DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN

Relevanta dokument
Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

b) Var immunkomplexen bildas eller deponeras beror på deras storlek. Ag > Ak = små IK, Ak> Ag = stora IK (och laddning)

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US

Grundläggande immunologi

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

Innata och adaptiva immunsystemet

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Systemisk lupus erytematosus. Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober -14. Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner

Akut poststreptokock glomerulonefrit. Svante Swerkersson

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Inflammation och läkning

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7

Kursbok: The immune system Peter Parham

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra. Njurfysiologi / cirkulation

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Blodet och lymfoida organ

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

COX-hämmare och risk för akut njursvikt

Parodontitens etiologi och patogenes

Mesangialt skademönster

Seminarie om Njurbiopsi HT Hadi Molanaei

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Hereditär nefrit Alport syndrom

Reproduktions- Immunologi

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/ (totalt 61 p)

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar. Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Blod och blodomloppet

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Ordinarie tentamen NME T1 13/ (66 p)

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/ Kl: 12:30-15 p.m

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Introduktion till Immunologi

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013

Glukokortikoider; Farmakodynamik och farmakokinetik. G Tobin 2013

Membranoproliferativa glomerulonefriter

Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén.

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Glomerulonefriter. Lysann Essinger Njurmedicinska kliniken Danderyds Sjukhus AB

vid inflammatorisk tarmsjukdom

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)

Glukokortikoider; Farmakodynamik och farmakokinetik

Autoimmunitet och immunomodulation. Vad är autoimmunitet? Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.

Njurar och urinvägar

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll Människan: biologi och hälsa SJSE11

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Njurfysiologi och Anatomi i klinisk vardag stödord till bilder. Kort sammanfattning av Boa Grönros Söderholm, bitr överläkare, njurmedicin DSAB

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Tentamen NME Termin 1 vt juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Vilka mekanismer är viktiga för att upprätthålla rätt järnnivå i kroppen?

D-vitamin och parodontium

Skriftligt prov för termin 3, ht2011 Läkarprogrammet 11 januari 2012 kl

Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros?

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Deepti vill flytta fokus från huden

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT13 14 augusti 2013 kl

Transkript:

DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN I stället för handouts till Tryggves föreläsning 151103 GLOMERULUSEN OCH DESS CELLER KAPILLÄRNYSTANET Blodflödet, trycket och (därmed) GFR kan regleras genom kontraktion av efferenta och/eller afferenta arteriolen. Högre tryck än andra kapillärer. Permeablare än andra kapillärer. Därför fastnar immunkomplex gärna här! JUXTAGLOMERULÄRA APPARATEN Känner av flödet, Na-koncentrationen och osmolaliteten i distala tubuli. Får afferenta arteriolen att kontraheras eller relaxeras. Utsöndrar renin ENDOTELET Består till 20% av hål (fenestreringar) Klädd med en päls av proteoglykaner Är en del av filtret Bildar prostaglandin E 2 Kan regenerera MESANGIALCELLERNA Fungerar som glatt muskulatur. Kan påverka den filtrerande kapillärytan och därmed GFR Kan producera cytokiner och prostaglandin E 2 Förökar sig, kontraherar sig och bildar matrix vid inflammation Har inget basalmembran mellan sig och endotelet EPITELET = PODOCYTERNA Kramar om kapillärnystanet, står emot dess tryck och bibehåller dess form. Bildar basalmembran. Är en del av filtret. Bildar tillväxtfaktorer för endotelet och faktorer som håller det fenestrerat. Kan inte regenerera eller öka sitt antal SJÄLVA FILTRET Består av podocytutskott + slit diaphragm, basalmembranet, endotelet och glykokalyx Basalmembranet 5 ggr tjockare än i andra kärlbäddar. Typ IV kollagen centralt GLOMERULUSENS FUNKTION Behålla proteiner och celler men släppa ut resten

