På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen tisdagen den 15 december 2015

2015-12-03 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen tisdagen den 15 december 2015 Plats: Landstingets konferenscentrum Slottsgränd 1 Uppsala 09.00 Gruppmöten 11.00 Information 12.00 Lunch (smörgåstårta) 13.00 Fortsatt sammanträde Välkomna! Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: 018-611 60 45, mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 15 december 2015 kl 11.00, konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala 2015-12-04 Information klockan 11.00 Palliativ vård, Jan G Andersson, Översyn av primärvårdens uppdrag, Carina Bäckström Nr Ärenden för beredning till HSS Dnr 192 Val av justerare. I tur: Lina Palm Nordquist (L) Tid för justering: 193 Fastställande av föredragningslistan 194 Landstingsdirektörens/hälso- och sjukvårdsdirektörens/produktionsdirektörens rapport HSS 2015-0003 195 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS 2015-0003 196 Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport HSS 2015-0001 197 Information om uppföljning av köerna HSS 2015-0045 198 Information Palliativ vård, Jan G Andersson 1 Översyn av primärvårdens uppdrag, Carina Bäckström 2 Psykisk ohälsa, Ann-Charlott Norman 3 HSS 2015-0096 199 Yttrande över motion om ny satsning på specialistmottagningarna för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum 200 Yttrande över motion Fria preventivmedel som förebyggande hälso- och sjukvård CK 2015-0190 HSS 2015-0107 CK 2015-0190- HSS 2015-0108 201 Handlingsplan avseende hedersrelaterat våld HSS2015-0013 202 Prioriterade närvårdsaktiviteter 2016 HSS2015-0040 1 Mellan klockan 11.00 12.00 2 Mellan klockan 11.00 12.00 3 Cirka 13.30

203 Systematisk analys och uppföljning av indikatorer på landstingets arbete med kroniska sjukdomar HSS 2015-0221 204 Initiativ till ärende HSS 2015-0207 205 Viljeinriktning och handlingsplan mot psykisk ohälsa/ HSS 2015-0026 206 Delrapport översyn av primärvårdens uppdrag HSS 2015-0025 207 Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala HSS 2015-0064 208 Åtgärder med anledning av fördjupad uppföljning av Närpsykiatri i HÄTÖ AB HSS 2013-0038 209 Förslag till organisation och styrning av palliativt centrum HSS 2015-0171 210 Förslag till organisation av specialiserad palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till och med 17 år 211 Avtal om användande av vårdplatser på Närvårdsavdelningen för invånare i södra Heby kommun 212 Överenskommelse för specialistanknuten hemsjukvård (SAH) i Älvkarleby kommun HSS 2015-0222 HSS 2015-0223 HSS 2015-0192 213 Förbättrat anhörigstöd lägesrapportering HSS 2011-0170 214 Ersättning 2015 Lasarettet i Enköping HSS 2014-0082 215 Uppdrag angående avgifter för screening gynekologisk hälsokontroll 216 Avtal med Barnombudsmannen i Uppsala om länsbardombudsmannafunktionen HSS 2013-0275 HSS 2011-0070 217 Anmälan av delegationsbeslut HSS 2015-0007 218 Skrivelser för kännedom

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 192 Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Lina Palm Nordquist (L) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 193 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 194 Dnr HSS 2015-0003 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2015-11-24 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2015 Fördjupad uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktiga styrverktyg för landstinget. Med hjälp av den kunskap som kan inhämtas via granskningar och utvärderingar kan uppdragsgivaren få information om vårdgivares och verksamheters resultat, kvalitet och effektivitet, vilket underlättar för beslut om lämpliga åtgärder. Dessutom ger fördjupad uppföljning och utvärdering direkta effekter för både patienter, skattebetalare och vårdgivare samt bidrar till att minska landstingets kostnader. Följande resultat har kunnat konstateras efter genomförda granskningar och utvärderingar: Minskade kostnader för fysioterapi med cirka 2 miljoner kronor per år (förändring 2013-2014). Återbetalning från vårdgivare på grund av felaktigt utbetalad ersättning på cirka 2 miljoner kronor (engångsbelopp för 2015). Förbättrad kvalitet i journalföringen hos såväl granskade som icke granskade vårdgivare. Regelförändringar i vårdavtal. Ändringar i landstingets riktlinjer för hjärtsjukvård. Utöver ovanstående bidrar hälso- och sjukvårdsavdelningen med metodkunskap och deltagande i SKL:s projekt för framtagande av en nationell modell för fördjupad uppföljning, som samtliga landsting kommer att kunna använda i arbetet med granskningar och revisioner. Projektet och förslag till nationell modell kommer att redovisas i december 2015. Närvård Enligt den av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade närvårdsstrategin 2015 ska vi i år påbörja framtagande av länsgemensam överenskommelse BUS (barn och unga i samverkan). Det har gjorts genom att Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting, TKL, med stöd av skolchefsnätverket har initierat arbetet. En arbetsgrupp med representation från landstinget och kommunernas socialtjänst och elevhälsa har utsetts och leder processen. Arbetsgruppen har tittat på nu gällande riktlinjer i andra regioner och län för att ta del av de goda exempel som finns. Arbetsgruppen har även definierat områden som ska beskrivas i de framtida riktlinjerna. En workshop kommer genomföras i december 2015 med bred representation från landstinget och kommunerna. Syftet är att hämta in synpunkter så att riktlinjen blir ett stöd för samverkan utifrån barnets/den ungas och familjens perspektiv. Workshopen syftar också till att synliggöra utvecklingsområden och utifrån dem starta ett förbättringsarbete.

2 Vårdrelaterade infektioner Landstingsstyrelsen har i november beslutat anta strategi för vårdrelaterade infektioner. Utifrån strategin pågår nu inom chefläkarnätverket ett arbete med att ta fram en handlingsplan. Handlingsplanen kommer skickas ut på remiss till berörda verksamheter för att därefter gå upp till politiskt beslut under tidig vår 2016. Snabbspår för blodprover kan rädda fler hjärnor För patienter med akut stroke på grund av till exempel en propp i hjärnan är varje minut dyrbar. Samtidigt innebär propplösande behandling en ökad blödningsrisk. Därför har ett snabbspår för akuta Rädda hjärnan-prover skapats på Akademiska sjukhuset. Syftet är säkrare bedömning av blödningsbenägenhet inför eventuell propplösande behandling med trombolys. Ananasgel ska hjälpa svårt brännskadade barn En kräm baserad på ananasextrakt ska utprovas på barn som vårdas för svåra brännskador på Akademiska sjukhuset. Metoden används sedan årsskiftet på vuxna patienter med positiva resultat. Fördelarna är att man slipper skära bort den brända huden före transplantation vilket sparar tid, men också att patienten får mindre ärrvävnad. Information från Kultur och bildning Kultur och bildning arrangerade i enlighet med den regionala Kulturplanen, tillsammans med Upplandsmuseet, ett seminarium om nationella minoriteter för att lyfta landstingets och kommunernas skyldigheter på området. Här belystes de rättigheter som de fem nationella minoriteterna (romer, samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar) har när det gäller bl a information, språk, kultur och samråd. Under seminariet föreläste Länsstyrelsen i Stockholm om den nationella minoritetspolitiken samt att exempel på kulturprojekt inom området gavs: Upplandsmuseets arbete med romer, "Romska röster" samt en film och judisk kvinnohistoria i Uppsala, "De blev våra mödrar". Representanter för de judiska och romska minoriteterna delgav sina erfarenheter vid seminariet. Seminariet lockade ca 30 deltagare både från kommunal och regional nivå, men även fr Civilsamhället. Kulturnämnden vid Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun delar varje år ut kulturstipendier. Nu visas en utställning med båda organisationernas stipendiater inom området konst på Offkonsten c/o Teatergalleriet på Uppsala stadsteater. Utställningen invigdes 13 oktober av politiker från respektive nämnd. Fredrik Strid från Tierps kommun erhöll i år landstingets kulturstipendium på 30 tkr. Han undersöker förhållandet mellan människa och natur i sin konst. Utställningen pågår till 29 november. Inspirationsdagen "Låt kulturen ta tid", arrangerades av Kultur och bildning i samverkan med nätverket kulturkraft på Reginateatern. Ett 50-tal personer deltog. Däribland regionala konsulenter och arrangörer, pedagoger fr kulturskolor, särskolor och vanliga skolor fr länets alla kommuner.

3 Läkemedelskostnader jan-oktober Landstingets kostnader för läkemedel för perioden januari till oktober 2015 uppgick till 909 mnkr. Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick till 627 mnkr vilket innebär en ökning på 6,4 procent jämfört med samma period 2014. Akademiska sjukhuset ökade sina kostnader med 9 procent. Vårdcentralerna ökade sina kostnader med 1,6 procent. Kostnaderna för slutenvårdsläkemedel uppgick till 282 mnkr vilket innebär en ökning med 2,3 procent jämfört med samma period föregående år. Ordnat införande av nya/dyra läkemedel Arbetet med ordnat införande har påbörjats. Den landstingsgemensamma arbetsgruppen ska vid sitt möte i november fatta beslut om underlag för införande av läkemedel vid malignt melanom. En hearing kring läkemedel vid hyperlipidemi (förhöjda blodfettsvärden) kommer att hållas. Införande av läkemedel mot övervikt och fetma planeras. Arbetsgruppens största utmaning är den stora volym av läkemedel som behöver beredas, för närvarande ett 30-tal. Detta arbete måste ske på sikt. Rapport från landstingets representanter i SKL:s nätverk Under hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket på SKL ligger ett antal nätverk där landstingen samarbetar i viktiga frågor. Nedan följer en kort information med exempel på arbete som har skett i några av de olika nätverken under första halvåret 2015. I nätverket tandvård har det pågått ett arbete med frågor kring utvecklad barn- och ungdomstandvård samt nyanländas etablering. Under året har det beslutats att arbetet med öppna jämförelser och kvalitetsindikatorer inom tandvård ska fortsätta. Nätverket regional kunskapsstyrningsgrupp har arbetat med idéer kring hur landstinget och regionen ska använda medel från SKL för kunskapsstyrning. Landstinget i Uppsala län har i detta arbete framfört att medel behövs för att öka användningen av luftvägsregistret samt för stöd till primärvården för att skapa möjligheter att delta i programrådens arbete. Aktuella upphandlingar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat om att göra förnyade LOU-upphandlingar gällande drift av psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen, Uppsala närakut inklusive ortopedakut samt barnmedicinsk öppenvårdsmottagning med anledning av att landstingets avtal med nuvarande leverantörer löper ut. Landstinget har för närvarande avtal med Närpsykiatri Hätö AB angående psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen som avslutas 170131. Avtalet med Cityakuten Praktikertjänst AB angående Uppsala närakut avslutas också 2017-01-31. Aleris AB/Uppsala barncentrum (Fredrik Cederblad) har avtal om barnmedicinsk öppenvårdsmottagning med landstinget fram till och med 2016-12-31. Arbete pågår med framtagande av förfrågningsunderlag. Tillgänglighet primärvård Primärvården nådde 87 procent tillgänglighet till läkarbesök (offentlig och privat verksamhet tillsammans) under hela oktober månad. Förvaltningen för offentlig primärvård har arbetat kontinuerligt med åtgärder för att säkerställa effektiva flöden och att arbete enligt Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå (BEON). Främst har arbetet riktats mot triage. Triagearbete och översyn av bemanning ligger bakom en ökad

4 tillgänglighet generellt inom primärvården. Nya arbetssätt som drop-in besök har också ökat den totala tillgängligheten. Tillgänglighet specialistvård Resultaten av vårdgaranti för nybesök är i september oförändrad på 69 procent, och för operation och behandling 72 procent. Lasarettet i Enköping och Akademiska noterar små förändringar i tillgänglighet. Akademiska noterar att det under året varit ett ökat antal inkommande remisser till flertalet av verksamheterna. Resultatet av detta är ökade patienter i kö trots att besök, operationer och behandlingar genomförs enligt planering. Inom områden med extra planeringsstöd ses långsamt resultat av minskat antal väntande i kö. Vårdgarantienheten arbetar kontinuerligt med att inhämta fler uppdrag utav verksamheterna. Förbättrade rutiner för remisshantering ökar Vårdgarantienheten utförda insatser. Och det proaktiva arbetet fortsätter. Inom området cancer arbetar berörda förvaltningar inom landstinget i Uppsala län genom ett mycket aktivt arbete för att implementera Cancerplanen för Uppsala- Örebroregionen. På samma sätt är verksamheterna engagerade i att ytterligare förbättra kvalitet och tillgänglighet i cancervården genom processinriktad utveckling inom standardiserade vårdförlopp och värdebaserad vård. Tjänstemannaorganisationsutredningen Landstingsstyrelsen beslutade 2015-06-01, 121, att ge landstingsdirektören i uppdrag att lämna förslag till ny tjänstemannaorganisation anpassad till den nya förtroendemannaorganisationen. I ett första steg beslutas om organisatoriska förändringar rörande delar av Landstingets ledningskontor. Förändringarna siktar främst på ett välorganiserat stöd till förtroendemannaorganisationen, ett behov av kompetensförstärkning rörande kvalificerade utredningar och att skapa ett mer sammanhållet tjänstemannastöd. Produktionsstyrelsen upphör 2015-12-31. Av det skälet kommer produktionsavdelningen att upphöra. De anställda flyttar till andra enheter inom landstinget. Vidare bildas en utrednings- och utvecklingsenhet för kvalificerade utredningar inom samtliga av landstingets kärnverksamheter, placerad i landstingsdirektörens stab. Ett sammanhållet nämndkansli bildas för sekreterarstöd till landstingets egna styrelser och nämnder, med början med de styrelser och nämnder som är knutna till Landstingets ledningskontor. Även en ehälsoenhet bildas. Ledningskontorets administrativa avdelning omformas, så att följande befintliga funktioner kompletterar de nuvarande ingående enheterna: it-avdelningen, som bildar en it-enhet, huvuddelen av kommunikationavdelningen och ovan nämnda nämndkansli och ehälsoenhet.

5 Vissa övergripande funktioner inom kommunikationsavdelningen kommer att placeras i landstingsdirektörens stab. Samtliga ovanstående förändringar gäller fr.o.m. 2016-01- 01. Fler använder hälso- och sjukvårdens e-tjänster Användningen av hälso- och sjukvårdens e-tjänster ökar kraftigt i Uppsala län. Under september gjordes 66 000 inloggningar på 1177.se, en ökning med 73 procent jämfört med samma period förra året. Hösten 2011 började landstinget att erbjuda e-tjänster. Sedan dess har 113 000 av länets invånare utnyttjat möjligheten att till exempel förnya recept, boka och ändra tid på mottagning eller ta del av sin journal. Den tjänst som är populärast är journalen, som landstinget var först i Sverige med att erbjuda. I september tog 24 876 personer del av sin journal vid ett eller flera tillfällen. En attitydmätning som gjorts av 1177 Vårdguiden visar att invånarna är nöjda med tjänsterna. Undersökningen genomfördes som en webbenkät, där ett så kallat Nöjd Kund-Index togs fram. NKI i Uppsala län ligger på 73, där gränsen för mycket nöjd är 74. Den tjänst som invånarna var nöjdast med var att se vilka läkemedel på recept. Det fick ett nöjdhetsvärde på 9 jämfört med 8,1 i riket. Invånarna var också nöjda med möjligheten att ta del av sin journal, med medelvärdet 8,1 jämfört med 7,5 i riket. Tjänsten boka/omboka tid fick 7,9, jämfört med 7,4 i riket. Hälso- och sjukvårdens e-tjänster har tidigare gått under namnet Mina vårdkontakter. Från och med i höst byter de namn till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Mediebilden av landstinget 1 31 oktober 2015 Större nyheter Landstinget publicerade färsk statistik som visade att väntetiderna kortats sedan landstingen i Uppsala län och Västmanland tillsammans tagit över ambulansdirigeringen i egen regi. Kvaliteten i bedömningarna har också ökat. Uppgifterna ifrågasattes av SOS Alarm, men mediegenomslaget var nästan uteslutande positivt. Medierna fortsatte att rapportera om fördyringen av byggprojektet vid Akademiska sjukhuset, vilket gav en huvudsakligen neutral bild med en dragning åt det negativa. Det fick stor uppmärksamhet när en tidigare anställd berättade om hon tystats efter att ha ifrågasatt kostnaderna. Landstinget bad om ursäkt och den negativa publiciteten vändes till en positiv bild. Landstinget arrangerade en stor katastrofövning med ett fiktivt helikopterhaveri inom Akademiska sjukhusets område. Mediabevakningen var omfattande och gav en positiv bild av landstingets beredskapsarbete.

6 Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Asylboenden får hälsoundersökningar på plats Akademiska först med ny behandling vid ändtarmscancer Får anropa taxi till bussen Mobilappen ska hjälpa alkoholister Tusentals har nappat på gratisåk Barn i Uppsala ska få vård hemma Stenhagen ska få vårdcentral Så många har laddat ner UL-appen Upplands lokaltrafik skärper kraven på trafikbolagen att rapportera Vårdcentral ska locka pendlare Akademiska sjukhuset bra på cancervård Uppsala läns landsting näst bäst på ekomat Gyllene lösning på p-problem Snabbspår på labbet räddar liv Knivsta får ambulans under en månad Negativt: Svårare få tid hos öron-, näsa-, halsläkare Brister i hemsjukvård drabbar cancersjuka barn Inga nya läkartider till BUP Unga sköterskor missnöjda med lönerna Neutralt: Slagna barn ska spåras av tandvården Specialistläkare återvänder till Tierp Rehabcentrum klart 2017 Sista landstingsvalet kan ha hållits Ny modell för underskotten Ny upphandling av närakuten Före detta direktör intar tung position Förbund för luftambulans Felskyltat på bussarna Överens över gränsen om att samarbeta inom vården Akademiska gjorde inget fel i Bålstafallet Oklart när Heby får ungdomsmottagning Nu ska politiker åka buss i blindo Nu råder brist på barnvaccin Akademiska vill värva donatorer Anställningsstopp ska spara 200 miljoner 100 miljoner för ny helikopter Facket kollar löner vid Ackisbygge Nya regler mot mutor i tjänst Oskuldskontroller ska redovisas Patientkommentarer i nätjournaler får grönt ljus av förvaltningsrätten 300 flyttar in i Ackis äldsta del Flyktingström kräver fördubblade resurser/1400 i kö för att få hälsoundersökning Landstingschef får sluta på grund av fördyrat bygge

UL avvecklar tryckta tidtabeller Nya chefer för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Sprututbytesprogram kan införas i vår Akademisk vårdcentral Flera nekas test för farliga sjukdomar nu förändrar landstinget reglerna Ulleråker kan bli en förlustaffär Spädbarn ska vaccineras mot hepatit Närakuten blir kvar 7

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Dnr 2015-0003 195 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 196 Dnr HSS 2015-0001 Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport december 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ekonomirapporten. Ärendet Perioden avser januari till och med november månad. Det sammanlagda resultatet för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna inklusive hälsooch sjukvårdsstyrelsen uppgår för perioden januari till november till -10 mnkr. Resultatet för hälso- och sjukvårdsstyrelsen är efter 11 månader +94 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens överskott beror främst på minskade kostnader för köpt vård och att läkemedelskostnaderna minskar jämfört med budget. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping bedömer att de inte uppnår samtliga mål i vårdöverenskommelsen och att de på grund av detta återbetalar 11 mnkr i målrelaterad ersättning. Årsprognosen för 2015 är totalt för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna inklusive hälsooch sjukvårdsstyrelsen -158 mnkr vilket ska jämföras med en budget på +11 mnkr. Det är Akademiska sjukhuset som lämnar en negativ prognos. Övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar lämnar positiva prognoser. Efter att ha tagit hänsyn till det ekonomiska utfallet hittills i år är prognosen för hälsooch sjukvårdsstyrelsen för år 2015 + 75 mnkr vilket är en förbättring jämfört med föregående prognos med 19 mnkr och ska jämföras med en budget på 0. Specialistvård upphandlade avtal Kostnaden för specialistläkare på den nationella taxan är lägre än föregående år och prognosen över årets kostnader minskar därför med 19 mnkr jämfört med budget. En av anledningarna till att kostnaden minskar är att produktionen istället utförs inom vårdvalen för specialistvård. Läkemedelskostnader för specialistläkare har hittills i år varit i nivå med föregående år. Detta medför att de prognostiserade kostnaderna för läkemedel inom detta område minskar med 4,5 mnkr jämfört med budget. Elisabethsjukhuset produktion och kostnaderna för detta ligger i nivå med budget. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Specialistvård vårdval Vårdvalet för Gynekologi har haft höga kostnader under året. Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset producerar sin del av vården enligt budget. Det är de privata utförarna som ökat och gör att prognosen över årets kostnader ökar med 12,5 mnkr jämfört med budget. Primärvård vårdval Kostnaderna i år ligger under budget och besöken har endast ökat med 2,0 % jämfört med föregående år vilket är en betydligt lägre besöksökning än vad som varit tidigare år. Detta medför att prognosen för året är minskade kostnader med 18 mnkr jämfört med budget. Antal besök per månad 160 000 140 000 120 000 Antal 100 000 80 000 2013 2014 2015 60 000 40 000 Övrig Primärvård Kostnaderna för läkemedelsförskrivning utanför C-län minskar jämfört med budget. I prognosen justeras därför kostnaderna ned med 5 mnkr. Kostnaderna för primärvård utanför C-län och öppen specialistvård utanför C-län ökar med 14 mnkr vilket är en ökning med 36 % jämfört med föregående år. Samtidigt ökar intäkterna för primärvård till personer folkbokförda utanför C-län. Detta är en konsekvens av den nya patientlagen och den ökade rörligheten av patienter mellan landstingen. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Vårdöverenskommelser egna verksamheter Samtliga vårdöverenskommelser har från och med 2015 en fast ersättning som betalas ut i tolftedelar. Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Hälsa och habilitering har en del av ersättningen som är målrelaterad och om inte målen uppnås ska ersättning återbetalas. Lasarettet i Enköpings prognos är att de inte når upp till samtliga mål i vårdöverenskommelsen och att de kommer få återbetala 2,3 mnkr för ej uppnådda tillgänglighetsmål. Akademiska sjukhuset prognos är att de inte når upp till samtliga mål i vårdöverenskommelsen och att de kommer få återbetala 9,9 mnkr för ej uppnådda tillgänglighetsmål under 2015. Efter en slutlig avstämning av 2014 års mål framgår att Akademiska sjukhuset betalt tillbaka för mycket målrelaterad ersättning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen återbetalar därför 1,4 mnkr. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 201511 1(4) Tkr Intäkter anslag Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse 2014 2015 201511 2015 Summa intäkter anslag 7 451 512 7 891 358 7 233 743 7 891 358 0 Kostnader hälso- och sjukvårds- Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse styrelsens övriga verksamheter 2014 2015 201511 2015 Specialistvård - upphandlade avtal LOU 236 126 266 030 209 550 234 430 31 600 Primärvård - upphandlade avtal LOU 44 306 50 850 42 939 47 850 3 000 Specialistvård - vårdval LOV 113 815 150 067 132 948 148 899 1 168 Primärvård - vårdval LOV 1 129 347 1 201 560 1 081 168 1 183 360 18 200 Övrigt primärvård 90 087 97 200 86 751 100 200-3 000 Tandvård 139 109 148 550 135 918 146 700 1 850 Närvård 6 789 8 565 5 635 8 565 0 Bidrag 18 055 19 000 18 240 18 500 500 Beredningar 2 695 1 300 1 114 1 400-100 Övrig verksamhet 60 512 91 318 63 728 80 294 11 024 Summa 1 840 841 2 034 440 1 777 991 1 970 198 64 242 Tkr Vårdöverenskommelse egna verksamheter Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse 2014 2015 201511 2015 Fast ersättning 2 083 811 5 856 918 5 361 795 5 846 160 10 758 Rörlig ersättning 3 368 567 0 0 0 0 Summa 5 452 378 5 856 918 5 361 795 5 846 160 10 758 Totalt resultat 158 293 0 93 944 75 000 75 000 2015-12-09 Marie Johansson

Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 201511 2(4) Tkr Specialistvård - upphandlade avtal LOU och Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse den nationella taxan 2014 2015 201511 2015 Specialistläkare 102 257 108 000 79 561 89 000 19 000 Läkemedel specialistläkare 45 663 51 500 43 096 47 000 4 500 Naprapater 1 314 2 100 1 392 1 700 400 Kiropraktorer 1 410 2 500 1 437 1 800 700 Privata sjukgymnaster 19 813 23 400 18 808 21 000 2 400 Mammografi 12 212 18 000 10 878 14 000 4 000 Psykiatri Norduppland 23 228 24 600 20 507 24 000 600 Elisabethsjukhuset 29 999 35 500 33 541 35 500 0 Rehab Vidarkliniken 230 430 330 430 0 Summa 236 126 266 030 209 550 234 430 31 600 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Primärvård - upphandlade avtal LOU 2014 2015 201511 2015 Hembesöksverksamhet 1 384 1 850 1 545 1 850 0 Uppsala Närakut och Ortopediakut 26 128 29 000 23 226 26 000 3 000 Sjukvårdsrådgivningen 16 794 20 000 18 168 20 000 0 Summa 44 306 50 850 42 939 47 850 3 000 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Specialistvård - vårdval LOV 2014 2015 201511 2015 LOV Psykoterapeuter 17 367 20 000 17 215 20 000 0 LOV Fotterapeuter 5 951 6 700 6 351 7 000-300 LOV Primär hörselrehab 16 779 21 000 15 391 17 000 4 000 LOV Ögonbottenfotografering 4 457 4 200 3 822 4 500-300 LOV Ljusbehandling 2 186 367 399 399-32 LOV Katarakter 24 106 27 000 20 479 23 000 4 000 LOV Ögon 2 524 6 000 5 867 7 000-1 000 LOV ÖNH 65 6 000 1 560 2 000 4 000 LOV Gynekologi 15 355 17 500 27 076 30 000-12 500 LOV Höfter och knän 25 025 41 300 34 788 38 000 3 300 Summa 113 815 150 067 132 948 148 899 1 168 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Primärvård - vårdval LOV 2014 2015 201511 2015 Kapitering och besök vårdcentral 743 791 792 000 718 816 780 000 12 000 Barnmorskemottagning 56 979 61 860 54 462 60 860 1 000 Barnhälsovård 54 833 63 100 56 442 62 000 1 100 Kapitering läkemedel primärvård 185 676 183 000 161 676 180 000 3 000 IT-kostnader VC-uppdrag 3 105 4 000 4 174 4 500-500 Sjukgymnastik 49 549 55 000 48 782 55 000 0 Läkarinsatser i särskilt boende 32 972 40 000 34 255 38 000 2 000 Tolkkostnader 2 442 2 600 2 561 3 000-400 Summa 1 129 347 1 201 560 1 081 168 1 183 360 18 200 2015-12-09 Marie Johansson

Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 201511 3(4) Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Övrigt primärvård 2014 2015 201511 2015 Läkemedelsförskrivning utanför C-län 55 067 63 000 53 284 58 000 5 000 Influensavaccinationer säsongsinfluensa 3 413 3 200 1 258 3 200 0 Primärvård utanför C-län 36 334 35 000 42 225 49 000-14 000 Primärvård icke C-länsinvånare -14 536-14 000-18 646-20 000 6 000 Apodos 9 809 10 000 8 630 10 000 0 Summa 90 087 97 200 86 751 100 200-3 000 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Tandvård 2014 2015 201511 2015 Tandvårdsadministration 1 339 1 000 994 1 100-100 Tandvårdsstöd 35 866 40 050 36 385 39 000 1 050 Barntandvård 78 946 82 000 74 673 81 000 1 000 Tandreglering barn & ungdom 22 536 25 000 23 329 25 000 0 Tolkkostnader 422 500 537 600-100 Summa 139 109 148 550 135 918 146 700 1 850 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Närvård 2014 2015 201511 2015 Folkhälsoprojekt 1 155 1 590 1 468 1 590 0 Folkhälsomedel 1 570 1 500 715 1 500 0 Närvårdsutveckling 3 998 4 475 3 323 4 475 0 Samhällsmedicinsk verksamhet 66 1 000 129 1 000 0 Summa 6 789 8 565 5 635 8 565 0 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Bidrag 2014 2015 201511 2015 Bidrag till patientföreningar, förbund m fl 18 055 19 000 18 240 18 500 500 Summa 18 055 19 000 18 240 18 500 500 2015-12-09 Marie Johansson

Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 201511 4(4) Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Beredningar 2014 2015 201511 2015 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 998 1 000 910 1 100-100 Handikapprådet 130 150 50 100 50 Pensionärsrådet 128 150 154 200-50 Länsdelsberedning Norra 568 0 0 0 0 Länsdelsberedning Mellersta 496 0 0 0 0 Länsdelsberedning Södra 375 0 0 0 0 Summa 2 695 1 300 1 114 1 400-100 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Övrig verksamhet 2014 2015 201511 2015 Biobanken 519 500 292 500 0 Tobiasregistret 149 300 141 350-50 Utvecklingsprojekt 23 801 21 377 14 879 21 377 0 Vårdgaranti/kösatsning 19 774 20 650 15 938 20 650 0 Rehabiliteringsgarantin 0 0 0 0 0 Reserverade verksamhetsmedel 16 269 48 491 32 478 37 417 11 074 Summa 60 512 91 318 63 728 80 294 11 024 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Vårdöverenskommelse egna verksamheter 2014 2015 201511 2015 Ersättning Primärvården 64 298 62 091 56 914 62 091 0 Fast ersättning Akademiska sjukhuset 1 652 629 5 011 751 4 588 070 5 003 272 8 479 Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset 3 007 408 0 0 0 0 Fast ersättning Lasarettet i Enköping 54 742 430 172 393 312 427 893 2 279 Rörlig ersättning Lasarettet 361 159 0 0 0 0 Ersättning Hälsa och habilitering 262 104 302 806 277 574 302 806 0 Ersättning Folktandvården 50 038 50 098 45 925 50 098 0 Summa 5 452 378 5 856 918 5 361 795 5 846 160 10 758 2015-12-09 Marie Johansson

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Marianne Pira Dnr HSS 2015-0045 197 Information om uppföljning av köerna Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Tillgängligheten inom den specialiserade vården till och med oktober 2015 Målet att nå vårdgaranti nås ej under oktober. Resultatet för oktober är en förbättring av det låga resultatet under sommaren. Nivån är under föregående års nivå, men antalet väntande har totalt sett ökat inom hela landstinget Uppsala län. Tillgänglighet har under 2015 utvecklats i en negativ riktning i samtliga landsting/regioner. I Uppsala har ett antal privata aktörer som tagit emot patienter avslutat sina verksamheter, vilket gett ett ökande antal patienter inom den specialiserade vården som ej kunnat möta denna ökning på planerad budget. Till den 1:a januari 2015 hade patientlagen skrivits om. I den nya skrivningen ges patienter ökad möjlighet att söka öppen specialiserad vård utan remiss, eller på så kallad egen vårds remiss. För Akademiska sjukhuset förbättras resultatet mot föregående månad på både nybesök och operation/behandling. Det totala antalet väntande i år har ökat för besök med ca 1800 patienter och till operation/behandling ca 800 patienter, trots att produktionen varit enligt planering. Pågående åtgärder: Verksamhetsområde Ögonsjukdomar och verksamhetsområde Öronnäs- och hals får centralt stöd från Produktionsavdelningen på Akademiska. Inom verksamhetsområde Neurologi påbörjas stödinsatser enligt planering med Produktionsavdelningen på Akademiska under september och oktober. Stödinsatserna förbättrar den lokala planeringen och översyn av kapacitet för att möta behoven. Genomgång av de väntande, rutiner för registrering av patienter och rutiner för att planer/kalla/boka patienter till besök och operation. Utbildning sker av personalen i att planera verksamheterna för att förbättra tillgängligheten. Förslag till fortsatta åtgärder: Fortsätta att utveckla produktionsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Primärvården har under innevarande år upprätthållit en tämligen god tillgänglighet på telefon. En förbättring ses för den offentliga primärvården för de med låg tillgänglighet under året. För privata fortsätter vissa verksamheter med låg tillgänglighet för telefoni. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Förbättringar behövs för vissa verksamheter för att möta behovet av kontakt med en vårdcentral för rådgivning eller tidsbokning till nybesök läkare. Vissa verksamheter (vårdcentraler) har mer svårigheter att tillgodose dessa behov än andra. Uppföljning saknas för hur förvaltningar och vårdcentraler fört in nya arbetssätt som ökar möjligheten få rådgivning samma dag eller ett besök till en läkare. Förslag till utveckling: Handlingsplan och återrapportering av åtgärder från de Förvaltningar/vårdcentraler med måluppfyllelse under 85 %. Utveckla rapporter för att följa flera yrkeskategorier eller besökstyper i datasystemet. Bilagor Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Väntetider i vården oktober 2015 Primärvård, specialiserad vård Vård inom 60 dagar Vårdgaranti 2015-12-15 PS/HSS Landstingets ledningskontor

Anledning till att vårdgaranti rapporteras för oktober vid PS/HSS 15 december 2015 är dataleveranser mellan olika system. Landstingets ledningskontor

Landstingets ledningskontor Primärvård jan-okt 2015

Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser besök exl MOV Lul staplar för vårdgaranti Utveckling oktober Måluppfyllelsen av vårdgarantin för besök minskar ytterligare under augusti till 73% Faktiskt genomförda inom 60 dagar är 64% i oktober Landstingets ledningskontor

Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser operationer exl MOV Utveckling oktober Måluppfyllelsen av vårdgarantin 79% för operationer i oktober Faktiskt genomförda inom 60 dagar är 67% i oktober Landstingets ledningskontor

2015-12-06 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping är nära att klara vårdgarantimålet. Väntetiden för nybesök ligger på 95 % och operation/behandling på 99 %. Totalt antal väntande till nybesök i november var 1 373 patienter där 62 patienter väntat mer än 90 dagar varav 5 väntat mer än 180 dagar. Det är en ökning i jämförelse med förra månaden av antal väntande med en minskning av patienter väntande mindre än 90 dagar. Av de 62 patienter som väntat mer än 90 dagar är 39 patientvald väntan. Kirurgiskt centrums insatser under hösten har gett resultat. Väntande till nybesök för ortopedi som väntat mer är 90 dagar har förbättrats från 203 väntande patienter i september till 111 i oktober och nu 39 i november Medicinmottagningen, inom verksamhetsområde kardiologi, har samtliga patienter väntat mindre än 90 dagar och kommer enligt prognos att nå målet 100 % resterande del av året. Hudmottagningens måluppfyllnad gällande vårdgarantin har blivit mycket bättre jämfört mot tidigare mätning i oktober och ligger nu på 89 %. Detta torde bero på att 60 patienter skickats till Vårdgarantienheten under november månad. I och med denna åtgärd kan vi få ner väntetiderna till en viss gräns. Det kan dock konstateras att remissinflödet inte harmoniserar med läkarresurserna som är begränsat till två dagar per vecka. Under november var det två dagar som ej var bemannade vilket motsvarar 36 besök. Ögonmottagningens andel patienter som väntat mindre än 90 dagar är 99 % vilket är en bra måluppfyllelse. Förra årets konsultläkarbrist som uppstod på grund av sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 %, vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. Vi har idag ingen kö. Preliminärt antal väntande till operation/behandling är i november 763 patienter och av dessa hade 73 patienter väntat längre än 90 dagar. Samtliga specialiteter inom kirurgin ligger över 90 % vad gäller väntande till operation/behandling, kardiologi uppnår 89 % måluppfyllnad. Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kungsgatan 67-73 Box 908 tfn vx 0171-41 80 00 fax 0171-216 05 org nr 232100-0024 www.lul.se/lasarettetenkoping

2 (6) Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når målet för kömiljarden i november. Grundkravet når 78 % vilket är högre än föregående månad. Däremot ligger prestationskravet i paritet med föregående månad d v s 62 %. Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet och prognosen är att mottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela 2015. Övriga kirurgiska specialiteter har förbättrat resultatet men klarar inte under november målet för kömiljarden vad gäller nybesök till mottagning. För medicinmottagningen samtliga verksamhetsområden är andelen patienter som i november väntat mindre än 60 dagar knappt 95 % eller 36 av totalt 38 väntande patienter. Ingen patient har väntat mer än 90 dagar. Av de väntande är 28 stycken kardiologiska patienter, varav 27 (drygt 96 %) väntat mindre än 60 dagar. Prognosen för november/december är att patienterna kommer att kallas inom 2 månader. Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 61 % vilket är jämförbart med tidigare månader. Prognosen bedöms som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att vi skickar över remisser till Akademiska Sjukhuset samt fortsätter att skicka till Vårdgarantienheten. Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 79 % vilket ligger på samma nivå som föregående period. Under november månad finns ett litet bortfall då vi hade två veckor utan läkarbemanning. Utifrån produktionsplanen ser dock prognosen tillfredsställande ut. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation. 75 % av de väntande har opererats inom 60 dagar Se utfall 2015 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

Utfall vårdgaranti 2015 (november preliminär) 3 (6)

4 (6)

Utfall kömiljard 2015 (november preliminär) 5 (6)

6 (6) 2015 VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Vårdgarannybesök Utfall andel väntande <90 dagar (%) 84% 87% 94% 95% 96% 94% 86% 83% 85% 91% 93% Antal väntande total VIV 1589 1459 1317 1321 1427 1577 1733 1833 1655 1534 1412 nybesök Antal väntande > 90 dagar 255 195 77 66 59 89 235 304 241 136 101 nybesök Antal väntande >180 dagar 9 14 14 6 6 5 8 6 12 5 nybesök Antal utförda total 673 920 987 819 784 819 541 738 1012 972 919 nybesök Utfall andel väntande <60 dagar 62% 73% 84% 84% 80% 77% 68% 61% 73% 77% 78% nybesök Utfall andel utförda <60 dagar 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% 51% 50% 61% 62% nybesök Antal väntande > 60 dagar 598 399 205 210 280 355 562 716 454 349 316 nybesök Antal utförda total <60 dagar 364 459 619 551 521 577 366 379 509 593 573 Vårdgaranoperation Utfall andel väntande <90 dagar 87% 87% 94% 95% 96% 94% 91% 90% 92% 94% 97% Antal väntande total VIV 778 640 654 597 629 644 791 687 747 695 709 operation Antal väntande > 90 dagar 102 84 37 27 24 36 70 72 63 43 20 operation Antal väntande >180 dagar 25 26 3 5 5 3 4 2 7 7 operation Antal utförda total 314 427 470 423 362 320 80 441 442 450 431 operation Utfall andel väntande <60 dagar 71% 74% 84% 87% 87% 84% 71% 74% 82% 87% 89% operation Utfall andel utförda <60 dagar 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% 47% 69% 77% 75% operation Antal väntande <60 dagar 549 474 548 517 550 539 564 507 614 605 630 operation Antal utförda total <60 dagar 190 235 341 311 251 269 50 207 307 345 324

2015-12-14 Dnr PV 2015-0010 Produktionsstyrelsen Lägesrapport till produktionsstyrelsen gällande vårdgarantin inom Primärvården Primärvården önskar lämna följande rapport gällande vårdgarantin med stöd i den ordinarie månadsmätningen i oktober. Telefontillgängligheten uppvisar ett genomsnitt om 97 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är 90-100 procent. Alla vårdcentraler redovisar för oktober mätvärden enligt regelböckernas målnivå om 90 procent eller högre. Tillgängligheten för nybesök hos läkare inom sju dagar uppvisar ett genomsnitt på 86 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är 72 97 procent. Hälften av vårdcentralerna redovisar mätvärden som ligger under regelböckernas målnivå om 90 procent. Detaljerade uppgifter per vårdcentral framgår av bilaga 1. Telefontillgängligheten omfattar som tidigare redovisats den samlade verksamheten i vårdcentralsuppdraget. För någon vårdcentral, exempelvis Knivsta, inkluderar telefontillgängligheten även verksamheten vid barnmorskemottagning. När det gäller tillgängligheten till nybesök hos läkare inom sju dagar visar hälften av vårdcentralerna mätvärden under 90 procent. De som uppvisar kontinuerliga problem att nå den uppställda målnivån är Gottsunda, Knutby, Storvreta, Svartbäcken, Örsundsbro och Östervåla. Den gemensamma nämnaren för dessa vårdcentraler är situationen gällande personalförsörjning. Det finns exempel på åtgärdsplaner för samtliga berörda vårdcentraler men det går inte att utesluta att läget kan komma att förvärras ytterligare mot bakgrund av rådande bristsituation. Utvecklingen under år 2015 redovisas i bilaga 2. När det gäller tillgängligheten till rökavvänjning såväl individuellt som i grupp så föreligger i nuläget vissa brister. En fördjupad analys har påbörjats för att få ut mer av verksamheten, för att optimera de samlade resurserna. Malin Uppströmer Eklöf Tf Chefscontroller

BILAGA 1 Tillgänglighetsmätning oktober 2015 (%) Vårdcentral Telefon Nybesök <= 7 dgr Alunda vårdcentral 100% 95% Enköpings husläkarcentrum 99% 85% Eriksbergs vårdcentral 95% 87% Flogsta vårdcentral 99% 72% Fålhagens vårdcentral 99% 84% Gimo vårdcentral 100% 97% Gottsunda vårdcentral 96% 76% Heby vårdcentral 100% 89% Knivsta vårdcentral 97% 94% Knutby vårdcentral 92% 72% Kungsgärdets vårdcentral 99% 94% Samariterhemmets vårdcentral 97% 92% Skutskärs vårdcentral 90% 91% Storvreta vårdcentral 100% 81% Svartbäckens vårdcentral 98% 72% Tierps vårdcentral 97% 93% Årsta vårdcentral 90% 90% Örsundsbro vårdcentral 92% 84% Östervåla vårdcentral 99% 85% Östhammars vårdcentral 99% 95% Genomsnitt för offentliga vårdcentraler 97% 86% Målvärde enligt målrelaterad ersättning ersättning i regelböcker för vårdcentral 90% 90%

BILAGA 2 Utveckling av tillgänligheten under 2015 VÅRDCENTRAL TELEFON jan feb mars april maj juni juli aug sep okt Utveckling Alunda 98% 98% 99% 91% 93% 99% 95% 92% 97% 100% Enköping 80% 97% 84% 81% 84% 96% 99% 94% 93% 99% Eriksberg 96% 92% 98% 93% 98% 89% 92% 81% 86% 95% Flogsta 93% 96% 93% 84% 96% 95% 96% 95% 86% 99% Fålhagen 100% 100% 99% 99% 100% 99% 100% 100% 99% 99% Gimo 98% 99% 99% 95% 97% 100% 100% 94% 99% 100% Gottsunda 94% 87% 79% 80% 85% 81% 86% 93% 95% 96% Heby 94% 95% 95% 93% 94% 97% 97% 96% 94% 100% Knivsta 96% 97% 97% 96% 95% 95% 96% 96% 92% 97% Knutby 91% 96% 96% 98% 97% 99% 98% 98% 97% 92% Kungsgärdet 99% 100% 100% 100% 98% 97% 100% 99% 100% 99% Samariterhemmet 92% 90% 94% 90% 90% 91% 86% 85% 87% 97% Skutskär 98% 97% 98% 97% 98% 98% 87% 86% 85% 90% Storvreta 97% 94% 95% 98% 93% 94% 95% 86% 96% 100% Svartbäcken 90% 87% 87% 94% 96% 77% 85% 64% 80% 98% Tierp 97% 98% 97% 98% 96% 96% 95% 97% 97% 97% Årsta 86% 97% 92% 79% 68% 90% 82% 81% 83% 90% Örsundsbro 89% 98% 87% 96% 95% 95% 95% 95% 98% 92% Östervåla 100% 99% 99% 100% 99% 96% 98% 98% 98% 99% Östhammar 95% 99% 99% 98% 99% 100% 100% 100% 100% 99% Genomsnitt: 93% 95% 93% 91% 92% 93% 93% 89% 91% 97% NYBESÖK LÄK INOM 7 DGR jan feb mars april maj juni juli aug sep okt Alunda 90% 88% 88% 84% 93% 94% 94% 95% 92% 95% Enköping 92% 87% 92% 90% 92% 92% 100% 100% 93% 85% Eriksberg 93% 88% 94% 97% 88% 92% 95% 91% 92% 87% Flogsta 97% 96% 98% 82% 93% 86% 95% 90% 72% 72% Fålhagen 96% 96% 94% 93% 93% 92% 97% 96% 85% 84% Gimo 87% 91% 89% 88% 92% 92% 97% 91% 95% 97% Gottsunda 76% 70% 55% 70% 64% 72% 72% 59% 63% 76% Heby 90% 91% 95% 92% 88% 95% 96% 98% 90% 89% Knivsta 88% 92% 95% 93% 93% 95% 94% 94% 91% 94% Knutby 89% 81% 89% 78% 78% 74% 87% 82% 86% 72% Kungsgärdet 94% 96% 95% 94% 80% 84% 95% 92% 93% 94% Samariterhemmet 95% 94% 95% 94% 92% 89% 90% 92% 88% 92% Skutskär 93% 90% 93% 92% 90% 95% 97% 96% 94% 91% Storvreta 87% 87% 86% 79% 82% 90% 92% 83% 80% 81% Svartbäcken 80% 79% 85% 81% 78% 81% 82% 78% 74% 72% Tierp 89% 85% 85% 89% 89% 90% 85% 82% 90% 93% Årsta 84% 88% 91% 89% 88% 90% 94% 89% 88% 90% Örsundsbro 93% 94% 92% 90% 86% 80% 86% 86% 85% 84% Östervåla 86% 87% 84% 80% 85% 83% 77% 89% 83% 85% Östhammar 88% 91% 83% 99% 98% 98% 98% 99% 94% 95% Genomsnitt: 89% 88% 90% 88% 88% 89% 92% 89% 86% 86%

Tillgänglighet Oktober 2015 Preliminära siffror 1

Antal första besök per VO Källa: BO 20151112

Väntande till operation och behandling AS Källa: BO 20151112

Den totala vårdgarantiuppfyllelsen har förbättrats vad gäller besök från 60% till 69% och för operation från 67% till 74%. Fler enskilda verksamheter klarar vårdgarantin till mer än 90% (delmål 1, 2 och mål) Observera att den total kön har i år ökat med ca 1800 patienter till nybesök och cirka 800 patienter till operation trots att man producerat enligt planeringen! Fortsatta åtgärder för att öka tillgängligheten: VO Ögonsjukdomar får nu centralt stöd i tillgänglighetsarbetet (resultat- besök 50-65%; operation 51-63%), arbetet med VO Neurologi och neurokirurgi har inletts med uppstartssamtal, ytterligare en verksamhet är på gång Förbättrad mottagningsplanering har startat Kapacitetsmöten med alla operationsavdelningar varannan vecka

Utveckling Måluppfyllelse % första besök AS kömiljarden grund och prestationskrav Källa: BO via SAS VA per 2015-10

Utveckling av antal första besök AS Källa: BO via SAS VA per 2015-10

Utveckling Måluppfyllelse % operation & behandling AS kömiljarden grund och prestationskrav Källa: BO via SAS VA per 2015-10

Utveckling av antal operation & behandling AS Källa: BO via SAS VA per 2015-10

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 198 Dnr 2015-0096 Information Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Palliativ vård, Jan G Andersson 1 - Översyn av primärvårdens uppdrag, Carina Bäckström 2 - Psykisk ohälsa, Ann-Charlott Norman 3 1 Mellan klockan 11.00 12.00 2 Mellan klockan 11.00 12.00 3 Ca klockan 13.30 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Nina Anundsson Dnr HSS 2015-0190 Dnr CK2015-0107 199 Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avlämna yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum enligt bilaga. Ärendet Sara Sjödal, centerpartiet, har inkommit med en motion till landstingsfullmäktige om en nysatsning för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. I motionen föreslås att en specialistvårdsmottagning för ögonpatienter och en specialistmottagning för öronpatienter öppnas vid Tierps vårdcentrum. Syftet med specialistvård i Tierp är dels att kunna erbjuda patienter mer vård i deras närhet och att utveckla Tierps Vårdcentrum. Vidare skulle det också, enligt motionen, frigöra utrymme inne på Akademiska sjukhuset och Akademiskas resurser skulle kunna användas till mer högspecialiserad vård med tillhörande forskning och utbildning. Motionären framför också att flera hundra patienter årligen reser långa sträckor in till Uppsala med syfte att besöka ögonoch öronmottagningarna på Akademiska sjukhuset vilket vid ett öppnande av specialistmottagningar i Tierp skulle spara länsinvånare och samhället både tid och pengar. I vårdöverenskommelsen 2015-2017 överfördes ansvaret för specialistmottagning inom öron- och ögonpatienter i Tierp från primärvården till Akademiska sjukhuset. För tillfället är patienterna i Tierp hänvisade till att söka vård på Akademiska sjukhuset. Vid Akademiska sjukhuset pågår dock ett arbete att ta fram ett förslag till pilotprojekt vid Tierps vårdcentrum med syftet att patienterna i så stor uträckning som möjlighet ska erbjudas ögon- och öronsjukvård lokalt i Tierp. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finner att motionen är intressant och rekommenderar landstingsstyrelsen att följa Akademiska sjukhusets projekt om hur specialistvården i Tierp ska kunna utformas. Bilaga: Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. Kopia till: Landstingsstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2015-12-15 Dnr HSS2015-0190 CK2015-0107 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn 018-611 6581 E-post nina.anundsson@lul.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum Ärendet Sara Sjödal, centerpartiet, har inkommit med en motion till landstingsfullmäktige om en nysatsning för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. I motionen föreslås att en specialistvårdsmottagning för ögonpatienter och en specialistmottagning för öronpatienter öppnas vid Tierps vårdcentrum. Syftet med specialistvård i Tierp är dels att kunna erbjuda patienter mer vård i deras närhet och att utveckla Tierps Vårdcentrum. Vidare skulle det också, enligt motionen, frigöra utrymme inne på Akademiska sjukhuset och Akademiskas resurser skulle kunna användas till mer högspecialiserad vård med tillhörande forskning och utbildning. Motionären framför också att flera hundra patienter årligen reser långa sträckor in till Uppsala med syfte att besöka ögonoch öronmottagningarna på Akademiska sjukhuset vilket vid ett öppnande av specialistmottagningar i Tierp skulle spara länsinvånare och samhället både tid och pengar. I vårdöverenskommelsen 2015-2017 överfördes ansvaret för specialistmottagning inom öron- och ögonpatienter i Tierp från primärvården till Akademiska sjukhuset. För tillfället är patienterna i Tierp hänvisade till att söka vård på Akademiska sjukhuset. Vid Akademiska sjukhuset pågår dock ett arbete att ta fram ett förslag till pilotprojekt vid Tierps vårdcentrum med syftet att patienterna i så stor uträckning som möjlighet ska erbjudas ögon- och öronsjukvård lokalt i Tierp. Målet är att skapa ett lokalt specialiststöd. I pilotprojektet ska landstinget testa nya arbetssätt med ny teknik som exempelvis telemedicin. Projektet inkluderar att se över lokaler, bemanning, utrustning, it-system etc. Som del två i uppdraget ska Akademiska bedöma möjligheten att genomföra en mobil lösning som ett alternativ för att öka specialistvården i Tierp, till förslaget ska en budget arbetas fram. Förarbetet kring förslaget om en mobil lösning ska också inkludera en omvärldsbevakning. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finner att motionen är intressant och rekommenderar landstingsstyrelsen att följa Akademiska sjukhusets projekt kring hur specialistvården i Tierp ska kunna utformas. 2 (2)

