Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:1 ISSN 1650-7965 Västsverige på väg Möjligheter, utmaningar och behov för fordonsindustrin 2008 Det finns 62 500 anställda inom västsvensk fordonsindustri. Var och en av dessa skapar ytterligare 5 arbetstillfällen.
Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare 2 700 västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2008. Citera oss gärna, men ange källa.
Rapport 2008:1 Västsverige på väg
Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Meningen med livet är, enligt min uppfattning, att ha det bra på färden från vaggan till graven. Det gäller både bildligt och bokstavligt. Samtidigt får välfärden inte gå ut över vare sig miljön eller andra människors välbefinnande. Ett särskilt stort ansvar har vi mot kommande generationer, de skall också ha det bra. Bilar, bussar och lastbilar bidrar till att världen över huvud taget fungerar. Ensamma är vi fattiga, tillsammans med andra kan vi bli rika. All teknik som möjliggör mänskligt samarbete, däribland vägfordon, är ett villkor för att jordens befolkning skall ha det så bra som vi numera faktiskt har det. Samtidigt orsakar vägfordon problem som visserligen inte är acceptabla, men som kan bli en försörjningskälla för dem som löser problemen. Och, dem ja det skall bli vi! Göteborg den 17 mars Anders Källström VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren
Rapport 2008:1 Västsverige på väg Innehåll Fordonsindustrin i världen 7 Fordonsindustrin i Västsverige 8 Fordonstillverkarna 8 Underleverantörerna 9 Viktiga samarbeten och organisationer i Västsverige 9 Bruttoregionalprodukten 10 Fordonsindustrins betydelse för bruttoregionalprodukten 10 Vägfordonens effektivitet och flexibilitet 11 Personbilen 11 Lastbilen 11 Bussen 11 Fordonen och industrins utmaningar 12 Olyckor 12 Miljö och bränsle 14 Trängsel 17 5
Rapport 2008:1 Västsverige på väg Fordonsindustrin i världen Fordonsindustrin i världen utvecklas snabbt. Den positiva utvecklingen i framförallt Asien ökar efterfrågan på personoch godstransporter. 2007 såldes 70 miljoner fordon i världen och redan år 2012 beräknas volymen vara över 80 miljoner, se figur 1. Branschen har de senaste decennierna genomgått stora strukturförändringar. De globala koncernerna har blivit färre, men större för att nå skalfördelar inom bl a inköp, forskning och utveckling samt produktion. Det som i första hand drivit på denna utveckling är den tuffa prispressen. Amerikanska General Motors var 2006 världens största tillverkare av fordon, följt av Toyota och Ford, se figur 2. 41 procent av världens fordonsproduktion sker i Asien/Oceanien medan Europa står för ca 31 procent och USA/ Kanada/Mexiko för 23 procent. Av figur 1 framgår att branschen gör bedömningen att det finns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt. Indien har t ex bara 16 bilar per 1000 invånare och Ryssland har 180 bilar per 1000 invånare. Motsvarande siffra i Sverige är 500, potentialen är enorm. Enligt en undersökning som KPMG 1 har gjort bland 113 chefer inom fordonsindustrin, kommer kinesiska fordonstillverkare att öka sina marknadsandelar på tio års sikt, framförallt på den amerikanska marknaden. Också i Sverige kommer kinesiska bilar att bli mer tillgängliga, men dessa kommer antagligen i första hand att vinna marknadsandelar från andra asiatiska bilmärken. En mycket tydlig trend är att mindre och energisnålare bilar efterfrågas allt mer, inte minst på bekostnad av så kalllade stadsjeepar. En annan starkt trend är hybridbilar och bilar som körs på alternativa bränslen. Samtidigt som efterfrågan på transporter ökar och allt fler människor får möjlighet att skaffa bil, finns det ett antal utmaningar för branschen. Den största just nu är frågan om transportindustrins påverkan på växthuseffekten. EU har tagit en tydlig position i kampen mot växthuseffekten. I dag släpper nya personbilar i genomsnitt ut 160 gram koldioxid per kilometer. EUs nya förslag till utsläppsnormer innebär att genomsnittsbilen 2012 bara får släppa ut 120 gram koldioxid per kilometer. Branschen är beredd att ta sitt ansvar men har reagerat på den korta omställningen, och i stället föreslagit 2015 som slutår. Oavsett vilket år det blir, är omställningen stor. En annan utmaning är trängseln som ökar i takt med transporterna. Här har politikerna ett stort ansvar, men även transportsektorn måste jobba hårt för att bidra med effektivare transporter. En tredje utmaning är säkerheten för resenärerna. Trots att det har skett en positiv utveckling inom området dör det fortfarande 40 000 personer om året i trafiken, bara i Europa. Denna siffra måste naturligtvis ned och med ny teknik och förändrade beteenden kan allt fler olyckor förhindras. Antal sålda fordon i världen Tillverkning antal fordon i världen 2006 Antal miljoner fordon 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2017 2015 2013 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 Antal miljoner 10 8 6 4 2 0 Ford Toyota General Motors Volkswagen Hyundai Renalult Chrystler Nissan PSA Honda Figur 1: Antal sålda fordon i världen Källa: Marketing system Fordonstillverkare Figur 2: Tillverkning antal fordon i världen 2006 Källa: OICA Global Auto Executive Survey 7
Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Fordonsindustrin i Västsverige 2007 arbetade 62 500 personer hos tillverkare och underleverantörer inom fordonsindustrin i Västsverige. 2 Av figur 3 framgår att nästan hälften av dem som jobbar inom fordonsindustrin, har sin arbetsplats i Västsverige. Fordonstillverkarna I Västsverige finns tre stora tillverkare, AB Volvo, Volvo Personvagnar och Saab Automobile. I Uddevalla finns också Pininfarina som tillverkar Volvo C 70. Tillsammans har dessa fyra företag ungefär 38 000 anställda. De svenska personbilstillverkarna har sedan 90-talet amerikanska ägare. Volvo ägs av Ford och Saab av General Motors. Detta ägande har varit mycket betydelsefullt för utvecklingen av nya modeller och ny teknik, då utvecklingskostnaderna kan fördelas på fler företag, fler modeller och fler tillverkade bilar. Det ger också goda möjligheter att utbyta kunskap och erfarenheter med andra företag inom sina respektive koncerner. Att vara en del av en större koncern ger samtidigt de västsvenska bilfabrikerna ett stort antal interna konkurrenter runt om i världen som kan bygga både Volvo- och Saabbilar. GM har till exempel 175 fabriker i 44 länder. Detta gör det viktigt att förutsättningarna att bygga bilar i Sverige är så goda som möjligt. Det gäller allt från hårda värden som infrastruktur, forskningsstöd och löneläge till mjuka värden som lojalitet, låg grad av byråkrati och regler på arbetsmarknaden. Tillverkarna har och tar - ett stort eget ansvar för att effektivisera sin produktion. I dag produceras lika många bilar som för tio år sedan, men av hälften så många personer. För att vara lönsam på dagens mogna marknader är det viktigt att lansera nya modeller i ett högt tempo. Utvecklingskostnaden för en ny modell är väldigt hög och därför är det viktigt att sälja många enheter av den. I figur 4 syns utvecklingen av sålda bilar under åren 1995-2005 för Volvo, Saab och några av deras konkurrenter i premiumsegmentet. Det är viktigt för de västsvenska person- 2 Källa: Vinnova Nationella och Regionala kluster företag inom fordonsindustrin i Sverige 2007 bilstillverkarnas lönsamhet att öka sin volym. En faktor som påverkar lönsamheten negativt för många personbilstillverkare, är att det råder en överkapacitet inom branschen. Den internationella produktionskapaciteten uppgår till 90 miljoner fordon, medan det under 2007 bara såldes 70 miljoner fordon. Antal anställda inom fordonsindustrin per län Dalarnas län 1% Östergötlands län 1% Norrbottens län 2% Värmlands län 3% Skåne län 3% Kalmar län 3% Västerbottens län 4% Blekinge län 4% Kronobergs län 4% Västmanlands län 5% Jönköpings län 5% Södermanlands län 5% Stockholms län 12% Figur 3: Antal anställda inom fordonsindustrin per län Källa: Vinnova Antal tusen fordon 600 400 200 Volymutveckling1995-2005 0 Hallands län 1% Örebro län 1% Västra Götalands län 47% 1200 Saab Volvo 1000 Mercedes BMV Audi 800 1996 1998 Figur 4: Volymutveckling 1995-2005 Källa: Volvo Car Corporation 2000 2002 2004 Källa: Källa: Volvo Volvo car car corporation 8
Rapport 2008:1 Västsverige på väg Viktiga samarbeten och organisationer som stärker fordonsindustrin i Västsverige SAFER SAFER är ett samarbete mellan 20 partners från akademi, politik och näringsliv. Visionen är att göra Sverige världsledande inom forskning om och kunskap kring trafiksäkerhet, och därigenom bidra till att öka intressenternas konkurrenskraft. Chalmers är värd för samarbetet och partners är bl a fordonstillverkarna, Autoliv, SP, Vinnova och Västra Götalandsregionen. Svenskt Hybridfordoncenter(SHC) SHC är liksom SAFER ett samarbete mellan akademi, politik och näringsliv med värdskap hos Chalmers. Uppdraget är att forska kring existerande och kommande teknologier för framdrivningssystem och lagring av energi. Målet är att finna den mest effektiva fordonshybriden och därigenom öka intressenternas konkurrenskraft inom detta viktiga framtidsområde. Test Site Sweden Test Site Sweden är ett nationellt projekt och en neutral mötesplats för gemensamma forskningsprojekt inom säkerhet, miljö och ITS (intelligenta transportsystem). Det syftar till att främja kunskapstillväxt och utvecklingen av ny teknik inom området. Lindholmen Science Park leder och utvecklar tillsammans med bl a fordonsindustrin, Vinnova, Vägverket och Västra Götalandsregionen. Telematics Valley Telematics Valley är en medlemsorganisation som genom olika aktiviteter och samarbeten marknadsför regionen som ett ledande telematikkluster. Man arbetar bl a för att attrahera investeringar och den bästa kompetensen till regionen. Automotive Sweden Automotive Sweden drivs av Business Region Göteborg och arbetar dels med att hålla kommunerna uppdaterade om aktuella händelser inom fordonsindustrin, dels med att attrahera utländska investerare inom fordonsindustrin till Västsverige. Viktoriainstitutet På uppdrag från, och i nära samarbete med, akademi, politik och näringsliv arbetar institutet med forskning och utveckling kring tillämpad informationsteknologi. Fordonskomponentgruppen FKG är leverantörernas branschorganisation och har sitt säte i Göteborg. Man för leverantörernas talan i olika sammanhang och lyfter fram frågor som är viktiga för företagens utveckling och tillväxt. FKG skapar också mötesplatser som medlemmarna kan utnyttja för att utveckla sina affärer. FKG driver dessutom aktiviteter