området ingår också i Länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet. Drumliner är moränavlagringar från istiden. De sträcker ut sig som några hundra meter långa höjdryggar i nord-sydlig riktning, cirka fem till tio meter höga. I det här öppna jordbrukslandskapet utmärker de sig mest genom att den grövre jorden lämpar sig bättre för skogsbruk och är följaktligen skogtäckt. Kraftledningen följer i stort drumlinernas riktning vilket gör att den smälter in i landskapet. Jämfört med öppna fält så syns den mer här i gsgående riktning där den skapar siktgata genom skogsavsnitten, men den är mindre synlig sedd från sidan eftersom marken är lite kuperad och den delvis skyms av skogspartierna. Söder om Fagerlöt ingår miljön även i Länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet. Hela bygden är utpräglad jordbruksbygd. Tabell Landskapsbildsobjekt i Lekebergs kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenserna bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenserna bli små. Löpnr Typ av objekt Namn LL 90 Landskap Drumlinlandskapet vid Hackvad Kraftledningen går över öppet jordbrukslandskap, endast avbrutet av mindre skogsholmar och enstaka trädridåer vid bebyggelse och vattendrag. Landskapet är storskaligt med vida utblickar och modernt åkerbruks raka linjer men med inslag av äldre, mer småskaliga kulturmiljöer. Ledningen är exponerad över stora avstånd men kraftledningsgatan sammansmälter med omgivande fält. na bedöms generellt som små. Nära boendemiljöer eller där landskapet har särskilt höga värden eller säregen karaktär, kan konsekvenserna bli större. Riksintresset för drumlinlandskapet i Hackvad finns till för att skydda bland annat landskapsbilden. Kraftledningen följer i stort landskapets riktning vilket minskar den negativa påverkan. Den påverkar ändå genom att skära rakt över skogklädda drumliner vilket gör dem mindre distinkta i landskapet och därmed försämras landskapets särprägel. Siktgatorna genom trädplanteringarna påverkar även boendemiljön. na bedöms som stora. Stora Figur Kraftledningen passerar ett område upptaget i bevarandeplan för odlingslandskapet, drumlinlandskapet vid Hackvad. Kraftledningen Porjus - Odensvi gst bort i bild. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 49

50 6.8.2 Naturmiljö Kraftledningen passerar till största del genom jordbruksmark. En stor del av området ingår i bevarandeplan för odlingslandskapet Etternärke. Täljeån korsas av kraftledningen. Drumlinområdet vid Hackvad utgörs av ett stort område som sträcker sig ca fyra km söder om kommungränsen mot Örebro och gs ledningens sträckning genom Lekebergs och Kumla kommuner samt ner mot E20 i Hallsbergs kommun. Drumlinområdet vid Hackvad utgör ett värdefullt drumlinområde för hela landet och är klassat som riksintresse för naturvården (NRI 45), se figur 6.40, tabell 6.23 och karta Materialet i drumlinerna består till stor del av sandsten, alunskiffer och kalksten. Kalkförekomsten bidrar till en för området intressant flora. Figur Drumlinområdet vid Hackvad. Tabell Naturvårdsobjekt i Lekeberg kommun. Löpnr Typ av objekt Benämning NRI 45 Riksintresse naturvård Drumlinlandskap Stora Odlingslandskapet Etternärke påverkas inte av kraftledningen. Ängs- och hagmarker gynnas av löpande röjningar gs kraftledningen. De geologiska värdena i Drumlinområdet vid Hackvad påverkas inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara små Kulturmiljö I Lekebergs kommun berörs fyra a ar samt ett riksintresse för kulturmiljövården, drumlinområdet vid Hackvad, se tabell 6.24 samt karta Lämningarna består av en milstolpe av kalksten (KF 212), 1,4 m hög och 0,76 m bred vid basen. Milstolpen restaurerades 1995 och ligger i kraftledningsgatans västra kantzon. Vidare finns en fossil åker och stenfylld, oval stensättning (KF 213) belägen strax öster om kraftledningen. Vid Stora Väsby finns en fornsliknande (KF 214). Vid Luggavi passerar ledningen in i drumlinområdet vid Hackvad (KRI 215). Detta odlingslandskap har lång hävd och rika spår efter markutnyttjandet genom tiderna samt en bebyggelsebild (fornsmiljö, bymiljö, herrgårdsmiljö) som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar. Etternärke har lång bebyggelsekontinuitet med fornar och är en agrarbygd med fossila odlingsspår, herrgårdar och torpbebyggelse, radbyar samt byar med utskiftad bebyggelse. Miljön berör till största delen Hallsbergs och Lekebergs kommuner och till en mindre del Kumla kommun. Kraftledningen går igenom områdets östra ytterkant. För drumlinområdet vid Hackvad bedöms konsekvenserna bli små till måttliga. Områdets odlingslandskap och bebyggelsestruktur påverkas av kraftledningen som står i kontrast mot den landskapsbild man vill bevara. na av ledningens bevarande bedöms vara små till måttliga då landskapsbilden påverkas men kulturmiljöns helhet kommer att kunna uppfattas tydligt även fortsättningsvis. för arna bedöms vara små. Inga objekt behöver flyttas eller tas bort vilket innebär att de behåller sina a värden. Påverkan i samband med underhåll av ledningen ska undvikas för att inga ar ska förstöras Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast forn kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse. Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll. 50 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