2015-06-24 Dnr CK 2015-0184 Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@lul.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Produktionsstyrelsen Begäran om yttrande över motion Ny satsning på specialistmottagningarna för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum Landstingsstyrelsen begär härmed om ett yttrande över motion Ny satsning av specialistmottagningarna för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. Svaret ska vara inlämnat senast den 20 december 2015. Med vänlig hälsning Jessica Bräck Sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Anna-Karin Lidehäll Dnr CK2015-0190 200 Yttrande över motion om fria preventivmedel till unga som förebyggande hälso- och sjukvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avlämna yttrande över motion om fria preventivmedel till unga som förebyggande hälso- och sjukvård enligt bilaga. Ärendet I en motion föreslår Siv Godberg och Marie-Louise Ekholm, Moderaterna, med hänvisning till andra landstings positiva förebyggande insatser för sexuell hälsa - att landstinget i Uppsala län utreder kostnaderna för ett införande av fria preventivmedel samt - att landstinget i Uppsala län erbjuder alla kvinnor fria preventivmedel upp till 25 års ålder. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015-11-17 att föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att den nuvarande egenavgiften för preventivmedel tas bort för unga till och med 25 år (HSS2015-0197). Subventionen gäller alla preventivmedel inom läkemedelsförmånen samt pessar. I förslaget ligger även uppföljning av effekterna av detta, samt en utbildningssatsning till barnmorskor och läkare för att säkerställa evidensbaserad och kostnadseffektiv förskrivning av god kvalitet. Landstingets merkostnad för att ta bort egenavgifterna har beräknats till omkring 900 000 kr per år. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2015-12-15 Dnr CK2015-0190 Dnr HSS 2015-0108 Enheten för kunskapsstöd, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anna Karin Lidehäll Tfn 018-611 2636 E-post anna.karin.lidehall@lul.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över motion Fria preventivmedel till unga som förebyggande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015-11-17 att föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att den nuvarande egenavgiften för preventivmedel tas bort för unga till och med 25 år (HSS2015-0197). Subventionen ska gälla alla preventivmedel inom läkemedelsförmånen samt pessar. Som tidigare är även kopparspiral kostnadsfri, liksom så kallade dagen efter-piller då dessa fås via ungdomsmottagning eller mödrahälsovårdscentral. I förslaget ligger även uppföljning av effekterna av detta, samt en utbildningssatsning till barnmorskor och läkare för att säkerställa evidensbaserad och kostnadseffektiv förskrivning av god kvalitet. Landstingets merkostnad för att ta bort egenavgifterna har beräknats till omkring 900 000 kr per år. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen stödjer dock inte förslaget att inkludera även preventivmedel utanför läkemedelsförmånen i subventionen. Ett viktigt syfte då SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 2013 skapade gemensamma riktlinjer för preventivmedelssubvention var att skapa incitament för läkemedelsföretagen att låta sina produkter ingå i läkemedelsförmånen. Vilka läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen avgörs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. I sina beslut väger TLV in både nytta och pris. Om ett läkemedel inte ingår i läkemedelsförmånen beror det antingen på att TLV bedömt att nyttan av läkemedlet inte berättigar det pris läkemedelsföretaget vill ta ut, eller på att företaget valt att inte ansöka. För några år sedan låg en stor andel preventivmedel utanför förmånen. Införandet av gemensamma riktlinjer för subvention kan anses ha haft önskad effekt, då ett flertal vanliga preventivmedel som inte tidigare ingått i högkostnadsskyddet gör det nu. Om flera landsting väljer att subventionera även preventivmedel utanför subventionen, bedöms risken vara stor att företagen återigen väljer att gå ur. Det blir då i praktiken helt fri prissättning, eftersom företagen vet att landstingen kommer betala oavsett hur högt priset sätts. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Motionen hänvisar till ett minskat antal aborter i andra län som infört fria preventivmedel. Norrbotten, som tidigare hade en av landets högsta abortfrekvenser bland unga, införde kostnadsfria preventivmedel 2011. Mellan åren 2011 och 2014 lyckades man halvera antalet aborter något som fått stor medial uppmärksamhet. Enligt Åke Berggren, mödrahälsovårdsöverläkare i Norrbotten, genomfördes dock under samma period två andra viktiga åtgärder som antas ha bidragit till de goda resultaten. Man gjorde en stor satsning på utbildning till alla läkare och barnmorskor som förskriver preventivmedel. På grund av läkarbrist infördes också barnmorskedriven abortmottagning. På grund av pressad personalsituation fick kvinnor som genomgått en abort själva kontakta mödrahälsovård eller ungdomsmottagning för att diskutera preventivmedel. Nu kunde man istället avsätta tid för detta i direkt samband med aborten. Därmed kunde man säkra att ingen patient gick hem från mottagningen utan preventivmedel - något som antas ha haft stor betydelse för att minska upprepade aborter hos samma kvinna. Under åren 2011-2014 ökade Norrbottens läns landstings årliga kostnader för subventionerna med 280%, från till 1,64 till 6,1 miljoner/år. Samtidigt minskade förstås kostnaderna för aborter. Man beräknar att 250 aborter motsvarar en kostnad på 1,75 miljoner kr. Även Örebro, Skåne och Blekinge har senare tagit bort egenavgiften på preventivmedel för unga. I Blekinge subventioneras samtliga preventivmedel, medan Skåne endast inkluderar preventivmedel inom läkemedelsförmånen. I Örebro har man valt att utöver preventivmedel inom läkemedelsförmånen lägga till tre läkemedel. Eftersom alla dessa län förändrat riktlinjerna under det senaste året, har man ännu inte kunnat utvärdera om det haft effekt på antalet aborter. Beredning/samråd/remittering Mödrahälsovårdsöverläkare, samordningsbarnmorska samt Enheten för kunskapsstöd ställer sig positiva till det föreliggande förslaget från hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

2015-06-01 Dnr CK 2015-0190 Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@lul.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Begäran om yttrande över motion Fria preventivmedel som förebyggande hälso- och sjukvård Landstingsstyrelsen begär härmed om ett yttrande över motion Fria preventivmedel som förebyggande hälso- och sjukvård. Svaret ska vara inlämnat senast den 20 december 2015. Med vänlig hälsning Jessica Bräck Sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Cecilia Ulleryd Dnr HSS 2015-0013 201 Handlingsplan avseende hedersrelaterat våld Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram en handlingsplan avseende hedersrelaterat våld. Eventuella medel för ändamålet 2016 tas från ansvar 24 999 (Vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel). Återrapportering till hälso,- sjukvårds- och FoUU senast oktober 2016. Ärendet Landstingsfullmäktige har i september 2015 beslutat att upprätta en handlingsplan kring hedersrelaterat våld. Landstingsfullmäktige beslutade att uppdra till hälso- och sjukvårdsstyrelsen att utarbeta en sådan plan. I utarbetandet av en handlingsplan inkluderas ett internt processarbete. Förvaltningarnas delaktighet under processen är väsentlig för att få förankring och följsamhet till planen i landstinget. Man får även i tidplanen beakta att det för närvarande pågår många andra utvecklingsarbeten inom landstinget. Handlingsplanen ska tas fram i samarbete med Akademiska sjukhuset, Lasarettet Enköping, Folktandvården, Hälsa och habilitering och Primärvården. Erfarenhet från upprättande av motsvarande handlingsplaner i andra regioner/län i Sverige liksom den erfarenhet som finns hos Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet ska tas tillvara. Länets berörda frivilligorganisationer och kommuner ges möjlighet till synpunkter. Processen med att ta fram planen inkluderar en bred politisk förankring i landstinget. Kopia till: Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektör Primärvården Sjukhuschef Lasarettet i Enköping Tandvårdsdirektör Folktandvården Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Cecilia Ulleryd Dnr HSS 2015-0040 202 Prioriterade närvårdsaktiviteter 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att komplettera närvårdsstrategin från 2015 med en lista över prioriterade aktiviteter under 2016. Listan utgör landstingets grund inför dialog med länets kommuner om gemensamma verksamhetsplaner 2016. Prioriterade aktiviteter 2016 utifrån perspektivet jämlik vård i länet: Förbereda för ny lagstiftning om trygg utskrivning från slutenvården Inför regionbildningen ta fram en långsiktigt hållbar organisation för samverkan Implementera landstingets handlingsplan avseende psykisk ohälsa samt fortsatt utveckling inom ramen för nationell psykiatrisatsning Upprätta länsgemensam riktlinje för samverkan avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Ikraftsätta nya avtal om palliativ vård Etablera närvårdsplatser i Tierp Genomföra eventuellt kommande politiska beslut avseende mobila team för äldre Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade i mars 2015 beslut om en närvårdsstrategi. Landstinget har därefter initierat ett politiskt möte om närvård i länet. På mötet framkom bl.a. att närvårdsinriktningen från 2011 behöver revideras och att landsting och kommuner inför regionbildningen gemensamt bör se över den regionala organisationen för närvården. Det är väsentligt att vi i landstinget arbetar i samma riktning. De prioriterade aktiviteterna får ses som en grund inför dialog med kommunerna om lokala verksamhetsplaner för närvården. I beredningen av ärendet har deltagit representanter från Akademiska sjukhuset (sjukhusledning och psykiatri), Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering samt primärvården. Verksamheterna har utifrån politiskt prioriterade målgrupper gett förslag på viktiga förbättringsområden. Förvaltningarna har särskilt lyft vikten av att inte ha för många prioriterade aktiviteter per år. Kopia till: Sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset Sjukhuschef, Lasarettet i Enköping Förvaltningsdirektör, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektör, Primärvården Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Claudio Troncoso Dnr HSS2015-0221 203 Systematisk analys och uppföljning av indikatorer för landstingets arbete med kroniska sjukdomar Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att i samråd med programråd ta fram utvalda indikatorer och genomföra analyser i enlighet med ärendet. Återrapportering sker till hälso- och sjukvårds- och FoUUutskottets sammanträde i april 2016. Ärendet Nästan halva befolkningen i Sverige, inklusive var femte person under 20 år har fått minst en kronisk diagnos de senaste tre åren, enligt bland annat en rapport från Myndigheten för vårdanalys ( VIP i vården om utmaningar i våren av personer med kronisk sjukdom, sid. 8). En majoritet av sjukvårdens resurser riktas till gruppen som står för cirka 80-85 procent av sjukvårdskostnaderna. Gruppen konsumerar fyra till sex gånger mer sjukvård per individ än personer utan kronisk sjukdom. Det är avgörande för landsting och regioner att ge bästa möjliga omhändertagande av kroniskt sjuka. Inom ett flertal av de större kroniska sjukdomarna har Socialstyrelsen publicerat nationella riktlinjer. Nationella riktlinjer syftar till att ge stöd för prioriteringar och vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på för att säkerställa att resurserna fördelas efter befolkningens behov och så att de gör största möjliga nytta. I landstinget har en landstingsövergripande organisering byggts upp för att stödja implementeringen av riktlinjerna genom de programråd som idag finns för diabetes, astma/kol, osteoporos och hälsoinriktad hälso- och sjukvård och som är under uppbyggnad för hjärtsvikt, och stroke. Till stöd för programrådens arbete, samt för underlag till styrning och ledning, behövs systematisk analys och uppföljning av landstingets arbete med kroniskt sjuka, utifrån implementering av nationella riktlinjer samt utifrån målen om en jämlik (geografiskt inom länet liksom utifrån patienters bakgrund) och hälsofrämjande vård. Behovet av, och möjligheterna till, systematiska nuläges- och behovsanalyser aktualiseras bland annat av att: Myndigheten för vårdanalys i november 2015 presenterade rapporten Lång väg till patientnytta en uppföljning av nationella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system, som kan ge underlag för analys av förutsättningarna i vårt eget landsting. resultatet av översyn av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering presenteras i början av 2016, där särskilt fokus ligger på att skapa Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 bästa omhändertagandet av svårt och/eller kroniskt sjuka, samt på jämlik vård i hela länet. landstingets utveckling av beslutsstöd som ger ökade möjligheter att från 2016 frekvent och systematiskt följa implementeringsarbetet, till stöd för programråden och som underlag för styrning och ledning. I dagsläget har arbetet med att tillgängliggöra data kommit längst inom området diabetes, varför analyser ska ske av denna diagnosgrupp, för att sedermera kunna fungera som modell för systematiska analyser och uppföljning av andra diagnosgrupper med aktuella nationella riktlinjer och uppbyggda programråd, exempelvis astma/kol och hjärtsvikt. Nulägesanalysen ska ske genom ta fram och analysera viktiga indikatorer för den valda diagnosgruppen som kan följas genom beslutsstöd, samt eventuella kompletterande indikatorer från andra tillgängliga kunskapsunderlag. Indikatorsamlingen kan därutöver fungera som stöd för verksamhetsutveckling samt styrning och ledning, och därtill fungera som en baslinje utifrån vilken utfallet av kommande satsningar, bland annat kring primärvårdens uppdrag, kan följas upp. Utifrån resultatet av nulägesanalysen ska analyseras behovet av eventuella ytterligare stödjande och/eller styrande åtgärder. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Pierre Houdet Dnr HSS 2015-0207 204 Initiativ till ärende Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna och ger landstingsdirektören i uppdrag att fortsätta översynen av avtalet med Röda Korset. Landstingsdirektören ges också i uppdrag att informera sjukhusstyrelsen om fördelning av stadsbidrag till förvaltningarna med anledning av tilldelade medel för mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare. Ärendet I samband med sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott den 2 november 2015 initierar Lina Nordquist (FP) och Johan Enfeldt (FP) ett ärende om att se över behovet av och möjligheterna till utökad finansiering av Röda Korsets behandlingscentrum och att se över tillgången till vård efter traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr för barn under 13 år. Under sammanträdet lämnas en muntlig redogörelse för gällande avtal med Röda korset och andra avtal med frivilligorganisationer. En översyn av landstingets avtal med Röda Korset har påbörjats men kräver fortsatt arbete. Se bilaga 1. Från bland andra Akademiska sjukhuset, verksamhetsområde psykiatri, har inkommit äskande av resursförstärkning för att möta ökat behov av psykiatrisk vård för flyktingar och andra invandrare. Landstinget i Uppsala län har tilldelats ett generellt statsbidrag om cirka 30 miljoner kronor Bidraget läggs på finansförvaltningen. För att få ett helhetsgrepp över resursfördelning till Akademiska sjukhuset och andra förvaltningar som också är i behov av resursförstärkning på grund av den rådande situationen tar styrgruppen för statsbidrag fram förslag för senare beslut i landstingsfullmäktige. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Enheten för analys och utveckling Pierre Houdet Tfn 018-611 01 11 E-post pierre.houdet@lul.se Hälso- och sjukvårdsdirektören Partnerskapet med Röda korset m.m. Röda korsets behandlingscentrum Landstinget i Uppsala län och Röda korsets behandlingscentrum i Uppsala har mellan 2015-2019 en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Ersättningen är 800 000 kr för 2015, med därefter kommande uppräkning enligt beslutad uppräkningsfaktor. Syftet med partnerskapet är att skapa förutsättningar för krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatisk stressyndrom eller av annan svår psykisk påverkan, som upplevelser av krig, tortyr eller systematisk förföljelse, att utvecklas positivt såväl fysiskt som psykiskt som socialt som kulturellt. Målet för partnerskapet är ökade möjligheter till en god fysisk och psykisk hälsa för ovan nämnda målgrupp. Då överenskommelsen är relativt allmän i sin skrivelse, är tanken att se över detta tillsammans med Röda korsets behandlingscentrum i Uppsala. Målet bör då vara att försöka tillskapa en precisering vad gäller grupp och omfång/nivå. Bakgrunden till en önskan om precisering är för att kunna se inom vilket område i helheten där denna verksamhet bäst passar in. Viktigt att utreda är frågor som exempelvis magnituden, vad partnerskapet resulterar i för verksamhet, om det rör sig om någon behandling, vem som då ställer diagnos, hur journalföring fungerar och hur urvalet sker. Sammantaget bland annat viktiga patientsäkerhetsaspekter. Frågan har precis lyfts. Röda korsets behandlingscentrum i Uppsala har kontaktats för tillskapande av ett första möte. Det är tänkt att avhållas i mitten av januari 2016. Konkreta tankar kring möjliga uppgifter för Röda korsets behandlingscentrum i Uppsala finns och där man sannolikt skulle kunna göra stor nytta. I sammanhanget bör möjligheten att ansöka om vårdval psykoterapi finnas med. Något som det synes att Röda korset valt att avstå ifrån att göra. Enligt uppgift har Röda korsets behandlingscentrum i Uppsala numera ett projekt med Arbetsförmedlingen, som går ut på att vid SFI kunna fånga upp personer som ej hänger Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) med i utbildningen och där misstanke finns om att det rör sig om underliggande upplevelser som blir en psykisk ohälsa. Så som det får förstås riktar sig detta projekt då mot vuxna uppehållstillståndshavare inom etableringsprocessen. Så som det får förstås utifrån erhållen information från bland annat projektägaren AF, så har projektet nu ändrats lite till att, istället för att röra behandling av PTSD, bestå av olika åtgärder för att förebygga och förhindra psykisk ohälsa. Det har nu framkommit att Röda korset sagt upp alla avtal man haft med kommuner om att utföra bedömningar av ensamkommande asylsökande barn. Avtalen har sagts upp med omedelbar verkan. Anledningen skall enligt uppgift vara en överbelastning. Specifik vårdtillgång för barn under 13 år Inom landstinget i Uppsala län har verksamhetsområde psykiatri vid Akademiska sjukhuset påbörjat ett samarbete med befattningshavare inom länets kommuner och avseende ensamkommande asylsökande barn. Syftet är att tillskapa en plattform som kan ge rätt verktyg för en mängd aktörer, så att målet om ett ickemedikaliserande blir så bra som möjligt. Vid första mötet framkom exempelvis att kommunernas kuratorer, socialsekreterare och sannolikt också skolhälsovården är mycket viktiga aktörer, utifrån sina möjligheter att kunna verka redan i ett mycket tidigt skede. Tanken är att tillsammans med länets kommuner kunna ta fram vägledning och sannolikt även utbildning, för att får denna resurs att verkligen kunna verka effektivt. Landstinget i Uppsala län följer utvecklingen kring inströmningen av asylsökande mycket noggrant. Syftet är att försöka upprätthålla en proaktivitet, att förekomma istället för att förekommas. På grund av alla osäkra faktorer är det svårt, men ändå viktigt. En åtgärd som vidtagits är att informera vårdförvaltningarna om vikten om att presentera eventuella behov av resursutökningar. Verksamhetsområde psykiatri vid Akademiska sjukhuset har hörsammat detta och inkommit med ett äskande. Detta rör flera delar och flera olika vård-/insatsnivåer, men en del av det rör just medel för att kunna arbeta med ovanstående. Målet är att exempelvis minimera antalet barn som behöver uppsöka barnpsykiatrisk akutmottagning, till endast de som de facto har det behovet. Detta är ett mycket viktigt arbete. Förhoppningen är att man genom den breda plattformen kan skapa ett väl fungerande system, där alla relevanta aktörer kan se och ta sitt ansvar, redan från början. Om det blir framgångsrikt, så bör rimligen behovet av behandling minska i motsvarande mån. och då är syftet om ett ickemedikaliserande uppnått. Det torde förhålla sig så att många av alla de asylsökande som nu kommer till vårt land i olika mån upplevt händelser som är förfärliga. Det gäller sannolikt såväl barn som vuxna. Upplevelser som kan utgöra grund för en psykisk ohälsa, som sedan kan eskalera. För att minska den grogrunden som den obehandlade upplevelsen kan vara, så är det viktigt att lyfta fram den. Ett sätt att göra det är att i exempelvis gruppform lyfta frågor om upplevelser och det som de kan skapa i obehag. En sådan samtalsform, där man avdramatiserar och förklarar reaktioner fyller sannolikt en mycket viktig funktion. Sammanfattningsvis, vård i betydelsen behandling för barn under 13 år, men även för övriga asylsökande, är bara en smal del. Den än viktigare delen är att försöka tillskapa funktioner, som genom sitt arbete får till resultat att vård genom behandling endast blir aktuellt för de som verkligen behöver det. Bedömningen är att det är betydligt färre än den totala mängden. De personerna ska naturligtvis få adekvat vård. Och det är det som

3 (3) verksamhetsområde psykiatri nu vill ta höjd för. Såväl själva som för att kunna hjälpa alla andra, då genom kunniga och relevanta samarbetsaktörer, främst inom kommunerna. Bedömning Sammantaget görs bedömningen att överenskommelsen om ett idéburet offentligt partnerskap med Röda korsets behandlingscentrum i Uppsala behöver ses över vad gäller dess omfång. Röda korsets behandlingscentrum i Uppsala kan fylla en mycket viktig roll i arbetet, det gäller dock att komma överens om på vilken nivå och på vilket sätt man kan bidraga på bästa sätt i helheten. Konkreta tankar i den delen finns. Vad sedan gäller frågan kring specifik vårdtillgång för barn under 13 år, så kan konstateras att där redan nu finns en reell tanke som omfattar alla aktörer, arbetet med att försöka tillskapa en relevant plattform har påbörjats. Vad gäller specifik vård, så har frågan lyfts inom landstinget och kommer att behandlas där. Mot den bakgrunden finns ingen anledning att överväga en ytterligare finansiering av Röda korsets behandlingscentrum i Uppsala.

