Handelsutredning Midgården, Ängelholm

1 (14) Handelsutredning Midgården, Ängelholm Olle Anderberg Katarina Majer Olof Friberg Tyréns AB

2 (14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte och förutsättningar... 3 3 Metod... 3 4 Läge, tillgänglighet och trafik... 3 5 Upptagningsområde och befolkning... 4 5.1 Definition av upptagningsområde... 4 5.2 Befolkning och befolkningsprognos... 4 6 2007-2015... 5 7 Konkurrens... 7 7.1 Köpcentrum och storbutiksområde... 7 7.2 Försäljningsströmmar... 9 7.3 Pågående och planerade projekt i Midgården... 12 8 Bedömning av effekter på befintlig handel... 13 9 Förslag på strategier... 13 10 Sammanfattning... 14

3 (14) 1 Bakgrund Ängelholms stadsarkitektkontor, Ängelholms Kommun, arbetar för närvarande med att utreda Midgårdens handelsområde. Midgården håller på att byggas ut och Willys är på väg att flytta från ena sidan motorvägen till andra och kommer i det nya förslaget ligga strax sidan om ICA Maxi. Även andra utbyggnadsplaner är på gång. I samband med ovanstående nyetablering och andra tilltänkta etableringar finns ett behov av att definiera handelsutbudet i Midgården. Som underlag till utvecklingsarbetet behöver Ängelholms stadsarkitektkontor genomföra en handelsutredning över det planerade området med syftet är att utreda marknadsförutsättningar och strategier för handeln i Ängelholm. Tyréns har fått i uppdrag att genomföra en handelsutredning. Då uppdragsansvarig, Olle Anderberg, Tyréns AB, tidigare tagit fram handelsstrategier för Ängelholms stadskärna i rapporten Kommersiell Rådgivning för Ängelholms centrum från 2008, ligger detta tidigare arbete som grund då Midgården nu ska utredas. Även Handelsutredning Midgårdens handelsområde i Ängelholm Utveckling av marknadsplats från 2005 kommer att följas upp i detta arbete. 2 Syfte och förutsättningar Föreliggande analys syftar till att bedöma effekterna på befintlig handel vid nya etableringar i området, dels att hitta en god balans mellan handelsutbudet Midgården och centrumhandeln så att kommunens totala handelsindex kan öka och att båda handelsområdena kan utvecklas positivt utan inbördes konkurrens. Arbetet har tagits fram av Olle Anderberg (uppdragsansvarig), Katarina Majer och Olof Friberg, Tyréns AB. 3 Metod Analysen har genomförts i två delar. I del ett har de grundläggande marknadsförutsättningar för Midgården tagits fram. I del två bedöms effekterna av en utökad handelsplats och hur Midgården och Ängelholms stadskärna kan utvecklas positivt utan inbördes konkurrens. 4 Läge, tillgänglighet och trafik Midgården ligger i direkt anslutning till E6 och med ca två km från Ängelholms centrum. Lokala busslinjer trafikerar mellan Midgården och Ängelholm centrum/stationen. Parallellt med denna utredning görs en trafikutredning för området Förnyad trafikutredning för Midgårdsområdet. Trafikutredningen ska behandla biltrafik, kollektivtrafik, varutransporter och cykeltrafik. Arbetet ska bedrivas i dialog med näringsidkarna i området. Resultaten i handelsutredningen respektive trafikutredningen bör belysas gemensamt för att bästa möjliga resultat ska kunna uppnås.

