Patientsäkerhetsberättelse 2015 Skånevård Sund Sammanställd av: Jan Bleckert, chefläkare 2016-02-11
Innehåll Sida Inledning 3 Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Struktur för uppföljning/utvärdering 8 Uppföljning genom egenkontroll 9 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 10 Samverkan för att förebygga vårdskador 12 Riskanalys 12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 13 Hantering av klagomål och synpunkter 13 Sammanställning och analys 13 Samverkan med patienter och närstående 14 Resultat 15 Övergripande mål och strategier för kommande år 18
Inledning Inget system eller organisation är bättre än sin svagaste länk och säker och god vård skapar vi med välutbildade och kompetenta medarbetare, god arbetsmiljö, god tillgänglighet, effektiva metoder och arbetssätt, användarvänliga och integrerade IT-system samt jämlika och respektfulla möten med aktiva och kunniga patienter som bidrar med sina erfarenheter och utvecklar vården tillsammans med oss. Välkommen att ta del av Skånevård Sunds patientsäkerhetsberättelse för 2015. Här beskriver vi vårt patientsäkerhetsarbete, hur det är organiserat, hur vi lett det under året och ger exempel på vårt omfattande arbete för förbättrad kvalitet och säkerhet. Patientsäkerhetsberättelsen är till för att du som patient, närstående och medarbetare skall få en inblick i hur vi arbetar med ständiga förbättringar för att göra vården så bra som möjligt för våra patienter. Samtidigt ska den vara tillräckligt detaljerad för att myndigheter, och andra som är satta att granska vår verksamhet, ska kunna göra det utifrån gällande lagar och författningar. Allt ryms naturligtvis inte här eftersom över 7000 medarbetare inom förvaltningen är sysselsatta med vård och rehabilitering inom primärvård, specialiserad somatisk och psykiatrisk öppen- och heldygnsvård på sjukhus. Jan Bleckert Chefläkare Always pass on what you have learned. Master Yoda
Sammanfattning Vår förvaltning spänner över många verksamhetsområden och det ständiga dagliga förbättringsarbetet som pågår i respektive verksamhet kommer alltid att vara det viktigaste. Handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner inom förvaltningen som vi tog fram i december 2015, trycksårssatsningen som fortsätter under 2016, arbetet med utskrivningsinformation för läkemedel, insatser för att förbättra efterlevnad av basalhygien och klädregler vid patientnära arbete samt tillgänglighet och väntetider är fyra exempel på övergripande viktiga områden. Med anledning av ökat antal suicid i anslutning till heldygnsvård i ett av psykiatridivisionens verksamhetsområden så har särskilda insatser vidtagits, bland annat nya uppföljningsrutiner och utökad markörbaserad journalgranskning. Basen för egenkontroll av våra verksamheter är rapportering och uppföljning av avvikelser, mätningar (PPM) av hygien- och klädregler, trycksår och vårdrelaterade infektioner, kvalitetsregister samt det våra patienter bidrar med i form av klagomål och synpunkter direkt till våra verksamheter, patientenkäter, klagomål till patientnämnd och tillsynsmyndigheten IVO. Verksamhetschef identifierar enhetens risker antingen via enskilda rapporter eller systematiska genomgångar och tar fram åtgärder och rutiner för att förhindra att skada uppkommer. Våra medarbetare har rapporterat in över 5500 avvikelser eller i medeltal 0,75 per medarbetare under det gångna året och totalt har 70 allvarliga händelser anmälts enligt Lex Maria. Våra verksamheter tog emot 1080 klagomål från patientnämnden och de flesta har varit nöjda med de svaren de fått och vidtagna åtgärder. Förvaltningen tog emot totalt 144 enskilda anmälningar till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det finns flera exempel på patientnämndsärenden och enskilda anmälningar till IVO som föranlett anmälan enligt Lex Maria. Patienter och närstående uppmanas att delta i vårdskadeutredningar och händelseanalyser. De viktigaste resultaten som uppnåtts Enligt mätningen av vårdrelaterade infektioner i maj 2015 ligger Skånevård Sund under genomsnittet för både riket och Skåne. Det totala antibiotikatrycket ligger under målet på 330 recept per tusen listade i primärvården för divisionen som helhet och vi ser en klart minskad förskrivning av läkemedel som kan vara olämpliga till äldre. Vi får allt bättre basalhygien och klädsel vid patientnära arbete och tillgängligheten till vård för barn och unga med psykisk ohälsa är god.
