Årsrapport 2009 för omsorgsförvaltningen

1 Årsrapport 2009 för omsorgsförvaltningen 1 Sammanfattning Viktiga händelser Under våren 2009 tog kommunfullmäktige beslut om att överföra vissa verksamheter från omsorgsnämnden till socialnämnden. Det är i huvudsak LSS-verksamheten som berörs. Planering och verkställighet av förändringen har präglat höstens arbete i förvaltningen. Ansvarsgränser har förtydligats och dokument har skapats för att omsorgstagaren skall få fortsatt goda insatser och inte störas av omorganisationen. Budgetomslutningen på den del som överförs är 373 mkr. Omsorgsnämndens nya verksamhet omsluter 590 mkr för 2010. Omsorgsnämnden och förvaltningen ansvarar, efter fullmäktigebeslut 2009, för de uppgifter som kommunen har inom socialtjänst, för hemtjänst, särskilt boende och andra stödinsatser till äldre personer. Nämnden ansvarar också för insatser inom socialtjänstlagen till personer under 65 år med mindre omfattande funktionsnedsättningar. Dessutom ansvarar nämnden för hemsjukvården i kommunen och utövar ledningsansvar för den kommunala hälso- och sjukvården. I samband med förändringen har också Omsorgsförvaltningen format en ny organisation, som är utformad för att möta framtidens utmaningar. Omsorgsnämnden omsatte 1 170 mkr och förbrukade netto 923 mkr år 2009. Resultatet efter justeringar mot resultatutjämningsfond blir ett överskott på 7,1 mkr vilket fördelas mellan omsorgsförvaltning och socialförvaltning. Den hemsjukvård som övertogs från landstinget 2008, har nu under 2009 utvecklats på ett bra sätt och arbetar aktivt för samverkan med andra aktörer. Verksamhetens framtida boendestruktur har diskuterats. Planer finns på att uppföra särskilt boende på Varvsholmen. Där planeras också för trygghetsboende. Boendeformen trygghetsboende, som är en ny boendeform med nya möjligheter, kommer att diskuteras och utvecklas. Smedängen och Norrlidshemmet är i behov av renovering/ombyggnad. Nämnden kommer att ta ställning till hur och när detta skall ske. Kostfrågan har åter aktualiserats under 2009. Rutiner för tillagning samt leveranser kommer att klargöras under våren 2010. Lagen om valfrihet och förutsättningar för dess tillämpning har hanterats av projektanställd utredare. Underlag för beslut finns framtaget. Beslutshanteringen kommer att ske under februari/mars 2010. Förvaltningen hade vid ingången av 2009, ett rejält sparbeting, som hanterats och klarats av på ett effektivt sätt. Ambitionen att behålla kvalitén i kärnverksamheten har lyckats på ett bra sätt. Däremot har viss utbildning och visst utvecklingsarbete fått stå tillbaka. Vi räknar med att, under 2010, återuppta satsningen på dessa områden. Förvaltningen har planerat och tagit fram Pandemiplan i samband med befarad influensaepidemi, för att beskriva och förbereda verksamheten för eventuellt utbrott.

2 Förebyggande arbete i form av handlingsplaner och vaccination har hanterats på ett utmärkt sätt. Kvalitetsmätningar i form av brukarundersökningar (Äldreguiden och öppna jämförelser)har genomförts under 2009. Kalmar kommun har förbättrat resultaten jämfört med föregående år. Förvaltningens administration har ISO -certifierats under 2009. Arbetet med att certifiera hela förvaltningen har inletts under året. Resultatredovisning och analys Det ekonomiska bokslutet för 2009 visar på ett överskott om 9,9 mkr. Överskottet är att hänföra till dels arbetet med Budget i balans och dels vissa förskjutningar i verkställighet. Se vidare analys av större avvikelser under respektive verksamhetsområde. Läget 2010 Förvaltningen bedömer att nämnden har en ingående balans 2010. Sedan kravet på 2 % inom ramen för budget i balans beslutades tillkom ytterligare krav på 1% besparing. För 2010 gäller halvårseffekt på detta ytterligare krav. Utblick mot 2011-2013 I årsredovisningen sammanfattas de behov som förvaltningen prioriterar framöver. Sammanställningen fokuseras på behov som ej ryms inom redan beviljade utökningar av ramar vilket innebär behov av: Utökade behov utöver beviljad ram 2011 2012 samt Utökning av ramar även för 2013

3 2 Ekonomi - totalt Driftskostnader Verksamhet Netto- Bokslut Resultat tkr Budget Kostnader Intäkter Netto Förvaltningsgemensamt 11 819 40 231 37667 2 564 7 288 Administration 28 832 28 840 0 28 840-8 Myndighet 54 482 55 100 776 54 324 158 SoL 485 022 591 989 105 983 486 006-984 LSS 291 447 382 452 101 327 281 125 10 322 HSL 61 786 69 877 1 217 68 660-6 874 TOTALT 933 388 1 170 456 246 970 923 486 9 902 Omsorgsförvaltningen förbrukade netto 923 mkr (drift) år 2009 och detta utgör en ökning på driftskostnaderna med 5,9 % i löpande priser jämfört med 2008 års bokslut utgör 33,7 % av kommunens totala nettodriftkostnader OMSORGSFÖRVALTNINGENS ANDEL AV KOMMUNENS NETTODRIFTSKOSTNADER ÅR 2009 66,3% 33,7% Omsorgsförvaltningen Övr kommunal verksamhet Investeringar Verksamhet Netto- Bokslut tkr Budget Kostnader Intäkter Netto Investeringar 3 700 2 905 0 795 Omsorgsnämnden investerade enligt 2009 årsbokslut 2,9 mkr vilket utgör 1,1 % av kommunens totala nettoinvesteringar.

