Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt En kort presentation av regeringens inriktning för utvecklingen av det svenska transportsystemet under perioden 2010 2021
Näringsdepartementet Kommunikationssekretariatet Grafisk form: Svensk Information AB Illustrationer: Ola Skogäng Stockholm september 2008 Artikelnr. N8017
Transportpolitiken ger förutsättningar för framtidens val, redan idag. Hur kom du till jobbet, till skolan eller dina fritidsaktiviteter idag? Transportsystemet berör dagligen miljoner svenskar. Vi handlar i affären dit varorna transporterats, vi pendlar till och från jobb eller utbildning, våra företag är beroende av effektiva transporter. Om inte hjulen snurrar, så stannar samhällets verksamhet. Vi ställer höga krav på trafiksystemets funktion. Det ska vara pålitligt just i det ögonblick vi behöver åka. Det måste ständigt utvecklas för att möta morgondagens behov. Ett väl fungerande trafiksystem är en given förutsättning för att minska utanförskapet i samhället och för att gynna företagens växtkraft. Det behöver finnas attraktiva transportalternativ så att människor och företag kan välja klimateffektiva resor och transporter. Hur ska vi bygga och planera samhället, för att skapa så stor nytta som möjligt för alla? Det är en viktig politisk fråga. Infrastrukturpropositionen ger ramarna för regeringens satsning. Den är inte enbart en vacker vision för vad vi skulle kunna göra om vi hade pengar. Den utgör en realistisk grund där de kommande planerna verkligen är finansierade. Propositionen pekar också ut inriktningen för det fortsatta planeringsarbetet. Den här skriften vill ge dig en kort orientering om infrastrukturpropositionens innehåll och hur planeringen går vidare. Åsa Torstensson infrastrukturminister
Transportsystemet påverkar vardagen. Hur ska jag kunna lita på att det fungerar? Väg, bana, terminal eller bytespunkt transportinfrastrukturen har en stor betydelse för att vardagen ska fungera, för dig och mig. Många resor och transporter innefattar dessutom flera olika färdsätt. Störningar i transportsystemet kan få stora konsekvenser. Vad är viktigt för oss, när vi reser eller har behov av transporter? Det här är några synpunkter:
Jag vill så gärna hälsa på mina barnbarn. Men hur ska jag klara alla byten? Asta, 82 - Politikerna pratar om miljöhot, men vad satsar dom egentligen för att se till att kollektivtrafiken blir bättre? Jag vill resa sent på helgkvällar och få snabb info om när bussen går med sms. Reza, 19 - Kan man kombinera sitt resande med att vara klimatmedveten? Linn, 17 - Vår godstransportlösning kombinerar sjöfart och järnväg. Boende nära järnvägsspåren har ibland uttryckt oro för säkerheten. Men de flesta är idag eniga om att tågtransporter är säkrare än bil. Företagare, petrokemisk industri - Bra motorvägar, järnvägar och flygplatser påverkade vårt val av europeisk etableringsort. I framtiden vill fler asiatiska investerare etablera sig här, men då måste det bli en satsning på infrastrukturen. Företrädare för internationellt handelscentrum - Transporter på väg är mer prisvärda än på järnvägen. Vår miljöpolicy ger ändå stöd för att prioritera järnvägsalternativet men järnvägen dras med stora kapacitetsproblem. Företagare, skog och trä - Om ett företag ska locka till sig nyckelmedarbetare, fordras bra pendling. Att stödja utvecklingen av vägar och järnvägar är detsamma som att gynna företagsamheten i Sverige. Företagare, IT
Infrastrukturpropositionen ger förutsättningarna för dagens och framtidens resor och transporter Den 25 september 2008 beslutade regeringen om en proposition med ekonomiska ramar och inriktning för skötsel och utveckling av den svenska transportinfrastrukturen 2010 2021. För snabba förbättringar kompletterades propositionen med en närtidssatsning 2009 2010 i budgetpropositionen för 2009. Regeringens övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. Ett väl fungerande transportsystem är viktigt för Sveriges framtida möjligheter. Det behövs för människors rörlighet och näringslivets konkurrenskraft. Att hela resan eller transporten fungerar bra bidrar till väl fungerande arbetsmarknader i hela landet och ger förutsättningar för fortsatt tillväxt. Ökade insatser och skärpta krav