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1. Vår värdegrund är ge säker vård av högsta kvalitet med hög tillgänglighet. Mötet med vården är jämlikt, begripligt och effektivt för patienter och närstående. Vi vill att en stark säkerhetskultur ska prägla hela vår organisation och allt vad vi gör. Hög patientsäkerhet är en av våra viktigaste prioriteringar. En organisation med stark säkerhetskultur präglas av riskmedvetenhet, engagemang och ständigt lärande på alla ledningsnivåer och hos alla medarbetare. För vårdskador har vi en nollvision. Mål Vårdrelaterade infektioner ska minska Trycksår ska minska Full följsamhet till hygien- och klädesrutiner ska råda i patientnära arbete Antibiotikaförskrivningen ska fortsatt minska Andelen fall ska minska genom ökad följsamhet till framtagna vårdplaner Antalet överbeläggningar och patienter som vårdas på fel avdelning, så kallade utlokaliserade patienter, ska minska Läkemedelsfel ska minska Suicidincidens i Skåne ska minska Minskat behov av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin Strategier Patienter och närstående ska involveras i vården Samtliga verksamhetsområden med somatisk slutenvård skall arbeta metodiskt med markörbaserad journalgranskning. Psykiatrin granskar i såväl öppen- som heldygnsvård Effektivt utnyttjande av vårdplatser Förbättrat samarbete mellan slutenvård, primärvård och kommun Andelen patienter som erhåller utskrivningsinformation efter inneliggande vård ska öka Välutbildade chefer och medarbetare och resultat som efterfrågas av närmaste chefer och högsta ledningen Ökad följsamhet till riktlinjer och handlingsplaner Fler tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar Fler hembesök och samordnade individuella vårdplaner
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Skånevård Sund är en av Region Skånes fyra hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Våra uppdrag handlar om bland annat vård, rådgivning, rehabilitering, hälsoarbete och forskning. Inom Skånevård Sund arbetar cirka 7400 personer inom flera olika yrken, till exempel sjuksköterskor, läkare, barnmorskor, sjukgymnaster, kuratorer och psykologer. I Skånevård Sund ingår primärvården i västra Skåne, sjukhusen i Helsingborg, Landskrona, Trelleborg, Ängelholm (utöver Hälsostaden som är en egen förvaltning), psykiatri Skåne och Centrum för primärvårdsforskning. Vårt ledningssystem för patientsäkerhet är under utveckling och har ännu inte nått en enhetlig struktur vilket har historiska orsaker. Fram till 2013 var sjukhusen inom Region Skåne egna förvaltningar, liksom primärvården och psykiatrin. Medarbetare Varje medarbetare i hälso- och sjukvården arbetar utifrån sin yrkeskompetens och har ett särskilt patientsäkerhetsansvar genom att kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Det innebär ansvar att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, riskoch avvikelserapportering och uppföljning av mål och resultat. Verksamhetsnivå Verksamhetschef har det övergripande ansvaret för och leder det lokala systematiska patientsäkerhetsarbetet på en eller flera enheter inom ett verksamhetsområde. Inom psykiatrin har respektive chefsöverläkare ett särskilt ansvar för patientsäkerhetsarbetet. Inom kirurgi och specialiserad närsjukvård finns på varje enhet medarbetare med uppdrag som kvalitets- och patientsäkerhetsombud (KPO) som samarbetar med enhetschef för att leda och utveckla arbetet med kvalitet och patientsäkerhet inom enheten. Inom varje verksamhetsområde finns en patientsäkerhetshandläggare som ingår i de båda divisionernas gemensamma nätverk för kvalitet och patientsäkerhet (KPH). Psykiatrin har en liknande organisation med patientsäkerhetsombud knutna till enheterna. Ombuden är bland annat förebilder och stöd till medarbetare, utbildar och introducerar nyanställda och återkopplar händelse- och riskanalyser till all personal tillsammans med enhetschef. Inom varje verksamhetsområde finns också en patientsäkerhetssamordnare som bland annat samordnar
händelse- och riskanalyser inom det egna verksamhetsområdet, genomför analyser och ansvarar för dokumentation. Samordnaren ingår i divisionens patientsäkerhetsteam. Inom primärvården har barnmorske-mottagningarna ett patientsäkerhetsombud. För vårdcentralerna och BVC fungerar chefssjuksköterska på divisionsnivå som handläggare/samordnare i patientsäkerhetsfrågor. Divisionsnivå Inom kirurgi och specialiserad närsjukvård är det chefläkare kirurgi, chefläkare närsjukvård, chefssjuksköterska och kvalitets- och patientsäkerhetsstrateg med uppdrag för båda divisionerna samt analysledare som utgör stödfunktion för verksamheterna. Chefsjuksköterskan leder ett nätverk för kvalitets- och patientsäkerhetshandläggare (KPH) inom respektive verksamhetsområde. Nätverket är ett viktigt komplement till linjeorganisationen när det gäller att omsätta det strategiska arbetet i verksamheterna och står i