PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

mëóâçäçöáëâ~=äéüçî=ñöê=ëíöêêé=~êäéíëãçíáî~íáçå= Ó==ë~ãí=éêÉÇáÅÉê~åÇÉ=~î=ãçíáî~íáçåëëíáä= = gìäá~=e~ääã~å= j~äáå=m~ìäëëçå= e~åçäéç~êéw=j~íë=k~àëíêöã= = PSYKOLOGI III, 30 HÖGSKOLEPOÄNG (PAO) 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA BEHOV FÖR STÖRRE ARBETSMOTIVATION - samt predicerande av motivationsstil Julia Hallman och Malin Paulsson En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivation framstår när individen agerar därför att det genuint intresserar henne. Yttre motivation framstår när individen agerar för extern belöning. Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplar motivation med personlighetsorienteringar genom tre motivationsstilar: självbestämmande stil, kontrollerande stil och opersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan en individs inre motivation och individens generella arbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med de olika motivationsstilarna. En enkätstudie genomfördes med 87 deltagare. Resultaten visade ett signifikant samband mellan arbetsmotivation och de psykologiska behoven. Vidare, även ett signifikant samband mellan de psykologiska behoven och typ av motivationsstil. Resultaten indikerar att det är av intresse att ta vara på personers behov av autonomi, kompetens och relaterande för arbetsmotivationen samt för vilken typ av motivationsstil individen besitter. Nyckelord: arbetsmotivation, Self-Determination teorin, autonomi, kompetens, relaterande, motivationsstilar Motivation är i dagens västerländska samhällen ett uppmärksammat ämne som ofta berör att kunna ändra levnadssätt och beteenden i det vardagliga samt inom arbetslivet. Motivation är ett centralt och ständigt återkommande ämne inom psykologin, där motivationens kärna ligger i biologisk-, kognitiv- och i socialpsykologi (Deci & Ryan, 2000a). I samhället kan ämnet ses som ännu viktigare på grund av dess konsekvenser, den viktigaste är att motivation producerar. Motivation handlar om energi, riktning, fortlevnad och alla aspekter av aktivering och avsikt. Att motivation producerar ses som mycket eftersträvansvärt i verklighetens värld och därför är det användbart inom de flesta sfärer, exempelvis chefs, lärare, föräldrar- och coaching- sfärer (Deci & Ryan, 2000a). Arbetspsykologi behandlar motivation genom att se vilka beteenden och faktorer som kan leda till individuell motivation. Vad är det som får människor att gå till arbetet varje dag? Ja, de flesta måste det för att tjäna sitt dagliga levebröd. Innebär det att arbetet är ett måste som består av att tjäna pengar? Vad händer om en individ vinner miljoner kronor på lotto och ur den aspekten aldrig skulle behöva återvända till jobbet? Om frågan ställs svarar två tredjedelar att de fortfarande skulle återvända. Inte nog med det, hälften av dessa skulle stanna på samma jobb (Latham, 2007).

2 Motivation behandlas ofta som ett singulärt konstrukt men talar ofta om att människor blir motiverade genom åtskilliga typer av faktorer, med ytterst varierande upplevelser och konsekvenser. En individ kan bli motiverad antingen för att hon själv ser ett värde i en specifik aktivitet. Eller kan hon istället bli motiverad eller snarare tvingad till eget agerande för att ett starkt externt tvång upplevs. På så vis kan motivationen förklaras genom ett inneboende intresse eller av externa påtryckningar. Hur individen kan komma att bete sig kan alltså bero på ett personligt engagemang där hon strävar efter att framstå som främst, eller i det andra fallet agerandet kommer från en rädsla av att vara övervakad. Det uppstår en kontrast mellan att inneha en inre motivation gentemot att vara externt pressad (Deci & Ryan, 2000a). Om en individ verkligen står bakom sitt beteende av egna intressen och värderingar eller gör det för externa orsaker för sig själv som person är betydelsefullt i flertalet kulturer (Johnson, 1993, refererat i Deci & Ryan, 2000a). Det representerar en grundläggande dimension av hur individer skapar mening av sina egna samt andras beteenden, och benämns såsom inre respektive yttre motivation (Deci & Ryan 2000a). Jämförelser som gjorts mellan människor som styrs av inre - eller yttre motivationsfaktorer visar att individer med inre motivation har ett större intresse, spänning och självförtroende. Det uppenbaras i sin tur genom förbättrad prestation, varaktighet och kreativitet (Deci & Ryan, 1991) och stärkt livskraft (Nix, Ryan, Manly & Deci, 1999), självkänsla (Deci & Ryan, 1995) och ett generellt välbefinnande (Ryan, Deci, & Grolnick, 1995). Poängteras bör att detta gäller då individerna har samma nivå av upplevd kompetens eller själveffektivitet för aktiviteten. Inre motivation tenderar att vara mera bestående över tid och ur arbetsmarknadens perspektiv borde just detta vara eftersträvansvärt. En inre motiverad individ framstår ofta som en gladare och en mera livskraftig person som är mera självgående och kreativ. En individ som innehar en högre grad av välbefinnande uppvisar oftare ett större intresse, ett eget intresse som kommer inifrån. Detta borde prioriteras snarare än att arbetsgivaren måste pressa fram individen för att hon ska prestera. En stor skillnad mellan inre och yttre motivation är denna; för att externt motivera en individ krävs det att belöning sker konsekvent. En individ med en god uppbyggd inre motivation bibehåller motivationen så länge intresset finns kvar (Deci & Ryan, 2000a). Inre och yttre motivation Inre motivation är medfödda benägenheter som engagerar självets intresse och utvecklar självets kapacitet. Genom att engagera självets intresse samt att söka utmaningar som bemästras engagerar människan det egna självets intresse samt utvecklar självets kapacitet. Detta uppstår spontant från de psykologiska behoven, nyfikenhet och det medfödda behovet av utveckling. Människor vilka är inre motiverade handlar utifrån personligt intresse, för att det är roligt och utav känslan som uppstår av utmaningen. Detta beteende uppstår frivilligt och är inte påverkat av yttre faktorer. Det kan till exempel vara en individ vilken känner att hennes kompetens eller relaterande (tillhörighet) stärks av att utföra en viss uppgift, i det fallet blir till exempel lönen mindre viktig (Reeve, 2005). Då människor inte motiveras av inre faktorer kan de vara motiverade av yttre motivationsfaktorer. Yttre motivationsfaktorer är bland annat belöningar, förmåner, bestraffningar, tävlingar och status. Yttre motivation innebär att individer blir påverkade och motiverade av externa faktorer i den sociala kontexten. Istället för att