på effektivitet Transportinfrastrukturen är en av landets viktigaste tillgångar. Vägar och järnvägar ska skötas för att fortsätta att fungera. Det behövs också en utveckling av infrastrukturen eftersom nya bostäder och verksamheter växer fram och globalisering och teknikutveckling ger nya förutsättningar. Regeringen föreslår en statlig planeringsram på 417 miljarder kronor under åren 2010-2021. Det är mer än vad som tidigare har satsats och ramen är fullt finansierad. Den allra största delen täcks av anslag i statsbudgeten. Resterande 22 miljarder kronor finansieras med lån. Verksamheten inom transportsektorn liksom all annan verksamhet behöver ständigt utvecklas och effektiviseras. Underhåll och nyinvesteringar måste genomföras med ökad effektivitet så att våra gemensamma skattemedel används där de gör bäst nytta och så att pengarna räcker längre. Ökad effektivitet nås bland annat genom förbättrad samordning mellan de ansvariga aktörerna, effektiva myndigheter, ett smidigt regelverk och en väl fungerande konkurrens på transportmarknaden. Användarna i fokus Många resor och transporter omfattar flera färdmedel. En godstransport kanske startar med lastbil till en terminal där man omlastar till tåg som sedan går vidare till en hamn där godset skickas vidare till ett annat land. En pendlingsresa kan starta med en cykeltur till hållplatsen, en bussresa till stationen, en tågresa till en annan ort och till sist en
promenad till arbetsplatsen. Transportsystemet ska planeras utifrån synsättet att hela resan eller transporten ska fungera för alla och där alla sätt att resa eller utföra transporten vägs in. Samspelet behöver öka mellan användarna och de som står för infrastrukturen på lokal, regional och nationell nivå. Klimateffektiva resor och transporter Transportsektorn svarar för cirka en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser och en omställning behövs inför framtiden. Det finns ett stort engagemang för klimatfrågan bland människor och företag. I den fortsatta utvecklingen av transportsystemet behövs en kombination av åtgärder. Det kan handla om styrmedel som sätter pris på utsläppen, en klimateffektiv fordonspark och klimateffektivt byggande och drift av infrastrukturen. Det behövs också finnas attraktiva transportalternativ så att människor och företag kan välja klimateffektiva resor och transporter. I arbetet med att Regeringens förslag till riksdagen Den statliga planeringsramen för 2010 2021 ska vara 417 miljarder kronor med följande fördelning: 136 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar, inkl bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering till enskilda vägar, 64 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar samt 217 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Regeringen får besluta om den slutliga fördelningen av medel mellan nationell plan och regionala planer. Den statliga planeringsramen får framöver även omfatta medfinansiering av stora och strategiska investeringar i farleder och slussar, medfinansiering av enskilda vägar samt driftbidrag till icke-statliga flygplatser. Statsbidraget för fordon till regional kollektiv spårtrafik avvecklas. Försöket med regional kollektivtrafik på järnväg över länsgränser i Norrland anpassas till kommande EUdirektiv genom att länstrafikhuvudmännen inte ges ensamrätt till trafikeringen. 7
utveckla transportsystemet är uppgiften bland annat att finna åtgärder som minskar klimatpåverkan, ökar energieffektiviteten och samtidigt är samhällsekonomiskt lönsamma. Trafikslagsövergripande perspektiv Såväl användarfokus som klimateffektivitet talar för lösningar som kan omfatta flera trafikslag. Ett sådant synsätt är centralt. Det finns en stor bredd i underlagen för propositionen som gett goda möjligheter att tänka trafikslagsövergripande. Ett viktigt steg är att regeringen slår fast att en nationell transportinfrastrukturplan ska tas fram istället för separata planer för väg och järnväg. Sverige behöver kraftfulla insatser som märks i närtid Regeringen gör en närtidssatsning under 2009 och 2010 på 7,6 miljarder kronor för att åstadkomma förbättringar för pendlare och företagare. Med närtidssatsningen säkerställs att angelägna järnvägsprojekt som Haparandabanan