51 Tabell Kulturmiljöobjekt i Lekebergs kommun. Löpnr KF 212 KF 213 KF 213 KF 214 KRI 215 Typ av objekt Rekreation och friluftsliv Inga registrerade värden för rekreation och friluftsliv finns i kraftledningens närhet. Kraftledningen innebär inga ytterligare konsekvenser för rekreation och rörligt friluftsliv annat än de som beskrivs i huvud-mkb:n. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små Naturresurser Lämning Vägmärke Fossil åker Fornsliknande RAÄbeteckning/ Objektnr Fast forn Kräcklinge 46:1 Kräcklinge 23:2 Stensättning Kräcklinge 23:1 Kräcklinge 12:1 Riksintresse Odlingslandskap Drumlinområdet vid Hackvad måttliga Ledningsgatan passerar över totalt ca 11 ha skogsmark klassad som barrskog och ca 20 ha åkermark. Produktionsvärdet är okänt. Ledningsgatan medför att rationellt skogsbruk förhindras på ca 11 ha skogsmark. na bedöms vara små. Den befintliga ledningen medför inte något nytt ianspråktagande av naturresurser Rennäring Inte aktuellt Bebyggelse och boendemiljö Bebyggelsen som ledningen passerar och där människor kan tänkas vistas under gre perioder är samlad i de västra delarna av Kräcklinge. Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö för fyra byggnader inom ett avstånd av 100 meter från ledningsmitt, se tabell Av de fyra byggnader där människor stadigvarande kan tänkas vistas påverkas ingen byggnad av magnetfält över 4 μt Infrastruktur Ledningen passerar genom kommunens östliga delar gs en sträcka av cirka 8 km. På denna sträcka passeras ett fåtal små allmänna vägar. Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Kraftledningen medför inga konsekvenser för infrastrukturen Planförhållanden Ledningen berör inga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan eller detaljplan i Lekebergs kommun; ej heller markområden som har rekommenderats för framtida bostadsoch industriändamål. Förslag till ny översiktsplan har varit utställd under 2008 och förväntas fastställas inom kort. I förslaget passerar kraftledningen genom ett område som på karta över riksintressen markerats som Riksintresse för flygplats (Örebro flygplats). Ledningen berör inga områden som omfattas av detaljplaner i Lekebergs kommun. Den befintliga ledningen bedöms därför inte strida mot någon plan. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 51

52 Tabell Magnetfältstabell, byggnader påverkade av ledningen i Lekebergs kommun. Magnetfältet skiljer sig mellan fastigheter med samma avstånd till ledningen. Detta beror på att avståndet i meter räknas från ledningen Porjus - Odensvi. Om fastigheten ligger närmare parallell ledning CL22 S7 blir magnetfältet högre. Kommun Fastighet Avstånd (m) Parallell ledning Magnetfält vid årsmedelströmlast (μt) Lekeberg Kräcklinge 3:5 90 CL22 S7 1,0* Lekeberg Kräcklinge 2:6 41 CL22 S7 0,6 Lekeberg Kräcklinge 2:7 36 CL22 S7 0,8 Lekeberg Väsby 7:1 92 CL22 S7 0,0 Ledningslittera: CL44 S5-7 * Byggnaden ligger närmare parallell ledning CL22 S7. 52 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

