Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor del av produktionstillväxten. Produktionen i har fortsatt att växa i ungefär samma takt som under föregående tioårsperiod, vilket inte varit fallet i varubranscherna. Efterfrågan på arbetskraft har därför varit hög i som 8 8 till stor del har drivit sysselsättningstillväxten i näringslivet de 6 6 senaste 1 åren. I denna fördjupning redogörs mer i detalj för utvecklingen i vad gäller produktion och sysselsättning, samt vad na i slutändan används till. De senaste 1 åren har produktionstillväxten i varit hög (se diagram 2). Ökningstakten har varit ungefär densamma 26 som 199 25 (se diagram 3). takten i de varuproducerande branscherna har däremot varit betydligt lägre under den senare perioden. 93 95 97 99 1 3 5 Produktion i näringslivet Tjänsteproduktion Varuproduktion 7 Diagram 3 Tjänste- och varuproduktion Procentuell förändring 16 9 11 13 15 16 PRODUKTIONEN INOM, VÅRD OCH UTBILDNING SAMT FÖRETAGSTJÄNSTER HAR ÖKAT SNABBT Utvecklingen har varit mycket olika inom de olika (se tabell 18 och diagram ). Under 26 har produktionstillväxten varit högst inom informations- och kommunikations () samt vård och utbildning 71 med genomsnittliga ökningstakter på omkring 5 procent per år. Även produktionen av företags har ökat snabbt. 72 Produktionsökningarna inom fritid och service, handel, finans- och fastighetsverksamhet samt hotell och restaurang har varit mer modesta på omkring 2 3 procent per år. 8 - -8 - -16 9 96 98 2 6 Tjänsteproduktion Genomsnitt 199-25 Genomsnitt 26- Varuproduktion Genomsnitt 199-25 Genomsnitt 26-8 1 1 8 - -8 - -16 Diagram Produktion i Index 25= 18 18 71 Att produktionen i vård- och utbildningsbranscherna ökat innebär dock inte per automatik att produktionen av vård och utbildning i ekonomin som helhet har ökat. Utbildnings- och omsorgs har i högre grad än tidigare köpts in från privata aktörer i stället för att produceras i offentlig sektor. 72 Med företags avses här SNI-branscherna M, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik och N, uthyrning, fastighetsservice, rese och andra stöd. 8 5 7 9 11 8 13 15
6 Produktion och sysselsättning i Diagram 5 Bidrag till tillväxten i tjänsteproduktionen Procentenheter, genomsnitt över perioden 3.6 3. 2. 1.8 3.6 3. 2. 1.8 Tabell 18 Produktion i Förädlingsvärde i miljarder kronor och andel i procent i löpande priser respektive genomsnittlig årlig procentuell förändring i fasta priser, geometriskt medelvärde mellan indikerade år SNIkod Nivå 25 Nivå Andel av 199 25 26 Tjänster 1 22 1 857, 3,5 3,1 G 27 1 21,6 5,3 2,8 J 138 21 11,3 7,9 5,1.6.6.. 199-25 26- K,L 33 66 25,1 1, 2,2 M,N 2 359 19,3,1,2 magasinering H 13 159 8,6 1,5,8 I 37 65 3,5 3, 2,1 P,Q 63 137 7,,7,9 R,S,T 33 6 3,2,6 2,9 Anm. Med produktion avses förädlingsvärde. Nationalräkenskapsdata för 21 och är preliminära och kan komma att revideras. FÖRETAGSTJÄNSTER, HANDEL, FINANS OCH FASTIGHET SAMT HAR BIDRAGIT MEST TILL TILLVÄXTEN Produktionen av företags, handel, finans och fastighet, och stod för omkring 77 procent av förädlingsvärdet i. Dessa branscher har lämnat ett stort bidrag till produktionstillväxten under 26 (se diagram 5). Trots att tillväxten i finans och fastighet och i handeln har varit lägre än i andra branscher, bidrog de alltså mycket till produktionsökningen i tjänstesektorn som helhet eftersom de är stora branscher. Transport och magasinering, hotell och restaurang samt fritid och service är mindre branscher och de har sammantaget bara svarat för en mindre del av produktionstillväxten under perioden. Samma sak gäller för branschen vård och utbildning, trots att den har växt snabbt under perioden. Jämfört med perioden 199 25 har produktionstillväxten 26 i genomsnitt varit högre i finans och fastighet och lägre främst inom, handeln samt fritid och service. SYSSELSÄTTNINGEN I TJÄNSTEBRANSCHERNA HAR ÖKAT SNABBT SEDAN 26 Som en följd av den starka produktionstillväxten har även efterfrågan på arbetskraft i varit hög de senaste 1 åren. Sysselsättningen ökade under perioden 26 med i genomsnitt 2, procent per år, att jämföra med 1,7 procent 199 25. Sysselsättningen i har stått för en