och satningen på järnvägen Emmaboda Karlskrona kan genomföras liksom riktade kraftsamlingar för att förbättra punktligheten i Stockholmsregionen, Västsverige samt i Skåne. Framkomligheten på viktiga godsstråk förstärks. Och prioriterade vägprojekt kan byggstartas tidigare och få ett effektivare genomförande. Det gäller projekt runt om i hela landet. Exempel på projekt om kan byggstartas är E18-infarten mot Stockholm, E22 i Skåne och vägförbindelsen mot hamnen i Göteborg. Infrastrukturpropositionens vägledande prioriteringar Transportsystemet ska utvecklas så att: tillväxten stöds, så att fler människor kommer i arbete i fler och växande företag i hela landet arbetsmarknadsregionerna för kvinnor och män vidgas akuta flaskhalsar i transportsystemet försvinner tillgängligheten inom storstadsregionerna förbättras infrastrukturen vårdas med ökande satsningar på underhåll infrastrukturen säkras för att klara klimatförändringar det blir säkrare att färdas på våra vägar hela reskedjan och transporten blir samordnad och anpassad till användarnas behov klimateffektiva resor och transporter underlättas vilket bidrar till att uppnå de klimatpolitiska målen samhällsnyttan av satsningar i infrastrukturen ökar. 8
Med en stark satsning på förbättrad infrastruktur skapar vi förutsättningar för jobb och företagande i hela landet! Åsa Torstensson, infrastrukturminister Satsningar i närtid Större vägprojekt Större järnvägsprojekt Tjälsäkring och bärighet Övriga vägprojekt: mitträcken, cykelvägar osv Åtgärder som fördelas till ett stort antal platser i landet Investeringar, enskilda vägar Handikappanpassning järnvägsstationer
Planeringsprocessen ska vara öppen och beröra alla trafikslag Från och med 2010 vill regeringen att den långsiktiga planeringen leder till dels en gemensam nationell plan och dels till regionala infrastrukturplaner. Planeringsarbetet ska genomföras av trafikverken och regionerna i dialog med dem som använder trafiksystemet. Ledstjärnan är en helhetssyn på hela rikets transportinfrastruktur. Prioriteringsprocessen för infrastrukturinvesteringar INRIKTNINGSPLANERING ÅTGÄRDSPLANERING Analyser Uppdrag att upprätta planer Planförslag Fastställande av planer Infrastrukturproposition Riksdagsbeslut Genomförande Så här går planeringsprocessen till Den övergripande planeringen av transportinfrastruktur i Sverige görs i två steg. Första delen är inriktningsplaneringen. Då analyseras strategiska frågor som handlar om transporternas och transportsystemets utveckling och vilka effekter man vill uppnå. Analyserna presenteras i olika underlag från trafikverk, län, kommittéer och statliga utredningar. Dessa skickas för synpunkter till en bred krets av intressenter, så kallad remittering. Med detta underlag och utifrån politiska mål tar regeringen sedan fram sitt förslag till inrikning och ekonomiska ramar för utveckligen av transportsystemet. 10
Vad får den nationella transportplanen innehålla? drift och underhåll av vägar och järnvägar inklusive medfinasiering till enskilda vägar investeringar i statliga vägar och järnvägar inklusive ny teknik trafiksäkerhetsåtgärder åtgärder för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar åtgärder för förbättrad miljö längs vägar och järnvägar sektorsuppgifter, exempelvis forskning, utveckling och demonstration, trafiksäkerhetsinformation åtgärder som kan få statlig medfinasiering, t ex byggande av spår för regional trafik, byggande av stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser och liknande anläggningar för järnvägstrafik medfinansiering till investeringar i slussar och farleder Vad får den regionala transportplanen innehålla? Processen att ta fram förslag till vilka konkreta åtgärder som bör prioriteras involverar många aktörer. Regeringen vill att regioner och trafikverk ska utföra planeringen i dialog med användarna och i samverkan. Förslag till nya planer för 2010 2021 kommer in till regeringen hösten 2009. Regeringen beslutar om vilka åtgärder som ska ingå i den nationella planen och fattar beslut om ekonomiska ramar för de regionala planerna. investeringar i statliga vägar som inte är stamvägar inklusive ny teknik, trafiksäkerhetsåtgäder samt medfinansiering av investeringar i enskilda vägar statlig medfinansiering av olika trafikanläggningar exempelvis stationer, hållplatser, åtgärder för ökad tillgänglighet, väg- spår- och gatuanläggningar för regional kollektivtrafik, miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder, byggande av kommunala flygplatser och kajer möjlighet att prioritera åtgärder i de nationella trafiksystemen 11
