Svensk Idrottsforsknng nr 3* 999 -ter Postoperatv utvärderng av främre korsbandsrekonstrukton Behovet av att utvärdera resultatet efter en främre korsbandsrekonstrukton har ökat på senare td. Intresset går mot att nte enbart se tll det krurgska resultatet, vlket dag anses vktgast, utan man ser även tll funktonsnedsättnngen. Patenten egen utvärderng får en allt mer framträdande roll. Syftet med studen var dels att utvärdera resultatet efter en främre korsbandsrekonstrukton, dels att analysera korrelatonen mellan de olka utvärderngsnstrumenten som användes. Vår hypotes var att den objektvt uppmätta knälaxteten ar en vktg faktor för slutresultatet och för patentens förmåga att kunna återgå tll sn tdgare aktvtetsnvå. mm» Mellan oktober 99 och jun 995 opererades 554 patenter med främre korsbandsrekonstrukton vd tre olka sjukhus Sverge. Av dessa kom 57 paöenter (95%) tll den uppföljande undersöknngen 38 (- 68) månader efter operatonen. Samtlga paöenter, 78 kvnnor och 349 män, undersöktes av oberoende personer som varken deltagt det krurgska ngreppet eller rehablterngen. Medanåldern vd korsbandsrekonstruköonen var 6 (4- Ef terundersöknngen bestod av: * Tegnérs akövtetsskala som är en 0-gradg skala där daglg akövtet, moöon och drott värderas [] * Lysholms knä score som nnehåller 8 olka punkter varav smärta och nstabltet utgör 5 poäng var för sg av de totala 00 poängen. Paöenten fyller själv frågeformuläret för att undvka på verkan från undersökaren []. * Paöentens egen utvärderng och förväntnngar pä resultatet regstreras en fyr-gradg skala; utmärkt, bra, hyfsat eller dålg - ensdg. IKDC (Intemaöonal Knee Documentaöon Commtee) är ett utvärderngssystem som redovsar funköon och akövtetsnvå enlgt paöentens bedömnng. Rörelseomfång och nstabltet mäts av undersökaren. Bedömnngen redovsas en fyrgradg skala, normal, nästan normal, onormal och gravt onormalt. Sämsta resultatet varje undergrupp lgger därefter öll grund för den slutglöga bedömnngen []. Ettbens hopp utförs genom att paöenten hoppar framåt på ett ben så långt han/hon kan. Utgångsställnngen är standardserad med händerna på ryggen och paöenten hoppar och landar på samma fot. Det bästa resultatet av 3 försök regstreras och därefter redovsas det procentuella förhållandet mellan skadad och frsk sda [3] (Bld )., Manuellt Lachman test, ett standardserat draglådetest utföres med knät 5-30 böjnng och paöenten lggande på rygg. Testet graderas 0, + (< 5 mm), -H- (5-0 mm) och +++ (> 0 mm) jämfört med frska sdan. * Instrumentell draglådetest med KT-000 laxtctsmätare mäter objekövt den främre samt totala laxteten mm vd 5-30" " nng. Sdoskllnaden mellan frskt och skadat knä regstreras vd 89 Newton [4] (Bld ). * Knästående/gående testet utvärderar paöentens främre knäsmärta under belastnng. Paöenten bedömer det som normalt, obehaglgt, svårt eller omöjlgt att utföra testet [5] (Bld 3). * Känselbortfall mätes kvadrat cenömeter genom att undersöka ren palperar främre delen av knäregonen (Bld 4). Operatonsteknk Samtlga rekonstruköoner gjordes av sex erfarna ortopedcr som alla var väl förtrogna med artroskopsk krurg vd tre olka sjukhus Sver- Nnn Sernert Krstna Köhler Janeth Larsson Köpngs lasarett Sven Stener Jr Kartus Trollhättan/Udde- Ak 'jf / - > U