4 Sammanfattande kommentar till större avvikelser Driftskostnaderna redovisar ett överskott på totalt 9,9 mkr. Avvikelserna mot budget kan sammanfattas som följer och kommenteras utförligare under respektive verksamhets redovisning: Förvaltningsgemensamt Redovisar ett överskott om 7,3 mkr som till största delen beror på att kostnaden för planerade utbildningar har blivit lägre och att tidsplanen för genomförande ändrats. Administration Administrationen har omsatt 29 mkr och redovisar ingen avvikelse mot budget. Myndighet Resultatansvar: Redovisar ett överskott om 158 tkr som beror på minskade kostnader för vikarier och en del vakanser. Insatser enligt SoL Antalet hemtjänsttimmar har varit ganska konstant över budget under hela året och blev slutligen till ett underskott motsvarande 3,6 mkr. Inom verkställigheten visar verksamhetsområdet ett positivt resultat på 2,7 mkr. På enhetsnivå finns det skillnader i bokslutet. Boendeenheterna klarar i stort sin budget. Hemtjänstenheterna har fortfarande svårigheter att klara av att hålla sin budget inom ramen för resursfördelningen. Totalt redovisas ett underskott på knappt en en miljon kronor för verksamheten. Insatser enl LSS Verksamhetsområdets positiva resultat(+10,3 mkr) kan sammanfattas i flera delar: - Retroaktiva LASS-beslut från försäkringskassan - Förhöjd assistansersättning - Restriktiv hållning och hög ekonomisk medvetenhet - Minskade kostnader för ledsagning - Tidsförskjutning i planerad uppstart av ny verksamhet 2010 - Effektiviseringar inom korttidsboende för barn- och ungdom - Helårseffekter på effektiviseringar som genomfördes 2008 HSL Verksamhetsområdet redovisar ett negativt resultat på -6,9 mkr. Detta beror på att skatteväxlingen var för låg. Budgeten för tekniska hjälpmedel räckte inte (-5 mkr). Det pågår ett arbete med att utarbeta nya rutiner och kriterier för hjälpmedelsförskrivning. Investeringar Lämnar ett överskott om 0,8 mkr.

5 3 Verksamhet myndighet Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Hemrehabilitering Under 2009, februari december, har en satsning på hemrehabilitering genomförts i norra Kalmar, i områdena Lindsdal, Läckeby och Rockneby. En myndighetshandläggare har arbetat med hemrehabiliteringsprojektet i syfte att biståndsbedöma och göra uppföljningar av den enskildes behov efter hand som arbetsterapeut och sjukgymnast gjort sina insatser. Den enskildes behov av insatser har i de flesta fall minskat successivt. I samband med vårdplanering på sjukhuset har vissa personer kunnat återvända till sitt hem direkt, med insatser från hemrehab, istället för att gå vägen via korttidsboende. Ett 30-tal personer har varit aktuella för biståndsbedömning och regelbundna uppföljningar i samband med hemrehabilitering under tiden februari till december 2009. Resultatredovisning och analys SOCIALTJÄNSTLAGEN Antalet nya ansökningar SoL 2009 - uppföljningar Under 2009 har myndighetshandläggare SoL handlagt 448 nya ansökningar/ärenden gällande hemtjänst, korttidsboende, växelboende samt särskilt boende. Dessutom har man fattat beslut gällande utökade/minskade insatser i redan pågående hemtjänstärenden i samband med uppföljningar som genomförs minst en gång per år. I vissa ärenden med behov av dagliga insatser görs uppföljningar fortlöpande under året. Betalningsansvar utskrivningsklara från länssjukhuset Betalningsansvaret till landstinget för medicinskt färdigbehandlade/utskrivningsklara personer uppgick under 2009 till totalt 116 dagar, varav 35 dagar avsåg betalningsansvar för LSS. Betalningsdagarna avsåg somatiska kliniker (108 dgr) och GR-klinik (8 dgr). Kostnaden för betalningsansvar uppgick 2009 till 435 tusen kronor. Länssjukhuset kortar sina vårdtider och minskar sina vårdplatser successivt,vilket innebär att kommunen får ta ett allt större ansvar för den enskildes eftervård efter en sjukhusvistelse. Inför storhelger stängs upp till hälften av platserna på vissa avdelningar. Detta innebär att kommunen får en anhopning av utskrivningsklara personer inför storhelgerna och inför sommarens semesterperioder. Många äldre behöver korttidsboende som en mellanstation mellan sjukhusvistelsen och återgången till den egna bostaden. Man behöver återhämtning och träning/rehabilitering innan det är möjligt att återvända till det egna hemmet. Rehabiliteringsbehoven skulle i många fall kunna tillgodoses genom hemrehabilitering istället för korttidsboende. Rutinerna i informationsöverföringssystemet utifrån betalningsansvarslagen (BAL) ger begränsad tid för både kommunens SoL-handläggare och verkställighet SoL att planera för den enskildes hemgång. SoL-handläggarna arbetar aktivt tillsammans med boendesamordnaren och enheterna i verkställigheten för att minimera kommunens kostnader för utskrivningsklara/medicinskt färdigbehandlade personer. Antalet utskrivningsklara personer från länssjukhuset med behov av insatser från kommunen uppgick under 2009 till ca 140 personer/månad.

6 Antalet utskrivningsklara personer från länssjukhuset med behov av insatser från kommunen: 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 1727 1668 pers 1410 pers 1550 pers 1545 pers 1454 pers 1250 pers Kostnader för betalningsansvar under 1997 2009 (inkl LSS/psyk) 1997: 1,6 milj 2004: 275 tusen kr 1998: 3,9 milj 2005: 239 tusen kr 1999: 1,2 milj 2006: 107 tusen kr 2000: 1,4 milj 2007: 454 tusen kr 2001: 1,1 mil 2008: 252 tusen kr 2002: 660 tusen kr 2009: 435 tusen kr 2003: 380 tusen kr Sökande från annan kommun särskilt boende SoL Enligt socialtjänstlagen har en person som är bosatt i annan kommun och har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser, rätt att ansöka om insatsen i annan kommun. Det handlar ofta om äldre personer som är bosatta på annan ort, och har anknytning till Kalmar genom barn eller andra närstående. Under 2009 har 9 personer från annan kommun ansökt om särskilt boende i Kalmar, varav 8 personer blivit beviljade särskilt boende och 1 person har fått avslag på sin ansökan på grund av att omfattande behov av omsorgsinsatser ej förelegat. Antal ansökningar om särskilt boende från annan kommun 2001 2009 Antal ansökningar Bifall Avslag 2009 9 8 1 2008 17 15 2 2007 15 10 5 2006 16 13 3 2005 14 10 4 2004 5 5 0 2003 9 8 1 2002 13 8 5 2001 12 10 2 LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Ansökningar LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Under 2009 har LSS-handläggarna handlagt 349 LSS-ansökningar. Ca 3/4 av ansökningarna gällde vuxna och ca 1/4 gällde barn/ungdom. Vidare har LSShandläggarna handlagt ca 70 uppföljningar/omprövningar av LSS-beslut under året. När det gäller barn/ungdomar har ca 50% av LSS-ansökningarna gällt personer med diagnosen utvecklingsstörning, ca 25% med neuropsykiatrisk diagnos och ca 25 % med dubbeldiagnos utvecklingsstörning /neuropsykiatrisk diagnos. Antalet personer (barn och vuxna) med LSS-insatser som avslutats under året uppgår till 32 personer.