kontakt med de sjukhusövergripande grupperna för fall och trycksår och nätverket för nutrition. I nätverket ingår även kvalitets- och patientssäkerhetsstrateg. Psykiatridivisionens patientsäkerhetsarbete organiseras av ett patientsäkerhetsteam under ledning av chefläkare. I teamet ingår bland annat chefsjuksköterska, patientsäkerhetssamordnare på divisionsnivå och patientsäkerhetssamordnare från respektive verksamhet. Inom primärvården fungerar chefsjuksköterska som patientsäkerhetssamordnare under ledning av chefläkare. Förvaltningsnivå Sedan hösten 2015 ingår förvaltningens fyra chefläkare i en medicinsk kompetensgrupp under ledning av chef för verksamhetsutveckling (CVU) som i sin tur är direkt underställd förvaltningschefen. I de tre divisionerna för somatisk vård tjänstgör chefläkarna kliniskt inom sitt specialistområde. I kompetensgruppen ingår också chefsapotekare, hälso- och sjukvårdsstrateg samt chef för verksamhetsnära stöd. Chefssjuksköterska kan adjungeras till gruppen. Sedan 2014 har vi ett förvaltningsövergripande hygienråd med representanter från Vårdhygien och STRAMA samt infektionsläkare, chefläkare och chefsjuksköterska inom förvaltningen. Chefläkare psykiatri, chefssjuksköterska kirurgi- och specialiserad närsjukvård representerar tillsammans med divisionschef kirurgi förvaltningen i koncernrådet för patientsäkerhet. Regional nivå Regional chefläkare med stab leder Region Skånes strategiska patientsäkerhetsarbete. Kontinuerliga möten sker med regionens samtliga chefläkare. Koncernrådet för patientsäkerhet ska på regiondirektörens uppdrag utveckla, koordinera, och verkställa särskilt definierade arbetsuppgifter inom området patientsäkerhet. STRAMA-organisationen för rationell antibiotika-användning, smittskydd, vårdhygien, informationsapotekare från enheten för läkemedelsstyrning, allmänläkarkonsult-organisationen (AKO) och patientnämnden är exempel på viktiga stödfunktioner i arbetet med patientsäkerhet.
Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador och risker följer vi på enhets- och verksamhetsnivå genom uttag av information från avvikelsesystemet. Verksamhetschef rapporterar allvarliga vårdskador och risker till chefläkare för ställningstagande till om anmälan enligt Lex Maria är befogad. Genom att chefläkare eller verksamhetschef granskar patientnämndsärenden och enskilda klagomål till IVO ökar vi möjligheten att upptäcka allvarliga vårdskador. Chefläkarna rapporterar allvarliga händelser löpande till förvaltningens ledningsgrupp två gånger per månad. Inom psykiatrin sammanställs och återkopplas Lex Maria-beslut specifikt för varje verksamhetsområde vid verksamhetsdialog och divisionens ledningsgrupp vid åtgärd av generell betydelse. Inom primärvården sker återkoppling av Lex Maria-ärenden vid behov i stor ledningsgrupp med alla verksamhetschefer och en sammanställning sker alltid vid den årliga utbildning i patientsäkerhet som chefläkare primärvård håller i samverkan med chefläkare primärvård KryH för verksamhetschefer, enhetschefer och medicinska rådgivare. Händelse- och riskanalyser utmynnar i åtgärdsförslag med beslut om tidplan och uppföljning. Sammanställningar från patientnämnden diskuteras och följs upp på verksamhets- och divisionsnivå. Resultat i patientenkäter, lokala, regionala och nationella mätningar används i förbättringsarbete på enhets-, verksamhets och divisionsnivå. Vid primärvårdsdivisionens kvartalsuppföljningar använder vi en modell som kallas för 360-gradersuppföljning. I dialogform följer vi upp arbetet inom samtliga perspektiven enligt styrkortmodellen patienten, ekonomin, verksamheten och medarbetaren. Lokala STRAMA-grupperingar besöker vårdcentraler och sjukhus för återkoppling av förskrivningsmönster och utbildning av läkare. STRAMA-finansierad Antibiotic Stewardship har använts på nästan samtliga enheter inom specialiserad medicin på lasarettet i Helsingborg. Uppföljning av förskrivningsmönster via besök av informationsapotekare sker 2-4 gånger årligen i primärvården. Inom kirurgi- och närsjukvårdsdivisionen sker patientsäkerhetsdialog en gång per år inom varje verksamhetsområde. Syftet med en patientsäkerhetsdialog är att stimulera till ökad patientsäkerhet. Verksamhetens chefer, patientsäkerhetshandläggare, ombud och andra nyckelpersoner träffas tillsammans med chefläkare, chefsjuksköterska, kvalitet- och patientsäkerhetsstrateg under två timmar för att samtala om patientsäkerhetsarbetet som pågår eller som planeras. Inom kirurgi-divisionen sker patientsäkerhetsronder. Divisionschef, chefssjuksköterska och ibland chefläkare besöker en enhet i syfte att ta del av aktuella patientsäkerhetsfrågor i det dagliga arbetet och visa sitt engagemang i säkerhetsfrågor för vårdpersonalen. Patientsäkerhetsronder genomförs på verksamhetsnivå även inom psykiatrin. Vårdhygien genomför hygienronder på samtliga enheter I primärvården minst en gång årligen.
Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Här följer exempel på källor för systematisk uppföljning och utvärdering av våra verksamheter. Vi kommunicerar resultaten på regionens intranät, arbetsplats- och nätverksträffar, månads- och tertialuppföljningar och i årsberättelser. Patientrelaterade avvikelser följs löpande i alla verksamheter Nationella Patientenkäten en gång per år Klagomålshantering via IVO, patientnämnd och direkta synpunkter och klagomål till verksamheten Mätning av följsamhet till basal hygien och klädregler (PPM-BHK) två gånger årligen i alla verksamheter Mätning av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI) en gång årligen Trycksårsmätning två gånger årligen Totalt antibiotikatryck inom primärvården månatligen Markörbaserad journalgranskning (MJG) sker inom samtliga somatiska slutenvårdsenheter inklusive barnverksamheten samt inom psykiatrin Överbeläggning och utlokalisering mäts på daglig basis inom slutenvården Andel patienter som erhållit utskrivningsinformation om läkemedel Infektionsverktyget är infört i förvaltningen men ännu kan uppföljning enbart ske på verksamhetsnivå. Öppna Jämförelser inom psykiatrin Kvalitetsregister i stor omfattning Vårdcentraler och BVC är ackrediterade inom Hälsovalet Skåne och på verksamhetsnivå följer ett stort antal indikatorer månadsvis, till exempel antal hembesök, tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar och antal samordnade individuella planer (SIP). Verksamhetsområde barn och ungdom mäter patienters och anhörigas upplevelser kring bemötandet i vårdkontakten med hjälp av Touchpoint på Ipad. Väntetidsmätningar och mätningar av telefontillgänglighet Egenkontroll (webb-enkät) av läkemedelshantering inom division Primärvård årligen Loggkontroller enligt Patientdatalagen (PDL) sker månatligen
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 I december 2015 tog förvaltningen fram en handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner inom Skånevård Sund. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste typen av vårdskada och trots att problemet uppmärksammats under flera år sker ingen markant minskning. Viktiga insatsområden är ökad patientinvolvering, ökad vårdhygienisk kompetens hos medarbetare och chefer, utveckling av Infektionsverktyget och att säkerställa ändamålsenlig städning. Division kirurgi och specialiserad närsjukvård Trycksårssatsning genomfördes under 2015 som fortsätter under 2016 Regional checklista för överföring mellan sjukhus är införd och implementering pågår. Verksamheterna har deltagit i det regionala förbättringsprojektet Utskrivningsinformation. Mall för SBAR-rapport är framtagen och beslutad och implementering pågår. Airstyle kort och affischer din säkerhet på sjukhus är under distribution Verktyget eped för förbättringar kring läkemedelsordinationer i journalsystemet Meliors läkemedelsmodul är nu på gång att införas och verksamhetsområde barn deltar i pågående projektarbete kring införandet.