Behandling av trauma från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr Intiativ till ärende i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Människor med traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr kan få stöd och vård på Röda Korsets behandlingscentrum. Centret erbjuder även juridiska råd, dagligt stöd, eftersökning av anhöriga, språkutveckling och ett nätverk att falla tillbaka på. Verksamheten startade i Uppsala 1996 och är ett så viktigt komplement till landstingets egen sjukvård att landstinget sommaren 2014 träffade en överenskommelse med behandlingscentret om idéburet offentligt partnerskap. Behandlingscentret i Uppsala har lägst procentuell landstingsfinansiering av alla centra i landet, vilket tvingar människor att vänta i fyra månader på ett första besök även vid akuta besvär. När oron i världen nu gör att ständigt fler behöver centrets kompetens är risken överhängande att väntan snart förlängs ytterligare. Möjligheten till utökad finansiering bör därför ses över. Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala tar emot vuxna och barn över 13 år. På andra håll i landet behandlas även de yngre barn som i Uppsala län får vård av landstingets barnoch ungdomspsykiatri. Behandling kan vara en förutsättning för att barnen ska klara av att gå i skolan, lära sig språket och orka söka nya vänner. Eftersom allt fler barn kommer till vårt län från krig och flykt där de eller deras närstående utsatts för våld, förtryck och tortyr bör traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr bör resurserna för behandling av barn under 13 år ses över. Ett utökat stöd specifikt för vård av dessa barn skulle sannolikt vara till hjälp för Röda Korsets behandlingscentrum eller för landstingets barn- och ungdomspsykiatri. Med anledning av ovanstående föreslår Folkpartiet liberalerna att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar - att se över behovet av och möjligheterna till utökad finansiering av Röda Korsets behandlingscentrum - att se över tillgången till vård efter traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr för barn under 13 år Uppsala den 1 november 2015 Lina Nordquist (FP) Johan Enfeldt (FP)

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Ann-Charlott Norman HSS 2015-0026 205 Viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att anta viljeinriktningen samt handlingsplanens huvudsakliga förändringsområden enligt bifogad slutrapport, samt att ge hälso- och sjukvårdsdirektören ett fortsatt uppdrag att konkretisera samt föreslå uppföljning och finansiering för de antagna förändringsområdena i handlingsplanen för beslut i respektive styrelse. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015-02-12 att en övergripande viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa ska tas fram för att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer med psykisk ohälsa i alla åldrar. Såväl viljeinriktning som handlingsplan ska komplettera befintlig handlingsplan avseende vuxna i arbetsför ålder med lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Beslutet inkluderar att se över resursfördelning mellan förvaltningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar arbetsfördelning och samverkan inom landstinget. Beslutet betonar att tidiga insatser är framgångsfaktorer och att en god kompetensförsörjning är en grundförutsättning. Beslutet ställer krav på att utredningsarbetet ska bedrivas i nära samarbete med Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering samt Primärvården. Utredningen ska även utgå från rekommendationer från aktuella revisionsrapporter och utvärderingar samt ta hänsyn till översynen av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering. Utredningsarbetets första fas inkluderade en problemidentifiering tillsammans med representanter från Primärvården, Hälsa och habilitering samt Akademiska sjukhuset. Problemidentifieringen baserades på aktuella kunskapsunderlag och utmynnade i en delrapport som godkändes av hälso-och sjukvårdsstyrelsen 8 september. I den andra fasen har utredningsarbetet fokuserats på att hitta lösningar på de identifierade problemen tillsammans med en arbetsgrupp bestående av verksamhetsföreträdare från de nämnda förvaltningarna samt brukar- och anhörigrepresentanter. Dessutom har verksamhetsstatistik granskats för att stödja en nulägesanalys av befintligt omhändertagande. Utredningen kan i nuläget tydliggöra en viljeinriktning och vilka huvudsakliga förändringar som behöver göras inom ramen för en handlingsplan, men förändringsområdena behöver ytterligare konkretiseras med tydligare genomförande, finansiering och uppföljning. Bilagor Slutrapport viljeinriktning och handlingsplan psykisk ohälsa Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Kopia till: Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektörens sekreterare Registrator Akademiska sjukhuset Stabschef Akademiska sjukhuset Chef, verksamhetsområdet psykiatri Akademiska sjukhuset Förvaltningschef Hälsa och habilitering Förvaltningschef Primärvården Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Carina Bäckström Dnr HSS 2015-0025 206 Delrapport för projektet Översyn av primärvårdens uppdrag, ersättning och finansiering Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna delrapporten för projektet Översyn av primärvårdens uppdrag, ersättning och finansiering och att lägga den till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde tidplan för projektet Översyn av primärvårdens uppdrag, ersättning och finansiering (HSS2015-0025) enligt beslut HSS 2015-05-18 90. Projektet beviljades senare anstånd med delrapportering till styrelsens möte i december 2015 (HSS Au 2015-11-02). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta att godkänna delrapporten och lägga den till handlingarna. Slutrapportering kommer att ske till Vårdstyrelsen i februari. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2015-11-20 Delrapport Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering HSS2015-0025 Carina Bäckström Sofie Schwan

PROJEKT/UPPDRAGSNAMN: Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering DATUM: 2015-11-20 PROJEKT/UPPDRAGSÄGARE: Annika Brehmer VERSION: 1.0 PROJEKT/UPPDRAGSLEDARE: Carina Bäckström, projektsekr. Sofie Schwan DNR: HSS2015-025 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 2 MÅL OCH RESULTAT 3 3 BEGREPP 3 4 IDENTIFIERING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 4 5 FÖRSLAG 6 6 REFERENSER 10 2 (10)

PROJEKT/UPPDRAGSNAMN: Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering DATUM: 2015-11-20 PROJEKT/UPPDRAGSÄGARE: Annika Brehmer VERSION: 1.0 PROJEKT/UPPDRAGSLEDARE: Carina Bäckström, projektsekr. Sofie Schwan DNR: HSS2015-025 1 Grundläggande information Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) beslutade 12 februari 2015 ( 12, dnr HSS2015-0025) att en översyn av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering ska göras i syfte att utveckla en mer komplett första linjens vård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade vidare 18 maj 2015 ( 90, dnr HSS2015-0025) att projektet ska genomföras enligt föreslagen projektplan. Slutrapportering sker i februari 2016. En delrapport lämnas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december 2015 (enligt beslut HSS Au 60 2015-10-05). Se vidare diarieförda protokollsutdrag. Projektledare är Carina Bäckström och projektsekreterare är Sofie Schwan. 2 Mål och resultat Primärvårdens uppdrag ska utvecklas med bredare uppdrag och ett ersättningssystem som är rättvist och som stimulerar till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. Primärvården ska bättre kunna möta den ökande psykiska ohälsan. För de patienter som inte behöver akutsjukhusets resurser ska det akuta omhändertagandet främst ske inom primärvården. Översynen ska ha särskilt fokus på svårt och/eller kroniskt sjuka samt på jämlik vård i hela länet. Möjligheten till samordning och samlokalisering mellan vårdcentraler och barnmorskemottagningar respektive barnavårdscentraler ska också utredas. Projektet ska identifiera möjliga förändringar i primärvårdens uppdrag och ersättningsmodell som stimulerar till den målbild som beskrivs ovan. Inriktningen är att ersättningsmodellen ska vara enkel och förutsägbar. Vidare ska de föreslagna förändringarna i huvudsak gå att genomföra inom befintlig kostnadsram för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3 Begrepp ACG BMM BVC CNI Adjusted Clinical Groups, system som sorterar diagnoser och ger dem olika vikt barnmorskemottagning barnavårdscentral Care Need Index, socioekonomiskt index som består av följande kriterier: Andelen ensamboende över 65 år, utlandsfödda från Asien, Afrika, Latinamerika samt Syd- och Östeuropa utanför EU, arbetslösa, ensamstående med barn, inflyttade, lågutbildade och barn under 5 år. 3 (10)

PROJEKT/UPPDRAGSNAMN: Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering DATUM: 2015-11-20 PROJEKT/UPPDRAGSÄGARE: Annika Brehmer VERSION: 1.0 PROJEKT/UPPDRAGSLEDARE: Carina Bäckström, projektsekr. Sofie Schwan DNR: HSS2015-025 För vårdcentraler fås den listade patientens CNI från Statistiska centralbyrån. För BMM tas den listade kvinnans CNI fram på samma sätt. För BVC får man lov att använda vårdcentralens CNI (samtliga BVC i länet är idag kopplade till vårdcentraler). SVEA Nätverk för vårdvalsfrågor med representanter för landsting i länen Uppsala, Dalarna, Södermanland, Gävleborg, Värmland, Västmanland, Örebro, Stockholm. 4 Identifiering av förbättringsområden Under våren 2015 gjordes projektplanering och bildande av referensgrupper. Särskilt utsedda grupper inom branschrådet deltog i arbetet inför både ordinarie regelboksrevidering samt vid framtagande av underlag inför det fortsatta arbetet med översynen. Under sensommar och höst 2015 har projektet haft möten med projekt-, styroch referensgrupper för att inhämta synpunkter och diskutera förslag på förändringar av nuvarande modell. Grupperna inkluderar representanter för Pensionärsrådet, Länshandikapprådet, offentliga och privata vårdgivare, fackliga organisationer samt tjänstemän inom landstinget. Omvärldsbevakning har gjorts inför och under projektet, bland annat via SKLs landstingsnätverk för vårdval. Politisk beredning har skett via HSS arbetsutskott som varit styrgrupp. Projektledare och projektsekreterare har haft löpande avstämning med HSS ordförande och vice ordförande. Nedan sammanfattas de huvuddrag som framkommit: - Såväl tillfrågade representanter för brukare/patienter som vårdgivare och fackliga representanter upplever att det idag finns ett relativt stort fokus på att producera många besök. Man efterfrågar en modell som bättre möjliggör kontinuitet, teamarbete och samverkan, som kan behövas för till exempel svårt/kroniskt sjuka. - Tillfrågade vårdgivare välkomnar mindre detaljstyrning och pinnar och mer kvalitetsuppföljning, förutsatt att den administrativa bördan inte ökar för mycket. Man önskar en förändring som stimulerar till att insats/arbetssätt (exempel fysiskt besök eller telefonsamtal) väljs utifrån patientens behov snarare än utifrån vilken ersättning som utgår. Dagens modell inkluderar inte heller e- hälsa och virtuella besök. - Tillfrågade vårdgivare samt fackliga representanter bedömer att ett ökat uppdrag inom psykisk ohälsa kräver tillskott av resurser till primärvården, men att det även med ökade resurser kan bli svårigheter att rekrytera rätt kompetens. 4 (10)

PROJEKT/UPPDRAGSNAMN: Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering DATUM: 2015-11-20 PROJEKT/UPPDRAGSÄGARE: Annika Brehmer VERSION: 1.0 PROJEKT/UPPDRAGSLEDARE: Carina Bäckström, projektsekr. Sofie Schwan DNR: HSS2015-025 - Flera av de tillfrågade representanterna för brukare/patienter har framfört önskemål att vårdpersonalen på vårdcentral ska vara nischad/specialiserad mot olika terapiområden och diagnoser. Alla har dock inte delat denna uppfattning. Projektet bedömer inte att en sådan specialisering av vårdpersonalen är genomförbart i nuläget. Detta mot bakgrund av att projektet arbetar utifrån att inga nya medel tillförs primärvården, och att vården ska vara jämlik i hela länet. - Tillfrågade vårdgivare efterlyser generellt god framförhållning vid implementering av ändringar i uppdrag och ersättning, gärna 6 månader mellan beslut och implementering. - Tillfrågade vårdgivare bedömer ej att det är lämpligt att på primärvårdsnivå koppla målrelaterad ersättning till medicinska resultat, då orsakerna till utfallet är komplexa för många av de stora sjukdomsgrupperna på vårdcentraler, ex diabetes och KOL. - Tillfrågade tjänstemän som arbetar med rehabiliterings- och samverkansfrågor framhåller att samverkan är en förutsättning för förebyggande och rehabiliterande arbete. Det är särskilt viktigt för patienter med kroniska eller svåra sjukdomar med livslång funktionsnedsättning och komplexa behov samt för de sjukdomsgrupper som står för flest sjukskrivningar; långvarig smärta och psykisk ohälsa. Förutsättningarna för en jämlik rehabilitering förbättras om vårdgivaren koordinerar sina insatser internt och externt, t.ex. genom en rehabiliteringskoordinator och teamarbete. Vårdgivaren ska tillsammans med patienten formulera en individuell rehabiliteringsplan. Arbetssättet ska motverka att patienter faller mellan förvaltningsgränser och uppmärksamma patienter som finns i gränslandet mot egenvård. - I en helt nyligen publicerad rapport från Vårdanalys uppmanas landstingen att se över och utveckla behovsviktade ersättningar som premierar ett jämlikt vårdutnyttjande (ref. Vårdanalys). Enligt regeringsbeslut i somras (S2015/4308/FS) har SKL tilldelats medel för ett utvecklingsarbete. Syftet är att utveckla landstings och regioners ersättnings- och styrsystem i syfte att stödja patientlagens intentioner utan att ge avkall på möjligheter till kontinuitet och samordning. SKL har bjudit in landstingen till en workshop i december. Nationellt ses just nu en trend mot att landstingen inför/ökar andel kapitering som viktas mot CNI (ref. Åsgård). När det gäller viktning med ACG är det mera splittrat. Exempelvis kommer Stockholm att testa ACG i ett pilotprojekt, medan några andra landsting som tidigare använt ACG överväger/väljer att gå ifrån modellen (ref. Åsgård, nätverksträffar SVEA-nätverket 2015). Inom projektet HSS2015-0025 har vårdgivarnas representanter inte heller drivit frågan om att införa ACG. 5 (10)

PROJEKT/UPPDRAGSNAMN: Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering DATUM: 2015-11-20 PROJEKT/UPPDRAGSÄGARE: Annika Brehmer VERSION: 1.0 PROJEKT/UPPDRAGSLEDARE: Carina Bäckström, projektsekr. Sofie Schwan DNR: HSS2015-025 5 Förslag Nedan presenteras förslag på förändringar. Vissa områden är svåra att utreda färdigt inom tidsramen för projektet. Utveckling av till exempel uppdrag och uppföljning av måluppfyllelse tar tid att utreda och förändra, bland annat beroende på behov av teknisk utveckling för tillgång till utdata. Som framgår nedan behövs därför fortsätt utredning av flera områden. FÖRSLAG BAKGRUND Fokus kroniskt/svårt sjuka, jämlik vård i hela länet, förebyggande insatser Tydligare kvalitetsuppföljning, implementering av nationella riktlinjer Det är redan beslutat att från 2016 ska vårdcentralerna redovisa implementeringen av nationella riktlinjer utifrån programrådens arbete i diabetes, astma/kol, stroke, osteoporos samt hjärtsvikt. Inom HSA/programrådens arbete pågår ett fortsatt arbete att ta fram kvalitetsindikatorer, bland annat utifrån nationella riktlinjer. Hur dessa ska implementeras kommer ej vara klarlagt vid tiden för slutrapporten för HSS2015-0025. Det föreslås att sådana ändringar görs inom ramen för kommande ordinarie regelboksrevideringar. Se över formuleringarna i förfrågningsunderlag vid kommande revidering så att uppdragen och målen ytterligare förtydligas avseende vikten av förebyggande insatser, samverkan, teamarbete och funktion för koordinering Redan vid revidering inför 2016 har en del förändringar beslutats. Vid revidering inför 2017 föreslås att texterna gås igenom igen för att ytterligare förtydliga uppdraget. 6 (10)

PROJEKT/UPPDRAGSNAMN: Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering DATUM: 2015-11-20 PROJEKT/UPPDRAGSÄGARE: Annika Brehmer VERSION: 1.0 PROJEKT/UPPDRAGSLEDARE: Carina Bäckström, projektsekr. Sofie Schwan DNR: HSS2015-025 Ny ersättningsmodell som ger vårdgivaren tydligare helhetsansvar för patienten: Ökad andel fast ersättning per listad patient - fördelning kapitering/rörlig ersättning 80/20 Kombineras med tydligare kvalitetsuppföljning, enligt ovan, samt fortsatt uppföljning av tillgänglighet Fortsatt viktning enligt ålder och CNI. Alla ersättningssystem är förknippat med olika för- och nackdelar (ref. Vårdanalys, Fernler). Som framgår i avsnitt 3 finns behov av att nationellt se över ersättningssystemen för att jämna ut skillnader mellan landsting. Endast Stockholms läns landsting har idag högre andel rörlig ersättning än Uppsala läns landsting, men även de planerar ändra fördelningen till 80/20 från 2017 (ref. nätverksträffar SVEA-nätverket 2015). Vår nuvarande ersättningsmodell (cirka 65/35) har givitt ett relativt stort fokus på att producera många besök. Kontinuitet, teamarbete och samverkan riskeras att prioriteras ned med en sådan modell. Projektet föreslår att inte lägga till ytterligare viktningsparametrar, som ACG, till 2017. ACG-modellen är omdiskuterad (ref. Ström) och ett införande skulle innebära ett relativt stort implementeringsarbete. Tillägg av ACG skulle också göra utfallet av fördelningsmodellen mer svår att förutse, och överensstämmer ej med inriktningen att ersättningsmodellen ska vara enkel och förutsägbar. Vi ser också en fördel med att vänta in resultat av SKLs utvecklingsarbete innan vi tillför nya parametrar. Ytterligare omfördelning av resurser för mer jämlik vård och förebyggande insatser där behoven är störst: Öka andelen kapitering för vårdcentralerna som Omfördelning kommer att ske dels genom att vissa artiklar ur besöksersättningen utgår, dels genom generell sänkning av besöksersättningsnivå. Detaljerat förslag presenteras i slutrapporten. Inom primärvården ses ett mönster där individer med låg utbildning/inkomst har ett relativt högre vårdutnyttjande (ref. Vårdanalys). För att ytterligare stärka vårdcentraler som har en listad population med sämre socioekonomiska förutsättningar föreslås att öka andelen som viktas enligt CNI till 20%. Det innebär mer resurser till dessa vårdcentraler att använda exempelvis till förebyggande insatser. 7 (10)

PROJEKT/UPPDRAGSNAMN: Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering DATUM: 2015-11-20 PROJEKT/UPPDRAGSÄGARE: Annika Brehmer VERSION: 1.0 PROJEKT/UPPDRAGSLEDARE: Carina Bäckström, projektsekr. Sofie Schwan DNR: HSS2015-025 viktas enligt CNI från 15% till 20% Vikta 20% av kapiteringen för BVC och BMM enligt CNI Uppsala läns landsting har, till skillnad mot de flesta andra landsting, separata vårdval för vårdcentral, BVC och BMM. Liksom för vårdcentralerna är det rimligt att fördela resurserna för dessa verksamheter så att de med stora behov får större andel av resurserna. Särskild ersättning för besök av asylsökande utreds, förslag presenteras i slutrapport Fortsätt utreda modell för strukturersättning Exempel på hur vårdgivaren kan använda tilldelade resurser utifrån CNI har nyligen belysts i media (Ref. Åsgård). I Vivalla i Örebro har man satsat på kulturtolkar för att sprida kunskap om det svenska systemet med graviditetskontroller och därmed uppmuntra utlandsfödda kvinnor att söka till barnmorskemottagningen tidigare. Då asylsökande ej kan listas på VC/BVC/BMM utgår endast besöksersättning som för olistade patienter. För ex BVC-programmet och graviditetsprogrammet på BMM medför det en lägre ersättning till vårdgivaren än om patienten hade varit listad. Projektet utreder en särskild ersättning för besök av asylsökande som skulle kompensera vårdgivaren. Förslag presenteras i slutrapport. Dagens modell baseras på kommuntillhörighet samt har en enhetlig ersättning på 15 % påslag på kapiteringen. Möjligheten för en geografiskt baserad modell (GIS, Geografiskt informationssystem) behöver fortsätta utredas eftersom tidsramarna för den tekniska utredningen/utvecklingen inte ryms inom detta projekt. Då nivån på strukturersättningen hänger ihop med vilka enheter som ersättningen ska utgå till får även den frågan utredas vidare. Bredare, mer komplett uppdrag, akut omhändertagande, samordning BVC och BMM Avvakta resultat av utredning avseende mobila team (HSS2015-0063) Mot bakgrund av det pågående projektet HSS2015-0063 om eventuell utökning av mobila team har projektgruppen för HSS2015-0025 valt att avvakta med att utreda primärvårdens roll när det gäller akut omhändertagande. Lägg in fysioterapi i grunduppdraget för vårdcentralerna istället för att ha det som frivilligt tilläggsåtagande. För jämlik tillgänglighet till fysioterapi ska alla vårdgivare kunna erbjuda behandling hos antingen anställd fysioterapeut eller underleverantör. Det är också ett naturligt steg mot att öka fokus på förebyggande insatser. 8 (10)

PROJEKT/UPPDRAGSNAMN: Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering DATUM: 2015-11-20 PROJEKT/UPPDRAGSÄGARE: Annika Brehmer VERSION: 1.0 PROJEKT/UPPDRAGSLEDARE: Carina Bäckström, projektsekr. Sofie Schwan DNR: HSS2015-025 Lägg in BVC-uppdraget som ett tilläggsåtagande till vårdcentral Låt tillsvidare BMM kvarstå som eget vårdval utan krav på samlokalisering Psykisk ohälsa Avvakta resultat av utredning avseende psykisk ohälsa (HSS2015-0026) Då vi har befintliga tilläggsavtal som löper parallellt med avtalen för vårdcentralerna återstår att lösa hur omställningen ska hanteras administrativt, exempelvis ur ersättningssynpunkt. Ingen vårdgivare har hittills valt att bedriva endast BVC (utan vårdcentral) i Uppsala läns landsting. Många familjer väljer troligen en BVC och vårdcentral för hela familjen. Det bör också finnas fördelar avseende samordning om BVC och vårdcentral bedrivs ihop. Det föreslås därför att BVC-uppdraget återförs till vårdcentralernas uppdrag, som ett valfritt tilläggsåtagande. I övriga landet är det endast Region Skåne och Stockholm som har eget vårdval för BVC (ref. SKL). Idag finns flera privata aktörer som bedriver enbart BMM. Medan de flesta sannolikt väljer BVC/vårdcentral nära hemmet kan det vara en fördel för vissa att välja en BMM i närheten av jobbet. Utifrån de avtal landstinget har idag bedöms det svårt att kräva att BMM ska samlokaliseras med vårdcentral. Tills vidare föreslås därmed att vårdvalet BMM kvarstår utan krav på samlokalisering. När det gäller ett eventuellt ändrat uppdrag för primärvården med avseende psykisk ohälsa är den frågan beroende på resultat av projektet HSS2015-0026. Projektgruppen för HSS2015-0025 har under hösten deltagit i flera samordningsmöten med projektet HSS2015-0026, men har avvaktat med att ta fram egna förslag för ändringar inom ramen för översynen. Övriga förslag ersättningsmodell Ersättning för virtuella besök och internetbehandling utreds, förslag presenteras i slutrapport. Åldersviktningen av vårdcentralernas kapitering ses över, ev. förslag till ändring presenteras i slutrapport I takt med att e-hälsa introduceras behöver ersättningsmodellen anpassas. Då även CNI innehåller ålderskomponenter ser projektgruppen över befintlig åldersviktning. 9 (10)

PROJEKT/UPPDRAGSNAMN: Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem, finansiering DATUM: 2015-11-20 PROJEKT/UPPDRAGSÄGARE: Annika Brehmer VERSION: 1.0 PROJEKT/UPPDRAGSLEDARE: Carina Bäckström, projektsekr. Sofie Schwan DNR: HSS2015-025 6 Referenser Åsgård S. Fler landsting ger ersättning till jämlik hälsa. Dagens Medicin nr 45:2015, sid 4-5. Nätverksträffar med SVEA-nätverket, maj och november 2015, muntlig information. Ström M. Läkartidningen. 2014;111:CSEU. Läkartidningen 08/2014 Hämtat från: Karin Fernler, Anna Krohwinkel, Jon Rognes, Hans Winberg. Leading Health Care nr 1, 2014. Ekonomi på tvären ersättningsmodeller för samverkan en vägledning. Hämtad från: http://leadinghealthcare.se/upload/contentitem/ekonomi%20p%c3%a5%20tv% C3%A4ren.pdf SKL. Beslutsläge vårdval landsting regioner juni 2015. Hämtad från: http://www.lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2014/02/sfam-ordforanden-vacklarom-acg/ Vårdanalys. Rapport 15:6. Vårdval och jämlik vård inom primärvården. En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande. Hämtat från: http://www.vardanalys.se/rapporter/2015/vardval-och-jamlik-vard-inomprimarvarden-en-jamforande-studie-mellan-tre-landsting-fore-och-efter-vardvaletsinforande/ http://skl.se/download/18.1e301ba814e559e0fdbccfea/1439968979227/skl-lovlandsting-regioner-redigerad-150817.pdf 10 (10)