och projekt för att utveckla medlemmarnas kompetens och för att skapa bättre kunskap om branschen. Inte hela produktionskapaciteten utnyttjas, men 2006 tillverkades det fem procent fler fordon än vad som såldes, vilket leder till aggressiv konkurrens och en långtgående prispress. Både Saab och Volvo har sedan länge säkerhet som ett kärnvärde. Västsvensk fordonsindustri är utan tvekan i världsklass inom området. Miljö är ett annat kärnvärde där de västsvenska tillverkarna är långt framme. Både GM och Ford har stort förtroende för Saabs respektive Volvos kompetens, inte minst inom utveckling av hybridteknik där det görs stora investeringar i Sverige. Detta är mycket viktigt då EUs regler om minskade koldioxidutsläpp är extra utmanande för Saab och Volvo som har en betydande del av sin försäljning i segmentet för större bilar. Dessa bilar har ett högre genomsnittligt utsläpp av koldioxid och därför är effektivisering av dagens storsäljare och utveckling av ny teknik ytterts väsentlig. För Volvokoncernen och i första hand Volvo Lastvagnar är förutsättningarna annorlunda. Högkonjunkturen i stora delar av världen skapar en stor efterfrågan på transporter. Volvo Lastvagnars utmaningar är i stället att möta marknadens efterfrågan och att hålla rimliga leveranstider. Detta gör företaget både genom att öka produktionen i Sverige och att producera fler fordon nära viktiga världsmarknader. För att vara väl etablerade med ett brett sortiment på tillväxtmarknaderna i Asien har AB Volvo dessutom bl a köpt Nissan Diesel. Också för AB Volvo är klimatfrågan en stor utmaning, och företaget har utvecklat sju olika motorer som drivs av koldioxidneutrala bränslen. Volvo planerar också att börja serieproducera hybridbussar och lastbilar 2009. Underleverantörerna Många större underleverantörer är representerade i Västsverige, bland dessa märks bl a Autoliv, Plastal, Semcon, Lear och SKF. Totalt finns det 24 500 anställda i vår region. Underleverantörerna producerar uppskattningsvis 75 procent av värdet i en personbil och gör 50 procent av investeringarna inom forskning och utveckling. En majoritet av alla patent i branschen söks av underleverantörer. Bosch sökte t ex 3 000 patent under 2006. Precis som tillverkarna har underleverantörerna fått vänja sig vid en allt hårdare konkurrens, där prispress från låglöneländer leder till krympande marginaler. Leverantörerna är också pressade av de stigande råvarupriserna. Efterfrågan från Asien har gjort att priset på metaller och olja har stigit kraftigt de senaste åren och dessa prishöjningar har varit mycket svåra att kompensera sig för hos tillverkarna. Leverantörerna brottas dessutom med långa kredittider till kunderna, ofta upp till 90 dagar. 9
Rapport 2008:1 Västsverige på Väg För att stärka sin position som underleverantör är det viktigt att växa och internationalisera, att finnas på de marknader där kunden finns. Leverantörer med unika lösningar och som satsar på kompetens och utveckling, kommer att stå starkare än andra. Enligt den europeiska paraplyorganisationen för underleverantörer, CLEPA, kommer framtidens vinnare att vara: de med tydligast definierad teknologi och marknad de med stabilast finansiell situation de som finns i länder med yngst studenter och äldst pensionärer En trolig framtida trend är också ett starkare samarbete mellan leverantör och tillverkare kring ny teknik. Bruttoregionalprodukten Fordonsindustrins betydelse Fordonsindustrin svarar för en betydande del av Västsveriges ekonomi. De 62 500 anställda hos tillverkarna och underleverantörerna i Västsverige generar i sin tur enligt EUs beräkningar ytterligare 300 000 arbetstillfällen. Till höger följer ett antal exempel på denna effekt. En annan intressant jämförelse är varvens betydelse för vår region kontra fordonsindustrin. När varven var som störst hade branschen enligt SCB, drygt 10 procent av regionens anställda inom industrin och 8 procent av industrins omsättning i Västsverige. Fordonsindustrin har 29 procent av regionens industrianställda och svarar för mer än 40 procent av industrins totala omsättning i regionen. Fordonsindustrins betydelse för bruttoregionalprodukten Inom industrin totalt är det i snitt 54 procent som är arbetare och 46 procent som är tjänstemän. Medianårslönen inom industrin är 274 000 hos arbetarna och 383 000 hos tjänstemännen. Med antagandet att detta gäller även för fordonsindustrin och med nuvarande skattetryck bidrar de 62 500 medarbetarna i Västsvensk fordonsindustri med 15,8 miljarder i skatteintäkter. Av dessa går 6,3 miljarder direkt in i kommunkassan. 