7 Ansökningar gällande stödet till psykiskt funktionsnedsatta Under 2009 har 26 LSS-ansökningar och 72 SoL-ansökningar inkommit gällande gruppen psykiskt funktionshindrade. Ansökningarna utifrån socialtjänstlagen har avsett boendestöd. LSS-ansökningarna har avsett ledsagning LSS, bostad med särskild service LSS, daglig verksamhet LSS eller kontaktperson LSS. Förhandsbesked LSS ansökningar från personer boende i annan kommun 2009 2008 2007 2006 2005 2004 3 7 9 7 10 7 Under 2009 har tre personer folkbokförda i annan kommun ansökt om och beviljats förhandsbesked gällande bostad med särskild service LSS i Kalmar kommun. Ytterligare ca 10 personer har ansökt om förhandsbesked under 2009. Utredning och planering pågår i dessa ärenden, varför antalet förhandsbesked kan förväntas öka under 2010. Orsaken till att personer med funktionsnedsättningar söker sig till Kalmar är att gymnasiesärskolan byggs ut alltmer för målgruppen. Numera finns gymnasiesärskola både på Ingelstorpskolan och Jenny Nyströmskolan. Dessutom anordnar Högalids folkhögskola utbildningar för personer som tillhör LSS målgrupp. Personer med autism, från småkommunerna i länet, söker sig i allt större utsträckning till Kalmar, då Kalmar kommun har ett mer differentierat utbud av insatser för målgruppen. Antal utomkommunala placeringar 2003 2009 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Utomkommunal placering SOL 2 pers 2 pers 3 pers 3 pers 3 pers 5 pers 6 pers Utomkommunal placering LSS 12 pers 11 pers 14 pers 17 pers 13 pers 16 pers 15 pers Individuella planer LSS I enlighet med omsorgsnämndens måldokument ger handläggarna muntlig och skriftlig information om rätten att ansöka om individuell plan i samband med att en person ansöker om LSS-insatser. Upprättade individuella planer följs upp och revideras i den takt det är möjligt. Under 2009 har 29 individuella planer upprättats. Individuella planer i bostad med särskild service har inte kunnat prioriteras. Nivåbedömning/insatsmätning LSS Under 2009 har handläggarna genomfört 66 nivåbedömningar/insatsmätningar gällande daglig verksamhet och bostad med särskild service. Nivåbedömningen/insatsmätningen används som ett underlag för resursfördelning LSS. Nivåbedömningen/insatsmätningen innebär att man gör en individuell bedömning av omfattningen av personalstödet till den enskilde. Framtiden Hemrehabilitering hela kommunen Hemrehabiliteringssatsningen kommer att fortsätta och omfatta alla enheter i Kalmar. Myndighetshandläggarna kommer att ingå i olika arbetsgrupper och får ett stort ansvar för biståndsbedömning och regelbunden uppföljning av ärenden som ingår i hemrehabiliteringen. Detta kommer att innebära ett utökat personalbehov.

8 Bal-rutiner digitalt Ett samarbetsprojekt pågår mellan landstinget och kommunerna i länet gällande digital informationsövering av BAL-rutinerna. Kalmar kommun kommer att vara pilotkommun. Det är ännu oklart när pilotprojektet i Kalmar kan starta upp, beroende på att landstinget har problem sitt datasystem. Vårdplanering via videokonferens Vissa vårdplaneringar på sjukhuset skulle kunna genomföras via videokonferens i framtiden. Diskussioner pågår i länet mellan länssjukhus, primärvård och kommunerna. Hultsfreds kommun som har långt till länssjukhuset i Kalmar har arbetat i ett samverkansprojekt med landstinget och genomfört många vårdplaneringar via videokonferens. I slutrapporten framkommer att man ser fler fördelar än nackdelar både för den enskilde och personalen. 4 Verksamhet SoL (insatser enligt socialtjänstlagen) Viktiga händelser och ändrade förutsättningar 2009 har varit inriktad på att fortsätta jobbet med budget i balans och hitta lösningar i organisationen för en delning av förvaltningen. I maj 2009 öppnades det nya äldreboendet Vasallparken. Boendet har 36 boendeplatser fördelat på 16 boende för personer med demenshandikapp och 20 för äldre med mera fysiska funktionsnedsättningar. Det finns också möjlighet för parboende. Under våren gjordes också en upphandling av driften på Vasallparken och Kosmo AB fick anbudet och ansvarar för verksamheten från och med maj månad. I samband med öppnandet av Vasallparken så skedde vissa omflyttningar i den egna verksamheten. Vissa delar blev verksamhetsövergång och 24 boendeplatser på Norrlidshemmet flyttades till Vasallparken. Det var en boendegrupp för dement och en boendegrupp för äldre som flyttades. Personalgrupperna på dessa enheter erbjöds att gå med över till den nya entreprenören. 11 av de anställda valde att gå med över och fick möjlighet att vara tjänstlediga från omsorgsförvaltningen för att pröva hos den nya arbetsgivaren. Den personalgrupp som valde att stanna kvar i kommunen fick placering på andra arbetsplatser inom förvaltningen. Norrlidshemmet minskade totalt med 24 boendeplatser och förbereddes för en eventuell ombyggnation. Beslut om ombyggnation togs ej under 2009. Nya idéer om möjligheter till annan typ av fastighetsägande dök upp och kommer att utvärderas under 2010. Förvaltningen har kunnat verkställa samtliga beviljade beslut om särskilt boende. I samband med att Vasallparken öppnades så utökades antal boendeplatser med 12, för att kompensera de minskningar som har gjorts tidigare och för att komma i fas med att den boendeplan som nämnden antagit. Under sommaren märktes en nedgång av behovet av boendeplatser och den har till viss del hållit sig kvar under hösten. Troligtvis är detta en tillfällig nedgång och ÄO 10 visar att planeringen av boendeplatserna behöver öka fram till 2020. Revidering av prognos av behov av boendeplatser kommer att göras under 2010. Kostenheten har fullt ut infört det nya kostdatasystemet under 2009. Det innebär att samtlig kostpersonal och kostombuden i verksamheten har fått en grundläggande utbildning i systemet. Införandet av systemet innebär att kostenheten kan säkerställa produktionen av mat. Systemet är till både för beställare och omsorgstagare. Det