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 Handläggare: Maj Sölvesdotter Dnr HSS 2015-0064 Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala 207 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att göra en förnyad uppföljning av Närvårdsavdelningen (NÄVA) i Uppsala under hösten 2016 och återrapportera till vårdstyrelsen senast december 2016. I uppföljningsuppdraget ingår att se över rutiner, schemaläggning och organisation/organisationstillhörighet. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i oktober 2013 att en mellanvårdsavdelning skulle inrättas senast den 1 april 2014 (dnr HSS 2012-0123). Av olika anledningar försenades inrättandet och Närvårdsavdelningen (NÄVA) startade sin verksamhet den 18 augusti 2014 med 13 vårdplatser, istället för de beslutade 26 vårdplatserna. I februari 2015 (dnr HSS 2014-0082) beslutades vissa revideringar i vårdöverenskommelsen 2015-2017 med Hälsa och habilitering och att verksamheten vid NÄVA skulle utvärderas snarast under 2015 och redovisas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Syftet med utvärderingen var att närvården skulle utvecklas och att sjukvårdens resurser skulle användas på klokaste sätt. Samtidigt beslutades att Hälsa och habilitering för 2015 skulle erhålla 28 miljoner kronor i ram för NÄVA för 24 vårdplatser. Därutöver har Hälsa och habilitering för 2015 erhållit 500 000 kronor för arbete med oplanerade återinskrivningar. Utvärderingen av NÄVA genomfördes under perioden april juni 2015 (se bilaga). Resultaten av utvärderingen ska ses mot bakgrund av att NÄVA endast varit igång i cirka ett halvår vid utvärderingens start och att därmed verksamheten vid denna tidpunkt fortfarande var under utveckling och uppstart. Eftersom utvärderingen gjordes så pass kort tid efter det att NÄVA bildats har hälso- och sjukvårdsavdelningen gjort en uppdatering av vissa frågeställningar i utvärderingen. Ett antal intervjuer har gjorts med representanter från Akademiska sjukhuset, primärvården och mobila äldreakuten. Dessutom har en intervju hållits med anhörigsamordnaren och projektledaren för förstärkt utskrivning vid ledningskontoret. De fackliga företrädarna har beretts möjligheter att ge synpunkter. Hälsa och habilitering har inkommit med ett skriftligt svar på ett antal i förväg ställda frågor (se bilaga). Sammanfattningsvis kan konstateras utifrån målsättningarna med NÄVA att endast en av de totalt tre målsättningarna med NÄVA har uppnåtts. När det gäller målet om ett bättre omhändertagande av främst multisjuka äldre som under en begränsad tid behöver sjukvårdande insatser, men inte har behov av specialistresurser, har målet nåtts. Dock Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15 bör poängteras att det är få patienter totalt sett från Akademiska sjukhuset som har fått möjligheten att ta del av den vård som erbjuds på NÄVA. Det andra målet, det vill säga att avlasta Akademiska sjukhuset genom att möjliggöra direktintagning på NÄVA, kan inte bedömas ha uppnåtts, då enbart cirka 13 av totalt 28 vårdplatser har kunna utnyttjas och då endast av ortopedpatienter. Målet om att utveckla nya och mer resurseffektiva vårdform har inte heller nåtts, eftersom verksamheten under det första året varit dyrare än Akademiska sjukhuset specialistvård, vilken dessutom har läkarbemanning dygnet runt, till skillnad mot NÄVA. För att kunna nå en högre måluppfyllelse avseende att avlasta Akademiska sjukhuset och få till stånd en mer kostnadseffektiv verksamhet behövs ett antal åtgärder vidtas snarast under 2016. Dessutom behöver en förnyad uppföljning genomföras under hösten 2016 där det ska ingå att se över rutiner, schemaläggning och organisation/organisationstillhörighet. Bilagor Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala Svar från Hälsa och habilitering: Frågeställningar från landstingets ledningskontor gällande Närvårdsavdelningen i Uppsala Kopia till Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektören, Per Elovsson Akademiska sjukhuset, chefsläkaren, Margareta Öhrvall Primärvården, chefsläkaren, Eva-Lena Sjöö Samariterhemmets vårdcentral, verksamhetschefen, Torun Hall Mobila Äldreakuten, distriktsläkaren, Christina Grzechnik Mörk Hälsa och habilitering, förvaltningsdirektören, Lena Dahlman Hälsa och habilitering, chefsläkaren, Robert Sarkadi Kristiansson Hälsa och habilitering, ekonomichefen, Peter Björebo Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2015-11-20 Dnr HSS 2015-0064 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Verksamhetscontroller Tfn 018-611 61 99 E-post maj.solvesdotter@lul.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala Utvärderingen av NÄVA genomfördes av konsultföretaget Health Navigator på uppdrag av hälso- och sjukvårdsavdelningen under perioden april juni 2015 (se bilaga). Eftersom det saknades en tydlig uppdragsbeskrivning för NÄVA har bedömningarna i utvärderingen utgått ifrån de målsättningar som sattes upp vid införandet samt de intagningskriterier och förväntade medelvårdtider som definierats innan NÄVA bildades. Resultaten av utvärderingen ska ses mot bakgrund av att NÄVA endast varit igång i cirka ett halvår vid utvärderingens start och att därmed verksamheten vid denna tidpunkt fortfarande var under utveckling och uppstart. Eftersom utvärderingen gjordes så pass kort tid efter det att NÄVA bildats har hälsooch sjukvårdsavdelningen gjort en uppdatering av vissa frågeställningar i utvärderingen. Ett antal intervjuer har gjorts med representanter från Akademiska sjukhuset, primärvården och mobila äldreakuten. Dessutom har en intervju hållits med anhörigsamordnaren och projektledaren för förstärkt utskrivning vid ledningskontoret. De fackliga företrädarna har beretts möjligheter att ge synpunkter. Hälsa och habilitering har inkommit med ett skriftligt svar på ett antal i förväg ställda frågor (se bilaga). 1. Patientgruppen och dess omhändertagande Patienterna som vårdas på NÄVA motsvarar i stort de uppsatta intagningskriterierna avseende ålder och diagnoser. Omhändertagandet av de patienter som vårdats på NÄVA uppfattas som god av patienter och berörda aktörer. Det finns dock förutsättningar för ett förbättrat omhändertagande av patientgruppen när det gäller såväl, lokaler, bemanning, rutiner och arbetssätt. Samverkan har etablerats med Akademiska sjukhuset, primärvården och Uppsala kommun. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (5) Placeringen av NÄVA i Kronparkenområdet har försvårat för möjligheterna till utredning för de patienter som behövt detta, eftersom transport till sjukhuset krävs för exempelvis röntgen eller provtagning på lab. Transporterna har inneburit en belastning både för patienter och personal. Totalt har 40 patienter från och med starten i augusti 2014 (i genomsnitt tre patienter per månad) överförts till Akademiska sjukhuset för att de har haft behov av en högre övervakningsgrad eller ytterligare utredning. Från Primärvårdens sida har uppgetts att en viktig anledning till att man inte remitterar till NÄVA är att NÄVA inte själva kan tillhandahålla med röntgen, något som man anser vara nödvändigt för berörda patienter. En annan anledning har varit att informationen om NÄVA:s existens inte i tillräcklig utsträckning har kommunicerats till primärvården. Samordningen mellan NÄVA och Mobila Äldreakuten har varit bristfällig, trots att detta var anledningen till att verksamheterna samlokaliserades. NÄVA och Mobila Äldreakuten har inga gemensamma möten för läkargruppen, men man har samma chef/ledning. Mobila Äldreakuten uppger att man inte har deltagit i analysen av utskrivna patienter, som man varit i kontakt med antingen före inläggning eller efter utskrivning. Vidare uppger Mobila Äldreakuten att man ibland fått avslag från att lägga in patienter då läkarna på NÄVA ansett att patienten först måste bedömas på akutmottagningen och eventuellt röntgas, trots att detta egentligen inte ändrat handläggningen av deras tillstånd. I några fall har NÄVA nekat inläggning av patienter för att de varit för svårt sjuka, och patienterna har då fortsatt vårdas i hemmet. Patienten har då fått skickas till akutmottagningen. Mobila Äldreakuten måste ibland skicka patienter till akutmottagningen för att de inte kan läggas in på NÄVA efter kl. 14.00 (från Akademiska sjukhuset tar man in patienter till och med kl. 15.00), samtidigt som det är på eftermiddagarna som man har flest ärenden. Anledningen till att patienten inte tas emot senare på NÄVA är att läkarna på NÄVA vill hinna skriva in dem, trots att patienterna redan bedömts av en annan läkare. 2. Budget, kostnader, medelvårdtid och beläggningsgrad NÄVA:s budget är för närvarande 28 mnkr för 20 platser, men eftersom man inte lyckats belägga dessa platser är utfallet 15,2 mnkr för det första året (september 2014 augusti 2015). Medelvårdtiden när utvärderingen genomfördes var 9,7 dygn (ingångsvärdet för NÄVA var 5-7 dygn). Därefter har medelvårdtiden sjunkit något. NÄVA har för avsikt att framöver korta vårdtiderna med upp till 40%. Kostnaderna per vårdplats på NÄVA var under perioden januari april 2015 5 566 kr, vilket är högre än specialiserad vård på Akademiska sjukhuset (ortopedi avd 70D: 5 521 kr, medicin avd 30E: 5 439 kr, geriatrik: avd 70C2 4 984 kr och avd 30A 5 193 kr). Under perioden april september 2015 är kostnaden per vårdplats enligt uppgift från Hälsa och habilitering 4 941 kronor, vilket är högre än geriatrikens vårdplatskostnad.

3 (5) Kostnaderna per vårddygn på NÄVA var också högre än specialiserad vård på Akademiska sjukhuset (ortopedi avd 70D: 5 562 kr, medicin avd 30E: 4 438 kr, geriatrik: avd 70C2 4 909 kr och avd 30A 5 193 kr). Kostnaden per vårddygn under perioden april september 2015 är enligt uppgift från Hälsa och habilitering 6 023 kronor, vilket är betydligt högre än Akademiska sjukhusets specialiserade vård. Eftersom NÄVA inte har tillgång till sjukhusets resurser, bemanning, organisation (till exempel Akademiska sjukhusets centrala platskoordinatorer) och rutiner har beläggningsgraden (i procent av totalt antal platser per dygn) under det senaste året varit låg och dessutom mycket varierande under ett dygn och över tid, från 35% - 100%. Detta tillstånd försvårar även för en effektiv och flexibel hantering av personal- och bemanningsfrågor. Under de senaste månaderna har dock beläggningsgraden ökat successivt till 90%, dock fortfarande med stora variationer över dygnet och månadsvis. 3. Avlastning från Akademiska sjukhuset NÄVA har bidragit till viss avlastning från Akademiska sjukhuset genom att man upprättat en särskild överenskommelse med ortopedakuten. Dock har inte andra avdelningar, exempelvis medicin eller geriatriken, haft samma möjligheter till att lägga in patienter som ortopeden. Akademiska sjukhuset anser att de blivit informerade om NÄVA:s existens, men att den mest framträdande faktorn, som gjort att sjukhuset inte kunnat utnyttja NÄVA fullt ut, är att avdelningen inte tar in nya patienter efter kl. 15.00 på vardagar, eftersom NÄVA inte har dygnet-runt-bemanning av läkare. Detta ställer till svårigheter för framför allt akutmottagningen, eftersom det är på eftermiddagarna och kvällarna som man har störst behov av avlastning. 4. Lokaliseringen Den geografiska placeringen i Kronparkenområdet har i kombination med begränsade undersökningsresurser och remitteringstider bidragit till den över tid låga och varierande beläggningsgraden. Detta har också lett till en begränsning för vilka patienter som varit aktuella för vård samt medfört olägenheter för patienterna, som behövt transporteras till Akademiska sjukhuset när de behövt röntgas eller utredas vidare. Lokalerna på Kronparken har en avtalstid fram till och med 2019-02-28. Om en annan lokalisering därefter ska ske av NÄVA, exempelvis i anslutning till en större vårdcentral i centrala Uppsala, vilket förordas, behöver planering och lokalförhandlingar ske redan under första kvartalet 2016.

4 (5) 5. Måluppfyllelse Sammanfattningsvis kan konstateras följande utifrån målsättningarna med NÄVA 1 : Mål 1 Ett bättre omhändertagande av främst multisjuka äldre som under en begränsad tid behöver sjukvårdande insatser, men inte har behov av specialistresurser. Målet har nåtts, dock med kommentaren att det är få patienter totalt sett (multisjuka äldre) från Akademiska sjukhuset som har fått möjlighet att ta del av den vård som erbjuds på NÄVA. Redan vid starten av verksamheten myntades begreppet Trygg hela vägen hem, där det ingår ett person-centrerat arbetssätt, en trygg miljö på avdelningen och en trygg planering för hemgång. NÄVA har även systematiskt arbetat med analyser av samtliga återinläggningar oavsett var de har skett och erfarenheterna har återkopplats till verksamheten. Arbetet med att förbättra utskrivningsprocessen och anhörigstödet kan dock vidareutvecklas. Mål 2 Avlastning av Akademiska sjukhuset genom att möjliggöra direktintagning på NÄVA. Målet har inte nåtts, då enbart 13 platserna kunnat användas av totalt 28 och endast kunnat utnyttjats av ortopedpatienter. Ortopedakuten har dock fått en påtaglig avlastning, vilket är positivt för just dessa patienter och har kunnat genomföras tack vare en särskild överenskommelse som upprättats med ortopedakuten. Denna uppgörelse innebär att färdigutredda ortopedpatienter har kunnat läggas in på NÄVA efter kontorstid (det vill säga efter kl. 15.00). Tanken är att denna arbetsmodell med direktinläggningar framöver även ska kunna erbjudas till andra avdelningar på sjukhuset. Hälsa och habilitering anser att frågan om att kunna få till stånd läkarresurser på kvällar, nätter och helger är viktig. Sannolikt befinner sig många patienter fortfarande på sjukhuset som inte behöver samtliga specialiteter. Verksamheten har bedrivits med 13 vårdplatser till och med september 2015 och har därefter utökats till 20 platser. Medeltalet på antal vårdplatser under perioden januari oktober 2015 ligger på 13,8 platser. Dock har NÄVA utökat antal platser under oktober 2015 till 20 vårdplatser och ambitionen är att kunna fortsätta att ligga på 20 platser eller fler. Planen enligt Hälsa och habilitering är att NÄVA ska kunna ha 26 platser i januari 2016. Mål 3 Utveckla nya och mer resurseffektiva vårdform. Målet har inte nåtts, eftersom verksamheten under det första året varit dyrare än Akademiska sjukhuset specialistvård, vilken dessutom har läkarbemanning dygnet runt, till skillnad mot NÄVA. 1 Slutrapport Fördjupad utredning kring mellanvårdsplatser, augusti 2013 (dnr HSS2012-0123)

5 (5) 6. Förslag till åtgärder För att leva upp till målsättningen att avlasta Akademiska sjukhuset behöver NÄVA vidta följande åtgärder: 1. Fortsätta utvecklingsarbetet så att målsättningarna med NÄVA som mellanvårdsform uppnås. 2. Utöka antalet vårdplatser till minst 26, för att kunna bli en kostnadseffektiv mellanvårdsform. 3. Se över organisation, rutiner och schemaläggning för att kunna ta emot utredda patienter efter kl. 15.00. 4. Förbättra kommunikationen med primärvården, Akademiska sjukhuset samt övriga berörda aktörer. 5. Vidareutveckla processer och arbetssätt så att patientcentreringen kan stärkas ytterligare. 6. Fortsätta arbetet med att förbättra utskrivningsprocessen och undvika återinläggningar och tillse att anhörigstöd som arbetssätt ingår som en naturlig del i det dagliga arbetet. Utöver ovanstående är det viktigt att ta i beaktande att om mellanvårdsformen ska kunna betraktas som Närvård är en förutsättning att det finns en väl fungerande samverkan och medfinansiering med kommunen. En förstärkt samverkan mellan landstinget och kommunen är en viktig komponent för att säkerställa att vården för patientgruppen ska bli sammanhållen och hålla en god kvalitet. Detta samarbete kommer att bli än viktigare framöver då kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter sannolikt kommer att utökas. I dagsläget finns inte någon medfinansiering med Uppsala kommun.

Innehåll Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala 1

Innehåll Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala Citera gärna ur rapporten, men ange alltid källa Health Navigator www.healthnavigator.se 2

Innehåll Innehåll 1 Bakgrund... 6 1.1 Förutsättningarna för mellanvårdsplatser utreds under år 2012-2013 6 1.2 Mellanvårdsavdelningen startar sin verksamhet under benämningen Närvårdsavdelning 7 2 Metod... 8 2.1 Syfte och målsättningar 8 2.2 Metod 10 3 Resultat... 12 3.1 Närvårdsavdelningens genomförande av uppdraget 12 3.2 Sammanfattande bedömning av hur väl Närvårdsavdelningen genomfört sitt uppdrag 32 3.3 Utmaningar som har identifierats vid Närvårdsavdelningen 32 4 Diskussion... 36 4.1 Utgångspunkter för närvården i Uppsala län 36 4.2 Möjliga fortsatta inriktningar för Närvårdsavdelningen 37 4.2.1 Alternativ 1: Utvidga, bevara och utveckla Närvårdsavdelningen enligt plan 38 4.2.2 Alternativ 5: Utvidga, bevara och utveckla Närvårdsavdelningen inom Akademiska sjukhuset 39 4.2.3 Alternativ 3: Stäng Närvårdsavdelningen till förmån för andra former att omhänderta patientgruppen 40 Källförteckning... 43 Litteratur 43 Intervjurespondenter 43 Ytterligare avstämningar och diskussioner 44 Metodbilaga... 45 Analys av vårddata 45 Kostnadsanalys 45 Övrigt 46 3

Sammanfattning Sammanfattning Utvärderingen av Närvårdsavdelningen i Uppsala har genomförts mellan april och juni 2015. Syftet med utvärderingen är att den ska fungera som underlag för överväganden och beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen angående Närvårdsavdelningens fortsatta inriktning. Utgångspunkten för utvärderingen är en jämförelse mellan Närvårdsavdelningens resultat och dess uppdrag. Då en konkret uppdragsbeskrivning saknas har utgångspunkten för utvärderingen varit de intagningskriterier, planerade medelvårdtider samt övergripande målsättningar som formulerades inför starten av Närvårdsavdelningen i Uppsala. Målsättningarna var ett förbättrat omhändertagande av patientgruppen, avlastning av Akademiska sjukhuset samt utveckling av en mer resurseffektiv vårdform. Av utvärderingens resultat framgår att rätt patientgrupp har vårdats på avdelningen och att vårdkvaliteten har varit god. En viss avlastning av Akademiska sjukhuset har skett, framförallt för ortopedavdelningar. Medelvårdtiderna har däremot varit längre än planerat och kostnaderna har under uppstartsfasen varit något höga relativt andra vårdformer. Samtidigt kan det argumenteras för att Närvårdsavdelningen har potential att bedriva mer resurseffektiv vård. Detta förutsatt att verksamheten utvidgas till 26 vårdplatser och att beläggningsgraden ökar. Fyra utmaningar, som inte kan knytas direkt till verksamhetens uppdrag, har identifierats i utvärderingen och behöver hanteras framöver. (1) Förvaltningen Hälsa och habilitering har en begränsad erfarenhet av slutenvård vilket försvårar ett resurseffektivt omhändertagande; (2) Avdelningens geografiska läge begränsar patientunderlaget och därmed möjligheterna till avlastning av Akademiska sjukhuset; (3) För en sammanhållen vård för Närvårdsavdelningens patientgrupp krävs större kommuninvolvering på sikt; (4) Inledande problem beträffande personalsituationen. Mot bakgrund av dessa utmaningar har vi identifierat sex möjliga handlingsalternativ för Närvårdsavdelningen i Uppsalas fortsatta inriktning 4

Sammanfattning varav de tre mest realistiska är: (1) Utvidga, bevara och utveckla Närvårdsavdelningen enligt plan; (2) Utvidga, bevara och utveckla Närvårdsavdelningen under Akademiska sjukhuset; (3)Stäng Närvårdsavdelningen till förmån för andra former att omhänderta patientgruppen. 5

Bakgrund 1 Bakgrund 1.1 Förutsättningarna för mellanvårdsplatser utreds under år 2012-2013 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade i augusti 2012 beslut om att utreda möjligheterna för att inrätta mellanvårdsplatser i samverkan med Uppsala kommun. Den första utredningen redovisades i januari 2013 i rapporten Slutrapport Mellanvård. En fördjupad utredning följde och redovisades i augusti 2013 i rapporten Slutrapport Fördjupad utredning kring mellanvårdsplatser 2013-08-15.(1,2) Vid Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 21 oktober 2013 1 fattades beslut om att inrätta en Mellanvårdsavdelning senast den 1 april 2014 utifrån den fördjupande utredningens förslag.(3) I den fördjupade utredningens slutrapport föreslås att en avdelning för mellanvård med 26 vårdplatser ska inrättas och att den organisatoriskt ska tillhöra Hälsa och habilitering och där samordnas med Hemvårdsenheten (idag Äldrevårdsenheten) och det Mobila hembesöksteamet (idag Mobila äldreakuten). Vidare föreslås en bemanning på ca 35 årsarbetare till en beräknad kostnad på 24 miljoner kronor per år, vilket i samband med beslutet utökas till maximalt 26 miljoner kronor.(2) Något tydligt uppdrag för Mellanvårdsavdelningen definierades inte i samband med beslutet men det framgår av protokollet att syftet med inrättandet av en Mellanvårdsavdelning är ett bättre omhändertagande av främst äldre patienter och en avlastning av Akademiska sjukhuset. Remittering till avdelningen ska ske utifrån specifika kriterier och remittering ska kunna ske både från primärvården och Akademiska sjukhuset. 1 Vid Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 9 september 2013 flyttades beslutet om mellanvårdsplatserna till nästkommande sammanträde till följd av att arbetstagarorganisationerna SACO, Vårdförbundet, Kommunal och Vision förklarade sig oeniga med arbetsgivaren angående förslaget om mellanvårdsplatser. 6

Bakgrund Avdelningen bedöms kunna avlasta Akademiska sjukhusets akutmottagning och vårdavdelningar genom att främst äldre patienter, som inte har behov av slutenvårdens specialistresurser, under en begränsad tid kan få sina behov av sjukvårdande insatser tillgodosedda på Mellanvårdsavdelningen.(2) 1.2 Mellanvårdsavdelningen startar sin verksamhet under benämningen Närvårdsavdelning Närvårdsavdelningen startade sin verksamhet den 18 augusti 2014, dvs. mer än fyra månader senare än beslutat. Verksamheten startade med 13 vårdplatser, dvs. en lägre omfattning än den beslutade (26 vårdplatser). Målsättningen om att Närvårdsavdelningen skulle drivas i samverkan med Uppsala kommun nåddes inte då kommunen valde att inte medfinansiera verksamheten. Motiveringen till kommunens beslut var att tidpunkten upplevdes vara fel i och med kommunens pågående arbete med att stänga ner korttidsplatser. För att tydliggöra syftet och målsättningarna med Närvårdsavdelningen valde Hälsa och habilitering att ändra namnet från Mellanvårdsavdelning till Närvårdsavdelning i samband med verksamhetens start. Med namnet Mellanvårdsavdelning fanns risken att avdelningen skulle uppfattas som en utslussningsavdelning för medicinskt färdigbehandlade. Namnet Närvårdsavdelning valdes för att istället signalera en önskan om en gemensam avdelning för kommun och landsting och ett nära samarbete med primärvården.(4) Tre tydliga målsättningar för Närvårdsavdelningen definierades i samband med verksamhetens start:(4) Bättre omhänderta främst multisjuka sjuka äldre som under en begränsad tid behöver sjukvårdande insatser men inte har behov av specialistresurser Avlasta Akademiska sjukhuset genom att möjliggöra direktintagning på närvårdsvårdsavdelningen Utveckla nya och mer resurseffektiva vårdformer 7

Metod 2 Metod 2.1 Syfte och målsättningar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att verksamheten vid Närvårdsavdelningen i Uppsala ska utvärderas med syftet att ta fram ett underlag för överväganden och beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen angående avdelningens fortsatta inriktning. För att kunna utvärdera Närvårdsavdelningen 2 krävs ett uppdrag att jämföra resultat emot. Till följd av att en tydlig uppdragsbeskrivning för Närvårdsavdelningen saknas har bedömningen av uppdragets resultat utgått ifrån de målsättningar som sattes upp vid införandet av Närvårdsavdelningen, samt de intagningskriterier och förväntade medelvårdtider som definierades för patienter i den fördjupade utredningen inför Närvårdsavdelningens start.(2) Frågeställningarna som besvaras i utvärderingen är således följande: 1. Omhändertas patienter utifrån uppsatta intagningskriterier? Följande intagningskriterier definierades i förberedande utredningar:(2) Intagningskriterier från hemmet och akutmottagningen: a) Nedgånget allmäntillstånd på grund av exempelvis uttorkning eller förstoppning b) Lindrigare hjärtsvikt, till exempel behov av några dagars behandling för urvätskning c) Infektioner, till exempel lunginflammation och urinvägsinfektion d) Lindriga trauman utan frakturmisstanke eller fraktur som inte ska opereras 2 Fortsatt i denna rapport benämns Närvårdsavdelningen i Uppsala endast Närvårdsavdelningen i text och NÄVA i diagram. 8

Metod e) Akut förvirringstillstånd hos personer som inte har känd demens f) Smärttillstånd med behov av läkemedelsjustering under övervakning g) Blodtransfusion i symtomlindrande syfte Intagningskriterier från Akademiska sjukhusets vårdavdelningar 3 h) Inför hemskrivning där det finns behov av medicinska insatser som kräver utbildning av personal som ska överta ansvaret, till exempel patienter med trakeostomi, hemventilator och peritonealdialys (så kallad tidig utskrivningsplanering, TUP). i) Behov av behandling/insats som inte övertas av kommunens hälsooch sjukvård till exempel långtidsbehandling med intravenös antibiotika, blodtransfusioner, parenteral nutritionsbehandling. Utifrån de uppsatta intagningskriterierna framgår att de patienter som främst ska vårdas på Närvårdsavdelningen bör vara äldre, multisjuka patienter. De remittenter som avses för beskrivna patientgrupper är distriktsläkare, läkare från Äldrevårdsenheten och den Mobila äldreakuten samt läkare från akutmottagningen och specialistavdelningar. 2. Ligger medelvårdtiderna omkring 5-7 dagar? I förberedande utredningar anges att förväntade medelvårdtider på Närvårdsavdelningen är 5-7 dagar.(2) 3. Finns strukturer, processer och resultat som pekar på ett förbättrat omhändertagande av patientgruppen? För att kunna nå målsättningen om ett bättre omhändertagande av patientgruppen behöver Närvårdsavdelningen säkerställa att det finns förutsättningar för ett förbättrat omhändertagande, att de arbetssätt som används kan möjliggöra ett förbättrat omhändertagande samt att det finns indikationer på att den berörda patientgruppen fått ett förbättrat omhändertagande.(4) 3 I praktiken har patienter inte remitterats till Närvårdsavdelningen från Akademiska sjukhusets vårdavdelningar utan endast från akutmottagningen, där ett särskilt avtal har slutits med ortopediakuten vilket ger möjlighet för direktinläggning mellan söndag kväll och fredag klockan 15.00 9

Metod 4. Avlastas akutmottagningen och vårdavdelningar vid Akademiska sjukhuset? Att avlasta Akademiska sjukhuset definieras i förberedande arbeten som en viktig målsättning för Närvårdsavdelningen.(4) 5. Bidrar Närvårdsavdelningen till ökad resurseffektivitet? Det ligger i Närvårdsavdelningens uppdrag att vara en mer resurseffektiv vårdform än den vårdform som annars skulle ha använts för att vårda och omhänderta patientgruppen.(4) I resurseffektivitetsbegreppet innefattas inte enbart kostnader direktkopplade till vården av patienter utan även utnyttjandet av lokaler och personalresurser i förhållande till kvaliteten i omhändertagandet av patienten. 2.2 Metod Utvärderingen har genomförts med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metodik. Drygt 25 intervjuer har genomförts med företrädare för Närvårdsavdelningen, Hälsa och habilitering, Akademiska sjukhuset, Uppsala kommun, Närvårdsavdelningen i Enköping-Håbo, Närvårdsenheten i Östhammar, primärvård (privat och egen regi), Mobila äldreakuten, berörda fackförbund samt med landstingets ledningskontor. En översikt över samtliga intervjurespondenter finns i källförteckningen. Kvantitativa analyser har genomförts för både Närvårdsavdelningen och Akademiska sjukhuset. För Närvårdsavdelningen har vårdtillfällen från 19 augusti 2014 till 17 april 2015 analyserats. Vid analyserna avseende Akademiska sjukhuset, som främst syftar till att förstå huruvida en avlastning av sjukhuset har skett, jämförs två tidperioder, före respektive sedan Närvårdsavdelningens start. I syfte att undvika påverkan av säsongsvariation avser perioderna samma månader men olika år. Före NÄVA avser vårdtillfällen som inletts under tidperioden 19 augusti 2013-19 mars 2014 medan Sedan NÄVA avser vårdtillfällen som inletts under tidperioden 19 augusti 2014-19 mars 2015. De kvantitativa analyserna avseende Akademiska sjukhuset har inte genomförts för hela sjukhuset utan för de avdelningar som förväntas påverkas av Närvårdsavdelningen (främst 70D inom ortopedi och 30E inom medicin). Att Närvårdsavdelningen endast varit verksam i drygt ett halvår vid utvärderingens start bidrar till att resultaten av de kvantitativa analyserna behöver tolkas med försiktighet då dessa bygger på ett mindre antal vårdtillfällen. Dessutom behöver hänsyn tas till att varje verksamhetsstart har 10