3 engagera sig i en aktivitet för att uppnå den medfödda tillfredsställelsen det kan medföra, uppstår yttre motivationsfaktorer utifrån konsekvenser vilka är skilda från aktiviteten. Den viktiga skillnaden mellan inre och yttre motivationsfaktorer handlar alltså om huruvida en viss aktivitet utförs för självet eller på grund av yttre konsekvenser. Då de yttre konsekvenserna styr, utför individer en handling för att få någon form av belöning eller för att undvika negativa konsekvenser. De yttre motivationsfaktorer som mest påverkar den interna motivationen negativt är de som kan kopplas till kontroll som är den inre motivationens största fiende (Deci & Ryan, 2000a). Det är debatterat huruvida belöning påverkar den inre motivationen. Deci, Koestner och Ryan (1999) påvisade efter en metastudie att belöning i form av ord hade en positiv effekt på den inre motivationen. Belöning i materiell form visade sig däremot vara negativ för den inre motivationen. Furnham (2005) menar att den enda formen av ekonomisk belöning som skulle kunna ses som en motiverande faktor för medarbetare är då den är av en större summa. Ett exempel skulle kunna vara en form av bonus vilket en del företag delar ut en gång per år om de uppnått ett bra resultat. En sådan form av belöning är dock en kortvarig form av en yttre motivationsfaktor. Vidare menar Furnham att vad som motiverar en person givetvis är subjektivt och att en person som är i stort behov av pengar möjligtvis kan se sin månadslön som en motiverande faktor. Psykologiska behov Begreppet behov har kommit att användas i två distinkta vägar. Den vanligaste definitionen är att se ett behov som en motiverande kraft inkluderande en individs mål, medvetna vilja, önskan eller motiv (Ryan, 1995). Sett ur ett sådant perspektiv blir behov behandlade som individuellt skilda variabler, med styrkan på just den specifika individens behov (Baard, Deci & Ryan, 2004). Det spelar ingen roll om dessa behov är underförstådda eller självattribuerade (Ryan, 1995). Den andra definitionen av behov handlar om elementära behov, oberoende om de är fysiska - eller psykologiska behov. Det innefattar ett energigivande tillstånd och om det är tillfredsställt frambringar det hälsa och välbefinnande. Om det däremot inte är tillfredsställt medverkar det till ohälsa (Deci & Ryan, 2000a). Ur detta perspektiv ses behovet som en slags näring som är väsentlig för överlevnad, utveckling och integritet för individen. En parallell kan dras till en växt, den behöver sol och vatten för att kunna växa. Likaså behöver en människa en biologisk helhet; föda, vatten och skydd för att trivas (Ryan, 1995). På så vis är behoven snarare medfödda än inlärda, vidare skapar denna behovsdefinition en utgångspunkt för empirisk verifiering om något verkligen är ett behov (Baard, Deci & Ryan, 2004). Empirisk verifiering innebär att en teori är vetenskaplig om den har utsatts för hård prövning (Hartman, 2004). Om tillfredställelsen empiriskt visar sig tillhöra människans utveckling och hälsa kan det ses som ett behov. Om tillfredsställelsen däremot inte kan associera sig med sådana utfall är det endast ett begär eller önskan det handlar om. Det är viktigt att kunna urskilja behov från begär eftersom de sistnämnda både kan vara skadliga och kontraproduktiva och därför opassande att accepteras som ett mänskligt psykologiskt behov (Baard, Deci & Ryan, 2004). Därför används den sistnämnda definitionen då studien talar om mänskliga behov.

4 Behovsteorier Forskning om relationen mellan de mänskliga behoven, jobbattityder och arbetsmotivation startade sedan McGregor tillämpade Maslows behovshierarki inom managementområdet (McGregor, 1960 refererat i Baard, Deci & Ryan, 2004). En del av denna forskning använde sig av behovshierarkiteorier som Maslow och Alderfer. En annan del använde sig av en annan typ av behovsteorier som Murrays, medan vissa utgick helt utan teori (Baard, Deci & Ryan, 2004). En annan tradition i den experimentella psykologin är Hulls arbete (Deci & Ryan, 2000b). Orsaken till att behov som koncept har setts som tilltalande beror på att de har en väsentlig generell användbarhet, då de i detalj beskriver de dimensioner av miljön som förväntas. Med detta menas att i förhand kunna veta vad som leder till positiva respektive negativa arbetsrelaterade resultat (Baard, Deci & Ryan, 2004). Maslow och mänskliga behov. Behovsteoriers syn på beteenden bygger på ett relativt enkelt upplägg, beteenden ska uppfylla specifika behov. Beroende på vilken sorts - och kvalitet behoven handlar om kommer människan i sin natur sträva efter att uppfylla dessa, både på och utanför arbetet (Maslow, 1970). Teorierna är uppbyggda kring människans psykologiska behov som trängs fram från biologiska drifter som hunger, törst eller undvikande av smärta (Statt, 2004). Maslows hierarkiska trappa består av fem olika steg för att uppnå olika sorters mänskliga behov. Trappan är uppbyggd på så vis att människan måste gå steg för steg för att kunna kliva upp till nästa trappsteg. Trappstegen bygger på varandra och om behoven inte är tillräckligt tillfredsställda i nuvarande trappsteg kan hon ej gå vidare till nästa. Maslow menar att då ett behov är uppfyllt ses det inte längre som motiverande utan då fortsätter individen till nästa (Maslow, 1970). Det första trappsteget fysiska behov (exempelvis mat, dryck och skydd) är själva grundstenen för existensen för överlevnad. Alla andra behov ses som överflödiga om inte detta trappsteg först är uppfyllt (Latham, 2007). När dessa behov är uppfyllda kan människan flytta sig till steg nummer två, säkerhetsbehov (säkerhet och frihet från rädsla). Det tredje steget handlar om det sociala behovet (accepterande, tillhörighetskänsla och tillgivenhet) (Statt, 2004). Dessa tre trappsteg/behov nämner Maslow som bristbehov, om individen ej uppfyllt dessa kommer hon inte att kunna utvecklas till en frisk individ (varken psykiskt eller fysiskt). De två nästkommande trappstegen benämns som utvecklingsbehov där en upplevd tillfredsställelse hjälper människor att utvecklas till sina fulla potentialer (Furnham, 2005). Det fjärde behovet handlar om självkänsla, vilket hon behöver få från andra sociala individer. Det femte och sista trappsteget självförverkligande handlar om att de fyra tidigare stegen verkligen är helt uppfyllda. I detta steg kan individen visa vem hon verkligen är (Latham, 2007). Flertalet individer når inte till detta stadium och de som lyckas nå dit blir inte färdiga eller helt självförverkligande, utan finner fler saker att motiveras av så de kan fortsätta att utvecklas (Statt, 2004). Alderfer s existens, tillhörighet och personlig utveckling. Alderfer byggde sin teori utifrån Maslows behovstrappa med några ändringar. Istället för att använda ett femstegssystem som Maslow föreslog Alderfer tre basgrupper av behov; (E) existens, (R relatedness) tillhörighet och (G growth) personlig utveckling. Den första gruppen E innehåller behov som mat, dryck och betalning. Den andra gruppen R (tillhörighet) innehar behov som är psykologiska och uppfylls genom personliga relationer med familj, vänner och arbetskollegor. Den tredje gruppen G