9 innehåller bland annat en rullande näringsvärdesberäknad 7-veckorsmatsedel, som är kopplad till nutritionspolicyn och som ändras smidigt efter behov. Detta har lett till en ökad delaktighet bland kostpersonalen, skapat förståelse för matens betydelse på boendeenheterna, måltidsbeställningen är en aktiv handling och skapar en bättre kontroll av ekonomin. Samtliga äldreboendeenheter har haft möjlighet till att genomföra utökad kontaktmannatid genom de statliga stimulansmedlen. Omsorgstagaren har haft möjlighet att tillsammans med kontaktmannen planera för någon form av aktivitet i veckan. Samtliga enheter har i sina årsrapporter berättat att de verkställt kontaktmanna tiden och olika aktiviteter har gjorts under året. Det kan ha varit besök i affärer, promenad till stranden, fika på staden, nagelvård, samtal, med mera. Hemtjänstverksamheten har under 2009 klarat att verkställa samtliga beviljade biståndsbeslut. Det har ställts stora krav på planeringen för att snabbt tillgodose hjälpbehov hos nya omsorgstagare samt hos omsorgstagare med förändrade insatser. Verksamheten har tagit ett stort ansvar för att undvika betalningsansvar på länssjukhuset. Under året har ett nytt ansvarsområde börjat utvecklas i hemtjänstgrupperna för att samordna och planera det dagliga arbetet mera effektivt. Ansvarsområdet, som kallas samordnare, kommer att få en viktig roll i den fortsatta kvalitetssäkringen gällande planering och överföring av information i hemtjänstgrupperna, samt att skapa en bättre tillgänglighet för omsorgstagare och närstående. Införandet av planeringsverktyget Laps Care har fortsatt i hemtjänstverksamheten under året. Samtliga grupper beräknas vara klara med implementeringen under våren 2010. Laps Care är ett bra IT-verktyg när det gäller att säkra kvalitén hos omsorgstagarna, men också ett instrument för att hjälpa enhetscheferna med underlag för bemanningskrav och statistik. Dubbelbemanningen i hemtjänsten har under året hållit en jämn nivå. I snitt har 29,67 årsarbetare behövts till dubbelbemanning för att klara arbetsmiljön för personal och säkerheten för omsorgstagare. I de grupper som hemrehabilitering har införts har dock dubbelbemanning kunnat minskas med hjälp av instruktioner från sjukgymnast eller arbetsterapeut, eller med utskrivning av hjälpmedel till den enskilde. Hemrehabilitering har varit mycket uppskattat både från omsorgstagare och personal. Under 2009 har diskussioner förts gällande omsorgsmätning för en säkrare resursfördelning och som ett förarbete i det fall LOV(lag om valfrihet) skulle införas i kommunens äldreomsorg. En förstudie har genomförts gällande förutsättningar för att mäta omsorg i Kalmar och resultatet ska redovisas för ledningsgruppen i februari 2010. Delningen av omsorgsförvaltningen har även påverkat hemtjänstverksamheten. Målgruppen psykiskt funktionsnedsatta personer har efter hand fasats över till nuvarande Socialförvaltningen. Övriga gränsfall och LSS-stöd som utförts av hemtjänstpersonal har också varit föremål för diskussioner om vilken förvaltning som ska ta det fortsatta ansvaret. Enhetscheferna har under 2009 målmedvetet arbetat med att ytterligare förbättra den sociala dokumentationen för omsorgstagarna, samt med uppföljning. Vi ser en klar förbättring i hanteringen jämfört med ett år tillbaka. Under gångna året har antalet omsorgstagare med resistenta bakterier ökat markant i hemtjänsten och vi ser att detta är en trend. Detta ställer höga krav på personal beträffande hygienrutiner och utrustning, samt att tid finns att följa rutiner för att förhindra smittspridning. Direkt efter semesterperioden startades ett arbete med att arbeta fram lokala planer för att vara beredda inför den befarade svininfluensan. Prioriteringar gällande arbetsuppgifter och omsorgstagare gjordes i varje arbetslag och en stor del av personalen

10 vaccinerades. Mycket arbete lades ned på förberedelser och detta skapade också bra diskussioner samt rutiner så att vi står bättre rustade i hemtjänsten om krisläge skulle uppstå. Bemanningsenheten har jobbat mot samtliga enheter i verksamheten under året och i och med att uppdraget innefattar samtliga enheter så har det också varit möjligt att effektivisera inom bemanningsenheten. En uppdelning utifrån de olika teamen inom förvaltningen har gjorts och de tillsvidaranställda poolarna jobbar mot ett mindre antal enheter i första hand. Det för att kontinuiteten skall öka bland vikarierna. Det har dock varit problem med att få lönsamhet i önskad sysselsättningsgrad på grund av att grundschemat är för låst och det är svårt för de som har önskad att ta igen sin tid. Nytt projekt med annan inriktning på önskad sysselsättningsgrad har jobbat fram under året och skall prövas 2010. Dagverksamheterna för personer med demenshandikapp har haft en tillfällig nedgång av antalet beviljade beslut till dagverksamhet. En dagverksamhet stängde två dagar i veckan under en period men har vid årsskiftet öppnat för besökare samtliga dagar i veckan igen, då behovet ändrats. Mycket tid har lagts på att lösa delningen av förvaltningen på ett smidigt sätt. Det har varit små och stora frågor som ventilerats och som kunnat lösas på ett smidigt sätt. Det har påverkat förvaltningens arbete under hela året. Resultatredovisning måluppfyllelse Verksamhetsområde SOL gör ett positivt bokslut för 2009 (exkl volymer). Antalet boendeplatser har ökat med 12. Volymmässigt så har antalet beviljade hemtjänsttimmar legat över budget totalt för året. På enhetsnivå finns det skillnader i bokslutet som har balanserats för hela verksamhetsområdet. Boendeenheterna klarar i stort sin budget. Hemtjänstenheterna har fortfarande svårigheter att klara av att hålla sin ramar. Antalet utskrivningsklara från sjukhuset har ökat och ställer krav på snabba insatser från hemtjänsten på en snabb verkställighet. Snabb verkställighet minskar betalningsansvaret på sjukhuset. Samtliga biståndsbeslut om hemtjänst, dagverksamhet och boende har verkställts under året. Framtiden Framtida planering, ombyggnation och behov av nya äldreboendeplatser är en kritisk framtidsfråga. Nya krav på andra former av äldreboendeinriktningar är en spännande utmaning för framtiden. Ett nytt äldreboende ska klara nästa generations behov och krav. Omsorgsnämndens plan för inriktning och utvecklingsområden för äldreomsorgen 2008-2015 behöver ständigt revideras och hållas aktuell så verksamheten vet vilken inriktning man ska jobba efter.