Metod en uppstartssträcka, varför det blir av vikt att förstå huruvida identifierade utmaningar i verksamheten är en del i uppstartssträckan eller utmaningar som riskerar att bli bestående och påverka verksamheten negativt även framöver. För närmare beskrivningar av använd metodik hänvisas till Metodbilaga. 11

Resultat 3 Resultat 3.1 Närvårdsavdelningens genomförande av uppdraget Baserat på de kvantitativa analyser och intervjuer som genomförts inom ramen för utvärderingen är bedömningen att Närvårdsavdelningen har genomfört uppdraget enligt följande översikt (Figur 1). Figur 1: Övergripande bedömning av hur Närvårdsavdelningen genomfört sitt uppdrag Som framgår av figuren bedöms Närvårdsavdelningen i stort ha lyckats väl med att utföra sitt uppdrag. I kommande avsnitt diskuteras resultaten mer ingående för respektive delområde. 12

Resultat 1. Patienterna som omhändertagits motsvarar uppsatta intagningskriterier Både kvantitativa och kvalitativa analyser visar att patientgruppen motsvarar de förväntade intagningskriterierna, baserat på patienternas ålder, diagnoser samt varifrån de remitterats. Analyser av vårdtillfällen vid Närvårdsavdelningen visar att 95 procent innefattar patienter över 70 år (Figur 2). En femtedel av patienterna är mellan 70-79 år gamla, hälften är mellan 80 och 89 år gamla och en knapp fjärdedel är mellan 90-99 år gamla. Detta är i linje med Närvårdsavdelningens uppdrag om att främst omhänderta äldre patienter. Figur 2: Ålders- och könsfördelning bland Närvårdsavdelningens patienter Not: Analysen omfattar både pågående och avslutade vårdtillfällen under tidperioden 19 augusti 2014-17 april 2015 (n=298) Källa: Vårdstatistik från Närvårdsavdelningen i Uppsala, Health Navigator-analys Analyserna visar även att diagnoserna för de patienter som vårdats på Närvårdsavdelningen i stort överensstämmer med de förväntade intagningskriterierna för patientgruppen. Figur 3 nedan visar hur de fem vanligaste diagnosgrupperna, vilka tillsammans omfattar 70 procent av patienterna, och de vanligast förekommande diagnoserna inom dessa diagnosgrupper överensstämmer med uppsatta intagningskriterier för remittering från hemmet och akutmottagningen. 13

Resultat Figur 3: Närvårdsavdelningens patientgrupp i förhållande till uppsatta intagningskriterier Not: Avser satta huvuddiagnoser för avslutade vårdtillfällen (n=282) * Baseras på ICD-10 på 1-ställig nivå ** Baseras på ICD-10 på 4-ställig nivå Källa: Vårdstatistik från Närvårdsavdelningen i Uppsala, Health Navigator-analys De diagnoser som visas i Figur 3 utgör tillsammans mer än hälften av Närvårdsavdelningens samtliga patienter och kan matchas mot sex av de sju uppsatta intagningskriterierna. Detta pekar på att Närvårdsavdelningens patienter uppfyller kriterierna gällande sökorsak. 4 Kriteriet som inte kunnat matchas mot Närvårdsavdelningens patienter är akut förvirringstillstånd hos patienter som inte har känd demens. Närvårdsavdelningens enhetschef uppfattar att dessa patienter inte bör vårdas på Närvårdsavdelningen med befintliga förutsättningar och ifrågasätter inte resultatet. Tidigt i uppbyggnadsprocessen beslutade ledningen för Närvårdsavdelningen att den inte skulle omhänderta patienter som redan vårdats på sjukhusets avdelningar i någon stor utsträckning, vilket var i linje med den fördjupade utredning som gjordes inför uppstarten. Detta innebär att intagningskriterierna avseende remittering från hemmet och akutmottagningen är mest relevanta att jämföra patientgruppen emot. Drygt 4 Även de vårdtillfällen som inte inkluderas vid matchning utifrån de vanligaste diagnoserna kan motsvara intagningskriterierna men undersöks inte närmre då respektive diagnos står för ett fåtal vårdtillfällen. 14

Resultat hälften av patienterna som remitterats till Närvårdsavdelningen kommer från akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Från hemmet, vilket inkluderar primärvården, Äldrevårdsenheten samt den Mobila äldreakuten kommer drygt 30 procent av patienterna. En liten andel patienter kommer från avdelningar och mottagningar andra än akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset och enstaka patienter från kommunala boenden. Remissflödet tycks därför motsvara intagningskriterierna gällande remittenter. Figur 4: Remissflöden in till och ut från Närvårdsavdelningen Not: Analysen omfattar vårdtillfällen som påbörjats och avslutats inom tidperioden 18 augusti 2014 4 mars 2015 (n=213). Källa: Statistik över remissflöden från Närvårdsavdelningen i Uppsala, Health Navigator-analys Av Figur 5 framgår även att betydligt fler patienter skrivs ut till kommunala korttidsboenden än skrivs in från sådana boenden, vilket indikerar att behovet av kommunalt stöd (hemtjänst, hemsjukvård eller korttidsboende) många gånger identifieras under vårdtiden på Närvårdsavdelningen. Andelen patienter som skrivs ut till ett kommunalt korttidsboende är jämförbart med Närvårdsenheten i Östhammar, där mellan 17 och 21 procent skrivits ut till kommunalt boende 2011-2013.(7) Genomförda intervjuer visar i huvudsak på en samsyn kring att Närvårdsavdelningen har tagit emot patienter i linje med de uppsatta intagningskriterierna. Någon enstaka intervjuperson har framfört farhågor om att för lätta patienter vårdas på avdelningen och några har inte kunnat uttala sig i frågan men merparten har uppfattningen att patientgruppen motsvarar vad man tänkt sig vid Närvårdsavdelningens start. 15

Resultat 2. Medelvårdtiderna är längre än avsett Genomförda analyser av vårddata från Närvårdsavdelningen visar att medelvårdtiderna är något längre än planerat. Som framgår av Figur 5 nedan har medelvårdtiden varit längre än de planerade 5-7 dagarna under hela tiden som avdelningen varit öppen och en betydande andel av vårdtillfällena är mycket långa. Över hela perioden är medelvårdtiden 9,7 dygn och medianen 8 dygn. Figur 5: Medelvårdtider för vårdtillfällena på Närvårdsavdelningen Not: Analysen inkluderar endast avslutade vårdtillfällen som påbörjats före 1 april 2015 (n=270). Varje vårdtillfälle räknas endast tillhöra den månad då det inleddes. Källa: Vårdstatistik från Närvårdsavdelningen i Uppsala, Health Navigator-analys Att vårdtiderna är längre än vad som avsågs vid starten av Närvårdsavdelningen tycks ha flera orsaker. De intervjuade på Närvårdsavdelningen är medvetna om att patienter emellanåt vårdas längre än vad som sannolikt varit möjligt på sjukhuset och hänvisar till en strävan om att säkerställa en trygg hemgång. Vidare har några av patienterna som kommit till närvårdavdelningen visat sig ha svårare tillstånd än man ursprungligen tänkt sig, och svårare än vad Närvårdsavdelningen lämpligen bör omhänderta utifrån befintliga förutsättningar. Detta gäller framförallt olika typer av smärttillstånd; en kategori som ingår i intagningskriterierna men som i vissa fall har hög komplexitet och behov av stöd från flera olika specialiteter. Flera av dessa patienter bör sannolikt vårdas på Akademiska sjukhuset. Enligt de intervjuade har dessa patienter haft längre vårdtider än övriga, vilket också framgår av vårdstatistiken. Medelvårdtiden för diagnosgruppen Sjukdomar i 16

Resultat det muskuloskeletala systemet och bindväven, där dessa smärttillstånd ingår, är 13,6 dygn och medianvårdtiden 12 dygn. De intervjuade uppger att Närvårdsavdelningen successivt blivit bättre på att definiera vilka patienter inom denna diagnosgrupp som ska omhändertas på Närvårdsavdelningen och vilka som är i behov av sjukhusets resurser. De långa vårdtiderna uppges även till viss del bero på att patienter blir kvar på Närvårdsavdelningen i väntan på plats vid kommunala korttidsboenden. Av de 117 patienter som vårdats i mer än tio dygn under ett vårdtillfälle har 49 stycken, dvs. 42 procent, bedömts vara utskrivningsklara minst ett dygn före utskrivning till kommunalt korttidsboende. I Figur 6 nedan görs en närmare analys av de vårdtillfällen som är längre än tio dygn och där så kallade väntedagar, dvs. antalet vårddygn mellan det att en patient bedöms vara utskrivningsklar till dess att denna skrivs ut till ett kommunalt korttidsboende, bidragit till den långa vårdtiden. Figuren visar hur många väntedagar som ryms inom de långa vårdtillfällena. Figur 6: Väntedagar för utskrivningsklara patienter som haft långa vårdtider på Närvårdsavdelningen *Antal dagar från att patienten registreras som utskrivningsklar till att den skrivs ut Not: Avser avslutade vårdtillfällen där patienten registrerats som utskrivningsklar under vårdtiden och där vårdtillfället totalt sett pågått tio dygn eller mer (n=49) Källa: Vårdstatistik från Närvårdsavdelningen i Uppsala, Health Navigator-analys De flesta utskrivningsklara patienter med långa vårdtider skrivs ut efter sju väntedagar, vilket förklaras av att kommunens betalningsansvar oftast inträder då (fem vardagar efter att kallelsen till vårdplanering mottagits av 17

Resultat kommunen). Det genomsnittliga antalet väntedagar för utskrivningsklara patienter med långa vårdtider uppgår dock till tio dagar. 3. Det råder enighet kring att Närvårdsavdelningen förbättrat omhändertagandet av patientgruppen Genomförda intervjuer pekar på en enighet kring att Närvårdsavdelningen har förutsättningar för att omhänderta patientgruppen på ett bra sätt. Det finns också en samstämmighet i att alternativet för Närvårdsavdelningens patientgrupp många gånger hade varit att ligga på Akademiska sjukhuset och att detta hade inneburit ett sämre alternativ för dessa patienter. Bemanning, lokaler och organisation När det gäller strukturer på avdelningen, så som bemanning, organisation och styrning samt övriga resurser, lyfts framförallt lokalerna och de kompetenta läkarna som viktiga styrkor. Samtliga intervjuade är eniga om att lokalerna är trivsamma och väl anpassade för målgruppen. Nackdelen är att de geografiskt ligger på ett avstånd från sjukhuset som försvårar undersökningar och därmed begränsar det möjliga patientunderlaget. Närvårdsavdelningens två läkare anses ge goda förutsättningar för ett bra omhändertagande av patientgruppen. I övrigt anser flera intervjuade, även intervjupersoner från Närvårdsavdelningen, att bemanningen är generös för 13 vårdplatser, något som uppfattas som positivt ur ett patientperspektiv. För en utvidgning av avdelningen till de avsedda 26 platserna krävs dock mer personal och svårigheter med att rekrytera fördröjer utvidgningen. I dagsläget arbetar endast inhyrda sjuksköterskor nattetid, vilket har påtalats som en patientsäkerhetsrisk av vissa intervjuade. Representanter från Närvårdsavdelningens egen personal påpekar dock att detta fungerar väl och med god kontinuitet. Vid intervjuer med fackliga representanter framkommer att en del personalrelaterade problem förekommit kring exempelvis schemaläggning. Dessa tycks dels vara förknippade med verksamhetens uppstartssträcka, dels bero på att avdelningen tillhör en förvaltning som saknar erfarenhet av slutenvårdsverksamhet. Detta reducerar personaltillgången och försvårar schemaläggning under framför allt jour- och semestertider. Flera lyfter dock fram fördelar med att avdelningen tillhör Hälsa och habilitering, framför allt för att verksamheten på så vis upplevs bli mer skyddad från att ätas upp av Akademiska sjukhusets höga tryck på vårdplatser. I motsats till detta framhåller flera representanter från sjukhuset att det skulle vara möjligt att uppnå bättre flöden och en större effektivitet om 18

Resultat sjukhuset ansvarade för avdelningen. Dessa aspekter diskuteras närmare under avsnitt 3.3. Samverkan och kvalitetsarbete Även när det gäller processer för kvalitet i omhändertagandet ger intervjuerna en samlad bild av att Närvårdsavdelningen arbetar med att säkerställa ett gott omhändertagande av patientgruppen. Samverkan med andra aktörer uppges fungera väl. Särskilt väl fungerar samverkan mellan Närvårdsavdelningen och verksamhetsområdet ortopedi på Akademiska sjukhuset och arbete pågår med att fördjupa samverkan med ytterligare avdelningar. Flera intervjupersoner vid sjukhuset framhåller att ledningen för Närvårdsavdelningen är måna om att få till samarbeten som innebär ökad avlastning av sjukhuset. När det gäller samverkan med kommunen uppger både kommunen och Närvårdsavdelningen att den fungerar väl på verksamhetsnivå; samtidigt tyder analyserna som redovisats i föregående avsnitt på att det finns en förbättringspotential när det gäller smidiga övergångar för patienter som behöver kommunalt korttidsboende. Andra viktiga processer för att säkerställa kvalitet i omhändertagandet är Närvårdsavdelningens löpande uppföljning av verksamheten i utvecklingssyfte. De intervjuade beskriver hur avdelningen hade relativt få tydliga riktlinjer att förhålla sig till vid start och därmed har behövt arbeta aktivt med verksamhetsuppföljning och utveckling för att definiera och bygga upp verksamheten. Bland annat görs löpande uppföljningar av remissflöden för att kartlägga dessa på en mer detaljerad nivå än vad som fångas i landstingets övergripande system. Dessutom pågår ett arbete med att följa upp återinskrivningar och händelseanalyser har genomförts för en del av de patienter som har återinlagts. Därutöver finns ett fokus på att arbeta med personcentrerad vård där ett initiativ är att mäta patientnöjdhet genom telefonundersökningar med patienter som skrivits ut, där frågor ställs kring t.ex. bemötande, information och tiden efter vården på Närvårdsavdelningen. Arbetet håller på att utvidgas till att även omfatta telefonuppföljningar med anhöriga i de fall då detta är mer lämpligt. Tidigt i Närvårdsavdelningens uppstartsarbete sammanställdes genomförda patientundersökningar i en rapport där resultaten diskuteras tillsammans med möjligheterna att fortsatt använda uppföljningen i syfte att driva verksamhetsutveckling. De uppföljningar som genomförts avseende verksamhetens resultat är svårtolkade då underlaget ännu är mycket begränsat. Resultat av telefonuppföljningen med patienter finns i dagsläget endast sammanställt för 15 patienter. För dessa visar sammanställningen på en hög nöjdhet där framförallt miljön på Närvårdsavdelningen lyfts fram som en positiv faktor. 19

Resultat Även personalens goda tillgänglighet och engagemang återkommer i en övervägande del av samtalen. När det gäller individens delaktighet i planering inför utskrivning hade endast hälften av patienterna erbjudits utrymme att planera tillsammans med vårdpersonalen. Dock upplevde endast en av de patienter som inte bjudits in till sådant utrymme detta som negativt.(8) När det gäller återinskrivningar omfattar tillgänglig resultatsammanställning 258 patienter. Denna visar att 8 procent av patienterna återinskrivits inom 30 dagar efter utskrivning medan 72 procent inte återinskrivits. Övriga har nyligen skrivits ut, är avvaktande eller har avlidit.(9) Avslutningsvis är de intervjuer som genomförts inom ramen för denna utvärdering samstämmiga i att alternativet för Närvårdsavdelningens patientgrupp många gånger hade varit att vara utlokaliserade på Akademiska sjukhuset och att detta hade inneburit ett betydligt sämre omhändertagande. 4. Avlastning har skett för framförallt ortopediska vårdavdelningar Att avlasta Akademiska sjukhusets avdelningar och akutmottagning är en viktig målsättning för Närvårdsavdelningen. Avsnittet behandlar avlastningen för avdelningarna respektive akutmottagningen separat. Avlastning av vårdavdelningarna vid Akademiska sjukhuset Ett viktigt resultat från utvärderingens kvalitativa undersökning är att samtliga intervjuade bedömer att patienterna som vårdas på Närvårdsavdelningen hade varit inskrivna i Akademiska sjukhusets slutenvård om inte Närvårdsavdelningen funnits. Detta styrks av att de vanligaste diagnoserna motsvarar intagningskriterierna och pekar på att Närvårdsavdelningen innebär en avlastning av sjukhusets vårdavdelningar. Däremot lyfter flera intervjuade fram att det inte är helt enkelt att säga på vilka avdelningar dessa patienter hade funnits då de sannolikt hade varit utlokaliserade över hela sjukhuset. Avlastningens omfattning begränsas av att Närvårdsavdelningen endast har 13 vårdplatser och samtliga intervjuade från Akademiska sjukhuset betonar behovet av att utöka antalet vårdplatser för att öka avlastningen. Vidare lyfter flera av de intervjuade från Akademiska sjukhuset att avlastningen begränsas av att sjukhuset endast kan remittera patienter under vardagar före klockan 15. Flera framhåller att de begränsade remitteringstiderna är en betydande brist eftersom inflödet av patienter till sjukhuset pågår även på natten. För 20

Resultat verksamhetsområde ortopedi har dock en lösning på detta varit att upprätta en överenskommelse med Närvårdsavdelningen som möjliggör direktremittering under jourtider. Detta har varit möjligt till följd av att patientgruppen tydligt kan avgränsas. Diskussioner kring möjligheterna för liknande överenskommelser med andra verksamhetsområden pågår enligt uppgift från intervjupersoner vid Närvårdsavdelningen och Akademiska sjukhuset. Dessutom påverkas Närvårdsavdelningens möjlighet att avlasta Akademiska sjukhuset av att undersökningsresurserna på Närvårdsavdelningen är begränsade. Intervjupersoner vid Akademiska sjukhuset framhåller att detta ställer krav på att patienter i stort är färdigutredda vilket reducerar antalet relevanta patienter. Den avlastning som Närvårdsavdelningen innebär för vårdavdelningarna sker främst genom att patienter remitteras från akutmottagningen och därmed aldrig skrivs in på avdelning. Det går därmed inte att ur remissflöden utläsa vilka avdelningar som avlastas mest men intervjuresultaten pekar främst på en avdelning inom medicin (30E) och en inom ortopedi (70D). Enligt uppskattningar kommer ca 60 procent av de patienter som remitteras till Närvårdsavdelningen från akutmottagningen från ortopedi, dvs. ungefär 100 patienter totalt sedan Närvårdsavdelningens start. Detta motsvarar tre till fyra patienter i veckan. Uppgiften stämmer överens med en uppskattning gjord av Akademiska sjukhusets verksamhetschef för ortopedi, som ser Närvårdsavdelningen som en viktig resurs. Närvårdsavdelningen uppges ha lett till väsentliga förbättringar i flödet inom och mellan flera av de ortopediska avdelningarna och till att de patienter som nu vårdas där har behov av sjukhusets avancerade resurser i mycket större utsträckning. Den begränsade kapaciteten på Närvårdsavdelningen i förhållande till Akademiska sjukhusets vårdavdelningars kapacitet innebär att det är svårt att identifiera avlastningen i sjukhusets övergripande vårdstatistik. Överlag på avdelningarna som analyserats varierar antalet vårdplatser och beläggningen över tid och det går inte att direkt härleda några förändringar i dessa till Närvårdsavdelningens start. Detta stämmer överens med intervjuresultaten, som pekar på att avdelningarna har kunnat ta emot andra patienter till följd av avlastningen snarare än att de kunnat dra ner på verksamheten. Det är inte heller möjligt att identifiera några tydliga skillnader när det gäller avdelningarnas totala patientsammansättningar, dvs. åldrar, medelvårdtider och mest förekommande diagnoser, mellan tidperioderna före närvårdavdelningens start och sedan Närvårdsavdelningens start. Närvårdsavdelningens begränsade omfattning och målgrupp innebär dock att det kan ha skett förändringar som inte kan identifieras i den övergripande statistiken. Vi har därför valt att fördjupa analysen utifrån en mer avgränsad 21

Resultat patientgrupp på sjukhuset som sett till diagnoser är mer jämförbar med Närvårdsavdelningens patientgrupp. Figur 7 nedan beskriver hur sammansättningen av patienter på respektive avdelning förändrats sedan Närvårdsavdelningen startade. Syftet är att undersöka om den patientgrupp som är jämförbar med Närvårdavdelningens blivit mindre i förhållande till övriga patienter på respektive avdelning. Figur 7: Sammansättning i patientgrupperna för berörda avdelningar inom medicin och ortopedi Källa: Vårdstatistik från Akademiska sjukhuset, Health Navigator-analys Figuren visar att patientgruppen minskat något på båda avdelningarna, två procentenheter på medicinavdelning 30E och tre på ortopedavdelning 70D. Mindre skillnader kan således identifieras i analysen av avdelningarnas patientsammansättning. Eftersom Närvårdsavdelningen främst omhändertar äldre patienter har även åldersfördelningen inom den jämförbara patientgruppen undersökts (Figur 8). 22

Resultat Figur 8: Åldersfördelning inom den jämförbara patientgruppen Källa: Vårdstatistik från Akademiska sjukhuset, Health Navigator-analys Som framgår av figuren ovan har de största förändringarna skett på ortopedavdelning 70D. Där ses en betydande minskning om 17 procentenheter i andelen patienter över 80 år. Minskningen tycks ha skett till förmån för yngre patienter, där grupperna patienter under 60 år och patienter mellan 60 och 70 år vuxit med 8 respektive 7 procentenheter. För medicinavdelning 30E ses en liknande, men mindre markant, utveckling där patienterna över 80 år blivit färre medan framför allt patienterna mellan 60 och 70 år blivit fler. Att de äldre patienterna blivit färre på dessa avdelningar kan således bero på att Närvårdsavdelningen omhändertagit patienter inom relevanta diagnos- och åldersgrupper. Antalet patienter över 80 år med ortopediska diagnoser som vårdats på Närvårdsavdelningen stämmer relativt väl överens med minskningen som ses på avdelning 70D. En annan indikation på att Närvårdsavdelningen bidragit till en förändrad patientgrupp på ortopedavdelning 70D är att en högre andel av avdelningens patienter opereras nu än tidigare (Figur 9). 23

Resultat Figur 9: Andel i den jämförbara patientgruppen på ortopedavdelning 70D som opererats Not: Baseras på åtgärdskoder (KVÅ), vilka skiljer mellan kirurgiska och icke-kirurgiska åtgärder. Endast 36 procent av vårdtillfällena för den jämförbara patientgruppen på 70D har registrerade åtgärdskoder. Källa: Vårdstatistik från Akademiska sjukhuset, Health Navigator-analys Sedan Närvårdsavdelningen startade opereras 84 procent av patienterna inom de diagnosgrupper som Närvårdsavdelningen omhändertar, jämfört med 72 procent tidigare. Detta är en indikation på att Närvårdsavdelningen avlastat 70D med de patienter som inte behöver operation och givit utrymme för patienter som är i behov av avdelningens mer avancerade resurser. Detta stämmer väl överens med verksamhetens uppfattning och syftet med Närvårdsavdelningen. Analyserna indikerar även att medelvårdtiderna för patientgruppen på 70D förkortats något sedan Närvårdsavdelningens start. Detta är linje med verksamhetschefens uppfattning om att avlastningen bidragit till ett snabbare utflöde för vissa patienter som skrivs ut till andra vårdavdelningar. När det gäller medicinavdelningen ser medelvårdtiderna för patientgruppen däremot ut att ha förlängts något. Sammanfattningsvis visar både kvantitativa och kvalitativa analyser att Närvårdsavdelningen har bidragit till en avlastning av Akademiska sjukhusets vårdavdelningar men att denna är begränsad, främst av Närvårdsavdelningens begränsade omfattning om endast 13 vårdplatser. 24