Svensk Idrottsforsknng nr 3 999 - t e * ge, Köpngs Lasarett, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan och Sahlgrenska Unverstetssjukhuset/ Östra Göteborg. Artroskopsk teknk användes samöga fall. Korsbandet rekonstruerades med ett frtt graft från den centrala delen av knäskålssenan och öxaöon gjordes med s.k. nterference skruvar båda ändar. Andra skador leden såsom menskskador åtgärdades samband med korsbandsoperaöonen. 4% av paöentema hade menskskador som krävde åtgärd. Rehablterng Samtlga paöenter rehablterades enlgt ett standardserat program. Detta nnebar full belastnng drekt efter operaöon, lkaså full rörelsetränng. "Sluten kedja" övnngar vlket nnebär rörelse mer än en led med låst fot påbörjades första postoperaöva veckan. Styrketränng slutsträcknng 0-30" med yttre vkt tlläts först efter 6 veckor. Löptränng kunde påbörjas efter 3 månader, och kontaködrott efter 6 månader. 388 paöenter rehablteras med en ortos under de första 3-6 veckorna efter operaöonen och 39 paöenter utan ortos. Resultat Resultatet av efterundersöknngen redovsas Tabell och. V kunde nte fnna någon skllnad mellan dem som rehablterats med respeköve utan ortos. Högst korrelaöon fann v mellan IKDC-skalan och Lysholm knäscore, (rho=0.66). IKDC korrelerade också med manuell Lachman (rho-0.4), KT-000 (mo-034, och mo=0.35) för främre respeköve totala laxteten samt med Tegnérs akövtetsskala (mo=0.34). Det förelåg också en hög korrelaöon mellan Lysholm knäscore och paöentens egen utvärderng (mo=0.63). Lysholm knäscore korrelerade även med knästående/gående testet (rho= 0.4), paöentens förväntnngar (rho=0.39) och ettbens hopp (rho=0.36). Korrelaöonen mellan de två olka laxtetstestema, manuell Lachman och KT-000 var bra, det totala KT- 000 värdet hade en mo-faktor = 0.44 förhållande öll manuell Lachman test och det anteora KT-000 testet hade en rho-faktor = 0.46. Laxteten knät mätt med KT-000 korrelerade BW I. Ettbens hopp ut/brs genom att patenten noppar /nzmdf pd eff ben sd Mngf /%zn/kon Jbzn (Copyrg&f /(fr Korfus). varken med ettbens hoppet eller med paöentens egen utvärderng. Återgång öll drott och/eller arbete mätt med Tegnérs akövtetsskala korrelerade med paöentens egen utvärderng (mo=034), men nte med någon av de två laxtetstestema. Då v öttade på ettbens hoppet korrelerade det med Lysholms knäscore (mo=0.36), nklusve de två subscorema smärta och nstabltet (mo=0.30 och rho=0.8). Det korrelerade även med IKDC-skalan, (rho=08). Knästående/gående testet korrelerade med Lysholms totala knäscore med en rho-faktor = 0.4 och med smärt subscore med en rhofaktor = 036 (Tabell 3). Dskusson Studen vsade att IKDC är ett bra utvärderngssystem efter en främre korsbandsrekonstrukton, dvs det mäter det som det avser att mäta. IKDC hade en korrelaöon med Lysholms knäscore nklusve subscorerna smärta och nstabltet, KT-000, manuell Lachman, paöentens egen