4 (14) 5 Upptagningsområde och befolkning 5.1 Definition av upptagningsområde Upptagningsområdet är det område som Midgården i största utsträckning kommer att hämta sin köpkraft ifrån. Upptagningsområdet delas in i ett primärt, sekundärt och tertiärt upptagningsområde. Det är i det primära upptagningsområdet som handelsplatsen har störst möjlighet att hämta merparten av sin köpkraft medan marknadsattraktiviteten sjunker i det sekundära och tertiära upptagningsområdet. Upptagningsområdet för en nyetablering visualiseras i kartbilden. Källa: Tyréns Temaplan Primärt upptagningsområde för Midgården bedöms vara Ängelholms kommun. Sekundärt upptagningsområde utgörs av Båstad kommun, Höganäs kommun och Åstorps kommun. Det tertiära upptagningsområdet utgörs av Örkelljunga kommun och Klippans kommun. På grund av större etableringar i framförallt Helsingborgs kommun bedöms inte handelsområdet kunna attrahera några ansenliga marknadsandelar därifrån. 5.2 Befolkning och befolkningsprognos I tabellen nedan finns sammanställt befolkningen i upptagningsområdet. Samtliga delar av upptagningsområdet uppvisar en positiv befolkningsutveckling och mellan år 2007 till 2015 sker en befolkningstillväxt på 6 procent i hela upptagningsområdet. Mellan åren 2007 till 2015 förväntas primär- och sekundärområdet ha den största befolkningstillväxten på 7 procent vardera medan tillväxten i tertiärområdet är något lägre med 4 procent.

5 (14) Befolkning Förändring Område 2007 2015 Antal % Primär 38 749 41 341 2 592 7% Sekundär 52 540 56 340 3 800 7% Tertiär 25 831 26 756 925 4% Totalt 117 120 124 437 7 317 6% Källa: SCB, Region Skåne 6 2007-2015 et har beräknats utifrån SCB:s och Region Skånes befolkningsdata samt Konsumtionsprognosgruppens (KPG) långsiktiga prognos för hur den genomsnittliga per capita konsumtionen utvecklas framöver. Underlaget har beräknats för åren 2007 och 2015 för dagligvaror och sällanköpsvaror (beklädnad, hemutrustning, fritidsvaror och byggvaror). Prognostiserat marknadsunderlag 2007 till 2015 för primärområdet Primärområdet 2007, Mkr 2015, Mkr Tilllväxt Mkr % Dagligvaror 1 015 1 255 240 24% Sällanköpsvaror 963 1 411 448 46% Beklädnad 313 436 123 39% Hemutrustning 194 287 93 48% Fritidsvaror 304 462 157 52% Byggvaror 153 226 74 48% S:a detaljhandel 1 978 2 666 688 35% Källa: SCB, Region Skåne, KPG Befolkningsökning samt ökad konsumtion leder till att primärområdet mellan åren 2007 och 2015 får en ökning av marknadsunderlaget inom såväl dagligvaror och sällanköpsvaror. Totalt ökar marknadsunderlaget med ca 690 mkr varav sällanköpsvaror står för den största ökningen i kr med ca 450 mkr. Fritidsvaror står för den största procentuella ökningen på 52 % vilket motsvara ca 160 mkr. 2007 beräknas marknadsunderlag i primärområdet uppgå till dryg 1 980 mkr vilket växer till totalt ca 2 670 mkr år 2015. Prognostiserat marknadsunderlag 2007 till 2015 för sekundärområdet Sekundärområdet 2007, Mkr kr 2015, Mkr Tillväxt Mkr % Dagligvaror 1 376 1 710 334 24% Sällanköpsvaror 1 306 1 923 617 47% Beklädnad 424 594 170 40% Hemutrustning 262 391 129 49% Fritidsvaror 413 629 217 52% Byggvaror 207 308 101 49% S:a detaljhandel 2 682 3 633 951 35%