5 (växande/mognad) handlar om psykologiska behov som uppfylls genom den personliga utvecklingen. En stor diskrepans mellan Maslow och Alderfer är att den sistnämnda menar att behoven inte behöver uppfyllas i en viss ordning. Alderfer menar att bara för att ett behovssteg blivit uppfyllt behöver inte detta leda till att individen strävar efter att kunna uppfylla nästa steg. Dessutom menar han att flera behov kan behöva uppfyllas samtidigt, alltså behöver individen inte gå efter den hierarkiska behovstrappan steg efter steg. Skiljaktigheterna tar inte slut här utan den största skillnaden inträffar då ett behov blivit uppfyllt. Alderfer anser att behoven blir mer viktiga för individen då de är uppfyllda medan Maslow menar att behoven istället sjunker styrkemässigt då de blivit uppfyllda (Statt, 2004). Trots att det inte råder en total kongruens mellan dessa två teoretiker anser de att en tillfredsställelse av de mänskliga behoven är en viktig komponent för ett motiverande beteende på arbetet. De menar att flera aspekter av den arbetsrelaterade motivationen är försök att tillfredsställa de psykologiska behoven (Furnham, 2005). Hull och identifieringen av de inre motivationskrafterna. Psykologins uppgift är enligt Hull att förstå ett beteende genom att koppla ihop organismens huvudsakliga behov med förhållandet i organismens relevanta omgivning. Han uppger vissa medfödda fysiologiska behov, föda och vatten, som är fysiologiskt baserade på så vis att de skapar ett drifttillstånd. I detta drifttillstånd tvingar sig organismen till agerande, och nöjer sig inte innan tillfredsställelse nås. Om tillfredsställelse inte nås kan inte organismen hålla sig hälsosam. När drifttillståndet minskas producerar det lärande genom att förbinda driftstimuleringar till de utfall som ledde till driftminskning. Drifttillstånd och stimulus - respons föreningar användes till att förutse följande beteenden. Genom denna tradition skapades en riklig samling slutsatser men flertalet brister uppkom då meningsfulla beskrivningar inte kunde göras på flera typer av beteenden, exempelvis nyfiket utforskande och andra spontana aktiviteter som inte hade anknytning till driftminskningen (Deci & Ryan, 2000b). Intressant med detta är att under detta sökande efter att kunna försöka förklara spontana beteenden som i sig inte kunde förklaras av driftminskningen, startade igenkännandet av de inre motivationskrafterna. Vilket slutligen ledde till en detaljerad beskrivning av de psykologiska behoven (White, 1959). Murray s breda definition av behov. Murray menar att behov snarare är psykologiska och förvärvade än fysiologiska och medfödda. Murrays vidsträckta definition på ett behov är att det är ett begrepp som står för en styrka i hjärnregionen. Denna styrka organiserar uppfattningsförmåga, igenkänning, tänkande, vilja och handlande på ett sådant sätt att den kan förvandla dessa aspekter i en särskild riktning under vissa förhållanden. Murrays definition ses som så pass bred att den kan gälla både motiv, mål och önskan utan att förlora mening. Genom denna definition kan nästan allt som leder någon till handling ses som ett behov (Deci & Ryan, 2000b). Murrays definition att se på behov följer inte samma bana som Hull eller Self-Determination teorin. I de två sistnämnda teorierna handlar behov om en slags nödvändig näring för att kunna fungera hälsosamt (Deci & Ryan, 2000b). Autonomi, kompetens och relaterande är tre viktiga psykologiska behov som enligt Self-Determination teorin krävs för den psykologiska hälsan. De psykologiska medfödda behoven vilka ses som en nödvändig näring, är väsentliga för fortgående

6 psykologisk utveckling, integritet och välmående. Dessa medfödda psykologiska behov för autonomi, kompetens och relaterande berör den djupa strukturen av det mänskliga psyket. De hänvisar till den medfödda samt livslånga strävan efter att uppnå effektivitet, kontakter och samstämmighet. Slutligen, behov kan specificera under vilka förutsättningar och förhållanden människor kan utvecklas till deras fulla potential (Deci & Ryan, 2000b). Self-Determination teorin Self-Determination teorin utvecklades av professorerna Edward L. Deci och Richard M. Ryan vid University of Rochester på 1980 talet (Deci & Ryan, 2008). Teorin utgör ett synsätt på mänsklig motivation och personlighet (Deci & Ryan, 2000a). Self- Determination teorin börjar med att acceptera antagandet att alla individer har naturliga, medfödda och konstruktiva tendenser till att utveckla en mer genomtänkt, utarbetad och förenad känsla av självet. Med detta menas att Self-Determination teorin förmodar att individer har en primär benägenhet att skapa en samverkan mellan olika aspekter av det egna självet, andra individer och grupper i den sociala kontexten. Teorin menar att den sociala kontexten spelar en viktig roll i den fundamentala processen som leder till individens förmåga att kunna utarbeta en förenad känsla av självet. Det finns specifika och tydliga sociala faktorer som stödjer den medfödda tendensen, samtidigt som det finns andra faktorer vilka hindrar den fundamentala processen av mänsklig natur (Deci & Ryan, 2002). För att få en komplett bild av motivation bör de tre motivationsprocesserna vilka Self- Determination teorin är uppbyggd kring studeras. De tre olika motivationsprocesserna är: inre-, yttre- och amotivation och deras relation till begreppet självbestämmande (Deci & Ryan, 1985). Amotivation är motsatsen till självbestämmande, individen är oengagerad inför aktiviteten och det kan till och med leda till att individen avslutar aktiviteten. Yttre motivation är endast reglerad av press och påtryckningar utifrån. Då en individ är motiverad av yttre faktorer presterar denna endast på grund av belöningen eller på grund av att minska negativa konsekvenser. När en individ är motiverad av inre faktorer utför hon en aktivitet för att hon känner glädje och tillfredsställelse av att utföra aktiviteten (Levesque, Copeland & Sutcliffe, 2008). Enligt teorin finns det två olika typer av självbestämmande beteenden, den ena är inre motiverade beteenden och den andra är yttre motiverade beteenden, som är införlivade hos personen. I det senare fallet är beteenden upplevda som påbörjade på egen hand och självvalda eftersom de är en del av det självvalda målet. Individen har i det här fallet införlivat målen som hennes egna, på så vis har de blivit integrerade och överensstämmande med självet (Deci & Ryan, 1985). Autonomi. Människan vill själv bestämma vad hon ska göra, när hon ska göra det, om hon ska göra det och hur hon ska göra det, med andra ord vill människan själv bestämma över hur tiden ska spenderas. Individer vill själva bestämma över deras handlingar, snarare än att en annan person eller samhället ska gör det. Beteendet ska vara förenat med hennes intressen, viljor samt önskningar. Friheten människan har ska avgöra vad som är viktigt för henne, måluppsättningen samt avgöra på vad som är värt att spendera tiden (Reeve, 2005).