53 Dalarnas Lekeberg Västmanlands LL 88 Vintrosa LL 89 Sofielund Örebro Lekebergs kn Örebro kn Kumla kn LL 90 Drumlinlandskapet vid Hackvad Kumla kn LL 91 Älgasjön Kumla kn Lekebergs kn Hallsbergs kn LL 93 Odensvi LL 92 E20! Odensvi Hallsberg Hallsbergs kn Askersunds kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för friluftsliv och landskapsbild! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Landskapsbildskydd 19 Naturvårdslagen (LL) Landskapsbild (LL) Riksintressen m geografiska bestämmelser (FRI) Riksintresse friluftsliv (FRI) Friluftslivets övriga intressen (FRI) Primära rekreationsområden (FRI) Karta Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner, intresseområden för friluftsliv och landskapsbild. Blad 29(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 53

54 Dalarnas Lekeberg Västmanlands Lekebergs kn NP 252 Naturvårdsmål, Klass 3 (högt värde) TÖ 27 Gasledningsstråk Örebro Örebro kn Kumla kn Kumla kn NP 253 Naturvårdsprogram, Klass 1 (högsta värde) NV 254 Öjamossen Kumla kn Lekebergs kn Hallsbergs kn Hallsberg! Odensvi Hallsbergs kn Askersunds kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för natur och naturresurser! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Gasledning (TÖ) Grusinventering (TG) Ängs och Betesmarksinventeringen (NH) Ängs och hagmarksinventeringen (NH) Glacialrelikta kräftdjur (NÖ) Biotopskydd (NÖ) Naturvårdsprogram (NP) Våtmark (NV) Nyckelbiotop (NB) Naturvärden (NÖ) Sumpskog Blad 29(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner, intresseområden för natur och naturresurser. 54 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

55 Dalarnas Lekeberg Västmanlands KF 211 Husgrund, historisk tid KF 212 Vägmärke KF 210 Gravfält KF 207 Boplatsområden KRI 209 Kyrkomiljö KF 208 Gravfält Örebro KF 214 Fornsliknande KF 213 Fossil åker stensättning Lekebergs kn Örebro kn Kumla kn KS 216 Husgrund, boplats Kumla kn KF 217 Stenkammargrav KRI 215 Odlingslandskap KS 218 Husgrund, historisk tid KF 220 Boplats Kumla kn Lekebergs kn Hallsbergs kn KF 219 Plats med tradition KF 223 Fornsliknade ar Odensvi! Hallsberg Hallsbergs kn KF 221 Boplats KF 222 Boplatsområde, bytomt/gårdstomt Askersunds kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för kultur! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Riksintresse kultur (KRI) Byggnadsminne (KÖ) Fornar punkt (KF) Skogohistoria punkt (KS) Fornar linje (KF) Skogohistoria linje (KS) Fornar yta (KF) Skogohistoria yta (KS) Karta Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner, intresseområde för kultur. Blad 29(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 55

56 Dalarnas IRI 49 E18 IRI 48 Hinderfri zon för Flygtrafiken Lekeberg 26 Västmanlands Lekebergs kn Örebro Örebro kn Kumla kn NRI 45 Drumlinområdet vid Hackvad Kumla kn Kumla kn Lekebergs kn Hallsbergs kn IRI 51 Västra Stambanan IRI 50 E20! Odensvi Hallsberg Hallsbergs kn Askersunds kn Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring riksintresseområden för natur och intresseområden för infrastruktur! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Korsande väg, järnväg (IÖ) Riksintresse vägar (IRI) Riksintresse järnväg (IRI) Fördjupad översiktsplan (IÖ) Detaljplan (IÖ) Riksintresse flyg (IRI) Natura2000 (NN) Naturreservat (NR) Riksintresse Naturvård, MB 3kap 6 (NRI) Skyddade vattendrag, MB 4kap 6 (NSV) Länsgräns Kommungräns Blad 29(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner, riksintresseområden för natur och infrastruktur. 56 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