6 (14) Källa: SCB, Region Skåne, KPG Även utvecklingen av konsumtionsunderlaget ser positiv ut för sekundärområdet och ökar med ca 950 mkr under åren 2007 till 2015. Störst ökning sker av sällanköpsvaror med ca 620 mkr medan dagligvaror får en lägre tillväxt på ca 330 mkr. Även i sekundärområdet ökar fritidsvaror procentuellt mest följt av hemutrustning och byggvaror. Totalt uppgår marknadsunderlaget till ca 2 680 mkr år 2007 och växer fram till 2015 till totalt ca 3 630 mkr. Prognostiserat marknadsunderlag 2007 till 2015 för tertiärområdet Tertiärområdet 2007, Mkr kr 2015, Mkr Tillväxt Mkr % Dagligvaror 677 812 135 20% Sällanköpsvaror 642 913 271 42% Beklädnad 208 282 74 35% Hemutrustning 129 186 57 44% Fritidsvaror 203 299 96 47% Byggvaror 102 146 45 44% S:a detaljhandel 1 319 1 725 407 31% Källa: SCB, Region Skåne, KPG I det tertiära upptagningsområdet är marknadsunderlaget betydligt mindre än i det primära och sekundära upptagningsområdet. Totalt uppgår marknadsunderlaget 2007 till ca 1 320 mkr vilket ökar till totalt ca 1 730 mkr till år 2015. Liksom i övriga upptagningsområdet står sällanköpsvaror för den största ökningen med en tillväxt på ca 270 mkr mellan åren 2007 till 2015. Dagligvaror ökar med ca 140 mkr under samma tidsperiod. Prognostiserat marknadsunderlag 2007 till 2015 för hela upptagningsområdet Totalt upptagningsområdet 2007, Mkr 2015, Mkr Tillväxt Mkr % Dagligvaror 3 068 3 777 709 23% Sällanköpsvaror 2 911 4 247 1 336 46% Beklädnad 945 1 312 367 39% Hemutrustning 585 864 279 48% Fritidsvaror 920 1 390 470 51% Byggvaror 461 681 220 48% S:a detaljhandel 5 980 8 024 2 045 34% Källa: SCB, Region Skåne, KPG Totalt i hela upptagningsområdet uppgår marknadsunderlag 2007 till ca 6 000 mkr vilket ökar med närmare 2 000 mkr till 2015 vilket ger ett totalt marknadsunderlag för detaljhandel på ca 8 000 mkr år 2015.

7 (14) 7 Konkurrens 7.1 Köpcentrum och storbutiksområde Ängelholm ligger i en region med hård konkurrens av två externa köpcentrum (Familia och Väla Centrum och Väla volymhandelsområde) och en större stadskärna (Helsingborgs city). Alla dessa handelsplatser går att nå inom cirka tjugo minuter med bil. Denna goda tillgänglighet till andra handelsplatser skapar stora utmaningar för den mindre staden. Handelsutbudet i Ängelholm är huvudsakligen koncentrerat till två större områden, Ängelholms centrum och Midgården. Bland övriga handelsområden finns även dagligvaruhandel i området Skörparbäcken. Sett till omsättningen är Midgården den största handelsplatsen i kommunen med en total detaljhandelsomsättning på 805 mkr. Centrum har en lägre omsättning med en total detaljhandelsomsättning som uppgår till 510 mkr. Jämför man enskilda branschgrupper omsätter både centrum och Midgården kring 300 mkr vardera. Jämför man istället omsättningen av dagligvaror har Midgården en avsevärt högre omsättning på 474 mkr i jämförelse med centrum som omsätter 174 mkr. Ängelholms centrum har ett varierat utbud inom sällanköp, med såväl kedjebutiker såsom Åhléns, Vero Moda, MQ, Hemtex, Intersport m.fl. till lokala butiker som inredningsbutikerna Änglalund, Systrarna Olsson och beklädnadsbutikerna Storgatan 31 och La Femme m fl. Midgården har inom dagligvaruhandeln ICA Maxi och Lidl. Bland sällanköp finns Expert, Leksaksmagasinet, Blomsterlandet, Ljushörnan, Arken Zoo, M P Nilsson, On Off m fl. Söder om Klippanvägen ligger McDonalds, Stadium (Dormy) och Jysk Bäddlager. Vid området Skörparbäcken strax öster om stadskärnan har COOP och Netto sina etableringar. Omsättning fördelat på olika områden i Ängelholms kommun Omsättning inkl Område Bransch moms i miljoner kr (2008) Midgården Total detaljhandel 805 (inklusive industriområde) Dagligvaror 474 Sällanköpsvaror 331 Centrum Total detaljhandel 510 Dagligvaror 174 Sällanköpsvaror 336 Coop Total detaljhandel 118 Dagligvaror 118 Övriga Ängelholm tätort Total detaljhandel 178 Dagligvaror 70 Sällanköpsvaror 108 Hjärnarp, Munka-ljungby, Total detaljhandel 227 Strövelstorp, Vejbystrand Dagligvaror 215 Sällanköpsvaror 13