7 Ett beteende är autonomt då människans intresse, preferenser och vilja styr de beslutsfattande processerna att agera eller inte agera i en bestämd aktivitet. Människan är inte autonom när någonting utanför henne själv påverkar tänkandet, känslan eller beteendet i en bestämd riktning. Autonomi är ett behov att själv kunna välja och bestämma snarare än att kontexten gör det åt henne (Reeve, 2005). Autonomi härleds ur uppkomsten eller ursprunget av en individs beteende. Grunden för det psykologiska behovet autonomi är intresse och integrering (Ryan & Connell, 1989). Autonomi blir ofta kopplat till att individer är oberoende av andra individer och sin omgivning, själviska samt att de väljer sin egen väg. Deci och Ryan (2000b) menar att det inte nödvändigtvis finns någon motsättning mellan självständighet och autonomi. Resultat från forskning i Amerika och Korea av Kim, Butzel och Ryan (1998) (refererat i Deci & Ryan, 2000a) visade på fler positiva relationer mellan autonomi och kollektiva attityder än mellan autonomi och individuella attityder vilket stärker teorin om att autonomi inte handlar om att vara oberoende av andra, självisk eller att gå sin egen väg (Deci & Ryan, 2000a). Deci & Ryan (2000b) menar att autonomi är att vara självbestämmande vilket är kopplat till relaterande då det talas om inre motivation. För att autonomi ska vara ett uttryck för inre motivation och för integrerad internalisering av den sociala miljön, bör båda behoven autonomi och relaterande vara tillfredsställda (Deci & Ryan, 2000b). I en studie vilken handlade om arbetsresultat där tillfredsställelse av behoven autonomi och kompetens predicerade arbetsprestation och anpassningsförmåga visades att behoven kan tillfredsställas genom att bli bemött med beteenden som tillåter autonoma beteenden. Det innebär att behovet av autonomi kan påverkas och tillfredsställas genom andra individers beteenden. I studien påvisades även att chefers stöd för autonomi förstärkte det autonoma beteendet hos de anställda (Baard, Deci & Ryan, 2004). Ryan och Conell (1989) påvisade resultat av forskning som tyder på att brist av autonomi leder till ökade bekymmer och oro bland barn i skolor. Deci och Ryan har även funnit att saknad av autonomi leder till negativ hälsa samt negativa konsekvenser för välbefinnandet (Levesque, Copeland & Sutcliffe, 2008). Kompetens. De flesta människor vill och strävar efter att bli kompetenta samt önskar att kunna interagera med omgivningen. Denna önskan om interaktion innehåller alla aspekter av livet; i skolan, på arbetet, i relationer av alla dess slag, under fritiden och vid utförandet av sportaktiviteter. Individer vill utveckla sina färdigheter och förbättra sin kapacitet, talang och potential. När individer bemöter en utmaning kommer all fokus vara på att vi vill göra framsteg genom att utveckla färdigheter och talanger. Efter att en utmaning är avklarad upplever individen en känsla av tillfredsställelse och lycka. Det är detta som gör kompetens till ett psykologiskt behov (Reeve, 2005). Kompetens är enligt Deci och Ryan (2002) en individs upplevda känsla av att vara effektiv i interaktionen med den sociala omgivningen samt att uppleva möjligheter att utöva och uttrycka den kapacitet individen har (Deci & Ryan, 2002). Det psykologiska behovet kompetens gör att människor söker utmaningar vilka är, för individen, svåra att uppnå. Det som är svårt för en person behöver naturligtvis inte vara svårt för en annan person, utan kanske rent av är lätt. Detta gör att det är individens subjektiva upplevelse som avgör vad som är en svår utmaning. För att klara av att uppnå en svår utmaning krävs det att individen kan tänja på sin kapacitet vilket görs genom aktivitet.