MEKANISMER FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA GFR Eftersom däggdjur inte kan göra sig av med kväve på annat sätt måste filtret vara igång, oavsett hydrering. Renin-Angiotensin-AldosteronSystemet, aktiveras via macula densa Myogena reflexen, tubuloglomerular feedback Sympaticus i n renalis IMMUNFÖRSVARET OCH DESS AKTÖRER ADAPTIVA IMMUNFÖRSVARET Antigen tas upp av antigenpresenterande celler (APC) och visas upp för T-lymfocyter T-lymfocyter aktiverar det humorala eller cellulära immunförsvaret Extracellulära antigen humorala försvaret; intracellulära antigen cellulära försvaret Humorala immunförsvaret: B-lymfocyter blir plasmaceller som bildar specifika antikroppar Cellulära immunförsvaret: cytotoxiska celler (m fl) attackerar specifika celler OSPECIFIKA IMMUNFÖRSVARET (INNATE IMMUNITY) Aktiveras av 1) diverse patogener, 2) vävnadsskada Komplementsystemet och toll-like receptors (TLR) centrala aktörer TOLL-LIKE RECEPTORS (TLR) Sitter på t ex glomerulära celler och cirkulerande celler i immunförsvaret Känner igen, och aktiveras av, vävnadsskada, vissa patogener och aktiverat komplement Orsakar cytokinfrisättning och aktivering av T- och B-lymfocyter KOMPLEMENTSYSTEMET Tre spår: klassiska vägen, lektin/mannosvägen och alternativa vägen Klassiska vägen aktiveras av t ex immunkomplex Lektinvägen aktiveras av mannosrester Alternativa vägen aktiveras av bakterier, bakterietoxiner, lipopolysackarider etc Aktivering (alla tre vägar) orsakar bildandet av C5a och C5b-9 (membrane attack complex) Slutresultatet är anafylaxi, inflammation, trombos och celldestruktion ANTIKROPPAR, SPECIFIKA IMMUNOGLOBULINER Bildas av plasmaceller (på order från T-lymfocyter) Binder till ett specifikt antigen Aktiverar komplement, lockar fram neutrofiler och förhindrar en del mikrober att fastna CYTOKINER Finns av en massa sorter: interleukiner, kemokiner, interferoner, TNF, tillväxtfaktorer etc Utsöndras av bland annat leukocyter Aktiverar T- och B-lymfocyter Lockar fagocyterande celler till platsen Får celler (t ex mesangiet) att proliferera och/eller bilda matrix Får celler att utsöndra skadliga substanser (fria syreradikaler, lysosymala enzym etc) Aktiverar koagulationskaskaden

KOAGULATIONSKASKADEN Aktiveras av aktiverade trombocyter eller tissue factor (TF) Skadad vävnad blottar TF och fäster/aktiverar trombocyter Makrofager och glomerulära celler kan också producera TF, fr a vid inflammation Koagulationskaskadens slutmål: lösligt fibrinogen blir olösligt fibrin PROSTAGLANDINER Hör till eikosaniderna, tillsammans med tromboxan, leukotriener och lipoxiner Lokala aktörer: påverkar bara celler i närheten Prostaglandin E 2 mest relevant för glomerulusen Produceras av fr a mesangiecellerna och kärlendotelet Verkar vasodilaterande och behövs för att upprätthålla den renala cirkulationen Det är därför som NSAID kan vara farligt för njurarna! Verkar antiinflammatoriskt Hämmar trombocytaggregationen Endotelskada ger minskad PGE 2 -produktion ger glomerulär skada (onda cirklar) FRIA SYRERADIKALER Syre med ensam oparad elektron i ytterbanan Frisätts av fr a makrofager och (fr a) neutrofiler Orsakar vävnadsskada, cellproliferation, matrixökning Orsakar dessutom cytokinfrisättning och vaskulär permeabilitetsökning KVÄVEMONOXID, NO Frisätts av endotel och makrofager Orsakar inflammation och vasodilatation ANTIGENPRESENTERANDE CELLER (APC) Tar in främmande antigen och presenterar dessa på sin yta, tillsammans med rätt slags MHC (major histocompatibility complex) Antigenet och MHC avläses sedan av T-lymfocyter Fyra huvudtyper av APC: Dendritiska celler, som finns på kroppens ytor mot omvärlden Makrofager Vissa B-lymfocyter Vissa aktiverade epitelceller Utgör första steget i det adaptiva immunförsvaret T-LYMFOCYTER Får information från antigenpresenterande celler Skickar order (=cytokiner) till andra celler i immunförsvaret Specialtyper av T-lymfocyter (det finns fler): T-hjälparceller, aktiverar andra celler i immunförsvaret T-suppressorceller, stänger av (bl a) andra T-lymfocyter Cytotoxiska T-celler, dödar specifika celler på order från andra T-lymfocyter MinnesT-celler, minns antigen i vöntan på att de dyker upp igen