8 (14) Totalt Ängelholms kommun Total detaljhandel 1 839 Dagligvaror 1 051 Källa: SCB Sällanköpsvaror 788 Geografisk handelsfördelning i Ängelholms kommun Källa: Tyréns Temaplan, Ängelholms kommun, SCB

9 (14) Köpcentrum och handelsområde i upptagningsområdet Detaljhandel tot Yta (kvm) Omsätt. DV 2007, mkr Omsätt. SV 2007, mkr Omsätt. Tot. 2007, mkr Köpcentrum /handelsområde Ort Dagligvaror Yta (kvm) Sällanköp Yta (kvm) Gallerian Ängelholm 3 300 2 900 6 200 45 40 85 Familia Åstorp 1 200 13 300 14 500 28 214 242 Väla Centrum Helsingborg 6 200 28 600 34 800 205 1 160 1 365 Väla Norra Helsingborg 700 27 800 28 500 6 700 706 Väla Volymhandel Helsingborg 7 500 16 700 24 200 210 370 580 Helsingborgs city Helsingborg 6 900 25 900 32 800 362 1 362 1 724 Källa: Köpcentrumkatalogen 08/09, Handeln i Skåne 7.2 Försäljningsströmmar Handelns Utredningsinstitut tillsammans med Market gör årligen en sammanställning av detaljhandelsförsäljningen per kommun jämfört med rikssnittet. Index tas fram för dagligvaror och sällanköpsvaror. Index ger en bild över hur omsättningen i förhållande till försäljningsunderlaget ser ut i kommunen och hur det fördelar sig mellan kommuner och ger ytterligare en bild över hur konkurrensen ser ut. Ängelholms kommun har totalt för detaljhandeln ett försäljningsindex på 90 vilket visar på ett utflöde. Utflödet sker inom sällanköpsvaror med index på 80 (2007) medan dagligvaror har ett balanserat index på 101 (2007). Index för dagligvaror är likvärdigt med normalindex för motsvarande typ av kommun (101) vilket även gäller för sällanköpsvaror vars jämförelseindex är 79. Den långsiktiga utvecklingen av försäljningsindex i Ängelholms kommun visar att kommunen förlorat marknadsandelar sedan slutet av 1990-talet inom dagligvaror. Sedan 2006 har index för dagligvaror stärkts något i kommunen. Grannkommunerna uppvisar en något splittrad bild över utvecklingen av dagligvaror. Helsingborgs kommun och Båstad kommun uppvisar samma mönster som Ängelholms kommun med en negativ utveckling av försäljningsindex medan Örkelljunga kommun och Klippans kommun har haft en relativt stabil utveckling. Höganäs kommun uppvisar en positiv utveckling med ett kraftigt ökat försäljningsindex sedan 2005. Åstorps kommun skiljer sig genom att ha ett avsevärt högre försäljningsindex för dagligvaror som pendlar på nivåer över 300.