57 6.9 Kumla kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m Landskapsbild Riksintresset Drumlinlandskapet vid Hackvad Hela sträckan genom kommunen går inom riksintresset för naturvård och kulturmiljövård, drumlinlandskapet vid Hackvad (LL 90). Miljön ingår även i Länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet. Kraftledningen följer i stort drumlinernas riktning vilket gör att den smälter in i landskapet. Jämfört med öppna fält så syns den mer här i gsgående riktning där den skapar siktgata genom skogsavsnitten men den är också mindre synlig sedd från sidan eftersom marken är lite kuperad och den delvis skyms av skogspartierna. Vid Öjamossen, se figur 6.41 börjar ledningen närma sig dalgångens lågpunkt och stora mossar breder ut sig vid sidan av den. Mossarna omges av skog som delvis döljer kraftledningen då den går på näset mellan dem. Kraftledningen går över öppet jordbrukslandskap, endast avbrutet av mindre skogsholmar och enstaka trädridåer vid bebyggelse och vattendrag. Landskapet är storskaligt med vida utblickar och modernt åkerbruks raka linjer men med inslag av äldre, mer småskaliga kulturmiljöer. Ledningen är exponerad över stora avstånd men kraftledningsgatan försvinner och sammansmälter med omgivande fält. na bedöms generellt som små. Nära boendemiljöer eller där landskapet har särskilt höga värden eller säregen karaktär, kan konsekvenserna bli större. Riksintresset för drumlinlandskapet i Hackvad finns till för att skydda bland annat landskapsbilden. Kraftledningen följer i stort landskapets riktning vilket minskar den negativa påverkan. Den påverkar ändå genom att skära rakt över skogklädda drumliner vilket gör dem mindre distinkta i landskapet och därmed försämras landskapets särprägel. Siktgatorna genom trädplanteringarna påverkar även boendemiljön. na av kraftledningsdragningen genom riksintresset är stora. Genom sin dragning i dalens lågpunkt, tätt förbi Älgasjön (LL 91), se tabell 6.26 och karta 6.14, och Skarbysjön konkurrerar kraftledningen med de naturliga landmärkena i bygden. I vegetationen runt våtmarkerna framträder ledningsgatan tydligt. na är måttliga Naturmiljö Figur Kraftledningsgatan ger ett abrupt slut på skogen vid Öjamossens västra strand. Detta påverkar inte landskapsbilden så mycket som det kunde ha gjort någon annanstans eftersom raka kanter förekommer i stor mängd i odlingslandskapet. Aktuell ledning till vänster i bild. Ledningsgatan präglas till största delen av jordbruks- och betesmark och följer i hela sin sträckning genom kommunens bevarandeplan för odlingslandskapet Etternärke. Även drumlinområdet vid Hackvad (NRI 45), se tabell 6.27 och karta 6.17, sträcker sig gs kraftledningen genom Kumla kommun. Tabell Landskapsbildsobjekt i Kumla kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenserna bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenserna bli små. Löpnr Typ av objekt Namn LL 90 Landskap Drumlinlandskapet vid Hackvad Stora LL 91 Landskap Älgasjön Måttliga Tabell Naturvårdsobjekt i Kumla kommun. Löpnr NP 253 Typ av objekt Namn Klass 1 (högsta värde) NV 254 Våtmark Öjamossen Inga NRI 45 Riksintresse naturvård Naturvårdsprogram Drumlinlandskap Stora Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 57

58 Tabell Kulturmiljöobjekt i Kumla kommun. Löpnr Typ av objekt Lämning Ledningen passerar i ytterkanten av Öjamossen (NV 254), se figur 6.42 och karta 6.15, som har höga naturvärden enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering och ingår i ett område med högsta naturvärdesklass enligt Örebro s naturvårdsprogram. RAÄbeteckning/ Objektnr KS 216 Punkt av historiskt intresse Husgrund, historisk tid KS 216 Fast forn Boplats Hardemo 122:1 KF 217 Stenkammargrav Hardemo 107:1 Figur Ledningen passerar i ytterkanten av Öjamossen. Odlingslandskapet Etternärke påverkas inte av kraftledningen förutom vid stöden för kraftledningen. Ängs- och hagmarker gynnas av löpande röjningar gs kraftledningen. De geologiska värdena i Drumlinområdet vid Hackvad påverkas inte av kraftledningen. Öjamossen ligger i utkanten av ledningsgatan och påverkas inte av kraftledningen och underhållsarbeten. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närhet av kraftledningen vara små. Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll Kulturmiljö I Kumla kommun berör ledningsgatan en fast forn i form av boplatsar (KS 216) och två övriga a ar i form av en plats för en undersökt och borttagen hällkista (KF 217) och en plats med tradition (KF 219). Även två punkter av historiskt intresse i form av husgrunder (KS 216 samt KF 219) passeras av ledningen, se tabell na för arna som nämns ovan på grund av kraftledningen bedöms bli små. Den största eventuella påverkan inträffade troligen när kraftledningen uppfördes för ca 40 år sedan. Viss påverkan kan även i framtiden komma att uppstå i samband med underhållsarbete vilket kan undvikas om aktsamhet visas. Objekten kommer att kunna vara kvar KS 218 KF 219 Punkt av historiskt intresse Husgrund, historisk tid Plats med tradition Hardemo 95:1 som de ser ut idag och därmed behåller de sina a värden. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast forn kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse Rekreation och friluftsliv En cykelled passeras väster om Kumla. Cykelleden påverkas, förutom av ljudeffekt vid fuktigt väder, inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små. 58 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