Resultat Avlastning av akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset Den stora mängden besök på akutmottagningen, ca 30 000 vårdkontakter sedan Närvårdsavdelningens start, gör att det redan på förhand kan antas vara omöjligt att för mottagningen som helhet identifiera några skillnader i besöksstatistiken sedan Närvårdsavdelningens start. Därför genomförs analyser kopplade till akutmottagningen endast för den patientgrupp som sett till diagnoser kan anses vara mer jämförbar med Närvårdsavdelningens patientgrupp. Figur 10 visar en indikation på att den patientgrupp som kan jämföras med Närvårdsavdelningens vuxit på akutmottagningen sedan Närvårdsavdelningen öppnade, jämfört med samma tidperiod 2013/2014. Samtidigt visar figuren att antalet kontakter på akutmottagningen vuxit betydligt mellan tidperioderna och den förändring som Närvårdsavdelningens 13 vårdplatser innebär är i det närmaste obetydlig i sammanhanget. Figur 10: Sammansättning av akutmottagningens patientgrupp Källa: Vårdstatistik från Akademiska sjukhuset, Health Navigator-analys När det gäller åldersfördelningen inom patientgruppen pekar analysen på att patienterna generellt blivit äldre (Figur 11). Patienter under 60 år har minskat från 55 till 49 procent medan andelen patienter i åldrarna 70-79 och över 80 år ökat med totalt 6 procent. 25

Resultat Figur 11: Åldersfördelning på akutmottagningen inom relevant patientgrupp Källa: Vårdstatistik från Akademiska sjukhuset, Health Navigator-analys För akutmottagningen visar vårdstatistiken således inte på någon avlastning varken för patientgruppen som helhet eller med avseende på de äldre patienterna. Den avlastning som ändå kan ha skett i praktiken har i sådant fall uppkommit genom direktremittering till Närvårdsavdelningen från primärvård och Mobila äldreakuten. Förutsatt att merparten av de direktremitterade patienterna varit i behov av slutenvård, vilket analyserna av Närvårdsavdelningens patientgrupp indikerar, kan ett antagande göras om att merparten av dessa patienter hade besökt akutmottagningen om inte Närvårdsavdelningen funnits. I syfte att bedöma hur stor denna avlastning varit i teorin undersöks remissflöden in till Närvårdsavdelningen från andra utförare än Akademiska sjukhuset. Som redovisats i Figur 4 utgör direktremitteringarna till Närvårdsavdelningen 32 procent av Närvårdsavdelningens totala vårdtillfällen. Under antagandet att alla dessa patienter hade besökt akutmottagningen om inte Närvårdsavdelningen funnits innebär det att akutmottagningen avlastats med 94 besök under den studerade perioden. Dessa 94 besök kan ställas i relation till de ca 30 000 akutbesöken under samma tidsperiod. 26

Resultat Figur 12 nedan redovisar varifrån direktremitteringarna till Närvårdsavdelningen kommer. Primärvården och Mobila äldreakuten står för knappt hälften vardera och Äldrevårdsenheten för 9 procent. Figur 12: Enheter som direktremitterat till Närvårdsavdelningen Not: Omfattar vårdtillfällen som påbörjats och avslutats inom tidperioden 18 augusti 2014 4 mars 2015 (n=213). Källa: Statistik över remissflöden från Närvårdsavdelningen i Uppsala, Health Navigator-analys Remitteringarna från primärvården förefaller vara relativt få och endast en begränsad andel av vårdcentralerna har utnyttjat möjligheten att remittera patienter till Närvårdsavdelningen. Detta tyder på att det finns en outnyttjad potential när det gäller avlastning av akutmottagningen, vilket överensstämmer väl med information från genomförda intervjuer med primärvårdsrepresentanter. Deras bild är att informationen om Närvårdsavdelningen till primärvården antingen varit otillräcklig eller kommit sent och menar att de därför inte kunnat använda sig av Närvårdsavdelningen i den utsträckning de ser som möjlig. 5. Vårdplatserna på Närvårdsavdelningen är dyrare och lägre belagda än på Akademiska sjukhuset Flera av de intervjuade har framfört kritik mot Närvårdsavdelningens resurseffektivitet. Farhågorna rör både kostnader per vårdplats och utnyttjande av de befintliga vårdplatserna. Inom ramen för utvärderingen har 27

Resultat därför analyser avseende beläggning samt kostnader genomförts, vilka sedan jämförts med utvalda avdelningar på Akademiska sjukhuset. Figur 13 nedan visar hur beläggningsgraden varierat från det att Närvårdsavdelningen startade till mitten av april 2015. Som framgår av bilden har den varierat kraftigt och det tycks finnas potential för att öka beläggningsgraden. Figur 13: Beläggningsgrad på Närvårdsavdelningen över tid Not: Datumet då vårdtillfället avslutas inkluderas inte i analysen av antalet dygn som vårdtillfället belägger en vårdplats. Analysen omfattar inte patienter som besökt NÄVA utan att skrivas in. * I genomsnittet inkluderas den tillfälliga utökningen av vårdplatser under mars; under denna period beräknas beläggningsgraden på 20 vårdplatser Källa: Vårdstatistik från Närvårdsavdelningen i Uppsala, Health Navigator-analys En av orsakerna till en periodvis låg beläggningsgrad är enligt Närvårdsavdelningens representanter att verksamheterna som kan remittera inte alltid har Närvårdsavdelningen i åtanke som ett alternativ. Informationen tycks inte ha nått ut i full utsträckning och det nämns att personalomsättningen på sjukhuset försvårar detta. Ledningen för Närvårdsavdelningen ser det som ett prioriterat utvecklingsarbete att öka beläggningsgraden framöver. När det gäller verksamheternas kostnader redovisas skillnaderna de första fyra månaderna 2015 mellan Närvårdsavdelningen och jämförbara avdelningar på Akademiska sjukhuset i Tabell 1 nedan. Här bör påpekas att avdelningarna 70D och 30E bedriver mer högspecialiserad vård än Närvårdsavdelningen och förväntas ha högre kostnader per vårdplats och 28

Resultat vårddygn. Jämförelsen innefattar därför även två geriatriska avdelningar, vars patientunderlag förväntas vara mer jämförbart med Närvårdsavdelningens. Givet att Närvårdsavdelningens patienter inte behöver utredas i någon stor utsträckning bör kostnaderna ligga lägre per vårdplats och vårddygn på Närvårdsavdelningen än på samtliga jämförelseavdelningar på Akademiska sjukhuset. Avdelningarnas kostnader delas in i personalkostnader, köpt verksamhet och material, övriga verksamhetskostnader samt OH-kostnader. Inom personalkostnader ryms löner, ersättningar, arbetsgivaravgifter och kostnader för inhyrd personal. I kostnader för köpt verksamhet och material inkluderas patientnära kostnader som medicinskt material och service, medan övriga verksamhetskostnader innefattar kostnader som förbrukningsinventarier och medicinsk apparatur. OH-kostnader inkluderar lokalhyror och lokalvård på avdelningsnivå; på högre nivå inkluderas personalkostnader för centrala stödfunktioner, dvs. verksamhetschef, ekonomi och personaladministration. Se bilaga för närmare beskrivning av metod. Tabell 1: Kostnadsjämförelse Närvårdsavdelningen och Akademiska sjukhusets avdelningar Sammanställning kostnader NÄVA Ortopedi 70D Medicin 30E Geriatrik 70C2 Geriatrik 30A Per vårdplats Personalkostnader 4 329 3 830 3 854 3 359 3 406 Köpt verksamhet och material 426 1 150 1 077 1 032 1 220 Övriga verksamhetskostnader 356 128 101 106 144 OH 454 413 406 397 423 Totalt 5 566 5 521 5 439 4 894 5 193 Per vårddygn Personalkostnader 5 280 3 859 3 145 3 369 3 419 Köpt verksamhet och material 520 1 159 879 1 035 1 225 Övriga verksamhetskostnader 435 129 83 107 144 OH 554 416 331 398 425 Totalt 6 789 5 562 4 438 4 909 5 213 Källa: Kostnadsredovisningar av utfall jan-april 2015 för Närvårdsavdelningen samt Akademiska sjukhuset, intervjuer, Health Navigator-analys Tabell 1 visar att Närvårdsavdelningen är dyrare än de jämförbara avdelningarna och att detta framförallt är till följd av högre personalkostnader. Även OH-kostnader uppskattas vara högre på Närvårdsavdelningen men utgör totalt sett en liten andel av kostnaderna. Störst skillnad ses i kostnaderna per vårddygn, vilka även tar hänsyn till hur 29

Resultat många vårddygn som producerats med de disponibla vårdplatserna, dvs. hur belagda vårdplatserna varit. Eftersom Akademiska sjukhuset haft lägre kostnader per vårdplats och dessutom en högre beläggningsgrad på disponibla vårdplatser är Akademiska sjukhusets kostnader per vårddygn betydligt lägre än Närvårdsavdelningens. Att Närvårdsavdelningen inte är kostnadseffektiv jämfört med sjukhuset är förväntat eftersom endast 13 vårdplatser används. Ledningen för avdelningen är tydliga med att kostnaderna behöver vara lägre än för Akademiska sjukhusets avdelningar och att en utvidgning av avdelningen är nödvändig. När det gäller personal har Närvårdsavdelningen för tillfället en relativt generös bemanning jämfört med Akademiska sjukhusets avdelningar. För sjuksköterskor görs ingen jämförelse eftersom Närvårdsavdelningen till stor del har inhyrda sjuksköterskor men för undersköterskor ligger Närvårdsavdelningen en bit över avdelningarna vid Akademiska sjukhuset (1,2 undersköterskor per vårdplats jämfört med 0,8-1,0 för de fyra jämförelseavdelningarna), särskilt om hänsyn tas till att beläggningen är lägre på Närvårdsavdelningen än på Akademiska sjukhuset. När det gäller läkare tycks bemanningen på Närvårdsavdelningen tilltagen jämfört med de geriatriska avdelningarna (0,15 per vårdplats jämfört med 0,10 per vårdplats) men inte jämfört med ortopedi och medicin (0,17 respektive 0,19). Eftersom patientgruppens vårdbehov bedöms vara mer jämförbart med de geriatriska avdelningarnas kan läkarbemanningen anses vara relativt generös, särskilt med hänsyn till beläggningsgraden. I Tabell 2 nedan görs en uppskattning av hur Närvårdsavdelningens kostnader skulle förhålla sig till avdelningarna på Akademiska sjukhuset om antalet vårdplatser ökades till 26. Eftersom personalresurser kan användas mer effektivt om avdelningen utvidgas kan det antas att personalkostnaderna, som är den största posten, ökar relativt sett mindre vid en dubblering av antalet vårdplatser. Beräkningen är gjord utifrån tre tänkbara scenarier, där antalet vårdplatser utökas till 26 platser och personalkostnaderna förändras enligt Scenario 1: 25 procents ökning i personalkostnader Scenario 2: 50 procents ökning i personalkostnader Scenario 3: 75 procents ökning i personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet och material samt övriga verksamhetskostnader varierar med patienternas behov och antas därför vara oförändrade per vårdplats/vårddygn medan OH-kostnaderna antas hållas oförändrade totalt sett, dvs. halveras per vårdplats/vårddygn. Detta då t.ex. lokalkostnader redan belastar verksamheten lika mycket som om 26 platser hade varit disponibla. Beläggningsgraden antas vara oförändrad, dvs. 83 procent. 30

Resultat Tabell 2: Kostnadsjämförelse Akademiska sjukhusets avdelningar och Närvårdsavdelningen vid tre olika utvidgningsscenarier Sammanställning kostnader NÄVA 1 NÄVA 2 NÄVA 3 Ort. 70D Med. 30E Ger. 70C2 Ger. 30A Per vårdplats Personalkostnader 2 706 3 247 3 788 3 830 3 854 3 359 3 406 Köpt verksamhet och material 426 426 426 1 150 1 077 1 032 1 220 Övriga verksamhetskostnader 356 356 356 128 101 106 144 OH 227 227 227 413 406 397 423 Totalt 3 716 4 257 4 798 5 521 5 439 4 894 5 193 Per vårddygn Personalkostnader 3 300 3 960 4 620 3 859 3 145 3 369 3 419 Köpt verksamhet och material 520 520 520 1 159 879 1 035 1 225 Övriga verksamhetskostnader 435 435 435 129 83 107 144 OH 277 277 277 416 331 398 425 Totalt 4 532 5 192 5 852 5 562 4 438 4 909 5 213 Källa: Kostnadsredovisningar av utfall jan-april 2015 för Närvårdsavdelningen samt Akademiska sjukhuset, intervjuer, Health Navigator-analys Uppskattningarna som redovisas i tabellen indikerar att Närvårdsavdelningen kan drivas med lägre kostnader än Akademiska sjukhuset vid en utvidgning till 26 vårdplatser. Per vårdplats beräknas avdelningens kostnader ligga lågt även för det mest generösa scenariot att personalkostnader ökar med 75 procent. Däremot ligger kostnaden per vårddygn fortfarande högt i dessa beräkningar och det är därför en förutsättning att Närvårdsavdelningen även förbättrar beläggningsgraden för att dess kostnadseffektivitet ska bli jämförbar eller bättre än sjukhusets avdelningar. Jämförelsen påverkas dock av att avdelningarnas beläggning varit mycket hög, särskilt på 30E (i genomsnitt över 100 procent under perioden), vilket inte är eftersträvansvärt ur varken patientsäkerhets- eller resurseffektivitetssynpunkt. Avslutningsvis kan det konstateras att Närvårdsavdelningen framöver bör arbeta med en mer resurseffektiv användning av personal och lokaler, vilka ännu till hälften står tomma. Personalens tillgänglighet lyfts fram som något positivt ur patientsynpunkt men antalet vårddygn per årsarbetare bedöms kunna öka med fortsatt god kvalitet i omhändertagandet. 31

Resultat 3.2 Sammanfattande bedömning av hur väl Närvårdsavdelningen genomfört sitt uppdrag Med utgångspunkt i redovisade resultat bedöms Närvårdsavdelningen ha genomfört sitt uppdrag relativt väl. Nedan ges en sammanfattande bedömning per frågeställning: 1. Omhändertas patienter utifrån uppsatta intagningskriterier? Studerade patienter på Närvårdsavdelningen motsvarar intagningskriterierna. 2. Ligger medelvårdtider omkring 5-7 dagar? Utfallet motsvarar inte ursprunglig plan när det gäller medelvårdtider. Det betyder dock inte nödvändigtvis att uppdraget inte utförts. Att patientgruppen som Närvårdsavdelningen omhändertar tycks lämpa sig väl för avdelningens förutsättningar skulle kunna motivera delvis förändrade förväntningar på medelvårdtiderna. 3. Finns strukturer, processer och resultat som pekar på ett förbättrat omhändertagande av patientgruppen? Närvårdsavdelningen bedöms överlag ha förutsättningar för ett bra omhändertagande. 4. Avlastas akutmottagningen och vårdavdelningar vid Akademiska sjukhuset? Närvårdsavdelningen bedöms ha uppfyllt sitt uppdrag men för att avlastningen ska bli påtaglig för sjukhuset behöver avdelningen utvidgas till att omfatta 26 vårdplatser. 5. Bidrar Närvårdsavdelningen till ökad resurseffektivitet? För att avdelningen ska bedömas genomföra sitt uppdrag till fullo behöver även resurseffektiviteten ökas, vilket förväntas ske vid en utvidgning och samtidigt arbete för ett mer effektivt utnyttjande av vårdplatserna. Trots att Närvårdsavdelningen bedöms ha genomfört sitt uppdrag väl observeras ett antal utmaningar att hantera framöver. Dessa presenteras mer utförligt i kommande avsnitt. 3.3 Utmaningar som har identifierats vid Närvårdsavdelningen I den aktuella utvärderingen har framför allt fyra övergripande utmaningar identifierats som begränsar Närvårdsavdelningens möjlighet att nå uppsatta målsättningar till fullo. Hälsa och habiliterings begränsade erfarenhet av slutenvård försvårar resurseffektivitet Intervjupersoner från flera verksamheter ställer sig tveksamma till valet att placera Närvårdsavdelningen under Hälsa och habilitering. Framförallt är det 32

Resultat förvaltningens brist på erfarenhet av att bedriva slutenvård som befaras begränsa avdelningens möjligheter att vara resurseffektiv. Intervjupersoner från främst Akademiska sjukhuset är kritiska till valet av förvaltning och betonar de negativa konsekvenser som följer av att inte ha tillgång till sjukhusets resurser och därmed behöva bygga upp en ny organisation inklusive rutiner och strukturer som t.ex. personalpooler. Intervjuade personer vid Hälsa och habilitering instämmer i att uppstarten varit utmanande på många sätt och menar att det är oundvikligt vid start av en ny verksamhet. Uppfattningen är dock att de stora hindren är passerade och att det finns goda möjligheter för Närvårdsavdelningen att bli en mer resurseffektiv vårdform än de som användes för att omhänderta dessa patienter tidigare. Vidare framhåller förvaltningsrepresentanterna att valet av förvaltning är viktigt för Närvårdsavdelningen. Under Akademiska sjukhusets förvaltning riskerar patientgruppen att bli nedprioriterad i likhet med situationen före Närvårdsavdelningens start en uppfattning som delas av intervjuade medarbetare vid Närvårdsavdelningen. Dessa tillägger dock att en nackdel med att tillhöra Hälsa och habilitering är att de remisser som Närvårdsavdelningen skickar till Akademiska sjukhuset för utredning m.m. nedprioriteras då de kommer från extern part. Det geografiska läget begränsar patientunderlaget och därmed möjligheterna till avlastning av sjukhuset Närvårdsavdelningens geografiska läge framhålls av intervjurespondenterna som både positivt och negativt. Det är framförallt intervjurespondenter från Akademiska sjukhuset men till viss del även från primärvården och Mobila äldreakuten som betonar att läget begränsar antalet patienter som blir relevanta för att vårdas på avdelningen. Därmed påverkas även möjligheten till avlastning och resurseffektivitet negativt. Detta är dels en följd av att patienter endast kan remitteras fram till kl. 15 (med undantag för ortopediakuten), för att med säkerhet hinna mottas av en läkare vid Närvårdsavdelningen. Dessutom är det en följd av att patienterna behöver vara färdigutredda när de remitteras. Detta eftersom Närvårdsavdelningen har begränsad tillgång till egna undersökningsresurser och inte heller kan använda sjukhusets resurser utan att patienter behöver skickas med transport. Intervjupersoner vid Närvårdsavdelningen håller med om att det finns en problematik med begränsade remitteringstider men menar att det lugn som det geografiska läget för med sig är viktigt för patienterna. Vidare betonar personalen att lokalerna är mycket ändamålsenliga då de ligger på markplan och har tillgång till en stor utomhusgård, vilket lämpar sig väl för 33

Resultat patientgruppen som är äldre, sköra personer, ofta i behov av fysisk rehabilitering. Vad gäller möjligheterna att utreda Närvårdsavdelningens patienter instämmer de intervjuade vid avdelningen i att t.ex. röntgenundersökningar på Akademiska sjukhuset bör undvikas då de innebär ansträngande transporter för patienter och personal. De menar dock att detta händer sällan och att det geografiska lägets positiva aspekter överväger de negativa. För en sammanhållen vård för Närvårdsavdelningens patientgrupp krävs större kommuninvolvering på sikt Samverkan mellan Närvårdsavdelningen och kommunen framhålls som enviktig komponent för att säkerställa att vården för patientgruppen ska bli sammanhållen. Flera intervjupersoner framhåller att detta samarbete kommer att bli än viktigare framöver då kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter sannolikt utökas. För Närvårdsenheten i Östhammar anses kommunens medfinansiering vara en viktig framgångsfaktor då den möjliggör en flexibel användning av vårdplatserna för att säkerställa att såväl vård- som omsorgsbehov blir tillgodosedda på ett bra sätt. Vidare underlättar kommunens involvering en effektiv användning av personalresurser då enheten har tillgång till kommunens personal vid behov. En samfinansierad närvårdsverksamhet likt dem i Östhammar och Enköping-Håbo saknas för invånarna i Uppsala kommun och flera ser detta som ett behov som Närvårdsavdelningen skulle kunna fylla. Inledande problem beträffande personalsituationen Vid starten av den aktuella utvärderingen genomfördes intervjuer med fackliga representanter till följd av den kritik som framförts mot personalsituationen vid Närvårdsavdelningen. Framförallt innefattade kritiken bristfällig schemaläggning och svårigheter att i praktiken hantera löften till de anställda gällande helgledighet till följd av otillräcklig grundbemanning. Dessutom påtalades att det fanns en oro hos personalen kring huruvida de skulle kunna ta ut sommarsemester. Av intervjuer med företrädare och medarbetare vid Närvårdsavdelningen framkommer att det fanns fog för de fackliga representanternas kritik. Framförallt var situationen pressad i samband med att verksamheten utvidgades till att omfatta 20 platser i början av mars. Denna period var kortvarig och intervjuade medarbetare framhåller att ledningen har hanterat flertalet utmaningar även om det kvarstår viss problematik. 34

Resultat En bit in i den aktuella utvärderingen genomfördes ytterligare en intervju med fackliga representanter. Vid denna intervju framkom att situationen förbättrats och att mycket av den problematik som finns vid Närvårdsavdelningen även återfinns vid en genomsnittlig avdelning på Akademiska sjukhuset. Även medarbetarna vid Närvårdsavdelningen framhåller att personalsituationen successivt förbättrats. 35

Diskussion 4 Diskussion 4.1 Utgångspunkter för närvården i Uppsala län Frågan om att utveckla närvården är politiskt prioriterad i länets kommuner och i landstinget. Inom länet pågår ett flertal initiativ i syfte att förbättra omhändertagandet av sköra äldre och dessa bedrivs ofta i delat ansvar mellan kommun och landsting.(8) Några exempel på sådana initiativ utöver Närvårdsavdelningen i Uppsala är Sjukvårdsteamet, palliativa center och medicinska vårdplatser på vårdboendet Stenhagen. För en översikt utifrån pågående kartläggningsarbete, se Figur 14 nedan. Figur 14 - Insatser för målgruppen äldre som koordineras mellan kommun och landsting Källa: Arbetsmaterial från Äldreförvaltningen, Uppsala kommun, Samverkan Uppsala kommun Landstinget (2015) Inom ramen för denna utvärdering har det observerats att dessa olika initiativ inte alltid är samordnade på ett önskvärt sätt inom landstinget. Denna utvärdering fokuserar enbart på Närvårdsavdelningen i Uppsala varför ingen fördjupning kring detta presenteras i aktuell rapport. Det är dock viktigt att betona att en samordning mellan pågående initiativ är önskvärt i syfte att 36

Diskussion förbättra omhändertagandet av gruppen och säkerställa att omhändertagandet är resurseffektivt. Detta bör tas i beaktande när beslut om Närvårdsavdelningens inriktning fattas. 4.2 Möjliga fortsatta inriktningar för Närvårdsavdelningen För att hantera de utmaningar som identifierats i utvärderingen kan sex huvudsakliga handlingsalternativ identifieras. Övergripande delas alternativen in i att bevara Närvårdsavdelningen eller stänga den och använda resurserna till andra initiativ för patientgruppen. Bevaras avdelningen finns ett antal möjliga utvecklingsalternativ som på olika sätt bemöter observerade utmaningar. Alla alternativ bör dock innefatta en utvidgning till de 26 vårdplatser som var avsedda från början. De tre alternativ som inom ramen för utvärderingen bedöms vara mest realistiska är fetmarkerade (1, 5 och 6). Bevara och utvidga Närvårdsavdelningen 1. Utveckla Närvårdsavdelningen utifrån befintlig plan Förutsättningar för fortsatt god kvalitet tack vare goda lokalförutsättningar och resurser för kvalitetsarbete, samt potential att bli mer kostnadseffektivt än avdelningar på Akademiska sjukhuset. Alternativet har hög genomförbarhet då betydande förbättringar kan genomföras med begränsad insats. Rekrytering är en begränsande faktor. Alternativet innebär bibehållet fokus på patientgruppen, vilken fortsatt begränsas av Närvårdsavdelningens förutsättningar. 2. Upphandla verksamheten Potential att ha samma fördelar som alternativet ovan (vid verksamhetsövergång) men med högre resurseffektivitet. Alternativet har dock begränsad genomförbarhet på kort sikt till följd av de initiala insatser som krävs i samband med en upphandling, t.ex. i att upprätta kravspecifikation. 3. Behåll förvaltningstillhörigheten men byt lokal till sjukhusområdet Potential att utöka avdelningens möjliga patientunderlag (till följd av att närheten till sjukhuset ger förbättrade utredningsresurser) och samtidigt skydda verksamheten från sjukhusets tryck på vårdplatser. Genomförbarheten är dock låg då tillgången till lokaler på sjukhusområdet är begränsad. 4. Behåll lokalen men byt förvaltningstillhörighet till Akademiska sjukhuset 37