6,3 miljarder motsvarar t ex 83 000 elevplatser i grundskolan, löner till 26 500 vårdare inom äldrevården eller driften av 100 fritidsanläggningar per år. Enligt Handelns Utredningsinstitut bidrar varje vuxen människa i snitt med ca 40 000 kr per år till detaljhandeln. Om man utgår från detta snitt innebär det att de anställda i fordonsindustrin har en köpkraft på ca 2,5 miljard kronor varje år. Enligt SCB s uppgifter för snitthushållsutgifter så blir det t ex ca 900 miljoner till livsmedelsbutiker, ca 400 miljoner till kläder och skor osv. Konsumentverket uppger att vi spenderar ca 470 kr/månaden på fritidskonsumtion. Under förutsättning att detta också gäller fordonsindustrins medarbetare och att pengarna spenderas i vår region tillför fordonsindustrins medarbetare ca 350 miljoner per år. Denna summa skulle räcka till 2,2 miljoner årskort på Liseberg, 167 000 träningskort på Friskis & Svettis eller 2,6 miljoner besök på Universeum. Med utgångspunkt från Volvokoncernerns åldersfördelning på sina anställda och snittet barn per familj i Sverige kan man göra antagandet att de anställda inom fordonsindustrin har drygt 100 000 barn i åldrarna 0-19 år. Med det genomsnittliga antalet elever per lärare i förskola, grundskola och gymnasieskola så kräver dessa barn ca 12 000 lärare på olika nivåer. I turistnäringen bokar t ex enbart Volvo Personvagnar 26 000 hotellnätter per år i Västsverige, 18 000 taxiresor och 21 000 flygresor (T/R). Göteborgs hamn hanterar ca 1000 personbilar varje dag, året runt 1/3 av Chalmers mastersprogram har inriktning mot fordonsindustrin. 10
Rapport 2008:1 Västsverige på väg Vägfordonens effektivitet och flexibilitet Personbilen Personbilen är en starkt bidragande orsak till vår moderna välfärd. Bilen krymper det tidsmässiga avståndet mellan människor och regioner, vilket ökar möjligheten till handel och ökad tillväxt. Samhället har också blivit allt mer jämställt och det faktum att kvinnors tillgång till bilen har ökat, har underlättat denna utveckling. Bilen hjälper människor att leva ett aktivt och innehållsrikt liv. Enligt SCB har familjen Medel-Svensson (som egentligen heter Johansson) idag två barn. Föräldrarna arbetar på olika ställen, äldre barn tränar idrott mer än en gång i veckan och familjen bor i förort. Bilen är direkt avgörande för att familjen ska kunna leva det liv som de har valt. Också för många äldre och handikappade är bilen en förutsättning till ett normalt socialt liv. Bilen fyller dessutom en allt viktigare funktion i det framväxande tjänstesamhället, då behovet av att vara mobil för exempelvis kundbesök och konsulttjänster ökat. Behovet av personbilen understryks av Sikas (Statens institut för kommunikationsanalys) resvaneundersökning RES 2005-2006 : Närmare 90 procent av befolkningen åker bil minst en gång i veckan 83 procent av befolkningen har tillgång till bil. Störst är tillgången bland sammanboende med barn, 96 procent Av ca fem miljarder så kallade huvudresor som svenskar gör per år, sker 64 procent av transportsträckan med bil Av dem som gjorde de kortaste resorna (under fem kilometer) bilade hela 42 procent. Drygt hälften cyklade eller gick De som har tillgång till bil gör 1,7 resor per dag, motsvarande för dem som inte har bil är 1,2 Av alla resor till jobbet görs 61 procent med bil, i glesbygden är motsvarande siffra 80 procent. Av de längre jobbresorna över 50 kilometer är andelen 91 procent Av alla fritidsresor görs 49 procent med bil Av alla resor för privata inköp görs 61 procent med bil Det finns 4,3 miljoner bilar i Sverige vilket motsvarar lite mer än en bil per hushåll i snitt. De flesta svenskar är idag med andra ord anpassade till ett bilsamhälle. Det innebär att de åtgärder som sätts in för att angripa bilismens avigsidor, riskerar att påverka många individers och hushålls levnadsförhållande på ett negativt sätt. Lösningen är inte att straffa bilisterna, utan att stimulera tekniska innovationer och smart tänkande. Lastbilen Godstransporter på väg har varit en av förutsättningarna för globaliseringen och världens ökade välstånd. I Sverige har antalet tonkilometer ökat med 50 procent sedan 70-talet i takt med att EUs inre marknad har börjat fungera allt bättre. Samtidigt har behovet av specialisering och centralisering ökat, vilket också bidragit till transportutvecklingen. Samhället skulle snabbt sluta fungera utan lastbilens leveranser. Av alla transporter under 30 mil inom Sverige går 82 procent på väg. Vägtransporter har fördelen av att kunna nå slutdestinationen vid vilken önskad tidpunkt som helst, i stort sett var som helst i landet. Sverige är ett glest befolkat land som ligger i utkanten av Europa. Utan funktionella vägtransporter minskar vår konkurrenskraft väsentligt. Bussen Bussen erbjuder en kollektivtrafik av mycket god flexibilitet. En busslinjes sträckning är enkel att förändra inom ramen för befintlig infrastruktur. Blir det stopp på en buss är det relativt smidigt att rulla bort den för att släppa förbi kommande turer. Ur miljösynpunkt är bussen ett ypperligt alternativ. Den står för bara en procent av Sveriges koldioxidutsläpp och tillverkarna är långt framme i utveck- 11
Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Fordonen och industrins utmaningar lingen av hybridbussar. AB Volvo börjar serieproducera en hybridbuss under 2009. Incitamenten för att få genomslag med hybridteknik är starka. Som exempel har London beslutat att från och med 2012 ska alla nya stadsbussar vara hybrider, vilket skapar förutsättningar för volymtillverkning. En hybridbuss är ungefär 30 procent dyrare, men förbrukar 30 procent mindre bränsle vilket totalt sett ger operatören en god ekonomi inom några år. En hybridbuss är dessutom tystare då accelerationen vid start sker med hjälp av elmotorn. Volvo har utvecklat ett system för effektiv kollektivtrafik, Bus Rapid Transit, som omfattar ett antal viktiga komponenter: Separata filer för busstrafik Passagerarna har förbetald biljett Påstigning sker i samma nivå mellan buss och