59 6.9.5 Naturresurser Ledningsgatan passerar över totalt ca 5 ha skogsmark klassad som barrskog och ca 3 ha åkermark. Produktionsvärdet är okänt. Ledningsgatan medför att rationellt skogsbruk förhindras på ca 5 ha skogsmark. na bedöms vara små. Den befintliga ledningen medför inte något nytt ianspråktagande av naturresurser Rennäring Inte aktuellt Bebyggelse och boendemiljö Bebyggelsen ledningen passerar inom en 100 m zon från ledningen återfinns i Bärsta och vid Nälön, se tabell Ingen bebyggelse där människor stadigvarande kan tänkas vistas påverkas av magnetfält över 4 μt. Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö för sex byggnader inom ett avstånd av 100 meter från ledningsmitt Infrastruktur Ledningen passerar genom kommunens västligaste del och där endast ett antal små allmänna vägar. Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Kraftledningen medför inga konsekvenser för infrastrukturen Planförhållanden Ledningen berör inga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan eller detaljplan i Kumla kommun; ej heller markområden som har rekommenderats för framtida bostadsoch industriändamål. Ledningen berör inga områden som omfattas av detaljplaner i Kumla kommun. Den befintliga ledningen bedöms därför inte strida mot någon plan. Tabell Magnetfältstabell, byggnader i närheten av ledningen i Kumla kommun. Magnetfältet skiljer sig mellan fastigheter med samma avstånd till ledningen. Detta beror på att avståndet i meter räknas från ledningen Porjus - Odensvi. Om fastigheten ligger närmare parallell ledning CL22 S7 blir magnetfältet högre. Kommun Fastighet Avstånd (m) Parallell ledning Magnetfält vid årsmedelströmlast (μt) Kumla Västra Öja 4:1 64 CL22 S7 0,1 Kumla Västra Öja 4:1 99 CL22 S7 0,7* Kumla Västra Öja 4:1 68 CL22 S7 0,1 Kumla Skankerud 1:4 97 CL22 S7 0,7* Kumla Nälön 3:2 66 CL22 S7 2,8* Kumla Vallby 2:1 97 CL22 S7 0,2 Ledningslittera: CL44 S5-7 * Byggnaden ligger närmare parallell ledning CL22 S7. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 59