Chefläkare har hållit utbildning för AT-läkare i patientsäkerhet. Division psykiatri Triagering enligt RETTS-psyk används nu på de vuxenpsykiatriska akutmottagningarna. Rutiner för utskrivningsinformation till patienten efter heldygnsvård finns i alla verksamhetsområden. Rutinmässig, regelbunden markörbaserad journalgranskning har succesivt införts under årets andra halva. Psykiatri Skånes heldygnsenheter har fortsatt arbeta för att minska tvångsåtgärder i samband med psykiatrisk tvångsvård och en ny handlingsplan för minskat tvång i vården är framtagen. Med anledning av ökat antal suicid i anslutning till heldygnsvård i ett av divisionens verksamhetsområden så har särskilda insatser vidtagits där i form av t.ex. nya uppföljningsrutiner, större delaktighet i utredning/analys, utökad markörbaserad journalgranskning där man på några enheter granskade samtliga (250st) journaler under en period. Utbildningssatsningen TERMA för bättre agerande i hot- och våldssituationer med minskat våld och tvång till följd fortsatte under året. En särskild LPT-utbildning har hållits för läkargrupper med anledning av något fler avvikelser avseende detta. Kompetenssatsningen Suicidprevention i Svensk Sjukvård SPiSS som startade 2012 har fortsatt under året. Etikdag har genomförts med tema språk, kommunikation och makt. Division primärvård Arbetet med processer för förstärkt vård i hemmiljö har fortsatt under året Samtliga vårdcentraler har sett över sina flöden och processer för att fler inkommande telefonsamtal ska kunna besvaras. Skånevård Sunds satsning på äldre är i en fas där de olika projekten är under samordning. För ändamålet har tillsatts en geriatriker med tidigare erfarenhet av samkoordinering av vård och hälsa som under hösten 2015 har besökt primärvårdens äldrevårdsmottagningar och gjort en inventering av mottagningens struktur och innehåll med syfte att utveckla mottagningarnas verksamhet samt stärka samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus. Samtliga vårdcentraler registrerar numera i kvalitetsregistret SveDem. Sjuksköterskor har genomgått utbildning i triage. Verksamhetscheferna har gått utbildning för chefer som arrangerats av vårdhygien. Webb-utbildning i suicidprevention för alla medarbetare enligt SPiSS (del 1 och 2) Under 2015 har all personal på Vårdcentralen Drottninghög, Vårdcentralen Råå och Vårdcentralen Planteringen genomgått RFSL s utbildning för en ökad HBTQ-kompetens. En utbildning i juridik för allmänläkare och ST-läkare i samverkan med chefläkare primärvård Kryh, Capio och AKO har hållits och ser att kunna bli årligt återkommande. På årets patientsäkerhetsutbildningsdagar i samverkan med primärvården KryH för verksamhetschefer, enhetschefer och medicinska rådgivare var professor Hans Ruthberg gästföreläsare. Övriga teman var årets allvarliga händelser, egenvårdsföreskriften, vem som för göra vad i vården och Teach Back-metoden. Chefläkare har hållit utbildning i patientsäkerhet för ST-läkare i allmänmedicin nordvästra Skåne Utbildning i patientsäkerhet, vårdskadeutredning och sekretess för nya chefer och rådgivare har hållits under året av chefläkare och chefssjuksköterska.
Chefläkare har tillsammans med enheten för ehälsa och kvalitet inom Skånes Universitetssjukvård tagit fram en riktlinje för egenvårdsbedömning som väntas fastställas på regional nivå under 2016. Patientsäkerhetskulturmätning har skett med MaPSaf-verktyget som en pilot på två vårdcentraler. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 I vårdens övergångar finns ett flertal risker identifierade såsom läkemedelsbehandling, överrapportering och uppföljning. Region Skåne har ett webbaserat IT-stöd för samordnad vårdplanering kallat Mina Planer. Systemet hette tidigare SVPL-IT eftersom den versionen enbart stödde samordnad vårdplanering vid utskrivning mellan slutenvård, primärvård och kommun. Under 2015 infördes stöd för Samordnad Individuell Plan (SIP) i öppenvården. Samverkan med kommunerna är övervägande god, men behovet av gemensamt journalsystem/sammanhållen journalföring/läkemedelsjournal är fortsatt stort. Termen samordningsansvar för primärvården i tidigare överenskommelser mellan Region Skåne och Skånes Kommuner har lokalt gett upphov till olika tolkningar och riskerar att ge huvudmännen onödigt arbete som minskar effektiviteten i vården. Nytt avtal mellan Region Skåne och Skånes kommuner är under utarbetande och ackrediteringsvillkoren i Hälsovalet Skåne tar sikte på gruppen multisjuka äldre, hembesöksverksamhet samt medverkan av specialistvården med huvudsyftet att undvika vård på sjukhus om (bättre och säkrare) sådan kan ges i hemmet. Patientens behov ska vara i fokus och sämre vård på grund av organisatoriska problem och olika huvudmän ska vi inte acceptera. Inom Psykiatri Skåne har man satt som mål att patienter som skrivs ut från slutenvården ska ha en återbesökstid inom 8 dagar i handen vid utskrivningen. Ett prehospitalt psykiatriskt vårdprogram lanserades 2011 i samarbete med RSPE (Region Skånes Prehospitala Enhet) och detta program har uppdaterats under 2015. Psykiatri Skåne har ett omfattande samarbete med polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård, Falcks Hembesöksbilar och Trafikverket med mål att för bättre bemötande och hantering av personer med psykisk ohälsa, minska tvångsinsatser och reducera risk för vårdskada, till exempel suicid. Samarbete med SiS, Skånes Kommunförbund, polisen och Kriminalvårdens Transporttjänst fortsätter för bättre hantering av patienter som kommer till sjukvården med stöd av Lag om vård av missbrukare (LVM). Samarbetsforum finns mellan division Psykiatri och Habiliteringen. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser gör vi vid större planerade förändringar i verksamheterna. Under 2015 har psykiatrin gjort ett antal risk- och konsekvensanalyser inför tre stora förändringar, dels övergången av Landskrona till Helsingborg för såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin, dels omorganisationen av barn- och ungdomspsykiatrin inom hela Skåne. I samband med IT-haverier har behovet av riskanalys inför förändringar i vår IT-miljö blivit påtagligt. Vad gäller övrig riskanalys identifierar verksamhetschef enhetens risker antingen via enskilda rapporter eller systematiska genomgångar och tar fram åtgärder och rutiner för att förhindra att skada uppkommer. Division kirurgi och division specialiserad närsjukvård genomförde två riskanalyser som handlade om
övergång från dosförpackade läkemedel till manuell hantering och risker med akuta överflyttningar från IVA till vårdavdelning. Division psykiatri utförde 10 övriga riskanalyser. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Rapportering gör vi i IT-systemet AViC, ett regiongemensamt avvikelsehanteringssystem infört hösten 2014. Vi kan inte se några tydliga genomgående mönster eller trender på förvaltningsnivå kring rapporterade risker och händelser. Totalantalet rapporter är i stort sett oförändrat. Mycket talar för att vi hade haft en högre frekvens och kortare ledtider om avvikelsesystemet hade varit mer användarvänligt. På enhetsnivå kan vi se tydligare skillnader. För primärvårdens del ser vi en klar minskning i rapporteringen sedan ett nytt journalsystem (PMO) infördes 2013 och AviC 2014 som nu tycks ha stabiliserats. De relativt stora skillnader som vi ser mellan enheterna i primärvården behöver analyseras under kommande år. Under 2015 rapporterade Skånevård Sunds medarbetare in 5582 avvikelser eller 0,75 per medarbetare. Inom psykiatrin och primärvården är frekvensen högre medan specialiserad somatisk vård ligger något lägre. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål och synpunkter på vård och behandling som kommer till verksamheten från patient eller närstående direkt, via patientnämnden eller via IVO som enskilt klagomål handläggs på verksamhetsnivå. Ansvarig verksamhetschef eller medarbetare yttrar sig i ärendet och åtgärder planeras utifrån klagomålets karaktär. Kopior på skriftliga frågor från patientnämnden går till chefläkare för bedömning. Vid upptäckt av allvarlig vårdskada kontaktas chefläkare. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Patientnämndsärenden Kirurgi och specialiserad närsjukvård hade totalt 425 ärenden, primärvården 290 och psykiatrin 461.
Anmälan från enskild person till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) 48 anmälningar till Kirurgi och specialiserad närsjukvård, 28 till primärvården och 68 gällande psykiatrin inkom till IVO s enhet för enskildas klagomål under 2015. Anmälan av händelse enligt Lex Maria Kirurgi och specialiserad närsjukvård anmälde 3 respektive 8 händelser. Verksamheterna har under året haft betydande brist på tillgängliga vårdplatser. Detta har resulterat i 3 Lex Maria-anmälningar. I samtliga fall har patienterna ådragit sig allvarliga men övergående vårdskador (trycksår, frakturer på grund av fall och cirkulationsstopp). Ett ärende gällande njursvikt, som undgick upptäckt i samband med ett större IT-haveri, har resulterat i en omfattande översyn av förvaltningen kris- och katastrofberedskap. Ett med primärvården gemensamt ärende har resulterat i säkrare informationsöverföring mellan pacemaker- mottagningen och primärvården avseende patienter med nyupptäckt förmaksflimmer. En översyn av samarbetsformerna mellan psykiatrin och närsjukvård nordväst har inletts med anledning av ett inträffat suicid. Ett dödsfall i samband med elkonvertering av förmaksflimmer har föranlett en genomlysning av rutinerna för elkonvertering i hela Skånevård Sund. Detta har lett till ett förslag om en ökad standardisering av processen. Krav på sammanfattande bedömning och skyltning av samtliga oklara ortopediska röntgenfynd har tydliggjorts i samband med en händelse gällande fördröjd diagnos av osteosarkom. Psykiatrin anmälde 55 händelser och av dessa var 34 anmälan rörande suicid. Primärvården anmälde 14 händelser. Försenad diagnos, oftast cancer, är den klart vanligaste orsaken till allvarlig vårdskada i primärvården. Tre anmälningar rörde suicid med anmälan enligt SoSFS 2005:28 2 (vårdkontakt inom fyra veckor). Inga av fallen hade kunnat förutses eller förhindrats enligt internutredningarna vilket rimmar väl med tidigare års erfarenheter och slutsatsen är att obligatorisk anmälan har ringa värde, åtminstone inte inom primärvården. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vi uppmanar patienter och närstående att delta i vårdskadeutredningar och händelseanalyser, ibland också i riskanalyser.