perrong Turerna trafikeras av högkapacitetsbussar All trafikplanering stöds av telematiksupport BRT är väl etablerat i Sydamerika där bl a Mexico City och Bogota har färdiga korridorer, men det finns lysande exempel på nära håll. Stombuss 16 som går från Högsbohöjd, genom centrala Göteborg och över till Lindholmen är en av få lönsamma busslinjer och har en struktur med längre bussar, separata bussfält, hög frekvens och hög kapacitet. Att implementera ett bussystem av den här typen kan göras till en tiondel av kostnaden och en femtedel av tiden jämfört med ett motsvarande spårbundet system. Systemet ger också en hög passagerarkapacitet, minskar utsläpp och trängsel samt erbjuder resenären en god tillfredsställelse tack vare snabba och frekventa turer. Olyckor Olyckor är ett växande problem i takt med att allt fler människor i världen skaffar bil. I Sverige har vi kommit förhållandevis långt i arbetet med att minska antalet olyckor och dess konsekvenser. Inom EU dör 13,1 invånare per 100 000 motorfordon, i Sverige är motsvarande siffra 8,4. Varje år dör ungefär 470 personer i trafiken och vi är därmed långt ifrån Vägverkets nollvision. Fler åtgärder behövs. Fordonsindustrin har i många år satsat mycket på teknikutveckling för att skydda förare, passagerare och oskyddade trafikanter från olyckshändelser och dess konsekvenser. Två andra områden som i allra högsta grad påverkar olycksfrekvensen är infrastrukturen och förarnas attityder. Teknikutveckling Säkerhet har alltid varit ett kärnvärde för västsvensk fordonsindustri. Trepunktsbältet, som idag finns i alla bilar, uppfanns av flygingenjör Nils Bohlin på Volvo 1958 och Autoliv är världsberömda för sina krockkuddar. En tredje banbrytande produktutveckling är ESP, det stabiliseringssystem som idag finns implementerat i de flesta premiumbilar. Historiskt sett har fokus legat på passiv säkerhet, d v s att minska skadorna vid en olycka. Moderna exempel på detta är deformationszon på fronten och underkörningsskydd på lastbilen för att förhindra att en bil fastnar vid en eventuell kollision. Med ny teknik ökar möjligheterna till att aktivt förhindra olyckor. Förarnas beteenden studeras för att därigenom kunna anpassa bilens egenskaper och system. De nya lösningarna ger bland annat möjlighet till att ett fordon varnar om dess förare blir trött, eller att bilen bromsar om avståndet snabbt minskar till framförvarande fordon. Framtida säkerhetslösningar kommer att bygga på kommunikation mellan fordon och infrastruktur och kommunikation fordon emellan. För att detta ska fungera krävs satsning på ny teknik liksom internationell harmonisering av den samma. 12
Rapport 2008:1 Västsverige på väg Trafikolyckor i Sverige 2006 Utbyggd infrastruktur En viktig del för att minska antalet döda och skadade är att reducera de riskmoment där fordon möts eller där fordon och oskyddade trafikanter möts. Endast 8 procent av olyckorna i Sverige sker på motorväg, siffran för dödade på motorväg är ännu lägre, 5 procent. 72 procent av dem som dödas i trafiken, gör det på landsväg, fig 5. En utbyggnad till fler mötesfria vägar, fler cirkulationsplatser och att bättre skilja oskyddade trafikanter från fordonen skulle, enligt Per Kågesson, fil dr i miljösystemanalys, kunna rädda ett 80-tal liv varje år. Attityder 100 liv skulle kunna sparas om hastighetsgränserna hölls. 60 liv skulle räddas om alla använde bilbälte. Ytterligare drygt 100 liv på spel när alkoholpåverkade personer sätter sig bakom ratten. Här kan man dels ha hårda straff för dem som överträder bestämmelserna, men det är minst lika viktigt att påverka attityden kring alkohol och bilkörning, användning av säkerhetsbälte och att hålla rätt hastighet. Antal olyckor Totalt Dödlig utgång Personskada Personskada svår lindrig 8 önskemål till politikerna för att minimera antalet olyckor Satsa på branschspecifikt forskningsstöd för att utveckla ny säkerhetsteknologi och inhämta mer kunskap kring bl a beteendevetenskap. Att Chalmers Tekniska Högskola har resurser för att hålla högsta internationell klass är av yttersta vikt Skapa förutsättningar för utprovning av ny teknik genom t ex provflottor och samarbetsprojekt mellan myndigheter och tillverkare Delta aktivt i internationella samarbeten för att skapa en nödvändig harmonisering av ny teknik Investera i ett antal provsträckor för intelligent infrastruktur som kan kommunicera med fordonen Skapa marknadsförutsättningar för ny teknik genom incitament till nya användare och konsumentupplysning Bygg ut infrastrukturen med motorvägar och andra mötesfria vägar på våra huvudstråk, bygg om fler korsningar till cirkulationsplatser och skilj oskyddade trafikanter från fordonen Inför incitament för att stimulera till installation av alkolås i fordonen Påverka attityder till bilkörning med alkohol i kroppen, användandet av säkerhetsbälte samt att hålla hastighetsbegränsningarna tidigt i åldrarna genom aktiviteter redan på skolnivå Hela riket 18213 404 3002 14807 % % % % Motorväg 528 8 20 5 213 7 1 295 9 Motortrafikled 692 4 16 4 99 3 577 4 Annan allmän väg 8 933 49 291 72 1 657 55 6 985 47 Gata 4 888 27 46 11 734 24 4 108 28 Enskild väg 41 1 2 0 38 1 101 1 Övrig väg, torg etc. 752 4 14 3 118 4 620 4 Uppgift saknas 1 279 7 15 4 143 5 1 121 8 Figur 5: Trafikolyckor i Sverige 2006 Källa: Vägverket 13
Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Miljö och bränsle Fordonsindustrin är väl medveten om att branschen är en del av problemet med växthuseffekten och är fast besluten att vara en del av lösningen. För att reducera transportsektorns bidrag till växthuseffekten finns det fyra områden att fokusera på: energieffektivisering, nya bränslen och drivlinor, bättre infrastruktur samt nya beteenden. Energieffektivisering Lastbilarnas förbrukning av diesel har sedan 1970 minskat med 1-1,5 procent per år och har potential att fortsätta att göra detta, se figur 6 Detta faktum ger dels mindre påverkan på miljön, dels en bättre körekonomi för åkarna. Bensinförbrukningen hos personbilar har gått åt samma håll, men där har miljöbesparingen till viss del motverkats genom byggandet av större och starkare bilar. Allt talar för att effektiviseringen kommer att fortsätta och det är flera områden som även i fortsättningen är påverkningsbara: Motoreffektivitet och övrig teknisk utveckling: minskad bränsleförbrukning per kilometer Körsätt: att köra smart, d v s motorbromsa, hålla hastigheter osv. Däckutveckling: mindre rullmotstånd ger lägre förbrukning Bättre bränslekvalitet: mindre utsläpp olika råvaror. Vid förbränning i fordonet ger dessa bränslen inga nettotillskott av koldioxid till kretsloppet och påverkar därmed inte klimatet. Enligt Volvo finns samtliga sju motorer klara för serieproduktion 2009. Både Volvo Personvagnar och Saab har modeller med effektiv etanoldrift. Som tidigare nämnts gör man dessutom stora investeringar för att ligga i framkant i utvecklingen av elmotorer och hybridteknik. Liter/100 km 50 45 40 35 30 25 20 Minskade CO -utsläpp från kommersiella fordon via: Bränsleeffektivare fordon, 1-1,5% förbättring per år möjlig Bränslerbrukningstunga fordon 35-40% 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Figur 6: Minskade CO2 utsäpp från kommersiella fordon. Källa: AB Volvo Från råvara till bränsle 15-20% Källa: Volvo car corporation Nya bränslen och drivlinor Transportsektorn står idag för ca 58 procent av all världens oljeanvändning. 96 procent av allt bränsle är fossilt och bidrar därmed till växthuseffekten. Det står helt klart att världen måste börja använda förnyelsebara bränslen tillsammans med hybridteknik och fordonsindustrin satsar stora resurser på framtagning av motorer för nya bränslen. AB Volvo har presenterat sju lastbilar med motorer som drivs med olika koldioxidneutrala biobränslen. Figur 7 illustrerar vilka bränslen som kan utvinnas ur Råvara Raps Solrosor Vete Sockerbetor Halm Skogsavfall Energiskog Organiskt avfall Avloppsslam Gödsel Rapsolja Solrosolja Figur 7: Från råvara till bränsle Källa: AB Volvo Process Förrestring Hydrolys och jäsning Förgasning Rötning Bränsle Biodiesel Etanol Vätgas Dimetyleter Metanol Syntetisk diesel Biogas Källa: Volvo car corporation 14
Rapport 2008:1 Västsverige på väg Det är svårt att rangordna olika koldioxidneutrala bränslen då det är ett flertal faktorer att ta hänsyn till ur ett miljöperspektiv: Klimatpåverkan Energieffektivitet Markanvändningens effektivitet Bränslepotential Fordonsanpassning Bränslekostnad Bränslets infrastruktur Det pågar ett stort arbete på många håll för att värdera de bränslen som totalt är de mest effektiva. För att detta arbete ska underlättas är det viktigt med harmonierade regler inom EU kring exempelvis miljökrav på motorer och utbyggnad av infrastruktur för bränslen. Under överskådlig framtid kommer sannolikt flera olika bränslen att användas parallellt. Detta beror dels på den ovan beskrivna osäkerheten, dels på att tillgången på förnyelsebara bränslen är begränsad. Eftersom det råder osäkerhet kring vilka bränslen som är långsiktigt hållbara, innebär det stora risker för näringslivet att investera i produktionsanläggningar. Det är viktigt att det finns ekonomiskt stöd att hämta från politiken i uppstarten för att få igång en fullskalig produktion. Lika viktigt är det att det finns långsiktiga och förutsägbara skatteregler för förnyelsebara bränslen. Vid utvecklingen av elmotorer och hybridteknik är den främsta utmaningen batteriets egenskaper. Uppladdningspotentialen ska vara tillräcklig, storleken anpassad till fordonet och priset överkomligt. Den teknik som kan vara på väg mot ett genombrott är litiumjonbatteri, en liknade teknik som används i mobiltelefoner och datorer. Vid drift med el blir det sedan viktigt att elen har producerats miljövänligt. En faktor som bromsar användandet av miljövänliga fordon är den långsamma utfasningen av gamla fordon. I Sverige rullar det 350 000 bilar utan katalysator och en sådan bil släpper ut lika mycket emissioner som 100 nya bilar gör. När myndigheterna tillfälligt införde en skrotningspremie på 4000 kronor blev det kö vid skroten. Fler sådana incitament för att fasa ut äldre bilar efterfrågas. Sverige är ett bra exempel på vad myndigheter kan göra för att få igång försäljningen av miljöbilar. Införandet av en miljöpremie på 10 000 kronor, lägre förmånsvärde för miljöbilar och fri parkering för miljöbilar har gjort att 17 procent av alla nyregistrerade bilar i Sverige var klassificerade som miljöbil 2007. Ett möjligt scenario för utvecklingen av engerikällor till fordonen framöver kan se ut så här: Personbilar På kort sikt Ökat