8 Kompetens är inte en förvärvad färdighet eller kapacitet utan snarare en känsla av självförtroende och effektivitet i handling. Forskning har visat att individer som får positiv feedback på ett beteende stärker känslan av kompetens. För att individen ska kunna ta till sig den positiva feedback hon får och därmed öka sin kompetens krävs det att hon känner sig ansvarig för det som gjort att hon fick positiv feedback. Negativ feedback leder däremot till minskad känsla av kompetens. Ingen feedback alls påverkar kompetensen varken positivt eller negativt. Kompetens är en viktig komponent i alla typer av motivation (Deci & Ryan, 2000b). Relaterande. Alla människor behöver känna tillhörighet och har en önskan om en social interaktion och alla människor vill ha vänner. Människor försöker skapa och bibehålla varma, nära och kärleksfulla relationer med andra människor. Människan vill bli förstådd av andra för den individ hon är samt bli accepterad och värdesatt. Människan vill att andra ska vilja kännas vid henne och få respons för hennes behov. Individer behöver relationer som karaktäriseras av tillförlitlighet och ömsesidighet. Relationerna innebär inte bara en nära vän eller partner utan även olika grupper, organisationer och samhällen (Reeve, 2005). För människor är känslan av att uppleva kärlek och omtänksamhet oerhört viktigt vilket leder till att relaterande är ett naturligt psykologiskt behov (Ryan & Conell, 1989). Behovet av autonomi och kompetens har setts som de viktigaste behoven för att uppnå en hög grad av inre motivation. Relaterande har alltid setts som viktigt men inte att det spelat en lika stor roll som de övriga två behoven (Deci & Ryan, 2000b). Känslan av tillhörighet och samhörighet till andra människor är något som de flesta människor önskar. Deci och Ryan (2002) menar att relaterande är att uppleva en känsla av tillhörighet till andra, att kunna bry sig om någon och att bli omhändertagen. Känslan av tillhörighet innefattar andra individer men även samhället individen lever i. Forskning som visar på vikten av att relaterande är viktigt för att uppnå inre motivation är tillexempel forskning av Anderson, Manoogian och Reznick (1976). Deras forskning gjordes på barn vilka utförde en aktivitet i sällskap av vuxna som de aldrig hade träffat förut. De vuxna människorna gav inte barnen någon respons på deras handlande och barnen kände sig därmed inte integrerade och relaterade till de vuxna. De kände en saknad av tillhörighet. Resultatet visade att de här barnen hade en väldigt låg grad av inre motivation. Ryan och Grolnick (1986) gjorde en studie där resultaten visade att studenter vilka hade lärare som uppvisade ett kyligt och likgiltigt beteende hade låg grad av inre motivation. Rynes, Gerhart och Parks (2005) betonar att pengar påverkar de lägre behoven som mat och skydd för att sedan framlägga vägen för de högre behoven. Deras synsätt härstammar från behovsteorier från Maslow, Alderfer och Hertzberg men är även förenlig med Self-Determination teorin. Den stora skillnaden mellan de äldre behovsteorierna och Self-Determination teorin är att den sistnämna har verktygen för att empiriskt testa om lön minskar autonomitet och/eller om kompetensen inte utvecklas. Eller om vinstdelningssystem kanske ökar känslan av autonomitet och kompetens. Self-Determination teorin har även funnit bevis för Alderfers hypotes om att om de högre behoven hindras leder det till ett kompenserande där de lägre behoven istället ställs i fokus. I Kassers, Ryans, Zaxs och Sameroffs (1995) studie fann författarna att personer som växte upp i en miljö, vilken inte kunde ses som

9 stödjande för de grundläggande psykologiska behoven, senare i livet övervärderade ekonomisk framgång. Betydelsen av autonomi, kompetens och relaterande Eftersom de psykologiska behoven är medfödda innebär det att alla människor har ett behov av dem, men i olika hög grad. En orsak till att de psykologiska behoven anses vara av stor innebörd är att då de psykologiska behoven är tillfredsställda leder de till positiva resultat som arbetsmotivation. Om de psykologiska behoven i sin tur inte är tillfredsställda kan negativa resultat förväntas, exempelvis låg arbetsmotivation (Baard, Deci & Ryan, 2004). Flertalet studier har undersökt användbarheten av tillfredsställelsen av de grundläggande psykologiska behoven som Self-Determination teorin förespråkar för att predicera motivation och anpassning till arbetsplatsen. Arbetsplatser som möjliggör tillfredsställelse av enligt teorin de universella behoven autonomi, kompetens och relaterande underlättar både anställningen och det psykologiska välmående hos individer. Self-Determination teorins sätt att förklara behov som medfödda, snarare än lärda, representerar ett äkta behov endast om tillfredsställelsenivån direkt är relaterad till individens nivå av välbefinnande. Detta synsätt ges stöd av studier som anskaffat bevis som överensstämmer med att kompetens, autonomi och relaterande verkligen är sanna behov (Deci, Ryan, Gagné, Leone, Usunov & Komazheva 2001). Kasser, Davey och Ryan (1992) fann i sin studie om volontärarbetare inom rehabilitering på ett sjukhus ett samband mellan de som upplevde större autonomi, relaterande och kompetens och hur mycket tid de spenderade på arbetet. De arbetare som upplevde en högre tillfredsställelse av de psykologiska behoven, både självrapporterat eller skattat av sjukhusföreståndare, tenderade att tillbringa mera tid på arbetet och de presterade bättre än arbetare med lägre tillfredsställelse av de psykologiska behoven (Kasser, Davey & Ryan, 1992). Ilardi, Leone, Kasser och Ryan (1993) fann att fabriksarbetare som upplevde större tillfredsställelse av de psykologiska behoven på arbetsplatsen rapporterade om flera positiva arbetsattityder, högre självkänsla och färre symtom på ohälsa än deras kolleger som upplevde en lägre tillfredsställelse av behoven (Ilardi et al., 1993). Tillsammans visar dessa studier att behovsuppfyllelsen är viktig för motivation och välmående för individer på arbetet (Deci et al., 2001). Forskning om inre respektive yttre arbetsmotivation som utförts av Vansteenkiste, Neyrinck, Niemie, Soenens, De Witte och Van den Broeck (2007) som undersökt de tre psykologiska behoven visar ett negativt signifikant samband mellan ålder och tillfredsställelse. Forskarnas resultat visar att individer som är externt orienterade på arbetet visar negativa samband med positiva resultat utifrån arbetet. Istället visar de sig i större grad vara utsatta för emotionell utmattning, kortlivad tillfredställelse, en tendens att lämna arbetsplatsen samt arbets- och familjekonflikter. Dessa negativa utfall förklarades genom en låg tillfredställelse av de psykologiska behoven. Studien visade att individer som främst värderade sina arbeten efter dess möjlighet att ge dem materiella tillgångar, status och kontroll, istället för de individer som strävade efter att öka deras personlighet, kapacitet och sociala relationer var mindre sannolika att uppleva de grundläggande psykologiska behoven på arbetet. Det resulterade i att sådana externt orienterade individer uppfattade sina arbeten som mindre positiva och oanpassningsbara (Vansteenkiste et al., 2007). Det kan bero på att individer som är inre orienterade till skillnad från externt orienterade individer oftare involverar sig i aktiviteter som är tillfredställande för behoven autonomitet, kompetens och