Vid Helsingborgs lasarett erbjuds patienter, närstående och medarbetare utbildning och information via Patientutbildningscentrum (PUC). Denna utbildning sker ofta i grupp vilket är uppskattat. Socialstyrelsens handbok Min guide till säker vård för patienter som har eller kan komma att ha upprepade kontakter med vården delas ut till patienter såväl på vårdavdelningar som på mottagningar Psykiatri Skåne har en omfattande samverkan med patienter och närstående. Inflytandestrateg samordnar på förvaltningsnivå arbetet och sammankallar inflytanderådet, som har regelbundna möten och även träffar med ledningsrådet. Attitydambassadörer är personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom som är utbildade och arbetar för att förmedla en saklig bild av vad psykisk sjukdom kan innebära. Motsvarande insatser görs på verksamhetsnivå. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Alla Psykiatri Skånes medarbetare har genomgått TERMA-utbildning för bättre hantering av hot- och våldssituationer och SPiSS-utbildning i suicidprevention har genomförts på alla enheter. Många av primärvårdens medarbetare har fullgjort en del av utbildningen och fler kommer att göra det under kommande år. Alla enheter inom den somatiska vården har haft minst en hygienrond under året och verksamhetscheferna har gått utbildning i vårdhygien. Samtliga nya chefer inom primärvården har fått utbildning i patientsäkerhet, sekretess och vårdskadeutredning som del i introduktionsprogrammet. Årlig utbildning i basal hjärtlungräddning har genomförts på de flesta av vårdcentralerna. Inom primärvården är daglig ledning och styrning under införande (Modern sjukvårdsstyrning). Tre nya äldrevårdcentraler har startat sin verksamhet under 2015. Processmått I tabellerna nedan redovisar vi ett urval av mått (indikatorer) för verksamhetsåret 2015 under perioden januari oktober. Mått Målnivå Resultat Utlokaliserade patienter < 0,5/100 vårdplatser 1,6 Öppenvårdsantibiotika inom primärvården < 330/1000 Uppnått mål Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete >90 % 84,1 % Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete 100 % 91,4 % Överbeläggning <1/100 vårdplatser 2,7/100 vårdplatser Utskrivningsinformation läkemedel >80 % 59 % Fallriskbedömning >79,5 % 75 % Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, med >60% 32 % läkemedelsavstämning (slutenvård) Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång (primärvård) >60% Minskning Undvikbar slutenvård för äldre >10% minskning/år 18,2 %
Återinskrivning 30 dagar för äldre >10% minskning/år 18,2 % Riskbedömning avseende undernäring >79,5 % 68 % Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar >80 % 67,7 % Telefontillgänglighet primärvård >90 % inom 15 min 75,8 % Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar >80 % 69,6 % Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar >95 % 94,4 % Division Antal Antal riskanalyser händelseanalyser Kirurgi och specialiserad närsjukvård 7 2 Psykiatri 44 10 Primärvård 2 - Exempel på framgångsrikt arbete med fallriskbedömning med tillhörande vårdplanering under 2015: Resultatmått Vårdrelaterade infektioner Nationell punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI) gjordes under våren 2015. Mätningen gjordes på de patienter som just då vårdades i heldygnsvård. I diagrammet nedan finns resultatet för Skånevård Sund. För riket som helhet var resultatet 9,6% och för Region Skåne 9,7% vid mätningen 2015 (somatisk vård).