användande av dieselbilar En dieselbil har cirka 30 procent lägre förbrukning och släpper ut 20 procent mindre koldioxid. Inom EU är andelen dieselbilar 50 procent, medan Sverige länge har legat runt 20 procent. De senaste åren har siffran dock ökat och 2007 var andelen nyregistrerade dieselbilar ca 33 procent. Ökad låginblandning av biobränsle i bensin och diesel Bensin blandas idag med 5 procent etanol. Detta kan höjas till 10 procent vilket skulle öka det totala användandet av biobränsle i Sverige med 80 procent. Det kan dessutom göras utan att motorerna behöver justeras. Fordon som drivs med första generationen biobränslen Etanol och biogas är de biobränslen som idag har en produktion och infrastruktur som är acceptabel, även om tillgången till gas är begränsad i stora områden i Sverige. 15
Rapport 2008:1 Västsverige på Väg På längre sikt Plug-In hybrider Plug-In hybriden har ett batteri som kan laddas direkt ur ett eluttag. Körsträckan på en laddning ska täcka de flestas vardagsbehov. Vid längre sträckor används en förbränningsmotor som drivs av biobränsle. Lastbil och buss På kort sikt Ökad låginblandning av biodiesel i fossil diesel. Precis som med bensin, blandas idag mycket diesel ut med 5 procent biodiesel. Det skulle kunna höjas upp till 20 procent. Det är dock viktigt att bränsleproducenten specificerar vad som blandas i, då vissa biobränslen har svårt med kylan. Användning av biodiesel Diesel där basen är t ex solrosolja eller rapsolja. Användning av biogas Företrädelsevis lokala lösningar för exempelvis bussar och sopbilar. Gemensamt för både fordonsslagen På längre sikt Andra generationens biodrivmedel Omfattande forskning pågår runt om i världen för att etablera produktionsprocesser som medger en betydligt högre totalverkningsgrad än den första generationens biobränsle. Exempel på detta är utvinning av etanol från barrvedscellulosa, DME genom förgasning av svartlut och förgasning av biomassa. Det är dock långt ifrån tydligt vilka som kommer att bli framgångsrika. Elhybrider En hybrid består dels av en förbränningsmotor, dels av en elmotor. Elmotorn är effektiv och används vid acceleration medan förbränningsmotorn, som drivs av biobränsle, aktiveras under konstant körning. Batteriet i elmotorn laddas upp av bromsenergin. Bränsleceller Tekniken för bränsleceller finns och är intressant, inte minst ur miljösynpunkt då restprodukten är vattenånga. Det finns dock stora praktiska problem med bland annat produktion, distribution och lagring av vätgas. Fortfarande är kostnaden för hög. Priset måste ned med cirka 90 procent från dagens nivå. Hittills har bränslecellstekniken betraktats som en framtidsteknik, och det är osäkert om den någonsin blir praktiskt och ekonomiskt gångbar. Bättre infrastruktur Med en utbyggd infrastruktur kan man begränsa köer, undvika onödiga accelerationer och inbromsningar mm. En lastbil som stannar 10 gånger per mil drar 2,5 gånger mer diesel än om den kör i jämn hastighet. Här skulle förbättrade intermodala lösningar där det på ett smidigt sätt går att byta fraktsätt från exempelvis lastbil till tåg också vara till stor hjälp. 10 önskemål till politikerna för att minimera fordonens miljöpåverkan Agera drivande för harmoniserande och långsiktiga regler kring emissioner, miljömärkning och skatter på minst EU-nivå Arbeta för utvärdering och klimatsäkring av koldioxidneutrala bränslen liksom att säkra produktion och infrastruktur av dessa på internationell nivå Stöd forskningen för att utveckla grön motorteknologi och att utvärdera olika bränslealternativ. Precis som inom säkerhetsområdet så är Chalmers en mycket viktig resurs att tillvarata i Västsverige. Bidra till att skapa en inhemsk marknad för nya motoralternativ vid statlig och kommunal upphandling Inför en permanent skrotningspremie av äldre fordon Slopa straffskatten på dieselbilar för att stimulera köp Inför inblandningsnivåer på minst 10 procent av etanol i bensin och biodiesel i diesel. Bidra med statlig finansiering och därigenom risktagande till stora demonstrationsanläggningar för produktion av förnyelsebara bränslen Fortsätt med incitament som uppmuntrar till köp av miljövänliga fordon Initiera folkbildningsaktiviteter för att få förarna att köra klimatsmart 16
Rapport 2008:1 Västsverige på väg Nya beteenden Som bilägare och förare kan man ta ett stort ansvar för att minska förbrukningen och därigenom miljöpåverkan: Planerad körning. Kör med framförhållning, håll avstånd och undvik stopp Växla upp tidigt och kör på så hög växel som möjligt Hoppa över växlar istället för att gå igenom alla Kör jämnt och håll hastigheterna Motorbromsa Rulla utför - håll jämn gas uppför Kör inte på tomgång i onödan Stäng av klimatanläggningen när den inte behövs Använd motorvärmare på ett förnuftigt sätt Håll rätt tryck i däcken Rensa bilen från onödig last Överväg att använda dubbfria vinterdäck Serva bilen regelbundet Välj en auktoriserad verkstad som tar sitt miljöansvar Ecodriving blir ett allt populärare ord och idag erbjuds köpare av en ny miljöbil från Volvo en heldagsutbildning i hur man kör miljöekonomiskt. Trängsel Det ökande behovet av transporter, ökar trängseln i och omkring de större städerna. Det uppstår höga kostnader för detta. Dels i form av att människor och varor som sitter i kö inte är produktiva, dels