11 Hemtjänsten kan komma att förändras beroende på vilken inriktning nämnden beslutar kring Lagen om valfrihet. Det kommer också bestämmelser om att omsorgstagaren ska kunna välja när och hur stödet skall ges i det egna boendet. Kraven på hemtjänstgruppernas flexibilitet kommer att öka. En bra dialog med omsorgstagaren och en effektiv planering är viktiga delar för att möta framtiden. Den framtida kosthanteringen för våra omsorgstagare och arbetsmiljön för kostpersonalen är en fråga som förvaltningen jobbat med under några år. Tyvärr har det inte blivit någon lösning på hur den framtida kosthanteringen ska vara, men under 2010 så måste en lösning fram. Framförallt gäller det att de produktionskök som finns i förvaltningen skall kunna producera kost i lokaler som är ändamålsenliga. Renoveringsbehovet är stort. 5 Verksamhetsberättelse LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Arbetsåret 2009 har till stora delar präglats av kommunfullmäktiges beslut om att överföra LSS-verksamheten till Socialnämnden. Det har varit ett intensivt och hektiskt arbete med alla förberedelse, både inför att skilja LSS-verksamheten från Omsorgsförvaltningen, men också för att föra samman LSS-verksamheten med Socialförvaltningen. Mycket arbete har lagts på planering och förberedelser. Fokus har också, som vanligt, legat på budget i balans och att upprätthålla kvalitativa insatser för den enskilde. Även under 2009 liksom under 2008 har behovet av LSS-insatser varit större än vad som prognostiserats. Både boendestöd enlig SoL, bostad med särskild service enligt LSS och daglig verksamhet ökade mer än vad som beräknades. Trycket på boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar har ökat markant. Nya vårdformer för personer med psykiska funktionsnedsättningar utvecklas, vilket innebär att allt mer vård övergår till att ske utanför institution och slutenvård. Detta innebär att kommunens uppdrag påverkas och förändras. Diagnostiken utvecklas hela tiden och fler får neuropsykiatriska diagnoser. I början på året startades en ny gruppbostad på Arrheniusgatan och under våren startades ett serviceboende för personer med Asbergers syndrom på Vasallgatan. Verksamheten utökades också genom köp av gruppbostadsplatser på Ariadne. En verksamhet som bedrivs med antroposofisk människosyn och en socialterapeutisk omvårdnadsmetodik. Kungsljuset utökade sin verksamhet med två boendeplatser och en korttidsplats för personer med psykiska funktionsnedsättningar och samarbetet med Del-Ta produktion utökades genom att bl a en företagsgrupp startades i Del-Tas lokaler. Inför 2009 fanns det en stor oro för vad som skulle hända med de förändringar i LSS som LSS-kommitén föreslagit i sitt slutbetänkande. Remisstiden för LSS-kommiténs slutbetänkande gick ut i februari och många kritiska synpunkter lyftes fram i remissvaren. Någon proposition kom dock aldrig under 2009. Resultatredovisning Den övergripande målsättningen har varit att klara av att verkställa alla nya och förändrade behov utifrån kravet på budget i balans, uppställda kvalitetsmål för

12 verksamheten och en god personalpolitik. Budget i balans är uppnått och förberedelse för en besparing på 1 % 2010 har gjorts. Det ekonomiska bokslutet för LSS-verksamheten blev ett överskott på 10,3 miljoner. Den största anledningen till det goda resultatet har varit en mycket restriktiv hållning och en hög ekonomisk medvetenhet hos både chefer och medarbetare. Effektiviseringar har gjorts mer eller mindre i nästan alla verksamhet. Bland annat har daglig verksamhet och sysselsättningsverksamheten enligt SoL effektiviserat i sina verksamheter och fortsatt att verkställa alla nya beslut utan ökade budgetramar. Barn och ungdomsverksamheten har också genom effektiv samordning och planering sänkt sina kostnader. Inom personlig assistans har fler fått förhöjd assistansersättning och arbetet med att samordna ärenden har fortsatt. Kostnaderna för ledsagning har minskat och vissa planerade uppstarter av ny verksamhet har skjutits på till 2010. Ytterligare några anledningar till resultatet är att det blev helårseffekter på effektiviseringar som genomfördes 2008 och att verksamheten fick retroaktiv ersättning från Försäkringskassan på ett antal LASS-beslut. Mycket arbete under året har lagts på att utveckla samarbetet mellan LSS-verksamhetens enheter och bemanningsservice. Bemanningsservice har, för att möta enheternas behov bättre, delat in sin verksamhet utifrån fyra delpooler, en för personlig assistans, en för boende, en för autism och en för socialpsykiatrin. Ett nära samarbete mellan enheterna och bemanningsservice är viktigt för att kunna upprätthålla kontinuitet för brukarna och minska övertidskostnader. Alla förberedelse är gjorda för att påbörja ett projekt med önskad sysselsättningsgrad under 2010. Enhet 4 och ytterligare två verksamheter kommer att ingå i pilotprojektet. Chefer och medarbetare har i förberedelsefasen utbildats i bemanningsekonomi. Fortsatta satsningar har gjorts för att stödja enhetscheferna i sin chefs- och ledarroll. Enhetschefer har gått utbildning i Utvecklande ledarskap och en tvådagars uppföljning på detta för att upprätthålla sina kunskaper och öka sin självkännedom. UGL-utbildningar har påbörjats för samtliga enhetschefer och kommer att slutföras under 2010. 6 Verksamhet hälso- och sjukvård Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Hälso- och sjukvårdsenheten ansvarar för all vård upp till sjuksköterskenivå som utförs i hemmen, även rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatser för patienter oavsett ålder. Huvuddelen av sjuksköterskornas insatser riktas mot personer i särskilt boende, inskrivna hemsjukvårdspatienter och till samtliga med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser inom LSS boende, daglig verksamhet, boendestöd och personlig assistans. För arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom SOL är insatserna i högre grad än för sjuksköterskorna riktade till personer som inte är inskrivna i hemsjukvården. Under 2008 präglades arbetet inom hälso- och sjukvårdsenheten i hög grad av den förändring som hemsjukvårdsövertagandet innebar. Medarbetare från två kulturer arbetade hårt med att hitta nya rutiner, arbetssätt och samarbetsformer både internt och externt. Från 2009 har sjuksköterskbemanningen stärkts upp via medel från skatteväxlingen med nya kvällstjänster, vilket medfört en utökning av dagturer för samtliga sjuksköterskor och därmed en bättre sjuksköterskekontinuitet för patienterna.