Utredningar som bidragit med underlag till infrastrukturpropositionen Inriktningsunderlag från Vägverket, Banverket och SIKA Hamnstrategi strategiska noder i det svenska godstransportsystemet Koll framåt Regeringsuppdrag om kollektivtrafikens utveckling Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet Cykeluppdrag Regeringsuppdrag Vägverket, Banverket och Verket för näringslivsutveckling Inriktningsunderlag Region Skåne och Västra Götalandsregionen Klimat- och sårbarhetsutredningen Strategiskt nät av kombiterminaler intermodala noder i det svenska godstransportsystemet Samlad trafiklösning Stockholmsregionen för miljö och tillväxt till 2020 med utblick till 2030 Hur ska pengarna räcka? I de underlag som regeringen haft till sin hjälp från myndigheter, utredningar och kommittéer finns det en mängd analyser som vägts samman. Behoven av åtgärder i infrastrukturen måste dessutom vägas och prioriteras mot andra angelägna samhällsbehov. Pengarna som läggs på att utveckla infrastrukturen är våra gemensamma tillgångar, det är de pengar vi betalar in till staten i skatt. Eftersom resurserna inte är oändliga måste prioriteringar göras och åtgärderna spridas över åren. Regeringen vill exempelvis göra det enklare för kommuner eller näringslivet att frivilligt skjuta till pengar till transportinfrastruktur (så kallad medfinansiering). Det kan också vara aktuellt att finansiera nya satsningar genom att de som använder t ex en bro betalar för att åka över den (brukaravgifter). Samordningen mellan långsiktiga planer och årlig budget måste öka. Planeringssystemet ska kännetecknas av ett gott förtroende mellan olika intressenter och staten ska vara en pålitlig part. 12
De svenska transportsystemen är en helhet där olika delar kompletterar varandra. Det är alltså inte så enkelt som att man väljer mellan att bygga en ny järnvägssträcka i en del av landet, rusta en vägsträcka eller att ge bidrag till en station. Sverige är ett avlångt land som behöver samordnade kommunikationer med fungerande terminaler och bytespunkter överallt, för att fungera. Skattepengarna ska användas där de gör bäst nytta. Både jag och samhället tjänar på att tåget är i tid! Infrastrukturplanerna ger förutsättningarna för att förbereda byggen Utifrån infrastrukturplanernas listor över vilka projekt som staten vill förverkliga, genomförs också en planering av varje enskilt bygge. Planprocessen för enskilda byggprojekt tar 4 8 år. Aktörer i den fysiska planeringsprocessen är bland annat trafikverken, länsstyrelser och kommuner. Planeringen genomförs i öppenhet. De som berörs av planerna kallas till samrådsmöten och utställningar av planerna och har möjlighet att ge sin syn på saken. 13
Låt människors behov stå i centrum! Wä! Utvecklingen bygger på dialog Grönare, skönare, snabbare, smidigare, fler alternativ, bättre kombinationer av transportslag? Önskemålen är många. Men framtidens resor och transporter fixar man inte till på en dag. Eller ens ett par år. Det kräver lång planering och gott samarbete för att ta några steg i taget mot drömmen om det perfekta sättet att förflytta sig mellan arbete och bostad, skola och fritid och de effektivaste transportlösningarna för näringslivet. Du som vill informera dig ytterligare om infrastrukturpropositionens innehåll eller om hur planeringsarbetet går vidare här är några förslag på var du finner mer fakta: Här finner du mer information www.regeringen.se/infrastruktur» Propositionen» Aktuell information» Mer om planeringsprocessen» Frågor och svar Andra bra tips:» Trafikverkens sajt för åtgärdsplanering www.banverket.se/banportalen/ap» Statens offentliga utredningar www.sou.gov.se» Länsstyrelser och regionförbund» Dina politiker 14
15
Näringsdepartementet Förbättrad infrastruktur skapar förutsättningar för jobb och företagande i hela landet. Välkommen med på resan mot framtidens resor och transporter!