i regionförminskning då tidsavståndet mellan människor, arbetsplatser och tillfällen för affärer ökar. Det finns ett flertal åtgärder som syftar till att minska trängseln: Omlastning utanför storstäder Ett exempel är Schenkers citylogistiklösning där allt gods skickas till en samlastningscentral utanför stan och sedan transporteras via en regelbunden rutt inne i staden. Med denna samordning minskas transportarbetet och koldioxidutsläppen med mellan 20-30 procent. Kollektivtrafik för gods Låt distributionsbilar med samlastat gods från olika fjärrtransporter få köra i separata filer tillsammans med kollektivtrafiken Längre lastbilar I Sverige är det tillåtet att köra 25,25 meter långa ekipage, men i de flesta EU-länder går gränsen vid 18,75 meter. Volvo har utvecklat ett modulsystem som innebär att tre lastbilsekipage kopplas ihop till två med en längd på 25, 25 meter. Detta innebär att man minskar antalet dragare, och därmed antalet motorer, med en tredjedel. Utöver att det reducerar trängseln blir bränslebesparingen mellan 15-30 procent. Styra trafikrytmen med telematik Intelligenta vägtavlor visar bäst framkomlig väg, styr hastighetsgränsen efter trafiken, vänder filer åt det håll som trafiken strömmar osv. Effektiv logistik fleet management Med modern IT-teknik kan effektiviteten i speditionsföretagens transportplanering och samordning öka kraftigt Trängselavgift Intäkterna från en trängselavgift används för att förbättra framkomligheten för vägfordon i och i anslutning till det aktuella området och är därför ett bättre alternativ för att minska trängseln än s k trängselskatter som går in i den allmänna budgeten. Ett system med avgifter är dessutom smidigare då det kräver mindre byråkrati, tillåter rabatter och kontinuerliga ändringar av avgiftsnivån. 17
Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Fylla lastbärarna bättre Andelen tomkörningar på lastbil har minskat från 33 procent 1970 till 24 procent 2003, men det finns potential att minska detta ytterligare. Effektiv kollektivtrafik med pendelparkering Genom att öka tillgänglighet, täthet, bekvämlighet och pålitlighet i kollektivtrafiken finns potential att öka antalet resenärer. Det krävs dock hög kvalitet då många resenärer idag värderar sin tid högt och har en relativt god ekonomi. I nya områden är bebyggelseplaneringen viktig då man bör bygga ut kollektivtrafik och bebyggelse samtidigt. Intermodala transportsystem Genom att underlätta möjligheterna till att flytta gods mellan exempelvis lastbil och tåg används rätt transportslag vid rätt tillfälle Satsa på en utbyggd infrastruktur En utbyggnad av E20 till motorväg tillsammans med en ny älvförbindelse, en breddad Lundbyled till Göteborgs hamn och en utbyggd hamnbana är mycket viktiga projekt för att minska trängseln och behålla ett konkurrenskraftigt Västsverige. Underjordisk cirkulationsplats En metod för att minska trängseln är att gräva ner innerstadstrafiken under jord. Handelskammarens förslag är att skapa en sjufilig, enkelriktad cirkulationsplats under centrala Göteborg, vilket illustreras i figur 8. Cirkulationsplatsen ska vara tillgänglig från samtliga större leder till Göteborg och det ska finnas avfarter med tillhörande parkeringshus vid sex strategiska platser runt om i staden: Sahlgrenska, Chalmers, Evenemangsstråket, Centralstation/Nordstan, Norra Älvstranden och vid Haga/Göteborgs universitet. Enligt gatukontoret i Göteborg kör 286 000 fordon in och ut i detta område varje vardag och inom området finns det ungefär 22 500 parkeringsplatser. Om man bygger 30 000 nya parkeringsplatser i de sex parkeringshusen frigör man mycket yta ovan jord för kvalitativ livsmiljö samtidigt som man minskar utsläppen från det stora antalet fordon som varje dag letar parkeringsplats i Göteborg. Av naturliga skäl är det vanskligt att göra en detaljerad budget för projektet. En grov uppskattning av totalkostnaden är 30 miljarder. Om man kalkylerar med 60 procent snittbeläggning (hög beläggning på dagen, lägre på natten) under ett vardagsdygn och 15 procent under ett helgdygn skulle projektet kunna vara självfinansierat på 50 år. Avgiften är då beräknad till fem kronor per timme inkl tillträde till cirkulationsplatsen. Just självfinansieringen är en mycket viktigt del då det inte tar finansiella medel ifrån andra viktiga projekt som en ny älvförbindelse eller en utbyggnad av E20. Figur 8: Underjordisk cirkulationsplats 7 önskemål till politikerna för att minimera trängseln Öka samhällets investeringar för att bygga ut och underhålla infrastrukturen Tillåt nya finansieringsformer för att bygga ut och underhålla infrastrukturen Driv på en lagändring som tillåter längre fordon inom hela EU Investera i ny teknik som kan förbättra trafikflödet och exempelvis anpassa hastighetsbegränsningen efter rådande förhållanden Bygg ut en effektiv kollektivtrafik enligt modellen för Bus Rapid Transit i storstäderna Satsa på utbyggnad av terminaler som ökar möjligheterna till intermodala transporter Uppmuntra till tester av gemensamma filer för samlastade distributionsbilar och bussar i kollektivtrafik 18
Rapport 2008:1 Västsverige på väg 19
Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, 402 25 Göteborg Tel 031-83 59 00 Fax 031-83 59 36 info@handelskammaren.net www.handelskammaren.net