10 relaterande. Dessa behov är i sin tur relaterade till positiva resultat utav arbetet. På så vis kan motivationsstil predicera vilket arbete man väljer, där individens intresse ligger i beaktande (Kasser, Ryan, Couchman & Sheldon, 2004). Gränserna mellan yttre och inre motivation Self-Determination teorin beskriver olika typer av yttre motivation vilka kan bli antingen kontrollerade av yttre eller inre faktorer vilka är de som blir reglerade genom en persons mål och värderingar. Dessa typer av motivation kan ställas upp på en linje vilken representerar graden av huruvida de har blivit internaliserade (Gagné & Forest, 2008). Internalisering är definierad som Det aktiva införlivandet av beteende regler som från början är främmande för självet (Ryan, 1995, s. 405, författarnas översättning). Kontroll. Denna form av motivation är styrd av yttre press och yttre uppmuntran. En person utför ett beteende för att uppnå en viss belöning eller för att undvika negativa konsekvenser. När yttre press kontrollerar ett beteende kommer det att leda till internalisering med självet vilket innebär att beteendet blir kontrollerat genom introjektion (Levesque, Copeland & Sutcliffe, 2008). Introjektion. Individen är inte enbart motiverad av yttre faktorer, utan de yttre faktorerna kopplas samman med de inre faktorerna. Individen kan verka handla medvetet i den sociala kontexten, men i själva verket är det inte individens inre faktorer som styr utan den sociala kontexten. Detta gör att individen verkar vara inre motiverad trots att de yttre faktorerna fortfarande är av stor vikt. Introjektion står för en viss del av internaliseringen då regleringen finns inuti individen men inte riktigt har blivit en del av individen. Att regleringen inte riktigt blivit till en del av individen beskrivs genom att en integrering ej skett då det gäller motivation, kognition, och påverkan som skapar självet, alltså till vilken person man är. Eftersom regleringarna för introjektion inte har införlivats hos personen medför detta ett beteende som inte är självbestämmande. Introjektionen kan ses som intressant eftersom regleringen finns inuti personen men samtidigt relativt extern för självet. Extern reglering innebär en mycket liten chans till bibehållning och överföringsförmåga till skillnad från introjektionsregleringen som faktiskt medför en viss internalisering. På så sätt har dessa en större chans att stanna över tid än extern reglering. Likväl är introjektionen en relativt ostabil form av reglering (Deci & Ryan, 2000b). Identifikation. Identifikation är den första formen av självbestämmande motivation. När beteendet är identifierat, är det även realiserat därför att det är värderat och betydelsefullt för individen (Levesque, Copeland & Sutcliffe, 2008). Ett exempel är att människor skulle träna mer om de var identifierade med hur viktigt det är med träning för hälsan. Internaliseringen har då blivit mer uppfylld än vid introjektion och beteendet har blivit en del av individens identitet. Det resulterande beteendet blir mer självstyrande men är fortfarande yttre motiverande därför att beteendet fortfarande skulle vara bidragande (i det här fallet att bli mera hälsosam) snarare än att endast göra det av spontanitet och tillfredsställelse. Reglering baserad på identifikation, därför att självet har bekräftat dem, förväntar en bättre bibehållning och association med större tillhörighet och prestation (Deci & Ryan, 2000b).

11 Integrering. Integrering är den mest självbestämmande typen av extern motivation samt den mest kompletta formen av internalisering av yttre motivation. Detta på grund av att den inte bara involverar identifiering av beteende utan även integrerar dessa identifikationer med andra aspekter av självet. När regleringen är integrerad har individerna uppnått fullständig acceptans vilket har lett dem till fullständig harmoni med andra aspekter av deras värderingar och identitet (Deci & Ryan, 2000b). Inre motivation. Då en individ utför vilken aktivitet som helst utifrån egen vilja inom vilket område som helst och utan några andra inflytanden som styr, innebär det inre motivation. Tre riktningar för att ha inre motivation enligt Vallerand (2000) är; för att veta, för att åstadkomma samt för att uppleva stimulans. Kontroll och introjektion är ofta kategoriserade som yttre motivation. Identifiering, integrering samt inre motivation brukar benämnas som självbestämmande motivation (Gagné & Forest, 2008). Motivationsstilar enligt Self Determination teorin I Self-Determination teorin betraktas behoven utifrån en psykologisk nivå. En intressant aspekt kan då vara relationen med olika personligheter. Deci och Ryan (2000b) menar att det viktigaste enligt Self-Determination teorin är att undersöka hur individer upplever tillfredsställelsen av de psykologiska behoven, och detta sammankopplat till olika sociala kontexter. För att därifrån se konsekvenserna utifrån nivån av tillfredsställelse. Ett antagande görs om att det råder individuella skillnader, viktiga och avgörande sådana som påverkar graden av hur människor kommer att uppleva behovstillfredsställelsen i olika sammanhang. Utifrån detta används kännetecken från den sociala miljön samt individuella skillnader för att förutse människors behovstillfredsställelse. Self-Determination teorin och andra teorier som anser att de psykologiska behoven är medfödda ser på individuella skillnader som en slags växelverkan. Dessa teorier som talar om individuella skillnader som en växelverkande modell beskriver hur människan anpassar sig mot sin omgivning och hur denna påverkar människans fulla potential för fortsatt växelverkan mellan omgivning och behovstillfredsställelse. Växelverkningen resulterar i att en individ inte är det ena eller det andra utan att personligheten även till en stor del beror på kontexten, det som sker här och nu. I Self-Determination teorin förklaras de individuella skillnaderna genom de tre olika motivationsstilarna självbestämmande stil, kontrollerande stil och opersonlig stil (Deci & Ryan, 2000b). Dessa tre olika motivationsorienteringar ses som relativt varaktiga aspekter av en individs personlighet. Och en del av varje motivationsstil anses existera till en viss grad hos varje individ. Trots att en individ antas inneha en grad av varje motivationsstil har hon en som bäst karaktäriserar hennes personlighet (Deci & Ryan, 1985). Självbestämmande stil. Individer som innehar denna stil söker efter tillfällen som kan leda till självbestämmande och medvetna val. Sådana personer antas välja arbeten som tillåter större initiativtagande, för att kunna tolka befintliga situationer som mer främjande för självbestämmande. Vidare strävar dessa personer efter att få organisera deras personliga mål och intressen snarare än att följa kontrolleringar och begränsningar.