Konjunkturläget juni 216 65 stor del av sysselsättningstillväxten i näringslivet de senaste 1 åren (se diagram 6). Sysselsättningen i som andel av sysselsatta i näringslivet har således ökat (se diagram 7). Diagram 6 Bidrag till sysselsättningstillväxten Procentuell förändring respektive procentenheter SYSSELSÄTTNINGEN I VÅRD OCH UTBILDNING, HOTELL 2 2 OCH RESTAURANG SAMT FÖRETAGTJÄNSTER HAR ÖKAT SNABBT Under 26 var sysselsättningstillväxten snabbast inom vård och utbildning följt av hotell och restaurang samt företags (se tabell 19 och diagram 8). 73 I resterande branscher har sysselsättningen ökat med omkring 1 procent per år med undantag för transport och magasinering där sysselsättningen varit nästintill oförändrad. -2-6 8 1 Näringslivet Tjänstebranscher Varubranscher 1-2 - Tabell 19 Sysselsatta i Tusentals personer, procent respektive årlig procentuell förändring, geometriskt medelvärde mellan indikerade år. SNIkod Antal 25 Antal Andel av 199 25 26 Tjänster 1 832 2 233, 1,7 2, G 526 581 26,,5 1, J 161 173 7,7 3,,7 K,L 153 173 7,7,5 1,2 Diagram 7 Sysselsatta i espektive varubranscher Procent av sysselsatta i näringslivet 7 6 5 7 6 5 M,N 399 539 2,1 3,2 3,1 magasinering H 227 231 1,,1,2 I 2 185 8,3 1,,2 P,Q 153 25 11, 5,8,8 R,S,T 9 16,7 1,8 1,6 3 93 95 97 99 1 Tjänstebranscher Varubranscher 3 5 7 9 11 13 3 15 Anm. Nationalräkenskapsdata för 21 och är preliminära och kan komma att revideras. Diagram 8 Sysselsättning i Index 25= 17 17 FÖRETAGSTJÄNSTER OCH VÅRD OCH UTBILDNING HAR BIDRAGIT MEST TILL SYSSELSÄTTNINGSÖKNINGEN 15 15 Sett till branschernas storlek sysselsatte handeln flest personer (581 personer) följt av företags (539 personer). De stod tillsammans för omkring hälften av sysselsättningen i både 25 och. Vad gäller bidrag 13 11 13 11 73 Den snabba ökningen av sysselsatta i företags kan sannolikt till viss del förklaras av att företag inom exempelvis industrin i högre grad än tidigare köper in via konsult- och bemanningsföretag som ingår i branschen företags. 9 5 7 9 11 9 13 15
66 Produktion och sysselsättning i Diagram 9 Bidrag till sysselsättningstillväxten i Procentenheter, genomsnitt över perioden 2. 2. 1.6.8.. 199-25 26-2. 2. 1.6.8.. till sysselsättningsökningen de senaste 1 åren har branschen företags bidragit mest (se diagram 9). Även branscherna vård och utbildning, handeln samt hotell och restaurang har bidragit mycket. I hotell och restaurang har sysselsättningen ökat betydligt snabbare de senaste 1 åren jämfört med perioden 199 25. I några branscher har dock sysselsättningsutvecklingen de senaste 1 åren inte gått hand i hand med produktionsutvecklingen. Till exempel har den starka utvecklingen av produktionen inom inte återspeglats speciellt mycket i ökad sysselsättning. Inom har i stället produktivitetstillväxten varit hög, bland annat till följd av den snabba teknologiska utvecklingen. Även i handeln har produktivitetstillväxten varit högre än i många andra tjänstebranscher och sysselsättningen har därmed ökat jämförelsevis svagt. VAD ANVÄNDS TJÄNSTEPRODUKTIONEN TILL? Med hjälp av input/output-tabeller från SCB kan tjänsteproduktionen (brutto) fördelas på vad den används till (se tabell 2). 7 Användningen är fördelad på olika ändamål såsom konsumtion, investeringar, export och insatsförbrukning. År 213 75 användes ca 1 procent av bruttoproduktionen i tjänstesektorn som insatsförbrukning i annan produktion. Det innebär att andra företag köpte in som användes som insats i deras produktion. Detta var till stor del företags, finans och fastighet, transport och magasinering samt. Ungefär 3 procent av tjänsteproduktionen konsumerades direkt av hushållen. Det var framför allt produktion inom finans och fastighet och handeln. Ungefär 15 procent av tjänsteproduktionen exporterades. Exporten bestod främst av företags, handel samt. Omkring 8 procent av näringslivets tjänsteproduktion användes till offentlig konsumtion och utgjordes till stor del av produktion inom vård och utbildning. Resterande 5 procent av tjänsteproduktionen användes till investeringar och bestod främst av företags och. 7 Se även Forsfält, T. och E. Glans, IOR NIER s Input-Output Model of the Swedish Economy, Working Paper No. 11, Konjunkturinstitutet,. 75 År 213 är senaste året med utfall för input/ouput-tabeller.
Konjunkturläget juni 216 67 Tabell 2 Bruttoproduktion av 213 fördelat på användning Löpande priser, miljarder kronor respektive procent av bruttoproduktion inom parentes Produkt Hushållens konsumtion Export Offentlig konsumtion Investeringar Förbrukning företag Bruttoproduktion av 23 19 38 1 132 535 magasinering 53 21 87 265 26 7 13 131 71 22 66 11 185 6 19 51 23 271 767 51 6 73 19 58 818 7 11 2 13 176 5 6 3 3 11 Summa 1 7 (3%) 283 (8%) 183 (5%) 52 (15%) 1 3 (1%) Anm. I exporten ingår utländsk konsumtion i Sverige. Till exempel är export av hotell- och restaurang utländska besökares konsumtion i Sverige. Export av fastighet avser utländskt ägande av fritidshus i Sverige. Rader och kolumner summerar inte alltid på grund av avrundning. 3