60 6.10 Hallsbergs kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m Landskapsbild Riksintresset Drumlinlandskapet vid Hackvad De sista kilometrarna av kraftledningen går genom Hallsbergs kommun. Den norra delen ner till Vallby går inom ett område av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård, drumlinlandskapet vid Hackvad. Miljön ingår även i Länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet. Odensvi Ledningssträckan avslutas vid transformatorstationen i Odensvi (LL 93), se figur 6.43, tabell 6.30 och karta I Odensvi domineras landskapsbilden av en stor mängd ledningar som ansluter till stationen. Kraftledningen går över öppet jordbrukslandskap, endast avbrutet av mindre skogsholmar och enstaka trädridåer vid bebyggelse och vattendrag. Landskapet är storskaligt med vida utblickar och modernt åkerbruks raka linjer men med inslag av äldre, mer småskaliga kulturmiljöer. Ledningen är exponerad över stora avstånd men kraftledningsgatan försvinner och sammansmälter med omgivande fält. na bedöms generellt som små. Nära boendemiljöer eller där landskapet har särskilt höga värden eller säregen karaktär, kan konsekvenserna bli större. Riksintresset för drumlinlandskapet i Hackvad finns till för att skydda bland annat landskapsbilden. Kraftledningen följer i stort landskapets riktning vilket minskar den negativa påverkan. Den påverkar ändå genom att skära rakt över skogklädda drumliner vilket gör dem mindre distinkta i landskapet och därmed försämras landskapets särprägel. Siktgatorna genom trädplanteringarna påverkar även boendemiljön. na av kraftledningsdragningen genom riksintresset är stora. Ledningen är välexponerad mot E20-trafiken (LL 92) i det öppna landskapet och saknar helt stöd i terrängen vid korsningen med vägen. na är måttliga. I det öppna jordbrukslandskapet ligger transformatorstationen i Odensvi välexponerad mot omgivningen. Trots landskapets storskalighet är stationen påtaglig i miljön. Dess industrimässiga uttryck står i skarp kontrast mot omgivande fårhagar och gårdsbyggnader. na är stora Naturmiljö Figur Fåren betar lugnt i hagen under ledningen. Här runt transformatorstationen i Odensvi är landskapsbilden starkt påverkad av kraftledningar i olika riktningar. Tabell Landskapsbildsobjekt i Hallsberg kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenserna bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenserna bli små. I Hallsbergs kommun når kraftledningen en stor transformatorstation i odlingslandskapet vid Odensvi. Drumlinområdet vid Hackvad (NRI 45), se tabell 6.31 och karta 6.17 ligger inom korridoren för kraftledningen någon kilometer från kommungränsen mot Kumla och söderut i Hallsbergs kommun. Detta gäller även för bevarandeplan för odlingslandskapet Etternärke. I Lilla Frotorp finns ett område som ingår i Länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering se figur I anslutning till ängs- och hagmarken finns ett område som har högt naturvärde enligt Örebro s naturvårdsprogram. Löpnr Typ av objekt Namn Tabell Naturvårdsobjekt i Hallsberg kommun. LL 90 Landskap Drumlinlandskapet vid Hackvad Stora LL 92 Landskap E20 Måttliga LL 93 Landskap Odensvi Stora Löpnr NRI 45 Typ av objekt Benämning Riksintresse naturvård Drumlinlandskap 60 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

61 För att undvika skador på arna ska aktsamhet visas vid sådana kommande arbeten. Tabell Kulturmiljöobjekt i Hallsberg kommun. Löpnr Typ av objekt Lämning RAÄbeteckning/ Objektnr KF 220 Fast forn Boplats Viby 219:1 KF 221 Fast forn Boplats Viby 229:1 Figur Hagmark vid Lilla Frotorp Odlingslandskapet vid Odensvi och Etternärke påverkas inte av kraftledningen förutom att stöden för kraftledningen kan medföra omvägar och svårigheter att bruka marken rationellt kring stöden. Ängs- och hagmarken i Lilla Frotorp gynnas av löpande röjningar gs kraftledningen. Inga naturvärden påverkas av kraftledningen. De geologiska värdena i Drumlinområdet vid Hackvad påverkas inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara små. Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll Kulturmiljö I Hallsbergs kommun berörs tre fasta fornar i form av boplatser (KF 220-KF 222) ett bevakningsobjekt i form av en bytomt (KF 223) samt tre övriga a ar i form av tre stensättningsliknande ar (KF 223), se tabell 6.32 samt karta De fornsliknande arna ligger precis i kanten av kraftledningens område samt utanför området men bedöms ändå kunna beröras av kraftledningens dragning. na för arna bedöms bli små eftersom arna inte behöver flyttas och de samband och strukturer som objekten ger kommer fortfarande framgå. Därmed kommer objektens a värde bibehållas även i fortsättningen. Störst risk för eventuell påverkan var när ledningen anlades samt i utfört och kommande underhållsarbete. KF 222 KF 222 KF 223 KF 223 KF 223 Boplatsområde Bevakningsobjekt Fast forn Bytomt/ gårdstomt Fornsliknande Fornsliknande Fornsliknande Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast forn kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse Rekreation och friluftsliv Vid Odensvi passeras en cykelled, Sverigeleden. Cykelleden Sverigeleden påverkas, förutom av ljudeffekt vid fuktigt väder inte av kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små. Viby 33:2 Viby 33:1 Viby 31:1 Viby 31:2 Viby 31:3 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 61