10 (14) Försäljningsindex Utvecklingen av försäljningsindex dagligvaror 1999-2007 120 110 100 90 80 70 60 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Ängelholms kommun Båstads kommun Örkelljunga kommun Källa: Tyréns Temaplan, Handeln i Svergie Klippans kommun Helsingborgs kommun Höganäs kommun Utveckling av försäljningsindex dagligvaror Åstorps kommun 1999-2007 Försäljningsindex 370 360 350 340 330 320 310 300 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Tyréns Temaplan, Handeln i Sverige Även utvecklingen av försäljningsindex för sällanköpsvaror uppvisar en negativ bild för Ängelholms kommun där man sedan slutet av nittiotalet har gått från index på över 100 till nivåer kring 80. Flera av grannkommunerna uppvisar samma negativa trend samtidigt som försäljningsindex indikerar på ett stort utflöde av sällanköpsvaror. Åstorps kommun särskiljer

11 (14) sig från övriga kommuner då de har stärkt sitt försäljningsindex för sällanköpsvaror kraftigt sedan slutet av nittiotalet. Utveckling av försäljningsindex sällanköpsvaror 1999-2007 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Tyréns Temaplan, Handeln i Sverige Ängelholms kommun Båstads kommun Örkelljunga kommun Klippans kommun Höganäs kommun Försäljningsindex Utveckling av försäljningsindex sällanköpsvaror 1999-2007 200 150 100 50 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Tyréns Temaplan, Handeln i Sverige Åstorps kommun Helsingborgs kommun

12 (14) 7.3 Pågående och planerade projekt i Midgården Willys planerar att etablera sig i kv. Trädgårdsmästaren med en butik om 3500 kvm. Strax intill, sydost om Willys i samma område, planeras för handel på ca 3000 kvm utöver befintlig byggnad. I områdets nordvästra del, kvarteret Trädgårdsmästaren 9 finns i dagsläget 7500 kvm handel inom sällanköp. Utöver detta finns NP Nilssons byggvaruhus om 4500 kvm. I Trädgårdsmästaren 9 finns även möjlighet till utbyggnad om ca 3000 kvm. I kvarteret Trädgårdsmästaren 1, strax söder om Trädgårdsmästaren 9 planeras 8000 kvm. Området kvarteret Trädgårdsmästaren 9. Bild: Olle Anderberg, Tyréns AB I områdets östra del, norr om Klippanvägen (öster om Lidl), i kvarteret Taktäckaren planeras 10 000 kvm handel. Inom den obebyggda fastigheten Taktäckaren 6 finns ett skisserat projekt som innebär ca 9000 kvm handelsyta och ca 2100 kvm kontorsyta. Totalt är fastigheten 28500 kvm. I ICA Maxi-området planeras för utbyggnader i områdets västra delar. Tyréns AB har inte fått del av några siffror i detta utvecklingsområde.