12 Innehavande av denna motivationsstil innebär oftast att dessa personer är internt motiverade och mera lämpade till att vara självbestämmande med respekt för externa belöningar. De är alltså mindre kontrollerade av yttre belöningar och ser sig själva som mer säkra på sin egen kompetens och effektivitet. Yttre belöningar ses snarare som ett resultat av den egna kompetensen (Deci & Ryan, 1985). Kontrollerande stil. Människor som har beteenden som styrs av kontroll tenderar att bli kontrollerade av sin omgivning eller inifrån dem själva. Med en sådan inriktning söker, väljer eller tolkar individen händelser eller företeelser som kontrollerande. Sådana människor gör ofta saker för att de borde, och förlitar sig gärna på kontrollerande händelser som deadlines eller övervakning för att motivera sig själva. För en individ som innehar en kontrollerande stil spelar yttre belöningar en bestämd roll för deras beteende. Faktorer som betalning och status är väldigt viktiga faktorer för vilken typ av arbete en sådan person väljer. Inte endast val av arbete bestäms av detta utan även flera andra typer av val bestäms av yttre faktorer (Deci & Ryan, 1985). Opersonlig stil. Den sista stilen handlar om människor som uppfattar sina beteenden som utom räckhåll från egen kontroll. De tror sig inte kunna reglera sitt beteende i den riktning de önskar för att nå positiva resultat. Dessa personer ser sig ofta som inkompetenta och utan förmåga att självmant klara av uppkomna situationer. De upplever uppgifter som alltför svåra och att resultat alltid sker oberoende av vilket beteende som föranlett det. De vet inte heller var källan till kontroll kommer ifrån. Personer med opersonlig stil har ofta deprimerade känslor över den aktuella aktiviteten som de måste utföra och känner oro inför kommande aktiviteter (Deci & Ryan, 1985). Att dessa personer känner en otillräcklighet menar Deci och Ryan (2000b) beror på att de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande är otillfredsställda. Stilen kallas för opersonlig därför att det kan sägas att personen tar avstånd ifrån att känna sig motiverad till ett resultat. Det är inte att individen inte klarar av det, men ställer sig istället opersonlig till aktiviteten och på så sätt frambringas det inte någon motivation (Deci & Ryan, 2000b). Betydelsen av motivationsstilar Deci och Ryan (2000b) har vidare grundat en teori, Causality orientation som är ett försök att sammankoppla motivation med personlighet. Depontes (2004) studie handlar om länken mellan personlighet och motivation. Depontes resultat stämde överens med Deci och Ryans där den självbestämmande stilen var den som representerade den högsta nivån av den psykologiska utvecklingen. Detta innebär att den självbestämmande stilen tillåter reglering av beteenden, som sker i harmoni med de interna behoven (autonomi, kompetens och relaterande) och omgivningen. Depontes studie framhäver att den självbestämmande stilen både främjar och underhåller sociala relationer, medan den personliga autonomiteten bibehålls. Deponte förklarar att autonoma människor har en positiv syn på hur andra individer ser dem själva, men samtidigt är de inte oroade över hur andra ser på dem. De kämpar inte heller för att framstå efter andra människors förväntningar utan är ganska trygga i sig själva. Den opersonliga stilen menar Deponte (2004) istället verkar vara okapabel till att reglera deras eget beteende samt att förutspå andra individers handlingar eller beteenden. De känner sig istället isolerade och hjälplösa. Vanligtvis känner de sig

13 tyngda i stressfyllda situationer och väljer hellre att undvika problem än att försöka lösa dem. De känner en rädsla för kontakter med andra individer som troligtvis grundar sig på deras låga självkänsla och deras känsla av osäkerhet. Deci och Ryan (2000b) fann i sin studie att individer som tillhörde den opersonliga stilen var de som var mest amotiverade. Vidare i en tidigare studie av Ryan, Deci och Grolnick (1995) visade det sig att amotivation och den opersonliga motivationsstilen saknar tillfredsställelse av de psykologiska behoven. De saknar inte bara behovet autonomi som är det enda behovet som saknas vid den kontrollerande stilen utan här fattas även kompetens och/eller relaterande. Konsekvenserna av amotiverade personer och den opersonliga stilen blir det sämsta prestationerna. Den opersonliga och den kontrollerande stilen innehar båda en rädsla för vad andra personer ska tänka om dem, men de har helt olika konsekvenser. Individer inom den opersonliga stilen är helt mållösa vilket resulterar i att de känner sig överflödiga i alla handlingar. Hos individer i den kontrollerande stilen skapas deras mål istället av vad andra människor har för målförväntningar. Den kontrollerande motivationsstilens individer visar själva mindre mönster av personlighet och motiv. Detta antas bero på deras starka beroende av externa belöningar (Ryan, Deci & Grolnick, 1995). Depontes (2004) slutsats var att personlighet var i direkt anknytning till vilken motivationsstil individen besatt. I enlighet med Deci och Ryan (1985) visade det sig att beroende på vilket steg hon befinner sig i den psykologiska utvecklingen är av stor vikt för vilken motivationsstil en individ innehar. På så vis kan general causality orientations som är mätverktyget för de olika motivationsstilarna förstås som de olika stegen i självbestämmande. Anpassning av beteende Avgörande för vilken motivationsstil en individ har är på det sätt hon anpassar beteendet. Anpassningen framvisar hur självbestämmande eller kontrollerad motivationsstilen är (Deci & Ryan, 1985). Motivationens ändpunkter är självbestämmande och kontroll och däremellan finns båda i olika grad i ett intervall (Deci & Ryan, 2000b). Den självbestämmande stilen kan innehålla både ren inre motivation och motivation som anpassas av integrering. Från denna självbestämmande anpassning varierar graden av autonomi och kontroll i motivation genom integrering, identifikation, introjektion till att i sin slutspets vara helt kontrollerad av yttre påverkan (Ryan & Connell, 1989). Studiens syfte Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan en individs inre motivation och individens arbetsmotivation. Inre motivation definieras genom de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande. Samt hur psykologiska behov korrelerar med de olika motivationsstilarna: självbestämmande, kontrollerande och opersonlig. Frågeställning 1. Leder högre grad av tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven (autonomi, kompetens och relaterande) till en högre grad av arbetsmotivation? Frågeställning 2. Finns det något samband mellan högre grad av tillfredsställda psykologiska behov och motivationsstil?