13 HSL-verksamheten har stabiliserats under våren 2009 både avseende rutiner, arbetssätt och det interna och externa samarbetet. Semesterplaneringen för året har fungerat bra och bemanningen har varit stabil och välfungerande. Utbildningsinsatser har genomförts avseende utbildning i läkemedelskörkort för samtliga undersköterskor och vårdbiträden inklusive samtliga nya timanställda. Hjälpmedelsförrådet har hanterat stora volymer, då vi efter hemsjukvårdsövertagandet nu ansvarar för 86% av den totala hjälpmedelsverksamheten. Från ett provisoriskt förråd i Smedby har hjälpmedelsförrådet nu fått nya ändamålsenliga lokaler i närheten av rehabenhetens gemensamma kontor. Under våren påbörjades verksamhetsutveckling avseende hemrehabilitering i norra Kalmar i Lindsdal, Läckeby och Rockneby. Rekrytering av tre arbetsterapeuter och tre sjukgymnaster (5,5 åa) skedde vid årsskiftet och den nya utgångspunkten blev Lindsdals centrum, nära hemtjänstgrupper, enhetschefer och sjuksköterskor. Syftet med hemrehabilitering är att inom kommunens rehabiliteringsansvar ge individen en aktiv rehabilitering i hemmiljö samt skapa en trygg miljö som ger individen en möjlighet att bo kvar hemma. Arbetet har noga följts med kontinuerlig uppföljning av myndighetshandläggare och enhetschefer avseende minskning av hemtjänstinsatser och tid för dubbelbemanning samt minskat behov av korttidsplats. Utbildningsinsatser har genomförts och rutiner för samarbete har tagits fram som nu kan tillämpas i övriga områden där genomförande av hemrehabilitering planeras under 2010. Resultatredovisning och analys Skatteväxlingen från hemsjukvårdsövertagandet var låg och den skatteutjämningseffekt (s.k. strut) som gav totalt 6,5 milj. kronor under en 5-års period hade behövts för att uppnå en balanserad budget. Vid årsskiftet erhölls 1,5 milj. kronor som möjliggjorde en förstärkning av sjuksköterskebemanningen kvällstid, men det kvarstår ett underskott för 2009 avseende sjuksköterskor motsvarande 1,5 milj. kronor. Då vi erhåller det resterande fulla utfallet från skattväxlingen vid årsskiftet 2010 kommer vi fortsättningsvis ha förutsättningar att klara personalbudgeten för 2010. Underskottet på hjälpmedel, som för 2009 ger ett resultat på -5 milj. kronor, kommer till viss del kunna reduceras genom ett tillskott av investeringspengar på motsvarande 1,135 milj. kronor som möjliggjort inköp av vissa hjälpmedel som vi idag hyr. Skatteväxlingen för hjälpmedel var dock så låg för länets samtliga kommuner att vi kommer behöva göra betydligt större insatser för att reducera underskottet för hjälpmedel under 2010. Länets kommuner har ett avtal avseende hyra av vissa hjälpmedel som löper fram till 2011-12-31. Regionförbundet har under året initierat en översyn av nuvarande hjälpmedelsverksamhet och under 2010 kommer en pågående utredning ge förslag till ny organisation för den framtida hjälpmedelsverksamheten i länet. Sjukvårdsinsatser i särskilt boende, hemsjukvårdspatienter och akuta hembesök har legat relativt konstant från de mätningar som gjordes under hösten 2008. Antalet inskrivna patienter i hemsjukvård minskade något när de nya avgifterna för hemsjukvårdsinsatser infördes från september 2009, samtidigt inkluderades då även personer med hemtjänst i servicelägenheter i statistiken, vilket innebär att det fortfarande är drygt 800 totalt inskrivna som hemsjukvårdspatienter. För att möta behovet av rehabilitering och förbättra möjligheterna för den enskilde till ett självständigt liv beslutades under 2008 om utveckling av hemrehabilitering i norra Kalmar. Insatserna påbörjades under februari 2009 och då detta utvecklingsarbete gett goda resultat, både i mänskligt och ekonomiskt avseende, beslutades under november 2009 om en successiv utbyggnad av hemrehabilitering i hela Kalmar kommun under 2010.

14 Habteamet har under året förstärkts med 1 åa sjuksköterska som främst ansvarar för insatser till personer med personlig assistans. LSS verksamheten går vid årsskiftet 2010 över till socialförvaltningen och personalbudget samt hjälpmedelskostnader för LSS förs då över till Socialförvaltningen. Organisatoriskt kvarstår Habteamet inom HSL-verksamheten. Statistik över Avvikelser Inom all vård och omsorg gäller att de som får insatser skall behandlas väl. Det åligger den som ansvarar för vården och omsorgen att se till att detta sker. Var och en som arbetar inom vård och omsorg skall, inom ramen för sitt yrkesansvar, anmäla misstänkta eller kända missförhållanden. Syftet är att kvalitetssäkra innehållet i vård och omsorg samt att förebygga uppkomsten av missförhållanden eller felaktig vård och behandling. Avvikelse för läkemedelshantering är indelade i: Fel hantering, Förväxlad dos, Dubbel dos, Utebliven medicin, Förväxling av omsorgstagare. Vanligaste orsaken till avvikelserapportering för läkemedel är Utebliven medicin. Utav de 333 läkemedelsavvikelser som är registrerade har sjuksköterskan varit i kontakt med läkare vid 22 tillfällen för att det funnits risk för omsorgstagarens allmäntillstånd. Fallskador: De fallskador som rapporteras till MAS är de skador som krävt åtgärder av annan vårdgivare. Totalt har 2102 fall registrerats under 2009 varav 113 har föranlett läkarkontakt, 62 omsorgstagare har fått fraktur/skelettskada (varav 27 höftfrakturer). Lex Sarah: Orsak till avvikelserapportering under 2009 har varit otrevligt bemötande, kränkande språk till omsorgstagare. Läke- Fallskador Lex Sarah Lex Maria medelshantering 2005 131 76 8 1 2006 257 105 9 1 2007 246 93 10 0 2008 309 22 9 1 2009 333 113 3 0 Ekonomi Övriga kostnader: - 5 201 varav tekniska hjälpmedel 4 849 tkr Personal: Sjuksköterskor - 1 142 tkr Rehab - 736 tkr