B-LYMFOCYTER Altiveras och blir plasmaceller på order av T-lymfocyterna eller blir minnesb-celler i stället PLASMACELLER Aktiverade B-lymfocyter Bildar antikroppar mot specifika antigen Aktiveras på order av T-lymfocyter MONOCYTER Kan aktiveras och bli makrofager Aktivering sker fr a via 3 vägar: På order från T-lymfocyterna Via toll-like receptors På eget initiativ efter kontakt med döda celler eller mikrober MAKROFAGER Den aktiverade formen av monocyter Fagocyterar (=äter upp) mikrober Utsöndrar vävnadsskadande substanser: fria syreradikaler, NO etc Frisätter cytokiner NEUTROFILA GRANULOCYTER Lockas till platsen av cytokiner, komplement eller antikroppar Fagocyterar (=äter upp) mikrober Utsöndrar vävnadsskadande substanser: fria syreradikaler, lysosymala enzymer etc Frisätter cytokiner GLOMERULÄRA SKADEMEKANISMER IMMUNKOMPLEXMEDIERAD SKADA Antigen kan vara exogena eller endogena Exempel på exogena antigen: streptokocker, hepatit B, malaria Exempel på endogena antigen: SLE (kanske) Immunkomplexen fastnar i glomeruli pga av: Högre tryck här än i andra kapillärer Extra permeabelt filter Kapillärväggen negativt laddad; imkompl pisitivt Detta leder till cytokinfrisättning, mesangieproliferation, vävnadsskada etc A) Överskott av Ig i förh t antigen Ger scrosslinking ger stora immunkomplex Lagras subendotelialt/mesaningiellt B) Överskott av antigen i förh t Ig Små, vattenlösliga imkompl Lagras i BM eller subepitelialt C) Lika mkt antigen som Ig

Mkt crosslinking ger maximalt stora imkompl Lagras subendotelialt Subepitelia immunkomplex inte i kontakt m cirkulationen! Därför inte mykcet inflammation podocytskada ger massiv proteinuri PAD: immunofluorescens positiv membranöst EX: SLE klass V, membranös GN Mesangiella immunkomplex Får mesangialcellerna att bli fler, bilda mer matrix och frisätta cytokiner PAD: mesangieproliferation, matrixökning Ex: aktiv IgA-nefrit Subendoteliala immunkomplex Ger (förstås) endotelskada Aktiverar koagulationskaskaden (och komplement) Väl åtkomligt för neutrofiler och andra cirkulerande immunologiska celler PAD: exsudativt infiltrat, inflammatoriska celler Exempel: MPGN typ I, APSGN, SLE klass IV Immunkomplexen 1) aktiverar komplementsystemet, 2) lockar dit inflammatoriska celler, 3) får glomerulära celler att frisätta cytokiner, 4) aktiverar koagulationskaskaden etc etc

GLOMERULÄRA SKADORS KONSEKVENSER Glomerulusskadan ger proteinuri, hematuri, hypertension och sänkt filtration PROTEINURIN Protein i primärurinen skadar podocyten. Podocyten lossar och kan inte ersättas. Nakna kapillärpartier utan podocyter klibbar fast i Bowmans kapsel Detta leder till FSGS Proteinurin ger dessutom tubulointerstitiell fibros och hypertoni Onda cirklar proteinuri hypertoni nefronförlust fibros/skleros etc HYPERTONIN Beror på renovaskulära mekanismer (RAAS, TGF), fibros och ev njurvsikt Ger förvärrad proteinuri/njursvikt HEMATURIN Inte farlig! Bara en markör ÄRRBILDNING/FIBROS Upprepad inflammation/cytokinfrisättning Makrofager utsöndrar profibrotiska faktorer Hypoxi ger oxidativ stress (fria syreradikaler) Myofibroblaster uppstår t ex från mesangiecellerna, och bildar mer matrix