14 Frågeställning 3. Föreligger det något samband mellan grad av arbetsmotivation, psykologiska behov, kontrollerande stil, antal arbetsår, lön och ålder? Metod En enkät delades ut för att undersöka sambandet mellan en individs inre motivation, vilken definieras genom de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande, och en individs arbetsmotivation. Enkäten undersökte även hur psykologiska behov korrelerar med de olika motivationsstilarna: självbestämmande, kontrollerande och opersonlig. Undersökningsdeltagare Studiens undersökningsdeltagare bestod av individer från företag i varierande storlek samt av individer i författarnas närhet. Av de totalt 100 personerna som blev kontaktade med e-post eller med ett telefonsamtal svarade 87 personer på enkäten, 48 kvinnor och 39 män. Kvinnornas medelålder var 35.00 år (SD=11.10). Männens medelålder var 35.20 år (SD=10.90). Ett krav på deltagarna var att de skulle ha arbetat i minst ett halvt år. Deltagarnas genomsnittliga arbetslängd var 12.43 år (SD=10.56). Deltagarna har varierad sysselsättning samt utbildningsnivå. Bortfallet berodde på ett antal olika anledningar. Den största faktorn till bortfallet var tidsbrist, personerna hade ingen tid att fylla i enkäten efter det att den hade delats ut. En del personer glömde ta med enkäten då den skulle samlas in. En tredje faktor till bortfallet var personer som upplevde det känsligt att svara på en enkät om motivation på grund av deras nuvarande arbetssituation. Instrument Enkäten som utfördes för undersökningens syfte innehöll tre delar. Den första delen var innehållandes bakgrundsfrågor fråga ett till fyra. Fråga fem var en fråga som mätte extern motivation Lönen är viktig för min arbetsmotivation. Sedan var det några generella frågor om upplevd motivation på arbetsplatsen, dessa frågor är sex till åtta. Ett exempel på en sådan fråga var; Jag tycker det är roligt att gå till mitt arbete. Den andra delen var en enkät som är utvecklad för studier av Self-Determination teorin (BNSW), Basic Need Satisfaction at Work, en skala som antas mäta den allmänna tillfredsställelsen av de tre grundläggande psykologiska behoven, där arbetsplatsen är inkluderad. Den tredje delen var ytterligare en enkät utvecklad för studier med Self-Determination teorin, (GCOS), General Causality Orientations Scale, som innehöll situationsbeskrivningar där respondentens svar antas undersöka hur respondenten skulle förhålla sig till motivationsstilarna (Deci & Ryan, 1985). Dessa två enkäter översattes från engelska till svenska av författarna i den aktuella studien, vidare från svenska till engelska igen av en svensk som varit bosatt och arbetat i England i femton år. En sådan back translation utfördes för att försöka säkerställa att språkliga skillnader inte påverkat svaren, eller att enkäten i och med en översättning till det svenska språket inte ändrats för mycket från den ursprungliga engelska skalan. Svaren värderades med en sjugradig likertskala där ett motsvarade instämmer inte alls och sju motsvarade instämmer helt.

15 De psykologiska behoven. Den andra delen av enkäten mätte i vilken grad de grundläggande behoven var tillfredsställda. Dessa behov är utifrån Self-Determination teorin: autonomi, kompetens och relaterande. Skalan för de psykologiska behoven (BNSW) tillhör en familj av skalor, en skala mäter tillfredsställelse överlag medan andra handlar om behovstillfredsställelse i specifika områden. Ett av dessa områden är arbetsplatsen och det är denna som används i denna studie för att mäta de psykologiska behoven på arbetsplatsen. 21 items var fördelade på tre subskalor, sju items mätte autonomi, sex items mätte kompetens och åtta items mätte relaterande (Deci & Ryan, 1985). Ett exempel på en fråga som ansågs mäta autonomi var: Jag är fri att uttrycka mina idéer och åsikter på jobbet. Ett exempel på en fråga som ansågs mäta kompetens var: Personer på mitt arbete talar om för mig att jag är bra på det jag gör. Ett exempel på en fråga som antogs mäta relaterande var: Människor på mitt arbete bryr sig om mig. Motivationsstilar. Den tredje delen av enkäten mätte olika typer av motivationsstilar: självbestämmande stil, kontrollerande stil samt opersonlig stil. Mätredskapet innehåller tre subskalor, där varje individ får ett medelvärde på varje subskala. Motivationsstilarna mättes genom 36 items, 12 items för vardera motivationsstil (Deci & Ryan, 1985). Denna skala har validerats både på engelska (Deci & Ryan, 1985) samt på italienska (Deponte, 2004). Reliabiliteten mätt genom Cronbach alpha var 0,76 för den självbestämmande stilen, 0,70 för kontrollerade stilen och 0,74 för den opersonliga stilen (Deci & Ryan, 1985). Subskalorna beskriver olika uttryck för individens allmänna sätt att agera. Varje situationsbeskrivning (totalt 12 situationer) besvarades genom tre olika svarsalternativ för att få en skattning av motivationsstil. Ett exempel på en situationsbeskrivning från enkäten var: En kvinna som arbetar för dig har generellt sett gjort ett tillfredsställande jobb. Hur som helst, hon har de senaste två veckorna presterat medelmåttigt och hon framstår som mindre aktivt intresserad av sitt arbete. Din reaktion blir troligtvis: Svarsalternativet för den kontrollerande stilen var: Tala om för henne att hon presterar mindre än vad som förväntas av henne och att hon måste börja arbeta hårdare. Svarsalternativet för den självbestämmande stilen var: Fråga henne om problemet och informera henne om att du finns tillgänglig för att reda ut det. Svarsalternativet för den opersonliga stilen var: Det är svårt att veta vad man ska göra för att få henne att ordna upp sig. Procedur Inbjudan till att deltaga i denna studie gjordes genom ett e-post utskick eller via telefonsamtal. I e-post meddelandet samt vid telefonsamtalet informerades alla deltagarna om anonymitet och att deltagandet i studien var frivilligt. I de fall inbjudan skedde via e-post skickades de övriga personernas e-post adresser som hemlig kopia för att ingen annan i studien skulle veta vilka som deltog. Deltagarna fick en kort beskrivning av studiens syfte. Enkäten delades ut till deltagarna av författarna i papperskopia och varje deltagare fyllde i enkäten individuellt vilket tog cirka 15 minuter. Författarna samlade in enkäten under de kommande dagarna. Då enkäterna samlades in fick deltagarna själv stoppa ned enkäten i ett kuvert med andra enkäter för att öka anonymiteten.