15 Framtiden Det resterande utfallet av skatteväxlingen vid årsskiftet 2010 möjliggör nu en personalbudget för HSL i balans. Arbetet med hjälpmedelskostnaderna kommer prioriteras högt under året, bl.a. med ytterligare förtydliganden avseende förskrivningsrutiner och med inköp av ytterligare produkter som vi idag hyr till en relativt hög kostnad. Det länsövergripande projektet avseende den framtida hjälpmedelsförsörjningen kommer följas noga och påverka framtida prioriteringar inom området. Hemrehabilitering kommer successivt genomföras i hela Kalmar kommun under 2010. Utbildningsinsatser och arbetsgrupper med samtlig berörd personal planeras starta under våren. Samarbetet med verksamheterna inom SOL förstärks och utvecklas bl.a. genom bildandet av hemteamsmöten enligt den modell som framtagits i hemrehab norra Kalmar under 2009. Under 2007-08 genomgick hälso- och sjukvårdspersonalen en 5p handledarutbildning för att i större omfattning kunna fungera som handledare/ utbildare till undersköterskor och vårdbiträden. Då det nu tillkommit ny personal från landstinget efter hemsjukvårdsövertagandet samt nyanställda inom enheten är det viktigt att kunna erbjuda även dessa handledarutbildning. Under 2010 utvecklas samarbetet med högskolan genom bildandet av en utbildningsenhet med en klinisk adjunkt på 50% placerad på Oxhagshemmet. Samarbetet, som har pågått under flera år med en sjuksköterska, utsedd huvudhandledare, och handledning från sjuksköterskor till termin 5 studerande från högskolan, förstärks nu ytterligare. Hälso- och sjukvårdspersonal som inte har handledarutbildning sedan tidigare kommer erbjudas delta i högskolans pågående handledarutbildning och högskolan kommer även bjuda in HSL-personal till föreläsningar inom området Hälso- och sjukvård. En fortsatt årlig läkemedelsgenomgång genomförs med patientansvarig sjuksköterska och läkare. Utbildning till undersköterskor och vårdbiträden avseende läkemedelskörkort fortsätter enligt plan i samma omfattning som 2009 och kommer fortsättningsvis även omfatta personal inom enskild verksamhet med avtal med Omsorgsförvaltningen. Utbildning i förflyttningsteknik planeras både för semestervikarier men även grundutbildning och fortbildning enligt tidigare utbildningsplanering med 3 tillfällen à 3 timmar. Samarbetet med landstinget fortsätter att utvecklas. Sedan hösten 2007 har verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska haft månadsvisa möten med vårdcentralscheferna och återkommande möten med rehabcheferna inom landstinget. Samarbetet med länssjukhuset har förstärkts under 2009 bl.a. genom deltagande i projektet de mest sjuka äldre. Fortsatta kontinerliga möten planeras i samma forum för att utveckla samarbetet och minimera risker för avvikelser.

16 7 Personalbokslut Personalbokslut Antalet anställda har under året ökat med 35 personer Andelen heltidsanställda har ökat med 3%. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har minskat med 0,2%. Andelen män i förvaltningen har ökat med 0,4% jämfört med år 2008. Personalsammansättning 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tillsvidareanställda 1820 1867 1949 2041 2100 2135 Årsarbetare 1538 1589 1680 1770 1816 1844 Heltidsanställda 40% 40% 41% 41% 39% 38% Sysselsättningsgrad 84,5% 85,1% 86,2% 86,7% 86,5% 86,3% Män 10% 11% 12% 12% 13% 13,4% Rekrytering Kompetenskrav vid rekrytering Omsorgsnämnden tog hösten 2009 beslut på kompetenskrav som ska gälla för anställning som undersköterska fortsättningsvis. Kraven är 1400 gymnasiepoäng i karaktärsämnen inom omvårdnadsämnen samt att personen har körkort. Beslutet har genererat ett ökat intresse hos såväl tillsvidareanställd personal som vikarier för att utbilda sig till undersköterska och att ta körkort. Central rekrytering Anställningar på vikariat över två månader och tillsvidareanställningar sker i central rekrytering varje månad med uppehåll över sommaren. Av 901 tjänster (tillsvidaretjänster och vikariat över två månader) har 218 personer anställts på tillsvidaretjänster. Timanställningar* 2005 2006 2007 2008 2009 Kostnad (tkr exkl. PO) 47 541 48 705 42 571 37 818 39 859 Timmar 500 480 499 838 * Timavlönade exklusive PAN-anställd 433 592 376 016 384 769 Mertid/övertid 2006 2007 2008 2009 Tkr timmar Tkr timmar Tkr timmar Tkr timmar Fyllnad 7 535 75 787 5 642 53 332 5 048 51 093 5 888 58 193 Övertid 3 377 15 618 2 475 9 635 2 472 10 519 2 919 11 275 Summa 10 912 91 403 8 117 62 967 7 520 61 612 8 807 69 468 Övertalighet Totalt saknar 84 personer fast placering inom förvaltningen. Vid årets början hade 107 personer tillsvidareanställning enligt LAS 2000. Under 2009 har 35 personer blivit konverterade enligt LAS 2008 varav 31 undersköterskor. Av dessa har 20st fått en tillsvidareanställning. Då Vasallparken beslutades drivas på entreprenad uppstod en viss övertalighet om 18 personer när två avdelningar på Norrlidshemmet

17 lades ned. Av dessa har 10 fått en ny placering och en tagit del av omställningspaketet under 2009. Under 2009 har vi haft en strukturell övertalighet beroende på minskade behov och omsorgstagares bortgång inom LSS. De utan fast placering bevakas i central rekrytering och placeras på vikariat tills en tillsvidareplacering blir aktuell. Omsorgsförvaltningen har under året inte sagt upp någon på grund av arbetsbrist. Yrkesambassadörer Ambassadörerna har under året arbetat med elever på Stagneliusskolans omvårdnadsprogram, 2009 var det 48 elever som ingick i Traineeprogrammet (26st i åk 1, 10st i åk 2, 12st i åk 3). Omvårdnadsprogrammet på Stagneliusskolan ökade sitt elevantal 2009 vilket kan ha påverkats av att omsorgsförvaltningen aktivt gjort reklam i olika sammanhang för traineeprogrammet inför gymnasievalet. Traineeprogrammet har reviderats from åk 1 ht 2009. Kompetensutveckling Under 2009 har omsorgsförvaltningen haft ett bra samarbete med Kunskapsnavet för att kompetensutveckla tillsvidareanställd omsorgspersonal i syfte att kunna möta framtidens nationella krav på dokumenterad formell kompetens. Det finns även en konkret planering för 2010 och 2011 för detta arbete. Vid årets slut kan statistiken berätta att det finns inom SOL 855 tillsvidareanställda undersköterskor med behörig kompetens och 260 vårdbiträden med ett behov av kompetenshöjning varav ca 50 personer är 62 år eller äldre. Interna utbildningar som genomförts under året är läkemedelskörkortet ( ca 800 personer), brandutbildning (110 personer), kostpersonal (56 personer) samt central introduktion för semestervikarier där bland annat en 1/2 dags förflyttningsteknik ingick (ca 750 personer). Arbetsmiljö Tillbud Antalet tillbudsanmälningar fördelar sig enligt följande i verksamheterna: SOL 144st, LSS 308st samt HSL 2st. Några enheter har ett högt antal tillbud i speciella personärenden och där har man på enheten jobbat med att skapa handlingsplaner för att komma tillrätta med situationen. Myndighet och Administrationen har inte rapporterat några tillbud Arbetsskadeanmälan Antalet arbetsskadeanmälningar 2009 fördelar sig enligt följande: SOL 35st, LSS 8st, HSL 1st. Anmälningarna handlar till största delen om olycksskador i form av stickskador samt halk- och cykelolyckor. Hot- och våldsituationer omfattar endast 5 anmälningar. Av alla anmälda skador så ledde 15st till en eller flera dagars frånvaro från arbetet. Myndighet och Administrationen har inte rapporterat några arbetsskador. Arbetsmiljöområdet Med omarbetade riktlinjer och aktuella blanketter som grund har arbetet med att följa upp tillbud och arbetsskador förbättrats under 2009. Under året har totalt 55 chefer inom SOL och LSS deltagit i utbildningen praktisk rehabilitering. Några kvarstår dock till utbildningen under 2010. Arbetsmiljörådet Arbetsmiljörådet är ett samrådsorgan för omsorgsförvaltningen, Kommunhälsan och de fackliga organisationerna. Alla inblandade kan lyfta frågor till diskussion och hänvisa frågor till olika beslutande organ. Under 2009 har man sammanträtt vid fyra tillfällen.