Svensk Idrottsforsknng nr 3 * 999 - t e * BW. Jngfrwmentef JragMdetesf med KT-000 &%nfefsm#are mfer objettvt den /rdfmre samt fowa kzzfeten mm md 5-30 tndfmpnng (Copyrg/f /(fr Kartws). utvärderng och förväntnngar, Tegnérs akövtetskala samt ettbens hopp. Däremot vsade nte laxtetstestema KT-000 och manuell Lachman någon korrelaöon med vare sg de subjeköva scorema eller funköonstesten. Ettbens hopp och knästående/gående testet vsade sg vara vköga komplement öll IKDC utvärderngssystemet. Styrkan denna stude var att den nnehöll mer än 500 paöenter som samtlga opererats med en standardserad teknk av erfarna krurger som behärskade artroskopsk teknk väl och att paöentema rehablterats enlgt ett standardserat program. Vd utvärderng av det krurgska resultatet har de objeköva testema ödgare studer ofta gvts större betydelse än paöentens egen utvärderng [6]. Vår uppfattnng är att även TABELL I Tegnérs aktvrtetsskala Lysholms knäscore Lysholm smartsubscore Lysholm nstabltetssubscore KT-000, främre laxtet KT-000, total laxtet Ettbens hopp Känselbortfall g 6 (-0) poång (4-00) poäng (0-5) poäng (0-5) poäng (-5-3) mm (-7-) mm (0-67) % (0-88) cm om de objeköva testema vsar bra resultat är paöentens egen utvärderng av större betydelse för att paöenten ska kunna återgå öll drottsak- V kunde nte bekräfta vår hypotes att den objekövt mätta knälaxteten hade en avgörande betydelse för det totala resultatet efter en främre korsbandsrekonstruköon och för möjlgheten att återgå öll drottsakövtet. Detta nnebär att laxtetstestema nte kan användas för att förutsäga det funköonella resultatet efter främre korsbandsrekonstruköon. Slutsats Vår slutsats är att IKDC utvärderngssystemet är ett användbart och trovärdgt nstrument vd utvärderng av resultatet efter en främre L
Svensk Idrottsforsknng nr3d999 -ter korsbandsrekonstruköon. Laxtetstestema kan nte användas for att förutsäga förmågan att återgå öll drottsaktvtet. Vdare är ettbens hoppet och knästående/gående testet vktga komplement öll IKDCsystemet. Referenser Tegnér Y, Lysholm J. Rarng systems n the evaluaton of knee lgament njures. Cln Orthop 985:98: 43-49. Hefö F, et al Evaluaton of knee lgament njures wth the IKDC form. Knee Surg Sports Traumatol Arthrooc, 993:: 6-34. Gauffn H, et al Functon testng n patents wth old rupture of the anteror crucate lgament. Int J Sports Med, 990:: 73-7. Danel DM, et al Instrumented measurement of anteror knee laxty n patents wth acute anteror crucate lgament dsrupton. Am J Sports Med 985:3: 40-7. Kartus J, et al. Factors affectng donor-dte morbdty after anteror crucate lgament reconstrueton usng bone-p#atcxlar tendon-bone autografts. Knee Surg Sports Traumatol TABELL, KDC Manuell Lachman Patentens utvärde- Patentens forvantnngar Knåstågående Normal 77(33.6%) 6 (49.7%) Utmärkt 37 (45 %) Utmårkt 54 (48. %) Normal 98 (8.6 %) ArthroGC 997: 5: -8. Nästan normal (40%) 4 (4.5 %) 9 (36. %) 36 (44.8 %) Obehaglgt 7 (43. %) Onormal 09 (0.7 %) 39 (7.4 %) 74 (4. %) 8 (5.3 %) 05(9.9%) Gravt onormal 30 (5.7 %) (0.4 %) 5 (4.7 %) 90% Omöjlgt 97 (8.4 %) Harter RA, et al Long-term evaluaton of knee stablty and functon folowng surgcal reconstrucöon for anteror crucate lgament nsuffcency. Am J Sports Med 988: 6: 434-43. BW 3. Kn#sWende/gdende (estet ntd&rderar patentens /n&nre tmysmafa wnder befästnng (Copyrg/zt Catarna Xartus). BW 4. Ett ezempez pd typsä: &anseznedgatfnzng eter en /r&mre ÄwsbaWsoperaton (Copyrg/f Catarna Xar-
s 3 I!? 3- I a. g t 3 o.o pq.g m lfl! Främre knäsmärta under knägående IKDC utvärderngssystem Instrumenten KT-000 test, främre k Instrumenten KT-000 test, total Lysholm nstabltets subscore Lysholm smärtsubscore K e k 3 Lysholm totala knä score Främre känselbortfall Manuell Lachman Ettbens hopp Patentens egen utvärderng Patentens egen förväntnng Tegnér aktvtetsskala