Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild 1-6 Barnkonventionen och läroplanerna Bild 7-16 Artiklar och efterföljande frågeställningar Bild 17-18 Frågor och svar Bild 19 Barnombudsmannens uppdrag Bild 20 Film - Om hon bara hade frågat Bild 21 Gå vidare tips på länkar Bild 22 Om du vill veta mer
Barnkonventionen Bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Sverige har 1989 godkänt konventionen med tilläggen: barns inblandning i väpnade konflikter och försäljning av barn, prostitution o barnpornografi Barnkonventionen innehåller 54 artiklar. I Sverige anpassas lagarna så att de stämmer med konventionen. Regeringen beslutade, den 19 februari 2015, att ge barnrättighetsutredningen ett tilläggsdirektiv med inriktning mot att göra FN:s barnkonvention till svensk lag.
Barnkonventionen har störst spridning av alla konventioner. 195:e länder har godkänt den. Barnkonventionen är ett viktigt dokument och det är först när innehållet omsätts i praktiken, det får betydelse för barnen. För att konventionen ska bli mer än fina ord, behöver alla beslut som berör barn verkligen beaktas utifrån barnets bästa. Barn ska känna sig delaktiga i arbetet med barnkonventionen i förskola och skola. Barnets rättigheter gäller i alla sammanhang barnet befinner sig: t ex elev, resenär, patient.
Ny bestämmelse i skollagen I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Grundläggande värden Utbildningen ska förmedla o förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 Grundläggande värden Förskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.
Värdegrund i förskola och skola Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. De grundläggande värden som förskolans och skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan könen solidaritet mellan människor Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö.
Det finns 4 grundläggande artiklar 2, 3, 6 och 12 - och vi lägger till artikel 23 Artikel 2 Ickediskriminering Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Rätt till liv och överlevnad Artikel 12 Rätt att utrycka sin åsikt Artikel 23 Barn med funktionshinder Gå vidare och: 1. Läs varje artikel. 2. Välj några av frågorna under varje artikel. 3. Reflektera/diskutera, muntligt/skriftligt, enskilt eller i grupp.
Artikel 2 Icke-diskriminering 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Och vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Det är en grundtanke i konventionen att alla barn har fullt och lika människovärde. Barnen är även jämställda varandra, alla barn har lika värde.
Frågor att ställa utifrån artikel 2 Hur bemöter vi barn utifrån deras ålder? Bemöts flickor och pojkar olika/lika? Innehåller Plan mot diskriminering och kränkande behandling/ Likabehandlingsplan alla diskrimineringsgrunderna? Känner barn att vi respekterar dem? Hur då? Hur vet vi att barn inte diskrimineras i vår verksamhet på grund av t ex bostadsort, sociala faktorer, kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, härkomst eller funktionsnedsättning På vilket sätt arbetar vi aktivt och medvetet med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter?
Portalparagraf - Artikel 3 Barnets bästa 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet skydd och omvårdnad för barnets välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3. Staterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn. Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
Frågor att ställa utifrån artikel 3 I vilka forum/situationer pratar vi om barnets bästa? Hur kommer vi fram till vad som är bäst för barnet, t.ex. i verksamhetsplanering eller ekonomiska prioriteringar? Är vår verksamhet utformad för barnets bästa? Hur stor kunskap har vi om barnets rättigheter? När görs bedömningar om barnets bästa? Hur beskriver skollag och läroplaner Barnets bästa? Hur tungt får barnets bästa väga i beslut?
Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Och skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Termen utveckling har i denna tolkning en uppenbar, direkt bäring på såväl utbildnings- som hälsopolitiken och konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa denna konventions innehåll.
Frågor att ställa utifrån artikel 6 Vem/vilka behöver förskola, skola och fritidshem samverka med, för att det ska bli bra för alla barn? Är vår samverkan utformad utifrån barnets bästa? Rätt till liv och utveckling handlar om att ha drömmar. Fråga barnen om de har någon dröm de vill uppfylla, vad de vill arbeta med när de blir vuxna. Hur arbetar kommunen för alla barns rätt till liv, överlevnad och utveckling?
Artikel 12 Respekt för barnets åsikter 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. Barnets åsikt beaktas med hänsyn till barnets mognad och ålder. Alla barn har rätt att bli bemötta med respekt för sina åsikter.
Frågor att ställa utifrån artikel 12 När kan barn börja bilda åsikter? Vilka forum har förskola, skola och fritidshem där barn kan tycka till? Varför är det viktigt att barn får tycka till om sin vardag och sina liv? Vilken betydelse har barnets åsikter? Är de nöjda med det? Har de egna förslag? På vilket sätt fattas bättre beslut om barn hörs?
Artikel 23 Barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv 1. Konventionsstaterna erkänner att barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. 2. Staterna erkänner barnets rätt till särskild vård Barn med fysiskt eller psykiskt handikapp ska få leva ett fullvärdigt och anständigt liv som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.
Frågor att ställa utifrån artikel 23 Hur säkerställs att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras? Hur diskuterar vi frågor om inkludering. Hur tillgodoses rätten till barnomsorg/utbildning? Säkerställer vi att utbildningen är öppen och tillgänglig Får barn med funktionshinder göra sin röst hörd i frågor som berör dem och bli respekterade? På vilket sätt görs det/i vilka forum? Är barnet/en nöjda? Ger vi barn kunskaper och möjligheter till ett aktivt deltagande i samhället? Hur då?
Frågesport 1.När trädde konventionen om barnets rättigheter i kraft i Sverige? 2.Hur många länder är anslutna? 3.Hur många artiklar innehåller barnkonventionen? 4.Vilken artikel brukar kallas för barnkonventionens portalparagraf? 5.Hur många grundprinciper finns det i barnkonventionen? 6.Vilken statlig myndighet har i uppdrag att bevaka barnets rättigheter i Sverige? 7.Vad heter ansvarig minister?
Svar 1. År 1990 (vi skrev på 1989 men det gick igenom juridiskt 1990) 2. 195 stater 3. 54 artiklar 4. Artikel 3 Barnets Bästa 5. Fyra st. 6. Barnombudsmannen 7. Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér
www.barnombudsmannen.se är den statliga myndighet som har uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån barnkonventionen. På gång - Pejling och dialog - tydliggöra ansvar o öka motivation att stärka barnets rättigheter. - Chatta med barnombudsmannen. Barn och ungdomar kan ställa frågor om sina rättigheter. - Att utveckla metoder för att lyssna på barn med olika typer av funktionsnedsättningar. - Lyssna på barn och unga som har erfarenheter av kränkande behandling o trakasserier. - Uppdrag att utforma o sprida information till barn och unga som tydliggör vad socialtjänsten ska erbjuda barn och unga i behov av stöd och skydd. - Max18 en möjlighet att följa upp barnkonventionens genomförande.
Ni är viktiga. Barnen har svaren. Men vi måste ställa frågorna. Gå in på www.barnombudsmannen.se till pejling och dialog och filmen: Om hon bara hade frågat då hade jag berättat, Alex 9 år. På 90 sekunder förklarar filmen varför.
Gå vidare: www.barnombudsmannen.se www.unicef.se www.rattighetsfokus.se www.raddabarnen.se www.rede.se www.myhumanrights.se www.bris.se www.redcross.se
Om du vill vet mer Planeringssekreterare Lillian Alverö, BoU Tel 0480 453022 lillian.alvero@kalmar.se Ungdomsråd Sophia Sundlin, kultur och fritid 0480-450167 sophia.sundlin@kalmar.se