Diskussion Underlättar resurseffektivitet då det stärker möjligheterna till en gemensam personalbas mellan Närvårdsavdelningen och Akademiska sjukhuset. Alternativet har dock begränsad potential att utvidga patientgruppen eller förbättra kvaliteten. 5. Utveckla Närvårdsavdelningen under Akademiska sjukhuset Potential att vidga det möjliga patientunderlaget genom närheten till utrednings- och läkarresurser, vilket även kan ge ökad trygghet och snabbare hantering av remisser från Närvårdsavdelningen. Placering under sjukhuset kan dock innebära en risk för att fokus på målgruppen förloras genom att vårdplatser används till annat. Alternativet medför potential att öka resurseffektiviteten genom stordriftsfördelar avseende framför allt personal. Genomförbarheten är dock begränsad då tillgången till lokaler på sjukhusområdet är begränsad. Stänga Närvårdsavdelningen 6. Stäng Närvårdsavdelningen till förmån för andra former att omhänderta patientgruppen Innebär att resurser används för andra initiativ, vilket kan påverka såväl kvalitet som resurseffektivitet. Nya initiativ kan exempelvis fokusera mer på hemvård. Det finns dock ett behov av en Närvårdsavdelning och direkta substitut saknas för målgruppen. Däremot finns en mängd möjliga insatser för den bredare målgruppen multisjuka äldre. Alternativet kräver ytterligare utredning. I kommande avsnitt utvecklas de tre huvudalternativen (1, 5 och 6) närmare. 4.2.1 Alternativ 1: Utvidga, bevara och utveckla Närvårdsavdelningen enligt plan Detta alternativ innebär att Närvårdsavdelningen fortsätter drivas som planerat och att ett antal förbättringsområden hanteras. En viktig fördel med detta alternativ är att genomförbarheten är hög. Inledningsvis är det centralt att avdelningen skapar förutsättningar för att ta emot fler patienter för att öka resurseffektiviteten, företrädesvis genom att utvidgas till 26 platser som planerat och genom att öka beläggningsgraden. Pågående rekryteringsarbete är därför prioriterat, likaså fortsatt kommunikation till andra vårdgivare, framförallt inom primärvården. När det gäller samverkan med och avlastning av Akademiska sjukhuset är det viktigt att fortsätta arbetet med att upprätta överenskommelser för remittering under jourtider, likt den som finns för ortopedi, med flera 38

Diskussion verksamhetsområden och/eller patientgrupper. Exempelvis kan hjärtsviktspatienter vara en sådan patientgrupp, enligt representanter från Närvårdsavdelningen. Omhändertagandet av hjärtsviktspatienter lämpar sig för Närvårdsavdelningens förutsättningar. Om Närvårdsavdelningen kan uppnå en lägre återinskrivningsfrekvens för hjärtsviktspatienter skulle detta medföra vinster i form av både patientnytta och avlastning av sjukhuset och därmed ökad resurseffektivitet ur ett landstingsperspektiv. När det gäller personalsituationen finns ett behov av att säkerställa en tydlig kommunikation kring planering och schemaläggning samt att finna en robust lösning för bemanning vid sjukdom och semester. Förutsättningarna kommer att förbättras i och med en utvidgning av avdelningen och därmed en utökning av grundbemanningen. Ett alternativ kan också vara att upprätta en förvaltningsöverskridande överenskommelse kring vikarier. Vidare bör Närvårdsavdelningen förstärka sin läkarbemanning på kvällstid för att underlätta remitteringen från både sjukhuset och andra remittenter. Avslutningsvis är flera av Närvårdsavdelningens patienter i behov av kommunens stöd och det tycks trots god samverkan på verksamhetsnivå finnas utrymme för förbättringar när det gäller övergången mellan avdelningen och kommunens insatser. Utvärderingens resultat tyder på att Närvårdsavdelningen skulle vara allra mest värdefull som en närvårdsaktör som samfinansieras av Uppsala kommun och landstinget. Därför är det viktigt att pågående dialoger kring en sådan modell fortsätter och påskyndas framöver. 4.2.2 Alternativ 5: Utvidga, bevara och utveckla Närvårdsavdelningen inom Akademiska sjukhuset Detta alternativ innebär att Närvårdsavdelningen utvidgas till att omfatta minst 26 vårdplatser samt att den flyttas till Akademiska sjukhuset, såväl organisatoriskt som geografiskt. Fördelarna med alternativet skulle huvudsakligen ligga i att sjukhusets personal skulle kunna användas för att underlätta effektiv bemanning samt att närheten till läkare och undersökningsresurser dygnet runt skulle möjliggöra en utvidgning av det möjliga patientunderlaget för avdelningen. Detta skulle sannolikt medföra en ökad möjlighet för avlastning av Akademiska sjukhuset. Det som dock tycks vara alternativets utmaning, sett till att syftet med Närvårdsavdelningen är att omhänderta en särskild patientgrupp, är att det höga trycket på Akademiska sjukhusets vårdplatser riskerar att på sikt leda till att avdelningen förskjuts till att omhänderta andra patientgrupper än vad som ursprungligen avsågs. För att implementera detta alternativ och samtidigt bibehålla fokus på Närvårdsavdelningens patientgrupp behöver ett tydligt uppdrag formuleras 39

Diskussion för avdelningen. Det krävs tydlig planering och uppföljning för att säkerställa att vårdplatserna inte används för andra ändamål. Vidare är ett viktigt syfte med Närvårdsavdelningen i dess nuvarande form att frigöra sjukhusets mer avancerade resurser för patienter som behöver dem, vilket riskerar att gå förlorat om avdelningen placeras på sjukhuset. Detta alternativ bör således genomföras på ett sätt som möjliggör att vårdnivån hålls lägre än på andra vårdavdelningar, t.ex. genom att använda lokaler som inte är anpassade för högspecialiserad vård och genom att personella och övriga resurser används effektivt sett till patientgruppens lättare vårdbehov. Avslutningsvis bör detta alternativ innefatta ett arbete för att förbättra övergångarna mellan sjukvården och kommunala insatser. Idag har sjukhuset betydande utmaningar med att vårdplatser upptas av patienter som är utskrivningsklara och väntar på kommunens stöd och att förbättra dessa flöden kommer framöver att vara prioriterat mot bakgrund av utredningen om betalningsansvarslagen som pekar på att kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter framöver kommer att inträda tidigare under vårdtiden. Detta kommer sannolikt medföra ett ökat tryck på att övergången ska lösas tidigare och att primärvårdens roll för dessa patienter kommer att bli viktigare. Sjukhuset bör därför även finna arbetssätt för att utöka samarbetet med primärvården för denna patientgrupp. 4.2.3 Alternativ 3: Stäng Närvårdsavdelningen till förmån för andra former att omhänderta patientgruppen Om Närvårdsavdelningen skulle stängas finns ett stort antal alternativ för vilka resurserna skulle kunna användas. Många olika typer av verksamheter är relevanta för målgruppen multisjuka äldre och det finns i landet flera alternativ som visat sig framgångsrika på olika sätt. Några exempel är: Mobila hemvårdsteam: För många äldre är det betydelsefullt att vårdas i hemmet istället för på sjukhus; framförallt har detta visat sig gälla individer i behov av rehabilitering. Att öka tillgången till hemsjukvård genom mobila team är ett fokus som testats runtom i landet och det finns nu en mängd mobila team av olika slag, både från primärvård och specialistvård och för akut vård liksom icke-akut vård. Landstinget i Uppsala län har dessutom lång erfarenhet av att arbeta med mobila hemvårdsteam (Mobila äldreakuten) vilket anses framgångsrikt och potentiellt intressant att utvidga.(9) Förstärkt utskrivning: En förstärkt utskrivningsprocess för patienter med hög risk för återinskrivning i syfte att förebygga undvikbar slutenvård och öka patientnytta. Det finns flera typer av metoder för förstärkt utskrivning 40

Diskussion men processen innebär översiktligt ett antal steg. Det första och mest kritiska steget handlar om att identifiera patienter som riskerar att återinskrivas. Den förstärkta utskrivningen handlar sedan bl.a. om att förbättra informationen vid utskrivning, ofta i form av så kallad teach-backmetodik som innebär att patienten behöver upprepa den information som läkaren försökt förmedla i syfte att säkerställa att patienten har förstått läkarens instruktioner. Dessutom behövs en snabb och standardiserad rapportering till primärvården för att de ska kunna genomföra strukturerade uppföljningssamtal med patienten i en relativt snar tid efter utskrivning.(10) Vårdlotsar: En verksamhet som utvärderats i flera landsting runtom i Sverige, inklusive Uppsala, med mycket god effekt avseende både patientskattad livskvalitet och minskade vårdkostnader. Stödet består i att patienter med komplexa och omfattande vårdbehov erbjuds ett individuellt stöd i syfte att bl.a. lotsa dem till rätt vårdnivå.(9) Rådgivande strukturerat omhändertagande, t.ex. Norrköpings äldremottagning: Norrköpings äldremottagning var ett exempel på en verksamhet som samlade olika kompetenser inom landstinget kring multisjuka äldre under samma organisation, såväl geografiskt som organisatoriskt. I äldremottagningens team ingick läkare, sjuksköterska, apotekare, arbetsterapeut, kurator, dietist och tandhygienist och insatser samordnades efter strukturerad geriatrisk bedömning. Delar av verksamheten bedrevs genom hembesök. Projektet visade på statistiskt säkerställd högre överlevnad jämfört med ordinarie vård men även på högre kostnader och oförändrad livskvalitet.(9) Samordning primärvård och äldreomsorg, t.ex. Vännäs HemvårdsCenter: Vännäs HemvårdsCenter är ett samverkansprojekt mellan kommun och landsting som syftar till att förbättra samverkan, kommunikation och informationsöverföring mellan hemtjänsten och hemsjukvården för sköra äldre som i allt större utsträckning bor kvar i hemmet. Projektet innebär bl.a. att hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering samlokaliserades och har enligt genomförd utvärdering bl.a. inneburit att insatser blivit bättre anpassade till enskilda brukares behov och vilja.(11) De alternativ som beskrivs ovan är intressanta för målgruppen multisjuka äldre men inget av dem kan anses vara substitut för Närvårdsavdelningen. Verksamheterna som remitterar patienter till Närvårdsavdelningen anser inte att dessa skulle kunna omhändertas genom enbart ett av alternativen ovan utan ser att patienterna är i behov av inneliggande sjukvård. Delar av patientunderlaget skulle kunna stödjas av en kombination av åtgärder i stil med de ovan nämnda; exempelvis utökad hemsjukvård i kombination med 41

Diskussion förstärkt primärvård. En verksamhet som möjliggör hemsjukvård på såväl specialist- och primärvårdsnivå framstår i denna utvärdering som intressanta alternativ för delar av den patientgrupp som vårdas på Närvårdsavdelningen. Att vården är tillgänglig dygnet runt är ett viktigt inslag i ett sådant alternativ. 42

Källförteckning Källförteckning Litteratur 1. Närvårdssamverkan Uppsala, Seger S. Slutrapport Mellanvård. 2013. 2. Landstinget i Uppsala län. Slutrapport Fördjupad utredning kring mellanvårdsplatser. 2013. 3. Hälsa- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län. Föredragningslista och protokoll hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 21 oktober 2013. 2013. 4. Dahlman L. Rapport om Närvårdsavdelningen (NÄVA) inom Hälsa och habilitering. 2014. 5. PwC, Törnqvist A. Utvärdering av närvårdsarbetet i Östhammars kommun - Östhammars kommun Landstinget i Uppsala län. 2015. 6. Hälsa och habilitering. Sammanfattning och reflektioner av testsamtal med 15 hemskrivna NÄVA-patienter. 2014. 7. Närvårdsavdelningen Hälsa och habilitering. Sammanfattning av resultat från checklistan. 2014. 8. Uppsala kommun Äldreförvaltningen. Arbetsmaterial: Kartläggning av samverkan Uppsala kommun - Landstinget. 2015. 9. Äldrecentrum, Hagman L. Utvärdering av sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. 2014. 10. Landstinget i Östergötland. Plan för projektet Säker hemgång - en förstärkt överlämningsprocess vid utskrivning för patienter med hög risk för återinläggning i Landstinget i Östergötland. 2012. 11. Norman T, Fredlander M, Helgesson A. Slutrapport för projektet Vännäs HemvårdsCenter 2013-08-29. 2013. Intervjurespondenter Karin Bernhoff, verksamhetschef Ortopedi, Akademiska sjukhuset Peter Björebo, ekonomichef, Hälsa och habilitering 43

Källförteckning Lena Dahlman, förvaltningschef, Hälsa och habilitering Åsa Ekvall, enhetschef, Närvårdsavdelningen i Uppsala Carina Engström, undersköterska, Närvårdsavdelningen Anette Eriksson, enhetschef, Närvårdsenheten i Östhammar Astrid Fjellström, läkare, Närvårdsavdelningen i Uppsala Torun Hall, verksamhetschef, Samariterhemmets vårdcentral Monica Hedström Carlsson, ordförande, Vårdförbundet Andreas Henriksson, chefscontroller, Akademiska sjukhuset Anne Johansson, avdelningschef, Närvårdsavdelningen i Enköping-Håbo Annika Kilberg Olsson, gruppchef vid akutmottagningen, Akademiska sjukhuset Robert Kristiansson, verksamhetschef, Närvårdsavdelningen i Uppsala Carina Kumlin, avdelningschef, kontoret för hälsa, vård och omsorg, Uppsala kommun Mikael Köhler, chef medicin-och thoraxdivisionen, Akademiska sjukhuset Birgit Moberg, företrädare fackförbundet Kommunal Christina Mörk, ansvarig, Mobila äldreakuten Lennart Persson, sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset Monica Rogberg, sjuksköterska, Närvårdsavdelningen i Uppsala Niklas Rommel, Utvecklingschef, Landstinget i Uppsala Eva-Lena Sjöö, chefsläkare, primärvården (egen regi) Lena Stigsdotter, verksamhetschef Geriatrik, Akademiska sjukhuset Pia Söderman, företrädare fackförbundet Kommunal Cecilia Ulleryd, närvårdsstrateg, Landstinget i Uppsala län Eva Widén, Tf avdelningschef, akutmottagningen, Akademiska sjukhuset Ture Ålander, verksamhetschef, Ture Ålander Läkarpraktik (privat primärvård) Margareta Öhrvall, chefsläkare, sjukhusdirektörsstaben, Akademiska sjukhuset Ytterligare avstämningar och diskussioner Jonas Anshelm, avdelningschef, medicinavdelning 30E, Akademiska sjukhuset Victor Näslund, avdelningschef, ortopedavdelning 70D, Akademiska sjukhuset 44

Metodbilaga Metodbilaga Analys av vårddata Vårddata för Akademiska sjukhuset har analyserats för akutmottagningen och de avdelningar där Närvårdsavdelningens patienter enligt intervjuresultat sannolikt hade vårdats om Närvårdsavdelningen inte funnits. Dessa avdelningar är 30E (vårdavdelning inom akut internmedicin med 28 vårdplatser) och 70D (vårdavdelning som bedriver akut och planerad ortopedi samt handkirurgi med 36 vårdplatser). Analyser har genomförts både för samtliga patienter som vårdas vid dessa avdelningar samt för ett urval av patienter som i större utsträckning kan anses motsvara patientgruppen på Närvårdsavdelningen. Patienturvalet har baserats på de mest förekommande diagnoserna (ICD-10 på 4-ställig nivå) vid Närvårdsavdelningen. Kostnadsanalys Kostnadsanalyserna som genomförts inom ramen för utvärderingen inkluderar, utöver de två avdelningar som nämnts ovan, 30A (geriatrisk medicinavdelning med 26 vårdplatser) och 70C2 (geriatrisk ortopedavdelning med 19 vårdplatser). Detta då de geriatriska avdelningarnas patientunderlag förväntas likna Närvårdsavdelningens i större utsträckning än de ortopediska och medicinska. Metodiken för kostnadsanalyserna har valts i samråd med Hälsa och habiliterings ekonomichef och Akademiska sjukhusets chefscontroller, vilka även bistått med underlag och genomfört nödvändiga uppskattningar. Eftersom verksamheterna och organisationerna skiljer sig från varandra har intervjuer och avstämningar kring metodologiska överväganden därför varit viktiga inslag i att säkerställa att uppgifterna blir så jämförbara som möjligt. De ekonomiansvariga har fått se färdigt material, jämföra siffrorna och säkerställa att tillvägagångssättet ger en så pass bra jämförelse som möjligt. Som grund för kostnadsanalyserna ligger förvaltningarnas redovisade utfall för respektive avdelning januari-april 2015. Uppgifterna ska inte tolkas som 45

Metodbilaga avdelningarnas totalkostnader då vissa poster uteslutits. Inom personalkostnader ryms löner, ersättningar, arbetsgivaravgifter och kostnader för inhyrd personal, medan kostnader som varierar mycket över tid, såsom utbildning och rekrytering, har uteslutits. Detta eftersom endast en kortare tidperiod avses och posterna riskerar att visa på skillnader som inte har med verksamheternas karaktär att göra. Kostnader för läkare har för Akademiska sjukhusets avdelningar beräknats genom en schablon baserad på respektive avdelnings storlek. Under kostnader för köpt verksamhet och material inkluderas patientnära kostnader som medicinskt material och service, medan övriga verksamhetskostnader innefattar kostnader som förbrukningsinventarier och medicinsk apparatur. I OH-kostnader inkluderas lokalhyror och lokalvård på avdelningsnivå; på högre nivå inkluderas personalkostnader för centrala stödfunktioner, dvs. verksamhetschef, ekonomi och personaladministration. För Närvårdsavdelningen bygger dessa uppgifter på en uppskattning av hur mycket av sin arbetstid som resurserna i fråga lägger på avdelningen medan motsvarande uppgifter för Akademiska sjukhuset är beräknade genom en schablonmetod som fördelar sjukhusets totala personalkostnader för stödprocesserna på avdelningarna baserat på deras storlek (mätt i lönekostnader). För Närvårdsavdelningen innefattar statistiken antalet vårddygn 1 januari 15 april 2015. För tidperioden 16-30 april görs en uppskattning av antalet vårddygn baserat på antal disponibla vårdplatser (13) och genomsnittlig beläggningsgrad sedan avdelningens start (82,9 procent). Övrigt Utöver genomförda intervjuer och kvantitativa analyser har en analys gjorts av tidigare genomförda uppföljningar av Närvårdsavdelningen i Enköping- Håbo och Närvårdsenheten i Östhammar i syfte att tillvarata insikter från dessa verksamheter, dels gällande deras innehåll, dels gällande den metod som använts för uppföljning. 46

2015-11-12 Dnr HOH2015-0158 Frågeställningar från landstingets ledningskontor gällande Närvårdsavdelningen i Uppsala Inledning Närvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA) startades dels för att ge bättre förutsättningar för en identifierad patientgrupp och dels för att kunna avlasta Akademiska sjukhuset. Patientgruppen definieras av att den behöver inneliggande sjukhusvård men inte universitetssjukhusets resurser. Patienterna utgörs företrädesvis av äldre personer, ofta multisjuka. Omhändertagandet av dessa patienter utgör en mycket viktig del av NÄVA:s verksamhet. Dessa patienter kvalificerar sig inte alltid för geriatriskt omhändertagande eller annan sjukhussubspecialitet. Samtidigt är de för sjuka för att omhändertas i kommunal omsorg och vård. Flertal kommentarer från primärvård och kommuner vittnar om att vården för de multisjuka äldre blivit mer sammanhållen och att mycket få avvikelser registreras kring kommunikation mellan huvudmän. Verksamheten frigör också resurser för Akademiska sjukhuset och möjligheten att exempelvis sälja vård eller beta av köer ökar. NÄVA har drivits i ett drygt år. Det fanns vid start helt naturligt inga tydliga intagningskriterier eftersom vårdnivån inte var fullt definierad i uppdraget. Vårdtider och inriktning kunde därför inte heller vara helt tydliga. De huvudsakliga diagnosgrupperna som finns på NÄVA idag är hjärtsvikt, infektioner och smärttillstånd. Intagningskriterierna har förtydligats under året och det är allt tydligare vilka patienter som lämpar sig för NÄVA och vilka som behöver akutsjukhusets resurser. Verksamheten har bedrivits med 13 vårdplatser fram till september 2015 och därefter utökades antalet vårdplatser till 20. Planen är att NÄVA har 26 platser januari 2016. Redan vid starten myntades begreppet Trygg hela vägen hem. I det ingår ett person-centrerat arbetssätt, en trygg miljö på avdelningen och en tydlig planering för hemgång. Uppföljning sker genom att NÄVA:s personal under året har ringt ca 1/3 av patienterna efter hemkomst för att säkerställa bland annat trygghet som definierat att de vet vart de kan vända sig vid problem, att de känner sig trygga i sin situation och huruvida de var nöjda eller inte med vistelsen på NÄVA. Ambitionen är att ringa alla autonoma patienter vilket torde vara ca 80 %. Det är väl känt att en personlig uppföljning inom 72 timmar har positiv effekt på bland annat återinläggningar, men detta fungerar även bra för att reda ut mindre frågetecken. Ett viktigt kvantitativt mått för landstinget är hur stor andel av patienterna som återinläggs inom sjukvården inom 30 dagar. Detta är ett internationellt erkänt mätetal och i Uppsala har vi också pekat ut återinläggningar som en del av patientsäkerhetsarbetet. På NÄVA har vi från starten kunna arbeta systematiskt med analyser av samtliga återinläggningar oavsett var dessa har skett inom landstinget i Uppsala län och erfarenheterna återkopplas till verksamheten. Det har legat till grund för det systematiska arbete som bedrivs andra halvåret 2015 i hela landstinget. NÄVA:s roll som en föregångare i arbetet har möjliggjorts genom att denna har drivits som en fristående enhet.

2 (7) I ett systematiskt kvalitetsförbättringsarbete är det ofta mycket bra att ha en naturlig pilot för nya arbetssätt. I detta fall har även Medicinkliniken och till stor del Geriatriken, samt stora delar av primärvården följt detta goda exempel. På NÄVA betraktas en oplanerad återinläggning som en avvikelse, och inte sällan anser patienten samma sak. Vi har ett stort fokus på landstingets övergripande patientsäkerhetsmål. Alla patienter på NÄVA har enkelrum och tillsammans med faktorer som patientklientel, ett fokus på vårdrelaterade infektioner och daglig uppföljning hålls VRI på mycket låga nivåer. Det är till dags dato endast ett fåtal sådana fall upptäckta på avdelningen. Man kan därför anta att kvalitetsbristkostnaderna är lägre än i andra vårdformer där VRI visat sig vara något högre. Beläggningen på avdelningen har varit förhållandevis god då det var få, det vill säga 13 vårdplatser. Medelvårdtiden på ca 8 dygn gjorde att det var drygt två inskrivningar per dag under måndag till fredag, och ca 2 utskrivningar per dag måndag till lördag. När antalet vårdplatser utökats till 20 har beläggningen sakta ökat linjärt till att nu vara 90 %. Beläggningen varierar mellan 13-20 platser och vi ser en långsam ökning av snitt-beläggningen. Direktinläggningar har fungerat väl med Ortopedkliniken. De patienter som så att säga har kommit fel från primärvården eller på eget initiativ har konstaterats inte behöva storsjukhusets resurser, vilket då även inkluderar operation, kan då gå direkt till NÄVA. Det optimala hade varit om dessa patienter kan komma direkt till NÄVA utan att behöva passera Akademiska sjukhuset. Dessa direktinlagda patienter kan komma till NÄVA på icke kontorstid då ortopeden tagit ansvar för sina patienter fram till dess att patienten påtittas av NÄVA:s läkare dagen efter. Den verksamheten utökas successivt och både Infektionsmottagningen och Geriatriken erbjuds denna arbetsmodell. Den löpande kostnaden för ett vårddygn med 20 platser och 90 % beläggning (dvs. snitt 18) är ca 4300 per dygn. Varje säng kostar 3850 per dygn. 1. Vilken typ av löpande uppföljning sker av verksamheten vid NÄVA, produktion, återinläggningsfrekvens, uppföljning av patienterna efter hemgång etc.? SVAR: - Beläggning, läkemedelsförskrivning/uttag, - Antal: planerade vårdplaneringar, vårddagar/patient, väntedagar från vårdplaneringsdatum till kommunala insats påbörjas, personliga hälsoplaner, personcentrerade ankomstsamtal, registrerade avvikelser. - Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar efter utskrivning. 2. På vilket sätt har ni arbetat med de slutsatser och utvecklingsområden som blev resultatet av utvärderingen? SVAR: Förvaltningen arbetar kontinuerligt med utvärdering av verksamheten. En slutsats som kan göras redan i detta skede är att verksamheten har ett behov av att öka antalet platser, såväl för att minska sårbarheten och öka kostnadseffektiviteten ytterligare.

3 (7) 3. Hur ser beläggningen ut (antal vårdplatser och beläggningsgrad) i oktober 2015? SVAR: 4. Hur mycket har verksamheten kostat (total kostnad på årsbasis, dvs. september 2015- augusti 2016 samt kostnad per vårdplats och per vårddygn beräknat på perioden april 2015 - september 2015)? SVAR: Under perioden september 2014 till augusti 2015 kostade verksamheten 15 179 tkr. Kostnaden per vårdplats och per vårddygn uppgick till ca 4 900 kr under perioden aprilseptember 2015. 5. Hur många patienter har vårdats på NÄVA (totalt antal patienter under perioden april 2015 september 2015, antal patienter sedan start:) SVAR: a) April 2015 - september 2015= 216 st b) Sedan start: 539 st jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Summa 2015 37 25 47 40 41 29 28 37 41 53 378 2014 18 39 40 29 35 161 Summa 539 6. Har det skett någon förändring sedan utvärderingen gjordes avseende medelvårdtiden (medelvårdtid i april: 9,7 dygn, median: 8 dygn) SVAR: Verksamheten ser över samtliga diagnosgrupper och försöker att harmonisera vårdtider med exempelvis Akademiska sjukhuset för att säkerställa en likvärdig vård. Vi arbetar med personcentrerad vård som har för avsikt att korta vårdtider med upp till 40 %.