10,2% 14,0% 13,6% 13,1% 15,1% 14,9% 14,0% 17,2% Vårdrelaterade infektioner Skånevård Sund 2012-2015 Trycksår Vid inledningen av 2015 beslutade respektive divisionsledning att en ökad satsning skulle genomföras i syfte att förhindra andelen förvärvade trycksår hos patienter som vårdas i sluten somatisk vård. Arbetet kommer att fortsätta även under 2016. PPM TRYCKSÅR VT 2014 OCH VT 2015 PPM vt 2014 PPM vt 2015 R I K E T I N K L P S Y K R E G I O N S K Å N E I N K L P S Y K S U N D E X K L P S Y K S U N D I N K L P S Y K
Suicid Antal suicid i anslutning till psykiatrisk vård och inom fyra veckor efter senaste vårdkontakt har minskat till 34 jämfört med 2014 (39) och 2013 (54). Totalt antal suicid i Skåne har minskat enligt Öppna Jämförelser. Ett ökat antal personer omhändertas nära järnväg, och antal suicid vid järnväg har minskat. Måluppfyllelse Målen för efterlevnad av regler för basalhygien och klädsel vid patientnära arbete nådde vi inte men trenden är positiv. Ambitionen när det gäller händelseanalyser har varit mycket hög. Riktlinjerna säger bland annat att händelseanalys ska utföras vid alla händelser som leder till anmälan Lex Maria om det inte finns särskilda skäl. Psykiatridivisionen når detta mål, kirurgi och specialiserad närsjukvård i drygt hälften av fallen. Primärvården gör analyser i mycket begränsad utsträckning, dels på grund av resursbrist men också på grund av metoden är resurskrävande i relation till de relativt okomplicerade händelseförloppen som oftast kännetecknar vårdskadorna. Antalet samordnade individuella planer (SIP), hembesök har ökat under 2015. Antalet tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvården har minskat. Primärvårdsdivisionen som helhet nådde målet på < 330 antibiotikarecept per 1000 listade invånare. Vi har en bit kvar till målen gällande tillgänglighet på flertalet områden. Förskrivning av potentiellt olämpliga läkemedel till äldre har sjunkit påtagligt på i stort sett alla enheter utan att några nya aktiviteter vidtagits. Det är ett mycket glädjande resultat av flera års idogt arbete inom läkemedelsområdet både regionalt och lokalt. Antalet suicid i anslutning till psykiatrisk vård och inom fyra veckor efter senaste vårdkontakt minskar stadigt. Vårdplatsläget har varit mycket ansträngt under året och målen vad gäller överbeläggningar och utlokalisering av patienter vi inte nått. Hur detta påverkar patientsäkerheten avspeglar sig ibland annat i tre anmälningar enligt Lex Maria. Övergripande mål och strategier för kommande år Samtliga mål och strategier från föregående år gäller också under 2016 vad gäller minskning av vårdrelaterade infektioner, trycksår och fel i läkemedelsanvändningen, ökad delaktighet från våra patienter och anhöriga i patientsäkerhetsarbetet och oförtrutet jobba vidare med att öka kunskapen om patientsäkerhet hos chefer och medarbetare och förbättra patientsäkerhetskulturen. Vi ska utveckla vårt ledningssystem, kvalitetssäkra introduktion av nyanställd personal och kompetenskontroll. Infektionsverktyget ska implementeras fullt ut så det kan användas på verksamhetsnivå vilket hittills inte varit möjligt. Våra medicinska sekreterare är nyckelpersoner inom informationsöverföringen inom vården och därmed en viktig resurs i patientsäkerhetsarbetet som vi inte uppmärksammat tillräckligt och där vill vi göra en särskild utbildningssatsning. Förvaltningen står inför en omfattande om- och nybyggnation i Helsingborg vilket medför utmaningar när det gäller att upprätthålla en hög patientsäkerhet under byggtiden. När sjukhusbyggnaderna väl står klara kommer patienterna att få tillgång till högkvalitativa lokaler med goda möjligheter att minska risken för smittspridning mellan patienter. Under de närmaste åren står
regionen inför ett byte till ett gemensamt journalsystem vilket kommer att innebära en stark förbättring när det gäller möjligheten till informationsöverföring mellan sjukhus och primärvård. En god vård i hemmiljö är högprioriterat. För den äldre multisjuka patienten är det ofta både säkrare och bättre att få stanna hemma och i högre utsträckning än nu få kvalificerad vård i hemmet med specialistvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i samverkan. Det pågående arbetet med att organisera mobila team är en viktig framgångsfaktor och planen är komma igång med en pilot i Helsingborg under våren 2016. Mobila team är en av flera viktiga åtgärder som ingår i den handlingsplan som förvaltningen tagit fram i samråd med de fackliga organisationerna mot bakgrund av den ansträngda vårdplatssituationen i Helsingborg under året och som kulminerat i början av 2016. I planen ingår åtgärder för att förbättra utnyttjandet av befintliga vårdplatser med ny styrmodell och att utöka antalet platser, bland annat med en ny vårdavdelning i Landskrona. En annan utmaning är att minska beroendet av inhyrd personal utan att äventyra en redan ansträngd arbetsmiljö får våra medarbetare. För många av våra verksamhetschefer i primärvården är vakanser på läkarsidan en del av vardagen.