13 (14) 8 Bedömning av effekter på befintlig handel 8.1 Förbättrat försäljningsindex för hela kommunen Det är viktigt för Ängelholm att behålla och öka sitt försäljningsindex. För både dagligvaror och sällanköpsvaror har det skett en viss stabilisering. Med förväntade utbyggnader i Midgården respektive i stadskärnan bör ett förbättrat försäljningsindex kunna uppnås totalt sett i kommunen. I tidigare utredning Kommersiell utveckling för Ängelholms centrum föreslås att fler aktörer inom sällanköp, exempelvis H&M, Gina Tricot m fl. etablerar sig i centrum. Detta innebär att talen för sällanköp totalt sett kan förbättras för kommunen. Vidare kan nya volymbaserade sällanköpsetableringar i Midgården tillsammans med utvecklingen för stadskärnan totalt sett förstärka Ängelholm som en stark handelsdestination. Ett växande marknadsunderlag ger förutsättningar att ytterligare utveckla handeln i kommun. Att inte vidareutveckla handeln kan innebära att kommunen förlorar köpkraft med försämrad försäljningsindex till följd. 8.2 Relationen Ängelholms centrum/midgården Kartläggningen av omsättningen i kommunen visar att Midgården och Ängelholms centrum omsätter kring 300 mkr vardera inom sällanköpsvaror vilket innebär att båda områden idag utgör destinationer för sällanköpshandel. Områdena har dock olika typer av handel inom sällanköpsvaror där handeln i stadskärnan är småskalig medan Midgården i större utsträckning har volymbaserad handel. Gällande dagligvaror ser relationen annorlunda ut där Midgården har en betydligt högre omsättning än centrum. Det kan vara svårt att utveckla dagligvaruhandeln i stadskärnan då kraven på tillgänglighet och parkering är svårare att uppfylla. Ängelholms centrum och Midgården bör utvecklas var för sig och tillsammans. Det ska vara enkelt och lätt att ta sig mellan handelsområdena. Tyréns AB föreslår att skyltning och tillgängligheten mellan platserna utvecklas. Profileringen av handelplatserna bör göras var för sig då områdenas respektive karaktär är väldigt olika och marknadsförs på olika sätt. 9 Förslag på strategier - Midgården bör stå för det rationella dvs. det storskaliga, volymhandel såväl inom dagligvaror och sällanköp. Ängelholms centrum å sin sida bör stå för det emotionella dvs. trevliga mötesplatser, caféer, pittoresk miljö, kvalitetsutbud, uppgraderat mode etc. Det är viktigt att en fortsatt dialog sker mellan parterna i de olika handelsområdena om vilka nyetableringar som kan bidra till Ängelholms handelsutveckling. - Ängelholms centrum och Midgården bör ha egna marknadsföringskanaler. - Handelsområdet bör samlas så mycket som möjligt i Midgården, dvs norr om Klippanvägen. Förtätningar och förbättrad tillgänglighet i hela området gör det lättare för kunden att orientera sig. Detta bidrar i sin tur till merförsäljning hos andra verksamheter i området. - Vid extern marknadsföring i exempelvis turistbroschyrer bör Ängelholms centrum och Midgården få utrymme, dels var för sig och dels tillsammans. - Skyltningarna till och mellan handelsområdena bör förtydligas. Det är viktigt att kunder på ett så smidigt sätt som möjligt hittar till lämpliga parkeringsytor i centrum samt även hittar från centrum till övriga handelsplatser, framförallt till Midgården.

14 (14) - Namnet på handelsområdet bör samsas under ett och samma namn för marknadsföring, profilering och skyltning mm (Idag har Handelsplatsen flera namn såsom delområdena Midgården/Taktäckaren, Tornet Köpcentrum, Brännborns centrum mm). 10 Sammanfattning Midgården har ett bra läge för detaljhandel då det har hög tillgänglighet. Förutsättningar finns att skapa bra parkeringsmöjligheter. Det primära upptagningsområdet utgörs av Ängelholms kommun och det sekundära upptagningsområdet av Båstads kommun, Höganäs kommun och Åstorps kommun. Tertiärt upptagningsområde utgörs av Örkelljunga kommun och Klippans kommun. Befolkningsutvecklingen i upptagningsområdet är positiv. Mellan 2007 och 2015 prognostiseras befolkningen öka med 6 procent i hela upptagningsområdet. På grund av befolkningstillväxt och konsumtionsökning växer marknadsunderlaget. et för detaljhandel i hela upptagningsområdet uppgår 2007 till ca 5,9 mdkr och växer mellan 2007 och 2015 till ca 8 mdkr. Ängelholms kommun har totalt sett på dagligvaror och sällanköpsvaror ett negativt försäljningsindex. Dagligvaror har ett positivt försäljningsindex om 101. Inom sällanköp däremot har Ängelholm ett försäljningsindex om 80. Det finns således goda möjligheter att växa inom både dagligvaror och sällanköp. Den stora tillväxtpotentialen är dock inom sällanköp. Midgården är till sett till omsättningen den största handelsplatsen i kommunen följt av centrum. Midgården och centrum har ungefär lika stor omsättning inom sällanköpsvaror medan Midgården omsätter avsevärt mer inom dagligvaror. Midgårdens handelsområde bör huvudsakligen växa i området norr om Klippanvägen och i de norra delarna av industriområdet som ansluter till Klippanvägen. Midgården och Ängelholms centrum bör utvecklas var för sig efter sina förutsättningar däremot bör en kontinuerlig dialog och utvecklingsprojekt ske vad gäller skyltning mellan områdena, etableringsstrategier mm.