18 + Rehabilitering Frisknärvaro och sjukfrånvaro Av förvaltningens personal har 49.3% av männen och 40.5% av kvinnorna har varit långtidsfriska. Totalt har 41,7% varit långtidsfriska dvs. de har 0 sjukdagar under 2009. Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i % av total sjukfrånvaro jan-dec Sjukfrånvaro i % av arbetstid 2006 2007 2008 2009 61,2% 59,6% 53,9% 45,1% 2006 2007 2008 2009 9,3% 9,0% 8,0% 6,3% Omsorgsförvaltningens mål har varit att sänka sjukfrånvaron med 5% av sammanlagd sjukfrånvaro, målet är uppfyllt med råge. Sjukfrånvaron har kontinuerligt blivit lägre de senaste åren. Den förbättrade statistiken kan förklaras genom att Försäkringskassans rehabkedja gör att fler sjuka återgår i arbete samtidigt som det bedrivs ett förbättrat rehabiliteringsarbete i förvaltningen. 12 Sjukfrånvaro alla anställda i % av arbetstid Omsorgsförvaltningen Andel i % 11 10 9 8 7 2004 2005 2006 2007 2008 2009 6 Jan Mars Maj Jul Sep Nov Jämställdhet Jämställdhetsarbetet i förvaltningen är i en pågående utvecklingsfas. Jämställdheten avseende lön ur ett könsperspektiv är god då såväl högstalön, meddellön som medianlön är likartad för gruppen undersköterskor oavsett könstillhörighet.

19 Inom förvaltningen finns olika arbetstidsmodeller och på flera enheter finns möjlighet att påverka sitt schema så det passar arbetsgruppens önskemål och de anställdas individuella behov. Projektet önskad sysselsättningsgrad syftar till att all anställd baspersonal i förvaltningen ska ha möjlighet att önska sin sysselsättningsgrad. Projektet har under året gått in i en andra fas vilket innebär att tre utvalda enheter under hösten förberett att starta upp projektet i sin helhet och möjlighet att önska upp till 90%. Vid allt rekryteringsarbete under året har personalfunktionen arbetat utifrån diskrimineringslagen. 8 Verksamhet administration Verksamheten har bestått av avdelningar för personal- ekonomi och planering. Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Samtliga tre funktioner inom administrationen har under året arbetet med förberedelser inför överföring av LSS verksamheten och insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning till socialnämnden. För administrationen har det inte handlat om verksamhetsövergång. Cirka 35 % av omsorgsförvaltningens administration och därmed personal har förts över till socialnämnden. Detta innebär delvis nya arbetsuppgifter för de medarbetare som arbetar inom förvaltningens administration från 2010. Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys Administrationen har uppnått målet med budget i balans. Det politiska uppdraget att utreda förutsättningen och konsekvenser att inför LOV, lag om valfrihetssystem, har utförts. Beslut dröjer till våren 2010. Övriga prioriterade uppdrag från verksamhetsplan 2009 har administrationen arbetat med vilka dock inte är slutförda. Framtiden Från 2010 går administrationen in i en ny organisation. En översyn av ingångsorganisationen genomförs under året för att på ett professionellt sätt möta nuvarande och kommande behov från omgivningen. Gemensamt för administration är ett fokus på att utveckla former för uppföljning inom personal, ekonomi och utförd verksamhet. 9 Förvaltningsgemensamt/Mål och kvalitet Viktiga händelser och ändrade förutsättningar De nationella och lokala målen för äldre- och handikappomsorgen är vägledande för kvalitetsarbetet tillsammans med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om

20 ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS samt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Omsorgsnämnden har reviderat inriktningsmålen för verksamheten för år 2010. Under året har genomförts ett omfattande arbete med implementering av rutiner för social dokumentation. Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys Verksamhetsledningssystem för kvalitet och miljö Arbetet har under året trappats upp för att vara redo för certifieringsrevision som omfattar hela förvaltningen. Vid ingången av 2010 är förvaltningen inte klar men arbetar för att vara redo till hösten för certifiering. Jämförelsestudier KKKVH I kommunnätverket med Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad har följande gemensamma studier genomförts eller påbörjats: Jämförande studie av äldreguiden och öppna jämförelser 2009 Brukarundersökning inom LSS verksamheter Fördjupad samverkan med Landstinget Arbetet med att förbättra livskvalitet och vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning har pågått under hela året. I 9 prioriterade utvecklingsområden har pågått utvecklingsarbete och förberedelser för pilotstudier. Mycket handlar om att utveckla och säkra rutiner för samverkan inom och mellan huvudmännen. Ett omfattande arbete där nya arbetsprocesser måste följa utvecklingen. Arbetet pågår under hela 2010 och där också resultat kommer att presenteras. Öppna jämförelser Både Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landstinget bedriver jämförande studier över vissa kvalitetsområden inom äldreomsorgen. Socialstyrelsens resultat presenteras under namnet äldreguiden. Syftet är att redovisa kvalitet i vård och omsorg. I äldreguiden ligger Kalmar över medelvärdet för riket för äldreomsorgen totalt sett. SKL s öppna jämförelser syftar till att kommunerna i samverkan med landstingen utvecklar och förbättrar vården och omsorgen om äldre. Jämförelsen omfattar 23 indikatorer. Kalmar ligger över medel i nöjd brukar index och redovisar det bästa resultatet bland KKKVH kommunerna. FOKUS, Kalmar län Förvaltningen deltar i flera projekt med inriktning mot kompetensutveckling. Resultatet av detta återförs till verksamheten och används i verksamhetsutveckling. Representanter från omsorgsförvaltningen har deltagit i följande projekt: Aktgranskning LSS Framtida hjälpmedelsförsörjning Nätverksgrupp till nationellt kompetenscentrum för anhöriga Aktgranskning SoL Nätverk för kvalitetsarbete Äldreveckan